HANDLEDNING NATURVÄKTARNA SKOG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HANDLEDNING NATURVÄKTARNA SKOG"

Transkript

1 HANDLEDNING NATURVÄKTARNA SKOG Innehåll: WWF:s arbete i skogen...2 Förankring i läroplaner... 3 Arbetsgång i Naturväktarna... 4 Planering av arbetet... 5 Förberedelser... 6 Genomgång av fältundersökningen... 7 Avslutningsvis Faktabakgrund Intressanta adresser och hemsidor

2 Världsnaturfonden WWF:s arbete i skogen Skogen är Sveriges dominerande naturtyp. Skog i olika former täcker ungefär 28 miljoner ha ungefär två tredjedelar av landarealen. Skogsekosystemen är Sveriges mest artrika naturtyper. Skogen och skogsbruket är också ryggraden i den svenska ekonomin. Sveriges skogar har brukats under sekler och andelen opåverkad naturskog är idag mycket liten. Den brukade skogen ser inte alls ut som den ursprungliga naturskogen en gång gjorde. Många biotoper som är viktiga för floran och faunan har krympt och splittrats upp. Det är dels en följd av skogsbrukets intensitet och ensidiga inriktning mot virkesproduktion, och dels av att det äldre bondesamhällets skogsutnyttjande nästan har försvunnit. Andelen skyddad skog är liten både ur ett internationellt och biologiskt perspektiv eftersom huvuddelen av den skyddade skogen består av fjällnära skog och fattiga skogstyper. Allt detta har haft till följd att drygt 2000 av skogens arter finns på Artdatabankens hotlistor idag. Världsnaturfonden arbetar för att skogens naturvärden ska skyddas i sådan omfattning att de arter som hör till skogen ska kunna leva kvar i livskraftiga bestånd. Det kräver en effektiv kombination av skyddade skogar och naturhänsyn i skogsbruket. Vi arbetar i egna projekt, som handlar om hur man på ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt ansvarsfullt sätt kan bedriva skogsbruk. Dessutom försöker vi ta fram effektivare skyddsmetoder för skogens naturvärden samt att utvärdera hur långt man når med dagens skogspolitik och naturhänsyn. Vi arbetar också med lobbying mot de myndigheter som utformar skogspolitiken samt skogsnäringen som står för den praktiska utövningen av naturhänsyn i skogen Ett exempel på hur vi arbetar är att vi tillsammans med Sveriges Ornitologiska Förbund utformar en metod för att övervaka skogsfåglar i skogslandskapet. Inventeringen ska kunna göras på samma sätt på olika håll i landet. Samtidigt som man registrerar antalet funna fågelarter och fågelindivider, registreras också exempelvis mängden död ved, antalet grova trädstammar och lövträdsandelen i skogen. Efter några år kan man jämföra resultaten i tid och rum, dvs hur fågelarter ökar eller minskar och se hur det korrelerar till skogens karaktär och struktur. Resultaten ger en utvärdering av skogsbruket, om naturhänsynen är nog! Att arbeta med Naturväktarna Skog är ett sätt att hjälpa barn och ungdomar att upptäcka artrikedomen i våra skogar. Deras engagemang är en viktig grund för morgonsdagens nyttjande av och omsorg om skogen. Det är också erhört viktigt att vi som köper trä och pappersvaror ger signaler till de som brukar skogen att vi vill ha en skog med plats för skogens liv. Idag finns ett miljömärke på trä och pappersprodukter, FSC-märket, som visar för kunden att skogen har brukats med hänsyn till ekologi, ekonomi och socialt ansvar. Vi kan alla driva arbetet framåt genom att fråga efter, och så långt som möjligt köpa FSC-märkta trä- och pappersprodukter. En handling är värd mer än tusen ord! Lotta Samuelson Världsnaturfondens Skogsprogram 2.

3 Förankring i läroplaner Då miljöfrågorna var som hetast i Europa samlade UNESCO (FN-organ för utbildning och kultur) till ett möte i Tbilisi, i dåvarande Sovjetunionen, nuvarande Georgien. Året var 1977 och målet för mötet var att formulera skolans del av ansvaret för miljön. Vi känner väl till orden från Tbilisideklarationen, de kommer igen i Lpo. Miljöundervisning skall förbereda den enskilda människan för livet genom att göra henne medveten om de stora problemen i dagens värld och genom att ge henne de färdigheter och egenskaper som krävs för att hon ska kunna spela en produktiv roll i arbetet med att förbättra levnadsvillkoren och vårda miljön med tillbörlig förankring i etiska värden. Tbilisideklarationen innehåller även råd för miljöundervisningen: - ämnesövergripande bereda vägen för en helhetssyn. - samhällstillvänd dra in den enskilde i en process av aktiv problemlösning. - livslångt lärande en kontinuerlig process som genom uppläggning, innehåll och metodik ständigt varieras. Miljöundervisningens betydelse återkommer 1992 i Agenda 21, kapitel 36 där nationella myndigheters ansvar betonas. De ideella organisationernas aktiva roll för miljöundervisningen förtydligas (WWF med flera). Vår del av ansvaret Skollagen tar upp frågan: var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. Detta gäller alltså även bespisningspersonal, vaktmästare, städbolag m.fl. Förutom olika moment i ämnena lyfter Lpo fram fyra perspektiv som ska prägla all undervisning. Dessa perspektiv går inte att hänföra till ett speciellt ämne eller kurs men bildar fundament till det vi sammanfattar som Utbildning för hållbar utveckling. I Världsnaturfondens utbildningsprogram har vi ett mål, att arbetet ska leda till att naturen repareras och att resurserna används på ett uthålligt sätt för att bevara allt liv, där liv också omfattar människan. WWF:s Naturväktarmaterial är en hjälp att bedriva miljöundervisning, ett halvfabrikat som måste formas och förankras i ett pedagogisk sammanhang. Denna del av arbetet lämnar vi åt pedagogerna och eleverna i skolan. Om skolans värdegrund ur Lpo: Historiskt perspektiv eleven ges en beredskap inför framtiden och förmågan till dynamiskt tänkande. Miljöperspektiv eleven ges möjligheter att påverka och att skaffa sig ett eget förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen skall visa anpassningar för att skapa hållbar utveckling. Internationellt perspektiv eleven ser den egna verkligheten i ett globalt sammanhang. Etiska perspektivet ger grund för och främjar elevens förmåga att göra personliga ställningstaganden. Illustrationer längst ner på sidorna i elevbladen är ritade av Martin Holmer. Observera att text och bilder är skyddade enligt lagen om upphovsrätt. Materialet får kopieras för användning i den skola som erhållit materialet. 3.

4 Arbetsgång i Naturväktarna Tidpunkt för undersökningen Vi föreslår att undersökningen genomförs under tiden 1 april - 31 maj under våren och 15 augusti -15 oktober under hösten, för att eleverna ska kunna göra relevanta jämförelser. Arbetet inleds med förberedelser. Därefter görs en fältundersökning. Undersökningen anpassas efter den tid man har till sitt förfogande. Efter fältundersökningen kan man fortsätta med ett antal fördjupningsuppgifter. Dessa startar i fält och fortsätter i klassrummet. Reflektera Efter det praktiska arbetet i fält och i klassrummet följer den så viktiga reflektionen över de erfarenheter man gjort. Vad har vi lärt oss? Hur påverkar vi människor naturen? Vilka alternativ och lösningar finns det? Här blir det tillfälle att glida över i exempelvis SO-ämnena. Redovisa Resultaten av undersökningen förs över till redovisningsblanketten och matas in på Naturväktarnas hemsida. Avsikten med att redovisa är att kunna göra jämförelser med skolor i andra delar av landet. Ju fler som redovisar, desto större blir möjligheten att göra relevanta jämförelser. Varför inte låta eleverna sköta redovisningsarbetet på vår hemsida? Arbeta vidare Ofta väcker arbetet med Naturväktarna nya frågor och en lust att arbeta vidare. Många skolor presenterar resultaten från undersökningarna i utställningar eller på egna presskonferenser. Naturväktarna brukar få uppmärksamhet i lokalpressen, vilket är en rolig och bra bekräftelse för eleverna. På Naturväktarnas hemsida, hittar du flera tips på aktiviteter under rubrikerna Uppdrag och Tips. Här presenteras också en rad inspirerande stipendieprojekt som olika skolor genomfört. Dessutom har Världsnaturfonden tagit fram en rad olika läromedel som stöd för din miljöundervisning. Surfa in på och gå vidare på Utbildning och Ungdom. Internationella nätverk Liknande undersökningar genomförs även i Finland, Estland, Lettland, Litauen, Ryssland (S:t Petersburg och Kaliningrad) och Polen. Alla länders resultat sammanställs i en internationell rapport. Vill du ha kontakt med en skola i öst? På Naturväktarnas hemsida finns en lista på kontaktpersoner i Naturewatch Baltic. Anmälan Anmälan om deltagande till Naturväktarna sker via hemsidan, där allt material kan hämtas kostnadsfritt. Undersökningar: vår 1 april - 31 maj hösten 15 aug - 15 okt Arbete sker i klassrum och i fält. Redovisning senast 15 okt Resultaten matas in via hemsidan. Jämför gärna egna resultat med andra skolors. Arbeta vidare På Naturväktarnas och Världsnaturfondens hemsidor finns en rad olika förslag på inspirerande och roliga aktiviteteter och läromedel att arbeta vidare med. Nätverket Naturewatch Baltic Under våren sammanställs en internationell rapport från länderna kring Östersjön, där skolor har gjort liknande undersökningar som i Sverige. Denna rapport görs tillgänglig för samtliga deltagande skolor på hemsidan. 4.

5 Planering av arbetet Naturväktarnas material används olika beroende på Elevgrupp: ålder, förkunskaper, utevana etc. Tillgänglig tid: anpassa antalet uppgifter till tiden. Se till att eleverna har gott om tid att njuta av naturen! Mål: vad vill ni som lärare att elevernas arbete ska ha för mål? Det är viktigt att ni ställer er den frågan och berättar det för eleverna. Aktivitet Förberedelser Material En rad förslag finns i lärarhandledningen. Organisation Varierar Tidsåtgång Varierar Kommentarer Målet är att eleverna ska upptäcka sina egna kunskaper och föreställningar. Gå även igenom de övningar i elevbladen som ni ska använda Fältundersökning Fördjupningsuppgifter Se lärarhandledningen s Börja ute och fortsätt sedan i skolan Redovisning via hemsidan Gemensamt och i smågrupper Gruppvis Cirka 1 dag Varierar I fördjupningsuppgifterna förskjuts tyngpunkten från NO till ämnen som hemkunskap, svenska, SO och bild. Redovisning till Naturväktarna En grupp elever eller läraren Ca. 30 min. Rapportera alltid men ni behöver inte rapportera allt! Välj med omsorg Det är viktigt att du som lärare väljer de uppgifter som passar elevgruppen. Materialet är omfattande och gjort för en temavecka. Har ni kortare tid är det viktigt att arbetet ändå präglas av elevernas egna iakttagelser och reflektioner. Välj hellre bort uppgifter och låt eleverna koncentrera sig på några. Undvik att stressa och kom ihåg att lyfta fram det lustfyllda. Har ni ont om tid så välj hellre bort uppgifter. Redovisa till Naturväktarna Har ni yngre elever måste lärarna hjälpa eleverna att tolka frågorna. Kanske lämnar ni inte ut elevbladen alls utan ordnar utearbetet på annat sätt. Det fungerar ofta bra om ni ger grupperna muntliga instruktioner. Eleverna behöver i allmänhet inte göra anteckningar. De minns och kan i efterhand redogöra för sina iakttagelser. Naturväktarnas material tar sin utgångspunkt i naturen och människans samspel med naturen. Det är viktigt att visa att människan är en del av naturen. Följande ämnen har sin givna del i Naturväktarnas undersökningar: NO, hemkunskap, svenska, SO och bild. De uppgifter som kan redovisas är märkta med ett "R". Ni bestämmer själva hur många av dem ni vill redovisa. Vi vill betona vikten av att utmana elevens eget kunnande och erfarenhet, arbeta med ett varierat utbud av arbetssätt, samarbeta inom arbetslaget och låta ämnena samverka, samverka med personer, myndigheter och organisationer utanför skolan, uppleva glädje och lust. 5.

6 Förberedelser Elever och lärare behöver förbereda sig innan de ger sig ut. En gemensam genomgång är nödvändig. Elevbladen startar med en gemensam vandring och fortsätter med gruppvisa arbeten i smårutor. Därefter ger sig eleverna i kast med fördjupningsuppgifter som tar sin början i fält och fortsätter på hemmaplan. Det går naturligtvis bra att hoppa över uppgifter om materialet känns för omfattande eller om tiden inte räcker till. Kopiera elevbladen så att varje grupp har sitt eget exemplar. Mind-mapping Fråga eleverna vad de skulle vilja undersöka och veta om livet i skogen och uppmuntra dem att komma med förslag. Försök att gruppera elevernas önskemål och försök att hitta struktur bland förslagen. Diskutera innebörden av de olika grupperingarna. Jämför sedan med de olika styckena i elevbladen. Finns det delar som överensstämmer med elevernas önskningar? Finns det frågor eleverna vill ha svar på som inte finns i elevbladen? Poängen med uppgiften är att få eleverna att själva ha valt sina frågor och ha funderat på livet i skogen innan ni ger er ut. Inspiration Klassen ska ut och undersöka en skog. Under arbetet utomhus ska nya kunskaper, nya erfarenheter passas in i elevernas befintliga. Innan ni ger er iväg bör eleverna få utmana sina befintliga kunskaper, begrepp och erfarenheter. Här några exempel på frågor som kan locka. - Vad är en skog? - Vad har skogar för betydelse? Med enkla öppna frågor lockas eleverna att reflektera. Växla mellan helklass och pargrupper. Besök skogen Besök gärna er skog, utan att arbeta med protokollen, bara för att göra er hemmastadda. Ägna utflykten åt att uppleva miljön med alla sinnen. Låt eleverna skriva en dikt om skog. Väl hemma resonerar ni kring dikterna och sorterar ut nyckelbegrepp som kan användas i den "mindmapping" som nämnts ovan. Låt eleverna sätta sig på lite olika platser i skogen. Be dem vara alldeles tysta och bara lyssna på skogens ljud. Efter en stund återsamlas ni och resonerar kring ljudet. Varfirån kom de? Samla föremål Låt eleverna springa runt och samla in fem föremål som de tycker är typiska för skogen. Be dem motivera hur de tycker att föremålen de valt är typiska för skogsmiljön. 6.

7 Måla bilder Hur ser elevernas inre bilder av en skog ut? Låt dem måla eller rita en teckning över skogen så som de tänker sig den innan ni ger er ut. Efter undersökningen gör ni nya teckningar av skogen. Har det tillkommit nya detaljer och element i teckningarna? Vill man inte måla nya teckningar kan man ta fram de gamla och studera dem. Finns det något som eleverna skulle vilja komplettera eller lägga till sin teckning efter undersökningen? Genomgång av fältundersökningen Välj ut en plats som kan vara er bastation där utrustning finns och där ni återsamlas och äter matsäck. Undersökningen startar med en gemensam vandring i skogen. Därefter fortsätter eleverna sedan i rutor på 10 x 10 meter. Längs sträckan ni gått ska varje grupp välja en ruta. I rutorna gör de resten av fältundersökningen, fråga 6 till och med 33. Efter fältunderökningen finns ett antal fördjupningsuppgifter. Dessa tar sin början i fält och fortsätter sedan på hemmaplan. NO-uppgifter övergår då i SO-uppgifter. Material Elevblad (gärna laminerat) för fältbruk Anteckningsmaterial Ritpapper och ev. färgpennor Ett enliters mjölkpaket per grupp. Artböcker och luppar (att finnas i baslägret) Kikare Pennor samt en hård pappskiva som underlag. Karta Kompass, en per grupp. Plastark med rutor, en per grupp (se bifogat underlag i protokollet) Spade, en per grupp. Snitslar Måttband eller tumstock, en per grupp. Burkar 7.

8 Vår skog (uppgift 1-5) Gå med hela gruppen utefter en cirka 500 meter lång sträcka. Försök att under vandringen skaffa en övergripande bild av hur skogen ser ut. Låt eleverna skriva ner stödord i fråga 1. Spara dessa stödord till efterarbete i klassrummet. Skräpundersökningen kan ni välja att göra som sista uppgift innan ni lämnar skogen om det passar bättre. Träden Det finns ingen bra definition på vad som är en buske och vad som är ett träd. Naturväktarna använder tumme-mot-pekfinger-måttet. Det vill säga ett träd har en stam som jag inte når runt då jag sätter tummen mot pekfingret. Arbeta vidare i rutor (uppg. 6-33) Efter den gemensamma vandringen är det dags för eleverna att arbeta vidare i 10 x 10 meters rutor. Markera hörnen på rutorna. Välj ut trevliga platser för rutorna längs den väg ni gått. Här ska eleverna undersöka djur och växter närmare i grupper. Djuren i skogen Eleverna börjar med att sitta stilla en stund och lyssna efter fåglar. Spana också efter hackspettshål i träden. Därefter skall de leta efter spår av djur. Vilda djur påverkar skogens utseende. I älgrika områden växer obetade rönnar endast i svårtillgängliga branter. Hjortar fejar hornen och använder då småträd. Av gnuggandet blir barken avskavd några decimeter ovanför marken. Marken runt trädet blir uppstampad. Däggdjur Eleverna måste bekanta sig med skogen. När de läst om varje djur som finna i uppgiften skall de fundera kring om de tror att de olika djuren skulle kunna tänkas trivas i den skog ni undersöker. (Uppgiften är alltså inte att ta reda på om djuren verkligen finns i skogen.) Tänk på att de olika djuren behöver både bostad och möjlighet att finns föda för att trivas. Skogens storlek har också betydelse. Lodjur vill ha stora sammanhängande skogar för att trivas. För skolor på Gotland är denna övning olämplig eftersom varken lodjur, mård eller grävling finns på Gotland. 8.

9 Träden i skogen (uppgift 14-19) Räkna endast ett skott per planta. Detta gäller speciellt vide, rönn och hassel som ofta har ett kvastliknande växtsätt. Varje år växer träden till med en årsring, det vill säga en ljus och en mörk ring. Genom att ta reda på hur gammalt ett träd var när det fälldes kan man pröva att uppskatta hur gammalt det äldsta trädet är. Lavar, mossor och svamp (uppgift 20-28) Lavar För att underlätta procentberäkning medföljer ett kopieringsunderlag med hundradelsrutor. Kopiera upp det på OH-blad till varje grupp. Gruppen ska hålla procentplasten mot stammen i ögonhöjd och uppskatta hur många rutor som är täckta av lavar. Undersökningen ska göras på stammens sydsida eftersom de bäst utvecklade lavarna finns där. En kompass per grupp rekommenderas. Mossor Mossor kan tyckas se likadana ut men undersöker man dem på nära håll upptäcker man att det finns många olika arter. Det finns faktiskt minst 1200 olika mossor bara i Sverige! Finns det luppar på skolan är de utmärkta att skåda mossor med. Mossorna skall helst vara fuktiga när man tittar på dem. Svampar De flesta svampar ser vi på hösten i form av fruktkroppar. Under resten av året måste vi gräva för att se de spindelnätslika trådarna som bildar svampens mycel. Många svampar lever i symbios med ett träd eller en annan växt. I uppgiften skall eleverna räkna fruktkroppar. Eleverna ska också leta efter svampar på träd. Tickor är parasiter. Ett gammalt eller sjukt träd är bäst för en ticka att växa på. Tickan tar näring och påskyndar trädets död. Några trädlevande arter håller på att försvinna på grund av att träden avverkas tidigt och aldrig hinner åldras. Skorplav är hårt fästad mot underlaget som en sårskorpa. De är svåra eller omöjliga att ta loss. Skorplavar kan man inte mäta på längden men däremot på diametern. Bladlav har en bladliknande bål som fäster mot underlaget med små fästtrådar. De är lätta att ta loss. Busklav ser ut, som namnet antyder, som en buske. Mät längden från basen ut till tråden eller flikens slut. Hänglav ser ut som kortare eller längre skägg som hänger från trädgrenar eller stammar. Skägglavar finns i "frisk" luft. 9.

10 Marken i skogen (uppgift 29-33) Örter, gräs och ris Många örter blommar inte under hösten och kan därför vara svåra att skilja från varandra. Titta istället på blad och blomstjälkar. Var uppmärksam så att ingen skövlar och kom ihåg att om ni befinner er i ett naturreservat är det förbjudet att plocka växter. Förna Döda men icke nedbrutna rester av växter och djur kallas gemensamt för förna. Hit hör exempelvis löv och barr som fallit till marken och döda rötter och svampar. Förnan i en barrskog skiljer sig från förnan i en lövskog. Granens barr är svårare att bryta ner än löv. I barrskog sköts nedbrytningen till stor del av mikroskopiska svampar. I lövskog trivs daggmaskar som bryter ner löv och pinnar. Skogsbränder Låt eleverna leta efter spår av skogsbränder. Spår kan till exempel vara brända trädstammar. En gammal skogsbrand kan avslöjas om man gräver en grop och studerar jordlagren. Fördjupningsuppgifter (uppgift 34-51) Nu har ni gjort grundundersökningen. Vill ni fortsätta och utveckla arbetet finns här flera förslag på fördjupningsuppgifter att arbeta med i grupper. De tar sin början i fält och eleverna går sedan vidare på hemmaplan. Alla avslutas med en skriftlig sammanfattning av vad eleverna kommit fram till. Pocka ur det mest intressanta och redovisa detta till Naturväktarna. Tänk på att ge eleverna tydliga ramar. De måste veta målet med övningen, tidomfattningen och redovisningsformen. Markägare och hur skogen sköts Uppdraget "Markägare" är en fördjupningsuppgift som handlar om människans påverkan på skogen. Detta är en viktig del av en skogsundersökning, eftersom det behandlar skötseln av skogen som i sin tur påverkar djur och växters olika möjligheter att leva där. Låt eleverna gå runt längs er sträcka och leta efter spår av skogsbruk. I elevbladets högermarginal finns ett antal ledord som kan vara bra att ha med sig. När ni är hemma arbetar eleverna vidare med att intervjua skogsägaren om dess sätt att sköta ett skogsbruk och vilka hänsyn skogsägaren tar till skogens växter och djur. Det är ett bra uppdrag att senare diskutera i klassrummet. 10.

11 Luften i skogen Om ni inte har utrustning för att mäta ph direkt i jorden kan ni använda en ph-sticka (universalindikator). Ta då ett jordprov som medtas till skolan där analysen görs. Rör ut 10 g. jord med 30 g. destillerat vatten (finns på apoteket), rör kraftigt och låt provet stå cirka en kvart innan ni doppar ner ph-stickan. Observera att ph-värdet i jordens översta delar ofta är naturligt lågt och att barrskog normalt sett är surare än lövskog. Påverkas er skog av luftföroreningar? Titta på en karta om några av uppsläppskällorna i uppgift 39 finns hos er. Ta reda på den rådande vindriktningen och fundera över hur det kan tänkas påverka er skog. Anser ni att trafiken är ett problem där ni bor så låt eleverna fortsätta med uppgift 40. Låt dem fråga 15 vuxna hur de anser att vi skall minska trafiken hos er. Skogshistoria Låt eleverna vandra runt er sträcka och spana efter spår av människans användning av skogen i äldre tider. Avvikande vegetation i form av en cirkel med en diameter på cirka 3 meter kan skvallra om en gammal tjärdal eller kolmila. Rester av staket, murar eller gärdsgårdar tyder på skogsbetning eller att ni befinner er i en gammal hage. På hemmaplan fortsätter eleverna att forska efter hur skogen användes förr, genom att intervjua äldre personer eller söka upp en hembygdsförening. Fåglar i skogen Finns det fågelintresserade elever i klassen är detta ett lämpligt arbete för dem. Förse dem med kikare och ge dem tid att lära sig att använda dem. Låt dem välja ett bra ställe för fågelskådning. Hemma söker de upp någon fågelkunnig person för att få ta del av dennes kunskaper om fåglar i er skog. Låt eleverna få forska vidare på en fågel av dem de kommit i kontakt med. Be eleverna sammanfatta forskningen i en årsberättelse över denne fågels tänkta liv i er skog under ett år. Journalistgruppen Denna grupps uppgift är att ta del av de andra gruppernas arbete och sammanfatta det i en artikel. Artikeln bör också innehålla förslag på hur skogen skall skötas med tanke på de växter och djur som bor där. Gruppen bör få starta sitt arbete medan de andra grupperna arbetar i sina smårutor. Kanske kan också denna grupp ta ansvar för redovisningen till Naturväktarna? 11.

12 Avslutningsvis: Var var ni? Hur såg det ut där ni gjorde er undersökning? Låt eleverna ta fram sina elevblad och titta på de stödord de skrev i början av undersökningen. Hur ser det ut runt omkring? Tror eleverna att de olika däggdjuren trivs i skogen? Vilka djur såg de spår av? Hur många olika mossor hittade de? Hur tror eleverna att skogen mår? Låt dem också få redovisa sina arbeten kring fördjupningsuppdragen för varandra. Sammanfatta deras resonemang. Finns det utrymme för alla intressen växter och djur, ekonomi och friluftsliv? Biologisk mångfald Till elevbladen finns två bilder som är tänkta att användas som OHbilder i klassrummet. Syftet med bilderna är att ge ett underlag för reflektion kring biologisk mångfald i skogen. Bilderna visar två skogar där livsbetingelserna för djur och växter är helt olika. Den ena skogen är en urskog, dvs en skog som är helt opåverkad av mänsklig aktivitet. Denna skog är mycket variationsrik och man kan här tänka sig att många olika växter och djur hittar just det livsrum deras art kräver. Den andra bilden visar en brukad skog. Skogen är ensartad vilket innebär att man här endast hittar det fåtal växt och djurarter som är anpassade till denna specifika miljö. Använd OH-underlaget för en diskussion före eller efter undersökningen. I vilken skog tror du att de flesta djuren/växter trivs? Varför? Vilken skog är vår skog mest lik? Skulle det kunna leva fler djur/växter i vår skog, tror du? Vad skulle i så fall krävas? 12.

13 I en urskog blir några träd mycket gamla. På riktigt gamla tallar (över 300 år) kan kungsörnen bygga bo. Boet kan väga 1 ton! Några träd är unga och taniga och växer upp i gläntor där ljuset tränger ner eller väntar på sin tur. På de unga murkna lövträden trivs till exempel den mindre hackspetten som med sin mjuka näbb inte klarar att hacka i hårda grenar. I urskogen är en stor del av träden döda. Det kan ta flera hundra år innan ett dött träd har brutits ner till jord igen och under hela den tiden har det varit föda och hem åt olika liv som skalbaggar, svampar, mossor, spindlar och tusenfotingar och snäckor. I urskogen är träden av olika trädslag. Bärande träd som rönn och brakved ger föda åt mänger av arter, både fåglar och fjärilar. I den brukade skogen avverkas träden innan de blir riktigt gamla, vilket också leder till en brist på grova träd. Mycket få döda träd lämnas kvar i skogen och efter en avverkning återplanteras träden vilket leder till träd med samma ålder och trädslag. Läs mer på s. 16 Avslutning När ni är klara med arbetet redovisar ni er undersökning på vår hemsida Vi föreslår att ni gör det före 31 maj eller 15 okt. för att eleverna ska kunna göra relevanta jämförelser. Spara undersökningarna så att ni själva eller andra grupper kan plocka fram dem och jämföra år efter år. De undersökningar ni redovisar sparas på "din sida" på Naturväktarnas hemsida. Arbeta vidare I lärarhandledningen till "I Tropikskogens värld" finns en uppsjö av övningar som kan behandla svenska skogar lika väl som tropiska. Låt dig inspireras av förslag på rollspel kring uthålligt skogsbruk, lekar och mycket mer. I Skogsväktarboken hittar du fakta och tips på experiment som har med skogen att göra. Boken beställer du på Här hittar du även andra tips och idéer på aktiviteter under rubrikerna Uppdrag och Tips. Läs också gärna om en rad olika stipendieprojekt som olika skolor genomfört. "I Tropikskogens värld" och andra spännande läromedel hittar du på under rubriken Utbildning och ungdom. 13.

14 Faktabakgrund Skogen kom efter inlandsisen Träden började vandra in i landskapet efter inlandsisens tillbakagång. Först kom de tåliga träden björk och tall, senare kom värmeälskande träd som hassel, alm, ek, lind och al och bildade frodiga skogar. Så småningom vandrade granen in norrifrån. Skogsbränder förekom regelbundet och lämnade luckor i skogslandskapet. Skogen förr Skogen har alltid varit viktig för människans försörjning. Förutom att ge virke och ved har skogarna använts för jakt och bärplockning. Skogen var också en potentiell jordbruksresurs. Marken brändes och svedjades och nyttjades sedan som odlingsmark och för bete. På 1700-talet ökade befolkningen i Sverige och mängder av torp byggdes på utmarkerna. Torparna var mångsysslare och drygade ofta ut sina inkomster genom tjärbränning och kolning för bergsbruket. Tjära var under en tid en av Sveriges viktigaste exportinkomster. Förutom att användas för kolning och tjärbränning skedde skogsavverkning främst för att ge brännved och virke. Skogsbruket under 1900-talet Under tiden för industrialiseringen kom skogen att få stor betydelse som resurs åt industrin. Behovet av sågtimmer växte liksom behovet av massaved. Föga tanke ägnades åt skogens återväxt. Först 1903 skrevs den första lagen som dikterade att den som avverkar skog också måste plantera nya plantor. Under efterkrigstiden steg virkesbehovet och samtidigt ökade mekaniseringen av skogsbruket. Hästens arbete togs över av traktorn, motorsågar ersatte såg och yxa och den avverkade arealen ökade kraftigt. Samtidigt minskade antalet sysselsatta personer i skogen. Utvecklingen fortsatte mot mer och mer effektiva skogsmaskiner och nya odlingsformer. På 70-talet satsade skogsägare på gödsling av skogsmark och plantering av utländska snabbväxande nya trädslag, som till exempel den omdiskuterade Contortatallen från Nordamerika. I slutet av seklet finns en stor virkesförråd i Sverige och skogsbruk bedrivs i nästan alla skogar i landet. Skogen ser inte längre ut som den opåverkade skogen gjorde för länge sedan och många arter har svårt att överleva. Samtidigt har en större medvetenhet om behovet av god naturhänsyn i skogsbruket vuxit fram. 14.

15 Vad är biologisk mångfald? Begreppet biologisk mångfald skulle kunna översättas med mängden olika livsmiljöer, antalet olika växt- och djurarter samt hur stor genetisk variation det finns mellan dessa arter. Livsmiljöer: Olika typer av miljöer har olika uppsättning av växt- och djurarter. I en fuktig lövskog lever andra arter än i en tallskog på hällmark. I gamla skogar med gott om döda träd lever andra arter än i en granplantering. Artrikedom: På hela jorden finns idag cirka 1,5 miljoner kända arter. Forskarna uppskattar att det totalt finns mellan 10 och 100 miljoner arter på jorden varav de flesta alltså ännu skulle vara oupptäckta. Genetisk variation: Inom varje art finns många olika individer och alla är lite olika. En av orsakerna till detta är att individerna har olika genuppsättning. Biologisk mångfald i skogen I praktiskt taget all skog i Sverige bedrivs skogsbruk. När träden når en viss ålder avverkas oftast allihop och nya plantor planteras. Detta innebär att skogen blir likåldrig med bara några få trädslag och utan döda träd. Några arter gynnas av skogsbruket. Det är ofta lättspridda arter som inte så känsliga för störningar. Exempel på arter som gynnas av hyggen är hallon, mjölkört och rådjur och gulsparv. Många arter missgynnas dock och sedan något decennium har skogsbruket därför börjat att ta mer och mer hänsyn till naturen. I dag finns ett antal regler med syfte att gynna floran och faunan som skogsägare måste följa både när skogen växer och när den avverkas. Nyckelbiotoper En nyckelbiotop är en skog eller en del av en skog som hyser eller kan tänkas hysa hotade arter började Skogsvårdssyrelserna och större skogsägare att inventera landets skogar, den så kallade nyckelbiotopsinventeringen, i jakt på sådana värdefulla områden. Signalarter För att avgöra om en skog är en nyckelbiotop söker man bland annat efter signalarter. Signalarter kallas arter som ställer specifika och höga krav på sin omgivning och är lätta att känna igen för den som gör inventeringen. Hittar man signalarter i skogen är det troligt att området har höga naturvärden. Många mossor, lavar och skalbaggar fungerar som signalarter men även större djur och växter kan fungera som signalarter. Tjädern behöver ett varierat landskap med många olika naturtyper. Delar av landskapet måste bestå av områden med riktigt gammal skog. Mindre hackspett är beroende av lövskog och död ved. Blåsippa, skvallrar om kalkrika miljöer. 15.

16 Rödlistade arter Arter som är hotade, sällsynta eller hänsynskrävande kallas för rödlistade arter. Naturvårdsverket, med hjälp av Sveriges Lantbruksuniversitet, tar fram rödlistor. Dessa listor uppdateras vart femte år. Då kan nya arter tillkomma och andra avföras ur listorna. Den senaste listan gjordes år 2000 och i den finns totalt rödlistade arter i Sverige, varav de största gruppen är ryggradslösa djur, till exempel insekter och snäckor. Artdatabanken har uppskattat att det finns cirka 2100 arter som är sårbara, hotade eller missgynnade i skogslandskapet idag. Av dessa är cirka 30% beroende av död ved. Mångfalden i skogen kräver: Gamla och döda träd Förekomsten av döda, grova träd, både stående och liggande, har stor betydelse för skogens biologiska mångfald och saknas ofta helt i kulturskogen. En lång rad småkryp, lavar och svampar lever av den döende, döda och multnande veden. De utnyttjas i sin tur av andra djur som alltså också blir beroende av de döda träden. Barkborrar och långhorningar invaderar nyligen döda stammar. De ersätts successivt av andra vedätande insekter som trivs under barken. När barken efter åtskilliga år är försvunnen och trädet ligger bart kommer nya insekter, till exempel olika praktbaggar varav flera är hotade. När trädet börjar försvinna och ligger dolt av mossa kommer djur som vill ha stammen som skydd som spindlar, tusenfotingar och snäckor. Skogsbränder Förr brann stora delar av de svenska skogarna regelbundet. Det innebar att vegetationen på marken förnyades. När de höga träden brunnit upp når solljuset ner till marken. Ljuset, rik tillgång på död ved samt frigjorda näringsämnen ger förutsättningar för nya växter och djur att etablera sig. Många arter i Sverige är anpassade till skogsbränder. Flera av dem är växter som tar chansen att gro när marken är bar och de inte behöver konkurrera med andra växter på marken. Hit hör svedjenävan och brandnävan vars frön inte kan gro innan de blivit uppvärmda till grader. Flera skalbaggsarter är beroende av brända träd. I hela landet finns över tusen olika arter av insekter och växter som gynnas av skogsbränder. Lövträd Det finns flera miljöer som ofta är artrika och som missgynnats av skogsbruket. Många arter är anpassade till ett liv på eller av lövträd. Enligt Naturvårdsverket finns det ungefär 150 fjärilsarter som kan livnära sig på björkens växtdelar och 350 skalbaggsarter har hittats på döda björkar. Också asp, ek, bok, lind och sälg är viktiga träd för många insektsarter liksom för många fåglar. 16.

17 Vattnet i skogen Fuktiga marker är ofta artrika. Sumpskogar kallas skog på våta marker. De blöta områdena ligger ofta som en mosaik bland torrare marker. Det innebär att det kan finnas både djur och växter som trivs på vanlig torr mark tillsammans med sötvattensarter. Här kan man hitta många olika mossor och ibland också orkidéer. På trädstammar finns många lavar som gillar hög luftfuktighet. Förr var det mycket vanligt att man dikade ut skogsmark för att öka odlingsarealen på bekostnad av våtmarker. Idag är man mycket restriktiv till utdikning av skogsmarken. Våtmarkerna fungerar också som "reningsverk" genom att fånga upp kväve som annars skulle följa med vattendragen ut i havet och bidra till övergödningen där. Miljömärkt skogsbruk Sedan 1993 arbetar Världsnaturfonden med miljömärkning av skog inom ramen för FSC (Forest Stewardship Council). FSC är en oberoende, internationell organisation med syfte att uppmuntra till ett miljöanpassat, samhällsnyttigt och ekonomiskt livskraftigt bruk av världens skogar. FSC bildades på intiativ av företrädare för miljöorganisationer, skogsbrukare, urbefolkningsorganisationer och miljömärkningsorganisationer från 25 olika länder. I Sverige finns 10 miljoner hektar produktiv skogsmark som är FSCcertifierad, vilket innebär ungefär 45 % av all produktiv skogsmark i landet. Alla stora skogsbolag har certifierat sina skogar och mest certifierad skogsmark har Assi Domän. FSC bygger på frivillighet Skogsägare ansluter sig frivilligt och måste då sköta sin skog efter vissa kriterier. FSC-certifierat skogsbruk i Sverige innebär bland annat att: - Nyckelbiotoper bevaras - Gammelskogar bevaras och sumpskogar skyddas - Kalhyggen och skogsbilvägar stoppas i obruten fjällnära skog - Lövskogsarealen ökar, liksom andelen lövträd i barrskog - Kemiska bekämpningsmedel och dikning får inte förekomma - Död ved ska lämnas kvar i skogen Trä och virke som kommer från certifierade skogsbruk får bära en FSCsymbol. I dag finns det FSC-märkta produkter att köpa, både i svenskt furu och i tropikträ. Leta efter FSC-symbolen! 17.

18 Intressanta adresser och hemsidor: Världsnaturfonden, Ulriksdals slott, Solna, hemsida: Naturvårdsverket, Stockholm. hemsida: Sveriges Lantbruksuniversitet: hemsida: Naturskyddsföreningen, Box 4510, Stockholm, hemsida: Fältbiologerna, Box 6047, Stockholm, hemsida: Lantmäteriverket, hemsida: Naturskoleföreningen, hemsida: Skogen i skolan, SkogsSverige, skogsnäringens informationssajt, hemsida: Skogsstyrelsen, Skogens pärlor: hemsida: Här kan man leta efter värdefulla skogmiljöer i sin närhet. Om FSC-märkning, hemsida: Att leva med rovdjur Världsnaturfonden har tagit fram ett nytt studiematerial bestående av broschyr och handledning: Att leva med rovdjur. Det vänder sig främst till lärare och studiecirkelledare och syftar till att bearbeta attityder och värderingar. Materialet finns på WWFs hemsida under Utbildning och Ungdom, och skolor erbjuds även ett gratis exemplar av den tryckta versionen. Glöm inte bort att redovisa er undersökning till Naturväktarna via vår hemsida. Tyvärr har vi ingen möjlighet att ta emot redovisningar per post eller fax. Hemsida: Naturväktarna är ett utbildningsprogram från Världsnaturfonden WWF 18.

19 Naturväktarna Skog Procentplast. Kopieringsunderlag 19.

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN

KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN TALLENS TALANGER DEN HÄR ÖVNINGEN RIKTAR SIG TILL ÅK 4-6. MED TALLENS TALANGER FÅR ELEVERNA UTFORSKA TALLEN OCH DESS INVÅNARE. VI UNDERSÖKER TALLEN SOM ETT EKOSYSTEM OCH FUNDERAR ÖVER NÄRINGSVÄVAR, POLLINERING

Läs mer

Välkomna till. Naturväktarna Skog

Välkomna till. Naturväktarna Skog Välkomna till Naturväktarna Skog Ni är nu ute med ett uppdrag att undersöka en skog. Det krävs vaken blick och lite tålamod. Starta med en gemensam vandring på ungefär 500 meter. Vår skog Under vandringen

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [10] 2011-12-02 Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och

Läs mer

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [8] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Äger du ett gammalt träd?

Äger du ett gammalt träd? Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur

Läs mer

Skogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag

Skogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Naturreservat i Säffle kommun

Naturreservat i Säffle kommun Naturreservat i Säffle kommun Naturreservatet Yttre Hedane På sidan 12 hittar Du en kommunövergripande karta med naturreservaten och på sidan 13 finns en tillhörande lista över naturreservaten samt koordinater

Läs mer

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?

Läs mer

Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening

Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening www.skanssundet.se Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening Skogsvårdsplan Skanssundets Samfällighetsförening BG 20140302 Sid 1 Bakgrund Skanssundets samfällighet har sedan dess bildande

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Välkommen till Naturstig Miskarp

Välkommen till Naturstig Miskarp Välkommen till Naturstig Miskarp Naturstig Miskarp kom till under Mjölby Golfklubbs arbete med GEOcertifiering. Under arbetet såg man en möjlighet att skapa en lärorik naturstig för allmänheten som en

Läs mer

Enkelt att ta ansvar FSC -anpassad avverkning

Enkelt att ta ansvar FSC -anpassad avverkning Enkelt att ta ansvar FSC -anpassad avverkning Sveaskog skapar värden för framtiden Sveaskog är Sveriges största skogsägare. Vi fokuserar på att utveckla skogens alla värden. Vi vill öka användningen av

Läs mer

Bevarandeplan för. Klövberget (södra) SCI (Art- och habitatdirektivet) Mittpunktskoordinat: 1543249 / 6900148

Bevarandeplan för. Klövberget (södra) SCI (Art- och habitatdirektivet) Mittpunktskoordinat: 1543249 / 6900148 Dnr 511-8928-06 00-001-064 Bevarandeplan för Klövberget (södra) Upprättad: 2006-12-15 Namn: Klövberget (södra) Områdeskod: SE0630129 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 46 ha Skyddsform:

Läs mer

Elevblad biologisk mångfald

Elevblad biologisk mångfald Elevblad biologisk mångfald Ekologi i skogen Hur fungerar naturen och vilka samband finns mellan olika organismer? En ekologisk undersökning ger oss svar på dessa frågor. Varje ekologiskt system har sina

Läs mer

Granskning av Holmen Skogs skogsbruk i Härjedalen. Rapport från Fältbiologernas skogsnätverks inventeringsresa augusti 2015

Granskning av Holmen Skogs skogsbruk i Härjedalen. Rapport från Fältbiologernas skogsnätverks inventeringsresa augusti 2015 Granskning av Holmen Skogs skogsbruk i Härjedalen Rapport från Fältbiologernas skogsnätverks inventeringsresa augusti 2015 Innehållsförteckning Inledning... 4 Metod... 5 Begreppsförklaringar... 6 Områdesbeskrivningar...

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Hej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka.

Hej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka. Stockholms distrikt Stefan Eklund Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se Tfn 08-51451462 Fastighet VÄRMDÖ-EVLINGE 9:1 Kommun Värmdö Församling Värmdö Kopia för kännedom 1(2)

Läs mer

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Biotopkartering Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats

Läs mer

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24 109 2(5) Skogsbrukets mål Bedriva skogsbruk enligt reglerna för miljöcertifiering enligt FSC-standard. Bevara och

Läs mer

ARBETSRAPPORT. Uppföljning och effektivisering av naturhänsyn hänsynsytor vid slutavverkning ONOMIAV V ETT FORSKNINGSPROJEKT

ARBETSRAPPORT. Uppföljning och effektivisering av naturhänsyn hänsynsytor vid slutavverkning ONOMIAV V ETT FORSKNINGSPROJEKT ARBETSRAPPORT FRÅN SKOGFORSK NR 545 2003 Så här kan ett hygge med hänsynsytor se ut. Kantzoner är sparade mot myr och vattendrag. Skog har lämnats uppe på den produktiva hällmarken. Fristående trädgrupper

Läs mer

Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry

Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry Lübeckmodellen är ett naturnära skogsbrukskoncept för ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar virkesproduktion. I praktiken innebär detta

Läs mer

Stenarnas mångfald. 1. Djurkort. 2. Sortering. 3. Karta. 4. Stensamlingar

Stenarnas mångfald. 1. Djurkort. 2. Sortering. 3. Karta. 4. Stensamlingar Det här elevbladet tillhör WWF s arbetsområde Jordbrukslandskapet. är ett utbildningsprogram från Världsnaturfonden WWF. ELEVBLAD - Stenar Stenarnas mångfald 1. Djurkort Tag fram ditt djurkort och fundera

Läs mer

Naturvärdesinventering

Naturvärdesinventering Naturvärdesinventering Porsödalen Luleå kommun 2016-10-20 Uppdragsnr: 16139 Status: Granskningshandling Naturvärdesinventering Porsödalen Luleå kommun Beställare Luleå kommun Daniel Rova Konsult Vatten

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012

Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012 ADOXA Naturvård org.nr.590419-1037 F-skattsedel finns Skogshall 640 24 Sköldinge Telefon: 0708-804582, Pg 456 10 12-8 E-mail: janne.elmhag@adoxanatur.se Janne Elmhag Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands

Läs mer

Naturvärden på Enö 2015

Naturvärden på Enö 2015 Naturvärden på Enö 2015 Text och foto: Tobias Ivarsson, Svanås Hagtorpet, 342 64 Ör, tel. 0472-76167. saperda@spray.se 1 Innehållsförteckning Metodik 2 Tidigare inventeringar 3 Intressanta arter 3 Enö

Läs mer

3 Om Komet 5 Kometområde Östra Skåne 6 Arbetssätt 9 Vad är en skog med höga naturvärden? 11 Skyddsvärda skogsmiljöer

3 Om Komet 5 Kometområde Östra Skåne 6 Arbetssätt 9 Vad är en skog med höga naturvärden? 11 Skyddsvärda skogsmiljöer INNEHÅLL 3 Om Komet 5 Kometområde Östra Skåne 6 Arbetssätt 9 Vad är en skog med höga naturvärden? 11 Skyddsvärda skogsmiljöer 13 Ädellövskogar med gamla träd och död ved 15 Lundartade miljöer 17 Bondelandskapets

Läs mer

BETESMARKEN. BYSAMHÄLLET Bete. Foder NYA ODLINGSMETODER FÖRÄNDRAR LANDSKAPET

BETESMARKEN. BYSAMHÄLLET Bete. Foder NYA ODLINGSMETODER FÖRÄNDRAR LANDSKAPET Betesmarken är mycket värdefull för artrikedomen och variationen i odlingslandskapet. Tillsammans med ängen är de bland de mest artrika markslagen i vårt land och har dessutom en lång historia bakom sig...

Läs mer

Kan vi återskapa naturvärden?

Kan vi återskapa naturvärden? Kan vi återskapa naturvärden? Erfarenheter från Sveaskogs arbete med ekoparker och naturvårdande skötsel Stefan Bleckert Peter Bergman Innehåll Den svenska modellen - bu eller bä? Ekoparker skapar nya

Läs mer

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten Bevara barnens skogar lek och lär i skogen runt knuten Foto: Fredrik Ericsson Skogen ger friska och smarta barn Skogen är ett favorittillhåll för många barn, det är kul att se växter och djur på riktigt

Läs mer

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog sida 2 Naturvärdesbedömning För att kunna avgöra vilka områden i en

Läs mer

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0 5201 61 Gus ta vs b er g- K o rpberge t 2005-08-15 Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0520161 Gustavsberg-Korpberget EU:s medlemsländer bygger upp ett sk. ekologiskt nätverk av naturområden som

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Fältrapport från besök i det skogsområde som föreslås för tillfällig återvinningscentral vid Dalkarlskärret.

Fältrapport från besök i det skogsområde som föreslås för tillfällig återvinningscentral vid Dalkarlskärret. Fältrapport från besök i det skogsområde som föreslås för tillfällig återvinningscentral vid Dalkarlskärret. Ronny Fors från Naturskyddsföreningen i Nacka och Kerstin Lundén från Boo Miljö och Naturvänner

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson)

Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson) DET HÄR GÖR VI Vilka är vi? Skogsstyrelsen är en statlig myndighet för frågor som rör skog. Vi är en lokalt förankrad myndighet vilket innebär att vi har kunskap om det område där du bor och de specifika

Läs mer

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

BESLUT 2010-06-14. Föreskrifter enligt 7 kap 30 miljöbalken gäller från 2010-06-14 även om de överklagas.

BESLUT 2010-06-14. Föreskrifter enligt 7 kap 30 miljöbalken gäller från 2010-06-14 även om de överklagas. BESLUT 2010-06-14 Sidan 1 av 7 Dnr 07.0346.336 DOS-id 2022949 Bildande av Gådeåbergsbrännans naturreservat Härnösands kommun Objektnummer 1025246 Län Västernorrland Kommun Härnösand Socken Säbrå Fastighet

Läs mer

5 sanningar om papper och miljön

5 sanningar om papper och miljön 5 sanningar om papper och miljön Vi vänder upp och ned på begreppen kring papper och miljö Det finns många sanningar och osanningar om hur vi inom pappersindustrin påverkar miljön. Och det kan vara lätt

Läs mer

Lärarhandledning och elevhäfte för högstadiet och gymnasiet

Lärarhandledning och elevhäfte för högstadiet och gymnasiet Lärarhandledning och elevhäfte för högstadiet och gymnasiet Besök Mark kommuns utställning på Kinna huvudbibliotek som pågår fram till 30 augusti. Utställningen handlar bland annat om att bin och blommor

Läs mer

Naturvärdesinventering Johannisdalsskogen och Västra Sömsta Köpings kommun

Naturvärdesinventering Johannisdalsskogen och Västra Sömsta Köpings kommun Naturvärdesinventering Johannisdalsskogen och Västra Sömsta Köpings kommun Sammanfattning 3 Allmän beskrivning av området 4 Metodik 6 Resultat naturvärdesinventering 7 Delområden med naturvärden 7 Rekommendationer

Läs mer

Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun

Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun BESLUT Sida 1/8 Doss nr 0680-02-226 Marie Andersson Områdesskydd Naturavdelningen 036-39 5408 Enligt sändlista Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun Beslut Länsstyrelsen förklarar

Läs mer

Skogsbruk på ren svenska Lektion 5: Ansvarstagande som inte slutar där skogen slutar.

Skogsbruk på ren svenska Lektion 5: Ansvarstagande som inte slutar där skogen slutar. Skogsbruk på ren svenska Lektion 5: Ansvarstagande som inte slutar där skogen slutar. Tema: Skogen som både biologisk och ekonomisk resurs Ämne: Samhällskunskap, Geografi Årskurs: 7-9 Förord Sveaskog

Läs mer

Naturorientering i Bokskogen

Naturorientering i Bokskogen Naturorientering i Bokskogen Lär dig om skogen i skogen Malmö Naturskola www.natur.pedc.se Malmö stad Pedagogiska centralen Rönnbladsgatan 1B 212 16 Malmö Tel. 040 34 31 13 Kluriga ord Bete - Plats för

Läs mer

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald Kantzonernas funktioner Vattendrag och sjöar med omgivande skog, kantzoner, ska betraktas som en enhet. Variationen i naturen är stor och den ena bäcken eller sjön och dess omgivning är inte den andra

Läs mer

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

Beskrivning av naturvärden för naturvårdsavtal 303/2004.

Beskrivning av naturvärden för naturvårdsavtal 303/2004. Beskrivning av naturvärden för naturvårdsavtal 303/2004. Området består av en barrskogsdominerad udde och angränsande småöar i Vättern. Strandlinjen är ca 3 km. Mot stora delar av stranden och på öarna

Läs mer

Mål och riktlinjer för Karlstads kommuns skogsbruk på förvaltningsskogen

Mål och riktlinjer för Karlstads kommuns skogsbruk på förvaltningsskogen sid 1 (5) TEKNIK- OCH FASTIGHETSFÖRVALTNINGEN Natur- och parkenheten 2012-12-14 Mål och riktlinjer för Karlstads kommuns skogsbruk på förvaltningsskogen Karlstads kommuns skogsinnehav är indelat i två

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Åldersbestämning av träd

Åldersbestämning av träd Åldersbestämning av träd För att få veta exakt hur gammalt ett träd är så måste man borra i det med en tillväxtborr och räkna årsringarna. Men man kan lära sig att uppskatta ålder på träd genom att studera

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen ska

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen ska Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2077 av Anders Forsberg m.fl. (SD) Skogen Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den svenska modellen med

Läs mer

Hur har naturvärden påverkats av röjning/avverkning i betesmarker?

Hur har naturvärden påverkats av röjning/avverkning i betesmarker? Hur har naturvärden påverkats av röjning/avverkning i betesmarker? Resultatet av en snabb inventering 2008 av trädklädda betesmarker som åtgärdats under och efter införandet av den s k 50-trädsregeln Leif

Läs mer

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram för Hällefors kommun Uppdaterad kortversion Ett naturvårdsprogram för Hällefors kommun antogs i komunfullmäktige 2010-11-16. I denna kortversion

Läs mer

Bilaga 3 Naturinventering

Bilaga 3 Naturinventering GothiaVindAB Bilaga3Naturinventering Projekt:Fjällboheden Datum:201105 Utförare:MiljötjänstNordAB 2011 Naturvärdesinventering av terrester miljö vid Fjällboheden i Skellefteå kommun, Västerbottens län

Läs mer

6NRJDUPHGK JD QDWXUYlUGHQ L6WRFNKROPVOlQ. Björn Möllersten

6NRJDUPHGK JD QDWXUYlUGHQ L6WRFNKROPVOlQ. Björn Möllersten 6NRJDUPHGK JD QDWXUYlUGHQ L6WRFNKROPVOlQ Björn Möllersten Text och layout: Björn Möllersten Författaren och Naturskyddsföreningen i Stockholms län Tryckt hos Nykopia, Stockholm 1997 ISBN 91-972449-6-1

Läs mer

SKOGSLEKAR I TYRESTA

SKOGSLEKAR I TYRESTA SKOGSLEKAR I TYRESTA I DET HÄR HÄFTET FINNS NÅGRA ÖVNINGAR SOM HANDLAR OM SKOGEN OCH ÄR ANPASSADE FÖR BARN I FÖRSKOLAN. TANKEN ÄR ATT BARNEN SKA UPPTÄCKA OCH LÄRA KÄNNA SKOGEN GENOM ATT BEKANTA SIG MED

Läs mer

Våra nordiska smådjur

Våra nordiska smådjur SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Våra nordiska smådjur Åk4 - Åk6 Lektion på Lill-Skansen Innehåll Inledning... 1 Innan... 1 Notebook Smartboard... 1 Power Point... 1 Under lektionen.... 2 Efter lektionen...

Läs mer

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef Hållbart skogsbruk en nyckelfråga Miljödimensionen = riksdagens miljökvalitetsmål, inklusive regeringens preciseringar av dessa

Läs mer

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN TJÄDERSPELSINVENTERING VID FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN INFÖR PLANERAD VINDKRAFTSETABLERING Miljötjänst Nord Mattias Åkerstedt Sture Gustafsson Rapport augusti 2012 Rapport september 2012 Miljötjänst Nord

Läs mer

UTPLACERING AV DÖD VED VID TOLLARE

UTPLACERING AV DÖD VED VID TOLLARE UTPLACERING AV DÖD VED VID TOLLARE 2009-11 - 25 Beställning Beställarens namn Nacka kommun Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08 556 026 80 Omslagsfoto: Vedkyrkogård vid Sickla

Läs mer

Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet.

Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet. 1/5 BESLUT 2012-10-01 Dnr: 12/01182 SAKEN Rapport, SVT1, 2012-05-01, kl. 19.30, inslag om skövling av gammelskogar; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att

Läs mer

Tätortsnära skogar i Skellefteå stad. Del 3.

Tätortsnära skogar i Skellefteå stad. Del 3. Tätortsnära skogar i Skellefteå stad. Del 3. Text och bild: Patrik Nygren för Naturskyddsföreningen i Västerbotten. Under 2012 har Naturskyddsföreningen inventerat flera tätortsnära skogar i Skellefteå

Läs mer

BOSTADSBRIST I SKOGEN. - Hur skogsbruket har rivit fåglarnas bostäder

BOSTADSBRIST I SKOGEN. - Hur skogsbruket har rivit fåglarnas bostäder BOSTADSBRIST I SKOGEN - Hur skogsbruket har rivit fåglarnas bostäder Bostadspolitik för skogen I och med den ökade exploateringen av skogen och det intensivare skogsbruk som började utövas under andra

Läs mer

Naturskolans program är en upplevelsebaserad undervisning där eleverna får lära med hela kroppen och alla sinnen ute i naturen.

Naturskolans program är en upplevelsebaserad undervisning där eleverna får lära med hela kroppen och alla sinnen ute i naturen. VÅRBREV 1 Naturskolans program är en upplevelsebaserad undervisning där eleverna får lära med hela kroppen och alla sinnen ute i naturen. Genom systematiska undersökningar och naturvetenskapliga arbetsmetoder

Läs mer

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, Naturinventering av skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, bl a fastighet 1:76, Norrköpings kommun, Östergötlands län inför fortsatt planarbete för nybyggnation av bland annat förskola och bostadshus

Läs mer

Skötselplan. Rökland 1:144. Samråd

Skötselplan. Rökland 1:144. Samråd Stadsbyggnadskontoret Markavdelningen Skötselplan Rökland 1:144 Samråd 2014-03-03 Skötselplanen har tagits fram av tjänstmän på Markavdelningens parksektion, Sundsvalls kommun: Cecilia Andersson, Hans

Läs mer

Ge kunskap, engagemang och insikt om vägar till ett mer miljövänligt samhälle. Med ett undersökande arbetssätt träna energi- och kretsloppstänkande.

Ge kunskap, engagemang och insikt om vägar till ett mer miljövänligt samhälle. Med ett undersökande arbetssätt träna energi- och kretsloppstänkande. HANDLEDNING TILL NATURVÄKTARNA EKO Naturväktarna Eko Vad står det i kommunens energiplan? Vad händer med slammet från kommunens reningsverk? Var har potatisen i skolans matbespisning odlats? Hur går det

Läs mer

BILDANDE AV NATURRESERVATET GERMANDÖN I LULEÅ KOMMUN

BILDANDE AV NATURRESERVATET GERMANDÖN I LULEÅ KOMMUN 1 (7) Enligt sändlista BILDANDE AV NATURRESERVATET GERMANDÖN I LULEÅ KOMMUN BESLUT Med stöd av 7 kap 4 miljöbalken (1998:808) förklarar länsstyrelsen det område som utmärkts på bifogad karta, bilaga 1,

Läs mer

4126 Gyllebo. Areal värdekärna 41 ha Areal skyddszon 0 ha Areal utvecklingsmark 49 ha Areal arronderingsmark 0 ha

4126 Gyllebo. Areal värdekärna 41 ha Areal skyddszon 0 ha Areal utvecklingsmark 49 ha Areal arronderingsmark 0 ha 4126 Gyllebo Kommun Simrishamn Totalareal 129 ha Naturgeografisk region 8 Areal land 91 ha Objektskategori Ä Areal vatten 38 ha Markägare Sveaskog Areal produktiv skogsmark 87 ha Areal värdekärna 41 ha

Läs mer

FÖREBILD. fångstgropar! och långskägg. Se upp för. Med naturen som. Bland dofttickor. Vandra på fina stigar MÅNGFALDSPARK I SOLLEFTEÅ KOMMUN

FÖREBILD. fångstgropar! och långskägg. Se upp för. Med naturen som. Bland dofttickor. Vandra på fina stigar MÅNGFALDSPARK I SOLLEFTEÅ KOMMUN MÅNGFALDSPARK I SOLLEFTEÅ KOMMUN SÖRGRANINGE HITTA HIT MED GPS: 62.971 17.167 Med naturen som FÖREBILD Se upp för fångstgropar! Bland dofttickor och långskägg Vandra på fina stigar Välkommen till Sörgraninge

Läs mer

ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH

ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH NATURCENTRUM AB NATURINVENTERINGAR ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH NATURVÄRDESBEDÖMNING Kronetorps gård, Burlövs kommun UNDERLAG FÖR DETALJPLAN På uppdrag av FOJAB Arkitekter, Malmö 2010-03-18 Uppdragstagare

Läs mer

Syfte På ett handfast sätt få förståelse för arternas betydelse för ekosystemets/naturens överlevnad.

Syfte På ett handfast sätt få förståelse för arternas betydelse för ekosystemets/naturens överlevnad. Övningar för små barn (källa http://jämtnatur.se/) Naturens väv På ett handfast sätt få förståelse för arternas betydelse för ekosystemets/naturens överlevnad. Passar för 1, 2 och 3. Ett nät (fotbollsnät

Läs mer

Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk

Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk 2013-12-09 Inledning I december 2013 utfördes en övergripande inventering av skogsområdena med syfte att

Läs mer

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Tar hänsyn till flera aspekter: Ekologi biologisk mångfald Social respekt befolkningen i skogens närhet Ekonomisk tillväxt långsiktigt

Läs mer

Tyska Robin Wood protesterar mot sca:s hantering av fsc

Tyska Robin Wood protesterar mot sca:s hantering av fsc Ett nyhetsbrev från Naturskyddsföreningens skogsnätverk maj/juni 2011 Tyska Robin Wood protesterar mot sca:s hantering av fsc Miljömedvetna tyska konsumenter har länge svävat i tron att det svensktillverkade

Läs mer

Inventering av naturvärdesträd på Graninge stiftsgård. Graninge stiftsgård, Nacka kommun

Inventering av naturvärdesträd på Graninge stiftsgård. Graninge stiftsgård, Nacka kommun Inventering av naturvärdesträd på Graninge stiftsgård Graninge stiftsgård, Nacka kommun Uppdragsgivare Nacka kommun Tidpunkt för inventeringen Juni 2014 Inventeringen utförd av Stefan Eklund Rapporten

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa 2013 Bengt Oldhammer Innehåll Uppdrag 3 Metodik 3 Resultat 3 Referenser 7 Bilagor bilder och karta 8 Omslagsbild: Råtjärnen med

Läs mer

Tomtägare som vill hålla brynet öppet bör kunna få rätt att röja zonen fram till stigen utifrån ovanstående beskrivna principer.

Tomtägare som vill hålla brynet öppet bör kunna få rätt att röja zonen fram till stigen utifrån ovanstående beskrivna principer. Målbild en bitvis gles skogsmiljö rik på död ved och blommande buskar. Den domineras av lövträd: främst ek, hassel, sälg, vildapel och fågelbär. Bland ekarna finns flera grova friställda individer med

Läs mer

Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.

Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996. 1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430156 psci beslutat av Regeringen 2002-01. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun:

Läs mer

Vad säger rödlistan om utvecklingen för skogens arter? Anders Dahlberg ArtDatabanken

Vad säger rödlistan om utvecklingen för skogens arter? Anders Dahlberg ArtDatabanken Vad säger rödlistan om utvecklingen för skogens arter? Anders Dahlberg ArtDatabanken Skilda världar Detta säger rödlistan om tillståndet i skogen ca 30 000 skogslevande arter i Sverige Inte bedömda ca

Läs mer

Skogsvårdsplan. Kungshamns Samfällighetsförening

Skogsvårdsplan. Kungshamns Samfällighetsförening Skogsvårdsplan Kungshamns Samfällighetsförening Anders Larsson Mammut konsult Yxlan 22 April 2014 Sid 1 Skötselbeskrivning av naturmark, allmänt. Kungshamns Samfällighetsförening. Området är mycket vackert,

Läs mer

Anteckningar från Dialogexkursionen 8 november 2012

Anteckningar från Dialogexkursionen 8 november 2012 Datum 2012-11-21 Diarienr 1(6) Stockholms distrikt Sören Nissilä, Natur/Miljö Sörmlands distrikt Linda Nilsson Anteckningar från Dialogexkursionen 8 november 2012 Introduktion till dagen Frågeställningar

Läs mer

På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika,

På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika, EUROPA landskapet På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika, Asien, Antarktis, Oceanien och Europa). Europa är den näst minsta av dessa världsdelar. Europas natur är väldigt omväxlande.

Läs mer

Det Lilla Världslöftet

Det Lilla Världslöftet Filmfakta Ämne: Livskunskap/Levnadslära, Miljö Ålder: Från 6 år (L, M) Speltid: 8 x 5 minuter Svenskt tal Producent: Little Animation, Kanada Syfte/strävansmål att på ett enkelt sätt förmedla grundläggande

Läs mer

Skydda skogen runt knuten. Den tätortsnära skogens värden

Skydda skogen runt knuten. Den tätortsnära skogens värden Skydda skogen runt knuten Den tätortsnära skogens värden EN PROMENAD I DIN NÄRSKOG ger dig både avkoppling och motion. Du njuter av tystnaden, vilar hjärnan och blir befriad från vardagsstressen. Du hämtar

Läs mer

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Metodik och avgränsning... 3 Resultat... 4 Områden... 4 Arter... 4 Områdesredovisning... 5 Litteratur... 11 Framsidans

Läs mer

Rapport från inventering av naturområden vid Välsviken i Karlstads kommun

Rapport från inventering av naturområden vid Välsviken i Karlstads kommun RAPPORT 1(6) Datum 2013-08-29 Diarienr Västra Värmlands distrikt Roger Gran Sundsgatan 17, 661 40 Säffle roger.gran@skogsstyrelsen.se Tfn 0533-46176 Rapport från inventering av naturområden vid Välsviken

Läs mer

Grön Flagg Tema Närmiljö 2011-2012

Grön Flagg Tema Närmiljö 2011-2012 Grön Flagg Tema Närmiljö 2011-2012 Våra 5 mål Vi ska lära oss vad som gäller Allemansrätt Vi ska kunna hitta med hjälp av kartor och GPS Vi ska lära oss om vad man kan göra i naturen Vi ska lära oss vad

Läs mer

Skötselplan Brunn 2:1

Skötselplan Brunn 2:1 Skötselplan Brunn 2:1 M:\Uppdrag\Brunn\Skötselplan Brunn.docx Skogsstyrelsen 2016-02-10 2(5) Skötselplan för Brunn 2:1, Värmdö kommun Denna skötselplan innehåller förslag på åtgärder inom de delar som

Läs mer

ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING

ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING 14 UPPDRAGSNUMMER: 3840003 FÖR DETALJPLAN LÅNGREVET, VÄSTERVIK 2014-04-03 Sweco Architects AB Ulrika Kanstrup Sweco 14 1 Sammanfattning Naturen i bostadsområdet utgörs av mindre skogspartier med främst

Läs mer