Målstyrning utifrån god ekonomisk hushållning. Borgholms kommun

Transkript

1

2 Revisionsrapport Målstyrning utifrån god ekonomisk hushållning Lisa Åberg Malin Kronmar Oktober 2015

3 Innehåll 1. Inledning Bakgrund Syfte och revisionsfråga Revisionskriterier Kontrollmål Avgränsning Metod Iakttagelser och bedömningar Har fullmäktige fastställt mål utifrån ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv? Iakttagelser Bedömning Hur har dessa mål tillämpats i styrelsen och nämndernas styr- och budgetprocess? Iakttagelser Bedömning Hur har arbetet med att konkretisera mål för ekonomi, produktion och kvalitet inom verksamhetsområden skett? Iakttagelser Bedömning Finns en koppling mellan mål och resurser? Iakttagelser Bedömning Hur följs målen upp övergripande och inom respektive verksamhetsområde? Iakttagelser Bedömning Vilka effekter har målstyrning för en god ekonomisk hushållning gett? Iakttagelser Bedömning Revisionell bedömning Rekommendationer Oktober av 13

4 1. Inledning 1.1. Bakgrund Riksdagens beslut 2004 om ändringen i kommunallagen from 1 november 2004 med förtydligande av bestämmelserna om god ekonomisk hushållning innebär att kommuner och landsting i budget ska ta fram särskilda mål (verksamhetsmål och finansiella mål) och riktlinjer av betydelse för god ekonomisk hushållning. Revisorerna har i sin risk- och väsentlighetsanalys uppmärksammat kommunens mål för en god ekonomisk hushållning och dess styreffekt Syfte och revisionsfråga Granskningen syftar till att besvara följande revisionsfråga: Bedriver styrelsen och nämnderna en ändamålsenlig verksamhet med en god intern kontroll med avseende på verksamhetsmålen enligt god ekonomisk hushållning? 1.3. Revisionskriterier Kommunallagen Budget år 2015 Budget år 2014 Årsredovisning år Kontrollmål Har fullmäktige fastställt mål utifrån ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv? Hur har dessa mål tillämpats i styrelsen och nämndernas styr- och budgetprocess? Hur har arbetet med att konkretisera mål för ekonomi, produktion och kvalitet inom verksamhetsområden skett? Finns en koppling mellan mål och resurser? Hur följs målen upp övergripande och inom respektive verksamhetsområde? Vilka effekter har målstyrning för en god ekonomisk hushållning gett? 1.5. Avgränsning Granskningen avgränsas till kommunstyrelsen, socialnämnden, samhällsbyggnadsnämnden och utbildningsnämnden Metod Granskningen baseras på intervjuer och analys av dokumentation. Vi har granskat budgetarna för år 2014 och år 2015, årsredovisning för år 2014, delårsrapporter och tertialrap- Oktober av 13

5 porter, verksamhetsplaner, balanserade styrkort, budgetuppföljningar, årshjul samt relevanta beslut och protokoll. Vidare har vi intervjuat följande personer/funktioner: Kommunstyrelsens presidium Socialnämndens ordförande Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Utbildningsnämndens ordförande T.f. kommunchef tillika ekonomichef Socialchef Utbildningschef Samhällsbyggnadschef Chef för individ- och familjeomsorg och omsorgen för funktionsnedsatta Chef för äldreomsorg och hälso- och sjukvård Stabschef för utbildningsförvaltningen Rapporten har faktaavstämts av förvaltningscheferna och ekonomichefen. Oktober av 13

6 2. Iakttagelser och bedömningar 2.1. Har fullmäktige fastställt mål utifrån ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv? Iakttagelser Finansiellt perspektiv I budget år 2015 med planering för åren finns de gällande finansiella målen och verksamhetsmålen. Inledningsvis står att har tillämpat den så kallade Borgholmsmodellen under två år. Modellen baseras på strukturjusterad standardkostnad, samt där standardkostnaden inte är tillämpbar, ett genomsnitt av två jämförbara kommuner, Simrishamn och Sotenäs. Övergripande målsättningar har varit att komma ned i kostnad till jämförbara kommuner med bibehållen eller förbättrad kvalitet, samt att även målet om god ekonomisk hushållning uppfylls. Målet om hushållning är en vägledning om vilket resultat som bör uppnås vid årets slut och motsvarar för Borgholms del två procent av skatter och bidrag. Vidare framgår att målet om god ekonomisk hushållning omfattar inte enbart att uppnå två procentsmålet. Viktigt för kommunen är också den långsiktiga investerings- och likviditetsplaneringen och där kommunens förmåga till att göra prioriteringar är en kritisk faktor. De finansiella målen i budget år 2015 är tre till antalet och ska bedömas över en femårsperiod. Det innebär att de ska vara uppfyllda under två år bakåt, innevarande år och två år framåt. Målen är formulerade enligt följande: Ekonomin skall utgöra begränsningar för verksamheten Investeringar ska självfinansieras Kostnaderna ska inte överstiga 98 procent av intäkterna från skatter och bidrag Verksamhetsperspektiv Kommunfullmäktige har i 206, antagit Vision 2020 som lyder enligt följande: har en attraktiv, företagsam och långsiktigt hållbar utveckling där kreativitet, natur- och kulturvärden beaktas. Utifrån visionen har fullmäktige fastställt följande övergripande verksamhetsmål: ska till år 2020 ha ökat till minst invånare s företagsklimat ska år 2015 vara bäst i länet och bland de 100 bästa i landet enligt Svenskt Näringsliv. Oktober av 13

7 År 2013 ska mer av den kommunala verksamheten vara möjlig att driva som företag i personalkooperativ eller andra företagsformer, för invånarna ska detta leda till ökad valfrihet. Verksamheterna i ska bedrivas med utgångspunkt i samma kostnad som i jämförelsebara kommuner samt i enlighet med de politiskt prioriterade målen. ska vara ledande i Kalmar län i miljö- och klimatarbetet och aktiv i samarbetet med övriga kommuner för fossilbränslefri region år Energianvändningen ska minska med 15 % från år 2012 till år 2015 och med 20 % till år ska vara en kommun som präglas av kundfokus, medborgarfokus, demokrati, öppenhet, och god service i alla verksamheter ska vara en kommun där pojkar och flickor, kvinnor och män oavsett kön, ålder och etnisk bakgrund har lika rättigheter och möjligheter. Sjukfrånvaron bland kommunens medarbetare ska vara under 4,5 % genom ett hälsofrämjande arbete samt genom ökad delaktighet och inflytande bland medarbetare i verksamheterna. ska skapa förutsättningar för bostäder till åretruntboende. Särskilt ska ungas behov uppmärksammas. Av dokumentet framgår att visionen och verksamhetsmålen ska revideras i början av varje mandatperiod. Fullmäktige har i 91, , reviderat ordet kundfokus till medborgarfokus. Ovanstående vision och övergripande mål finns varken med i budgeten för år 2015 eller budgeten för år I budgeten presenteras däremot nämndspecifika visioner och verksamhetsmål för kommunstyrelsen, socialnämnden, utbildningsnämnden och samhällsbyggnadsnämnden. Verksamhetsmålen är formulerade utifrån perspektiven medborgare, verksamhet och process, lärande och förnyelse samt ekonomi. Målen är totalt 30 till antalet och är formulerade som visioner eller strävansmål. Nedan redovisas ett antal exempel på verksamhetsmål: Skapa goda förutsättningar för alla att arbeta, leva och bo i hela kommunen. (kommunstyrelsen) Vi har goda resultat och kvalitet inom stöd, vård och omsorg. (socialnämnden) Vi har jämställdhetsperspektiv. (socialnämnden) s barn är kunnigast i Kalmar län. (utbildningsnämnden) Vi har effektiva processer med ständig förbättring. (samhällsbyggnadsnämnden) Oktober av 13

8 Det framgår inte av budgeten hur verksamhetmålen ska mätas. Målen är i princip desamma i budgeten för 2014 med undantag för samhällsbyggnadsnämnden. I årsredovisningen för år 2014 redovisas måluppfyllelsen för totalt 50 verksamhetsmål. Dessa 50 mål framgick inte av budgeten för år Av intervjuerna framkommer att arbete pågår på den politiska nivån med att revidera vision och övergripande mål. Någon tidsplan för arbetet har inte satts, men kommunstyrelsen har fått i uppdrag av kommunfullmäktige att se över visioner och mål. Inom ramen för arbetet har kommunledningen bl.a. påbörjat ett erfarenhetsutbyte med Hylte kommun Bedömning Vi noterar att fullmäktige i budgeten för år 2015 har fastställt tre finansiella mål. Målet att Ekonomin skall utgöra begränsningar för verksamheten, anser vi snarare är att betrakta som en ekonomisk styrprincip. Av budgetdokumenten för såväl år 2014 som år 2015 saknas information om fullmäktiges övergripande mål för verksamheten. Endast verksamhetsmål för respektive nämnd anges. Enligt vår bedömning försvårar det förståelsen för hur kommunens modell för målstyrning är uppbyggd samt minskar dess styrbarhet. Vi noterar att arbete pågår med att revidera vision och övergripande mål. Vi bedömer att det är av vikt att arbetet slutförs, då risken att målarbetet tappar styrfart är stor. Vi anser att fullmäktiges övergripande mål bör vara en del av budgetdokumentet. I årsredovisningen bör måluppfyllelsen av de övergripande målen redovisas samlad enligt den struktur som anges i budgetdokumentet Hur har dessa mål tillämpats i styrelsen och nämndernas styr- och budgetprocess? Iakttagelser Sedan år 2013 använder balanserade styrkort som metod för målstyrningen. Beslut om att införa balanserade styrkort har fattats av kommunens ledningsgrupp. Samhällsbyggnadsförvaltningen har arbetat utifrån balanserade styrkort sedan år Kommunstyrelsen och respektive nämnd har upprättat var sitt balanserat styrkort utifrån kommunfullmäktiges övergripande mål i visionsdokumentet. Styrkorten omfattar förvaltningarnas samtliga verksamheter, vilket innebär att de inte bryts ner i ytterligare styrkort på lägre nivåer i organisationen. I styrkorten redovisas fullmäktiges övergripande mål (i styrkorten benämnda som fullmäktiges strategiska mål ) och nämndens verksamhetsmål utifrån perspektiven: medborgare och kund, verksamhet och process, lärande och förnyelse samt ekonomi. De verksamhetsmål som återfinns i kommunens budget är desamma som redovisas i styrkorten. Det finns en koppling mellan nämndens verksamhetsmål och fullmäktiges övergripande mål i styrkorten. Som ovan nämnts är verksamhetsmålen inte formulerade som mätbara mål. Under verksamhetsmålen anges nämndens framgångsfaktorer inom respektive per- Oktober av 13

9 spektiv och för de olika verksamhetsgrenarna anges aktiviteter och nyckeltal utifrån samtliga verksamhetsmål. I kommunstyrelsens styrkort anges inte några aktiviteter. Bilden nedan visar förstasidan i socialnämndens styrkort. Samtliga styrkort följer samma disposition och layout. Styrkorten ska revideras årligen. Med anledning av pågående revidering av övergripande mål är gällande styrkort från hösten år Styrkorten återfinns som bilagor till respektive nämnds verksamhetsplan. Verksamhetsplanerna beskriver nämndens övergripande uppdrag och mål och återger samtliga verksamhetsmål tillsammans med allmänna beskrivningar hur målen ska nås. Socialnämndens verksamhetsplan innehåller även ett antal fokusområden inom ramen för nämndens systematiska kvalitetsarbete. Vad gäller utbildningsnämnden noterar vi att verksamhetsmålen som framgår av styrkortet för år 2015 inte är desamma som i budget år 2015, vilket gör kopplingen mellan förvaltningens styrkort och verksamhetsplan otydlig Bedömning Vi konstaterar att respektive nämnd utifrån fullmäktiges övergripande mål har upprättat ett styrkort och angett verksamhetsmål utifrån perspektiven medborgare och kund, verksamhet och process, lärande och förnyelse samt ekonomi. Vi bedömer dock att merparten av nämndernas verksamhetsmål har låg mätbarhet. Vidare bedömer vi att det av styrkorten bör framgå hur verksamhetsmålen ska mätas. Vi anser att det finns ett värde att i budgetdokumentet kort beskriva kommunens samlade modell för målstyrning, från fullmäktiges vision och övergripande mål ner till aktiviteter och nyckeltal i styrkort. Oktober av 13

10 Vi rekommenderar kommunstyrelsen att lyfta styrmodellen och dess struktur för fastställelse av fullmäktige Hur har arbetet med att konkretisera mål för ekonomi, produktion och kvalitet inom verksamhetsområden skett? Iakttagelser Gemensamt för samtliga nämnder är att verksamhetsmålen, aktiviteter och nyckeltal har arbetats fram på tjänstemannanivå och har sedan behandlats av respektive nämnd. Genom att formulera mål, framgångsfaktorer, aktiviteter och nyckeltal utifrån de fyra perspektiven fångar dessa in såväl aspekter avseende ekonomi och produktion som kvalitet. Inom socialförvaltningen är verksamhetsmålen nedbrutna i aktiviteter och nyckeltal för respektive verksamhet enligt följande: individ- och familjeomsorg, omsorgen om funktionsnedsatta, äldreomsorg, hälso- och sjukvård samt administrativ enhet. I samband med intervjuerna får vi uppfattningen att respektive verksamhet till viss del har varit involverad i framtagandet av aktiviteter och nyckeltal, men att det huvudsakliga arbetet främst har bedrivits av förvaltningschef tillsammans med Q-enhet. Vi får uppfattningen att aktiviteter och nyckeltal är kända av personal ute i verksamheterna, då dessa bl.a. lyfts och diskuteras på arbetsplatsträffar. Utbildningsförvaltningen har sedan tidigare arbetat fram verksamhetsmål. I samband med att modellen med balanserat styrkort togs fram har målen förts in i nämndens styrkort. I samband med intervjuerna får vi uppfattningen att rektorer arbetar med verksamhetsmålen i samband med skolornas systematiska kvalitetsarbete. Målen är kända i verksamheten och personalen arbetar efter dem, däremot inte i formen av ett styrkort. Samhällsbyggnadsförvaltningen har arbetat med balanserat styrkort sedan år Av verksamhetensplanen framgår att aktiviteterna är fördelade per avdelning inom förvaltningen. Det framgår även vem som är ansvarig för att aktiviteten genomförs. Kommunstyrelsen har inte formulerat några specifika nyckeltal för kommunledningskontorets olika avdelningar. Vad gäller samtliga nämnder är det ibland svårt att i dokumenten se den röda tråden från övergripande mål ner till val av nyckeltal. I intervjuerna framförs även synpunkter på relevansen i valda nyckeltal kopplade till övergripande mål och verksamhetsmål Bedömning Vi konstaterar att arbetet med att konkretisera mål, framgångsfaktorer, aktiviteter och nyckeltal främst har skett på tjänstemannanivå. Vi anser att den politiska nivån tydligare bör involveras i målarbetet för att kunna göra de politiska prioriteringar som behövs och på så sätt tydligare koppla målen till befintliga resurser. Vi ser positivt på att styrkorten och dess mål, aktiviteter och nyckeltal är levande dokument ute i socialnämndens, utbildningsnämndens och samhällsbyggnadsnämndens verksamheter. Oktober av 13

11 Vi anser att det till delar saknas en röd tråd mellan vision och övergripande mål, verksamhetsmål, aktiviteter och nyckeltal i styrkorten för samtliga nämnder vilket försvårar arbetet med att konkretisera mål, aktiviteter och nyckeltal Finns en koppling mellan mål och resurser? Iakttagelser Övervägande delen av de intervjuade definierar god ekonomisk hushållning utifrån det finansiella perspektivet samtidigt som vikten av att verksamhetsmålen harmoniserar med budgeterade medel också betonas. Den bild som framträder är att det saknas en tydlig koppling mellan verksamhetsmål och budgeterade resurser, men också att det från kommunens övergripande mål saknas koppling till fördelning av resurser mellan styrelse och nämnder. Inom utbildningsnämnden upplevs att det finns en koppling mellan mål och resurser. Exempelvis har det skett en satsning att förse verksamheten med surfplattor. Nämnden har ett mål om att Borgholms barn använder modern teknik i sitt lärande. Inom samhällsbyggnadsnämnden utgår arbetet från vilka resurser som tilldelas. Därefter analyseras vilka insatser som behöver göras. Baserat på tilldelad ram och vilka insatser som det finns behov av formuleras mål. Första prioritet är ärenden som ska behandlas inom viss tid enligt lagstiftning. Övriga frågor av vikt som inte ryms inom resterande tilldelad ram får skjutas till kommande år. Representanter från socialnämndens verksamheter upplever att det saknas en koppling mellan mål och resurser för vissa mål. De framhåller vidare att det finns mål som det inte finns resurser till att uppfylla Bedömning Vi noterar att det saknas en tydlig koppling mellan övergripande verksamhetsmål och budgeterade resurser och att merparten intervjuade främst definierar god ekonomisk hushållning utifrån ett finansiellt perspektiv. Vi bedömer att kommunens målstyrning tydligt bör utgå från budgeterade resurser och att verksamhetsmålen bör formuleras så att betydelsen av god ekonomisk hushållning framgår. På samma sätt som budgeten redogör för god ekonomisk hushållning kopplat till kommunens finansiella mål, bör även god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv definieras i budgeten. Enligt vår bedömning bör det finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. På så sätt kan målstyrningen ge besked om verksamheten är ändamålsenlig Hur följs målen upp övergripande och inom respektive verksamhetsområde? Iakttagelser Uppföljning och redovisning av nämndernas verksamhetsmål sker i kommunfullmäktige två gånger per år, i samband med delårsrapport per augusti (tidigare juni) och årsredovisning. Utöver det redovisar varje nämnd sin verksamhet i kommunfullmäktige en gång per Oktober av 13

12 år. Denna redovisning benämns årshjulet och innefattar även redovisning av måluppfyllelsen av respektive nämnds samtliga verksamhetsmål. Redovisningen sker muntligt. De finansiella målen följs upp i delårsrapport och årsredovisning i avsnittet årets resultat. Kommentar ges om målen uppnås eller inte. Verksamhetsmålen som framgår av budget år 2014 följs inte upp i årsredovisningen för år Däremot följs ett antal mål eller nyckeltal upp kopplade till perspektiven enligt styrkorten. Redovisningarna för respektive nämnd följer samma struktur. I delårsrapporten per juni för år 2014 redovisas nyckeltal för de olika perspektiven och en bedömning av utfallet för dessa nyckeltal. För socialnämnden och utbildningsnämnden redovisas vad bedömningen av utfallet för varje nyckeltal grundas på. För kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden saknas grund för bedömningen av utfallet för verksamhetsmålen. Kommunen använder systemet Cockpit Communicator för uppföljningen av nyckeltal. Uppföljningen av nyckeltalen redovisas genom en parameter per mål som innehåller en fyrgradig skala. Problem uppstår när sällananvändare ska använda systemet. Det resulterar ofta i att ekonomer arbetar med uppföljningen av målen i Cockpit. Socialförvaltningen upprättar årligen en verksamhetsberättelse med kvalitetsberättelse som en uppföljning av verksamhetsplanen. Denna redovisas för socialnämnden. Nämnden har ett årshjul för rapportering av kvalitet. Samtliga verksamhetsmål i socialnämndens styrkort följs enligt de intervjuade upp i kvalitetsberättelsen. Vid genomgång av verksamhetsberättelsen för år 2014 kan konstateras att endast nyckeltalen följs upp, någon notering huruvida verksamhetsmålen bedöms som uppfyllda eller ej redovisas inte. Samhällsbyggnadsförvaltningen redovisar årligen en uppföljning av verksamhetsplanen. Uppföljningen redovisas för samhällsbyggnadsnämnden. Utbildningsförvaltningen upprättar tre tertialrapporter per år där ett av nämndens verksamhetsmål följs upp vid respektive tillfälle. Uppföljningarna innehåller nyckeltal, analyser från arbetslag och rektorer samt eventuella åtgärder. Tertialrapporterna redovisas för utbildningsnämnden. De intervjuade menar att det finns enhetlig struktur för hur rapportering och uppföljning av verksamhetsmålen ska ske i samband med delårsrapport och årsredovisningen. Strukturen har blivit bättre under senare tid. För samtliga nämnder inklusive kommunstyrelsen saknas en skriftlig redovisning av måluppfyllelsen för verksamhetsmålen. I de styrande dokumenten återges endast uppföljning av nyckeltalen Bedömning Vi konstaterar att uppföljningen av mål såväl på övergripande nivå som på nämndnivå saknar struktur. Enligt vår bedömning saknar årsredovisningen en struktur för redovisning av måluppfyllelsen av fullmäktiges övergripande mål. På samma sätt saknas en struktur för redovisning av måluppfyllelsen av verksamhetsmålen för respektive nämnd. Oktober av 13

13 Detta bidrar till att det är svårt att följa den röda tråden i målstyrningen i Borgholms kommun. Vi noterar att fullmäktige delges muntlig information om måluppfyllelsen för samtliga nämnder inom ramen för Årshjulet Vilka effekter har målstyrning för en god ekonomisk hushållning gett? Iakttagelser Effekter som nämns i intervjuerna är bland annat att mätningar har införts och möjliggjort jämförelser med andra kommuner och inom sin egen verksamhet över tid samt att kostnadsmedvetenheten har ökat inom hela organisationen. Den övergripande målsättningen om att komma ned i kostnad till jämförbara kommuner med bibehållen eller förbättrad kvalitet, samt att även målet om god ekonomisk hushållning uppfylls, uppges ha fått effekter. I intervjuerna redovisas följande exempel: - Utbildningsnämnden: Nämnden har sänkt sina kostnader och samtidig visar måluppföljningar att kvaliteten har förbättrats. - Socialnämnden: Nämnden har sänkt sina kostnader och visar samtidigt förbättrat resultat i vissa nationella uppföljningar. - Samhällsbyggnadsnämnden: Vissa mätningar har visat förbättringar exempelvis handläggningstider och förbättrad tillgänglighet i servicecenter. Bland företrädare för verksamheten anses målen ha gett en tydlighet i uppdraget och hjälpt till att höja kvaliteten i verksamheten Bedömning Vi konstaterar att målstyrningen upplevs ha gett effekter, vilket är positivt. Enligt vår bedömning torde en utvecklad god ekonomisk hushållning utifrån ett verksamhetperspektiv bidra till ytterligare effekter avseende såväl ekonomi som kvalitet. Trots att det givit förbättrade effekter går det bara att till delar få besked om verksamhetens ändamålsenlighet. Oktober av 13

14 3. Revisionell bedömning Granskningen syftar till att besvara följande revisionsfråga: Bedriver styrelsen och nämnderna en ändamålsenlig verksamhet och med en god intern kontroll med avseende på verksamhetsmålen enligt god ekonomisk hushållning? Vi bedömer att styrelsen och nämnderna inte helt bedriver en ändamålsenlig verksamhet med en god intern kontroll med avseende på verksamhetsmålen enligt god ekonomisk hushållning. Vi grundar vår bedömning på följande: Det saknas information om fullmäktiges övergripande mål för verksamheten i kommunens budget för såväl 2014 som 2015, vilket försvårar förståelsen för hur kommunens modell för målstyrning är uppbyggd samt minskar dess styrbarhet. Fullmäktiges övergripande mål bör vara en del i budgetdokumentet och i årsredovisningen bör måluppfyllelsen av de övergripande målen redovisas samlad enligt den struktur som anges i budgetdokumentet. Det är av vikt att arbetet med att revidera vision och övergripande mål slutförs, då risken att målarbetet tappar styrfart är stor. Merparten av styrelsens och nämndernas verksamhetsmål har låg mätbarhet. Vidare bör det framgå av styrkorten hur verksamhetsmålen ska mätas. Arbetet med att konkretisera mål, framgångsfaktorer, aktiviteter och nyckeltal har främst skett på tjänstemannanivå. Den politiska nivån behöver tydligare involveras i målarbetet för att möjliggöra de politiska prioriteringar som behövs och på så sätt tydligare koppla målen till befintliga resurser. Till delar saknas en röd tråd mellan vision och övergripande mål, verksamhetsmål, aktiviteter och nyckeltal i styrkorten för styrelsen och samtliga nämnder. Det försvårar även arbetet med att konkretisera mål, aktiviteter och nyckeltal. Det saknas en tydlig koppling mellan tillämpad målmodell och budgeterade resurser. De personer som vi har intervjuat definierar främst god ekonomisk hushållning utifrån ett finansiellt perspektiv. Verksamhetsmålen bör formuleras så att betydelsen av god ekonomisk hushållning framgår. Det bör finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. På så sätt kan målstyrningen ge besked om verksamheten är ändamålsenlig. Årsredovisningen saknar en struktur för redovisning av måluppfyllelsen av fullmäktiges övergripande mål. På samma sätt saknas en struktur för redovisning av måluppfyllelsen av verksamhetsmålen för respektive nämnd. Detta bidrar till att det är svårt att följa den röda tråden i målstyrningen i. Oktober av 13

15 3.1. Rekommendationer Vi lämnar följande rekommendationer till kommunstyrelsen: Det finns ett värde att i budgetdokumentet kort beskriva kommunens samlade modell för målstyrning, utifrån fullmäktiges vision och övergripande mål ner till aktiviteter och nyckeltal i nämndernas styrkort. Budgeten bör innehålla en definition av god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv. Vi rekommenderar kommunstyrelsen att lyfta styrmodellen och dess struktur för fastställelse av fullmäktige Pär Sturesson Uppdragsledare Lisa Åberg Projektledare Oktober av 13