VAD ÄR SVENSK UTRIKESPOLITIK?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VAD ÄR SVENSK UTRIKESPOLITIK?"

Transkript

1 Almedalen 2010 EN JÄMFÖRELSE AV SVERIGES UTRIKESDEKLARATIONER : VAD ÄR SVENSK UTRIKESPOLITIK? Daniel Engström Petter Hojem Sarah Schulman Utrikespolitiska Institutet The Swedish Institute of International Affairs Postal address: Box 27035, SE Stockholm Visiting address: Drottning Kristinas väg 37 Tel: Fax:

2 Sammanfattning Goda värden som demokrati, folkrätt och mänskliga rättigheter fortsätter att prägla svensk utrikespolitik Migration- och asylrätt försvinner ur utrikesdeklarationerna efter 2006 Sverige går från neutralitetspolitik till europeisk solidaritet FN har en viktig, men förminskad roll, till förmån för EU, och måste reformeras för att bibehålla sin legitimitet EU intar i slutet av tiotalet en särställning i svensk utrikespolitik; europeisk utrikespolitik ses som en förlängning av svensk utrikespolitik Utvidgningen av EU är en av Sveriges främsta säkerhetspolitiska prioriteringar; Norden utvidgas till att inbegripa Baltikum En högre acceptans för att delta i NATO-ledda insatser Sveriges linje förändras i och med regeringsbyte från betoning på bistånd och enprocentsmålet till fattigdomsbekämpning och effektivitet Kärnvapen utgör ett av de allvarligaste globala och nationella hoten och nedrustning fortsätter att vara en högprioriterad säkerhetspolitisk fråga Frihandelsprincipen fortsätter att utgöra en grundsten för svensk utrikes-, närings- och utvecklingspolitik. Går dock från att handla om EU:s specifika jordbrukssubventioner till vikten av ökad konkurrens Hållbar utveckling och klimatfrågan blir allt viktigare och är 2009 en av Sveriges främsta utrikespolitiska prioriteringar Utrikesministrar Anna Lindh: oktober september 2003 Jan O. Karlsson (tf): 11 september oktober 2003 Laila Freivalds: 10 oktober mars 2006 Bosse Ringholm (tf): 21 mars mars 2006 Carin Jämtin (tf): 27 mars april 2006 Jan Eliasson: 24 april oktober 2006 Regeringar Göran Persson, Socialdemokraterna, 22 mars oktober 2006 Fredrik Reinfeldt, Moderata Samlingspartiet, 6 oktober Carl Bildt: 6 oktober

3 Tema I jämförelsen av utrikesdeklarationerna mellan år framträder återkommande teman som vi valt att kategorisera på följande sätt för att underlätta jämförelsen: i. Värdegrund, ii. Säkerhetspolitisk linje, iii. FN, iv. EU, v. Internationella insatser, vi. Nedrustning, vii. Utvecklingspolitik, viii. Frihandel, ix. Fokusfrågor och trendkänslighet. En gemensam värdegrund: Demokrati, folkrätt och mänskliga rättigheter Svensk utrikespolitik har i det senaste decenniets utrikesdeklarationer genomgående understrukit vikten av att främja demokrati, folkrättens principer och mänskliga rättigheter (MR). Sverige har återkommande påtalat brott mot mänskliga rättigheter i Zimbabwe, Burma, Kuba och Vitryssland. Man har kontinuerligt framfört kritik mot att demokratiska principer bryts och mänskliga rättigheter kränks i Ryssland. År 2005 fastställdes att en av regeringens viktigaste utrikespolitiska prioriteringar var att medverka till skapandet av ett FN-råd för mänskliga rättigheter. År 2006 betonades att folkrätten, humanitärrätten och mänskliga rättigheter är vägledande för Sveriges politik i Mellanöstern. År 2007 beslutade man att öka biståndet för projekt rörande demokrati och mänskliga rättigheter i Vitryssland. År 2008 välkomnade man FN:s resolution mot dödsstraff. År 2009 deklarerades att Sverige skulle använda sitt ordförandeskap i EU:s ministerråd för att förstärka EU:s arbete för mänskliga rättigheter. Sveriges säkerhetspolitiska linje: Från neutralitet till europeisk solidaritet År 2000 fastställdes i utrikesdeklarationen, i enlighet med 1992 års säkerhetspolitiska linje, att "Sveriges militära alliansfrihet, syftande till att vårt land skall kunna vara neutralt i händelse av krig i vårt närområde, består." 2001 togs denna formulering upp till diskussion i syfte att bättre beskriva den säkerhetspolitiska linjen. Diskussionerna resulterade i att man 2002 fastställde att den svenska säkerhetspolitiken "syftar till att bevara fred och självständighet för vårt land, bidra till stabilitet och säkerhet i vårt närområde, samt stärka internationell fred och säkerhet". Den militära alliansfriheten, med möjlighet att föra en neutralitetspolitik i Sveriges närområde sades ha "tjänat oss väl". Vikten av samverkan och gemenskap med andra länder, liksom med FN och EU underströks och 2004 betonades dock återigen vikten av militär alliansfrihet med tillägget år 2004 att alliansfriheten inte bara har tjänat, utan tjänar oss väl. Vidare fastställdes att Sverige aktivt strävar efter att stärka den gemensamma europeiska säkerhets- och försvarspolitiken och att det däri inte föreligger någon motsättning till den militära alliansfriheten. År 2005 belystes och fördjupades samarbetet mellan Sverige och Nato: "Sverige är militärt alliansfritt. Samtidigt är Nato en viktig partner till Sverige när det gäller insatser i krisområden." Relationen mellan Sverige och Nato förtydligades dock 2006 då det fastslogs att Nato-samarbetet värdesätts men att ett svenskt Nato-medlemskap inte är aktuellt för den sittande regeringen. Man uppmärksammade att två ledande oppositionspartier börjat förespråka ett Nato-medlemskap och att den tidigare enade säkerhetspolitiska linjen därmed uppluckrats. År 2007, i samband med regeringsskiftet, återupptogs debatten från 2002 kring neutralitetspolitikens funktionalitet i en förändrad global kontext. Den militära alliansfriheten underströks, men det betonades också att Sverige ingått medlemskap i en "politisk allians" genom den Europeiska Unionen. Den neutralitetspolitik som Sverige fört är en politik som "i allt väsentligt tjänade oss väl", men som i och med det kalla krigets slut och EU:s fördjupade integrationsprocess inte är lika relevant. Man betonade avslutningsvis att samarbetet inom den Europeiska Unionen "intar en särställning i svensk utrikes- och säkerhetspolitik". I deklarationen från 2009 beskrevs samarbetet med Nato som av "strategisk betydelse". Stoltenberg-rapporten och ett utökat nordiskt försvarspolitiskt samarbete nämndes som en möjlig framtida försvarspolitisk satsning. År 2010 fastställdes i starkare ordalag att Sverige ingår i den Europeiska unionens politiska allians och att man därmed tar ett "solidariskt ansvar för Europas säkerhet". För första gången citerades Sveriges solidaritetsförklaring från den 16:e juni 2009: "Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller 2

4 ett angrepp skulle drabba ett annat medlemsland eller nordiskt land. Vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas". Till skillnad från tidigare år nämndes den militära alliansfriheten varken i Utrikesdeklarationerna från 2009 eller 2010, men det fastslogs istället något diffust i dessa båda att den svenska säkerhetspolitiska linjen kvarligger. FN, reformer och dödläge I den för FN mycket positiva deklarationen från 2003 fastslås att Sveriges säkerhet förutsätter ett starkt FN; Bara FN har den bredd och den legitimitet som krävs för den globala säkerheten. FN är ett oumbärligt forum, en oumbärlig normbildare och en garant för folkrätten. Vidare betonades att Sveriges starka stöd till FN är det främsta uttrycket för våra ansträngningar att värna internationell fred, säkerhet och utveckling samt att FN uppvisade en resolut handlingskraft efter den 11 september. Att världssamfundet nått en samsyn om hållbar utveckling genom millenniedeklarationen innebar att de politiska förutsättningarna för att nå resultat aldrig tidigare varit bättre. De efterföljande åren kännetecknas dock av en försvagad tilltro till FN. I deklarationen från 2004 efterfrågas en starkare roll för FN inom global krishantering. Jubileumsåret 2006 för FN:s sextioårsfirande återspeglas i en tresidig vision om ett reformerat FN; ett legitimt och effektivt säkerhetsråd som bättre återspeglar FN:s medlemsstater, ett starkare åtagande för att skydda människors säkerhet och förhindra etnisk rensning och folkmord, ett kraftfullt agerande mot internationell terrorism utan att grundläggande principer om individens rättigheter frångås, ett kollektivt ansvar mot massförstörelsevapen, förverkligandet av millenniemålen genom reformering av FN:s ekonomiska och sociala råd, en stärkt kortsiktig och långsiktig krishanteringsförmåga inom FN, en stärkt internationell rättsordning osv. Det betonas att FN:s roll för den globala säkerheten är central, men att FN varken kan eller bör göra allt. Det regionala samarbetet ges en allt viktigare roll. År 2006 framhålls FN:s internationella insatser i Afrika, bl.a. i Liberia och Elfenbenskusten, och det betonas att FN spelar en unik roll för den internationella fred och säkerheten. Till regeringens främsta prioriteringar hör att bidra till reformeringen av FN. År 2007 märks en besvikelse i utvecklingen av reformarbetet och FN uppmanas att vara en klar och tydlig kraft för mänskliga rättigheter och demokrati. År 2008 är det istället Sverige som ska utgöra en kraft för att förbättra arbetet inom FN. Man efterfrågar en reformering av sanktionsinstrumenten i säkerhetsrådet men gläds åt FN:s deklaration för mänskliga rättigheter. Avslutningsvis fastslås 2010 att ett starkt och välfungerande FN är en förutsättning för den effektiva multilateralism som utgör hörnstenen inom svensk och europeisk utrikespolitik. Sverige avser att vara pådrivande för att finna vägar bort från de politiska låsningar som idag försvårar för FN att utföra sitt arbete. Detta stycke åtföljs dock av en paragraf om att Sverige bör söka inflytande även i andra multilaterala forum såsom G20, vilket ytterligare tyder på FN:s försvagade roll. Ett stärkt och utvidgat EU EU:s roll i svensk utrikespolitik har gradvis stärkts från att vara en av fler organisationer där Sverige har möjlighet att bedriva en aktiv utrikespolitik (2003) till att inta en särställning i svensk utrikespolitik (2009). År 2005 efterfrågas ett fördjupat europeiskt samarbete för att handskas med gränsöverskridande hot såsom narkotika- och sexhandel. Man efterfrågar också en större krisberedskap inom EU, i synnerhet snabbinsatsstyrkor för att bistå medborgare vid kriser och katastrofer utomlands. I samma deklaration förklarar man att EU, vid sidan av FN, har utvecklats till Sveriges viktigaste forum för att påverka den globala agendan. År 2006 efterfrågas en starkare roll för EU som global utrikes- och säkerhetspolitisk aktör. EU:s utrikespolitik beskrivs som en förlängning av den svenska, samtidigt som Sverige inte tvekar att höja vår röst. År 2009 anses EU vara den bästa plattformen för Sverige att bedriva sin utrikespolitiska agenda. I deklarationen från 2010 fastslås att man i svensk utrikespolitik vill verka för ett Sverige som står starkare i Europa och ett Europa som står starkare i världen. Det framhävs att svensk utrikespolitik, genom EU, får tyngd och kraft som en del i den gemensamma säkerhets- och utrikespolitiken (GUSP) samt att Sverige, genom sitt medlemskap i EU:s politiska allians, därmed tar ett solidariskt ansvar för Europas säkerhet. Sverige har kontinuerligt förespråkat en öppen dörr-policy gentemot kandidatländer till EU, och aktivt drivit EU:s utvidgning österut. Inledningsvis prioriterar man utvidgning i närområdet, framför allt de baltiska länderna, 3

5 för att därefter visa stöd för Moldavien, Vitryssland, Ukraina och västra Balkan. År 2003 undertecknas fördragen om tio nya medlemmar. Den successiva utvidgningen av EU beskrivs i deklarationen från 2009 som en unikt framgångsrik process som Sverige fortsätter att stödja genom turkisk och kroatisk kandidatur. Särskilt Turkiets inträde i EU framhålls som viktigt, och utvidgningen definieras som EU:s främsta instrument för att skapa säkerhet, demokrati och välstånd i Europa. Höjda internationella insatser och krishanteringsförmåga Sverige agerar uteslutande i internationella insatser som medlemmar av EU och FN. År 2004 nämns det svenska deltagandet i internationella insatser i Liberia, Kongo, Afghanistan och Kosovo. År 2005 utökas anslaget till internationella insatser och Nato framhålls som en viktig partner vid insatser i krisområden. År 2006 höjer Sverige ytterligare ambitionen för deltagande i internationella insatser i Afghanistan, Liberia samt EU:s polisiära missioner i Bosnien, Palestina och Aceh-provinsen. Med Sveriges huvudansvar för EU:s roterande snabbinsatsstyrka Nordic Battle Group (NBG) 2008, prövas också möjligheten att ingå i Nato:s snabbinsatsstyrka beslutas om att stärka de civila insatserna i Afghanistan, samtidigt som samarbetet med Nato gällande krishantering framhålls som fortsatt viktigt legitimeras Sveriges insats i Afghanistan utifrån den hotbild som narkotikahandeln utgör och det understryks att utrikespolitiska risker saknar gränser i en globaliserad värld. En långsiktig europeisk krishanteringsapparat efterfrågas. Nedrustning och icke-spridningsavtal: en svensk hjärtefråga Kärnvapen definieras genomgående i samtliga deklarationer som ett av de allvarligaste säkerhetspolitiska hoten mot global fred och säkerhet. Sveriges nationella säkerhet förutsätter nedrustning, icke-spridningsavtal och IAEA:s expertkontroll. År 2003 uttrycker man särskild oro över Iraks potentiella massförstörelsevapen, samt Nordkoreas underminering av icke-spridningsregimen, vilket blir ett återkommande tema. År 2005 kräver man att kampen mot massförstörelsevapen intensifieras, och uttrycker särskild oro över Iran. Man beklagar den avbrutna icke-spridningskonferensen (Non Proliferation Treaty, NPT) 2006 och fastställer att Sverige kommer att arbeta för en förstärkt icke-spridningsregim med ett tydligare mandat att införa sanktioner. Inför NPTkonferensen i maj i New York 2010 understryks att Sverige fortsatt kommer att driva frågan om substrategiska och taktiska kärnvapen. Kärnvapennedrustning och icke-spridning är och förblir en av de viktigaste frågorna på Sveriges utrikes- och säkerhetspolitiska agenda. Från bistånd till fattigdomsbekämpning Under den socialdemokratiska regeringen introduceras enprocentsmålet i svensk biståndspolitik, en politik som får ett starkt genomslag i de socialdemokratiska deklarationerna och avser att återspegla både EU:s gemensamma biståndspolitik på 0,7 procent av BNP samt FN:s millenniemål rörande fattigdomsbekämpning. År 2004 presenteras fyra områden som svensk biståndspolitik ska prioritera; konfliktförebyggande projekt, kampen mot narkotika, HIV/aids-bekämpning samt sexuell och reproduktiv hälsa. År 2006 uppmärksammas att Sverige är det enda land i världen som uppnår enprocentsmålet. Det understryks att biståndspolitiken ska vägledas av mottagarlandets respekt för mänskliga rättigheter, god samhällsstyrning och demokratiska processer. I och med regeringsbytet märks en skillnad i Sveriges förhållandesätt till biståndspolitiken. År 2007 omnämns inte enprocentsmålet, istället betonas vikten av ökad kvalitet och effektivitet i bilateralt bistånd. För att effektivt möta fattigdomsbekämpningen enligt FN:s millenniemål vill regeringen koncentrera utvecklingssamarbetet till färre samarbetsländer och öka koordineringen mellan biståndsgivare. Områden som Sverige vill prioritera är demokrati, mänskliga rättigheter, miljö och klimat samt jämställdhet och kvinnors rättigheter. År 2009 fastställs att det övergripande målet för Sveriges utvecklingssamarbete är att skapa förutsättningar för att fattiga människor ska kunna förbättra sina levnadsvillkor, bl.a. genom förbättrad livsmedelsförsörjning. År

6 betonas återigen att fattigdomsbekämpning utgör utgångspunkten för den samlade svenska utvecklingspolitiken och det poängteras att Sverige axlar rollen som en av världens viktigaste humanitära aktörer. Frihandel en hörnsten i svensk utrikespolitik Både 2006 och 2008 fastställs att en grundläggande komponent i svensk utrikespolitik är att skapa en friare handel betonas att Sverige ska verka för att ett avtal om frihandel nås i Doharundan. Sveriges starka engagemang för frihandelsprincipen förklaras utifrån dess inverkan på utvecklingsländerna. Kritik riktas särksilt mot EU:s jordbrukssubventioner understryks att handelsutvecklingen är en viktig drivkraft för den goda globaliseringen. En viss förskjutning i aktörsroller märks, Sverige ska nu vara pådrivande för att EU agerar konstruktivt i Doha och 2010 understryks att regeringen kommer att verka för ett avslut av Doharundan under 2011, samt att kampen mot protektionism förblir en central uppgift för den globala handeln. Fokusfrågor och trendkänslighet En tydlig trend i decenniets utrikesdeklarationer är en förskjutning från en allmän rättvis och hållbar utveckling till specifika klimat-och miljöfrågor. År 2003 sägs det mer generellt att den globala säkerheten förutsätter en hållbar utveckling, medan 2007 års deklaration påtalar att klimatförändringar utgör en säkerhetspolitisk risk. Det fastställs att Sveriges klimat- och miljöpolitik ska föras genom EU definieras klimatfrågan som en av Sveriges främsta prioriteringar och 2010 framhålls Sveriges aktiva roll för att få tillstånd en överenskommelse som säkrar tvågradersmålet. Internationell terrorism dyker upp som ett nytt tema i efterdyningarna av 11/9 2001, men minskar gradvis i betydelse. På samma sätt efterfrågades en dialog mellan kulturer efter 11/9, ett tema som återkommer i anslutning till Mohammedkarikatyrerna 2005, då med en starkare emfas på yttrandefriheten. En starkare efterfrågan på en förbättrad krishanteringsförmåga både i FN och EU är synlig i och med tsunami- katastrofen 2004 och den förvärrade situationen i Afghanistan. Efter den kalla vintern 2009 och 2010 dyker energisäkehet och energifrågan upp på den utrikespolitiska agendan, liksom finanskrisen som definieras som ett globalt hot. Generellt kan också sägas att Sverige går från en betoning på unilateralism i början på decenniet till en starkare multilateralism genom EU. Fokus förskjuts också mot Kina som en viktig handelspolitisk aktör. Vad gäller regional fokus håller sig svensk utrikespolitik relativt konstant. I huvudsak fokuserar deklarationerna på Sveriges- och EU:s närområden, med särskilt fokus på västra Balkan och Baltikum. Relationen till Ryssland förblir ambivalent, då man i samtliga deklarationer säger sig vilja få tillstånd ett fördjupat samarbete samtidigt som man kritiserar Ryssland för brott mot mänskliga rättigheter. Utvecklingen i Afrika nämns som viktig för Sveriges säkerhet i huvudsak utifrån ett utvecklingsperspektiv och man följer särskilt utvecklingen i Västsahara, Kongo, Zimbabwe, Somalia, Sudan och Darfur. Efter 2008 och kriget mellan Ryssland och Georgien kan ett förstärkt intresse skönjas för utvecklingen i Kaukasus. Konflikten mellan Israel och Palestina uppmärksammas i samtliga deklarationer med ett snarlikt innehåll. Latin- och Sydamerika får ingen nämnvärd uppmärksamhet, med undantag av kritik mot Kuba, som tillsammans med Vitryssland, Burma och Zimbabwe återkommande kritiseras för brott mot mänskliga rättigheter. Även om tiotalets deklarationer bibehållit en gemensam värdegrund, har ledorden varierat något. Göran Persson introducerade mottot: Fred och säkerhet, mänskliga rättigheter och utveckling år 2005, medan Carl Bildt införde: Frihet, fred och försoning år FN:s resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet som antogs 2000 dök först upp i deklarationen från 2004 och har sedan dess blivit ett återkommande inslag. Under den socialdemokratiska regeringen återkom specifika teman i utrikesdeklarationerna såsom tortyr och trafficking; ämnesområden som tonats ner under Reinfeldts regering. Flyktingpolitik, asylrätt och migration har helt försvunnit ur de senaste årens utrikesdeklarationer. Istället har begrepp som demokratibistånd introducerats och 5

7 fattigdomsbekämpning fått en allt viktigare plats. I Utrikesdeklarationen från 2000, under Persons regering, definieras fem mål för svensk utrikespolitik: 1. Mänskliga rättigheter och demokrati 2. Ekonomisk och social rättvisa 3. Internationell frihandel 4. En god miljö och hållbar utveckling 5. Nedrustning I utrikesdeklarationen från 2007, under Reinfeldts regering, ges prioritet till tio områden där svensk utrikespolitik ska verka: 1. Stärka EU:s roll som en global utrikespolitisk aktör 2. Främja EU:s utvidgning 3. Pådrivande för miljöarbete på internationell nivå 4. Understödja reformeringen av FN 5. Stärka arbetet för demokrati och mänskliga rättigheter i världen, särskilt i Östeuropa 6. Vara en röst för fred, frihet, folkrätt och försoning, särkskilt i Mellanöstern 7. Fortsatt engagemang i Västra Balkan 8. Reformera svenskt utvecklingssamarbete så att det präglas av kvalitet och effektivitet 9. Pådrivande för ökad frihandel och konkurrens 10. Förbättra samverkan mellan Sveriges utrikes-, utvecklings-, handels och säkerhetspolitik för att underlätta fattigdomsbekämpning Några punkter har tillkommit, särskilt EU:s framträdande roll, men i huvudsak ligger svensk utrikespolitisk linje fast, oavsett regeringsbyte, och de skillnader i prioritet som kan skönjas är skillnader som vuxit fram gradvis och tillsynes i samstämmighet över blockgränserna. 6

Vår tids arbetarparti Avsnitt Sverige i Europa och världen. Preliminär justerad version efter stämmans beslut

Vår tids arbetarparti Avsnitt Sverige i Europa och världen. Preliminär justerad version efter stämmans beslut Vår tids arbetarparti Avsnitt Sverige i Europa och världen Preliminär justerad version efter stämmans beslut oktober 2007 Sverige i Europa och världen En aktiv utrikespolitik Sverige ska föra en aktiv

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: En rättvis värld är möjlig. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: En rättvis värld är möjlig. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: En rättvis värld är möjlig Version: Beslutad version En rättvis värld är möjlig 5 Socialdemokraternas internationella politik syftar till alla människors frigörelse, utveckling

Läs mer

`ÉÅáäá~=táÖëíê ãë=~åñ ê~åçé=îáç== ìíêáâéëéçäáíáëâ~=çéä~ííéå=á=êáâëç~öéå=ommsjmojnr=

`ÉÅáäá~=táÖëíê ãë=~åñ ê~åçé=îáç== ìíêáâéëéçäáíáëâ~=çéä~ííéå=á=êáâëç~öéå=ommsjmojnr= DET TALADE ORDET GÄLLER! `ÉÅáäá~=táÖëíê ãë=~åñ ê~åçé=îáç== ìíêáâéëéçäáíáëâ~=çéä~ííéå=á=êáâëç~öéå=ommsjmojnr= Herr talman, ärade åhörare här på läktaren och du som sitter där hemma och lyssnar framför radio

Läs mer

2009 kommer att bli ett år av betydande politiska och ekonomiska utmaningar större och mer omfattande än på mycket länge.

2009 kommer att bli ett år av betydande politiska och ekonomiska utmaningar större och mer omfattande än på mycket länge. Utrikesdeklarationen 2009 Herr/Fru talman 2009 kommer att bli ett år av betydande politiska och ekonomiska utmaningar större och mer omfattande än på mycket länge. Det internationella samarbetet kommer

Läs mer

Sveriges samlade utrikespolitik skall samverka för dessa mål.

Sveriges samlade utrikespolitik skall samverka för dessa mål. Utrikesdeklarationen 7 februari 2001 Regeringens deklaration vid 2001 års utrikespolitiska debatt i Riksdagen Det talande ordet gäller! Fru talman! "Alla människor äro födda fria och lika i värde och rättigheter."

Läs mer

Östgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland:

Östgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland: Augusti-september 2014 Enkät om Sveriges demokratistöd till Ryssland Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter har under lång tid bevakat och granskat det svenska demokratistödet till Ryssland,

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

En rättvis värld är möjlig

En rättvis värld är möjlig Stockholm 2014-02-19 Socialdemokraternas utrikesdeklaration 2014 En rättvis värld är möjlig 2 (11) Sverige är ett bra land med frihet, demokrati och säkerhet. 2014 markerar flera viktiga årsdagar av händelser

Läs mer

Utrikesminister Margot Wallström. Regeringens deklaration

Utrikesminister Margot Wallström. Regeringens deklaration Utrikesminister Margot Wallström Regeringens deklaration vid 2015 års utrikespolitiska debatt i riksdagen onsdagen den 11 februari 2015 Vi lever i en ödesgemenskap, och vi gör det i en mer osäker tid.

Läs mer

IKFF vill vidare genom projektet verka för ett ökat samarbete i frågor som rör europeisk säkerhetspolitik mellan IKFF: s kretsar i Sverige men också

IKFF vill vidare genom projektet verka för ett ökat samarbete i frågor som rör europeisk säkerhetspolitik mellan IKFF: s kretsar i Sverige men också Politics for Peace Under år 2007 beviljades IKFF medel för att utbilda sina medlemmar om europeisk säkerhetspolitik (ESP) med fokus på ett genusperspektiv. Nu fortsätter den här satsningen genom projektet

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Framtida nordisk förbundsstat

Framtida nordisk förbundsstat 266 Centerpartiets partistämma 2011 i Åre Nr: :1 Framtida nordisk förbundsstat Centerpartiet är förespråkare för ett starkt nordiskt samarbete. Centerpartiet har också grannpartier i flera nordiska länder.

Läs mer

Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning

Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning Stockholm 2010-04-20 Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning En svensk offensiv mot massförstörelsevapen och för nedrustning 1. Minska kärnvapenarsenalerna Sverige måste med politiska och

Läs mer

Internationelltoch säkerhetspolitiskt program

Internationelltoch säkerhetspolitiskt program Internationelltoch säkerhetspolitiskt program 2015 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 17 19 april 2015, Linköping. Programmet redogör för Centerstudenters syn på vad som

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Finlands globala ansvar

Finlands globala ansvar Finlands globala ansvar 2007 Vad betyder globaliseringen för SFP? Globaliseringen innebär att det internationella samfundet står inför en rad gemensamma utmaningar. Därför måste vi allt mera kunna samarbeta

Läs mer

Socialdemokraternas utrikesdeklaration 2011

Socialdemokraternas utrikesdeklaration 2011 Socialdemokraterna Stockholm 2011-02-16 Socialdemokraternas utrikesdeklaration 2011 2 (15) Jublet från Tahrirtorget nådde långt utanför Kairo. Egyptiernas och tunisiernas krav på demokrati, frihet och

Läs mer

En ny solidaritetspolitik

En ny solidaritetspolitik september 2008 En ny solidaritetspolitik En rättvis värld är möjlig Socialdemokraterna RÅDSLAG VÅR VÄRLD Innehållsförteckning En ny solidaritetspolitik 3 Fattigdomsbekämpning i centrum 4 Demokrati, mänskliga

Läs mer

Rättvisa i konflikt. Folkrätten

Rättvisa i konflikt. Folkrätten Rättvisa i konflikt Folkrätten Studiematerialet Rättvisa i konflikt Bildas studiematerial Rättvisa i konflikt finns tillgängligt att hämta fritt från Bildas hemsida. Materialet är upplagt för tre träffar

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

MODERATERNAS UTRIKESPOLITISKA PLATTFORM FRIHET OCH UTVECKLING I VÄRLDEN

MODERATERNAS UTRIKESPOLITISKA PLATTFORM FRIHET OCH UTVECKLING I VÄRLDEN MODERATERNAS UTRIKESPOLITISKA PLATTFORM FRIHET OCH UTVECKLING I VÄRLDEN INNEHÅLL 1. INLEDNING 3 2. DEMOKRATI, FOLKRÄTT OCH MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER HÖRNSTE- NARNA I VÅR UTRIKESPOLITIK 5 Våra värderingar 5

Läs mer

En rättvis värld är möjlig

En rättvis värld är möjlig 2007-02-14 En rättvis värld är möjlig Socialdemokraterna i utrikesutskottet: Utrikespolitisk deklaration 2 (18) Socialdemokraterna STOCKHOLM Socialdemokraterna i utrikesutskottet: Utrikespolitisk deklaration

Läs mer

Valkompassen. 7 riksdagspartier och F! har svarat.

Valkompassen. 7 riksdagspartier och F! har svarat. 7 riksdagspartier och F! har svarat. 5 teman: Utvecklingssamarbete / bistånd Handelsavtal Klimat och miljö Globala rättvisefrågor Mänskliga rättigheter Är partierna överens om någonting? Sverige bör arbeta

Läs mer

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare I. SYFTE 1. Stöd till människorättsförsvarare är sedan länge ett inslag i de yttre förbindelserna i Europeiska unionens

Läs mer

De utökade Iransanktionerna och företagens ansvar

De utökade Iransanktionerna och företagens ansvar De utökade Iransanktionerna och företagens ansvar Seminarium om finansiering av terrorism och EU-sanktioner, 22 mars 2011 Hanna Björklund Inspektionen för strategiska produkter Vad gör Inspektionen för

Läs mer

6 Svar på interpellation 2014/15:651 om samarbete med Finland och Natomedlemskap som option

6 Svar på interpellation 2014/15:651 om samarbete med Finland och Natomedlemskap som option 6 Svar på interpellation 2014/15:651 om samarbete med Finland och Natomedlemskap som option Anf. 22 Försvarsminister PETER HULTQVIST (S): Fru talman! Hans Wallmark har frågat mig om jag ser några långsiktiga

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Utrikesminister Carl Bildt. Regeringens deklaration

Utrikesminister Carl Bildt. Regeringens deklaration Utrikesminister Carl Bildt Regeringens deklaration vid 2014 års utrikespolitiska debatt i Riksdagen onsdagen den 19 februari 2014 Det talade ordet gäller Sveriges utrikespolitik bidrar till frihet, fred

Läs mer

Strategisk utblick 2013 Magdalena Tham Lindell, Jerker Hellström, Lena Molin och Åke Wiss

Strategisk utblick 2013 Magdalena Tham Lindell, Jerker Hellström, Lena Molin och Åke Wiss Strategisk utblick 2013 Magdalena Tham Lindell, Jerker Hellström, Lena Molin och Åke Wiss Maj 2013 FOI-R--3675--SE ISSN 1650-1942 Tryckt i Stockholm 2013 av Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI FOI-R--3675--SE

Läs mer

Internationellt program

Internationellt program Internationellt program 2011 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 21-21 maj 2011, Örebro. Programmet redogör för Centerstudenters syn på vad som skapar en globalt hållbar värld

Läs mer

Kalla kriget 1945-1991

Kalla kriget 1945-1991 Kalla kriget 1945-1991 Sovjetunionen vs. USA Kampen om världsherraväldet Kalla kriget 1 Varför kallas det Kalla Kriget? Kallt krig för att det aldrig blev riktigt hett det blev inte direkt krig, väpnade

Läs mer

Agenda för global utveckling. - Fokus på internationellt utvecklingssamarbete

Agenda för global utveckling. - Fokus på internationellt utvecklingssamarbete Agenda för global utveckling - Fokus på internationellt utvecklingssamarbete 2 (34) Innehållsförteckning Inledning... 3 1 Globala utmaningar och möjligheter... 4 2 Politik för rättvis och hållbar global

Läs mer

ETT SÄKERT EUROPA I EN BÄTTRE VÄRLD EN EUROPEISK SÄKERHETSSTRATEGI

ETT SÄKERT EUROPA I EN BÄTTRE VÄRLD EN EUROPEISK SÄKERHETSSTRATEGI ETT SÄKERT EUROPA I EN BÄTTRE VÄRLD EN EUROPEISK SÄKERHETSSTRATEGI Bryssel den 12 december 2003 Inledning Europa har aldrig tidigare varit så välmående, så säkert och så fritt. Våldet under 1900-talets

Läs mer

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering De frivilliga försvarsorganisationerna En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering Frivillighetens samhällsbetydelse Det civila samhällets många ideella organisationer har länge haft en

Läs mer

Rwanda. Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med

Rwanda. Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Rwanda 2015 2019 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-KOM, Tryck: Elanders Grafisk Service 2015 Artikelnr: UD 15.029 Regeringsbeslut

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

Socialdemokraternas Afrikaprogram

Socialdemokraternas Afrikaprogram Socialdemokraternas Afrikaprogram En rättvis värld är möjlig Socialdemokraterna Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 God samhällsstyrning, mänskliga rättigheter och demokrati 6 2.1 Social utveckling och

Läs mer

Rapport om genomförandet av EU:s säkerhetsstrategi. Att skapa säkerhet i en värld i förändring -

Rapport om genomförandet av EU:s säkerhetsstrategi. Att skapa säkerhet i en värld i förändring - Bryssel den 11 december 2008 S407/08 Rapport om genomförandet av EU:s säkerhetsstrategi Att skapa säkerhet i en värld i förändring - Sammanfattning Fem år efter antagandet av den europeiska säkerhetsstrategin

Läs mer

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Motion nr 17 Angående terrorismen hotar Sverige Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Angående: Terrorismen måste tas på allvar och bekämpas Med dagens säkerhetspolitiska läge måste Sverige agera mot den storskaliga

Läs mer

Ett insatsförsvar med uppgifter hemma och borta Överbefälhavare Sverker Göranson

Ett insatsförsvar med uppgifter hemma och borta Överbefälhavare Sverker Göranson Ett insatsförsvar med uppgifter hemma och borta Överbefälhavare Sverker Göranson Föreningen FHS höstmöte 2009 Agenda 1. Inledning 2. Omvärld 3. Insatser 4. Personalförsörjning 5. Stödutredning 6. Framåt

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för utveckling 2014/0059(COD) 7.1.2015 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för internationell handel över förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck,

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, fattigdom och imperialism och att alla ska omfattas

Läs mer

Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik Regeringens skrivelse 2007/08:109 Foto: Scanpix/Viggo Rivad Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik Regeringens skrivelse 2007/08:109 Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik Skr. 2007/08:109

Läs mer

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen Kort, aktuellt och lätt om EU Medfinansieras av EU-kommissionen Europa Direkt Smedjebacken Dalarna / norra Västmanland mars, 2015 Europa Direkt I Sverige finns 19 Europa Direktkontor spridda över hela

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

INTERNATIONELLT ENGAGEMANG, FÖRSVARS- OCH SÄKERHETSPOLITIK

INTERNATIONELLT ENGAGEMANG, FÖRSVARS- OCH SÄKERHETSPOLITIK Stämmobeslut Riksstämman 2007 Område 7 Område: Internationellt engagemang - utrikes-, försvars- och säkerhetspolitik samt bistånd Sidantal: 16 INTERNATIONELLT ENGAGEMANG, FÖRSVARS- OCH SÄKERHETSPOLITIK

Läs mer

www.sida.se Svenskt bistånd och utvecklingssamarbete Så fungerar det

www.sida.se Svenskt bistånd och utvecklingssamarbete Så fungerar det www.sida.se Svenskt bistånd och utvecklingssamarbete Så fungerar det Vad är svenskt bistånd och utvecklingssamarbete? Sverige arbetar med både kortsiktigt humanitärt bistånd och långsiktigt utvecklingssamarbete.

Läs mer

Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet

Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet Resultatstrategi för Sveriges reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet 2014 2020 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-KOM, Tryck: Elanders Grafisk Service 2014

Läs mer

Regeringens skrivelse 2007/08:51

Regeringens skrivelse 2007/08:51 Regeringens skrivelse 2007/08:51 Nationell strategi för svenskt deltagande i internationell freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet Skr. 2007/08:51 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Läs mer

Samarbetsstrategi för utvecklingssamarbetet med. Kambodja. januari 2012 december 2013

Samarbetsstrategi för utvecklingssamarbetet med. Kambodja. januari 2012 december 2013 Samarbetsstrategi för utvecklingssamarbetet med Kambodja januari 2012 december 2013 REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet 2012-03-08 Enheten för Asien och Oceanien Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete

Läs mer

Det är skarpt läge! Ut med rasisterna in med feministerna!

Det är skarpt läge! Ut med rasisterna in med feministerna! Europaportalens särtryck av Feministiskt initiativs EU-valplattform 2014 i sin helhet. Det är skarpt läge! Ut med rasisterna in med feministerna! Det är dags att skapa ett öppet EU där mänskliga rättigheter,

Läs mer

11 februari är IKFF medarrangör av workshopen EU, Civilian Crisis Management and the role of civil society på Försvarshögskolan i Stockholm.

11 februari är IKFF medarrangör av workshopen EU, Civilian Crisis Management and the role of civil society på Försvarshögskolan i Stockholm. Hej IKFF: are! Ett nytt år är här och fredsarbetet går vidare. Med tanke på den katastrofala början på året (våra tankar går naturligtvis till alla civila offer för krig i världen bl a i Gaza och på Sri

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU-FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor AP101.544/AA1-25 12.02.2014 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 Förslag till betänkande Medföredragande: Moses Kollie (Liberia) och Zita Gurmai

Läs mer

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 Antagen av årsstämman 15 maj 2013 ÖVERGRIPANDE STRATEGI 1. INRIKTNING Allmänna försvarsföreningens uppgift är och har alltid varit att lyfta

Läs mer

Tid för ansvar. Moderaternas valmanifest inför Europaparlamentets mandatperiod 2009-2014. Rösta i Europavalet 20 maj-7 juni

Tid för ansvar. Moderaternas valmanifest inför Europaparlamentets mandatperiod 2009-2014. Rösta i Europavalet 20 maj-7 juni Tid för ansvar. Moderaternas valmanifest inför Europaparlamentets mandatperiod 2009-2014 Rösta i Europavalet 20 maj-7 juni Innehåll Förord 3 Vi tar ansvar för att ta Europa ur krisen 4 Vi tar ansvar för

Läs mer

En god kraft i världen

En god kraft i världen En god kraft i världen EU efter Lissabonfördraget av Göran Lennmarker www.hjalmarsonstiftelsen.se Rapporten är skriven av Göran Lennmarker för Jarl Hjalmarson Stiftelsen Jarl Hjalmarson Stiftelsen 2009

Läs mer

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Linköpings Kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:09 Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Vid årsskiftet 2008 uppgick befolkningen i Linköping till 141 863 personer. Av dessa var 17 156 utrikes

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 10 december 2010 (13.12) (OR. en) 17769/10 DEVGEN 399 COHAFA 111 ACP 327 RELEX 1100 FIN 730

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 10 december 2010 (13.12) (OR. en) 17769/10 DEVGEN 399 COHAFA 111 ACP 327 RELEX 1100 FIN 730 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 10 december 2010 (13.12) (OR. en) 17769/10 DEVGEN 399 COHAFA 111 ACP 327 RELEX 1100 FIN 730 NOT från: Generalsekretariatet till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 17477/10

Läs mer

Vår EU-valkampanj våren 2009

Vår EU-valkampanj våren 2009 Vår EU-valkampanj våren 2009 Bilaga till verksamhetsberättelse 2007-2009 I GLÖD-KONGRESSEN 2009 RÅDHUSET, MALMÖ BOX 704 03, 107 25 STOCKHOLM Besök, Sveavägen 68 Telefon: 08 545 55 330 Broderskapsrörelsen

Läs mer

Rättsliga åtgärder mot människohandel

Rättsliga åtgärder mot människohandel Rättsliga åtgärder mot människohandel att skydda offer eller möta hot KARIN ÅSTRÖM -i UNIVERSITÅTSBIBLIOTHEK KIEL - ZENTRALBIBLiOTHEK - iustus Innehåll FÖRORD 11 FÖRKORTNINGSLISTA 13 1 INLEDNING 15 1.1

Läs mer

Varför migrerar människor?

Varför migrerar människor? Migration Begrepp: Migration är att flytta mellan olika platser = geografisk rörlighet. Regional migration är när människor flyttar mellan platser inom en region - till exempel från Tierp till Uppsala.

Läs mer

Samtal om biståndets roll för utveckling och kompetensbehov. En framtidsspaning kring pågående trender

Samtal om biståndets roll för utveckling och kompetensbehov. En framtidsspaning kring pågående trender Samtal om biståndets roll för utveckling och kompetensbehov En framtidsspaning kring pågående trender Samtal om bistånd och utveckling - Från missionärsverksamhet till biståndindustri - Biståndets roll

Läs mer

Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering

Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering Ds 2001:44 Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering Rapport från Försvarsberedningen inför 2001 års försvarsbeslut REGERINGSKANSLIET Försvarsdepartementet Innehåll Missiv.^ 9 Sammanfattning

Läs mer

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet 2 (8) 3 (8) Förenta nationerna Säkerhetsrådet 31 oktober 2000 Resolution 1325 (2000) antagen av säkerhetsrådet vid dess

Läs mer

Sydgruppen: Bangladesh, Bhutan, Indien, Maldiverna, Nepal, Pakistan, Sri Lanka, SAARC

Sydgruppen: Bangladesh, Bhutan, Indien, Maldiverna, Nepal, Pakistan, Sri Lanka, SAARC Praktikrapport 1. Allmän information Utrikesdepartementet (UD), Enheten för Asien- och Oceanien Sydgruppen: Bangladesh, Bhutan, Indien, Maldiverna, Nepal, Pakistan, Sri Lanka, SAARC Postadress: Utrikesdepartementet,

Läs mer

Regeringens skrivelse 2007/08:89

Regeringens skrivelse 2007/08:89 Regeringens skrivelse 2007/08:89 Sveriges politik för global utveckling Skr. 2007/08:89 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 17 mars 2008 Fredrik Reinfeldt Gunilla Carlsson

Läs mer

Sverige tar ansvar i en orolig värld

Sverige tar ansvar i en orolig värld Sverige tar ansvar i en orolig värld Finansminister Anders Borg 20 augusti 2014 Svag internationell återhämtning och ökad oro i omvärlden Dämpade tillväxtutsikter i USA, Indien och Kina Upptrappade sanktioner

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 8.10.2013 B7-0000/2013 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen om Kosovos europeiska

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Text: Gösta Torstensson Bild: Robert Nyberg

Text: Gösta Torstensson Bild: Robert Nyberg Nej till Lissabonfördraget! Text: Gösta Torstensson Bild: Robert Nyberg Robert Nyberg 2 Robert Nyberg 3 Mer makt åt Bryssel Det finns en rad förslag i Lissabonfördraget som leder till att mer makt flyttas

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Mer underrättelsesamarbete med nytt EU-fördrag?

Mer underrättelsesamarbete med nytt EU-fördrag? Mer underrättelsesamarbete med nytt EU-fördrag? Efter år av reflektion och förhandlingar kunde Europas stats- och regeringschefer i december 2007 underteckna ett nytt EU-fördrag i ett soligt Lissabon.

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

PDA NYHETER OCH FÖRÄNDRINGAR I REGELVERKET

PDA NYHETER OCH FÖRÄNDRINGAR I REGELVERKET Daniel Nord, chef Sakpolitik/Ansvarig Icke-spridning PDA NYHETER OCH FÖRÄNDRINGAR I REGELVERKET Innehåll Generella tillstånd Sanktioner Syrien, mänskliga rättigheter Iran, icke-spridning, mänskliga rättigheter

Läs mer

Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i. Afghanistan

Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i. Afghanistan Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Afghanistan 2014 2019 Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Afghanistan 2014 2019 1. Förväntade resultat Resultatstrategin styr

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Stadga för det Europeiska gröna partiet

Stadga för det Europeiska gröna partiet Stadga för det Europeiska gröna partiet Grundläggande principer för det Europeiska Gröna Partiet Antaget vid EGP: s andra kongress Genève, 13-14 oktober 2006 Vilka vi är De europeiska Gröna står för en

Läs mer

EU-Valet 2009. Hur går valet till?

EU-Valet 2009. Hur går valet till? EU-Valet 2009 Hur mycket vet du egentligen om Europaparlamentet och om röstningen som sker den 7 juni? Vad är en talesman, och vad gör ledamöterna för någonting? Vad innebär att Sverige skall bli ordförande

Läs mer

Globala utmaningar - vårt ansvar

Globala utmaningar - vårt ansvar Globala utmaningar - vårt ansvar Skrivelse om Sveriges politik för global utveckling Foto: istock Photo/ Duncan Walker Omslag: UD/PIK, foto Ingram/UN/iStockphoto Tryck: Elanders, Stockholm, 2008 Artikelnr:

Läs mer

UNHCR: THE UN Refugee Agency SYRIAN REFUGEES Annika Sandlund, Snr. Protection Officer UNHCR, Ankara EASO MEETING

UNHCR: THE UN Refugee Agency SYRIAN REFUGEES Annika Sandlund, Snr. Protection Officer UNHCR, Ankara EASO MEETING UNHCR: THE UN Refugee Agency SYRIAN REFUGEES Annika Sandlund, Snr. Protection Officer UNHCR, Ankara EASO MEETING Flyktingsiffrorna i världen Totalt finns det 27.8 miljoner flyktingar, internflyktingar

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

L 90/4 Europeiska unionens officiella tidning 28.3.2013

L 90/4 Europeiska unionens officiella tidning 28.3.2013 L 90/4 Europeiska unionens officiella tidning 28.3.2013 RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 296/2013 av den 26 mars 2013 om ändring av förordning (EG) nr 329/2007 om restriktiva åtgärder mot Demokratiska folkrepubliken

Läs mer

Vad är det du exporterar? och till vem?

Vad är det du exporterar? och till vem? Vad är det du exporterar? och till vem? produktion: Säkerhetspolisen grafisk formgivning och illustrationer: Typisk Form designbyrå tryck: Edita Bobergs, juni 2015 Vad är det du exporterar? och till vem?

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. Månadens PRIO-lektion Oktober Nyhetsrapporterningen har under höstterminens hittills handlat mycket om människor på flykt, framför allt från krigets Syrien. Nu har du chans att testa en provlektion med

Läs mer

Med reservation för ändringar

Med reservation för ändringar Utrikesminister Erkki Tuomioja UKK-föreläsning Paasikivi-samfundet den 4 september 2013 Med reservation för ändringar Staters ställning och utrikespolitik brukar oftast granskats utgående från deras geografi

Läs mer

Strategi för Riksidrottsförbundets internationella arbete

Strategi för Riksidrottsförbundets internationella arbete Strategi för Riksidrottsförbundets internationella arbete RS 2013-04-08--09 Bilaga A till RS-prot nr 16/11-13 Strategi fö r Riksidröttsfö rbundets internatiönella arbete 2013-2017 Inledning Idrotten är

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Utskott: UNODC Land: Azerbajdzjan Delegat: Jesper Hagwall

Utskott: UNODC Land: Azerbajdzjan Delegat: Jesper Hagwall Land: Azerbajdzjan Delegat: Jesper Hagwall Republiken Azerbajdzjan ser allvarligt på människohandeln i världen och anser att åtgärder måste vidtas. Trafficking genererar stora mängder pengar och är en

Läs mer

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 MEDLESSTAT: Finland FOND: Återvändandefonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella frågor ÅR SOM AVSES: 2008 ÅTGÄRDER FÖR

Läs mer

Statistik barn 0-12 år i Östergötland Bilaga till ABC bokstavslek - en förstudie Vanligaste språk förutom svenska Finspång

Statistik barn 0-12 år i Östergötland Bilaga till ABC bokstavslek - en förstudie Vanligaste språk förutom svenska Finspång Statistik barn 0-12 år i Östergötland Bilaga till ABC bokstavslek - en förstudie Vanligaste språk förutom svenska Finspång Polen 1 till 5 1 till 5 Storbritanien, Irland 1 till 5 1 till 5 Tyskland, Österrike

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

DEL 7 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR ST

DEL 7 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR ST DEL 7 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR ST 23 1 Kongress 2012 Internationellt program för ST Internationellt program för ST 1. Mål och inriktning Förbundsarbetets grund är solidariteten

Läs mer

Globalt utvecklingssamarbete ska finansiera strategiska insatser på global nivå som uppfyller följande kriterier:

Globalt utvecklingssamarbete ska finansiera strategiska insatser på global nivå som uppfyller följande kriterier: 2007 12 19 Utrikesdepartementet Strategi för globala utvecklingsinsatser 2008-2010 1. Inledning Globalt utvecklingssamarbete ska finansiera strategiska insatser på global nivå som uppfyller följande kriterier:

Läs mer

Remiss: Internationella riktlinjer

Remiss: Internationella riktlinjer Remiss: Internationella riktlinjer Remiss: Remissinstanser: Riksidrottsstyrelsen (RS) har, utan eget ställningstagande, beslutat att revideringen av de internationella riktlinjerna ska skickas på remiss

Läs mer