VAD ÄR SVENSK UTRIKESPOLITIK?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VAD ÄR SVENSK UTRIKESPOLITIK?"

Transkript

1 Almedalen 2010 EN JÄMFÖRELSE AV SVERIGES UTRIKESDEKLARATIONER : VAD ÄR SVENSK UTRIKESPOLITIK? Daniel Engström Petter Hojem Sarah Schulman Utrikespolitiska Institutet The Swedish Institute of International Affairs Postal address: Box 27035, SE Stockholm Visiting address: Drottning Kristinas väg 37 Tel: Fax:

2 Sammanfattning Goda värden som demokrati, folkrätt och mänskliga rättigheter fortsätter att prägla svensk utrikespolitik Migration- och asylrätt försvinner ur utrikesdeklarationerna efter 2006 Sverige går från neutralitetspolitik till europeisk solidaritet FN har en viktig, men förminskad roll, till förmån för EU, och måste reformeras för att bibehålla sin legitimitet EU intar i slutet av tiotalet en särställning i svensk utrikespolitik; europeisk utrikespolitik ses som en förlängning av svensk utrikespolitik Utvidgningen av EU är en av Sveriges främsta säkerhetspolitiska prioriteringar; Norden utvidgas till att inbegripa Baltikum En högre acceptans för att delta i NATO-ledda insatser Sveriges linje förändras i och med regeringsbyte från betoning på bistånd och enprocentsmålet till fattigdomsbekämpning och effektivitet Kärnvapen utgör ett av de allvarligaste globala och nationella hoten och nedrustning fortsätter att vara en högprioriterad säkerhetspolitisk fråga Frihandelsprincipen fortsätter att utgöra en grundsten för svensk utrikes-, närings- och utvecklingspolitik. Går dock från att handla om EU:s specifika jordbrukssubventioner till vikten av ökad konkurrens Hållbar utveckling och klimatfrågan blir allt viktigare och är 2009 en av Sveriges främsta utrikespolitiska prioriteringar Utrikesministrar Anna Lindh: oktober september 2003 Jan O. Karlsson (tf): 11 september oktober 2003 Laila Freivalds: 10 oktober mars 2006 Bosse Ringholm (tf): 21 mars mars 2006 Carin Jämtin (tf): 27 mars april 2006 Jan Eliasson: 24 april oktober 2006 Regeringar Göran Persson, Socialdemokraterna, 22 mars oktober 2006 Fredrik Reinfeldt, Moderata Samlingspartiet, 6 oktober Carl Bildt: 6 oktober

3 Tema I jämförelsen av utrikesdeklarationerna mellan år framträder återkommande teman som vi valt att kategorisera på följande sätt för att underlätta jämförelsen: i. Värdegrund, ii. Säkerhetspolitisk linje, iii. FN, iv. EU, v. Internationella insatser, vi. Nedrustning, vii. Utvecklingspolitik, viii. Frihandel, ix. Fokusfrågor och trendkänslighet. En gemensam värdegrund: Demokrati, folkrätt och mänskliga rättigheter Svensk utrikespolitik har i det senaste decenniets utrikesdeklarationer genomgående understrukit vikten av att främja demokrati, folkrättens principer och mänskliga rättigheter (MR). Sverige har återkommande påtalat brott mot mänskliga rättigheter i Zimbabwe, Burma, Kuba och Vitryssland. Man har kontinuerligt framfört kritik mot att demokratiska principer bryts och mänskliga rättigheter kränks i Ryssland. År 2005 fastställdes att en av regeringens viktigaste utrikespolitiska prioriteringar var att medverka till skapandet av ett FN-råd för mänskliga rättigheter. År 2006 betonades att folkrätten, humanitärrätten och mänskliga rättigheter är vägledande för Sveriges politik i Mellanöstern. År 2007 beslutade man att öka biståndet för projekt rörande demokrati och mänskliga rättigheter i Vitryssland. År 2008 välkomnade man FN:s resolution mot dödsstraff. År 2009 deklarerades att Sverige skulle använda sitt ordförandeskap i EU:s ministerråd för att förstärka EU:s arbete för mänskliga rättigheter. Sveriges säkerhetspolitiska linje: Från neutralitet till europeisk solidaritet År 2000 fastställdes i utrikesdeklarationen, i enlighet med 1992 års säkerhetspolitiska linje, att "Sveriges militära alliansfrihet, syftande till att vårt land skall kunna vara neutralt i händelse av krig i vårt närområde, består." 2001 togs denna formulering upp till diskussion i syfte att bättre beskriva den säkerhetspolitiska linjen. Diskussionerna resulterade i att man 2002 fastställde att den svenska säkerhetspolitiken "syftar till att bevara fred och självständighet för vårt land, bidra till stabilitet och säkerhet i vårt närområde, samt stärka internationell fred och säkerhet". Den militära alliansfriheten, med möjlighet att föra en neutralitetspolitik i Sveriges närområde sades ha "tjänat oss väl". Vikten av samverkan och gemenskap med andra länder, liksom med FN och EU underströks och 2004 betonades dock återigen vikten av militär alliansfrihet med tillägget år 2004 att alliansfriheten inte bara har tjänat, utan tjänar oss väl. Vidare fastställdes att Sverige aktivt strävar efter att stärka den gemensamma europeiska säkerhets- och försvarspolitiken och att det däri inte föreligger någon motsättning till den militära alliansfriheten. År 2005 belystes och fördjupades samarbetet mellan Sverige och Nato: "Sverige är militärt alliansfritt. Samtidigt är Nato en viktig partner till Sverige när det gäller insatser i krisområden." Relationen mellan Sverige och Nato förtydligades dock 2006 då det fastslogs att Nato-samarbetet värdesätts men att ett svenskt Nato-medlemskap inte är aktuellt för den sittande regeringen. Man uppmärksammade att två ledande oppositionspartier börjat förespråka ett Nato-medlemskap och att den tidigare enade säkerhetspolitiska linjen därmed uppluckrats. År 2007, i samband med regeringsskiftet, återupptogs debatten från 2002 kring neutralitetspolitikens funktionalitet i en förändrad global kontext. Den militära alliansfriheten underströks, men det betonades också att Sverige ingått medlemskap i en "politisk allians" genom den Europeiska Unionen. Den neutralitetspolitik som Sverige fört är en politik som "i allt väsentligt tjänade oss väl", men som i och med det kalla krigets slut och EU:s fördjupade integrationsprocess inte är lika relevant. Man betonade avslutningsvis att samarbetet inom den Europeiska Unionen "intar en särställning i svensk utrikes- och säkerhetspolitik". I deklarationen från 2009 beskrevs samarbetet med Nato som av "strategisk betydelse". Stoltenberg-rapporten och ett utökat nordiskt försvarspolitiskt samarbete nämndes som en möjlig framtida försvarspolitisk satsning. År 2010 fastställdes i starkare ordalag att Sverige ingår i den Europeiska unionens politiska allians och att man därmed tar ett "solidariskt ansvar för Europas säkerhet". För första gången citerades Sveriges solidaritetsförklaring från den 16:e juni 2009: "Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller 2

4 ett angrepp skulle drabba ett annat medlemsland eller nordiskt land. Vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas". Till skillnad från tidigare år nämndes den militära alliansfriheten varken i Utrikesdeklarationerna från 2009 eller 2010, men det fastslogs istället något diffust i dessa båda att den svenska säkerhetspolitiska linjen kvarligger. FN, reformer och dödläge I den för FN mycket positiva deklarationen från 2003 fastslås att Sveriges säkerhet förutsätter ett starkt FN; Bara FN har den bredd och den legitimitet som krävs för den globala säkerheten. FN är ett oumbärligt forum, en oumbärlig normbildare och en garant för folkrätten. Vidare betonades att Sveriges starka stöd till FN är det främsta uttrycket för våra ansträngningar att värna internationell fred, säkerhet och utveckling samt att FN uppvisade en resolut handlingskraft efter den 11 september. Att världssamfundet nått en samsyn om hållbar utveckling genom millenniedeklarationen innebar att de politiska förutsättningarna för att nå resultat aldrig tidigare varit bättre. De efterföljande åren kännetecknas dock av en försvagad tilltro till FN. I deklarationen från 2004 efterfrågas en starkare roll för FN inom global krishantering. Jubileumsåret 2006 för FN:s sextioårsfirande återspeglas i en tresidig vision om ett reformerat FN; ett legitimt och effektivt säkerhetsråd som bättre återspeglar FN:s medlemsstater, ett starkare åtagande för att skydda människors säkerhet och förhindra etnisk rensning och folkmord, ett kraftfullt agerande mot internationell terrorism utan att grundläggande principer om individens rättigheter frångås, ett kollektivt ansvar mot massförstörelsevapen, förverkligandet av millenniemålen genom reformering av FN:s ekonomiska och sociala råd, en stärkt kortsiktig och långsiktig krishanteringsförmåga inom FN, en stärkt internationell rättsordning osv. Det betonas att FN:s roll för den globala säkerheten är central, men att FN varken kan eller bör göra allt. Det regionala samarbetet ges en allt viktigare roll. År 2006 framhålls FN:s internationella insatser i Afrika, bl.a. i Liberia och Elfenbenskusten, och det betonas att FN spelar en unik roll för den internationella fred och säkerheten. Till regeringens främsta prioriteringar hör att bidra till reformeringen av FN. År 2007 märks en besvikelse i utvecklingen av reformarbetet och FN uppmanas att vara en klar och tydlig kraft för mänskliga rättigheter och demokrati. År 2008 är det istället Sverige som ska utgöra en kraft för att förbättra arbetet inom FN. Man efterfrågar en reformering av sanktionsinstrumenten i säkerhetsrådet men gläds åt FN:s deklaration för mänskliga rättigheter. Avslutningsvis fastslås 2010 att ett starkt och välfungerande FN är en förutsättning för den effektiva multilateralism som utgör hörnstenen inom svensk och europeisk utrikespolitik. Sverige avser att vara pådrivande för att finna vägar bort från de politiska låsningar som idag försvårar för FN att utföra sitt arbete. Detta stycke åtföljs dock av en paragraf om att Sverige bör söka inflytande även i andra multilaterala forum såsom G20, vilket ytterligare tyder på FN:s försvagade roll. Ett stärkt och utvidgat EU EU:s roll i svensk utrikespolitik har gradvis stärkts från att vara en av fler organisationer där Sverige har möjlighet att bedriva en aktiv utrikespolitik (2003) till att inta en särställning i svensk utrikespolitik (2009). År 2005 efterfrågas ett fördjupat europeiskt samarbete för att handskas med gränsöverskridande hot såsom narkotika- och sexhandel. Man efterfrågar också en större krisberedskap inom EU, i synnerhet snabbinsatsstyrkor för att bistå medborgare vid kriser och katastrofer utomlands. I samma deklaration förklarar man att EU, vid sidan av FN, har utvecklats till Sveriges viktigaste forum för att påverka den globala agendan. År 2006 efterfrågas en starkare roll för EU som global utrikes- och säkerhetspolitisk aktör. EU:s utrikespolitik beskrivs som en förlängning av den svenska, samtidigt som Sverige inte tvekar att höja vår röst. År 2009 anses EU vara den bästa plattformen för Sverige att bedriva sin utrikespolitiska agenda. I deklarationen från 2010 fastslås att man i svensk utrikespolitik vill verka för ett Sverige som står starkare i Europa och ett Europa som står starkare i världen. Det framhävs att svensk utrikespolitik, genom EU, får tyngd och kraft som en del i den gemensamma säkerhets- och utrikespolitiken (GUSP) samt att Sverige, genom sitt medlemskap i EU:s politiska allians, därmed tar ett solidariskt ansvar för Europas säkerhet. Sverige har kontinuerligt förespråkat en öppen dörr-policy gentemot kandidatländer till EU, och aktivt drivit EU:s utvidgning österut. Inledningsvis prioriterar man utvidgning i närområdet, framför allt de baltiska länderna, 3

5 för att därefter visa stöd för Moldavien, Vitryssland, Ukraina och västra Balkan. År 2003 undertecknas fördragen om tio nya medlemmar. Den successiva utvidgningen av EU beskrivs i deklarationen från 2009 som en unikt framgångsrik process som Sverige fortsätter att stödja genom turkisk och kroatisk kandidatur. Särskilt Turkiets inträde i EU framhålls som viktigt, och utvidgningen definieras som EU:s främsta instrument för att skapa säkerhet, demokrati och välstånd i Europa. Höjda internationella insatser och krishanteringsförmåga Sverige agerar uteslutande i internationella insatser som medlemmar av EU och FN. År 2004 nämns det svenska deltagandet i internationella insatser i Liberia, Kongo, Afghanistan och Kosovo. År 2005 utökas anslaget till internationella insatser och Nato framhålls som en viktig partner vid insatser i krisområden. År 2006 höjer Sverige ytterligare ambitionen för deltagande i internationella insatser i Afghanistan, Liberia samt EU:s polisiära missioner i Bosnien, Palestina och Aceh-provinsen. Med Sveriges huvudansvar för EU:s roterande snabbinsatsstyrka Nordic Battle Group (NBG) 2008, prövas också möjligheten att ingå i Nato:s snabbinsatsstyrka beslutas om att stärka de civila insatserna i Afghanistan, samtidigt som samarbetet med Nato gällande krishantering framhålls som fortsatt viktigt legitimeras Sveriges insats i Afghanistan utifrån den hotbild som narkotikahandeln utgör och det understryks att utrikespolitiska risker saknar gränser i en globaliserad värld. En långsiktig europeisk krishanteringsapparat efterfrågas. Nedrustning och icke-spridningsavtal: en svensk hjärtefråga Kärnvapen definieras genomgående i samtliga deklarationer som ett av de allvarligaste säkerhetspolitiska hoten mot global fred och säkerhet. Sveriges nationella säkerhet förutsätter nedrustning, icke-spridningsavtal och IAEA:s expertkontroll. År 2003 uttrycker man särskild oro över Iraks potentiella massförstörelsevapen, samt Nordkoreas underminering av icke-spridningsregimen, vilket blir ett återkommande tema. År 2005 kräver man att kampen mot massförstörelsevapen intensifieras, och uttrycker särskild oro över Iran. Man beklagar den avbrutna icke-spridningskonferensen (Non Proliferation Treaty, NPT) 2006 och fastställer att Sverige kommer att arbeta för en förstärkt icke-spridningsregim med ett tydligare mandat att införa sanktioner. Inför NPTkonferensen i maj i New York 2010 understryks att Sverige fortsatt kommer att driva frågan om substrategiska och taktiska kärnvapen. Kärnvapennedrustning och icke-spridning är och förblir en av de viktigaste frågorna på Sveriges utrikes- och säkerhetspolitiska agenda. Från bistånd till fattigdomsbekämpning Under den socialdemokratiska regeringen introduceras enprocentsmålet i svensk biståndspolitik, en politik som får ett starkt genomslag i de socialdemokratiska deklarationerna och avser att återspegla både EU:s gemensamma biståndspolitik på 0,7 procent av BNP samt FN:s millenniemål rörande fattigdomsbekämpning. År 2004 presenteras fyra områden som svensk biståndspolitik ska prioritera; konfliktförebyggande projekt, kampen mot narkotika, HIV/aids-bekämpning samt sexuell och reproduktiv hälsa. År 2006 uppmärksammas att Sverige är det enda land i världen som uppnår enprocentsmålet. Det understryks att biståndspolitiken ska vägledas av mottagarlandets respekt för mänskliga rättigheter, god samhällsstyrning och demokratiska processer. I och med regeringsbytet märks en skillnad i Sveriges förhållandesätt till biståndspolitiken. År 2007 omnämns inte enprocentsmålet, istället betonas vikten av ökad kvalitet och effektivitet i bilateralt bistånd. För att effektivt möta fattigdomsbekämpningen enligt FN:s millenniemål vill regeringen koncentrera utvecklingssamarbetet till färre samarbetsländer och öka koordineringen mellan biståndsgivare. Områden som Sverige vill prioritera är demokrati, mänskliga rättigheter, miljö och klimat samt jämställdhet och kvinnors rättigheter. År 2009 fastställs att det övergripande målet för Sveriges utvecklingssamarbete är att skapa förutsättningar för att fattiga människor ska kunna förbättra sina levnadsvillkor, bl.a. genom förbättrad livsmedelsförsörjning. År

6 betonas återigen att fattigdomsbekämpning utgör utgångspunkten för den samlade svenska utvecklingspolitiken och det poängteras att Sverige axlar rollen som en av världens viktigaste humanitära aktörer. Frihandel en hörnsten i svensk utrikespolitik Både 2006 och 2008 fastställs att en grundläggande komponent i svensk utrikespolitik är att skapa en friare handel betonas att Sverige ska verka för att ett avtal om frihandel nås i Doharundan. Sveriges starka engagemang för frihandelsprincipen förklaras utifrån dess inverkan på utvecklingsländerna. Kritik riktas särksilt mot EU:s jordbrukssubventioner understryks att handelsutvecklingen är en viktig drivkraft för den goda globaliseringen. En viss förskjutning i aktörsroller märks, Sverige ska nu vara pådrivande för att EU agerar konstruktivt i Doha och 2010 understryks att regeringen kommer att verka för ett avslut av Doharundan under 2011, samt att kampen mot protektionism förblir en central uppgift för den globala handeln. Fokusfrågor och trendkänslighet En tydlig trend i decenniets utrikesdeklarationer är en förskjutning från en allmän rättvis och hållbar utveckling till specifika klimat-och miljöfrågor. År 2003 sägs det mer generellt att den globala säkerheten förutsätter en hållbar utveckling, medan 2007 års deklaration påtalar att klimatförändringar utgör en säkerhetspolitisk risk. Det fastställs att Sveriges klimat- och miljöpolitik ska föras genom EU definieras klimatfrågan som en av Sveriges främsta prioriteringar och 2010 framhålls Sveriges aktiva roll för att få tillstånd en överenskommelse som säkrar tvågradersmålet. Internationell terrorism dyker upp som ett nytt tema i efterdyningarna av 11/9 2001, men minskar gradvis i betydelse. På samma sätt efterfrågades en dialog mellan kulturer efter 11/9, ett tema som återkommer i anslutning till Mohammedkarikatyrerna 2005, då med en starkare emfas på yttrandefriheten. En starkare efterfrågan på en förbättrad krishanteringsförmåga både i FN och EU är synlig i och med tsunami- katastrofen 2004 och den förvärrade situationen i Afghanistan. Efter den kalla vintern 2009 och 2010 dyker energisäkehet och energifrågan upp på den utrikespolitiska agendan, liksom finanskrisen som definieras som ett globalt hot. Generellt kan också sägas att Sverige går från en betoning på unilateralism i början på decenniet till en starkare multilateralism genom EU. Fokus förskjuts också mot Kina som en viktig handelspolitisk aktör. Vad gäller regional fokus håller sig svensk utrikespolitik relativt konstant. I huvudsak fokuserar deklarationerna på Sveriges- och EU:s närområden, med särskilt fokus på västra Balkan och Baltikum. Relationen till Ryssland förblir ambivalent, då man i samtliga deklarationer säger sig vilja få tillstånd ett fördjupat samarbete samtidigt som man kritiserar Ryssland för brott mot mänskliga rättigheter. Utvecklingen i Afrika nämns som viktig för Sveriges säkerhet i huvudsak utifrån ett utvecklingsperspektiv och man följer särskilt utvecklingen i Västsahara, Kongo, Zimbabwe, Somalia, Sudan och Darfur. Efter 2008 och kriget mellan Ryssland och Georgien kan ett förstärkt intresse skönjas för utvecklingen i Kaukasus. Konflikten mellan Israel och Palestina uppmärksammas i samtliga deklarationer med ett snarlikt innehåll. Latin- och Sydamerika får ingen nämnvärd uppmärksamhet, med undantag av kritik mot Kuba, som tillsammans med Vitryssland, Burma och Zimbabwe återkommande kritiseras för brott mot mänskliga rättigheter. Även om tiotalets deklarationer bibehållit en gemensam värdegrund, har ledorden varierat något. Göran Persson introducerade mottot: Fred och säkerhet, mänskliga rättigheter och utveckling år 2005, medan Carl Bildt införde: Frihet, fred och försoning år FN:s resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet som antogs 2000 dök först upp i deklarationen från 2004 och har sedan dess blivit ett återkommande inslag. Under den socialdemokratiska regeringen återkom specifika teman i utrikesdeklarationerna såsom tortyr och trafficking; ämnesområden som tonats ner under Reinfeldts regering. Flyktingpolitik, asylrätt och migration har helt försvunnit ur de senaste årens utrikesdeklarationer. Istället har begrepp som demokratibistånd introducerats och 5

7 fattigdomsbekämpning fått en allt viktigare plats. I Utrikesdeklarationen från 2000, under Persons regering, definieras fem mål för svensk utrikespolitik: 1. Mänskliga rättigheter och demokrati 2. Ekonomisk och social rättvisa 3. Internationell frihandel 4. En god miljö och hållbar utveckling 5. Nedrustning I utrikesdeklarationen från 2007, under Reinfeldts regering, ges prioritet till tio områden där svensk utrikespolitik ska verka: 1. Stärka EU:s roll som en global utrikespolitisk aktör 2. Främja EU:s utvidgning 3. Pådrivande för miljöarbete på internationell nivå 4. Understödja reformeringen av FN 5. Stärka arbetet för demokrati och mänskliga rättigheter i världen, särskilt i Östeuropa 6. Vara en röst för fred, frihet, folkrätt och försoning, särkskilt i Mellanöstern 7. Fortsatt engagemang i Västra Balkan 8. Reformera svenskt utvecklingssamarbete så att det präglas av kvalitet och effektivitet 9. Pådrivande för ökad frihandel och konkurrens 10. Förbättra samverkan mellan Sveriges utrikes-, utvecklings-, handels och säkerhetspolitik för att underlätta fattigdomsbekämpning Några punkter har tillkommit, särskilt EU:s framträdande roll, men i huvudsak ligger svensk utrikespolitisk linje fast, oavsett regeringsbyte, och de skillnader i prioritet som kan skönjas är skillnader som vuxit fram gradvis och tillsynes i samstämmighet över blockgränserna. 6

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 juli 2006 (12.7) (OR. en) 11380/06 PESC 665 CONUN 51 ONU 80 I/A-PUNKTSNOT från: Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) till: Coreper/rådet Ärende: EU:s

Läs mer

Regeringens deklaration

Regeringens deklaration Bilaga 4 Utrikesminister Carl Bildt Regeringens deklaration vid 2007 års utrikespolitiska debatt i Riksdagen onsdagen den 14 februari 2007 FÅR EJ PUBLICERAS FÖRE DEN 14 FEBRUARI KL. 09.00 DET TALADE ORDET

Läs mer

2015 Europaåret för utvecklingssamarbete

2015 Europaåret för utvecklingssamarbete 2015 Europaåret för utvecklingssamarbete vår värld vår värdighet vår framtid 1 2015 är ett avgörande år för det globala utvecklings samarbetet. Millenniemålen från 2000 ska uppnås och nya globala utvecklingsmål

Läs mer

Tillsammans för en rättvisare värld

Tillsammans för en rättvisare värld Tillsammans för en rättvisare värld 2 Inledning Den värld vi lever i är inte rättvis. Miljoner människor lider av fattigdom, sjukdomar, krig och konflikter. Mänskliga rättigheter kränks och för många är

Läs mer

Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Utgiftsområde 5 Internationell samverkan Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3306 av Karin Enström m.fl. (M) Utgiftsområde 5 Internationell samverkan Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde

Läs mer

Vår tids arbetarparti Avsnitt Sverige i Europa och världen. Preliminär justerad version efter stämmans beslut

Vår tids arbetarparti Avsnitt Sverige i Europa och världen. Preliminär justerad version efter stämmans beslut Vår tids arbetarparti Avsnitt Sverige i Europa och världen Preliminär justerad version efter stämmans beslut oktober 2007 Sverige i Europa och världen En aktiv utrikespolitik Sverige ska föra en aktiv

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: En rättvis värld är möjlig. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: En rättvis värld är möjlig. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: En rättvis värld är möjlig Version: Beslutad version En rättvis värld är möjlig 5 Socialdemokraternas internationella politik syftar till alla människors frigörelse, utveckling

Läs mer

Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling)

Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling) REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet Kommenterad dagordning Ministerrådet Enheten för Europeiska unionen Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling) den 26 oktober 2015 Biståndsministrarnas

Läs mer

Seminarium i Riksdagen den 7 november 2007 om Europeisk fredspolitik Säkert!

Seminarium i Riksdagen den 7 november 2007 om Europeisk fredspolitik Säkert! Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet Womens International League for Peace and Freedom Saba Nowzari E-post: saba.nowzari@ikff.se Seminarium i Riksdagen den 7 november 2007 om Europeisk fredspolitik

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS PRIORITERINGAR INFÖR 60:e SESSIONEN I FN:S GENERALFÖRSAMLING

EUROPEISKA UNIONENS PRIORITERINGAR INFÖR 60:e SESSIONEN I FN:S GENERALFÖRSAMLING EUROPEISKA UNIONENS PRIORITERINGAR INFÖR 60:e SESSIONEN I FN:S GENERALFÖRSAMLING Inledning 1. Europeiska unionen har ett djupt engagemang för Förenta nationerna, för att upprätthålla och utveckla folkrätten

Läs mer

Vad kan EU göra för Europas och världens säkerhet?

Vad kan EU göra för Europas och världens säkerhet? Vad kan EU göra för Europas och världens säkerhet? HANDLINGAR Inträdesanförande i Kungl Krigsvetenskapsakademien avd VI den 22 oktober 2008 av Cecilia Malmström Det blåser en stark vind och den ger dig

Läs mer

Jag vill tacka våra värdar för inbjudan hit till Gullranda, och för möjligheten att ge min syn på säkerheten i Östersjön och i Nordeuropa.

Jag vill tacka våra värdar för inbjudan hit till Gullranda, och för möjligheten att ge min syn på säkerheten i Östersjön och i Nordeuropa. Tal 2016-06-19 Statsrådsberedningen Det talade ordet gäller! Tal av statsminister Stefan Löfven i Gullranda om säkerheten i Östersjön och Nordeuropa den 19 juni 2016 Jag vill tacka våra värdar för inbjudan

Läs mer

Regeringens deklaration vid den utrikespolitiska debatten i riksdagen, onsdagen den 12 februari 2003.

Regeringens deklaration vid den utrikespolitiska debatten i riksdagen, onsdagen den 12 februari 2003. DET TALADE ORDET GÄLLER Regeringens deklaration vid den utrikespolitiska debatten i riksdagen, onsdagen den 12 februari 2003. Herr Talman, Vi ser många hot mot säkerheten i världen: Risken för en militär

Läs mer

Planeringskommissionen för Försvarsinformation PFI Seminarium 20 mars 2013 Nordiskt försvarssamarbete nu och i framtiden

Planeringskommissionen för Försvarsinformation PFI Seminarium 20 mars 2013 Nordiskt försvarssamarbete nu och i framtiden Planeringskommissionen för Försvarsinformation PFI Seminarium 20 mars 2013 Nordiskt försvarssamarbete nu och i framtiden Anförande av Ulrik Tideström, Sveriges ambassad Inledning God förmiddag! Jag ska

Läs mer

EU som global ledare. Europas förenta krafter. 25 maj 2009 www.centerpartiet.se

EU som global ledare. Europas förenta krafter. 25 maj 2009 www.centerpartiet.se EU som global ledare Europas förenta krafter 25 maj 2009 www.centerpartiet.se EU som global ledare Centerpartiet vill: Göra EU till en global ledare som har goda möjligheter att bidra till en hållbar utveckling

Läs mer

Sveriges vägval om en säkerhetspolitik i förändring

Sveriges vägval om en säkerhetspolitik i förändring Sveriges vägval om en säkerhetspolitik i förändring Öppen föreläsning vid Försvarshögskolan 2011-01-25 av Jacob Westberg Tre analysnivåer i studiet av internationell politik System Maktfördelningen (uni-,

Läs mer

`ÉÅáäá~=táÖëíê ãë=~åñ ê~åçé=îáç== ìíêáâéëéçäáíáëâ~=çéä~ííéå=á=êáâëç~öéå=ommsjmojnr=

`ÉÅáäá~=táÖëíê ãë=~åñ ê~åçé=îáç== ìíêáâéëéçäáíáëâ~=çéä~ííéå=á=êáâëç~öéå=ommsjmojnr= DET TALADE ORDET GÄLLER! `ÉÅáäá~=táÖëíê ãë=~åñ ê~åçé=îáç== ìíêáâéëéçäáíáëâ~=çéä~ííéå=á=êáâëç~öéå=ommsjmojnr= Herr talman, ärade åhörare här på läktaren och du som sitter där hemma och lyssnar framför radio

Läs mer

2009 kommer att bli ett år av betydande politiska och ekonomiska utmaningar större och mer omfattande än på mycket länge.

2009 kommer att bli ett år av betydande politiska och ekonomiska utmaningar större och mer omfattande än på mycket länge. Utrikesdeklarationen 2009 Herr/Fru talman 2009 kommer att bli ett år av betydande politiska och ekonomiska utmaningar större och mer omfattande än på mycket länge. Det internationella samarbetet kommer

Läs mer

Styrelsen för Socialdemokraterna i Skåne har vid sammanträde måndagen den 15 december beslutat att översända följande synpunkter på rådslagen

Styrelsen för Socialdemokraterna i Skåne har vid sammanträde måndagen den 15 december beslutat att översända följande synpunkter på rådslagen Styrelsen för Socialdemokraterna i Skåne har vid sammanträde måndagen den 15 december beslutat att översända följande synpunkter på rådslagen Rådslaget Vår värld I stort ställer sig det skånska partidistriktet

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

Europa som utrikespolitisk aktör:

Europa som utrikespolitisk aktör: NO X NO 6 17 May 2011 Published by The Swedish Institute of International Affairs www.ui.se Europa som utrikespolitisk aktör: Framgångar och misslyckanden 2010 Jan Joel Andersson och Fredrik Doeser forskare

Läs mer

Vi ska kunna hantera det oförutsedda

Vi ska kunna hantera det oförutsedda Vi ska kunna hantera det oförutsedda intervju med ambassadör Olof Skoog, Sveriges representant vid EU-rådets kommitté för utrikes- och säkerhetspolitiska frågor Den 1 juli 2009 kliver Sverige in i ledande

Läs mer

en hållbar utrikes och försvarspolitik

en hållbar utrikes och försvarspolitik en hållbar utrikes och försvarspolitik stämmoprogram Partistämman 2015 En hållbar utrikes- och försvarspolitik Världen har blivit bättre Den arabiska våren inleddes 2010 i Tunisien och spred sig till flera

Läs mer

Sveriges samlade utrikespolitik skall samverka för dessa mål.

Sveriges samlade utrikespolitik skall samverka för dessa mål. Utrikesdeklarationen 7 februari 2001 Regeringens deklaration vid 2001 års utrikespolitiska debatt i Riksdagen Det talande ordet gäller! Fru talman! "Alla människor äro födda fria och lika i värde och rättigheter."

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

RYSSLAND OCH CENTRALASIEN

RYSSLAND OCH CENTRALASIEN RYSSLAND OCH CENTRALASIEN Sedan 2014 har krisen i Ukraina och Rysslands olagliga annektering av Krim lett till nya ramar för de bilaterala relationerna mellan EU och Ryssland. Under senare år har den oroande

Läs mer

Östgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland:

Östgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland: Augusti-september 2014 Enkät om Sveriges demokratistöd till Ryssland Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter har under lång tid bevakat och granskat det svenska demokratistödet till Ryssland,

Läs mer

Världens viktigaste fråga idag är freden.

Världens viktigaste fråga idag är freden. Thage G. Petersons anförande vid manifestationen mot Värdlandsavtalet med Nato den 21 maj 016 på Sergels torg, Stockholm Världens viktigaste fråga idag är freden. 1 Men vi når inte freden med nya arméer

Läs mer

IKFF vill vidare genom projektet verka för ett ökat samarbete i frågor som rör europeisk säkerhetspolitik mellan IKFF: s kretsar i Sverige men också

IKFF vill vidare genom projektet verka för ett ökat samarbete i frågor som rör europeisk säkerhetspolitik mellan IKFF: s kretsar i Sverige men också Politics for Peace Under år 2007 beviljades IKFF medel för att utbilda sina medlemmar om europeisk säkerhetspolitik (ESP) med fokus på ett genusperspektiv. Nu fortsätter den här satsningen genom projektet

Läs mer

Sverige i världen. Några drag i en traditionell svensk utrikes- och säkerhetspolitik samt 2000- talets utmaningar

Sverige i världen. Några drag i en traditionell svensk utrikes- och säkerhetspolitik samt 2000- talets utmaningar Karlstads universitet, Statsvetenskap Thomas Wennstam-11 Sverige i världen. Några drag i en traditionell svensk utrikes- och säkerhetspolitik samt 2000- talets utmaningar Ingen människa är en ö, hel och

Läs mer

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN UNIONENS HÖGA REPRESENTANT FÖR UTRIKES FRÅGOR OCH SÄKERHETSPOLITIK Bryssel den 23.11.2016 JOIN(2016) 56 final 2016/0373 (NLE) Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på

Läs mer

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget Jörgen Hettne, Sieps Unionens yttre åtgärder EU-fördraget: Allmänna bestämmelser om unionens yttre

Läs mer

Maktbalans och alliansfrihet

Maktbalans och alliansfrihet NILS ANDRÉN Maktbalans och alliansfrihet Svensk utrikespolitik under 1900-talet NORSTEDTS JURIDIK Innehåll Till läsaren 11 UTRIKESPOLITIK 13 Förutsättningar 13 Perspektiv på utrikespolitik 14 Realism och

Läs mer

Folkrätten i svensk säkerhets politik

Folkrätten i svensk säkerhets politik Per Ahlin Folkrätten i svensk säkerhets politik JURISTFÖRLAGET Innehåll Förord Innehållsförteckning Förkortningar V VII XIII Del I - Utgångspunkter. Kapitel 1. Inledning 3 1:1 Syfte 3 1:2 Den politiska

Läs mer

september 2008 Mänskliga rättigheter och folkrätt En rättvis värld är möjlig

september 2008 Mänskliga rättigheter och folkrätt En rättvis värld är möjlig september 2008 Mänskliga rättigheter och folkrätt En rättvis värld är möjlig Socialdemokraterna RÅDSLAG VÅR VÄRLD Innehållsförteckning Mänskliga rättigheter 3 Mänskliga rättigheter i arbetslivet 4 Mänskliga

Läs mer

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

Vår rödgröna biståndspolitik

Vår rödgröna biståndspolitik 2010-08-20 Stockholm Vår rödgröna biståndspolitik En rättvis värld är möjlig 2 (8) Solidaritetspolitik Det finns stora orättvisor och svåra utmaningar som världen måste ta sig an för att kunna utrota fattigdomen,

Läs mer

Ärade krigsveteraner, Herr ambassadör, mina damer och herrar!

Ärade krigsveteraner, Herr ambassadör, mina damer och herrar! Ärade krigsveteraner, Herr ambassadör, mina damer och herrar! Det är en stor ära för mig att få tala till er idag på Veterandagen. Er kamp för ett fritt och självständigt Finland säkrade även ett tryggare

Läs mer

Program för Sveriges medlemskap i FN:s säkerhetsråd

Program för Sveriges medlemskap i FN:s säkerhetsråd REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet Program för Sveriges medlemskap i FN:s säkerhetsråd 2017-2018 FN:s generalförsamling har valt in Sverige som icke-permanent medlem i FN:s säkerhetsråd för perioden

Läs mer

En rättvis värld är möjlig

En rättvis värld är möjlig Stockholm 2014-02-19 Socialdemokraternas utrikesdeklaration 2014 En rättvis värld är möjlig 2 (11) Sverige är ett bra land med frihet, demokrati och säkerhet. 2014 markerar flera viktiga årsdagar av händelser

Läs mer

Vad kan FN göra åt den internationella vapenhandeln?

Vad kan FN göra åt den internationella vapenhandeln? Vad kan FN göra åt den internationella vapenhandeln? Paul Beijer Enheten för Nedrustning och ickespridning Bakgrundsteckning väpnat våld och konflikt Den internationella handeln med vapen FNs insatser

Läs mer

Allmänna rådets möte den 13 december 2016

Allmänna rådets möte den 13 december 2016 Kommenterad dagordning rådet 2016-12-05 Statsrådsberedningen Allmänna rådets möte den 13 december 2016 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen Lagstiftningsöverläggningar 2. (Ev.) A-punkter

Läs mer

Internationella relationer

Internationella relationer Ulf Bjereld Ann-Marie Ekengren Christina Lilja Internationella relationer analyser, teorier & óvningar Innehall 1 Krig eller fred? 10 Kriget i Kosovo 11 Varfór bombade Nato? 12 Olika teorier ger olika

Läs mer

Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet

Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet Bilaga till regeringsbeslut 2014-02-13 (UF2014/9980/UD/SP) Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet 2014-2017 1 Förväntade resultat Denna strategi styr användningen av medel som

Läs mer

9101/16 /ss 1 DG C 1

9101/16 /ss 1 DG C 1 Europeiska unionens råd Bryssel den 23 maj 2016 (OR. fr) 9101/16 COAFR 136 CFSP/PESC 402 RELEX 410 COHOM 52 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 23 maj 2016 till: Delegationerna Föreg.

Läs mer

5.2.1 Globalisera demokratin demokratisera globaliseringen It always seems impossible until it s done Nelson Mandela

5.2.1 Globalisera demokratin demokratisera globaliseringen It always seems impossible until it s done Nelson Mandela Partikongressens beslut 5.2 En rättvis värld är möjlig 5 5.2.1 Globalisera demokratin demokratisera globaliseringen It always seems impossible until it s done Nelson Mandela En rättvis värld är möjlig.

Läs mer

Foto: Åke E:son Lindman. PROGRAM FÖR SVERIGES MEDLEMSKAP I FN:s SÄKERHETSRÅD

Foto: Åke E:son Lindman. PROGRAM FÖR SVERIGES MEDLEMSKAP I FN:s SÄKERHETSRÅD Foto: Åke E:son Lindman PROGRAM FÖR SVERIGES MEDLEMSKAP I FN:s SÄKERHETSRÅD 2017 2018 FN:s generalförsamling har valt in Sverige som icke-permanent medlem i FN:s säkerhetsråd för perioden 2017 18. Platsen

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang

Läs mer

En rättvisare värld behöver ett starkt FN

En rättvisare värld behöver ett starkt FN Utrikesdeklarationen 13 februari 2002 Regeringens deklaration vid 2002 års utrikespolitiska debatt i Riksdagen Det talande ordet gäller! Fru talman! Världen är rikare än någonsin. Ökad handel, ny teknik

Läs mer

I. MIGRATION. Den yttre dimensionen

I. MIGRATION. Den yttre dimensionen Europeiska rådet Bryssel den 15 december 2016 SN 97/16 Europeiska rådets slutsatser om migration, Cypern och Ukraina (15 december 2016) I. MIGRATION Den yttre dimensionen 1. Europeiska rådet erinrar om

Läs mer

Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik Utrikesutskottets betänkande 2007/08:UU9 Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik Sammanfattning I detta betänkande behandlas en rad frågor som rör mänskliga rättigheter m.m. Utgångspunkten för betänkandet

Läs mer

RÖSTAR DU FÖR FRED? IKFF betygsätter partierna

RÖSTAR DU FÖR FRED? IKFF betygsätter partierna RÖSTAR DU FÖR FRED? IKFF betygsätter partierna INTERNATIONELLA KVINNOFÖRBUNDET FÖR FRED OCH FRIHET IKFF:S FRÅGOR TILL PARTIERNA 1. Vilken strategi är mest effektiv för att öka kvinnors deltagande i fredsprocesser,

Läs mer

En rättvis och trygg värld för alla

En rättvis och trygg värld för alla 2006-09-14 En rättvis och trygg värld för alla 2(18) En utrikespolitik med solidaritet och handlingskraft Vi lever i en värld med stora orättvisor. I en del av världens länder väntas människor leva ungefär

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

För ett socialdemokratiskt Europa

För ett socialdemokratiskt Europa För ett socialdemokratiskt Europa Foto: Imagine/Peter Berggren Jan Andersson Ledamot för Socialdemokraterna i Europaparlamentet De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Foto: Imagine/Jerry Bergman

Läs mer

Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)

Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) Utrikesutskottets betänkande 2015/16:UU14 Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) Sammanfattning Utskottet föreslår att riksdagen lägger redogörelsen från riksdagens delegation vid OSSE:s

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - -

- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Europaudvalget 2008-09 EUU Alm.del Bilag 459 Offentligt - - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Statsministerns presentation av ordförandeskapsprioriteringarna i riksdagen den 23 juni Herr/Fru talman,

Läs mer

Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning

Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning Stockholm 2010-04-20 Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning En svensk offensiv mot massförstörelsevapen och för nedrustning 1. Minska kärnvapenarsenalerna Sverige måste med politiska och

Läs mer

IKFF:S UNDERSÖKNING INFÖR RIKSDAGSVALET 2010

IKFF:S UNDERSÖKNING INFÖR RIKSDAGSVALET 2010 IKFF:S UNDERSÖKNING INFÖR RIKSDAGSVALET 2010 0 FRÅGOR 1. Bör Sverige gå med i NATO?... 2 2. Vad anser ert parti om European Defence Agency (EDA) och den föreslagna myndigheten för främjandet av svensk

Läs mer

TRENDBROTT I SVENSK NATO-OPINION

TRENDBROTT I SVENSK NATO-OPINION TRENDBROTT I SVENSK NATO-OPINION ULF BJERELD I april 1999 firade NATO sitt 50-årsjubileum. Firandet hade förberetts mer än ett år i förväg. Avsikten var att inför millenieskiftet odelat hylla och hedra

Läs mer

Vad skall vi då göra för att minska spänningarna?

Vad skall vi då göra för att minska spänningarna? 1 Maj-Britt Theorins anförande vid manifestationen på Sergels torg, 21 maj 2016 NATO vårt som är i himlen helgat varde ditt namn ske NATO- kommandots vilja i himlen så ock på jorden. Vår dagliga NATO-

Läs mer

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Plenarhandling 29.1.2015 B8-0000/2014 UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen om 2014

Läs mer

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin. Regeringsbeslut III:1 2014-05-15 UF2014/32089/UD/FMR Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Resultatstrategi för särskilda insatser för mänskliga

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

III RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING V I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN

III RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING V I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN 13.12.2008 Europeiska unionens officiella tidning L 335/99 III (Rättsakter som antagits i enlighet med fördraget om Europeiska unionen) RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING V I FÖRDRAGET OM

Läs mer

Allmänna Försvarsföreningen. Länsavdelningen i Västerbotten. hot i ny tid

Allmänna Försvarsföreningen. Länsavdelningen i Västerbotten. hot i ny tid Pax Nordica 2012 Nya hot i ny tid Världen förändras. Detta måste den svenska säkerhetspolitiken identifiera och anpassa sig till. Men den slits alltmer mellan olika och kanske också bitvis oförenliga prestationskrav.

Läs mer

Utrikesminister Margot Wallström. Regeringens deklaration

Utrikesminister Margot Wallström. Regeringens deklaration Utrikesminister Margot Wallström Regeringens deklaration vid 2015 års utrikespolitiska debatt i riksdagen onsdagen den 11 februari 2015 Vi lever i en ödesgemenskap, och vi gör det i en mer osäker tid.

Läs mer

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN UNIONENS HÖGA REPRESENTANT FÖR UTRIKES FRÅGOR OCH SÄKERHETSPOLITIK Bryssel den 22.9.2016 JOIN(2016) 45 final 2016/0299 (NLE) Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande,

Läs mer

Förslag från analysgruppen Global samverkan Globala cyberfrågor: Samverkan för ett effektivare svenskt deltagande i globala cyberfrågor

Förslag från analysgruppen Global samverkan Globala cyberfrågor: Samverkan för ett effektivare svenskt deltagande i globala cyberfrågor Global samverkan Globala cyberfrågor: Samverkan för ett effektivare svenskt deltagande i globala cyberfrågor Om gruppen Kristina Persson, Minister för Strategi och framtidsfrågor samt nordiskt samarbete

Läs mer

Feministisk utrikespolitik

Feministisk utrikespolitik Partimotion Motion till riksdagen 2016/17:1073 av Jan Björklund m.fl. (L) Feministisk utrikespolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att flickors

Läs mer

Försvarspolitiska ställningstaganden

Försvarspolitiska ställningstaganden Försvarspolitiska ställningstaganden 1 www.kristdemokraterna.se Försvarspolitiska ställningstaganden Partistyrelsen 7 juni 2013 Rikstinget 2011 gav partistyrelsen i uppdrag att revidera Kristdemokraternas

Läs mer

Nato och Ryssland. inför Nato-toppmötet 19-20 november 2010 NO 1. Ingmar Oldberg. 15 Nov 2010

Nato och Ryssland. inför Nato-toppmötet 19-20 november 2010 NO 1. Ingmar Oldberg. 15 Nov 2010 NO 1 15 Nov 2010 Published by Swedish Institute of International Affairs www.ui.se Nato och Ryssland inför Nato-toppmötet 19-20 november 2010 Ingmar Oldberg associerad vid forskningsavdelningen, Utrikespolitiska

Läs mer

Riksdagens protokoll 2004/05:72. Onsdagen den 9 februari. Protokoll 2004/05:72. Kl. 09.00 21.45. 1 Utrikespolitisk debatt

Riksdagens protokoll 2004/05:72. Onsdagen den 9 februari. Protokoll 2004/05:72. Kl. 09.00 21.45. 1 Utrikespolitisk debatt Riksdagens protokoll 2004/05:72 Onsdagen den Protokoll 2004/05:72 Kl. 09.00 21.45 1 Utrikespolitisk debatt Anf. 1 Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s): Herr talman! Tsunami: ett ord som ingen av oss någonsin

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

När EU-länderna år 1999 påbörjade planeringen. Frihet, jämlikhet, effektivitet: 10 argument för ett operationshögkvarter

När EU-länderna år 1999 påbörjade planeringen. Frihet, jämlikhet, effektivitet: 10 argument för ett operationshögkvarter Frihet, jämlikhet, effektivitet: 10 argument för ett operationshögkvarter för EU När EU-länderna år 1999 påbörjade planeringen för att så småningom kunna genomföra fredsfrämjande operationer i kris- och

Läs mer

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet. Europeiska rådet Bryssel den 26 juni 2015 (OR. en) EUCO 22/15 CO EUR 8 CONCL 3 FÖLJENOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Europeiska rådets möte (25 och 26 juni 2015) Slutsatser

Läs mer

Framtida nordisk förbundsstat

Framtida nordisk förbundsstat 266 Centerpartiets partistämma 2011 i Åre Nr: :1 Framtida nordisk förbundsstat Centerpartiet är förespråkare för ett starkt nordiskt samarbete. Centerpartiet har också grannpartier i flera nordiska länder.

Läs mer

SVENSK NATO-OPINION EFTER DEN 11 SEPTEMBER

SVENSK NATO-OPINION EFTER DEN 11 SEPTEMBER Svensk NATO-opinion efter den 11 september SVENSK NATO-OPINION EFTER DEN 11 SEPTEMBER ULF BJERELD N eutraliteten fortsätter att väcka starka känslor. I överläggningarna mellan regering och opposition om

Läs mer

EU OCH RYSSLAND 1/12. 3b 2010. EU och Ryssland

EU OCH RYSSLAND 1/12. 3b 2010. EU och Ryssland EU OCH RYSSLAND 1/12 3b 2010 EU och Ryssland 2/12 EU OCH RYSSLAND EU och Ryssland har definierat sina förbindelser som ett strategiskt partnerskap, där man med hjälp av samarbete vill främja stabilitet

Läs mer

Denna strategi ska ligga till grund för svenskt samarbete med FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, för perioden

Denna strategi ska ligga till grund för svenskt samarbete med FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, för perioden Bilaga till regeringsbeslut 2014-07-17 nr 2 L2014/1042/EUI Landsbygdsdepartementet Resultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s Livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) 2014 2017 1. Förväntade resultat

Läs mer

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU- FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 16.10.2014 FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna Medföredragande:

Läs mer

Rättvisa i konflikt. Folkrätten

Rättvisa i konflikt. Folkrätten Rättvisa i konflikt Folkrätten Studiematerialet Rättvisa i konflikt Bildas studiematerial Rättvisa i konflikt finns tillgängligt att hämta fritt från Bildas hemsida. Materialet är upplagt för tre träffar

Läs mer

EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version

EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version I. INLEDNING i) Förenta nationerna har bl.a. i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR), konventionen

Läs mer

Förord. Samverkan leder till ökad delaktighet och legitimitet som i sin tur leder till ökat engagemang och intresse. Tillsammans når vi längre!

Förord. Samverkan leder till ökad delaktighet och legitimitet som i sin tur leder till ökat engagemang och intresse. Tillsammans når vi längre! Svensk unescostrategi 2008 2013 Förord Genom den svenska Unescostrategin finns ett verktyg för en tydlig och samordnad politik för hela det svenska engagemanget i Unesco. Unesco har en nyckelroll i arbetet

Läs mer

Undersökningens felmarginal är 3,2 procentenheter åt vardera hållet.

Undersökningens felmarginal är 3,2 procentenheter åt vardera hållet. FÖRORD I en gallupundersökning som Planeringskommissionen för försvarsinformation (PFI) har gjort har medborgarnas åsikter om Finlands utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik retts ut. I den ställdes

Läs mer

Utrikesminister Carl Bildt. Regeringens deklaration

Utrikesminister Carl Bildt. Regeringens deklaration Utrikesminister Carl Bildt Regeringens deklaration vid 2012 års utrikespolitiska debatt i Riksdagen onsdagen den 15 februari 2012 1 DET TALADE ORDET GÄLLER Får ej publiceras före den 15 februari kl 09.00

Läs mer

ORDFÖRANDESKAPETS SLUTSATSER OCH HANDLINGSPLAN

ORDFÖRANDESKAPETS SLUTSATSER OCH HANDLINGSPLAN 9 EUROPEISKA RÅDETS INFORMELLA EXTRAMÖTE i BRYSSEL ORDFÖRANDESKAPETS SLUTSATSER OCH HANDLINGSPLAN den 21 september 2001 11 Europeiska rådet samlades den 21 september 2001 till ett extra möte för att analysera

Läs mer

DET EXTRA EUROPEISKA RÅDETS SLUTSATSER OCH HANDLINGSPLAN AV DEN 21 SEPTEMBER 2001

DET EXTRA EUROPEISKA RÅDETS SLUTSATSER OCH HANDLINGSPLAN AV DEN 21 SEPTEMBER 2001 DET EXTRA EUROPEISKA RÅDETS SLUTSATSER OCH HANDLINGSPLAN AV DEN 21 SEPTEMBER 2001 Europeiska rådet samlades den 21 september 2001 till ett extra möte för att analysera den internationella situationen efter

Läs mer

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare I. SYFTE 1. Stöd till människorättsförsvarare är sedan länge ett inslag i de yttre förbindelserna i Europeiska unionens

Läs mer

Internationelltoch säkerhetspolitiskt program

Internationelltoch säkerhetspolitiskt program Internationelltoch säkerhetspolitiskt program 2015 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 17 19 april 2015, Linköping. Programmet redogör för Centerstudenters syn på vad som

Läs mer

Utkast Uttalande från EU på Världsaidsdagen 2009 (Stockholm och Bryssel den 1 december 2009)

Utkast Uttalande från EU på Världsaidsdagen 2009 (Stockholm och Bryssel den 1 december 2009) EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 1 december 2009 16891/09 (Presse 358) Utkast Uttalande från EU på Världsaidsdagen 2009 (Stockholm och Bryssel den 1 december 2009) Idag, på Världsaidsdagen 2009, erinrar

Läs mer

Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Utgiftsområde 5 Internationell samverkan Utrikesutskottets betänkande 2010/11:UU1 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan Sammanfattning Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens proposition 2010/11:1 om anslagsäskanden för 2011 och

Läs mer

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Europa i världen

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Europa i världen 1. Utmaningen Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag Europa i världen Världen har oåterkalleligen förändrats under de senaste 20 åren. Globaliseringens natur

Läs mer

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen Kort, aktuellt och lätt om EU Medfinansieras av EU-kommissionen Europa Direkt Smedjebacken Dalarna / norra Västmanland mars, 2015 Europa Direkt I Sverige finns 19 Europa Direktkontor spridda över hela

Läs mer

Momentguide: Aktörer inom internationell politik

Momentguide: Aktörer inom internationell politik Momentguide: Aktörer inom internationell politik Tidigare var stater den enda verkligt betydelsefulla aktören på den internationella arenan. Efter andra världskriget har staterna engagerat sig i olika

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT. om tillfälligt upphävande av delar av samarbetsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Syriska Arabrepubliken

Förslag till RÅDETS BESLUT. om tillfälligt upphävande av delar av samarbetsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Syriska Arabrepubliken EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 31.8.2011 KOM(2011) 543 slutlig 2011/0235 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om tillfälligt upphävande av delar av samarbetsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen

Läs mer