Psykisk hälsa ur ett kulturellt perspektiv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Psykisk hälsa ur ett kulturellt perspektiv"

Transkript

1 Psykisk hälsa ur ett kulturellt perspektiv + =? Agnes Botond, fil dr., leg. psykolog, specialist i klinisk psykologi, lärare på SHH

2 Psykisk hälsa, primärvård, utlandsfödda % av Sveriges invånare lever med någon form av psykisk ohälsa / = ca en femtedel av den samlade sjukdomsbördan / Ca en tredjedel av alla som har vårdbehov som följd av psykisk ohälsa söker hjälp i primärvården. Enligt Socialstyrelsen är nästan 70 % av dem som söker vård för depression och ångesttillstånd vänder sig till primärvården. I Sverige uppvisar utlandsfödda (bortsett från invandrare från OECD-länder) en högre grad av psykisk ohälsa än svenskfödda. Migration /oavsett orsak/ är en stor förändringsprocess och stressfaktor. Migranter har sämre psykisk hälsa än inrikes födda, även efter justeringen för socioekonomiska variabler. Smärta, somatisering, okunskap om vårdsystemet, etc. kan leda till att invandrare söker sig lättare till vårdcentralen med somatiska symtom, men med psykisk ohälsa i bakgrunden än andra gör. Sorg, kris, trauma, PTSD, depression, ångest, anpassningssvårigheter, etc. till det nya landet kan också bidra till anledning av vårdkontakt.

3 Riskfaktorer för psykisk ohälsa är: låg utbildning avsaknad av nära vänner brytning med familjen ekonomiska svårigheter låg kontroll och känsla av sammanhang (enligt Antonovskys begrepp av KASAM) bristande ackulturalisation till det nya samhället (i en studie bland män från Chile, Iran och Turkiet) Vilken beredskap finns i svenska vårdcentraler?

4 Det som finns: HSN:s riktlinjer för mångkulturell kommunikation har arbetats fram under för att bättre kunna möta behov bland befolkningen med utländsk bakgrund. Kommunikation ska anpassas till olika målgruppers kunskaper, hälsostatus och vårdanvändning samt förmåga att ta till sig information på svenska. Information (t ex Vårdguiden) ReSa- projektet (Regional samverkan för integration) för att utveckla kliniskt stöd till första linjens psykiatri, arbete inom de kommunala integrationsprogrammen genom Hälsokommunikatörer, etc. ). Hälsosamtal och psykosocial hälsokurs för asylsökande Samhällsorientering i samverkan Transkulturellt centrum är ett kunskapscentrum i transkulturell psykiatri, asyl- och flyktingsjukvård och tandvård för asylsökande och papperslösa. Kulturformulering i DSM-IV (Bäärnhielm, Rosso & Pattyi, 2007). De flesta insatser riktas direkt till patienter, det är mindre betoning på personalens kunskap, synsätt och värderingar

5 Hur tänker vi om sambandet mellan psykisk hälsa/ohälsa och kultur? Vad har kultur med psykiatri att göra? Har vi helhetssyn? Helhetssyn förutsätter en biopsykosocial grund. Vad betyder detta? Vetenskapligt: samspelet mellan kropp, psyke, och det sociala betonas. Filosofiskt: istället för att utgå från en dualism mellan själ och kropp förhålla sig holistiskt till människan. Kliniskt: i möte med patient har man som mål att ta hänsyn till både de psykologiska och de sociala faktorerna och inte endast de biologiska. Ändå, psykiatri = endast sjukdom i hjärnan??????????????? 2005 beklagar ordföranden för American Psychiatric Association: Vi har som profession tillåtit den biopsykosociala modellen (för psykisk sjukdom) att bli en biobio-bio modell ( Sharfstein, 2005). Helhetssyn kräver en personcentrerat förhållningssätt och mod att inte alltid slaviskt följa rutin och manualer. Det räcker inte att informera patienterna, det är viktigt att personalen granskar sin egen attityd till kulturkompetensens betydelse i vårdarbete.

6 Problemet börjar redan vid diagnoser (kliniska konsensusdiagnoser) Diagnos utifrån DSM kräver ja - eller nej -svar på frågorna. Klinikern förväntas veta vad som är normalt för den aktuella åldersgruppens beteende och hur mycket avvikande från mitten som tillåts. Normalfördelade egenskaper. De psykiska funktioner som bedöms är dimensionella och inte kategoriska till sin karaktär. Man sätter upp en avgränsning i en fördelning snarare än att beskriva en speciell grupp (kategori), som enkelt skiljer sig ut på grund av något kännetecken som går att mäta objektivt (Ljungberg, 2008). Tex. Grekiska studenter i Paris Vid kulturbyte kan positionen ändras: Ex. Att avbryta eller prata för mycket, eller komma för sent Även skattningsskalor relateras till det som i den aktuella kulturen/subkulturen uppfattas som normalt. (Ex. Regionalt vårdprogram vid ADHD: social anamnes, men vad menas med detta? Utvecklingshistoria: vid motorisk utveckling rita, pyssla, lego? cykla, åka skridskor? Konsekvens: Det kan inte finnas psykisk ohälsa eller någon psykiatrisk sjukdom där diagnossättandet på något sätt inte påverkas av psykosociala (och därmed kulturella) faktorer.

7 Är psykisk ohälsa smittsamt? Socialpsykologiska processer Den kulturella miljön brukar ha betydelse för etiologin av vissa psykiatriska fenomen publicerade Goethe brevromanen Den Unga Werthers lidande. Efter bokens utgivning inträffade flera självmord i Europa där de avlidna hade klätt sig på samma sätt som Werther och använt samma självmordsmetod, samt bredvid sig lämnat ett exemplar av boken. Som en reaktion på detta imitationsbeteende förbjöds romanen i ett par europeiska länder. Enligt Karin Johannisson (Melankoliska rum, 2009) skapar varje samtid sin egen känslorepertoar. Olika tider accepterar, eller förskjuter, olika känslor och olika uttryck för känslor (beteende). En tidsepoks känslostruktur blir som ett osynligt närvarande, emotionellt normsystem. Känslor är tecken som skapar gemenskap, men också avgränsar, exkluderar. Det finns ett ingenmansland mellan medicinen och socialpsykologin i förståelsen av vissa känslotillstånd. Psykisk ohälsa som social konstruktion? (byfånar hos M. Foucault) Ethan Watters har en tes i sin bok, Crazy Like Us: The Globalization of the American Psyche (2010) om att vårt diagnostiska system inte bara påverkar hur vi upplever andras lidande, utan också hur de själva upplever det. Det finns en risk för imitation i samband med flera sorter av psykisk ohälsa.

8 Exempel: Ett urval av exempel på kulturella normers påverkan på diagnos inom internationell ADHD-forskning Diagnos baseras oftast på självkattningsskalor eller andra personers bedömning. ADHD diagnos förekommer mer sällan hos spansktalande än hos anglosaxiska patienter. Spansktalande mödrar patologiserade barnens beteende mindre än anglosaxiska mödrar, men hade större intresse att diskutera barnens beteende med doktorn än de anglosaxiska. När mödrar från Puerto Rico tyckte att barnet visade bristande respekt, tolkade anglosaxiska mödrar samma beteende som självständighet och nyfikenhet. Studenterna i Italien, Nya Zealand och i USA visade skillnad vid självskattning. Italien: mer uppmärksamhetsstörning och hyperaktivitet än USA. Nya Zealand: mer uppmärksamhetsstörning än USA. Japanska studenter har rapporterat signifikant mer uppmärksamhetsproblem, än amerikanska (DSM), och mindre hyperaktivitet.

9 Homo sapiens Vi är både lika och olika Alla människor är delar av samma art. Vi har alla känslor som glädje, sorg och smärta. Vi har alla biologiska behov som mat, dryck, sömn och sex. Vi har alla sociala behov som trygghet och gemenskap. Vi kan ha olika sätt att uttrycka känslor, att tillfredställa våra biologiska behov och att ombesörja våra sociala behov. Olikheten beror på individuella och kulturella variationer.

10 Dra ett streck mellan namnet på nationen på vänstersidan, samt gruppen av egenskaper som enligt dig bäst kännetecknar den (Hunyady 2004) 1. Engelsmän 2. Italienare 3. Amerikaner 4. Tyskar A. Idrottsälskare, förståelig, konventionell B. Punktlig, skoningslös, rationell C. Flitig, intelligent, materialistisk D. Konstnärlig, impulsiv, passionerad

11 Lika eller lika värda? Finns det typisk svensk, finsk, spansk, ungersk personlighet? Modal personlighet (Åke Daun) baseras på typvärde (T) = den variabel som förekommer oftast Skillnaden mellan stereotyper (kognitivt), fördomar (emotionellt) och diskriminering (handling) Auto- och heterostereotyper. Autostereotyper är mer komplexa och differentierade Enligt Dauns forskning är det fyra drag som t. ex. är vanligast i den svenska mentaliteten: blyghet, oberoende, konfliktundvikande, ärlighet.

12 Vad är kultur? Det finns tusentals definitioner. Ett exempel: Kultur ses som ett system av idéer, kunskaper, värderingar, erfarenheter och föreställningar som ligger till grund för hur människor tänker, känner och agerar. (Ulf Hannertz) Hur är det med vår egen kultur? Kultur är en oreflekterad normalitet D v s: Vi upplever egen kultur som normal. Men vi upplever inte egen normalitet som kultur, utan vi tar den som natur (Botond, 1998). Vem har tolkningsföreträde angående det som är normalt? Vad är normalitet? Deskriptiv /statistisk/, normativ och känslomässig normalitet? En användbar metafor: Kulturell grammatik (Herlitz, 1999) - lika självklar som modersmålet - regel uppmärksammas bara när någon bryter emot - det finns ett visst friutrymme i varje kultur

13 Världen = västerländsk civilisation? Ur Metro

14 Västerländsk psykologisk kunskap grundades på experiment gjorda med frivilliga vita unga manliga studenter/värnpliktiga från medelklassen från USA Som svar på denna brist föddes: kulturell/transkulturell psykologi (med rötter i socialantropologi)

15 Skillnad i värderingar, olika normaliteter Landet annorlunda Utifrån European Values Survey och World Values Survey (80 länder och nära 2000intervjuer) På statligt uppdrag vetenskapligt sammanställd av prof. Thorleif Pettersson (religionsociolog, Uppsala) och prof. Ylmaz Esmer (statsvetare, Istanbul) Sekulär-rationella värderingar (2:a plats i världen): familjeliv, familjeform,, traditionella könsroller, uppfattning om barnomsorg, etc. Emancipativa frihetsvärderingar (1:a i världen!): individuell identitet och integritet är viktigare än materiell trygghet, hög nivå av subjektiv belåtenhet, acceptans för minoriteter, tillit i samhället, etc. Vid psykiatriska diagnoser är avgörande värderingen av beteendet hos den andra. Kan det ge en rättvis bedömning?

16 Etnocentrisk eller kulturrelativistiskt tänkande? Etnocentricitet: den egna kulturen anses bäst och överlägsen andra kulturer. Etnorelativism: alla kulturer anses lika bra d.v.s. har både likheter och olikheter, goda och dåliga sidor Hur tänker vi när vi träffar patienter med annan kulturell bakgrund?

17 Kulturen är som ett isberg En liten del är medveten och reflekterad Den större delen är oreflekterad och/eller omedveten. Vi är oförmögna att uppmärksamma något - därför att vi alltid har det framför ögonen. (Ludwig Wittgenstein)

18 I varje kultur finns synliga och osynliga regler för rums- och tidshantering, beslutsfattning, konflikthantering, proportionen mellan verbal- och icke-verbal kommunikation trosföreställningar, värderingar, lagen, normer (förbud/förväntningar) känslouttryck, symboler, metaforer (t.ex. kritvit i ansikte), ordspråk och talesätt, myter. Men: i Asien blå! tabu /beteendetabu (prata om det OK, göra inte, t ex. äta med händerna från det gemensamma fatet/ kommunikativt tabu (prata om det tabu, göra det OK, t ex: familjeplanering i en del afrikanska kulturer), beteende- + kommunikativt tabu (/ ex. incest/. Den osynliga delen är oftast den viktigaste, och sitter djupast i vår psykologiska identitet. Det är vanligtvis den delen som leder till missförstånd och kulturkrock. Flera av dessa regler påverkar våra spontana mentala reaktioner i vårdmöte. Konsekvenser för diagnostik och bemötande/behandling?

19 Kommunikation = kultur, kultur = kommunikation (E.T. Hall, 1959) Verbal kommunikation Bristande språkkunskap, problem med tolk, konstigt tonläge Metakommunikation (risk för misstolkning av kroppspråket) Hur mycket kroppsspråk använder man över huvud taget? (låg och hög kontext) Svarta människor har en tendens att titta mer intensivt när de pratar, vita gör det när de lyssnar (tolkningsfel: aggressivitet). I Japan kan lyssnaren blunda för att koncentrera sig djupt (källa till misstolkning) I vissa länder får man inte titta i auktoritetspersoners ögon Beröring i samband med samtal. Under en timme observerades antalet beröringar mellan studiekamrater (olika kön) i studentkafeteria : i London (0), i Florida (2), i Paris (10) och i Puerto Rico (180)! (Hidasi, 2004) Är det möjligt och önskvärt att utrusta oss med faktakunskap om alla möjliga kulturer?

20 Kulturell identitet: individualistisk/kollektivistisk identitetsutveckling (I.Olsson, 2007) Gruppsamhälle: Medlem Vi Gemensamma beslut Äldre lär yngre Kontrollerad sexualitet Döden närvarande Bor kvar Skam Individsamhälle: Individ Jag Samhället ansvarar Experter ger kunskap Fri sexualitet Döden frånvarande Flyttar till jobb Skuld Beteendet, levnadshändelserna, etc. färgar diagnos och behandling. Kan vi ha förståelse för det annorlunda? Betydelsen av hur lång tid som har gått efter landbytet. Integration/assimilation/separation?

21 Egalitär familjetyp Kulturell identitet: familjetyp Hierarkisk familjetyp Konsensus Rättvisa Våld accepteras inte Ansvar (hos äldre) Respekt (mot äldre) Våld accepteras (uppifrån nedåt i hierarkin) Individualistisk identitetsutveckling Klara gränser mellan själv och andra Instrumentellt oberoende ( kan själv ) Frigörelse och separation kopplas till växande och mognad Kollektivistisk identitetsutveckling Stark vi-känsla i nära relationer Barnen pysslas om till ca 5 års ålder Jag behöver min familj för att klara mig (annars utstött)

22 Kulturella förklaringar till sjukdom Framträdande uttryckssätt ( nerver, onda andar, ormar i magen, et c.)

23 V A R G Å R G R Ä N S E N? S J U K T? K U L T U R E L L T? K R I M I N E L L T?

24 Ofta uppstår det missförstånd Överpatologisering Överkulturalisering Okunskap/halvkunskap (det japanska exemplet) Linkworkers = kulturtolk? Patientens berättelse!

25 Relationen mellan individen och klinikern Allmänt: betydelse av allians, sammanhang, empati, konsensus om besökets mål, samarbete, överensstämmelse, återkoppling, etc. Samtalskontrakt (förväntningar på vad samtalet vid besöket ska innehålla och vilken form det ska ta, ex: förhör, testsituation, samarbetssituation, etc.) Brus: ovidkommande faktorer (de envisas med att den anhöriga ska sitta med, fel tolk) Om patienten tror att det är viktigt att framstå som väluppfostrad kan detta ibland förklara långsamma reaktioner och tystnad. I vissa delar av Afrika förknippas intelligens med långsamhet. Hur man hanterar myndighetspersoner, betydelse av kön och ålder

26 Exempel på psykologiska skillnader : perception Östasiater har en mer holistisk varseblivning än västerlänningar (Nisbett, 2003) Östasiater återger mer av kontexten i en situation: japanerna redovisade 60 % mer av de perifera detaljerna i bilden av ett akvarium (det visades en filmsekvens om detta) än amerikaner.

27 Exempel på psykologiska skillnader: bildperception Bild inspirerad av Gillis Herlitz

28 Exempel på psykologiska skillnader: logisk och matematisk förmåga Sortera objekt: SÅG, YXA, GLASÖGON, HAMMARE Kasakstan: när man är ute och hugger träd/när man är hemma och snickrar. funktionellt-effektivt/ abstrakt artificiellt tänkande (Likheter?) Jag ber Er att försöka besvara följande gåta (utifrån Herlitz): VAD ÄR DET JAG SITTER PÅ PÅ KVÄLLEN, LIGGER I OM NATTEN OCH TÄNDER PIPAN MED PÅ MORGONEN? Kineser och amerikaner visar aktivitet i hjärnan på olika ställen vid matematiska uppgifter Västafrikanska barn klarar inte så bra västerländsk matte, men klarar sig bra på marknaden eller med det komplicerade lokala mätsystemet. (Michael Cole, 1996,1997; Helen Verran: Science and an African Logic, Chicago, 2001.) Förmåga till logiskt och abstrakt tänkande är universell, men det finns stora skillnader i användningen, beroende av, i vilka situationer man tillämpar.

29 Exempel på psykologiska skillnader: tids- och rumsuppfattning (E.T.Hall, 1966) Monokronisk tidsuppfattning (nord) en uppgift i taget från början till slut tanke det som är först prioriteras Polykronisk tidsuppfattning (syd) flera saker parallelt det går bra att avbryta den som kan hävda sig bäst prioriteras Rumsuppfattning (proxematika) (E.T. Hall,1966) Interpersonal avstånd, etc.

30 Att fundera över En man från ett Medelhavsland söker för smärtor i ett knä. Efter läkarbesöket berättar han att han träffat en mycket dålig doktor. Läkaren talade bara om hans knä, arbetsuppgifter, sjukgymnastik, etc. men ställde inga frågor som berörde hans familj. Om doktorn hade frågat om min familj hade jag kunnat berätta för honom att min äldste son har börjat knarka igen. Det var när jag upptäckte det som jag fick ont i mitt knä. Jag har alltid haft ett dåligt knä, du vet jag var fotbollspelare i ungdomen och mitt knä fick ta mycket stryk. Men det var när min son började knarka igen som mitt knä började värka. Vad är rätt och vad är fel? Vad är normalt för svensk vårdpersonal? Skulle en svensk patient reagera på samma sätt? Vad är normalt för patienten med kulturellt annorlunda vårderfarenheter?

31 Sammanfattning Kulturkompetens är viktig för den första linjens psykiatri! Kulturkompetens: att kontinuerligt erhålla kunskap och medvetenhet om sin egen och om andras kulturer. Omsätta i det kliniska arbetet. Forskning visar att ökad kunskap, samt sensibilitet i kulturella frågor kan bidra till att även vårdpersonal upplever en större belåtenhet i sitt arbete. Teoretisk kunskap finns (söka i databaser) Söka information om landet, kulturen, etc. men ta inte för givet att detta gäller i det konkreta fallet ( linkworkers ) Ingen människa är en direkt representant av sin ursprungskultur. Ofta finns det större individuella skillnader mellan individer med samma kulturella bakgrund än mellan individer som är födda i helt olika världsdelar och pratar olika språk. Patientcentrerad vård förutsätter att personalen lär sig hantera sin kunskap om de olika kulturerna på ett flexibelt sätt. Det finns inga färdiga recept, det krävs individuellt spaningsarbete om svårigheter uppstår. Bondförnuft! Granska sig själv och ens ev. fördomar! Medvetenhet om sina egna begränsningar! Kollegial hjälp, formulera försiktigt, respektera patientens integritet och autonomi! Kulturkrock kan uppstå mellan Östermalm och Norrbotten också!

32 Fågeln frågade: vad är du för slags fågel, du som inte kan flyga? Och ankan svarade: Vad är du för slags fågel, som inte kan simma? Ur Prokofiev: Peter och Vargen, hämtad från Seija Wellros: Kulturmöten till vardags, Liber Utbildning, Stockholm, 1993

HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV

HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV 14 april 2015 Batja Håkansson Leg läk, fil kand International Health Care Services, Stockholm TRAUMA Många olika betydelser Grekiska: Sår, skada (ursprungligen

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Ökad tillströmning av människor på flykt genom Europa. Toppmötena avlöser varandra. Civilsamhället

Läs mer

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Björn Kadesjö UPP-centrum, Socialstyrelsen, Stockholm och ö. l. Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, Björn

Läs mer

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Uppsala 2013 okt Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Problematik Migrationsstress - Trauma Förståelse Förhållningssätt Behandlingsbehov Familjeåterförening med komplikationer

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL

Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL Akademin för hälsa, vård och välfärd Fysioterapeutprogrammet Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL Termin 4 VFU-period 1, 2 och 3 Termin

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

PTSD och Dissociation

PTSD och Dissociation PTSD och Dissociation { -Vård som inte kan anstå? Asylsökande vuxna Samma sjukvård och tandvård som alla barn i Sverige asylsökande barn Papperslösa/gömda Hälsovård för asylsökande Gravida kvinnor Kvinnor

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.

Läs mer

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Neuropsykiatri Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Diagnoser Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar avser diagnoser: 1. ADHD - med både hyperaktivitet och uppmärksamhetsstörning - med enbart hyperaktivitet

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande. Landstingets ledningskontor

Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande. Landstingets ledningskontor Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande Deltagarmål Ha kännedom om hur normer påverkar vår arbetsmiljö och vårt bemötande

Läs mer

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Smärta och Landstinget Halland Stefan Bergman Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Ickemalign Smärta Smärta som varat längre än förväntad läkningstid Smärta

Läs mer

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981) Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) Graduate Diploma in Psychiatric Care Specialist Nursing I 60 ECTS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer. Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade

Läs mer

Vad är depression och vad är nedstämdhet?

Vad är depression och vad är nedstämdhet? Vad är depression och vad är nedstämdhet? Lars Jacobsson Professor emeritus i psykiatri Institutionen för klinisk vetenskap Målningen som avbildas i Figur 1 gjordes 1903 av Hugo Simberg, som var en finlandssvensk

Läs mer

Kultur, kontext och psykiatrisk diagnostik

Kultur, kontext och psykiatrisk diagnostik p ro g r a m Kultur, kontext och psykiatrisk diagnostik Konferens 6 7 november 2008 Stockholm Ursäkta mig doktorn men jag förstår inte. Jag mötte distriktsläkaren och berättade om min ryggvärk. Han trodde

Läs mer

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest...

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest... Innehåll Förord.... 7 Inledning.... 9 kapitel 1 Vad är ångest?... 11 kapitel 2 Teorier om ångest.... 27 kapitel 3 Arv eller miljö?... 51 kapitel 4 Michael Palin och Graham Taylor: Vardagsångest och hur

Läs mer

Autism en introduktion

Autism en introduktion Autism en introduktion SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se DIAGNOSTIK Brytningstid: Två diagnostiska system ICD-10 (WHO:s) och DSM 5 (APA) som inte är matchade med varandra

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser

Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser Presentation av Dr. Riyadh Al-Baldawi Psykiater, leg. Psykoterapeut, handledare, Med.

Läs mer

Handledning: Nu blev det KNAS

Handledning: Nu blev det KNAS Förord Många ungdomar befinner sig idag i en värld där dem kämpar för att passa in, viljan och pressen att vara som alla andra är stor. I en grupp vill man känna sig inkluderad och inte känna skuld eller

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

Sexualitet och kärlek ur ett samspelsperspektiv

Sexualitet och kärlek ur ett samspelsperspektiv Får jag lov? Om kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist i klinisk sexologi

Läs mer

Interkulturellt förhållningssätt

Interkulturellt förhållningssätt Interkulturellt förhållningssätt Professor Pirjo Lahdenperä Eskilstuna 1 Två sanningar Närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. (Tomas

Läs mer

Transkulturell psykiatri 24 28 november 2008

Transkulturell psykiatri 24 28 november 2008 Transkulturellt Centrum inbjuder till fördjupningskurs i Transkulturell psykiatri 24 28 november 2008 behandling i den mångkulturella vården Innehåll Transkulturell psykiatri är ett kunskapsområde inom

Läs mer

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson

Läs mer

Transkulturellt Centrum inbjuder till konferens i Stockholm om. Torsdag-fredag 7 8 november 2013

Transkulturellt Centrum inbjuder till konferens i Stockholm om. Torsdag-fredag 7 8 november 2013 Transkulturellt Centrum inbjuder till konferens i Stockholm om Torsdag-fredag 7 8 november 2013 Huvudföreläsare Huvudtalare är professor Laurence Kirmayer från McGill University, Montreal, Kanada och

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

Lyssna på vad jag säger! - inte hur jag säger det!

Lyssna på vad jag säger! - inte hur jag säger det! Lyssna på vad jag säger! - inte hur jag säger det! Barns vittnesmål och trovärdighet Sara Landström, Docent Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet CLIP www.psy.gu.se/clip 1 Barnet i rättsprocessen

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Sagan om glasögonen. Källa: Jonas Nyström: Att mötas och utvecklas ABC i att bygga interkulturella utbyten.

Sagan om glasögonen. Källa: Jonas Nyström: Att mötas och utvecklas ABC i att bygga interkulturella utbyten. Sagan om glasögonen Tänk dig att alla människor i ditt eget land, från tidernas begynnelse, idag och för all framtid, föddes med två ben, två armar, två ögon, två öron, en näsa, en mun och ett par solglasögon

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå Att vara professionell i gränslandet mellan livets svårigheter och psykisk sjukdom- vilken kunskap krävs för det? Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org

Läs mer

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013 RF Elitidrott 2013 Elittränarkonferens 2013 Prestera i vardag och mästerskap Tankar, känslor och beteende Göran Kenttä & Karin Moesch Teknikern /Metoder Teknikerna: ACT, exponering, visualisering, avslappning,

Läs mer

eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson

eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson Hur vet man om man är frisk eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Centrum för allmänmedicin Med.dr Anna Nixon Andreasson Hälsa och sjukdom genom historien Hälsa och sjukdom genom

Läs mer

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen?

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Föreläsning 12-11-22 Stockholm Kati Falk, leg psykolog falkbo@swipnet.se Kati Falk, Lund 2012 1 Att utveckla föräldraskapet trots

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Susanne Appelqvist familjebehandlare Maria Malmberg leg psykolog Anna Mann kurator Psykiatri för barn och unga vuxna BUV Örebro

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. För att kunna arbeta med mångfald i organisationen är

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Psykiatriskt sjukdomsmönster hos flickor och pojkar

Psykiatriskt sjukdomsmönster hos flickor och pojkar Psykiatriskt sjukdomsmönster hos flickor och pojkar Helsingfors Universitet Kaffediskussion 16.1. 2008 Fredrik Almqvist Faktorer som påverkar barnets psykiska utveckling - bör beaktas Predisponerande Genetiska

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

(O)Hälsan bland unga

(O)Hälsan bland unga (O)Hälsan bland unga Missar vi något fundamentalt? Fredrik Söderqvist Med dr, Epidemiolog / Centrum för klinisk forskning Hur kommer det sig att så många går ut skolan med ofullständiga betyg neuropsykiatriska

Läs mer

Är det slut på välfärden? om trender och teknik för framtidens vård och omsorg. Demografi och hälsa Värderingar Teknik

Är det slut på välfärden? om trender och teknik för framtidens vård och omsorg. Demografi och hälsa Värderingar Teknik www.iffs.se Är det slut på välfärden? om trender och teknik för framtidens vård och omsorg Demografi och hälsa Värderingar Teknik Antal Antal döda i olika åldrar, Sverige 1751-2110 Källa: Human Mortality

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Återhämtningsinriktat arbetssätt

Återhämtningsinriktat arbetssätt Återhämtningsinriktat arbetssätt Vad hindrar och vad stöder återhämtning? Hur organiserar vi våra verksamheter för att stödja människors återhämtning? VAD MENAR VI MED ÅTERHÄMTNING? Återhämtning beskrivs

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft.

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft. Att stärka barnet, syskon och hela familjen Christina Renlund Leg psykolog och psykoterapeut Föräldrar Föräldrafrågor Att hjälpa barn att uttrycka sig handlar också om att hjälpa föräldrar Hur pratar man

Läs mer

Ensamkommande men inte ensamma

Ensamkommande men inte ensamma Ensamkommande men inte ensamma Att arbeta med ensamkommande barn och ungdomar i praktik och teori Marie Hessle Fil.dr.,leg.psykolog,spec.i klinisk psykologi, Valsta VC Märsta marie.hessle@gmail.com 2013-10-30

Läs mer

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Marie Julin, specialpedagog Diana Lorenz, socionom Autismforum 2010-04-12 Marie Julin och Diana Lorenz 1 Huvudkriterier för Aspergers syndrom Enligt DSM-IV-TR

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 25 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 DSM 5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) En handbok för psykiatrin, som innehåller

Läs mer

Depressioner hos barn

Depressioner hos barn Depressioner hos barn Konferens Draken 2011-12-08 Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR Frågorna handlar om Föräldrarna Barnen/ungdomarna Vad man kan göra Samverkan En del annat Dokumentationen kommer att finnas

Läs mer

!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare

!#$%&$&'($)*+,%-./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare !"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare Att flytta till en annan kultur Lämna egna landet Lämna släkt, eventuellt familj Hitta nya gemenskaper Hitta arbete Hitta bostad

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Interkulturellt ledarskap

Interkulturellt ledarskap Interkulturellt ledarskap Professor Pirjo Lahdenperä Örebro 2012-05-25 1 Två sanningar Närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. (Tomas

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 NPF i Sverige framsteg och utmaningar Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 Attention vi organiserar personer med NPF Vi driver på utvecklingen inom NPF Vi skapar medlemsnytta Vi sprider

Läs mer

Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati

Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati 1 Från enpersonsperspektiv till samspelsperspektiv De fyra första kapitlen i boken har handlat om emotioner hos den enskilda individen: om basaffekterna och

Läs mer

Interkulturell kommunikation

Interkulturell kommunikation Interkulturell kommunikation Kompetensutveckling Föreläsningar som förändrar. Interkulturell kommunikation Gör ni affärer med andra länder? Har ni många olika nationaliteter i ert arbetsteam? Vill ni nå

Läs mer

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige Sverige mot narkotika Seminarieblock E, kl. 10.15-11.00 2 oktober, 2015, Landskrona Adj professor Solvig Ekblad, Karolinska Institutet leg psykolog på Akademiskt

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

Att vara medvetet närvarande. Helena Löwen-Åberg Leg. Sjukgymnast Specialist psykiatri/psykosomatik Steg 1-utbildning i KBT/Processhandledare

Att vara medvetet närvarande. Helena Löwen-Åberg Leg. Sjukgymnast Specialist psykiatri/psykosomatik Steg 1-utbildning i KBT/Processhandledare Mindfulness Att vara medvetet närvarande Helena Löwen-Åberg Leg. Sjukgymnast Specialist psykiatri/psykosomatik Steg 1-utbildning i KBT/Processhandledare Fungera Göteborg AB www.fungera.info www.heka.nu

Läs mer

Jämställd och jämlik vård och behandling

Jämställd och jämlik vård och behandling Jämställd och jämlik vård och behandling Hälsan är inte jämställd Fler kvinnor besöker sjukvården Fler kvinnor är sjukskrivna Kvinnor lever längre Fler män söker för sent för sjukdomar som kan förebyggas

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista uppehållstillstånd akut sjukvård vårdcentral akutmottagning personnummer journal huvudvärk migrän yrsel skalle tryckkänsla dunka i huvudet kräkas

Läs mer

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

Evidens. vård och utbildning

Evidens. vård och utbildning Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Makower&Skön. Bearbetning Irena Makower.

Läs mer

Utvecklingsstörning och hälsa. Monica Björkman

Utvecklingsstörning och hälsa. Monica Björkman Utvecklingsstörning och hälsa Monica Björkman Definition av utvecklingsstörning: Intelligenskvot under 70 Begränsad förmåga att anpassa sig till dagliga förväntningar i en normal social omgivning Problem

Läs mer

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet

Läs mer

adhd Kort om hos vuxna

adhd Kort om hos vuxna Kort om adhd hos vuxna Socialstyrelsen Läkemedelsverket Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Statens beredning för medicinsk utvärdering Folkhälsomyndigheten Kort information om adhd hos vuxna Den här

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Värt att veta om ADHD

Värt att veta om ADHD Sidan 1 Värt att veta om ADHD - förhållningssätt & strategier för personal Anna Backman Legitimerad psykolog ADHD-center, SLSO anna.backman@sll.se Sidan 2 Översikt 1. Diagnosen ADHD 2. Vad innebär svårigheterna?

Läs mer