Välkomna till. Naturväktarna Skog
|
|
- Anton Lindström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Välkomna till Naturväktarna Skog Ni är nu ute med ett uppdrag att undersöka en skog. Det krävs vaken blick och lite tålamod. Starta med en gemensam vandring på ungefär 500 meter. Vår skog Under vandringen kan ni sätta upp snitslar för att markera ert undersökningsområde. Titta er omkring. Studera hur skogen ser ut och fundera på frågorna nedan. Fundera över: Trädslag Trädens ålder 1a. Beskriv hur skogen ser ut och var ni är. Skriv stödord som ni sedan ska använda hemma i klassrummet. Buskar Friluftsliv Historiska spår Skogsbruk 1b. Ser ni något vatten så beskriv även det. Vad tror ni att vattnet har för betydelse för livet i skogen? Träden i er skog 2. Beskriv fördelningen mellan barrträd och lövträd i skogen. Bäck Våtmark Dike Med träd menas här de som har en stam som är tjockare än "tumme-motpekfinger-måttet". Illustrationer: Martin Holmer 1
2 Skräpundersökning 3. Har ni funnit skräp längs vandringen? Dela in skräpet i olika grupper och kryssa för det ni hittat. 1. P Skor, kläder 2. P Pappersförpackningar, som mjölkkartonger 3. P Maskiner, maskindelar, kylskåp, bilar, cyklar 4. P eturburkar, returglas, returflaskor i plast 5. P Trä, masonit, möbeldelar 6. P Metall, burkar, tunnor, rör 7. P Tjära, asfalt, olja, bensin, kemikalier, färg 8. P Byggnadsmaterial, betong, tegelstenar, cementstenar 9. P Plast, nylon, skumplast, frigolit, gummi 10.P Glas, trasiga flaskor och burkar, stora skärvor esultatet av vår skräpundersökning Det är bra för alla om ni lämnar skogen städad. Om ni hittar väldigt mycket skräp så ring miljöansvarig på kommunen och berätta det. 4. Så här många sopsäckar med skräp samlade vi in: st. 5. Värdet av returförpackningarna: kr. 2
3 FÄLTUNDESÖKNING I SMÅUTO WWF Naturväktarna Ni skall nu välja trevliga ställen längs en sträcka där ni skall arbeta vidare i grupper. Mät ut rutor som är 10 x 10 meter och fortsätt undersökningen i rutorna. Djuren i skogen Fåglar 6. Sitt stilla en stund och lyssna. Hur många olika fåglar kan ni se eller höra? st 7. Vilka kan ni namnet på? Hackspettar hackar ut hål för att bygga bo i. De använder sitt bohål under en sommar. Året efter kan något annat djur använda bohålet. 8. Kan ni se bohål i levande eller döda träd? P Ja P Nej Spår av djur Här gäller det att ha ögonen öppna. Markera med kryss om ni ser olika typer av spår och försök lista ut vilket eller vilka djur som varit framme. 9. P Spår av gnag, betning Djur 10. P Spillning Djur 11. P Spårstämplar ("fotspår") Djur 12. P Fejning (hjortdjur som gnuggar hornen mot ett träd) Djur Fakta: Djurspår När haren biter av ett skott får den kvarvarande kvisten en spetsig yta. Hjortdjur däremot sliter av skottet och kvisten som blir kvar är fransig. Hjortdjur fejar hornen mot småträd. Av gnuggandet blir barken avskavd några decimeter ovan marken. Marken runt trädet blir upptrampad. 3
4 Däggdjur 13. I många skogar lever djur som man oftast inte ser. Vilka av dessa tror ni skulle trivas i er skog? Skulle de hitta mat, skydd och bostad? Motivera era svar. äv även trivs bäst i omväxlande landskap. Den klarar att leva i allt från kalfjäll till soptippar. även kan äta allt möjligt. Den viktigaste födan är smågnagare men den tycker också om harar, döda djur och bär. ävens lya grävs ut i sandbackar och har ofta flera ingångar. Lodjur Lodjuret trivs i berg och branter, på blockig mark och vid raviner. Lodjuret jagar gärna hare, ren, rådjur men tar också fåglar som ripa och orre. På vintern behöver ett vuxet lodjur ett kilo kött om dagen. Det måste alltså finnas gott om bytesdjur för att lodjuret ska trivas. Lodjuret har ett stort revir och trivs bäst i stora skogar. Lodjuren är vakna på natten och vilar på dagarna, gärna på klippblock och kullar där den har bra uppsikt över omgivningarna. Mård Mården trivs bäst i riktigt gammal skog. Den jagar smågnagare, ekorre, hare och fågel. På hösten tycker den om att äta bär. Mården är vaken på natten och ligger och vilar på dagarna, gärna i håliga träd eller i gamla ekorrbon. Grävling Liksom räven kan grävlingen leva i många olika miljöer. Den trivs bäst i öppna landskap och bor ofta nära människor. De övervintrar i gryt som ofta ligger i en skogsbacke nära odlad mark. Grytet gräver den ut i lös jord, gärna under stora träd eller stenrösen. Grävlingen är allätare. Den äter bär, växter, daggmask, insekter, snäckor, grodor, ormar, ägg och fågelungar. Skogssork En skogssork väger max 40 gram. Skogssorken lever i både lövskogar och barrskogar. Den äter frukter, löv, gräs, mossa, rötter, svamp, hasselnötter och insekter. Klättrar gärna i träd. Boet byggs av mossa och blad och ligger ofta under trädrötter. 4
5 Träden i skogen I skogen är det viktigt att det finns träd i olika åldrar och att det finns både levande och döda träd. Då trivs djur och växter bäst. Buskar och unga träd 14. Vilka olika träd och buskar kan ni se? Skriv det vanligaste först. Gamla träd och stubbar Stubbar är spår efter avverkning eller gallring av träd. Genom att ta reda på hur gamla träden var då de fälldes ska ni försöka uppskatta hur gammalt det äldsta trädet kan vara. 15. Vilken diameter har den största stubben? cm. Genom att räkna årsringarna på stubben kan man bestämma hur gammalt trädet var då det fälldes. Fakta: Varierad skog Vilka sorters träd som finns i skogen är viktigt för alla andra levande varelser i skogen. En del växter och djur finns bara i lövskogar, andra trivs i tallskogar, en del i gamla skogar och så vidare. Trädens ålder är också viktigt. Om det finns både unga, gamla och döda träd kan man förvänta sig att många olika djur och växter kan leva i skogen samtidigt. 16. Hur gammalt var trädet när det fälldes? år. Försök med hjälp av stubbens tjocklek att uppskatta åldern på det äldsta levande trädet i rutan. 17. Ungefär hur gammalt är det äldsta levande trädet? år. Döda träd Se efter om det finns några döda träd i er ruta. 18. Hur många döda träd, både stående och liggande, finns i rutan? st. 19. Under barken på döda träd trivs insektslarver. Se om det går att pilla bort lite bark från ett dött träd. Ser ni larvgångar där? Fundera över hur larven har hamnat där och hur den ska ta sig ut. 5
6 Lavar, mossor och svamp Lavar Välj tre träd i er ruta. Anteckna vilka trädarter det är. Ta fram ert OHblad med rutor. Lägg plasten mot stammen i ögonhöjd. Hur många rutor är täckta av lavar? Gör undersökningen på stammens södra sida, eftersom många ovanliga lavar gillar solljus. 20. Träd 1: Trädslag Antal täckta rutor st. 21. Träd 2: Trädslag Antal täckta rutor st. 22. Träd 3: Trädslag Antal täckta rutor st. 23. Se er om i rutan. Hittar ni lavar på andra ställen än på träden? P Ja, var? P Nej Mossor Titta er runt efter mossor. De växer på marken, på stenar eller på trädstammar. Jämför några olika mossor med varann. Hur många olika sorters mossor hittar ni? 24. Vi hittar olika mossor. 25. Välj den mossa ni tycker är vackrast och rita av den. Titta noga på den så ni inte missar några detaljer. Svamp Nu ska ni leta efter svampar. Titta både efter svamp på marken och på levande och döda träd. 26. Hur många sorters svamp hittar ni på marken i er ruta? st. 27. På hur många levande träd växer det svamp: st. 28. På hur många döda träd/stubbar växer det svamp: st. 6
7 Marken i skogen Örter, gräs och ris Ni ska nu undersöka örter, ris och gräs. Kika runt i rutan. Gör en liten utställning av det ni hittar. Om ni hittar få exemplar av vissa växter så låt dem sitta kvar. 29. Hur många olika växter hittar ni? st. 30. Vad heter de? Förna Hur den översta delen av jorden ser ut beror delvis på vilka växter och djur som lever i skogen. Barr och löv singlar ner till marken. Det översta jordlagret kallas förna och är jordens kompost. Förnan bryts ner med tiden och blir jord och näring för träden. 31. Ta det översta skiktet av jorden och fyll en 1-liters mjölkkartong med förna. Töm ut innehållet på ett ljust underlag och undersök vad förnan innehåller! 32. Hur många olika sorters levande kryp större än en millimeter hittar ni i er uppsamlade förna? st. Spår av eld Ser ni spår av skogsbränder? Spåren kan vara brunna träd, kol eller synas som ett svart lager i marken. Sparka lite i jorden för att se om ni ser ett svart kollager i marken. 33. Ser ni några tecken på att skogen brunnit? P Ja, vad? P Nej 7
8 FÖDJUPNINGSUPPGIFT WWF Naturväktarna Markägare och hur skogen sköts I nästan alla skogar bedrivs ett skogsbruk. Hur skogsbruket går till och hur skogen sköts är mycket viktigt eftersom det påverkar växter och djurs möjlighet att leva där. Ni får nu i uppdrag att undersöka skogsbruket och skötseln av er skog. Leta spår av skogsbruket Ta fram era stödord där ni beskrev hur skogen såg ut. Ni ska nu komplettera och leta efter spår av skogsbruk i er skog. Gå längs sträckan igen och kika efter spår av skogsbruk. Till höger finns några tips på vad ni kan leta efter. Stubbar Timmerupplag Maskinspår Trädplantering Markarbeten 34. Vi finner följande spår av skogsbruket: Skogsväg På hemmaplan: Intervjua markägaren 35. Ta reda på vem som äger den skog ni har gjort undersökningen i. ing denne och berätta om undersökningen och be att få göra en intervju! Till höger ser ni ett antal stödord. Kring varje stödord bör ni formulera en fråga och ställa till markägaren. Sammanfatta 36. Skriv ner vad markägaren berättar och era egna iakttagelser. Sammanfatta det på ett lösblad. (Markera några viktiga ord eller meningar som kan ingå i redovisningen på Naturväktarnas hemsida.) 8 Stödord: Ägande (dvs privat, statlig, kommun, bolag) Naturreservat Hur skogen har använts under de senaste 50 åren. Planer för framtiden Skydd för växter och djur Vilka djur som jagas. FSC Fakta: Vad är FSC? FSC kallas ett internationellt projekt för att miljömärka skogsbruket. Tanken är att få skogsägare att sköta sina skogar på ett sätt som skyddar skogens djur och växter och samtidigt tar hänsyn till människor och ekonomi.
9 FÖDJUPNINGSUPPGIFT WWF Naturväktarna Luften i skogen Luften delas av alla. Det är lika viktigt för skogens växter och djur att luften är ren som det är för oss människor. På många håll kommer föroreningar med luften som skadar både mark, liv och vatten. Hur ser det ut hos er? Ni får nu i uppdrag att undersöka luften i er skog. ph-prov I många delar av landet har luftföroreningar påverkat både mark och vatten. Vissa föroreningar leder till att marken blir surare än vad den varit. Att mäta markens ph-värde ger ett mått på hur sur marken är. 37. Gräv en grop och ta två prover i jorden. Ta ett prov på cirka 10 cm djup och ta ett prov på 30 cm djup. Var försiktiga och ta inte på jorden med fingrarna. a. Vilket ph-värde har ni på 10 cm djup? ph: b. Vilket ph-värde har ni på 30 cm djup? ph: I vilken typ av skog är proverna tagna? P Lövskog P Blandskog P Barrskog Trädgröna Där det finns gott om luftföroreningar finns ofta också gott om trädgröna på trädstammar. Trädgröna ser ut som ett grönt skimmer på trädstammen. 38. Finns trädgröna hos er? Titta på ett lövträd nära skolan. Undersök stammens norra sida, från marken och upp till brösthöjd (1,30 m). Trädgrönans utbredning på stammen (ett kryss). Vi ser: P Bara stam P Nästan bara stam P Lika mycket stam som trädgröna P Nästan bara trädgröna P Bara trädgröna 9 Fakta: Trädgröna Trädgrönan är en grönalg som tar sin näring direkt ur luften. Den gillar kväve som finns i bland annat utsläpp från trafik och industrier.
10 På hemmaplan Luftföroreningar 39. Titta på en karta. Försök att ta reda på vilken vindriktning som är vanligast hos er. Markera med kryss de utsläppskällor som finns närmare än fem kilometer från den skog ni undersöker. P Samhälle med mer än invånare P Flygplats P Starkt trafikerad väg P Industri med förorenande utsläpp till luften P Inget av ovanstående P Andra utsläppskällor, vilka? Transporter 40. Transporter med bil, lastbil och flyg släpper ut avgaser som bidrar till luftföroreningarna. I Sverige sker mycket transporter längs vägarna. Hur skall vi göra för att minska transporterna? Fråga 15 vuxna och sammanställ vad de tycker. P Förbättra kollektivtrafiken, tycker personer P Bättre information om utsläpp, tycker personer P Göra transporter dyrare genom skatter, tycker personer P Annat, tycker personer. Skriv vad de tycker: Sammanställ 41. Skriv en sammanfattning av ert arbete med luften i skogen och rita ett diagram över era resultat av intervjun. 10
11 FÖDJUPNINGSUPPGIFT WWF Naturväktarna Skogshistoria Förr fanns många torp i skogarna. Torparna var mångsysslare och skogen gav både mat, bostad och bränsle. På många håll i landet finns också fäbodar. Dit flyttade människor över somrarna för att förse sina djur med gott bete. Hur har skogen använts hos er? Ni får här i uppdrag att ta reda på så mycket ni kan om hur människorna använde skogen förr i tiden. Sök spår i skogen Ta fram era stödord från fråga 1, där ni beskrev skogen. Ni ska nu komplettera bilden med spår av historien. Gå sträckan en gång till och leta efter spår av människor som levt i skogen förr. Till höger finns en lista som ni kan ta hjälp av. Husgrund Ödehus Fäbod Odlingsröse Gärdesgård Tjärdal Stenmur Gamla ensamma fruktträd i skogen (som t.ex. äpple och körsbär). 42. Vi ser: På hemmaplan Intervjua äldre 43. Sök upp äldre personer eller en hembygdsförening och be dem berätta hur skogen såg ut förr. Hur använde man skogen då? Hur såg skogsbruket ut? Känner de till sagor om skogen eller väsen som man trodde bodde i skogarna förr? Sammanfatta 44. Skriv ner en sammanfattning av de intervjuade personernas berättelser och era egna iakttagelser. (Markera några särskilt viktiga ord eller meningar som redovisas till Naturväktarna) Fakta: Tjärdalar En tjärdal eller kolmila var äldre tiders vis att göra tjära och kol. Man hettade upp veden utan att den började brinna. Stenhögar i skogen kan vittna om att marken en gång varit en åker eller en äng. Bönderna rensade marken från stora stenar och samlade dessa i högar, s.k. odlingsrösen. 11
12 Fåglar i skogen Vilka fåglar man kan finna i skogen beror på vilken typ av skog man är i. Skogens ålder och vilka trädslag som finns i den har betydelse för vilka fåglar som lever där. Ni får nu i uppdrag att undersöka fågellivet i er skog och ta reda på hur det förändras över året. Skåda fågel Ha kikare och handböcker till hands! Leta upp ett bra ställe där ni kan sitta tysta och stilla ett tag och spana. Lyssna och spana runt omkring er! 45. Hur många olika fågelarter kan ni se och höra? stycken. 46. Försök att namnge dem. Skriv den vanligaste fågeln först, den näst vanligaste sedan och så vidare. På hemmaplan Tala med någon annan fågelkunnig 47. Kan ni ha missat någon fågel eller finns det andra fåglar i skogen under andra årstider. Ta kontakt med en ornitolog eller en lokal naturskyddsförening när ni kommer hem och be dem berätta om vilka fåglar de känner till i er skog. Forska vidare 48. Välj en av fåglarna som ni såg ute eller som ni känner till i er skog. Ta reda på så mycket som möjligt om den. Flyttar den på vintern? Hur ser boet ut? Vad äter den? Sammanfatta 49. Sammanfatta vad ni tagit reda på i en berättelse eller i en ritad serie om fågeln. Berättelsen ska handla om fågelns liv under ett år i er skog. 12
13 Journalistgruppen Att dokumentera arbetet är viktigt. Det hjälper er att komma ihåg vad ni gjort och är ett sätt att sprida kunskap vidare. Ni får nu i uppdrag att samla ihop hela klassens arbete. Sammanställ det i en artikel som andra kan ta del av. Dokumentera i fält 50. Gå runt i ert undersökningsområde. Dokumentera vad de andra grupperna håller på med. Har någon grupp upptäckt något särskilt spännande? Be varje grupp visa och berätta. Har ni med kamera så ta några bilder. På hemmaplan Sammanställ i en artikel 51. Samla ihop de andra gruppernas material eller intervjua dem och fråga dem vad de har kommit fram till. Sammanställ klassens arbete i en artikel. Artikeln skall ge en bakgrund till er undersökning, berätta om undersökningen, beskriva var ni har varit och om era resultat. Avsluta artikeln med rekommendationer om hur man bör sköta skogen och bete sig som gäst i skogen, för att så många djur och växter som möjligt skall trivas där. Artikeln kan ni skicka till er skogs markägare och till en tidning. Kanske har ni en skoltidning eller en egen hemsida på skolan där ni kan lägga ut den. När ni är klara: för in alla gruppers resultat på edovisningsblanketten och mata in uppgifterna på Naturväktarnas hemsida: 13
RÄVEN TECKEN SOM STÖD FAKTA OM RÄVEN
VÅRA VILDA DJUR RÄVEN TECKEN SOM STÖD FAKTA OM RÄVEN Rävens ungar föds på våren. Det blir mellan 3-6 ungar och ibland ända upp till 12 ungar i grytet. Rävar bor i skogen i ett hål i marken som kallas gryt.
Läs merKOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN
TALLENS TALANGER DEN HÄR ÖVNINGEN RIKTAR SIG TILL ÅK 4-6. MED TALLENS TALANGER FÅR ELEVERNA UTFORSKA TALLEN OCH DESS INVÅNARE. VI UNDERSÖKER TALLEN SOM ETT EKOSYSTEM OCH FUNDERAR ÖVER NÄRINGSVÄVAR, POLLINERING
Läs merSkogen + Naturen på hösten. Åk 4
Skogen + Naturen på hösten Åk 4 Vad innehåller detta område! Biologi Olika sorters skogar Planterad skog/urskog Vanliga träd Användning av träd Svamp Vanliga svampar Nedbrytning Nedbrytare: myra och daggmask
Läs merNaturväktarna KUST. Redovisningsblankett för. Växterna på land och i vattnet. Datum för undersökningen: Klass/grupp: Kontaktperson:
Redovisningsblankett för Naturväktarna KUST Redovisa på hemsidan www.naturvaktarna.wwf.se Vi har tyvärr ingen möjlighet att ta emot redovisningar per post eller fax. Datum för undersökningen: Klass/grupp:
Läs merVuxen 1. Barn 1. Många djur bor under marken. Vilket gulligt djur av dessa gräver sina bon under marken?
Vuxen 1 Daggmasken lever under jorden där den bryter ned gamla löv och annat till ny fin jord, samtidigt som den rör om i jorden. Men hur blir det nya maskar? 1. Daggmasken är tvåkönad och kan para sig
Läs merElevblad biologisk mångfald
Elevblad biologisk mångfald Ekologi i skogen Hur fungerar naturen och vilka samband finns mellan olika organismer? En ekologisk undersökning ger oss svar på dessa frågor. Varje ekologiskt system har sina
Läs merSamtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)
Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog
Läs merStenarnas mångfald. 1. Djurkort. 2. Sortering. 3. Karta. 4. Stensamlingar
Det här elevbladet tillhör WWF s arbetsområde Jordbrukslandskapet. är ett utbildningsprogram från Världsnaturfonden WWF. ELEVBLAD - Stenar Stenarnas mångfald 1. Djurkort Tag fram ditt djurkort och fundera
Läs merÄger du ett gammalt träd?
Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur
Läs merDatum för undersökningen: Klass/grupp: Kontaktperson: E-post. Antal deltagare: Skola: Skolans adress: Telefon: Fax: Kommun: Län:
Redovisningsblankett för Naturväktarna - KUST Datum för undersökningen: Klass/grupp: Kontaktperson: E-post Antal deltagare: Skola: Skolans adress: Telefon: Fax: Kommun: Län: Namn på området och närmaste
Läs merEfter istiden, som tog slut för ca år sedan, började Finland det vill säga landet stiga upp ur havet.
Efter istiden, som tog slut för ca 10 000 år sedan, började Finland det vill säga landet stiga upp ur havet. De första djuren som kom till Finland var fiskar, sälar och fåglar. Så småningom kom också däggdjuren,
Läs merVad vill du göra på stranden? Vågar du vara ute i naturen på natten? Finns det farliga djur i Sverige?
Känner du dig hemma i naturen? Finns det allemansrätt i landet du kommer från? Vad vill du göra på stranden? Vilken plats är din favoritplats? Varför? Är du rädd för djur i skogen? Är du rädd för djur
Läs merMITT I NATUREN. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Mitt i naturen i Universeums utställning Vattnets väg på plan 4.
MITT I NATUREN Uppdrag för åk f-3 Välkommen till uppdraget Mitt i naturen i Universeums utställning Vattnets väg på plan 4. Lärarhandledningen är till för att ge dig som lärare en möjlighet att förbereda
Läs merCentralt innehåll och förmågor som tränas enligt Lgr 11:
SIDAN 1 Författare: Kirsten Ahlburg Vad handlar boken om? Boken handlar om Noa som är ute med sin pappa i skogen. Noa får syn på en död hjort, och plötsligt upptäcker de en varg mellan träden. Vargen ser
Läs merGrön Flagg Tema Närmiljö 2011-2012
Grön Flagg Tema Närmiljö 2011-2012 Våra 5 mål Vi ska lära oss vad som gäller Allemansrätt Vi ska kunna hitta med hjälp av kartor och GPS Vi ska lära oss om vad man kan göra i naturen Vi ska lära oss vad
Läs mer1. Vad är allemansrättens
1. Vad är allemansrättens huvudregel? 1. Inte störa & inte förstöra X. Bara störa & förstöra 2. Det finns inga regler 2. Vad ska du göra när du råkar komma nära ett djur i skogen? 1. Jag går fram och klappar
Läs merAllemansrätten paddling
Allemansrätten paddling Inte störa inte förstöra är huvudregeln i allemansrätten. Allemansrätten är en fantastisk möjlighet för alla att röra sig fritt i naturen. Allemansrätten gäller både på land och
Läs merTecken på häckning BILDERNA I PRESENTATIONEN FÅR INTE ANVÄNDAS TILL ANNAT UTAN TILLSTÅND. Bilder: Petri Kuhno
Tecken på häckning BILDERNA I PRESENTATIONEN FÅR INTE ANVÄNDAS TILL ANNAT UTAN TILLSTÅND På våren är det dags att häcka! Våren och sommaren är bästa tiden att häcka. Varför? det finns mycket mat (t. ex.
Läs merAsp - vacker & värdefull
Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande
Läs merSkogssork (Clethrionomys glareolus)
Skogssork (Clethrionomys glareolus) Är vanlig i hela Sverige. Kroppslängden är 8-13,5 cm med ett smalt huvud. Har en ± tydligt rödbrun rygg, sidor ljusa/gulaktiga och vitaktig buk. Svansen är 3-6 cm och
Läs merBiologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Biologi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds
Läs merSkogliga åtgärder vintern 2011/2012
INFORMATION 1 [8] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att
Läs merSvar till spelkorten
Svar till spelkorten Svaren står i ordning efter siffran överst på varje kort 1. Var får du elda? På säkra platser och färdiga grillplatser. Du får inte tända eld på en klippa eller om det är förbud mot
Läs merProva att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv.
SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MILJÖ- OCH NATURKUNSKAP Ekorrspåraren Tecken som visar att här har varit ett djur kallas spårtecken. Det kan vara avtryck av fötter, en halväten kotte, märken efter avbitna
Läs merUppdrag: SPINDELNS KROPP
SP I LAR D N Korsspindlar spinner stora vackra nät. Nätets mönster ser ut som ett cykelhjul med ekrar. Många spindlar som spinner den här typen av nät tillhör gruppen hjulspindlar. Spindlar finns i nästan
Läs merHur arbetar en arkeolog? Text: Annika Knarrström
Hur arbetar en arkeolog? Text: Annika Knarrström Man kan bli arkeolog genom att gå på särskilda utbildningar på universitet. Utbildningarna kan hålla på i tre år eller mer. På universiteten lär man sig
Läs merSyfte På ett handfast sätt få förståelse för arternas betydelse för ekosystemets/naturens överlevnad.
Övningar för små barn (källa http://jämtnatur.se/) Naturens väv På ett handfast sätt få förståelse för arternas betydelse för ekosystemets/naturens överlevnad. Passar för 1, 2 och 3. Ett nät (fotbollsnät
Läs merGrön Flagg 2006-2007
Grön Flagg 2006-2007 Utvärdering av Förskolan Spargrisens arbetat med Grön Flagg. Inledning Under läsåret 06-07 hade vi valt att fortsätt Grön Flagg- och miljö arbetet med tema Skogen. Skogen/skogarna
Läs merNATURRESERVAT I VÄRMLANDS LÄN NIKLASDALS LÖVSKOG
NATURRESERVAT I VÄRMLANDS LÄN NIKLASDALS LÖVSKOG OM NIKLASDALS LÖVSKOG Naturreservatet Niklasdals lövskog består av 12 hektar lövskog med höga naturvärden. I reservatet finns en vandringsled, rastplatser,
Läs merStenåldern SIDAN 1 Lärarmaterial
Stenåldern SIDAN 1 Författare: Torsten Bengtsson Mål och förmågor som tränas: Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och
Läs merSkogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt
Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens
Läs merVälkommen till Naturstig Miskarp
Välkommen till Naturstig Miskarp Naturstig Miskarp kom till under Mjölby Golfklubbs arbete med GEOcertifiering. Under arbetet såg man en möjlighet att skapa en lärorik naturstig för allmänheten som en
Läs merNedbrytning. Gråsuggor, daggmaskar och andra småkryp. åk Foto: Bo Lindvall/Malmö Stad
Foto: Bo Lindvall/Malmö Stad Nedbrytning Gråsuggor, daggmaskar och andra småkryp åk 1-3 www.malmo.se/pedagogiskakartor Gråsuggeterrariet Mål: Få syn på enkla näringskedjor och kunna förklara biologiska
Läs merNATURRESERVAT I VÄRMLANDS LÄN VÄSTRA LÅNGHOLMEN EN DEL AV NATURRESERVATET VÄRMLANDSSKÄRGÅRDEN
NATURRESERVAT I VÄRMLANDS LÄN VÄSTRA LÅNGHOLMEN EN DEL AV NATURRESERVATET VÄRMLANDSSKÄRGÅRDEN NATURRESERVAT Naturreservatet Värmlandsskärgården bildades 1980 med syfte att bevara skärgårdens naturvärden
Läs merAllt om årstiderna - Vintern
Filmhandledning Handledningen innehåller tre sidor med av olika svårighetsgrad och en sida med lärarhandledning och facit till frågorna. Speltid: 13 min Från: 5 år Ämne: Biologi, Geografi, Zoologi Produktionsland:
Läs merGOD JUL ÖNSKAR
GOD JUL ÖNSKAR NATURARVET HAR TACKSAMT MOTTAGIT EN GÅVA I gammelskogen myllrar det av liv. Det finns svampar, mossor, skalbaggar och fåglar. Det hackar, kvittrar, prasslar och tassar. I en skog, bevarad
Läs merBlommande mångfald Plats: gärna en äng, hage eller vägren
ELEVBLAD - Blommor Blommande mångfald Plats: gärna en äng, hage eller vägren 1. Djurkort Tag fram ditt djurkort och fundera på: Är detta en trivsam plats för ditt djur? Skulle djuret kunna bygga ett bo
Läs merVad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: på läger Lärarmaterial. Författare: Kirsten Ahlburg
sidan 1 Författare: Kirsten Ahlburg Vad handlar boken om? Boken handlar om Noa som ska på läger med scouterna. När de kommer fram till stugan går alla ut i skogen för att samla ved. Noa kommer ifrån de
Läs merNYGÅRDSKÄLLAN VANDRA TILL NATURLIG KÄLLA
NYGÅRDSKÄLLAN VANDRA TILL NATURLIG KÄLLA OM NYGÅRDSKÄLLAN Nygårdskällan är en naturlig artesisk källa med kristallklart vatten. Förr i tiden vallfärdade människor till källan för att dricka av källvattnet
Läs merSKOGSLEKAR I TYRESTA
SKOGSLEKAR I TYRESTA I DET HÄR HÄFTET FINNS NÅGRA ÖVNINGAR SOM HANDLAR OM SKOGEN OCH ÄR ANPASSADE FÖR BARN I FÖRSKOLAN. TANKEN ÄR ATT BARNEN SKA UPPTÄCKA OCH LÄRA KÄNNA SKOGEN GENOM ATT BEKANTA SIG MED
Läs mer1. Vart är trattkantarellen mindre vanlig? 2. Hur växer trattkantarellen? 3. Hur ser den ut?
Faktakort 1 Kantarellen är en av dom vanligaste svamparna. Dom kan man äta. Dom finns i hela Sverige, i löv och barrskogar. Kantarellen är gul. Kantarellen är en skivsvamp, den har skivor under hatten.
Läs merSkogstomten Stures dagbok
Skogstomten Stures dagbok Sara Kåll, 2013. Måndag Tidigt på morgonen var luften frisk. Solen tittade fram och i mina kinder kände jag, att temperaturen var ett par grader på minus. Idag har jag suttit
Läs merDEN VITA SKOGSHAREN DEN HÄR ÖVNINGEN RIKTAR SIG TILL ÅK 1-3 OCH HANDLAR OM HUR OLIKA DJUR FÖRBEREDER SIG INFÖR VINTERN.
DEN VITA SKOGSHAREN DEN HÄR ÖVNINGEN RIKTAR SIG TILL ÅK 1-3 OCH HANDLAR OM HUR OLIKA DJUR FÖRBEREDER SIG INFÖR VINTERN. DET FINNS DE SOM STANNAR, DE SOM FLYTTAR OCH DE SOM SOVER SIG IGENOM VÅR KALLA ÅRSTID.
Läs merUPPDRAG: SOPOR. Värdefulla sopor. Farliga sopor
UPPDRAG: SOPOR Vid gamla boplatser hittar arkeologer aska, ben och frön. Det kan vara fynd som är tusen år gamla spår efter människor som levde innan sopbergens tid. Deras sopor var inte farliga för miljön.
Läs merJORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015
JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna
Läs merFörslag på inledning. Att göra i trädgården. Studera fjärilens livscykel. Undersök bikupan. Artrally
Syfte: Skapa intresse och förståelse för olika småkryp. Visa att insekterna fyller flera viktiga funktioner och är avgörande för att våra ekosystem ska fungera och vi människor få mat. Mål: Att skapa fler
Läs merIdéer för julpyssel med material från naturen
Idéer för julpyssel med material från naturen Kransar och annat att hänga på dörren Tidningspapper och ståltråd till stommen. Blomstertråd (=riktigt tunn ståltråd) att binda fast riset med. Granris och/eller
Läs merVälkomna till. Naturväktarna Kust
FÄLTUNDESÖKNING Välkomna till Naturväktarna Kust Ni har uppdraget att undersöka en havsstrand. Vilka djur och växter hittar ni här? Hur påverkar vi människor livet på land och i vattnet? För att ta reda
Läs merBiologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2014/2015 Biologi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov
Läs merLättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram
Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla
Läs merKronobergs Miljö. - Din framtid!
Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft
Läs merSkogliga åtgärder vintern 2011/2012
INFORMATION 1 [10] 2011-12-02 Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och
Läs merSKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG
SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård
Läs merLEVA LIVET 3. Gunvor Petersson Lilian Nilsson. Arbetsblad
Jag är fantastisk (sidan 2) 1 Läs sidan 2. Rita av dig själv. Både huvud och hela kroppen ska vara med. Skriv ditt namn. 2 Tänk efter vad du kan göra med dina händer. Skriv en lista. 3 Vad kan du göra
Läs merUppdaterad. Tisdag v 47. Torsdag v 46. Tisdag v 45. Måndag v 43. Tisdag v 42
Uppdaterad Vill du vara med från starten, rulla då ner till slutet av dokumentet. Nya inlägg alltid först. Tisdag v 47 Utvärdering Avslutning Torsdag v 46 Vattnets kretslopp Tisdag v 45 Kretslopp Tippen
Läs merMinifakta om djurungar i staden
ANN-CHARLOTTE EKENSTEN SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? En del djur lämnar skogen och flyttar in till staden. I den här boken får vi möta några djur som lever med sina ungar i staden. Hare,
Läs merVattnet finns överallt även inuti varje människa.
Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.
Läs merStenåldern. * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr *
Stenåldern * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr * När det blev varmare smälte isen så sakta. Lite för varje år. Sten och grus var allt som fanns kvar när isen hade smält. Först började det växa
Läs merLek och testa med vatten
NR 2, 2018 KEBNEKAISE Sydtoppen 2097,5 m.ö.h. Nummer 2 Vecka 8 17 2018 Mät med centimenter Lek och testa med vatten Sätt färg på naturen Ytterligare ett äventyr Blipp! Jag längtar verkligen tills vi är
Läs merDU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE. en informationsbroschyr om vatten och avfall
DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE en informationsbroschyr om vatten och avfall I vattenverket gör vi vattnet rent. VATTENVERKET Svampen är vårt vatten torn som gör att vattnet kan tryckas ut i kranarna. I avloppsreningsverket
Läs merVälkommen till Västergården på Hjälmö
Elevblad Hjälmö Bilaga 4:1 Välkommen till Västergården på Hjälmö Den här gården är skärgårdsjordbrukets hjärta och centrum. Det är härifrån allt utgår, här bor djuren på vintern, här finns bostadshusen
Läs merUpptäck naturen! 3. Naturens konsert
3. Naturens konsert På våren och försommaren sjunger fågelhanarna. De lockar till sig honor och hävdar revir genom att sjunga. Honorna väljer kräset den som sjunger mest och bäst. Senare på sommaren tystnar
Läs merAllemansrätten på lätt svenska
EriK lindvall/folio Allemansrätten på lätt svenska ANNiKA ridington-brodén/folio Upptäck naturen du också Det finns mycket att upptäcka och uppleva i naturen. Lyssna på fåglarna. Plocka blommor att ta
Läs merVika Förskola Spring önskelista 20100209
Vika Förskola Spring önskelista 20100209 Då vi har en gård som är mycket exponerad för solen känns solskydd extra viktigt. Backen upp mot rutschkanan där det kan vara mycket sol vill vi ha som den är eftersom
Läs merFacit till Tummen upp! Svenska Kartläggning åk 3
Facit Tummen upp! Svenska Kartläggning åk 3 Till dig som använder detta facit: Sidnumren hänvisar till sidan i boken. På en del frågor står det Elevens eget svar i facit. Det beror på att eleven kan svara
Läs merPå besök i rovdjurens land
På besök i rovdjurens land Björn, järv, varg och lodjur är stora rovdjur som finns i Sverige. Det sägs att de är starka, listiga och farliga och att de bor i skogen. Vill du veta sanningen? Följ med hem
Läs merFORNTIDSVANDRING NÄRA STAN
FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Flen Salsta Stenhammar CIRKA 6 KM 7 6 5 4 3 Plats 1 11, platser med fornlämningar 8 2 1 9 10 11 FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Plats 1: Grav från järnåldern PLATS 1 Grav från järnåldern
Läs merTips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O
Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i
Läs merAllemansrätten en unik möjlighet
1 Allemansrätten en unik möjlighet Inte störa inte förstöra är huvudregeln i allemansrätten. Allemansrätten är en fantastisk möjlighet för alla att röra sig fritt i naturen. Du använder dig av allemansrätten
Läs merNaturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING
Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING KLIMAT och KRETSLOPP. Kopplingar till kursplanernas mål SO Förstå vad som utgör resurser i naturen, kunna se samband mellan naturresurser och människors verksamheter,
Läs merRedovisningsblankett Naturväktarna EKO
Redovisningsblankett Naturväktarna EKO Datum för undersökningen: Kontaktperson: Klass/grupp: Redovisa gärna era undersökningsresultat till Naturväktarnas hemsida: www.naturvaktarna.wwf.se Tyvärr kan vi
Läs merFRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER
På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter
Läs merBiologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2014/2015 Biologi Delprov B. Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov
Läs merDu har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3
Storyline Hjulius Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3 Eleverna får träffa Hjulius som är en hasselmus. Han bor i området och har helt plötsligt
Läs merLill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se
Lill-Skansens djur. Här presenterar vi de djur som finns inne på Lill- Skansen. För att besöket ska bli så bra som möjligt är det bra om du lär dig känna igen så många djur som möjligt. Foton: Anders Bouvin
Läs merAnpassningar i naturen. Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper
Anpassningar i naturen Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper Begrepp att kunna Ekologi Ekosystem Biotop Biologisk mångfald Näringskedja Näringsväv Kretslopp Naturtyp Anpassning Polartrakt
Läs merAlla plockar svamp och bär (s.6)
Alla plockar svamp och bär (s.6) 1. Dela upp följande sammansatta ord. 1. björklöv regnkläderna gulbruna 4. matsvamparna 5. barrskog 6. favoritställe 7. allemansrätten s 8. bostadshuset s 9. svampplockare
Läs merTitta in i medeltiden
Titta in i medeltiden Instruktioner för genomförandet av specialmärket Historikern godkänt av Finlands Scouter på Aboa Vetus & Ars Nova -museet Välkommen att undersöka historia! Att undersöka och studera
Läs merBiologi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2013/2014 Biologi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov
Läs merMILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR
MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck
Läs merLässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Tyra och hennes pappa är på camping med silverkulan. Ja, de kallar sin husvagn för silverkulan eftersom den är liten och rund. De bestämmer sig för att ta en
Läs merFigur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.
9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck
Läs merMILJÖMÅL: FRISK LUFT. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.se
MILJÖMÅL: FRISK LUFT Lektionsupplägg: Undersök det osynliga Det kan vara svårt att förstå effekterna av luftföroreningar när de inte fysiskt går att se. Genom ett enkelt experiment synliggör ni för ögat
Läs merStart för Mattestigen. Promenera till Vindskyddet
Start för Mattestigen Promenera till Vindskyddet Hur många skålar till bokollon finns i burken? Hur många skålar tror du att det behövs för att det skall väga lika mycket som burken? Ta upp en bokollonskål
Läs merSinnenas stig GNESTA
Sinnenas stig GNESTA Välkommen till denna promenad där du ska få en sinnesupplevelse samtidigt som du får en härlig vandring i Gnestas vackra miljö. Fokus är på DIG och dina sinnen, tanken är att du ska
Läs merVem hämtar avfallet hemma hos er? 1. Kommunchefen X. Personal i mataffären 2. Sopåkarna. Var slänger man sin radiostyrda bil?
Vad gör man pappersförpackningar av? 1. Olja X. Glas 2. Träd Vem hämtar avfallet hemma hos er? 1. Kommunchefen X. Personal i mataffären 2. Sopåkarna Vilket är ett matavfall: 1. Löv X. Äppelskrutt 2. Slajm
Läs merAllemansrätten en unik möjlighet
Allemansrätten en unik möjlighet Felix Oppenheim/Folio 1 Allemansrätten Sime/Folio Inte störa inte förstöra är huvudregeln i allemansrätten. Allemansrätten är en fantastisk möjlighet för alla att röra
Läs merÅrgång 13. Kalendern är ett samarbete mellan. Dovhjortar. foto: Martin Lindvall
2015 Årgång 13 Kalendern är ett samarbete mellan foto: Martin Lindvall Dovhjortar Risken att bli påkörd och dödad av en bil är tre gånger så stor i mörker som i dagsljus. Redan i skymningen ökar risken.
Läs merFritidspedagogisk verksamhet II natur och teknik
Fritidspedagogisk verksamhet II natur och teknik Provmoment: Ekologi och artkunskap, 2,5 hp Ladokkod: 11GF50 TE08 Tentamen ges för: 11GF50 ht 2018, Borås (Examination 1) Tentamensdatum: 2018-10-05 Tid:
Läs merSkogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening
www.skanssundet.se Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening Skogsvårdsplan Skanssundets Samfällighetsförening BG 20140302 Sid 1 Bakgrund Skanssundets samfällighet har sedan dess bildande
Läs merPå Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika,
EUROPA landskapet På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika, Asien, Antarktis, Oceanien och Europa). Europa är den näst minsta av dessa världsdelar. Europas natur är väldigt omväxlande.
Läs merNy tidning i Adelöv! Här kommer nummer 2 av ADELÖVSBLADET. Vi kommer fortfarande att jobba med: 1. Intervjuer. 2. Reportage. 3. Korta notiser om allt
Nr. 2 ADELÖVSBLADET vecka 8-9 2011 Ny tidning i Adelöv! Här kommer nummer 2 av ADELÖVSBLADET Vi kommer fortfarande att jobba med: 1. Intervjuer 2. Reportage 3. Korta notiser om allt 4. Roliga historier,
Läs merHÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT
Förskolan Almbacken Lund November 2017 - Oktober 2018 VÅR RESA GICK I MÅL 03 OKTOBER 2018 HÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT Tack för er fina rapport, nu ska ni få fira att ni fått Grön Flagg-diplomering!
Läs merMinifakta om djurungar vid vatten
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? I boken presenteras några djurungar som har sina bon i närheten av vatten. Vi lär oss bland annat att tumlaren är en liten val och att bävern bygger hyddor av
Läs merVikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se
Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)
Läs merAnmälan om trädfällning på strandskyddad mark inom fastigheten Marby 6:4, Hönsskär
Norrköpings kommun Bygg- och miljökontoret Bygglov 601 81 Norrköping byggomiljokontoret@norrkoping.se Norrköping 2013-12-09 Anmälan om trädfällning på strandskyddad mark inom fastigheten Marby 6:4, Hönsskär
Läs merBeslut för Älvsjöskogens naturreservat 11 (18)
11 (18) C. Föreskrifter med stöd av miljöbalken 7 kap. 30 om rätten att färdas och vistas inom naturreservatet. Utöver vad som gäller i lagar, förordningar och lokala föreskrifter, föreligger förbud enligt
Läs merSidhänvisning. Bild 1, Korsspindel
Förteckning med fotografer till bilder i "Boke OBS! Denna förteckning är inte komplett, uta Sidhänvisning Omslag, första sidan, insida Sid 2 Sid 2 Sid 2 Sid 3 Sid 3 Sid 5 Sid 6 Sid 7 Sid 7 Sid 7 1 Bild
Läs merNaturskolans program är en upplevelsebaserad undervisning där eleverna får lära med hela kroppen och alla sinnen ute i naturen.
VÅRBREV 1 Naturskolans program är en upplevelsebaserad undervisning där eleverna får lära med hela kroppen och alla sinnen ute i naturen. Genom systematiska undersökningar och naturvetenskapliga arbetsmetoder
Läs mer