Kortfattad vetenskaplig rapport:

Transkript

1 1(6) Lst Dnr: Mia Geijer Direkt: Kortfattad vetenskaplig rapport: Inkluderings- och exkluderingsprocesser i länsstyrelsens ärendehandläggning Administrativa uppgifter Projektnamn: Inkluderings- och exkluderingsprocesser i länsstyrelsens ärendehandläggning Ansvarig institution: Länsstyrelsen i Örebro län, Plan & Kultur, ÖREBRO Medverkande institutioner: Länsstyrelserna i Örebro; Stockholm, Västernorrland, Skåne, Göteborgs universitet (idéhistoria/museologi), Linnéuniversitetet (arkeologi), Uppsala universitet (antropologi), Mitthögskolan (sociala studier). Projektledare: Mia Geijer, Fil dr/antikvarie, f Adress: Länsstyrelsen i Örebro, Plan & kultur, ÖREBRO, mia.geijer@lansstyrelsen.se, tel: Styrgrupp: Anna Molin, antikvarie Jonas Walker, länsantikvarie Hanna Gelotte-Fernandez, antikvarie Mats Riddersporre, (1954) Fil dr/antikvarie POSTADRESS GATUADRESS TELEFON E-POST FAX INTERNET ORG NR ÖREBRO Stortorget lansstyrelsen@t.lst.se

2 2(6) Lst Dnr: Referensgrupp: Mattias Bäckman, (f 1969), Fil Dr Fil dr Carina Green, (1969) f Fil dr Anders Högberg, (f 1972), fil Dr Masoud Kamali, (f 19 56) fil Dr Sammanfattande resultat Projektet har, utifrån en genomgång av faktiska kulturmiljöärenden som representerar de vanligaste ärendegrupperna i länsstyrelsernas ärendehanläggning, visat hur en normkritisk och inkluderande ärendehandläggning kan åstadkommas. Bakgrund och syfte med projektet Erfarenheterna från länsstyrelsernas gemensamma satsning, Kalejdoskop 2010 visar att det finns varierande beredskap att arbeta med vidgade perspektiv på kulturarv och med inkluderande arbetssätt inom länsstyrelser runt om i Sverige. Även om viljan finns betraktas ofta de vidgade perspektiven och inkluderande arbetsformerna som något som ligger utanför sektorns kärnområde något som man arbetar med i projektform, när extra resurser finns tillgängliga. Som representanter för staten är vårt uppdrag att arbeta för att tillgodose såväl nationella mål som målsättningar som satts upp tillsammans med andra länder. De mål som gäller för kulturmiljövårdens arbete, de kulturpolitiska målen, europeiska och internationella policys och måldokument samt mål från andra sektorer vars arbete också är relevant för kulturmiljövården, visar entydigt på att vi inte kan välja bort ett inkluderande arbetssätt. Projektets syfte har varit att studera hur länsstyrelsernas kulturmiljövårdande arbete ser ut i praktiken ur ett normkritiskt och inkluderande perspektiv. Genom att studera praktiken i samverkan med forskare inom kulturarvssektorn har vi velat tydliggöra hur handläggningen ser ut idag och inspirera till att ta initiativ som leder till ett inkluderande arbetssätt.

3 3(6) Lst Dnr: Kortfattad teori- och metoddiskussion Projektet utgår från begreppen in- och exkludering och normkritik. In- och exkluderingsbegreppen har behandlas inom flera studier av mångfaldsarbetet (se nedan). I länsstyrelsernas kulturmiljöpraktik är det relevant att ställa frågor om vems kulturarv som representeras genom de kulturmiljöer vi sanktionerar genom myndighetsutövningen, utifrån vilka perspektiv berättelserna om kulturarven framställs och vilka som har möjlighet att delta i de processer som leder fram till sanktioneringen av kulturarv och deras uttolkning. Normkritik är ingen enhetlig teori, utan ett förhållningssätt som hämtat inspiration från flera teorier, t ex genus/genderteorier, teorier om maktordningar, intersektionalitetsstudier mm. In- och exkluderingsbegreppen utgår från mångfaldsstudier av olika slag. Mångfaldsstudier kan handla om globalisering och pluralism. I den här rapporten menar vi med ett inkluderande förhållningssätt att mångfald berikar och med mångfald avser vi både perspektiv och möjlighet för fler att delta i kulturarvsskapande processer. Ett exkluderande arbetssätt innebär att ett perspektiv tillåts att dominera eller till och radera ut andra möjliga perspektiv och/eller att endast den byråkartiska expertrollen avgör en kulturarvsprovess utgång. Vi har valt att arbeta praktiknära. Eftersom ett syftet med projektet har varit att visa möjliga förändringar i riktning mot normkritisk och inkluderande ärendehantering är vårt mål att kulturmiljövårdens medarbetare, utifrån resonemang kring ärendetyper vars hantering tillhör vardagsarbetet, ska inspireras till förändringar i arbetssätt. Riktiga ärenden från de vanligaste ärendegrupperna har därför samlats in från länsstyrelserna för att fungera som utgångspunkter för analys av hur vi idag hanterar kulturmiljöarbetet och hur det kan utvecklas. Ett annat syfte har varit att sammanföra kulturmiljöpraktik med aktuell forskning. Därför har en referensgrupp bestående av en grupp kulturarvsforskare inom olika discipliner knutits till projektet. De har utifrån respektive forskningsfält deltagit i analysen av ärenden. Genom mötet mellan teori och praktik har perspektiven på ärendena vidgats och möjligheter öppnats som skulle ha varit svåra att identifiera utan forskarnas deltagande.

4 4(6) Lst Dnr: Resultatets placering i förhållande till nationell och internationell översikt av tidigare forskning inom området Det genomförda projektet är inte ett forskningsprojekt utan ett utvecklingsprojekt. Vi har hämtat inspiration från såväl nationell som internationell forskning kring globalisering, mångfald, intersektionalitet mm. Projektet är praktiknära och handlar snarare om att sammanföra forskning och tillämpa en aktuell forskningsfront i praktiken än att för forskningsfronten framåt. Flera utredningar har den senaste tiden lyft fram hur ett vi- och dom - tänkande genomsyrar alla delar av samhället. Utgångspunkten i ett sådant perspektiv är att bilden av svenskhet och svensk kultur är oföränderlig och homogen och att insatser behöver göras för att människor som av olika anledningar står utanför denna norm ska bli delaktiga. Tankesättet att dela in människor i tydliga kategorier på detta sätt har dominerat integrationspolitiken och även delar av det mångfaldsarbete som har pågått under de senaste åren inom kultur- och kulturarvsområdet. Problematiken beskrivs i Mångfald är framtiden (SOU2007:50) och i Bortom Vi och Dom teoretiska reflektioner på makt, integration och strukturell diskriminering (SOU 2005:41, Rapport från utredningen Makt, integration och strukturell diskriminering). Genom att handläggare och beslutsfattare vid länsstyrelsen har stor möjlighet att påverka vad som skyddas, vårdas och bevaras som fysiskt kulturarv för framtiden kan länsstyrelsernas kulturmiljöfunktioner sägas vara en stark maktfaktor inom kulturarvssektorn. Det är något som sällan diskuteras och som man kanske inte tänker på i den vardagliga hanteringen av ärenden. Forskaren Anders Högberg, som ingått som i referensgruppen för det här projektet, har nyligen granskat länsstyrelsernas arbete under perioden 2002 ur ett mångfaldsperspektiv (Högberg 2013). Han har, vilket också erfarenheterna från Kalejdoskop-projektet visat, konstaterat att beredskapen för ett vidgat kulturarvsarbete varierar mellan länen. Det finns flera förklaringar till detta. En sådan som Högberg anger är att tjänstemännen vid länsstyrelserna i varierande grad har problematiserat vad kulturarvsarbetet innebär i en vidgad bemärkelse och vilka konsekvenser kulturmiljövårdens agerande får för kulturarvsskapandet i ett samtidsperspektiv.

5 5(6) Lst Dnr: Projektets huvudsakliga resultat och effekter Idag styrs länsstyrelsernas arbete ofta av inarbetade rutiner och strukturer. Det finns en utbildad praxis kring tillämpning av lagstiftning och annat regelverk som i praktiken kan få exkluderande följder. Det kan finnas andra faktorer som påverkar vår handläggning, t ex ett politiskt tryck, regionala perspektiv eller krav på avvägning mellan motstående intressen. Projektet visar vikten av att sådana förhållanden görs tydliga i ärendehandläggningen. Resultaten av ärendeanalyserna visar att mycket av det som kan göras för att åstadkomma ett mer normkritiskt och inkluderande arbetssätt faktiskt inte uteslutande är beroende av stora förändringar eller ökade ekonomiska resurser. Ett första steg är att reflektera över det ansvar som vilar på oss som kulturarvsproducenter. Vilka bilder av kulturhistorien förmedlas genom sektorns prioriteringar och åtgärder? Hur kan vi bjuda in fler aktörer att bidra med sina perspektiv? Hur kan vi öka engagemanget för kulturmiljön genom att samverkan med civilsamhället? Projektet visar också hur kulturmiljövården, genom att vara tydliga i vår ärendehandläggning, kan öka transparensen i länsstyrelsernas kulturmiljövårdsarbete. Ärendeexemplen visar hur fler perspektiv bidra till att stärka motiven för beslut och hur flera målgrupper kan inkluderas i de enskilda ärendena. Istället för att hamna i utgångspunkten att göra något för någon annan vill projektet verka för att länsstyrelserna ska använda sig av ett normkritiskt arbetssätt. I ett normkritiskt arbetssätt utgår man från sin egen utgångspunkt och de verktyg som finns tillgängliga. När vi blir vi blir medvetna om de normer som råden inom den egna organisationen och verksamheten kan vi försöka påverka och genomföra nödvändiga förändringar i det egna förhållnings- och arbetssättet istället för att utgå från att andra ska förändras eller tolereras. Inom projektet har en rapport producerats som beskriver hur ett normkritiskt och inkluderande arbetssätt kan åstadkommas. Rapporten utgår från en genomgång av faktiska ärenden. Den diskussion som förs kring ärenden syftar till att inspirera till att granska utgångspunkterna för den egna

6 6(6) Lst Dnr: ärendehandläggningen, vidga perspektiven på kulturmiljöer som handläggningen berör och vidga deltagandet i ärendehandläggning och aktiviteter som följder av denna genom att identifiera fler målgrupper. Projektgruppens förhoppning är att rapportens ska få effekt genom att inspirationen omsätts i praktik i länsstyrelsernas dagliga kulturmiljövårdande praktik. För att öka tillgängligheten till projektets resultat har en checklista produceras som distribueras till kulturmiljövårdens handläggare. Den kan naturligtvis spridas också utanför denna krets. Resultatspridning nuläge och framtidsläge Projektets resultat har presenterats vid flera tillfällen. Löpande information har givits inom Länsantikvarieföreningen, numera KMV-forum, där också möjlighet funnits att lämna synpunkter på projektets resultat. Projektledaren har deltagit vid RAÄ:s höstmöte inom ramen för seminariet Att störa homogenitet samt presenterat projektet vid samma tillfälle vid en redovisning av RAÄ:s pågående FoU-projekt. Kulturmiljövårdens länsgrupper har under våren 2014 informerats. Projektets slutrapport kommer att publiceras på Länsstyrelsernas hemsidor genom länk till Länsstyrelsen i Örebro. För att tillgängliggöra projektets resultat har en checklista för normkritisk och inkluderande ärendehantering tagits fram. Denna distribueras i tryckt form till samtliga länsstyrelser. När KMV-forums gemensamma SharePoint finns tillgänglig kommer såväl rapport som checklista att finnas tillgänglig där. Under hösten 2014 genomförs en web-baserad utbildningsinsats.