Cannabisprogram för. ungdomar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Cannabisprogram för. ungdomar"

Transkript

1 Cannabisprogram för ungdomar

2 1

3 Innehåll 1. Inledning Kunskapsunderlagen Kunskapsinventeringen Kartläggningen i Cannabisnätverket De dokumenterade kortprogrammen Sammanfattning av kunskapsunderlagen Cannabisprogram för ungdomar Målgrupp Förhållningssätt Obligatoriska inslag Rekommendationer Programmet...12 Referenslista..17 2

4 3

5 1. Inledning År 2000 bildades ett nationellt nätverk av olika professioner så som socionomer, psykologer, sjuksköterskor och några läkare som i sin kliniska vardag kom i kontakt med cannabisproblemet, för att ur ett behandlingsperspektiv utbyta erfarenheter. Gemensamt för deltagarna i nätverket är att man använder sig av Haschavvänjningsprogrammet (HAP), en metod framtagen av Thomas Lundqvist och Dan Ericsson på Rådgivningsbyrån i Lund på 1980-talet. HAP är ett behandlingsprogram som riktar sig till personer över 18 år och som utvecklat ett beroende av cannabis. Statens folkhälsoinstitut (FHI) fick av regeringen uppdraget att under 2012 genomföra en satsning mot cannabis. Nationella Cannabisnätverket ansökte om och beviljades projektmedel ur denna satsning till tre projekt; Kunskapsspridning, Virtuell rådgivning och Tidiga interventioner. Det är inom delprojektet Tidiga interventioner som detta Cannabisprogram för ungdomar har arbetats fram. Målgruppen för delprojekt Tidiga interventioner har varit; ungdomar/unga vuxna som har rökt cannabis men inte i den omfattningen att de bedöms vara i behov av HAP och eller är för unga för HAP. Det primära målet med programmet är att ungdomen ska sluta med cannabisrökning och ha fått stöd till fortsatt drogfrihet. Som delmål ingår att öka kunskapen om cannabis negativa effekter, att minska riskfaktorer och samtidigt öka skyddsfaktorer så som; bildande av ett nytt drogfritt nätverk, förbättrade relationer i familjen, ökat psykiskt välmående. Inom delprojektet har det genomförts en kunskapsinventering (Turner, 2012) för att ta reda på vad forskningen kommit fram till är verksamt för denna målgrupp. Det har också genomförts en kartläggning bland mottagningarna i Nationella Cannabisnätverket som möter denna målgrupp samt en insamling av de dokumenterade program som olika mottagningar i nätverket har tagit fram för denna målgrupp. Med dessa tre källor har projektledaren i samarbete med sin referensgrupp tagit fram detta Cannabisprogram för ungdomar. Målgruppen för Cannabisprogram för ungdomar är: Ungdomar/unga vuxna som har rökt cannabis mer eller mindre regelbundet en tid men inte i den omfattningen att de bedöms vara i behov av HAP och/eller är för unga för HAP. 4

6 2. Kunskapsunderlagen I delkapitlen nedan följer en mycket kortfattad sammanfattning av de viktigaste resultaten som framkommit i respektive källa Kunskapsinventeringen Kunskapsinventeringen baseras på sökning av internationell forskning i indexerade vetenskapliga databaser och övriga svenska forskning från icke-indexerade databaser och webbsidor. Sökningarna avgränsades till material mellan och De sökord som användes var; cannabis/marijuana/hasch + tidig intervention/behandling/insats/program/ + unga/unga vuxna/ungdomar samt motsvarande ord på engelska. Sökningarna gav sammanlagt 101 unika träffar bestående av både metaanalyser, översikter och primära studier. Två tredje delar av studierna handlade om tidig intervention på universell eller selektiv nivå, ex skolprogram riktat ungdomar i riskzon för att eller som redan har börjat använda droger. En tredjedel handlade om tidig intervention inom ungdomsbehandling där ett drogproblem identifierats. I detta Cannabisprogram för ungdomar är det framförallt resultaten från den sista tredjedelen som utgör en av kunskapskällorna. De viktigaste slutsatserna där är: Korta, MI-baserade rådgivningsinterventioner kan vara effektiva på olika interventionsplatser så länge innehållet är skräddarsytt för deltagaren och personal är väl utbildade i MI. MI, kognitivt beteendeterapi och familjebaserade metoder verkar effektiva inom ungdomsbehandling och mer komplexa och djupgående metoder (exempelvis Multi-Dimensional Family Therapy) är mer effektiva i mer komplexa fall, exempelvis de med en högre grad av drogbruk och/eller psykologiska problem. Contingency Management (belöning för önskad beteende) verkar inte vara ett effektivt tillägg till ungdomsbehandling vad gäller drogbruk men kan öka närvaron och tid i behandling. Abstinensrelaterade tankar och ökad motivation att sluta verkar vara effektiva behandlingsmål. Individuella, förändringsbara psykologiska faktorer, exempelvis attityder till droger, uppfattningar om skador, problemlösnings- och avståndstagandeförmågor är kopplade till avsikten att inte använda droger och senare bruk. Föräldraprogram kan vara ett effektivt sätt att få svårengagerade ungdomar in i behandling. Det finns några stödjande förändringar som verkar viktiga för ungdomar som tar sig ur cannabisbruket; bildande av ett nytt nätverk, förbättrade relationer med familjen, proaktivt professionellt stöd efter behandling (Assertive Continuing Care), och fokus på icke-drogfrågor som att exempelvis hantera ångest, parförhållanden Kartläggningen i Cannabisnätverket 48 mottagningar i Cannabisnätverket besvarade den enkät med frågor om hur de arbetar med tidig intervention med målgruppen för projektet (se sid. 2) som skickades ut. Enkäten var uppbyggd med frågor på områdena; enskilda samtal med ungdomen, familjesamtal, föräldrasamtal, samtal tillsammans med annan viktig person(nätverksamtal), provtagning, testning, bedömningsinstrument/dokumentationssystem och speciellt utarbetat program. Enskilda samtal med ungdomen På frågan om hur många enskilda samtal man har med ungdomen fanns en stor spridning från ett till upp till tjugo samtal. I medeltal träffade de 45 enheter som besvarat frågan ungdomarna vid sju tillfällen för enskilda samtal. På frågan om vilken metod/förhållningssätt man använder i de enskilda samtalen med ungdomen (flera svarsalternativ var möjliga) angav samtliga att de använder sig av motiverande samtalsmetodik (MI). Stor andel (75 procent) angav att de använder sig av kognitiv me- 5

7 todik och drygt hälften (57 procent) rapporterade att de använder systemteoretiska metoder. Knappt hälften (45 procent) inkluderade lösningsfokuserad metodik. Psykodynamisk metodik har angivits av en femtedel (21 procent) och lika många har angivit annan metodik. Familjesamtal 39 av 47 svarande uppgav att de arbetar med familjesamtal i kombination med enskilda samtal med ungdomen. Antalet familjesamtal varierade från 0 och till upp till 20. Det sammantagna snittvärdet bland de 39 som besvarat frågan var att man har 3,5 familjesamtal. Av de 40 svarande på frågan om vilken metod/förhållningssätt man använder vid familjesamtal (flera svarsalternativ var möjliga) angav merparten (90 procent) att de använder sig av MI, tre fjärdedelar (74 procent) angav systemteoretiska metoder, två tredjedelar (67 procent) angav kognitiv metodik och hälften (49 procent) angav lösningsfokuserad metodik. En femtedel (20 procent) angav att de använder sig av psykodynamisk metodik och något färre (18 procent) angav annan metodik. Föräldrasamtal 41 av 44 svarande uppgav att de erbjuder föräldrarna egna samtal. Antalet föräldrasamtal varierade från 1 och upp till 10. Det sammantagna snittvärdet bland de 39 som besvarat frågan var att man har 3 föräldrasamtal. Av de 39 svarande på frågan om vilken metod/förhållningssätt man använder vid föräldrasamtal (flera svarsalternativ var möjliga) angav en stor andel att de använder sig av metoderna; MI (95 procent), systemteoretiska metoder (80 procent) och att de använder sig av kognitiv metodik (77 procent). Drygt hälften (54 procent) uppgav att de använder sig av lösningsfokuserad metodik, en fjärdedel (26 procent) angav psykodynamisk metodik och färre (26 procent) angav annan metodik. Obligatoriska inslag och fokus i de olika samtalsformerna I enkäten har man i fritext fått beskriva obligatoriska inslag och fokus i de olika samtalsformerna ovan. Det inkomna resultatet var mycket omfångsrikt och finns presenterat i den rapport som skrivits om kartläggningen. Den som är intresserad kan få tag på rapporten via Nationella Cannabisnätverket. Här presenteras endast exempel på de mest vanligt förekommande obligatoriska inslag och fokus; information och fakta om cannabis och dess skadeverkningar, MI - Undersökning av inställning/ ambivalens till drogen varför röka? varför sluta? ambivalenskors, THC- och ångestkurvan, missbrukskartläggning/historia drog- och tidsaxel, de sju kognitiva funktionerna, nätverkskarta sociogram familjeträd kompissociogram, mående, psykiska måendet och sömn samt relationer, samspel, kommunikationen familjemedlemmarna emellan. Föräldragrupper På frågan om man arbetar med föräldragrupper för den här målgruppen angav 13 av de 40 svarande att man gör det. Urinprovstagning Det efterfrågades också om man erbjuder urinprovstagning som en del i behandlingen, av de 47 svarande har 50 svarsalternativ inkommit. Så stor andel som 74 procent rapporterade att man alltid gör det. Endast en enhet sa att man aldrig erbjuder urinprov medan övriga rapporterade att man ofta eller ibland gör det. 6

8 2.3. De dokumenterade programmen Sammanlagt inkom 13 enheter med dokumentation om hur de arbetar med målgruppen alternativt de ungdomar som kommer till deras mottagningar. Två av dessa är mer skrifter om hur de arbetar med ungdomar med missbruk och deras familjer. Skrifterna är inte avsedda för en specifik målgrupp utan ger en beskrivning av hur de arbetar med hela målgruppen ungdomar som kommer till deras mottagningar för att de befinner sig i riskzon för eller i missbruk. Att sammanfatta dessa kräver både mycket tid och skulle uppta mycket utrymme i denna sammanställning som är avsedd att vara kortfattad, vilket gör att en sådan sammanfattning utelämnas här. Däremot har innehållet i dem bidraget till inspiration när det gäller att beskriva hur arbetet med ungdomar som använt cannabis och deras familjer ska gå till. De övriga 11 är mer att se som kortprogram avsedda för samma målgrupp som detta program riktar sig till. De är beskrivna i punktform, ibland med bilder och ger mer en beskrivning av vad man ska prata om, men saknar beskrivningar av hur dessa samtal skall gå till. Det framgår i dessa tydligt att de vänder sig till ungdomar som använt cannabis. Nedan följer en sammanställning av dessa kortprogram. Kortprogrammen Av de 11 programmen har fyra angivit målgruppens ålder; två har angivit år, ett har angivit år och ett har angivit år. Antalet träffar i dessa 11 program varierade något och det exakta antalet var lite svårt att utläsa då några beskrev en informations träff och sedan ett antal träffar som ingick i programmet, medan andra verkade gå rakt på programmet och där man då kan anta att det har funnits en informationsträff innan. Det mest vanliga totala antalet träffar bedöms vara 6-7 stycken. Antalet enskilda samtal med ungdomarna varierar i programmen från 1 till 8. I fyra av programmen har det uppgivits att man har 1 enskilt samtal med ungdomen, två av programmen har uppgivit 4 enskilda samtal och ett program att man hade 3 enskilda samtal med ungdomen. I övriga fyra program var det svårt att utläsa antalet enskilda samtal med ungdomen. Samtliga 11 program inkluderade familjesamtal. Antalet familjesamtal varierar mellan 1 till 5. Tre av programmen har angivit 5 familjesamtal, två program har angivit 2 familjesamtal (varav en med tillägget: som minst), ett program har angivit 4 familjesamtal, ett program har angivit 3 familjesamtal och ett program har angivit 1 familjesamtal. I de övriga tre programmen är det oklart hur många familjesamtal man har. Bland de 11 program ingår föräldrasamtal i 1 av dem. I tio av de elva programmen ingår urinprov, i det elfte programmet föreslås urinprov men det är ej krav på det. Nedan redovisas de obligatoriska inslag som finns med i de olika kortprogrammen. Då innebörden tolkats som något så när den samma har de sammanförts under en punkt. Listan av punkter blev ändå väldigt lång, med anledning av detta redovisas nedan de punkter som finns med i minst fyra av de elva kortprogrammen. I nästan alla kortprogrammen, tio av de elva, finns punkten presentation av behandlaren och av programmet/sammanhangsmarkering med. Lika många har med punkten vinster och kostnader för den unge med rökning/plus minus med ungdom i början. Nio av kortprogrammen har med fakta om cannabis och 8 har med haschkurvan/thc-kurvan/thc- och ångestkurvan som punkter. Sju av de elva har haft med följande fem punkter; akut o kroniskt rus/intoxikation, drogkartläggning/drog och tidsaxel, de 7 punkterna, helgplanering och risksituationer och hantering av dem. Lite drygt hälften (sex) har med följande två punkter; vad behövs för att kunna sluta/utforska detta hos ungdomen, vad börja med och hur och känslor/hur känslor påverkas av cannabismissbruk. I knappt hälften (fem) av kortprogrammen finns dessa tre punkter; varför röker jag, varför vill jag sluta, vad krävs för att bibe- 7

9 hålla drogfrihet och upprätta handlingsplan över vad som ska ske efter programmet. Sist de punkter som förekommer i fyra av kortprogrammen; hjärnan + THC hjärnan + belöningssystemet, Haschguiden, nätverkskarta, kompissociogram/sociogram och plus och minus med att inte röka ungdom och föräldrar ihop sista träffen Sammanfattning av kunskapsunderlagen I kunskapsinventeringen (Turner, 2013) framkom att korta MI-baserade rådgivningsinterventioner av personal som är väl utbildad i MI kan vara en effektiv metod. Likaså att MI, kognitiv beteendeterapi och familjebaserade metoder verkar effektiva vid ungdomsbehandling. Att arbeta med abstinens relaterade tankar och ökad motivation att sluta verkar vara effektiva behandlingsmål. Föräldraprogram kan vara ett effektivt sätt att få svårengagerade ungdomar in i behandling. Bildande av nytt nätverk, förbättrade relationer till familjen, proaktivt professionellt stöd efter behandling och fokus på icke-drogfrågor som exempelvis hantera ångest, parförhållanden har några av de genomgångna studierna visat stöd för. Att ge belöning för önskat beteende ges inte stöd för som metod. Hur arbetar man på de 48 mottagningar som ingått i kartläggningen i förhållande till vad forskningen kommit fram till som verksamt. Samtliga mottagningar använder MI som metod/förhållningsätt i de enskilda samtalen med ungdomarna och merparten gör det även i de övriga samtalsformerna. Merparten använder också kognitiv metodik och systemteoretiska metoder i samtliga samtalsformer. I de dokumenterade kortprogrammen finner mer av vad man pratar om än hur man för samtal. Att arbeta med abstinensrelaterade tankar gör man exempelvis genom att arbeta med THC- och ångestkurvan vilket finns med i majoriteten av kortprogrammen och många har valt att skriva in som fritext i kartläggningsenkäten. 13 av 40 svarande har angivit att de arbetar med föräldragrupper. 41 av de 44 svarande i kartläggningsenkäten uppgav att de erbjuder föräldrarna egna samtal. Egna samtal för föräldrarna var inte lika vanligt förekommande i de dokumenterade kortprogrammen där ungefär hälften erbjöd detta. Att arbeta med nätverkskarta och/eller kompissociogram finns med i merparten av kortprogrammen. Hur vanligt förekommande det är bland de 48 mottagningar som besvarat kartläggningsenkäten är svårt att säga då det inte ställts frågor om innehållet i samtalen, detta gäller även för de nästkommande frågeområdena i detta textavsnitt. Istället har man i fritext fått beskriva obligatoriska inslag samt fokus i samtalen. Åtta av 39 svarande hade valt att i fritext nämna nätverkskarta och/eller kompissociogram. Fokus på att förbättra relationer i familjen har drygt hälften av de mottagningar som ingick i kartläggningen valt att skriva i fritext, medan det inte finns med som punkt bland de 11 kortprogrammen. Någon fråga om professionellt stöd efter behandlingen har inte funnits med i enkäten. Däremot har ungefär hälften av kortprogrammen med upprättande av handlingsplan av vad som ska ske efter programmet. Bland kortprogrammen finner man också att drygt en tredjedel som obligatoriskt inslag har med mående, psykiskt mående och sömn. Ingen av mottagningarna har uppgivit något som skulle kunna antyda att man använder sig av principen belöning för önskat beteende. Andra intressanta resultat som framkommit i kartläggningen är användandet av visuella hjälpmedel, såsom blädderblock, white board eller annat som de fått beskriva i fritext. Samtliga av de 46 svarande mottagningarna använder någon form av visuellt hjälpmedel i de enskilda samtalen med ungdomen, 38 av 39 svarande gör det vid familjesamtal och 40 av 42 svarande att de gör det vid föräldrasamtal. Urinprovstagning som del av behandlingen visar sig vara vanligt förekommande. Av de svarande erbjuder 68 procent alltid urinprov som del av behandlingen. Lägger man ihop alltid och ofta så är det 87 procent som erbjuder det. Beträffande psykologiska test och andra test så har 76 procent angivit att de använder sig av sådana, där ungefär hälften använde två eller flera sådana tester. Bedömningsinstrument/dokumentationssystem är inte fullt lika vanligt förekommande, 56 procent av de svarande har angivit att de använder ett alternativt två av dessa. Då enkäten utformades var kunskapsinventeringen ännu inte gjord och det var därför inte möjligt att utforma frågorna på ett sätt som skulle kunna göra det möjligt att göra mer fulländade jämförelser. 8

10 Trots detta visar kartläggningen att många av de 48 mottagningarna som deltagit i kartläggningen arbetar på ett sätt som i mångt och mycket stämmer överens med flera av punkterna från kunskapsinventeringen. Samtidigt vet vi inte exakt hur mottagningarna arbetar med vissa av punkterna ovan då detta inte efterfrågats i enkäten. Några har skrivit att de arbetar med en del av dem i fritexten, hade frågan ställts direkt kan man anta att fler hade svarat att de gör det. 9

11 3. Cannabisprogram för ungdomar Cannabisprogram för ungdomar har arbetats fram med stöd av två viktiga kunskapskällor; vad som är verksamt enligt forskningen och vad som är verksamt enligt praktiken, med andra ord det man brukar kalla vetenskap och beprövad erfarenhet. Det vetenskapliga underlaget utgörs av den kunskapsinventering av tidiga interventioner vid cannabisanvändning som framtagits inom projektets ram (Turner. R. 2012) och beskrevs i föregående kapitel. I denna Metod för tidiga interventioner vid cannabisanvändning ingår följande som lyfts fram som verksamt i kunskapsinventeringen. Att använda MI både som metod och som förhållningssätt. Som framgick i kunskapsinventeringen är det viktigt att personalen är väl utbildade i MI. Vidare att samtalen därutöver bygger på en kombination av kognitiv beteendeterapi och familjebehandlande inslag. Samt att utöver fokus på cannabis och motivation till avhållsamhet, också fokusera på stödjande förändringar som verkar viktiga för ungdomar som tar sig ur cannabismissbruk; att förbättra relationer med familjen, fokus på icke-drogfrågor som exempelvis att hantera ångest, parförhållande med mera samt proaktivt professionellt stöd efter behandlingen. Praktiken eller den beprövade erfarenheten bygger på den kunskap som inhämtats genom kartläggningen bland mottagningarna i Nationella Cannabisnätverket samt de kortprogram som mottagningar bidragit med. Då det gäller kortprogrammen har framförallt de obligatoriska inslag som förekom mest frekvent tagits med, likaså har upplägget av antal träffar och med vilka beaktats. De dokument som kom in och hade en mer beskrivande karaktär har varit till hjälp för att ge en beskrivning av hur samtalen ska gå till. Programmet har stora likheter med Haschavvänjningsprogrammet (HAP) genom att det följer de tre faserna; medicinsk-, psykologisk- och socialfas och under varje fas tas fasrelevanta teman upp. Det som skiljer programmen åt är att detta program inte är lika omfattande då dessa ungdomar oftast inte hunnit så långt i missbruket och därmed ännu inte fått så allvarliga kognitiva funktionsnedsättningar. Det som ytterligare skiljer programmen åt är att detta program har fokus på familjearbete genom en kombination av enskilda samtal med ungdomen, familjesamtal och föräldrasamtal. Alla teman kommer man antagligen inte att hinna med. I texten inför varje samtal finns beskrivet vilket/vilka som är obligatoriska och vilket/vilka man tar upp i mån av tid Programmets målgrupp Målgrupp för Cannabisprogram för ungdomar är: Ungdomar/unga vuxna som har rökt cannabis mer eller mindre regelbundet en tid men inte i den omfattningen att de bedöms vara i behov av HAP och/eller är för unga för HAP Förhållningssätt Att känna sig väl bemött, lyssnad på och omhändertagen vid första kontakten, oavsett om det är via telefon när en förälder ringer eller vid en första träff med ungdomen och föräldrarna, är avgörande för hur den fortsatta kontakten kommer att bli. I samtal är bemötandet och vår förmåga att skapa en god relation till dem som kommer till oss, vårt viktigaste verktyg som behandlare. MI utgör grund i det förhållningssätt som används i programmet, det vill säga ett nyfiket utforskande och icke fördömande förhållningssätt. Programmet är uppbyggt kring de tre faserna; medicinsk-, psykologisk- och socialfas med teman som knyter an till respektive fas. Under arbetet med dessa teman handlar mycket om att förmedla kunskap och förhållningssättet är då även psykoedukativt. 10

12 3.3. Obligatoriska inslag Två behandlare I Cannabisprogram för ungdomar arbetar alltid två behandlare tillsammans. Efter informationssamtalet delar man på ungdom och föräldrar som får var sin behandlare vid de samtalen. Vid familjesamtalen arbetar de två behandlarna tillsammans. Den behandlare som har kontakten med ungdomen tar på sig ett extra ansvar för att ungdomens röst ska komma fram i familjesamtalen. Föräldrars medverkan i programmet Är ungdomen under 18 år skall föräldrarna alltid delta i behandlingen. Är ungdomen över 18 år är det ytterst önskvärt att föräldrarna deltar. För de ungdomar över 18 år som inte vill ha med föräldrar lägger vi lite tid på att utforska varför och presenterar vilka fördelar det kan ha för ungdomen att ha föräldrarna med. Skulle det trots detta inte vara möjligt att få ha med föräldrarna, följs programmet nedan på så sätt att familjesamtalen görs om till enskilda samtal och föräldrasamtalen stryks. I dessa fall räcker det med en behandlare. Drogfrihet under programmet Under programmet skall ungdomen vara drogfri, vilket innefattar både narkotika och alkohol. Urinprover I såväl kartläggningen i Cannabisnätverket som sammanställningen av de 11 kortprogrammen framgår att urinprovstagning ingår alternativt erbjuds som en del i behandlingen på de flesta av mottagningarna. Som framgår finns en stor variation i hur man hanterar urinprovstagning mellan de olika mottagningarna, allt ifrån att man inte erbjuder urinprov som en del i behandlingen, till att man tar ett vid start av programmet och ett vid slut, till att man tar 1-2 gånger per vecka. Vid vetenskapliga genomgångar visar det sig att det saknas evidens för urinprov som del i behandlingen för denna målgrupp. Därmed inte sagt att det inte är verksamt, utan det är helt enkelt en fråga som inte är beforskad. Cannabisprogram för ungdomar bygger på en evidensbaserad praktik där kunskap från brukaren (i det här fallet indirekt via praktiker), praktiker och från forskningen vägts samman. Vår praktiska erfarenhet säger oss att urinprov är verksamt som del i behandlingen med denna målgrupp utifrån; - att det kan lugna föräldrar, att det ger ungdomen en möjlighet att återfå föräldrarnas förtroende, att ungdomen kan säga till sina kompisar att jag inte kan röka för jag lämnar urinprov, - att ungdomen får se hur cannabinoiderna lämnar kroppen och att du som behandlare får en bild av hur det ser ut när det gäller cannabisanvändning. Med denna praktiska kunskap som grund ingår urinprov alltid som en del av behandlingen i Cannabisprogram för ungdomar en gång per vecka under vecka ett till fem. Det är naturligtvis viktigt att man återkopplar svaren på dessa prover till såväl ungdom som föräldrar. Detta görs alltid för dem under 18 år. Är ungdomen över 18 år måste denne naturligtvis ge sitt godkännande till att man återkopplar till föräldrarna. Helgplanering För att minska risken för återfall görs alltid en helgplanering tillsammans med ungdomen Rekommendationer Visuella hjälpmedel Använd gärna blädderblock både vid enskilda samtal med ungdomen, familjesamtalen och föräldrasamtalen. Syskons deltagande Det är angeläget att ha en öppenhet för syskons deltagande. Ofta mår syskon till en ungdom som använder droger dåligt. Detta kan bero på flera saker som; att syskonet missbrukar, att de vetat om det tidigare än föräldrarna men inte berättat om det eller kanske rent av dragits in i ett hemlighetsmakeri där de blivit ombedda att inte berätta. På vilka samtal syskon ska vara med kan variera från fall till fall, ibland passar det bäst på familjesamtalen, ibland passar det bäst att syskonet är med på ungdomens enskilda samtal och ibland kanske det 11

13 passar bäst att syskonet får ett eller fler egna samtal och då med den behandlare som har föräldrakontakten. Syskonet ska däremot inte delta på föräldrasamtalen. Detta eftersom det är viktigt för föräldrarna att få en egen tid för stöd och krisbearbetning samt för stöd i föräldrarollen, kring exempelvis regler som ju oftast satts ur spel då droger har kommit in i bilden Programmet Vecka 1 Informationssamtal med ungdom, föräldrar alternativt annan anhörig samt eventuell remitent. Det första samtalet är ett viktigt möte. Viktigt att inge hopp om att det går att sluta ta droger. Det är också viktigt att de som kommer under detta första möte känner att de blir tagna på allvar, lyssnade till och blir bekräftade som den ungdom och den förälder de/man är. Under detta samtal ska tre viktiga saker uppnås; viktigast av allt att skapa kontakt, att göra en sammanhangsmarkering och att formulera ett gemensamt uppdrag. Det gemensamma uppdraget kan i det här fallet bli att tillsammans arbeta utifrån en metod för tidig intervention vid cannabisanvändning, under förutsättning till att ungdom och föräldrar tycker att det verkar bra. Om så inte är fallet försöker man formulera ett alternativt gemensamt uppdrag. De teman som tas upp är THC-kurvan med de tre faserna som är obligatoriskt samt abstinenssymptom som tas upp i mån av tid. Behandlarna presenterar sig och mottagningen, inklusive sekretess och anmälningsplikt. Behandlarna talar om ungefär hur länge samtalet kommer att pågå och vilka saker som kommer att tas upp. Frågar var och en hur de upplever det att vara där. Behandlarna berättar vad de har fått för förhandsinformation. Frågar var och en vad de tänker ska uppnås av kontakten. Fråga ungdomen hur mycket cannabis den har rökt. Berättar om upplägget av En metod för tidig intervention vid cannabisanvändning. Beskriv hur betydelsefullt det är för att det ska fungera att du är drogfri under den tid som programmet pågår, vilket även inkluderar att du inte får dricka alkohol. Fråga ungdom och föräldrar vad de tycker om det upplägget. Var tydlig med att behandlaren måste ha en öppenhet gentemot föräldrarna när det gäller droger. Presentera THC-haschkurvan och de tre faserna. Beskriv abstinenssymtom. Helgplanering. Utrymme lämnas för ämnen som ungdomen och/eller föräldrarna känner är angelägna här och nu. Ungdom respektive förälder får reda på vem som blir respektives behandlare. Urinprov. Enskilt samtal med ungdomen. Detta första enskilda samtal med ungdomen har en utforskande karaktär och till viss del psykoedukativ karaktär. Hur det varit sedan vi sågs sist. Samtala om hur det känns för den unge att föräldrarna har fått reda på att han/hon rökt cannabis, viktigt med bra bemötande i den kris det ofta innebär för ungdomen. Fråga ungdomen hur mycket cannabis den har rökt. Gör KASAM (och SCL90) på de som använt lite mer och/eller är lite äldre. Göra drogkartläggning med tidsaxel. Be ungdomen beskriva varför den röker/har rökt cannabis. Utforskar om och i så fall hur pass beredd ungdomen är till att sluta med cannabis med frågor om vad som är positivt respektive negativt med att röka cannabis. Beroende på hur nära eller 12

14 långt ifrån beslutsporten ungdomen befinner sig matchar man med MI på rätt nivå. Samtalet bygger på att utforska tillföra information, vilket man då gör genom att säga jag vet lite mer om det här, vill du att jag berättar? utforska. Skalfrågor. Hur viktigt är det för dig att sluta med cannabis på en skala från 1-10? Hur stor tilltro till dig själv att du kommer att klara det? Utforska vad ungdomen tänker behövs för att kunna sluta. Vad börja med? Hur kan det gå till? Dela ut Haschguiden (Lundqvist, T.) till de som rökte mer regelbundet att ta med hem och läsa och då framförallt informationsdelarna. Vecka 2 Enskilt samtal med ungdomen. Detta enskilda samtal med ungdomen har en utforskande karaktär och till viss del psykoedukativ karaktär. Teman är kognitiva funktionsnedsättningarna som är obligatoriskt och akut och kronisk intoxikation utgör som tas upp i mån av tid. Om det finns frågor som dykt upp sedan sist. Återkoppla KASAM och SCL90. Återkoppla urinprovssvar. Gå igenom de 7 kognitiva punkterna. Förklara akut och kronisk intoxikation av THC. Gör nätverkskarta. Vilka kan utgöra risk för fortsatt drogfrihet, vilka kan vara ett stöd för fortsatt drogfrihet? Helgplanering. Förbered familjesamtal nästa vecka genom att fråga ungdomen om vad som känns viktigt för honom/henne att ta upp. Kolla om ungdomen vill ha behandlarens stöd i detta på familjesamtalet. Urinprov. Föräldrasamtal Detta första föräldrasamtal har karaktären att vara både krishanterande och utforskande. Mycket utrymme lämnas till det föräldrarna är upptagna av och många gånger inte vill diskutera med släkt och vänner. Likaså att ge dem mer kunskap om cannabis om de så önskar. Om det finns frågor som dykt upp sedan sist. Återkoppla urinprovssvar. Samtala om hur det känns för föräldrarna att de upptäckt att deras ungdom rökt cannabis. Viktigt att ge ett gott bemötande och omhändertagande utifrån den kris de befinner sig i och ofta uppfylls av. Be föräldrarna ge sin bild av sin ungdoms droganvändning, hur han/hon fungerar hemma, i skolan och tillsammans med kompisar. Den bilden bidrar till behandlarnas samlade kartläggning/ riskbedömning. Öka föräldrarnas förmåga att kommunicera utan att hamna i konflikt. Diskutera gräns- och maktförskjutning och hur föräldrarna ska kunna återta föräldramakten och gränssättning. Tillfälle för föräldrarna att ställa frågor. Ge föräldrarna Haschguiden (Lundqvist, T.) och Om Cannabis och Påverkan (Lundqvist, T. 2013) för mer information om cannabis. 13

15 Vecka 3 Enskilt samtal med ungdomen Samtal av dels utforskande karaktär som öppnar upp för icke drogrelaterade frågor (Russel (2013) och dels en kombination av utforskande och informativt på temat hur känslorna påverkas av cannabis (obligatoriskt). Be ungdomen beskriva sitt psykiska mående genom att fråga om självkänsla och självbild, hur han/hon sover, om det händer att han/hon känner sig orolig, när?, hur ofta?, hur är det med huvudvärk? med mera. Viktigt när man pratar om detta att använda ord som alla ungdomar förstår. Vad känner du till om hur känslorna påverkas av cannabis? Erbjud att berätta mer, såsom hur det är under rus samt under de tre faserna. Helgplanering. Förbered familjesamtal på samma sätt som i vecka två. Urinprov. Familjesamtal med båda behandlarna. Detta familjesamtal i programmet har både utforskande och psykoedukativ karaktär från behandlarens sida. Den behandlare som kommer att ha kontakten med ungdomen tar ett extra ansvar för att ungdomens röst också ska bli hörd. Vecka 4 Frågor som uppkommit sedan sist. Återkoppla urinprovssvar. Utforska ungdomens och föräldrarnas bild av den unges cannabisanvändning. Om bilden skiljer sig åt, prata med dem om vad det gör med dem. Fråga ungdomen vad han/hon känner till om cannabis. Fråga föräldrarna vad de känner till om cannabis. Berätta att vi kan lite mer, fråga om vi får dela med oss av den kunskapen samt förmedla den, det vill säga mer fakta om cannabis. Samtal om hur de hanterar regler i familjen. Helgplanering. Föräldrarna får med sig Haschguiden hem för att få mer kunskap om cannabis. Enskilt samtal med ungdomen Detta samtal har en utforskande och delvis informativ karaktär på temat hantera risksituationer (obligatoriskt). Ta fram nätverkskartan som gjordes vecka två. Ringa in kompisar som använder droger. Utforska med ungdomen om de drogande kompisarna blir ett problem för ungdomen. För ett samtal kring detta, ex är det någon/några av dem som också funderat på att sluta. Risksituationer och hantering av dessa. Helgplanering. Förebered familjesamtal på samma sätt som i vecka två. Urinprov. 14

16 Familjesamtal med båda behandlarna Detta familjesamtal har dels psykoedukativa inslag på temat cannabis påverkan på tonårsutvecklingen, hjärnan och THC och belöningssystemet (obligatoriska) och dels inslag av mer familjebehandlande karaktär på temat misstro, tillit och regler Vecka 5 Frågor som uppkommit sedan sist. Återkoppla urinprovssvar från veckan innan. Lyft fram eventuell punkt som ungdomen vill ha behandlarens hjälp att lyfta under samtalet. Samtala om hur cannabis påverkar utvecklingen under tonåren, fysiskt, psykiskt och socialt. Presentera bilder på hjärnan med och utan THC. Beskriv hur belöningssystemet fungerar. Samtal om regler. Samtal kring tillit och misstro. Har något förändrats sedan samtalen inleddes. Samtal om hur relationerna i familjen förändras tonårsutvecklingen och hur de för deras del också förändrats då cannabis kom in i bilden. Enskilt samtal med ungdomen Detta samtal är såväl utforskande som psykoedukativt på teman som fritid, risksituationer, framtidsvisualisering (obligatoriska) och partner. Hur har det varit sedan sist? Hur har det gått att hålla sig ifrån droger? Återkoppla urinprovssvar. Gör KASAM (och SCL90) med dem där det gjordes i början av programmet. Samtal om fritiden. Är den bra som den är. Ska något förändras. Finns det önskemål/drömmar om saker ungdomen skulle vilja göra. Diskutera risksituationer och utforska ungdomens förmåga att hitta lösningar för att undvika dem. Om ungdomen har svårt att hitta lösningar fråga om du som behandlare får komma med förslag. Framtidsvisualisering; Vad gör du om X år? Är ungdomen tillsammans med någon? / Har ungdomen en partner? (Här gäller det att vara normkritisk). Vet den om att ungdomen rökt cannabis? Varför inte, hur har ungdomen tänkt? Om ja, hur reagerade den. Använder den personen droger? Med mera. Urinprov. Föräldrasamtal Teman för detta föräldrasamtal är hur de ska kunna stötta sin ungdom framöver samt var de befinner sig nu när det gället tillit och misstro (obligatoriska). Frågor som kommit upp sedan sist. Återkoppla urinprovssvar. På vilket sätt kan föräldrarna stötta ungdomen med en social nyorientering som exempel; att inte längre umgås med kompisar som använder droger, eventuell hitta en fritidssysselsättning eller dylikt. Samtal kring tillit och misstro. Var befinner sig föräldrarna när det gäller i detta idag? Förbered föräldrarna på det avslutande familjesamtalet, exempelvis att de då ska beskriva skillnader och förändringar de sett/märkt när det gäller den unge. 15

17 Vecka 6 Enskilt samtal med ungdomen Återkoppla resultat från KASAM och SCL90. Återkoppla urinprovssvar så att ungdomen vet inför det avslutande familjesamtalet, extra viktigt om sista provet visat positivt på THC. Förbered det avslutande familjesamtalet nästa vecka. Dels de obligatoriska inslagen men också fråga ungdomen om det är något speciellt som han/hon vill ta upp och vill denna ha behandlarens hjälp med det? Något ungdomen inte vill att behandlaren tar upp (som inte handlar om droger). Fråga om det finns det någon speciell person som ungdomen vill bjuda in till det avslutande familjesamtalet. Avslutande familjesamtal Återkoppla urinprovssvar. Sammanfatta erfarenheterna av cannabisrökningen och programmet. Plus och minus med att inte röka både från ungdomen och föräldrarna (under förutsättning att ungdomen har slutat). Vad krävs för att bibehålla drogfriheten. Individuell bedömning görs kring om ungdomen och familjen är i behov av vidare insatser på mottagningen eller hos annan vårdgivare. Utifrån den individuella bedömningen upprättas en handlingsplan tillsammans med familjen om vad som ska ske efter programmet. Bokning av uppföljningsträff om 3-4 månader. Ge ungdomen diplom. Återträff 2-3 månader efter avslutat program Familjesamtal Hur har det gått för ungdomen med att hålla sig drogfri? Hur ser livet ut för ungdomen idag? Hur har tiden varit för föräldrarna sedan vi sågs sist? Finns det svårigheter eller oro kvar? Diskutera vad som i så fall behövs för att minska detta. 16

18 Referenslista Lundqvist, T. En guide för Dig som vill sluta med Hasch och Marijuana juli Lundqvist, T. (2012) Om cannabis och påverkan januari 2013 Turner, R. (2013). Kunskapsinventering av tidiga interventioner vid cannabisanvändning. På uppdrag av Nationella Cannabisnätverket. Göteborg: FoU i Väst-rapport. 17

HAP - Haschavvänjningsprogrammet och Cannabisprogram för ungdomar

HAP - Haschavvänjningsprogrammet och Cannabisprogram för ungdomar Skövde 2014-05-22 HAP - Haschavvänjningsprogrammet och Cannabisprogram för ungdomar Karin Patriksson Kunskapskällar n, Social resursförvaltning, Göteborgs stad karin.patriksson@socialresurs.goteborg.se

Läs mer

Minnesbilder från konferens om Cannabis, risker och åtgärder den 17 februari, 2015.

Minnesbilder från konferens om Cannabis, risker och åtgärder den 17 februari, 2015. Cannabisprogram för ungdomar (CPU) Karin Patriksson Kunskapskällar n, Göteborgs Stad & Annica Krohn Vikström Irisverksamheten, Västerås Stad Ska vi inte ha en metod för ungdomarna? För dom som är för unga

Läs mer

Kartläggning av hur mottagningar i Nationella Cannabisnätverket arbetar med tidiga interventioner vid cannabisanvändning.

Kartläggning av hur mottagningar i Nationella Cannabisnätverket arbetar med tidiga interventioner vid cannabisanvändning. Kartläggning av hur mottagningar i Nationella Cannabisnätverket arbetar med tidiga interventioner vid cannabisanvändning Karin Patriksson Innehåll Sammanfattning...2 1. Inledning..3 1.1. Syfte och målgrupp

Läs mer

CPU i praktiken. En pilotstudie om programmets genomförbarhet, ungdomarnas problembild och deras förändringar under programtiden

CPU i praktiken. En pilotstudie om programmets genomförbarhet, ungdomarnas problembild och deras förändringar under programtiden CPU i praktiken En pilotstudie om programmets genomförbarhet, ungdomarnas problembild och deras förändringar under programtiden Men först ett par bilder om CPU.. för er som inte tagit del av information

Läs mer

Daglig rökning i 6 månader eller regelbundet i 2 år

Daglig rökning i 6 månader eller regelbundet i 2 år Christer Åkerlund Vilka kort- och långsiktiga behandlingsinsatser skall erbjudas och av vem? Hur ser evidensen ut för olika behandlingsmodeller. Hur fungerar haschavvänjningsprogrammet, HAP? Hur kan samarbetet

Läs mer

Sjuksköterska Angelica Hjelm Socionom Kajsa Lönnevi.

Sjuksköterska Angelica Hjelm Socionom Kajsa Lönnevi. Sjuksköterska Angelica Hjelm Socionom Kajsa Lönnevi http://minimaria.se/se-film-om-anna/ Två huvudmän och fyra mottagningar Avdelning 306 Mini-Maria Hisingen Mini-Maria Centrum Mini-Maria Nordost Mini-Maria

Läs mer

Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund

Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund Vad ska vi prata om idag? Mini-Maria - Vilka är vi? - Vad gör vi? - Hur kommer man till Mini-Maria & vilka träffar vi? Droger - Information om

Läs mer

Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost

Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost CANs skolundersökning 2013 Rökning åk 9 - Flickor 16 % - Pojkar 12 % Rökning åk 2 gy - Flickor 31 % - Pojkar

Läs mer

Cannabisprogram för ungdomar (CPU) i praktiken

Cannabisprogram för ungdomar (CPU) i praktiken Cannabisprogram för ungdomar (CPU) i praktiken En pilotstudie om genomförbarhet, problembild och förändringar under programtiden Karin Patriksson [Ange dokumentets Förord Jag vill börja med att rikta

Läs mer

Föräldrar är viktiga

Föräldrar är viktiga Föräldrar är viktiga Att bli tonåring Att utvecklas från barn till tonåring innebär stora förändringar kroppsligt och mentalt. Det gäller inte minst tonåringens attityder och beteenden. Tonåringar undersöker

Läs mer

Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU

Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar Spridningskonferens missbruk 2016 10 11 Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU Ungdomar Med ungdomar avses i riktlinjerna personer i åldern 12 18 år.

Läs mer

Webbstöd på cannabishjälpen

Webbstöd på cannabishjälpen www.beroendecentrum.se Webbstöd på cannabishjälpen Ann-Sofie Johansson Socionom estöd, Beroendecentrum Stockholm Samordnare nationella cannabisnätverket ann-sofie.m.johansson@sll.se Hur många arbetar med

Läs mer

UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER INGÅNGEN-ALKOHOL OCH DROGRÅDGIVNING En erbjudande - och förebyggande verksamhet inom Umeå socialtjänst. För barn och ungdomar upp till 22 år, ungdomars nätverk och de

Läs mer

På väg Enkät för den unge

På väg Enkät för den unge På väg Enkät för den unge För dig som bor i familjehem eller HVB Du har rätt att få det stöd du behöver, både innan och efter det att du flyttat ut från ditt familjehem eller hem för vård eller boende

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Stöd på nätet. Magnus Johansson. Socionom, Beroendecentum Stockholm Doktorand, Karolinska Institutet,

Stöd på nätet. Magnus Johansson. Socionom, Beroendecentum Stockholm Doktorand, Karolinska Institutet, Stöd på nätet Magnus Johansson Socionom, Beroendecentum Stockholm Doktorand, Karolinska Institutet, magnus.johansson.1@ki.se Agenda Bakgrund Cannabishjälpen.se Program på nätet Rådgivningen Studie Resultat

Läs mer

Nationella cannabisnätverket

Nationella cannabisnätverket Välkomna! Nationella cannabisnätverket Behandlare från kommun och landsting som arbetar specialiserat med cannabisfrågan Nätverket startade år 2000 med ca 30 personer och består idag av 593 medlemmar vid

Läs mer

Rekommendationer om behandling av ungdomar med bruk, missbruk och beroende

Rekommendationer om behandling av ungdomar med bruk, missbruk och beroende Rekommendationer om behandling av ungdomar med bruk, missbruk och beroende Rekommendationerna riktar sig till Socialtjänst, landsting och andra vårdgivare Thomas Lundqvist Innehåll Framtagandet av underlag

Läs mer

MANUAL till. Cannabisprogram för ungdomar (CPU) Uppdaterad

MANUAL till. Cannabisprogram för ungdomar (CPU) Uppdaterad MANUAL till Cannabisprogram för ungdomar (CPU) Uppdaterad 2016 12 06 Innehåll Bakgrund/sammanfattning 3 Programmets upplägg vecka för vecka_ 5 Informationssamtal med ungdom, föräldrar alternativt annan

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

Behandling av personer med beroende av cannabis: Vad kan vi lära av behandlarnas erfarenhet? Russell Turner, Projektledare, FoU i Väst/GR

Behandling av personer med beroende av cannabis: Vad kan vi lära av behandlarnas erfarenhet? Russell Turner, Projektledare, FoU i Väst/GR Behandling av personer med beroende av cannabis: Vad kan vi lära av behandlarnas erfarenhet? Russell Turner, Projektledare, FoU i Väst/GR Bakgrund Trestad2 ed naeonellt projekt i cannabisområdet om preveneon,

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd?

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd? Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd? Utveckling av barn- och föräldrastöd vid Beroendecentrum Stockholm (BCS) Barn och unga i familjer med missbruk 2 december 2013 Christina

Läs mer

Bogruppen Öppenvård Skräddarsydd behandling utifrån klientens behov

Bogruppen Öppenvård Skräddarsydd behandling utifrån klientens behov Bogruppen Öppenvård Skräddarsydd behandling utifrån klientens behov Bogruppen Öppenvård Bogruppen Öppenvård erbjuder psykiatrisk bedömning, behandling och stöd till klienter inom Bogruppen samt mot andra

Läs mer

Yrkesenkät och fokusgrupp med unga inom Trestadsprojektet

Yrkesenkät och fokusgrupp med unga inom Trestadsprojektet Socialförvaltningen D.nr 3.2-553/2012 Stadsövergripande avdelningen Sida 1 (6) utvecklingsenheten 2013-07-26 Handläggare Christina Grönberg Telefon: 08-508 25 904 Yrkesenkät och fokusgrupp med unga inom

Läs mer

FFT-cannabis. FFT accommodation. Om bakgrunden till FFT cannabis. Nationell kongress. Knivsta 22 september 2017.

FFT-cannabis. FFT accommodation. Om bakgrunden till FFT cannabis. Nationell kongress. Knivsta 22 september 2017. FFT-cannabis Nationell kongress Knivsta 22 september 2017 Pirkko Uusitalo Gunilla Anderson www.stiftelsenfftsverige.se FFT accommodation I samarbete med FFTllc. USA, Jim Alexander och Mike Robbins, har

Läs mer

Remitterande behandlares syn på terapikoloniverksamheten 2009 Utvärderingen genomfördes under hösten 2009

Remitterande behandlares syn på terapikoloniverksamheten 2009 Utvärderingen genomfördes under hösten 2009 Remitterande behandlares syn på terapikoloniverksamheten 2009 Utvärderingen genomfördes under hösten 2009 För Terapikolonier AB Ulrika Sundqvist Sammanfattning I den kontinuerliga utvärderingen av Terapikolonier

Läs mer

Mini Maria Centrum Göteborg

Mini Maria Centrum Göteborg Mini Maria Centrum Göteborg Delat huvudmannask9p sjukvllrd och socialtjänst Ungdomar upp till 21 är med drogproblem och deras familjer, i Göteborg med omnejd Behandling i öppenvllrd; samtal och medicinska

Läs mer

Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex

Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex Enkätundersökning om studenters kunskaper och attityder Jan Johansson, Högskolan Jönköping Therese Rostedt, Landstinget i Jönköpings län 2014-05-21 Innehållsförteckning

Läs mer

Rekommendationer om behandling av ungdomar med bruk, missbruk och beroende

Rekommendationer om behandling av ungdomar med bruk, missbruk och beroende Rekommendationer om behandling av ungdomar med bruk, missbruk och beroende Rekommendationerna riktar sig till Socialtjänst, landsting och andra vårdgivare Innehåll Framtagandet av underlag för riktlinjerna

Läs mer

Personal Ex-it HAP Borlänge. Stina Thysell-Persson Lena Bergens Christer Damm Samir Siraj

Personal Ex-it HAP Borlänge. Stina Thysell-Persson Lena Bergens Christer Damm Samir Siraj Personal Ex-it HAP Borlänge Stina Thysell-Persson Lena Bergens Christer Damm Samir Siraj Ungdomsöppenvård för unga 13-25 år med drogrelaterade problem. HAP Kort HAP Haschsamtal Rådgivningar KBT-riskbruk,

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440.

Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440. Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440. Dom jag pratat med berättar att de upplever att projektet haft en lång startsträcka och att de ännu

Läs mer

Livsstilsstudien 2010 delrapport om tobak och alkohol

Livsstilsstudien 2010 delrapport om tobak och alkohol 1(1) Livsstilsstudien 21 delrapport om tobak och alkohol Bakgrund I Danderyd genomförs sedan 24 den så kallade Livsstilsundersökningen (eller i vissa kommuner kallad Stockholmsenkäten) vartannat år av

Läs mer

Frågeunderlag. Bilaga 1

Frågeunderlag. Bilaga 1 Bilaga 1 Frågeunderlag Elevhälsan ska stödja elevens utveckling mot utbildningens mål och därför är huvudfokus i elevhälsoarbetet att eleven ska ha en fungerande skolsituation. Psykisk ohälsa riskerar

Läs mer

Tre områden. Cannabisnätverket i Sverige. Bakgrund till nätverket. Syfte med nätverket

Tre områden. Cannabisnätverket i Sverige. Bakgrund till nätverket. Syfte med nätverket Cannabis i Sverige Presentation Kristiansand 4 november 2008 Ann-Sofie Nordenberg Projektledare Karlstad kommun Tre områden Cannabis bakgrund, syfte och nuläge Kvalitetssäkring och utbildning Nationell

Läs mer

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se Hur mår ni? Vad är (drog)missbruk? Missbruk är bruk av sinnesförändrade

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol

Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol ASI metoden Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol 1 2 Missbruk / rehabilitering som process ( aktörsmodell ) J. Blomqvist OM JAG VILL LYCKAS MED ATT FÖRA EN MÄNNISKA MOT ETT BESTÄMT MÅL,

Läs mer

Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund

Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund Vad ska vi prata om idag? Mini-Maria - Vilka är vi? - Vad gör vi? - Hur kommer man till Mini-Maria & vilka träffar vi? Droger - Information om

Läs mer

Checklista för rekryteringshjälp till Cannabishjälpens internetbaserade studie

Checklista för rekryteringshjälp till Cannabishjälpens internetbaserade studie Checklista för rekryteringshjälp till Cannabishjälpens internetbaserade studie 1. Välj mottagare som kan hjälpa oss sprida studien och eller rekrytera deltagare 2. Skriftlig information om studien bilaga

Läs mer

Välkommen till. Konferens om cannabis risker och åtgärder

Välkommen till. Konferens om cannabis risker och åtgärder Välkommen till Konferens om cannabis risker och åtgärder Konferensen svarar på.. Förekomst av cannabisanvändningen? Vilka risker för skador finns vid cannabisanvändning? Finns ett samband - cannabis och

Läs mer

i Täby tobak cannabis & alkohol

i Täby tobak cannabis & alkohol Elever i Täby SVARAR PÅ FRÅGOR om tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor eller går i skola i Täby.

Läs mer

IKMDOK-konferensen 3 Nov Familjebehandling för ungdomar med missbruksproblem

IKMDOK-konferensen 3 Nov Familjebehandling för ungdomar med missbruksproblem IKMDOK-konferensen 3 Nov Familjebehandling för ungdomar med missbruksproblem Bc-ung Utbildning/metoder Beroendetillstånd Ki 12 hp NOA 7,5 hp Familjebehandling (traditionell) HAP (Haschavvänjningsprogram)

Läs mer

Mini Marias föräldrautbildning i cannabiskunskap. Maribel B Raneskog & Henrik Andersson

Mini Marias föräldrautbildning i cannabiskunskap. Maribel B Raneskog & Henrik Andersson Mini Marias föräldrautbildning i cannabiskunskap Maribel B Raneskog & Henrik Andersson Hur allt startade. Idé från Maria Ungdom Stockholm Pilotgrupp Marknadsföring Utbildningen startar hösten 2013 14 genomförda

Läs mer

De små gesternas betydelse

De små gesternas betydelse De små gesternas betydelse Familjer som konsulter till socialtjänsten en utvärderingsstudie om samarbetet ihop med åtta familjebehandlare, Bromma familjebehandlarteam (BFB), 2018 VÅR STUDIE > Inramning

Läs mer

DISKUSSIONER I E-HJÄLPEN

DISKUSSIONER I E-HJÄLPEN DISKUSSIONER I E-HJÄLPEN Inledningsvis mycket fokus på att rekrytera till studien / behandlingsprogrammet - sprida information på olika arenor och nivåer. Hur ska programmet passa den tänkta målgruppen

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting

Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting SKLs Handlingsplan mot missbruk och beroende Består

Läs mer

Vilka framtidsplaner har du med ditt arbete? Hur hade du det under din uppväxt?

Vilka framtidsplaner har du med ditt arbete? Hur hade du det under din uppväxt? Vad har du arbetet med förut och vad arbetar du med idag? Vilka framtidsplaner har du med ditt arbete? Hur var skolgången för dig när du var liten? Var har du bott tidigare? Hur hade du det under din uppväxt?

Läs mer

Ung i Söderköping. Kerstin Jagesten Eva Pedersen

Ung i Söderköping. Kerstin Jagesten Eva Pedersen Ung i Söderköping Kerstin Jagesten Eva Pedersen En integrerad mottagning för riskbruk, missbruk och beroende hos barn/ungdomar t.o.m. 25 år Samverkan mellan kommun och region Vi finns på Repslagaregatan

Läs mer

Enkätundersökning oktober 2008 Ungdomsmottagningen

Enkätundersökning oktober 2008 Ungdomsmottagningen SOCIALFÖRVALTNINGEN Datum Forskning och utveckling 2008-11-20 Vår beteckning Vår handläggare Ert datum Er beteckning Ola Nordqvist 1 (7) Enkätundersökning oktober 2008 Ungdomsmottagningen Bakgrund Ungdomsmottagningar,

Läs mer

Ett första cannabissamtal

Ett första cannabissamtal 2018-01-25 Ett första cannabissamtal Tanken bakom denna korta intervention, 1 samtal, är att den ska kunna ges i olika typer av sammanhang, som t.ex. i cykelstället, på fritidsgården, på skolan, på sjukhus

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

Webbstöd för cannabisanvändare

Webbstöd för cannabisanvändare www. Webbstöd för cannabisanvändare Ann-Sofie Johansson Socionom estöd, Beroendecentrum Stockholm Samordnare nationella cannabisnätverket ann-sofie.m.johansson@sll.se Agenda Cannabishjälpen beskrivning

Läs mer

Att vara förberedd om stormen kommer deltagande i

Att vara förberedd om stormen kommer deltagande i Att vara förberedd om stormen kommer deltagande i och effekter av ledarledda grupper för föräldrar med äldre barn och tonåringar Anders Broberg & Elin Alfredsson anders.broberg@psy.gu.se elin.alfredsson@psy.gu.se

Läs mer

Enkätundersökning i samarbete med MSN

Enkätundersökning i samarbete med MSN Riksförbundet BRIS Enkätundersökning i samarbete med MSN I samarbete med MSN genomförde BRIS under våren 2007 en webbaserad enkät bland 14-17- åringar. Syftet var att skaffa ett bredare underlag än det

Läs mer

Forskning och evidens. Psykosociala behandlingsmetoder. 2 oktober 2013

Forskning och evidens. Psykosociala behandlingsmetoder. 2 oktober 2013 Forskning och evidens Psykosociala behandlingsmetoder 2 oktober 2013 Per Sandén Estimatum konsult Vad är evidensbaserade metoder? Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholmissbruk och beroende (Agneta

Läs mer

Verksamhetsområde Social utveckling

Verksamhetsområde Social utveckling Trestad 2 2012-2014 Fokus: Cannabis Dubbla målgrupper, ungdomar och vuxna nära ungdomar (föräldrar, professionella, föreningar) Utgår från storstädernas förutsättningar och från det som görs idag Verksamhetsnära

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet. Det kan ha varit ett LAN, ett musikarrangemang, en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske skött ett

Läs mer

Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå

Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå 2015-04-21 Cecilia Edström cecilia.edstrom@vll.se Sofia Elwer sofia.elwer@vll.se Lena Sjöquist Andersson lena.sjoquist.anderson@vll.se Folkhälsoenheten, Västerbottens

Läs mer

Enheten för alkohol-, speloch drogproblem. Social resursförvaltning

Enheten för alkohol-, speloch drogproblem. Social resursförvaltning Enheten för alkohol-, speloch drogproblem Social resursförvaltning Enheten för alkohol-, spel- och drogproblem Enhetschef Gregory McDermott Behandlingsgrupperna för drogproblem -Centrum/Väster -Hisingen

Läs mer

European Family Empowerment. Enkät till förälder/vårdnadshavare

European Family Empowerment. Enkät till förälder/vårdnadshavare European Family Empowerment Enkät till förälder/vårdnadshavare ANONYMITET Ingen annan än vi forskare kommer att kunna se dina svar. Dina svar är konfidentiella och kommer inte att visas för någon annan.

Läs mer

Kartläggning av föräldrar i vård i september 2012. gunborg.brannstrom@gmail.com

Kartläggning av föräldrar i vård i september 2012. gunborg.brannstrom@gmail.com Kartläggning av föräldrar i vård i september 2012 gunborg.brannstrom@gmail.com 1 Missbruk påverkar hela familjen Risk- och skyddsfaktorer i föräldraskapet Kartläggning av föräldrar i missbruks- och beroendevården

Läs mer

Föräldragrupper på Mini Maria Göteborg

Föräldragrupper på Mini Maria Göteborg Föräldragrupper på Mini Maria Göteborg Folkets Hus 2015-05-06 Ingegerd Nilsson Socionom Samordnare Mini Maria Hisingen Mattias Gullberg Auktoriserad socionom Legitimerad psykoterapeut Handledare i psykosocialt

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

BEMÖTANDEGUIDE RESPEKT FÖR MÄNNISKAN. Primärvårds- och rehabcentrum Region Kronoberg

BEMÖTANDEGUIDE RESPEKT FÖR MÄNNISKAN. Primärvårds- och rehabcentrum Region Kronoberg BEMÖTANDEGUIDE RESPEKT FÖR MÄNNISKAN Primärvårds- och rehabcentrum Region Kronoberg HÄLSA KUNSKAP OMTANKE FÖRORD BEMÖTANDEGUIDE FÖR PRIMÄRVÅRDS- OCH REHABCENTRUM I REGION KRONOBERG I alla undersökningar

Läs mer

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

MedUrs Utvärdering & Följeforskning MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat

Läs mer

Psykosociala metoder och stöd

Psykosociala metoder och stöd Psykosociala metoder och stöd Länskonferens Karlstad 2 december 2016 Ann-Sofie Johansson ann-sofie,johansson@karlstad.se 054 540 5165 Centrala begrepp i detta sammanhang Behandling - systematiska och grundade

Läs mer

Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter

Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter Nio Södertörnskommuner har haft en gemensam halvdag för utbyte av erfarenheter om placerade barns umgänge med sina föräldrar och andra närstående. Umgänge

Läs mer

Barn som är närstående

Barn som är närstående 2014-09-29 Barn som är närstående DISKUSSIONSFRÅGOR Diskussionsfrågor är ett material som kan användas för att diskutera och reflektera över arbetet med Barn som är närstående i verksamheten. Används gärna

Läs mer

Resultat av enkäten om datorvanor och spelande

Resultat av enkäten om datorvanor och spelande Resultat av enkäten om datorvanor och spelande Mellan den 4:e juli 2012 och 10:e mars 2013 har 312 personer svarat på den enkät som vi på GameOver haft uppe hemsidan. Ett stort tack till alla er som bidragit

Läs mer

FORUM SPEL. Regionalt kunskapscentrum för prevention och intervention vid spelberoende. Utvecklar och utvärderar behandlingsmetoder

FORUM SPEL. Regionalt kunskapscentrum för prevention och intervention vid spelberoende. Utvecklar och utvärderar behandlingsmetoder FORUM SPEL Regionalt kunskapscentrum för prevention och intervention vid spelberoende Utvecklar och utvärderar behandlingsmetoder Bedriver kunskapsutveckling kring prevention, risk och skyddsfaktorer Pågående

Läs mer

Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund

Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund MINI MARIA Beroendekliniken Vad kan Mini Maria ge för hjälp och stöd Träffa sjuksköterska för hälsosamtal, provtagningar, akupressur och akupunktur

Läs mer

Att sammanställa och återkoppla en strukturerad intervju. IKM (Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdomsoch missbruksvården)

Att sammanställa och återkoppla en strukturerad intervju. IKM (Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdomsoch missbruksvården) Att sammanställa och återkoppla en strukturerad intervju IKM (Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdomsoch missbruksvården) Varför ska vi återkoppla? För att öka klientens delaktighet i

Läs mer

HANDLINGSPLAN VID DROGANVÄNDNING OCH ALKOHOLMISSBRUK

HANDLINGSPLAN VID DROGANVÄNDNING OCH ALKOHOLMISSBRUK HANDLINGSPLAN VID DROGANVÄNDNING OCH ALKOHOLMISSBRUK Rytmus musikergymnasium ska vara en drog- och alkoholfri skola. Ingen elev eller personal ska använda droger eller missbruka alkohol under sin tid på

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion SFBUBs riktlinjer för depression Psykosocial behandling remissversion multimodal behandling i familjekontext med inriktning på depression fasindelad ges under minst 4-8 veckor före annan specifik behandling

Läs mer

Remitterande terapeuters syn på terapikoloniverksamheten 2006 Utvärderingen genomfördes under hösten 2006

Remitterande terapeuters syn på terapikoloniverksamheten 2006 Utvärderingen genomfördes under hösten 2006 Remitterande terapeuters syn på terapikoloniverksamheten 2006 Utvärderingen genomfördes under hösten 2006 För Terapikolonier AB Anna Johansson och Peter Larsson Remitterande terapeuters syn på terapikoloniverksamheten

Läs mer

Dynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering

Dynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering Dynamisk behandling vid missbruk, beroende En orientering Agneta Öjehagen Lunds universitet Evidensbaserade psykosociala metoder - Motivera till förändring (motiverande samtal) - Förändring av missbruksbeteendet

Läs mer

Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH)

Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH) ASH Uppsala Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH) Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH) finns för dig som bor i Uppsala och Knivsta kommun och är i behov av vård och symtomlindring genom

Läs mer

Motiverande samtal (MI) Att stimulera ungdomars vilja och kraft

Motiverande samtal (MI) Att stimulera ungdomars vilja och kraft Motiverande samtal (MI) Att stimulera ungdomars vilja och kraft Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Växjö 090515 www.fhi.se/mi 1 Vad vill vi motivera ungdomar till? Inte röka Inte snusa Inte dricka alkohol/dricka

Läs mer

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet

Läs mer

Återfallspreventiva samtal

Återfallspreventiva samtal Återfallspreventiva samtal en anpassad metod i missbruksbehandling Innehåll Vad är återfallprevention? Varför är det viktigt att arbeta med återfallsprevention och återhämtning? De anpassningar vi gjort

Läs mer

Brukarundersökningar 2015 BIM/Gruppverksamhet Barn-Tonår och Familjerådgivningen

Brukarundersökningar 2015 BIM/Gruppverksamhet Barn-Tonår och Familjerådgivningen sida 1 (8) Brukarundersökningar 2015 BIM/Gruppverksamhet Barn-Tonår och Familjerådgivningen sida 2 (8) sida 3 (8) Inledning Att genomföra brukarundersökningar för att följa upp brukares upplevda kvalitet

Läs mer

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2009

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2009 Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2009 En utvärdering genomförd under hösten 2009 För Terapikolonier AB Ulrika Sundqvist Sammanfattning föräldraenkäter Terapikolonier AB:s verksamhet utvärderas

Läs mer

Brottsbrytet riktar sig till en bred målgrupp av manliga och kvinnliga klienter i anstalt och frivård. Kriminaliteten

Brottsbrytet riktar sig till en bred målgrupp av manliga och kvinnliga klienter i anstalt och frivård. Kriminaliteten Olika programkompetenser idag inom regionen Brotts Brytet Brottsbrytet riktar sig till en bred målgrupp av manliga och kvinnliga klienter i anstalt och frivård. Kriminaliteten kan omfatta skilda typer

Läs mer

De förstår alla situationer

De förstår alla situationer De förstår alla situationer Erfarenheter av att utveckla integrerade former för vård vid missbruk/beroende och psykisk ohälsa Med fokus på brukares perspektiv Järntorgsmottagningen Elisabeth Beijer FoU

Läs mer

Ungdomars och föräldrars röster och behov i det drogförebyggande arbetet

Ungdomars och föräldrars röster och behov i det drogförebyggande arbetet Ungdomars och föräldrars röster och behov i det drogförebyggande arbetet Anna William-Olsson och Therese Holmkvist Stockholms stad The Capital of Scandinavia Kontexten, delprojektet Ungdom i storstad 2012-2015

Läs mer

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM Hannele Renberg 2012-10 04 Stockholm Uppstarstkonferens 1 Varför ska vi engagera

Läs mer

ALKOHOLLINJEN ÅRSRAPPORT

ALKOHOLLINJEN ÅRSRAPPORT ALKOHOLLINJEN ÅRSRAPPORT 2016 Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin Box 45436, 104 31 Stockholm ces@sll.se Alkohollinjen årsrapport 2016 Stockholm maj 2017 Årsrappporten kan laddas ned från Folkhälsoguiden

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till personer som åldras

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till personer som åldras Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt Rätt stöd till personer som åldras Innehåll 1. Om kompetensinventeringen i delprojektet... 3 2. Grundläggande kompetensutvecklingsbehov... 3 Kontakt

Läs mer

European Family Empowerment. Enkät till ungdomar

European Family Empowerment. Enkät till ungdomar European Family Empowerment Enkät till ungdomar ANONYMITET Ingen annan än vi forskare kommer att kunna se dina svar. Dina svar kommer att kodas och kommer inte att visas för någon annan. Resultatet kommer

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Vuxenenheten. Har du oro eller frågor kring din egen eller andras konsumtion vad gäller alkohol, droger eller spel?

Vuxenenheten. Har du oro eller frågor kring din egen eller andras konsumtion vad gäller alkohol, droger eller spel? Vuxenenheten Har du oro eller frågor kring din egen eller andras konsumtion vad gäller alkohol, droger eller spel? Vuxenenheten Vi arbetar inom socialtjänsten och är en öppenvårdsenhet där det finns lång

Läs mer

6/19/2012. Forskningsmetod. Kontraktsmetoden Frågeställningar. Kontraktsmetoden. Kontrakt med unga Utvärdering av kontraktsmetoden

6/19/2012. Forskningsmetod. Kontraktsmetoden Frågeställningar. Kontraktsmetoden. Kontrakt med unga Utvärdering av kontraktsmetoden /19/12 Forskningsmetod Kontrakt med unga Utvärdering av kontraktsmetoden Josefine Börjesson, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, Örebro universitet Longitudinell studie - individerna mäts mer

Läs mer