Minnesbilder från konferens om Cannabis, risker och åtgärder den 17 februari, 2015.

Transkript

1 Cannabisprogram för ungdomar (CPU) Karin Patriksson Kunskapskällar n, Göteborgs Stad & Annica Krohn Vikström Irisverksamheten, Västerås Stad Ska vi inte ha en metod för ungdomarna? För dom som är för unga för eller inte rökt så mycket så a< dom är i behov av HAP? Behandlare i NaConella Cannabisnätverket De två kunskapsunderlagen Kunskapsinventering Vad säger forskningen? & Kartläggning bland mojagningar i NaLonella Cannabisnätverket Båda rapporterna finns på: hjp://cannabishjalpen.se/natverket/ldiga_intervenloner Verksamt enligt forskningen Korta MI- baserade rådgivningsintervenloner av personal som är väl utbildad i MI kan vara en effeklv metod Likaså aj MI, kognilv beteendeterapi och familjebaserade metoder verkar effeklva vid ungdomsbehandling AJ arbeta med abslnens relaterade tankar och ökad molvalon aj sluta verkar vara effeklva behandlingsmål Källa: Russel, T. (203) Forts. Verksamt enligt forskningen Föräldraprogram kan vara ej effeklvt säj aj få svårengagerade ungdomar in i behandling Bildande av nyj nätverk, förbäjrade relaloner Lll familjen, proaklvt professionellt stöd e_er behandling och fokus på icke- drogfrågor som exempelvis hantera ångest, parförhållanden har några av de genomgångna studierna visat stöd för AJ ge belöning för önskat beteende ges inte stöd för som metod. Kan däremot öka närvaro och 4d i behandling Kartläggningen i nätverket Källa: Russel, T (203)

2 Hur arbetar de 48 mojagningarna Hur arbetar de 48 mojagningarna Vid enskilt samtal med ungdomen Vid familjesamtal 39 arbetar med en kombinalon av enskilda samtal med ungdomen och familjesamtal 9 arbetar enbart med enskilda samtal med ungdomen 34 mojagningar arbetar dessutom allld eller o_a med föräldrasamtal Vid föräldrasamtal Vid nätverkssamtal MI KogniLv Psykodynamisk SystemteoreLsk Lösningsfokuserad Annan/annat Diagram 9. Jämförelse av vilken metod/vilket förhållningssä< man har vid enskilt samtal med ungdomen, familjesamtal, föräldrasamtal respekcve nätverkssamtal. I procent. (n=45, 40, 42 respekcve 32) Källa: Patriksson, K. 203 Källa: Patriksson, K. 203 Framtagandet av ej program för ungdomar Cannabisprogram för ungdomar Projektgrupp bestående av projektledaren, och en behandlare från vardera Västerås, Trosa, Borlänge och Göteborg Två program togs fram Båda testkördes EJ av dem var klockrent Vecka för vecka Stora likheter med HAP genom: aj det följer de tre faserna; medicinsk, psykologisk och social Skiljer sig från HAP genom: aj inte vara fullt så omfajande och har fokus på familjearbete Vecka InformaLonssamtal med ungdom, föräldrar och remijent Vecka 2 Föräldrasamtal Vecka 3 Familjesamtal Vecka 4 Familjesamtal Vecka 5 Föräldrasamtal Vecka Avslutande familjesamtal Återträff 2-3 månader e_er avslutat kontakt 2

3 Vecka - 2: medicinsk fas Vecka Informa4onssamtal med ungdom, föräldrar och remi=ent: Beskriv de tre faserna. Beskriv abslnenssymtom. Helgplanering. Urinprov m.m. : Hur det känns för den unge aj föräldrarna har fåj reda på KASAM. Drogkartläggning. Be ungdomen beskriva varför den röker/har rökt cannabis. Vecka 2 : De kognilva punkterna. Förklara akut och kronisk intoxikalon av THC. Nätverkskarta m.m. Föräldrasamtal: Hur det känns för föräldrarna. Be föräldrarna ge sin bild av sin ungdoms droganvändning. Öka föräldrarnas förmåga aj kommunicera utan aj hamna i konflikt m.m. Vecka 3-4: psykologisk fas Vecka 3 : Be ungdomen beskriva sij psykiska mående. Hur känslorna påverkas av cannabis. Förbered familjesamtal m.m. Familjesamtal: Uoorska ungdomens och föräldrarnas bild av den unges cannabisanvändning. Förmedla kunskap om cannabis. Hur hanterar de regler i familjen m.m. Vecka 4 : Ta fram nätverkskartan, vilka kompisar drogar. RisksituaLoner och hantering av dessa m.m. Familjesamtal: Hur cannabis påverkar utvecklingen under tonåren; fysiskt, psykiskt och socialt. Samtal kring Lllit och misstro m.m. Vecka 5- : social fas Vecka 5 : Gör KASAM. Samtal om frilden. RisksituaLoner. Ungdomens förmåga aj hija lösningar m.m. Föräldrasamtal: På vilket säj kan föräldrarna stöja ungdomen med en social nyorientering. Samtal kring Lllit och misstro m.m. Vecka : Återkoppla resultat från KASAM. Förbered det avslutande familjesamtalet. Avslutande familjesamtal: Erfarenheterna av cannabisrökningen och programmet. Hur bibehålla drogfriheten. Behov av fortsaj behandling? Annars handlingsplan Lllsammans med familjen för Lden e_er programmet och Ld för återträff om 2-3 månader. Återträffen 2-3 mån e_er avslut Återträff i form av Familjesamtal Hur har det gåj för ungdomen med aj hålla sig drogfri? Hur ser livet ut för ungdomen idag? Hur har Lden varit för föräldrarna sedan vi sågs sist? Finns det svårigheter eller oro kvar? Diskutera vad som i så fall behövs för aj minska deja. Vem kan jobba med Programmet är avsej för behandlare som arbetar med ungdomar som rökt cannabis. Utbildning i CPU ges som en påbyggnadsutbildning på HAP- utbildningen. Önskvärt är aj man redan har utbildning i och erfarenhet av familjesamtal 3

4 Irisverksamheten Kommunal öppenvårdsmojagning för ungdomar tom 20 år och deras föräldrar/familj Vi ger: InformaLon, råd och stöd, behandling Gällande: Alkohol, narkolka, missbruk, beroende och medberoende Vi är fyra helldsanställda på Irisverksamheten. Vi arbetar Lllsammans med 2st FFT- terapeuter och st ungdomsbehandlare. Bakgrundsfakta (Invånare i Västerås: ca ) Familjen söker på egen hand Lll oss eller genom insats från socialsekreterare. Vanligtvis får familjen en Ld inom vecka. År besökare, varav 80 nybesök Genomförda program: - RNB (Ringa NarkoLkabroJsprogram) 2 v, 23 st - CPU () v, 2 st - HAP (Haschavvänjningsprogram) + v, 2 st - ÅP (ÅterfallsprevenLon) 8 v, 3 st - MI (MoLverande intervju) 4 st Genomfört 00 kartläggningar varav 30 st är Addis- Ung intervju (ej alkohol- och drogdiagnosinstrument) VikLga utgångspunkter Genomgående MI i sy_e aj skapa ej goj bemötande samt aj bygga en posilv och trygg relalon Ungdom och föräldrar ska känna sig bekrä_ad och respekterad under 204 i Västerås Tillsammans uoorskar vi ungdomens och föräldrars resurser, brister och mål Kön Ålder 2 9 Pojkar - 90 % Flickor - 0 % 2 Under 5 år - 5% 5 år - 33% - 8 år - 5% 9-20 år - 5% 4

5 Debut Användning Strax innan Iris - 38% - 2 mån sedan - 9% 8-24 mån - 23% Debut okänd - 4% 8-5 ggr - 40% - 20 ggr - 30% > 20 ggr - 30% FortsaJ behandling Genomförde programmet 3 Nej - 2% Ja - 34% Pågående - 4% 5 Fullföljde - 2% Avbröt - 28% Uppföljning ReflekLoner av genomförda cannabisprogram för ungdomar Vad säger familjerna? 3 Ja - 8% Nej - 4% Det känns bra a< vi har gjort det här nu Cllsammans. Förälder Onödigt har redan slutat, du borde ha ringt i somras. Ungdom Vi behövde göra det här Cllsammans, det var vikcgt även om jag inte är orolig för a< han tar droger igen. Förälder 8 Vi pratade mer i min familj när vi träffades här, jag saknar det nu. Ungdom Det du sa kanske inte var så mycket ny<, men jag tycker a< det var bra a< prata med er andra om det här. Förälder Du säger ingencng hemma och då blir mamma orolig, det är bra a< du pratar här. Äldre syskon 5

6 ReflekLoner av genomförda cannabisprogram för ungdomar Vad säger behandlarna inom Irisverksamheten? Det är bra med strukturen även om det ibland handlar om andra saker. Bra aj alla gör lika. Jag tycker a< det är bra med strukturen och agenda, tydligt vad samtalen ska handla om. Det är svårt aj ha alla samtalen med ungdomen om cannabis när ungdomen inte vill prata om det. Jag har svårt aj hålla mig Lll programmet då. Familjen får så mycket under ganska kort Ld. Vi som behandlare får också med oss mycket när det behövs ej fortsaj arbete inom familjen. Pilotstudiens sy_e är aj: Pilotstudie Genomförs på Bedöma genomförbarheten av metoden På pilotenheterna beskriva problembilden hos de ungdomar som deltar i programmet samt Även studera möjliga förändringar under programlden Deltagande mojagningar Datainsamlings två källor: Mo=agning Kommun Kontaktperson Beroendecentrum Ung Eskilstuna Christer Åkerlund HANNA- mojagningen Haninge Eva Johansson Rådberg Ungdomsteamet Umeå Susanne Rosenqvist Ingången, alkohol- och drogrådgivning Umeå Leif Lundin Klara öppenvård Skelle_eå Olov Stenlund Iris verksamheten Västerås Annica Krohn Wikström Ungdomsbasen KrisLansstad Anniela Nilsson Inrapporteringar från behandlarna och DokumentaLon av diskussioner och grupparbeten från en workshop med behandlare från deltagande pilotenheter Rådgivningsbyrån i Lund Lund Ingela Nilsson

7 Datainsamlingen Genomförbarheten av metoden: Behandlarna har fåj skaja varje genomfört samtal vilket sedan rapporterats in samt dokumentalon från workshop Ungdomarnas problembild: Drogkartläggning som gjorts med varje ungdom vid programstart och sedan rapporterats in Förändringar under programlden: KASAM, urinprov, skalfrågor som gjorts vid programstart och programslut och som behandlarna rapporterat in Mätperiod och inrapporteringar Mätperioden var planerad aj ta med program som påbörjats e_er mars 204 och avslutats senast 5 september Kort mätperiod varför vi tagit med tre program som påbörjades i februari 204 Sammanlagt 22 påbörjade program har rapporterats in Av dem avbröts före programavslut Genomförbarheten SkaJning ungdomssamtalen 9,0 GenomsniJlig skajning av följsamhet i de sex enskilda samtalen med ungdomarna 8,3 8, 9 genomförda 2 genomförda 20 genomförda genomförda genomförda 4 genomförda Vecka Vecka 2 Vecka 3 Vecka 4 Vecka 5 Vecka Bland de totalt 0 genomförda enskilda samtalen med ungdom finns en spridning i skajningarna från 3 (i av de 0 samtalen) Lll 0. 8,8 8,5 9, Genomförbarhet från workshopen Många posilva omdömen från de 5 behandlarna som deltog En del frågor ly_es som bekymmersamma, exempelvis hur ska man arbeta med oengagerade föräldrar Av grupparbetena om alla punkter som finns med på samtalen i programmet återkom ej par synpunkter från flera av grupperna Ungdomarna Av de 22 ungdomar som påbörjade programmet hos pilotmojagningarna under mätperioden var 2 procent kvinnor och 3 procent män Den yngsta var 4 år och de äldsta var år GenomsniJslig ålder bland de 22 ungdomarna vid programstart var år Ungdomarnas problembild Samtliga 22 hade rökt cannabis någon gång i livet Debutåldern för cannabis varierade från 9 år Lll,5 år och genomsnijslig debutålder var 4, år 2 av de 22 ungdomarna hade även använt spice någon gång i livet Samtliga 22 hade druckit alkohol och 20 hade rökt tobak Andra droger som tagits någon gång i livet: LSD och andra hallucinogener (4), ecstacy (3), lösningsmedel och eller gaser (3) och amfetamin (2).

8 Förändringar under programlden Här ej exempel: Skalfrågorna Vid start av programmet Vid avslut av programmet Som nämndes Ldigare har förändringar under programlden mäjs med Skalfrågor, KASAM och Urinprov Just nu, hur vik4gt är det för dig a= avhålla dig från cannabis? Hur säker är du på a= du kommer a= klara a= avhålla dig från cannabis? 9,0 9,4 9,0 9,3 Hur nöjd är du med kontakten 4ll dina föräldrar?,2 8,0 Medelvärde av ungdomarnas svar på skalfrågorna vid start av programmet och vid avslut av programmet, i antal (vid start N=8 och vid avslut N=2). FramLda utvecklingsarbete Det kan bli aktuellt aj göra vissa mindre revideringar i Cannabisprogram för ungdomar då pilotstudiens rapport färdigställts 8