Psykisk hälsa ur ett kulturellt perspektiv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Psykisk hälsa ur ett kulturellt perspektiv"

Transkript

1 Psykisk hälsa ur ett kulturellt perspektiv + =? Agnes Botond, fil dr., leg. psykolog, specialist i klinisk psykologi, lärare på SHH

2 Psykisk hälsa, primärvård, utlandsfödda % av Sveriges invånare lever med någon form av psykisk ohälsa / = ca en femtedel av den samlade sjukdomsbördan / Ca en tredjedel av alla som har vårdbehov som följd av psykisk ohälsa söker hjälp i primärvården. Enligt Socialstyrelsen är nästan 70 % av dem som söker vård för depression och ångesttillstånd vänder sig till primärvården. I Sverige uppvisar utlandsfödda (bortsett från invandrare från OECD-länder) en högre grad av psykisk ohälsa än svenskfödda. Migration /oavsett orsak/ är en stor förändringsprocess och stressfaktor. Migranter har sämre psykisk hälsa än inrikes födda, även efter justeringen för socioekonomiska variabler. Smärta, somatisering, okunskap om vårdsystemet, etc. kan leda till att invandrare söker sig lättare till vårdcentralen med somatiska symtom, men med psykisk ohälsa i bakgrunden än andra gör. Sorg, kris, trauma, PTSD, depression, ångest, anpassningssvårigheter, etc. till det nya landet kan också bidra till anledning av vårdkontakt.

3 Riskfaktorer för psykisk ohälsa är: låg utbildning avsaknad av nära vänner brytning med familjen ekonomiska svårigheter låg kontroll och känsla av sammanhang (enligt Antonovskys begrepp av KASAM) bristande ackulturalisation till det nya samhället (i en studie bland män från Chile, Iran och Turkiet) Vilken beredskap finns i svenska vårdcentraler?

4 Det som finns: HSN:s riktlinjer för mångkulturell kommunikation har arbetats fram under för att bättre kunna möta behov bland befolkningen med utländsk bakgrund. Kommunikation ska anpassas till olika målgruppers kunskaper, hälsostatus och vårdanvändning samt förmåga att ta till sig information på svenska. Information (t ex Vårdguiden) ReSa- projektet (Regional samverkan för integration) för att utveckla kliniskt stöd till första linjens psykiatri, arbete inom de kommunala integrationsprogrammen genom Hälsokommunikatörer, etc. ). Hälsosamtal och psykosocial hälsokurs för asylsökande Samhällsorientering i samverkan Transkulturellt centrum är ett kunskapscentrum i transkulturell psykiatri, asyl- och flyktingsjukvård och tandvård för asylsökande och papperslösa. Kulturformulering i DSM-IV (Bäärnhielm, Rosso & Pattyi, 2007). De flesta insatser riktas direkt till patienter, det är mindre betoning på personalens kunskap, synsätt och värderingar

5 Hur tänker vi om sambandet mellan psykisk hälsa/ohälsa och kultur? Vad har kultur med psykiatri att göra? Har vi helhetssyn? Helhetssyn förutsätter en biopsykosocial grund. Vad betyder detta? Vetenskapligt: samspelet mellan kropp, psyke, och det sociala betonas. Filosofiskt: istället för att utgå från en dualism mellan själ och kropp förhålla sig holistiskt till människan. Kliniskt: i möte med patient har man som mål att ta hänsyn till både de psykologiska och de sociala faktorerna och inte endast de biologiska. Ändå, psykiatri = endast sjukdom i hjärnan??????????????? 2005 beklagar ordföranden för American Psychiatric Association: Vi har som profession tillåtit den biopsykosociala modellen (för psykisk sjukdom) att bli en biobio-bio modell ( Sharfstein, 2005). Helhetssyn kräver en personcentrerat förhållningssätt och mod att inte alltid slaviskt följa rutin och manualer. Det räcker inte att informera patienterna, det är viktigt att personalen granskar sin egen attityd till kulturkompetensens betydelse i vårdarbete.

6 Problemet börjar redan vid diagnoser (kliniska konsensusdiagnoser) Diagnos utifrån DSM kräver ja - eller nej -svar på frågorna. Klinikern förväntas veta vad som är normalt för den aktuella åldersgruppens beteende och hur mycket avvikande från mitten som tillåts. Normalfördelade egenskaper. De psykiska funktioner som bedöms är dimensionella och inte kategoriska till sin karaktär. Man sätter upp en avgränsning i en fördelning snarare än att beskriva en speciell grupp (kategori), som enkelt skiljer sig ut på grund av något kännetecken som går att mäta objektivt (Ljungberg, 2008). Tex. Grekiska studenter i Paris Vid kulturbyte kan positionen ändras: Ex. Att avbryta eller prata för mycket, eller komma för sent Även skattningsskalor relateras till det som i den aktuella kulturen/subkulturen uppfattas som normalt. (Ex. Regionalt vårdprogram vid ADHD: social anamnes, men vad menas med detta? Utvecklingshistoria: vid motorisk utveckling rita, pyssla, lego? cykla, åka skridskor? Konsekvens: Det kan inte finnas psykisk ohälsa eller någon psykiatrisk sjukdom där diagnossättandet på något sätt inte påverkas av psykosociala (och därmed kulturella) faktorer.

7 Är psykisk ohälsa smittsamt? Socialpsykologiska processer Den kulturella miljön brukar ha betydelse för etiologin av vissa psykiatriska fenomen publicerade Goethe brevromanen Den Unga Werthers lidande. Efter bokens utgivning inträffade flera självmord i Europa där de avlidna hade klätt sig på samma sätt som Werther och använt samma självmordsmetod, samt bredvid sig lämnat ett exemplar av boken. Som en reaktion på detta imitationsbeteende förbjöds romanen i ett par europeiska länder. Enligt Karin Johannisson (Melankoliska rum, 2009) skapar varje samtid sin egen känslorepertoar. Olika tider accepterar, eller förskjuter, olika känslor och olika uttryck för känslor (beteende). En tidsepoks känslostruktur blir som ett osynligt närvarande, emotionellt normsystem. Känslor är tecken som skapar gemenskap, men också avgränsar, exkluderar. Det finns ett ingenmansland mellan medicinen och socialpsykologin i förståelsen av vissa känslotillstånd. Psykisk ohälsa som social konstruktion? (byfånar hos M. Foucault) Ethan Watters har en tes i sin bok, Crazy Like Us: The Globalization of the American Psyche (2010) om att vårt diagnostiska system inte bara påverkar hur vi upplever andras lidande, utan också hur de själva upplever det. Det finns en risk för imitation i samband med flera sorter av psykisk ohälsa.

8 Exempel: Ett urval av exempel på kulturella normers påverkan på diagnos inom internationell ADHD-forskning Diagnos baseras oftast på självkattningsskalor eller andra personers bedömning. ADHD diagnos förekommer mer sällan hos spansktalande än hos anglosaxiska patienter. Spansktalande mödrar patologiserade barnens beteende mindre än anglosaxiska mödrar, men hade större intresse att diskutera barnens beteende med doktorn än de anglosaxiska. När mödrar från Puerto Rico tyckte att barnet visade bristande respekt, tolkade anglosaxiska mödrar samma beteende som självständighet och nyfikenhet. Studenterna i Italien, Nya Zealand och i USA visade skillnad vid självskattning. Italien: mer uppmärksamhetsstörning och hyperaktivitet än USA. Nya Zealand: mer uppmärksamhetsstörning än USA. Japanska studenter har rapporterat signifikant mer uppmärksamhetsproblem, än amerikanska (DSM), och mindre hyperaktivitet.

9 Homo sapiens Vi är både lika och olika Alla människor är delar av samma art. Vi har alla känslor som glädje, sorg och smärta. Vi har alla biologiska behov som mat, dryck, sömn och sex. Vi har alla sociala behov som trygghet och gemenskap. Vi kan ha olika sätt att uttrycka känslor, att tillfredställa våra biologiska behov och att ombesörja våra sociala behov. Olikheten beror på individuella och kulturella variationer.

10 Dra ett streck mellan namnet på nationen på vänstersidan, samt gruppen av egenskaper som enligt dig bäst kännetecknar den (Hunyady 2004) 1. Engelsmän 2. Italienare 3. Amerikaner 4. Tyskar A. Idrottsälskare, förståelig, konventionell B. Punktlig, skoningslös, rationell C. Flitig, intelligent, materialistisk D. Konstnärlig, impulsiv, passionerad

11 Lika eller lika värda? Finns det typisk svensk, finsk, spansk, ungersk personlighet? Modal personlighet (Åke Daun) baseras på typvärde (T) = den variabel som förekommer oftast Skillnaden mellan stereotyper (kognitivt), fördomar (emotionellt) och diskriminering (handling) Auto- och heterostereotyper. Autostereotyper är mer komplexa och differentierade Enligt Dauns forskning är det fyra drag som t. ex. är vanligast i den svenska mentaliteten: blyghet, oberoende, konfliktundvikande, ärlighet.

12 Vad är kultur? Det finns tusentals definitioner. Ett exempel: Kultur ses som ett system av idéer, kunskaper, värderingar, erfarenheter och föreställningar som ligger till grund för hur människor tänker, känner och agerar. (Ulf Hannertz) Hur är det med vår egen kultur? Kultur är en oreflekterad normalitet D v s: Vi upplever egen kultur som normal. Men vi upplever inte egen normalitet som kultur, utan vi tar den som natur (Botond, 1998). Vem har tolkningsföreträde angående det som är normalt? Vad är normalitet? Deskriptiv /statistisk/, normativ och känslomässig normalitet? En användbar metafor: Kulturell grammatik (Herlitz, 1999) - lika självklar som modersmålet - regel uppmärksammas bara när någon bryter emot - det finns ett visst friutrymme i varje kultur

13 Världen = västerländsk civilisation? Ur Metro

14 Västerländsk psykologisk kunskap grundades på experiment gjorda med frivilliga vita unga manliga studenter/värnpliktiga från medelklassen från USA Som svar på denna brist föddes: kulturell/transkulturell psykologi (med rötter i socialantropologi)

15 Skillnad i värderingar, olika normaliteter Landet annorlunda Utifrån European Values Survey och World Values Survey (80 länder och nära 2000intervjuer) På statligt uppdrag vetenskapligt sammanställd av prof. Thorleif Pettersson (religionsociolog, Uppsala) och prof. Ylmaz Esmer (statsvetare, Istanbul) Sekulär-rationella värderingar (2:a plats i världen): familjeliv, familjeform,, traditionella könsroller, uppfattning om barnomsorg, etc. Emancipativa frihetsvärderingar (1:a i världen!): individuell identitet och integritet är viktigare än materiell trygghet, hög nivå av subjektiv belåtenhet, acceptans för minoriteter, tillit i samhället, etc. Vid psykiatriska diagnoser är avgörande värderingen av beteendet hos den andra. Kan det ge en rättvis bedömning?

16 Etnocentrisk eller kulturrelativistiskt tänkande? Etnocentricitet: den egna kulturen anses bäst och överlägsen andra kulturer. Etnorelativism: alla kulturer anses lika bra d.v.s. har både likheter och olikheter, goda och dåliga sidor Hur tänker vi när vi träffar patienter med annan kulturell bakgrund?

17 Kulturen är som ett isberg En liten del är medveten och reflekterad Den större delen är oreflekterad och/eller omedveten. Vi är oförmögna att uppmärksamma något - därför att vi alltid har det framför ögonen. (Ludwig Wittgenstein)

18 I varje kultur finns synliga och osynliga regler för rums- och tidshantering, beslutsfattning, konflikthantering, proportionen mellan verbal- och icke-verbal kommunikation trosföreställningar, värderingar, lagen, normer (förbud/förväntningar) känslouttryck, symboler, metaforer (t.ex. kritvit i ansikte), ordspråk och talesätt, myter. Men: i Asien blå! tabu /beteendetabu (prata om det OK, göra inte, t ex. äta med händerna från det gemensamma fatet/ kommunikativt tabu (prata om det tabu, göra det OK, t ex: familjeplanering i en del afrikanska kulturer), beteende- + kommunikativt tabu (/ ex. incest/. Den osynliga delen är oftast den viktigaste, och sitter djupast i vår psykologiska identitet. Det är vanligtvis den delen som leder till missförstånd och kulturkrock. Flera av dessa regler påverkar våra spontana mentala reaktioner i vårdmöte. Konsekvenser för diagnostik och bemötande/behandling?

19 Kommunikation = kultur, kultur = kommunikation (E.T. Hall, 1959) Verbal kommunikation Bristande språkkunskap, problem med tolk, konstigt tonläge Metakommunikation (risk för misstolkning av kroppspråket) Hur mycket kroppsspråk använder man över huvud taget? (låg och hög kontext) Svarta människor har en tendens att titta mer intensivt när de pratar, vita gör det när de lyssnar (tolkningsfel: aggressivitet). I Japan kan lyssnaren blunda för att koncentrera sig djupt (källa till misstolkning) I vissa länder får man inte titta i auktoritetspersoners ögon Beröring i samband med samtal. Under en timme observerades antalet beröringar mellan studiekamrater (olika kön) i studentkafeteria : i London (0), i Florida (2), i Paris (10) och i Puerto Rico (180)! (Hidasi, 2004) Är det möjligt och önskvärt att utrusta oss med faktakunskap om alla möjliga kulturer?

20 Kulturell identitet: individualistisk/kollektivistisk identitetsutveckling (I.Olsson, 2007) Gruppsamhälle: Medlem Vi Gemensamma beslut Äldre lär yngre Kontrollerad sexualitet Döden närvarande Bor kvar Skam Individsamhälle: Individ Jag Samhället ansvarar Experter ger kunskap Fri sexualitet Döden frånvarande Flyttar till jobb Skuld Beteendet, levnadshändelserna, etc. färgar diagnos och behandling. Kan vi ha förståelse för det annorlunda? Betydelsen av hur lång tid som har gått efter landbytet. Integration/assimilation/separation?

21 Egalitär familjetyp Kulturell identitet: familjetyp Hierarkisk familjetyp Konsensus Rättvisa Våld accepteras inte Ansvar (hos äldre) Respekt (mot äldre) Våld accepteras (uppifrån nedåt i hierarkin) Individualistisk identitetsutveckling Klara gränser mellan själv och andra Instrumentellt oberoende ( kan själv ) Frigörelse och separation kopplas till växande och mognad Kollektivistisk identitetsutveckling Stark vi-känsla i nära relationer Barnen pysslas om till ca 5 års ålder Jag behöver min familj för att klara mig (annars utstött)

22 Kulturella förklaringar till sjukdom Framträdande uttryckssätt ( nerver, onda andar, ormar i magen, et c.)

23 V A R G Å R G R Ä N S E N? S J U K T? K U L T U R E L L T? K R I M I N E L L T?

24 Ofta uppstår det missförstånd Överpatologisering Överkulturalisering Okunskap/halvkunskap (det japanska exemplet) Linkworkers = kulturtolk? Patientens berättelse!

25 Relationen mellan individen och klinikern Allmänt: betydelse av allians, sammanhang, empati, konsensus om besökets mål, samarbete, överensstämmelse, återkoppling, etc. Samtalskontrakt (förväntningar på vad samtalet vid besöket ska innehålla och vilken form det ska ta, ex: förhör, testsituation, samarbetssituation, etc.) Brus: ovidkommande faktorer (de envisas med att den anhöriga ska sitta med, fel tolk) Om patienten tror att det är viktigt att framstå som väluppfostrad kan detta ibland förklara långsamma reaktioner och tystnad. I vissa delar av Afrika förknippas intelligens med långsamhet. Hur man hanterar myndighetspersoner, betydelse av kön och ålder

26 Exempel på psykologiska skillnader : perception Östasiater har en mer holistisk varseblivning än västerlänningar (Nisbett, 2003) Östasiater återger mer av kontexten i en situation: japanerna redovisade 60 % mer av de perifera detaljerna i bilden av ett akvarium (det visades en filmsekvens om detta) än amerikaner.

27 Exempel på psykologiska skillnader: bildperception Bild inspirerad av Gillis Herlitz

28 Exempel på psykologiska skillnader: logisk och matematisk förmåga Sortera objekt: SÅG, YXA, GLASÖGON, HAMMARE Kasakstan: när man är ute och hugger träd/när man är hemma och snickrar. funktionellt-effektivt/ abstrakt artificiellt tänkande (Likheter?) Jag ber Er att försöka besvara följande gåta (utifrån Herlitz): VAD ÄR DET JAG SITTER PÅ PÅ KVÄLLEN, LIGGER I OM NATTEN OCH TÄNDER PIPAN MED PÅ MORGONEN? Kineser och amerikaner visar aktivitet i hjärnan på olika ställen vid matematiska uppgifter Västafrikanska barn klarar inte så bra västerländsk matte, men klarar sig bra på marknaden eller med det komplicerade lokala mätsystemet. (Michael Cole, 1996,1997; Helen Verran: Science and an African Logic, Chicago, 2001.) Förmåga till logiskt och abstrakt tänkande är universell, men det finns stora skillnader i användningen, beroende av, i vilka situationer man tillämpar.

29 Exempel på psykologiska skillnader: tids- och rumsuppfattning (E.T.Hall, 1966) Monokronisk tidsuppfattning (nord) en uppgift i taget från början till slut tanke det som är först prioriteras Polykronisk tidsuppfattning (syd) flera saker parallelt det går bra att avbryta den som kan hävda sig bäst prioriteras Rumsuppfattning (proxematika) (E.T. Hall,1966) Interpersonal avstånd, etc.

30 Att fundera över En man från ett Medelhavsland söker för smärtor i ett knä. Efter läkarbesöket berättar han att han träffat en mycket dålig doktor. Läkaren talade bara om hans knä, arbetsuppgifter, sjukgymnastik, etc. men ställde inga frågor som berörde hans familj. Om doktorn hade frågat om min familj hade jag kunnat berätta för honom att min äldste son har börjat knarka igen. Det var när jag upptäckte det som jag fick ont i mitt knä. Jag har alltid haft ett dåligt knä, du vet jag var fotbollspelare i ungdomen och mitt knä fick ta mycket stryk. Men det var när min son började knarka igen som mitt knä började värka. Vad är rätt och vad är fel? Vad är normalt för svensk vårdpersonal? Skulle en svensk patient reagera på samma sätt? Vad är normalt för patienten med kulturellt annorlunda vårderfarenheter?

31 Sammanfattning Kulturkompetens är viktig för den första linjens psykiatri! Kulturkompetens: att kontinuerligt erhålla kunskap och medvetenhet om sin egen och om andras kulturer. Omsätta i det kliniska arbetet. Forskning visar att ökad kunskap, samt sensibilitet i kulturella frågor kan bidra till att även vårdpersonal upplever en större belåtenhet i sitt arbete. Teoretisk kunskap finns (söka i databaser) Söka information om landet, kulturen, etc. men ta inte för givet att detta gäller i det konkreta fallet ( linkworkers ) Ingen människa är en direkt representant av sin ursprungskultur. Ofta finns det större individuella skillnader mellan individer med samma kulturella bakgrund än mellan individer som är födda i helt olika världsdelar och pratar olika språk. Patientcentrerad vård förutsätter att personalen lär sig hantera sin kunskap om de olika kulturerna på ett flexibelt sätt. Det finns inga färdiga recept, det krävs individuellt spaningsarbete om svårigheter uppstår. Bondförnuft! Granska sig själv och ens ev. fördomar! Medvetenhet om sina egna begränsningar! Kollegial hjälp, formulera försiktigt, respektera patientens integritet och autonomi! Kulturkrock kan uppstå mellan Östermalm och Norrbotten också!

32 Fågeln frågade: vad är du för slags fågel, du som inte kan flyga? Och ankan svarade: Vad är du för slags fågel, som inte kan simma? Ur Prokofiev: Peter och Vargen, hämtad från Seija Wellros: Kulturmöten till vardags, Liber Utbildning, Stockholm, 1993

HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV

HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV 14 april 2015 Batja Håkansson Leg läk, fil kand International Health Care Services, Stockholm TRAUMA Många olika betydelser Grekiska: Sår, skada (ursprungligen

Läs mer

Samtal med den döende människan

Samtal med den döende människan Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627

Läs mer

Nyanlända och specialistpsykiatri

Nyanlända och specialistpsykiatri Grundintroduktion: Nyanlända och specialistpsykiatri Kortfattad fakta introduktion och tips om var du hittar fördjupande information kring nyanländas situation, transkulturell psykiatri, information på

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens

Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens Workshop den 19 maj 2014 under ledning av Hans Lorentz, fil dr Forskare och lektor i pedagogik vid

Läs mer

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD

Läs mer

Förstasamtal på BUP en källa som grumlas i onödan?

Förstasamtal på BUP en källa som grumlas i onödan? Förstasamtal på BUP en källa som grumlas i onödan? Familjeterapikongressen i Ystad 17-18 oktober 2013 Monica Hartzell, leg psykolog, leg psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi, dr i medicinsk vetenskap

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

Att förstå psykisk ohälsa mot varje individs sociala och kulturella bakgrund

Att förstå psykisk ohälsa mot varje individs sociala och kulturella bakgrund Att möta nyanlända flyktingar Göteborg 29.1.16 Att förstå psykisk ohälsa mot varje individs sociala och kulturella bakgrund Sofie Bäärnhielm överläkare, med dr, enhetschef Vad säger forskningen om psykisk

Läs mer

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Uppsala 2013 okt Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Problematik Migrationsstress - Trauma Förståelse Förhållningssätt Behandlingsbehov Familjeåterförening med komplikationer

Läs mer

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Ökad tillströmning av människor på flykt genom Europa. Toppmötena avlöser varandra. Civilsamhället

Läs mer

Termin 3 HT-11 Termin 3 HT-13

Termin 3 HT-11 Termin 3 HT-13 Termin 3 HT-11 Termin 3 HT-13 Mötet med patienten Etiska aspekterna Georgetown-mantrat Autonomi principen Icke-skada principen Godhets principen Rättvise principen Ann-Christin Johansson 2 Vad är kommunikation?

Läs mer

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03 Problematisk frånvaro Hemmasittare Miriam Lindström Föreläsare, handledare, speciallärare Vilken benämning ska vi använda? Hemmasittande Långvarig ogiltig frånvaro Skolk Skolvägran, (skolfobi), ångestrelaterad

Läs mer

Flyktingmedicinskt centrum

Flyktingmedicinskt centrum Flyktingmedicinskt centrum Hudea, 4 år. Bilden är tagen av journalisten Osman Sağırlı i Atmeh flyktingläger i Syrien 2014. Flyktingmedicinskt centrum Flyktingmedicinskt centrum (FMC) är en länsövergripande

Läs mer

Transkulturellt Centrum

Transkulturellt Centrum Transkulturellt Centrum Ett kunskapscentrum för hälso- och sjukvårds- samt tandvårdspersonal om kultur, migration, asyl- och flyktingfrågor Transkulturellt Centrum STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Mötet mellan

Läs mer

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand Patienten i centrum Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning 2016-10-22 FUB Malin Nystrand Vad jag skall prata om Kroppen och hälsan är viktigt Varför kan det vara

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

Välkommen till kurator

Välkommen till kurator Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Introduktionsutbildning Flykt, exil och trauma Kompetensutvecklingsprogram för psykiatrin. Transkulturella aspekter på symptom och diagnostik

Introduktionsutbildning Flykt, exil och trauma Kompetensutvecklingsprogram för psykiatrin. Transkulturella aspekter på symptom och diagnostik Introduktionsutbildning 160928 Flykt, exil och trauma Kompetensutvecklingsprogram för psykiatrin Transkulturella aspekter på symptom och diagnostik Innehåll Bakgrund till mitt intresse Påverkan av hur

Läs mer

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen 5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes

Läs mer

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback?

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? Psykologi 11.3.2009 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? För 1 3 poäng krävs att skribenten förstår att inlärning är en process som grundar sig på dels förändringar i hjärnan och

Läs mer

KOD. Totalt antal sidor (inklusive denna sida) 6. Tidpunkt för inlämning. Studentens kod (fylls i av studenten och ska anges på alla inlämnade sidor)

KOD. Totalt antal sidor (inklusive denna sida) 6. Tidpunkt för inlämning. Studentens kod (fylls i av studenten och ska anges på alla inlämnade sidor) Mobiltelefoner ska vara avstängda och förvaras åtskilda från studenten, liksom ytterkläder, väskor och liknande. Bläck eller kulspetspenna ska användas vid besvarande av frågor. Totalt antal sidor (inklusive

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Meijerska gårdens förskola 2009-12-15 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Jubileumskalendarium. Transkulturellt Centrum 1999-2009 Våren 2009 STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Jubileumskalendarium. Transkulturellt Centrum 1999-2009 Våren 2009 STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Jubileumskalendarium 1999-2009 Våren 2009 u t b i l d n i n g s p r o g r a m STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Foto: C ecilia G ustafsson UTBILDNINGAR (TC) är Stockholms läns landstings kunskapscentrum för transkulturell

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen

Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen (Jennifer.Strand@psy.gu.se) Agenda Problem och igenkänning Depression Suicid Kommunikation Stress & prestationsångest MI vid svåra samtal Konkreta åtgärder Att

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Barnens förskola 2016-2017 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

Implementering av Kulturformuleringsintervjue i DSM-5. Erfaringer fra Sverige

Implementering av Kulturformuleringsintervjue i DSM-5. Erfaringer fra Sverige Fagkonferense om helsetjensten till asylsøkkere Implementering av Kulturformuleringsintervjue i DSM-5. Erfaringer fra Sverige Sofie Bäärnhielm, MD, PhD Upplägg av presentation Kort information om KFI Bakgrund

Läs mer

Att våga prioritera det existentiella samtalet

Att våga prioritera det existentiella samtalet Att våga prioritera det existentiella samtalet Vad innebär existentiella frågor? När man drabbas av svår sjukdom handlar det inte bara om en sjuk kropp Livets, själva existensens grundvalar skakas Det

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer. Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade

Läs mer

Bipolär sjukdom. Läs- och länktips. Böcker. Sjukhusbiblioteket/PIL

Bipolär sjukdom. Läs- och länktips. Böcker. Sjukhusbiblioteket/PIL Läs- och länktips Bipolär sjukdom Böcker Addis, Michael Ta makten över depressionen steg för steg : förändra dina vanor - förbättra ditt liv (2007) Om metoden beteendeaktivering som behandling av depression.

Läs mer

Hjärna och samhälle - normalitet och avvikelse

Hjärna och samhälle - normalitet och avvikelse Hjärna och samhälle - normalitet och avvikelse Hejlskov Elvén, Veje & Beier (2012): Udviklingsforstyrrelser og psykisk sårbarhed. Dansk Psykologisk Forlag, Köpenhamn. Kommer på svenska på Studentliitteratur

Läs mer

Multimodal rehabilitering vid Menières sjukdom

Multimodal rehabilitering vid Menières sjukdom Multimodal rehabilitering vid Menières sjukdom Ulla-Stina Johansson, Leg. Psykolog ulla-stina.johansson@vgregion.se Fysioterapeut balans Läkare Psykolog Grupp rehabilitering Patient Fysioterapeut stress

Läs mer

Handledning: Nu blev det KNAS

Handledning: Nu blev det KNAS Förord Många ungdomar befinner sig idag i en värld där dem kämpar för att passa in, viljan och pressen att vara som alla andra är stor. I en grupp vill man känna sig inkluderad och inte känna skuld eller

Läs mer

Tillämpning/färdigheter att hantera mångsökare

Tillämpning/färdigheter att hantera mångsökare Tillämpning/färdigheter att hantera mångsökare Åsa Kadowaki Leg. läkare, specialist i Psykiatri Leg. KBT-psykoterapeut Verksam i primärvården: 2nd opinions, terapier, handledning och föreläsningar FRAMGÅNG

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN

LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN 2008-10-24 Kristinebergs ro LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN Lärande för livet genom arbetsglädje och engagemang! 2008-10-24 Kristinebergs ro Innehållsförteckning

Läs mer

PTSD och Dissociation

PTSD och Dissociation PTSD och Dissociation { -Vård som inte kan anstå? Asylsökande vuxna Samma sjukvård och tandvård som alla barn i Sverige asylsökande barn Papperslösa/gömda Hälsovård för asylsökande Gravida kvinnor Kvinnor

Läs mer

Mindfulness har sitt ursprung i den buddhistiska visdomstraditionen. På svenska är det översatt till

Mindfulness har sitt ursprung i den buddhistiska visdomstraditionen. På svenska är det översatt till Mindfulness Mindfulness har sitt ursprung i den buddhistiska visdomstraditionen. På svenska är det översatt till sinnesnärvaro Uppmärksamhet medveten närvaro Mindfulness kan ses som en uppmärksamhetsträning

Läs mer

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft.

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft. Att stärka barnet, syskon och hela familjen Christina Renlund Leg psykolog och psykoterapeut Föräldrar Föräldrafrågor Att hjälpa barn att uttrycka sig handlar också om att hjälpa föräldrar Hur pratar man

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) Graduate Diploma in Psychiatric Care Specialist Nursing I 60 ECTS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Tidigare kurser. Lärandemål

Tidigare kurser. Lärandemål Tidigare kurser Introduktion till psykologi Experimentell psykologi Grundläggande biologi Kognitiva processer Socialpsykologi Differentiell psykologi Utvecklingspsykologi Hälsopsykologi Klinisk psykologi

Läs mer

Kulturella skillnader

Kulturella skillnader Kulturella skillnader Sida 1 Kulturella skillnader mellan länder är tydliga, de finns även mellan organisationer och grupper. Kulturella skillnader kan förklaras som skillnader i folks så kallade mentala

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande. Landstingets ledningskontor

Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande. Landstingets ledningskontor Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande Deltagarmål Ha kännedom om hur normer påverkar vår arbetsmiljö och vårt bemötande

Läs mer

Sexualitet och kärlek ur ett samspelsperspektiv

Sexualitet och kärlek ur ett samspelsperspektiv Får jag lov? Om kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist i klinisk sexologi

Läs mer

KUNSKAP GÖR SKILLNAD. Katherine Wiklund

KUNSKAP GÖR SKILLNAD. Katherine Wiklund KUNSKAP GÖR SKILLNAD Katherine Wiklund TILLGÄNGLIGHET Fysisk miljö Psykosocial miljö Kommunikation Information Bemötande Attityder TILLGÄNGLIGHET OM Lättillgängligt Mångfald Demokrati Glädje Oberoende

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL KOMMUNIKATION Detta dokument tar upp kommunikation, feeback och SMART:a mål, som ska verka som ett stöd under utvecklingssamtalet. Kommunikation är konsten att förmedla tankegångar, information och känslor

Läs mer

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981) Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation

Läs mer

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog PTSD- posttraumatiskt stressyndrom Thomas Gustavsson Leg psykolog Bakgrund u Ett ångestsyndrom u Ångest- annalkande hot u PTSD- minnet av en händelse som redan inträffat Detta förklaras genom att PTSD

Läs mer

SPRÅKLIGA RIKTLINJER FÖR INVÅNARTJÄNSTERNA 1177 VÅRDGUIDEN OCH UMO

SPRÅKLIGA RIKTLINJER FÖR INVÅNARTJÄNSTERNA 1177 VÅRDGUIDEN OCH UMO SPRÅKLIGA RIKTLINJER FÖR INVÅNARTJÄNSTERNA 1177 VÅRDGUIDEN OCH UMO SKRIVREGLER FINNS I FLERA DOKUMENT I det här dokumentet finns våra övergripande riktlinjer för enkelt språk, tilltal samt inkluderande,

Läs mer

Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor

Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor 1 Emotioner en viktig del i våra upplevelser De finns alltid närvarande i våra liv de färgar och skapar mening i vår tillvaro och våra relationer. Ibland är

Läs mer

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Marie Julin, specialpedagog Diana Lorenz, socionom Autismforum 2010-04-12 Marie Julin och Diana Lorenz 1 Huvudkriterier för Aspergers syndrom Enligt DSM-IV-TR

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken)

När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken) KONFERENS PSYKISK OHÄLSA OCH DEPRESSION HOS ÄLDRE När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna PSYKISK OHÄLSA OCH DEPRESSION HOS ÄLDRE GÖTEBORG 2017-03-02 NÄR

Läs mer

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro Hade du känt mig hade du inte dömt mig Hade jag hjälpt dig hade du aldrig glömt mig Hade du ta t dig tid hade du kanske fattat Hade jag vågat hade vi kanske snackat Hade vi bara haft mer tid Hade jag kanske

Läs mer

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Björn Kadesjö UPP-centrum, Socialstyrelsen, Stockholm och ö. l. Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, Björn

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

Den Prismatiska modellen

Den Prismatiska modellen 1 Den Prismatiska modellen Nio Patientcentrerade perspektiv på en videoinspelad konsultation genus tabu Jag läkaren Involvera Förklara samverka Tabu genus form agenda etik känsla saluto genes Jag patient

Läs mer

Transkulturellt Centrum

Transkulturellt Centrum Transkulturellt Centrum Stockholms läns landstings kunskapscentrum i transkulturell psykiatri asylsjukvård och munhälsa nyanlända flyktingars hälsa hälsokommunikation Lika eller olika? Vad kan ha betydelse

Läs mer

Den Prismatiska modellen

Den Prismatiska modellen 1 Den Prismatiska modellen Nio Patientcentrerade perspektiv på en videoinspelad konsultation genus tabu Jag läkaren Involvera Förklara samverka Tabu genus form agenda etik känsla saluto genes Jag patient

Läs mer

Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL

Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL Akademin för hälsa, vård och välfärd Fysioterapeutprogrammet Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL Termin 4 VFU-period 1, 2 och 3 Termin

Läs mer

Vård- och Omsorgsutbildning - Kursbeskrivningar

Vård- och Omsorgsutbildning - Kursbeskrivningar Vård- och Omsorgsutbildning - Kursbeskrivningar Vård- och omsorgsarbete 1, 200 poäng, Kurskod: VÅRVÅR01 Centrala begrepp, till exempel vård och omsorg, omvårdnad och socialt arbete. Hygien, till exempel

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen?

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Föreläsning 12-11-22 Stockholm Kati Falk, leg psykolog falkbo@swipnet.se Kati Falk, Lund 2012 1 Att utveckla föräldraskapet trots

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg

Läs mer

!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare

!#$%&$&'($)*+,%-./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare !"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare Att flytta till en annan kultur Lämna egna landet Lämna släkt, eventuellt familj Hitta nya gemenskaper Hitta arbete Hitta bostad

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Smärta och Landstinget Halland Stefan Bergman Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Ickemalign Smärta Smärta som varat längre än förväntad läkningstid Smärta

Läs mer

Nyanlända och flerspråkiga barn i förskolan

Nyanlända och flerspråkiga barn i förskolan Nyanlända och flerspråkiga barn i förskolan Flerspråkscentrum Team Introduktion Team Modersmål Övergripande mål Luleå kommun säkerställer den röda tråden så att barn och elever med annat modersmål/minoritetsspråk,

Läs mer

Aspergers syndrom - en introduktion. Historik. Diagnos 2016-01-28. Presentation. Historik. Historik. Jill Carlberg Söderlund

Aspergers syndrom - en introduktion. Historik. Diagnos 2016-01-28. Presentation. Historik. Historik. Jill Carlberg Söderlund Aspergers syndrom - en introduktion JILL CARLBERG SÖDERLUND SVENOLOF DAHLGREN Presentation Jill Carlberg Söderlund Föreläsare, egen företagare, utbildare inom autismspektrum, egen autismdiagnos SvenOlof

Läs mer

Samtal om ledarskap. Välkomna! Förväntningar på dagen! Reflektioner sedan sist! SLUT 21.00

Samtal om ledarskap. Välkomna! Förväntningar på dagen! Reflektioner sedan sist! SLUT 21.00 Samtal om ledarskap Välkomna! Lokalt ledarskap platsspecifikt och gränsöverskridande. Jobba med perspektivet individ grupp verksamhet. Metoder för att genomföra arbete tillsammans.! SLUT 21.00 Förväntningar

Läs mer

Autism en introduktion

Autism en introduktion Autism en introduktion SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se DIAGNOSTIK Brytningstid: Två diagnostiska system ICD-10 (WHO:s) och DSM 5 (APA) som inte är matchade med varandra

Läs mer

Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser

Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser Presentation av Dr. Riyadh Al-Baldawi Psykiater, leg. Psykoterapeut, handledare, Med.

Läs mer

Utvecklingsstörning och psykisk ohälsa

Utvecklingsstörning och psykisk ohälsa Projektet Liv och hälsa för personer med psykisk funktionsnedsättning Roger Larsson, psykolog, utbildare i projektet kontakt : roger.larsson@vannas.se mobil: 070-264 89 49 Utvecklingsstörning och psykisk

Läs mer

Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola

Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola Teknik Utveckla o uppmuntra barns intresse för teknik Samarbete samspel Elektronik Konstruktion och bygglek Utveckla sin kreativitet, tänkande, nyfikenhet och

Läs mer

Alkoholberoende, diagnos

Alkoholberoende, diagnos Alkoholberoende, diagnos I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. (1) Utöver

Läs mer

TRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi

TRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi TRYGGHET & RÄDSLA - så funkar vi Cecilia Duberg Leg. Psykolog Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro Cecilia.Duberg@orebroll.se 019-602 36 07 INRE DIALOG KRAVBILD BIOLOGI TRYGGHET

Läs mer

Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro

Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro Stefan Nilsson, smärtsjuksköterska, Anna Norén, psykolog, Eva Sandstedt, specialistsjukgymnast Innehåll.. Om smärta och smärtfysiologi

Läs mer

Normerande utbildningsområden för BALSAMS medlemsskolor. Tvåårig eftergymnasial socialpedagogisk/behandlingspedagogisk yrkesutbildning.

Normerande utbildningsområden för BALSAMS medlemsskolor. Tvåårig eftergymnasial socialpedagogisk/behandlingspedagogisk yrkesutbildning. Normerande utbildningsområden för BALSAMS medlemsskolor Tvåårig eftergymnasial socialpedagogisk/behandlingspedagogisk yrkesutbildning. 2014-10- 03 Innehållsförteckning Inledning Utbildningsområde 1: Socialt

Läs mer

Jubileumskalendarium. Transkulturellt Centrum 1999-2009 Hösten 2009 STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Jubileumskalendarium. Transkulturellt Centrum 1999-2009 Hösten 2009 STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Jubileumskalendarium Transkulturellt Centrum 1999-2009 Hösten 2009 u t b i l d n i n g s p r o g r a m Transkulturellt Centrum STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING UTBILDNINGAR Transkulturellt Centrum (TC) är Stockholms

Läs mer

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson

Läs mer

Kommunikation och bemötande. Empati

Kommunikation och bemötande. Empati Kommunikation och bemötande Det är viktigt att föra en kontinuerlig dialog med den döende patienten för att kunna respektera patientens autonomi och integritet. Känner man till personens föreställningar,

Läs mer

Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar

Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar Normalitet Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vi definierar det icke-normala på tre olika sätt - Psykiatriska kriteriet: När beteendet är så pass avvikande att

Läs mer

ISBERGET. Akuta fasen. Socialisation

ISBERGET. Akuta fasen. Socialisation ISBERGET Akuta fasen? Socialisation Farfar Morfar De äldre männen Pappa/Morbror/ Farbror Denna generationens män Söner/Manliga kusiner Farmor/Mormor De äldre kvinnorna Mamma Döttrar Funktionshindrade Annan

Läs mer

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig

Läs mer

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Neuropsykiatri Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Diagnoser Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar avser diagnoser: 1. ADHD - med både hyperaktivitet och uppmärksamhetsstörning - med enbart hyperaktivitet

Läs mer

Hjälptexter till Läkarutlåtande för sjukersättning

Hjälptexter till Läkarutlåtande för sjukersättning Hjälptexter till Läkarutlåtande för sjukersättning Detta dokument visar de hjälptexter som finns till frågorna i Läkarutlåtande för sjukersättning (FK 7800). De kan ge en ökad förståelse för vilken information

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer