Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Therese Pettersson & Johan Rundh. Utlåning. Företagsekonomi C-uppsats

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Therese Pettersson & Johan Rundh. Utlåning. Företagsekonomi C-uppsats"

Transkript

1 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Therese Pettersson & Johan Rundh Utlåning Hur finanskrisen har påverkat bankers utlåning till små och medelstora företag Företagsekonomi C-uppsats Termin: VT 2009 Handledare: Tommy Bood Karlstads universitet Karlstad Tfn Fax

2 Förord Vi vill rikta ett stort tack till alla som medverkat till att vi kunnat genomföra uppsatsen. Utan svar på frågor som belyser hur finanskrisen har påverkat utlåningen till små och medelstora företag hade uppsatsen inte kunnat slutföras. Respondenterna har varit mycket tillmötesgående och villiga att hjälpa oss att få svar på frågor om vårt ämne. Vi vill därför rikta ett stort tack till dessa personer: Peter Andersson på Handelsbanken Patrik Edman på Nordea Eva-Klara Åkesson på SEB Per-Arne Salomonsson på Swedbank Anna Hedberg på Företagarna Vi vill även tacka vår handledare Tommy Bood som har väglett oss genom uppsatsen. Therese Pettersson Johan Rundh 2

3 Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att se om finanskrisen har påverkat utlåningen till små och medelstora företag. För att få svar på frågan har vi sökt information hos de fyra storbankerna på deras lokala kontor i Karlstad där intervjuer genomförts. Intervjuerna har skett enligt den öppna intervjutekniken där respondenterna har fått svara fritt på frågorna utifrån deras eget synsätt. Information har även hämtats från Företagarna där en intervju har genomförts för att se hur företagens bild av huruvida finanskrisen har påverkat utlåningen till små och medelstora företag ser ut idag jämfört med innan. Till vår hjälp har en del teorier studerats som belyser ämnet, exempelvis riskbegreppet, kreditrisk och bankernas allmänna villkor. Teorierna har gjort att vi lättare har kunnat sätta oss in i bankernas resonemang och därmed ökat förståelsen generellt. Det som framkommit i undersökningen är att bankerna är mer försiktiga med utlåningen. De tänker till en gång extra innan banklån beviljas. Trots att bankerna blivit mer försiktiga medgav samtliga respondenter att kreditbedömningen inte förändrats. Bankerna har tagit lärdom av bankkrisen som ägde rum i början på 90-talet och de har därför en noggrann kreditbedömning. Som en följd av de finansiella problemen och lågkonjunkturens inverkan på efterfrågan har det blivit svårare att låna, vilket förstärker bilden av den allvarliga situation som råder. När små och medelstora företag ska låna hos banken är återbetalningsförmågan en viktig del i kreditbedömningen, men det är enligt respondenterna även mycket viktigt att personen bakom går att lita på, dvs. att banken kan känna förtroende för låntagaren. I övrigt är det viktigt att företaget har en affärsidé som är realistisk och att den är hållbar över tiden. Dessa kriterier är de samma oavsett vad det är för konjunktur, men själva agerandet hos bankerna i dagsläget är ett mer restriktivt förhållningssätt till utlåningen. Företagen upplever generellt att det blivit svårare att låna pengar hos bankerna. 3

4 Innehållsförteckning 1 Inledning Problemdiskussion Problemformulering Syfte Avgränsning Metod Undersökningens utformning Intensiv och extensiv uppläggning Val av metod Kvantitativ ansats Kvalitativ ansats Datainsamlingsmetod Sekundärdata och primärdata Validitet och reliabilitet Analys av datamaterialet Urval av respondenter Kritik av giltighet av källor och information från källor Teori Finanskrisen Stödpaket Bankernas allmänna villkor Lag om bank- och finansieringsrörelse Kreditbehovets uppkomst Eget kapital Investeringsbeslutet

5 3.8 Riskbegreppet Kreditrisk Kreditbedömning Redovisningsinformation till grund för kreditbedömning Betalningsanmärkningar Relationer Agentteori Empiri Bakgrund om bankerna Handelsbanken Nordea SEB Swedbank Intervjuer med bankerna Frågor till bankerna Bakgrund om Företagarna Intervju med Företagarna Frågor till Företagarna Analys Bankernas krav på SME Finansiell information för att få lån Betalningsanmärkningar Kortfristiga respektive långfristiga lån Finanskrisens påverkan Kreditbedömningens förändring Krispaketens effekt Kreditbedömningen gentemot små och medelstora företag

6 5.9 Konjunkturnedgångens påverkan av säkerheter Riskbedömning Slutsats Reflektioner Källförteckning

7 1 Inledning I detta avsnitt ges en introduktion till bankernas betydelse för små och medelstora företag. Det leder så småningom fram till en problemformulering och vad som är syftet med uppsatsen. 1.1 Problemdiskussion Bankernas utlåning till företag är en grundläggande förutsättning för att många små och medelstora företag (SME) skall kunna starta och utveckla sin verksamhet. Bankernas utlåning är en viktig extern förutsättning för expansion och tillväxt hos många SME, men det finns även andra finansieringsmöjligheter. Utan möjligheter till lån kan dessa företag inte göra investeringar vilket leder till att tillväxten på marknaden minskar och att ekonomin i sin helhet bromsas. Något som just gjort det, att ekonomin bromsats, är finanskrisen. Det är en händelse som berört oss alla, men hur finanskrisen påverkat bankernas utlåning till svenska företag, speciellt mindre och medelstora företag är en frågeställning som vi försöker att besvara i denna uppsats. För att företag ska kunna göra stora investeringar krävs kapitaltillskott i någon form, s.k. riskvilligt kapital. Detta är riskkapital som ägare tillskjuter eller som ett företag tjänar in på sin verksamhet och som stannar i företaget (Johannisson & Lindmark 1996). Riskvilligt kapital kan enligt Johannisson & Lindmark (1996) anskaffas på följande sätt: 1) Ägarkapital som tillskott eller genom intjäning i företag 2) Stöd och bidrag från statliga organisationer eller från kunder 3) Krediter från leverantörer 4) Lån från banker och andra kreditgivare Det är givetvis positivt om företaget har ett eget kapital att tillskjuta, men oftast är detta inte tillräckligt. Det krävs då ett lån för att kunna genomföra investeringarna. Hur stort lån som krävs beror naturligtvis på det enskilda företagets situation, t.ex. hur stort det egna kapitalet är. Innan företagen blir beviljade lån finns det en del aspekter som måste vägas in från bankernas håll. Det vanliga är att bankerna gör en helhetsbedömning av företagets finansiella ställning och granskar särskilt företagets förmåga att generera vinst samt nyckeltal såsom likviditet och soliditet (Johannisson & Lindmark 1996). Trots bankens stora betydelse för företagen så har företagarna en kritisk bild av banken som partner. Kritiken som framhävs är att bankerna har relativt dåliga kunskaper om de små företagens arbetsvillkor och är tämligen dåliga på att lösa de små och medelstora företagens problem. Andra anmärkningar är att bankerna är alldeles för säkerhetsorienterade och konkurrerar för lite med varandra. Kritiken mot bankerna varierar beroende på vad det är för företag. Tjänsteföretagen är mer kritiska än de tillverkande företagen och de företag som exempelvis inte fått lån eller hjälp av banken på annat sätt är mer kritiska än andra (Johannisson & Lindmark 1996). 7

8 När små och medelstora företag har utvecklat sin verksamhet och är redo för nästa steg att växa krävs mer kapital. För att få mer kapital behöver företagen låna pengar. Det innebär en risk för bankerna som kanske inte litar fullt ut på företagen, särskilt på grund av att småföretag ofta måste låna stora belopp. Då företag lånar stora summor i förhållande till det totala kapitalet innebär det höga räntekostnader. Detta kan vara ett problem för småföretagens tillväxt till skillnad mot större företag som även kan agera på den internationella kreditmarknaden och på så vis sänka sina finansiella kostnader (Johannisson & Lindmark 1996). Enligt den officiella EU-definitionen ska företag som klassas som små- och medelstora företag, SMEs, vara oberoende. Med ett oberoende företag avses ett företag, i vilket ett enskilt företag eller flera företag gemensamt inte innehar 25 procent eller mer av kapitalet eller rösträtten. (Svenskt Näringsliv 2009) För små och medelstora företag finns vissa mått som karaktäriserar företagen. Ett medelstort företag har färre än 250 anställda. När det gäller omsättningen så ska den understiga 50 miljoner euro eller balansomslutningen som understiger 43 miljoner euro. Småföretagen har till skillnad från de medelstora företagen mellan 10 och 49 anställda. Omsättningen ska understiga 10 miljoner euro eller en balansomslutning som inte överstiger 10 miljoner euro (Svenskt Näringsliv 2009). SME utgör en mycket viktig del av den totala svenska ekonomin. Framför allt är småföretagens verksamhet väsentlig för både tillväxten och sysselsättningen. Enligt en artikel från svenskt näringsliv fanns det år 2005 drygt företag i det svenska näringslivet. Hela 99 % av dessa utgjordes av solo, mikro eller småföretag. De medelstora företagen utgjorde en andel av 0,6 % och de stora företagen utgjordes endast av 0,2 % (Svenskt Näringsliv 2009). Cirka 80 % av företagen har färre än 50 anställda och dessa svarar för ca 1,5 miljoner anställda. Detta kan jämföras med de 0,9 miljoner sysselsatta som finns i företag med fler än 200 anställda (Företagarna 2008). För den svenska ekonomin och den lokala infrastrukturen är det viktigt att framförallt småföretagen får möjlighet att expandera. Det är dock inte helt lätt med tanke på den finanskris som nu råder. Under den senaste krisen i början på 90-talet sattes många företag i konkurs med följden att ett stort antal jobb försvann. Bankerna gick då mycket hårt fram och det var de som tog besluten och satte företagen i konkurs. Bankerna ser över riskexponeringen mot företagen och kraven är snabbare återbetalning och nya säkerheter. I Sverige besitter bankerna en stor makt till skillnad från andra länder. Bankerna kan exempelvis säga upp lånen till småföretagen när de gör bedömningen att risken för konkurs är stor, även om företagen har gjort amorteringar och räntebetalningar prickfritt. Bankerna i andra länder kan givetvis också säga upp lånen i förtid, men om företaget tillfogas skada på grund av uppsägningen av lånet kan banken bli skadeståndsskyldig. Anledningen till bankernas makt i Sverige är bankernas säkerhet i företagshypotek eller inteckning i fast egendom. I och med det kan bankerna ta beslut om nedskrivning av lån eller konkurs. Hur hårt bankerna går fram beror på konjunkturläget. När det råder finanskris är bankerna mer måna om att företagen så snabbt som möjligt tillgodoser sina åtaganden gentemot banken (Företagarna 2008). 8

9 Tillgången till kapital är i allmänhet en viktig nyckel för företags expansion och tillväxt. Detta gäller för alla former av företag; små, stora, multinationella osv. Storföretagen har för det mesta lättare att få tillgång till kapital på grund av deras storlek, image och att de har en känd ställning på marknaden. Därmed får bankerna mot bakgrund av ovanstående ett större förtroende för företagens planer och litar på att deras återbetalningsförmåga genomförs klanderfritt. I en finanskris är det svårare att få tillgång till kapital. För småföretagen framför allt, innebär det stora problem. Investeringsplanerna hämmas och framtidstron blir dämpad samtidigt som hela näringslivet påverkas negativt. Att småföretagen i en finanskris har svårare att få tillgång till kapital instämmer näringsminister Maud Olofsson på. I ett brev från Företagarna Dalarna skriver hon att det är viktigt att få ordning på finansmarknaden och säkra tillgången till kapital för företagarna. En åtgärd som regeringen vidtog för att förbättra företagens situation gjordes den 29 januari 2009 och innebar att Almi Företagspartners mikrolån höjdes från till kr. Mikrolånet är tänkt till företag med mindre kapitalbehov och beviljas utan krav på säkerheter. Det kan, enligt Maud Olofsson, täcka upp till 80 % av lånebehovet och det kan i vissa fall särskilda skäl täcka hela det beräknade finansieringsbehovet (Företagarna 2009). Finanskrisen har slagit igenom hårt bland företagen i Sverige. Ändå är det svårt att avgöra hur allvarligt som de svenska småföretagen påverkats. Anledningen är att det saknas aktuell information om de svenska småföretagens finansiella situation. Med anledning av det här har Företagarförbundet nyligen publicerat rapporter om Sveriges småföretag. Rapporten innehåller statistik om bland annat likviditet och lönsamhet. I stora drag konstateras att en del företag haft svårigheter att betala räkningarna under de senaste tre månaderna. För att kunna betala har många företagare lånat ut privata pengar till företaget. Det är inte ovanligt att företagen försöker skjuta på betalningen av fakturorna vilket företagen håller med om. 30 % anser att det har det blivit svårare att låna jämfört med för ett år sedan medan 0 % anser att det blivit lättare. Något som gjort det svårare för företag i allmänhet att låna pengar är betalningsanmärkningar som enligt statistiken har ökat de senaste tre månaderna. Detta gör att kreditbetyget på företagen försämras och försvårar möjligheterna till lån (Företagarförbundet 2009). Siffrorna ger en indikation på att effekterna av finanskrisen har satt sina spår. 1.2 Problemformulering Har finanskrisen påverkat bankernas utlåning till små och medelstora företag? Hur ser bankernas agerande ut idag jämfört med tidigare? 1.3 Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka hur finanskrisen har påverkat bankers utlåning till små och medelstora företag. 1.4 Avgränsning I vår undersökning har vi valt att avgränsa oss till de fyra storbankerna; Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank. Bankerna har valts med lokal förankring till Karlstad, eftersom de har samma kundkrets inom samma region. En del andra aspekter har haft betydelse för vårt val, exempelvis tidsbrist. Av den anledningen valde vi att genomföra intervjuerna på lokal 9

10 nivå. För att se hur de små och medelstora företagen upplever hur finanskrisen påverkat utlåningen valde vi att ta kontakt med Företagarna. På grund av tidsbrist uteblev kontakt med enskilda små och medelstora företag. 10

11 2 Metod I metodavsnittet diskuteras tillvägagångssättet för uppsatsen. Det ges en inblick i hur undersökningen gått till och vilken ansats vi valt för att angripa problemet. 2.1 Undersökningens utformning Det gäller att hitta en utformning av undersökningen som lämpar sig bäst för problemställningen. Enligt Jacobsen (2002) finns det två alternativ när det gäller utformning av undersökningen. Antingen går den på bredden (extensiv) eller också går den på djupet (intensiv). Den kan vara beskrivande (deskriptiv) eller förklarande (kausal). 2.2 Intensiv och extensiv uppläggning Det är viktigt att reflektera över hur den aktuella situationen ser ut. Den intensiva och extensiva uppläggningen handlar om två olika förhållanden. Djup är relaterat till hur vi vill närma oss det fenomen (variabeln) som vi vill studera, medan bredd säger något om hur många undersökningsenheter vi vill uttala oss om. Den intensiva uppläggningen utmärks av att vi går på djupet med några få enheter, oftast människor. Samtidigt används många variabler för att få en så fullständig bild som möjligt av en situation, ett fenomen eller en händelse. Undersökningen innehåller således många detaljer som måste fram för att få det djup som eftersträvas. Den intensiva uppläggningen innebär att hänsyn inte tas till en större population (Jacobsen 2002). Den extensiva uppläggningen utmärks av att det är ett stort urval av enheter. Ett bra exempel på en extensiv uppläggning är opinionsmätningar, där antalet individer som utfrågas är många, ofta över tusen personer (Jacobsen 2002). I uppsatsen blev metodvalet den intensiva uppläggningen, eftersom undersökningen kommer att inriktas och gå på djupet i få aktörer. Dessa aktörer är de fyra storbankerna; Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank samt intresseorganisationen Företagarna. Den information som vi samlar in från dessa banker och Företagarna kommer även att kompletteras med andra informationskällor. 2.3 Val av metod Undersökningsprocessen kan genomföras med två ansatser. Den ena är den kvalitativa ansatsen och den andra är den kvantitativa ansatsen. Det är också möjligt att kombinera dessa ansatser (Jacobsen 2002) Kvantitativ ansats Om en problemställning är klar och kunskap finns om ett ämne kan det vara lämpligt att använda den kvantitativa ansatsen. Metoden tar fasta på frekvens eller omfattning, och är således bra att använda om återkommande mönster ska undersökas. Exempel på en kvantitativ ansats kan vara en enkätundersökning där det ställs frågor om t.ex. kundnöjdhet. 11

12 Undersökningen blir alltså individualistisk och informationen blir ganska begränsad (Jacobsen 2002) Kvalitativ ansats När mer insikt behöver skapas om ett problem är den kvalitativa ansatsen mest lämplig. Det handlar om att sätta sig in och förstå ett oklart ämne och att få en nyanserad beskrivning av det. Metoden bygger på hur människor tolkar och uppfattar olika situationer. För att få individernas uppfattning genomförs ofta intervjuer, vilket kan vara svårt eftersom bristande kunskap om ämnet leder till svårigheter att utforma relevanta frågor. Den kvalitativa ansatsen har ett starkt samband till den intensiva undersökningsuppläggningen. Detta visar sig genom att den kvalitativa ansatsen leder fram till ett djup av det som ska undersökas, vilket också är fallet med den intensiva undersökningsuppläggningen. Den kvalitativa ansatsen är också resurskrävande och leder fram till att få enheter väljs ut, detta är signifikativt för intensiva undersökningsuppläggningar. Metoden är förenad med induktiva ansatser som innebär att ny information ofta läggs till (Jacobsen 2002). I vår undersökning har vi valt att använda den kvalitativa ansatsen. Anledningen är att den lämpar sig bäst med avseende på det problem som ska undersökas. För att få kunskap om problemet kommer som tidigare nämnts intervjuer med de fyra storbankerna samt intresseorganisationen Företagarna att genomföras. Då erhålls ett underlag som kan ställa bankernas syn på huruvida utlåningen har förändrats gentemot företagens syn. Intervjuerna kommer också att kompletteras med andra data från bankerna, där relevant information valdes ut för undersökningen och jämfördes med ställda teorier på området. 2.4 Datainsamlingsmetod Det finns fyra olika tillvägagångssätt för att samla in data enligt Jacobsen (2002). Dessa är: 1) Den individuella intervjun. Parterna för en vanlig dialog med varandra antingen ansikte mot ansikte eller via telefon. Det vanliga är det förstnämnda alternativet där intervjuaren samlar in data (meningar, ord etc.) med hjälp av anteckningar eller bandinspelning. Respondenten får tala fritt utan begränsningar. 2) Gruppintervjun. Flera individer samlas till en diskussion där gruppen intervjuas samtidigt. Intervjuaren kan liknas som en debattledare på tv då denne måste strukturera samtalet med parterna. Respondenterna svarar inte bara på frågor utan ställer även frågor sinsemellan. 3) Observation. Metoden går ut på att studera människor i olika situationer. Jacobsen (2002) exemplifierar detta med att individers beteende studeras vid ett bankkontor. Till hjälp för granskningen för undersökaren anteckningar eller kryssar i olika alternativ på ett formulär. Även videoinspelning kan användas. 4) Dokumentundersökning. Data kan samlas in från olika källor, dvs. information som nedtecknats av andra undersökare. Exempel på dokumentundersökningar är företags årsredogörelser, dagböcker etc. 12

13 I vårt fall lämpar sig en individuell intervju bäst med frågor om ett genomgående ämne i fast ordningsföljd med enbart öppna svar. Anledningen är att få en klar bild av bankernas respektive företagens syn på utlåningen och därmed få information av huruvida det skett någon förändring i utlåningen till SME sedan finanskrisen bröt ut. Intervjuerna kommer att genomföras i form av bandinspelning för att kunna gå tillbaka och lyssna på respondentens svar för att undvika missuppfattningar. En inspelning gör att samtalet får ett naturligt flyt samt att vi som intervjuare har möjlighet att referera ordagranna citat från respondenten (Jacobsen 2002). 2.5 Sekundärdata och primärdata Användningen av sekundärdata i undersökningen är av vikt för att kunna kontrollera respondenternas uppfattningar i intervjuspannet (Jacobsen 2002). Utgångspunkt vid insamling av teorin är att vi valt att använda oss av vetenskapliga artiklar från databasen, Business Source Premier. Där har vi använt oss av olika sökord för att nå de ställda teorierna på området. För ytterligare referenser har vi även undersökt äldre uppsatsers referenslistor för vidare stöd till uppsatsen. Böcker inom bankväsendet har kompletterats för ytterligare information om ställda teorier på området. Rapporter och Internetartiklar har studerats samt en del hemsidor har besökts för att få tag på information inom ämnesområdet. Vi är medvetna om att sekundärdata i vår mening kan vara primärdata i andras mening då bland annat rapporter och Internetartiklar är skrivna utifrån andra källor som kan uppfattas som primärdata. Insamlingen av primärdata har skett genom personliga intervjuer med den lokala kontorschefen på respektive bank, företagsrådgivare eller någon med liknande befattning samt kontaktpersonen på Företagarna. Anteckningar har vidare förts som en mall för underlättande av analyseringsarbetet i uppsatsen. Längden på intervjun var på förhand delgiven till respondenterna. Det bör understrykas att längderna på intervjuerna varierade beroende på att en del banker ansåg sig vilja ha mer tid på sig. En tidsram på 1 timme beskrivs annars som optimal (Jacobsen 2002). 2.6 Validitet och reliabilitet För att bedöma validiteten dvs. giltigheten av resultatet som kommit fram under undersökningsfasen konfronteras den information från intervjuerna med ställda teorier på området. Genom att enskilda personer intervjuas från respektive bank oberoende av varandra har vi en möjlighet att undersöka i vilken grad respondenten känner igen sig i de redan presenterade rönen på området samt att kritiskt granska själva resultaten för att bedöma om slutsatserna är giltiga och trovärdiga. Råder det samstämmighet med en eller flera undersökningar stärks giltigheten, men inte att själva undersökningen är sann (Jacobsen 2002). Om empirin är tillförlitlig och trovärdig sägs det att den är reliabel. Föreligger detta går den att lita på och antalet mätfel är små eller helt uteblivna. Det är viktigt att undersökningen genomförs på ett korrekt sätt för att den ska bli tillförlitlig. När en undersökning visar på ett visst resultat kan det vara intressant att göra en ny undersökning för att se om samma resultat uppnås. Om så är fallet har undersökningen hög tillförlitlighet. I uppsatsen är det svaren på 13

14 intervjufrågorna som är en viktig faktor för att avgöra undersökningens tillförlitlighet. Samtliga intervjuer spelades in på band och har analyserats noggrant, vilket betyder att det mesta har kommit med. Naturligtvis går det inte att återge allt eftersom en del information hamnade utanför ramen för undersökningen, men i det stora hela gav intervjuerna information som kan betraktas som tillförlitligt (Jacobsen 2002). 2.7 Analys av datamaterialet Efter att ha genomfört intervjuerna och samlat in den information som är relevant för vårt problem så ska dessa data analyseras. Det innebär att vi kommer att förenkla och strukturera olika data för att få en helhetsbild om ämnet. Enligt Jacobsen (2002) finns det tre så kallade ting för att analysera kvalitativa data. Dessa är beskrivning, systematisering och kategorisering samt kombination. Beskrivning innebär att undersökaren försöker att använda den insamlade datan för att få en så bra beskrivning av problemet som möjligt. Under arbetets gång har anteckningarna och bandinspelningarna från de olika intervjuerna gåtts igenom på ett noggrant sätt för att få en kunskap om problemet. Systematisering och kategorisering handlar enligt Jacobsen (2002) om att korta ner och göra förenklingar av den insamlade informationen. Anledningen är att få en helhetssyn av innehållet, vilket är nödvändigt för oss så att det som erhållits lättare kan förmedlas till läsarna av uppsatsen. Om den stora informationsmängden inte skulle reduceras skulle det bli mycket svårt att få en översikt om ämnet och skulle generera konsekvenser för hela skrivandet. Efter att förenklingen av informationen är genomförd går det att göra reflektioner om ämnet. Det kan ske i form av att orsaker undersöks för att på så vis förstå varför det ser ut som det gör. Ofta går det att generalisera när helhetsbilden om problemet är god. När vi analyserade det insamlade materialet, dvs. empirin, drogs paralleller till de teorier som tagits upp i uppsatsen. Syftet med ovanstående är att se om det som sägs i teorin verkligen stämmer överens med verkligheten. I vårt fall innebär det att fokus hamnar på hur finanskrisen har påverkat bankernas utlåning till små och medelstora företag. Empirin är således det som framkommit från bankerna och med hjälp av detta kan jämförelser och slutsatser dras, vilket är en förutsättning för att få fram ett resultat som speglar den situation som faktiskt råder (Jacobsen 2002). 2.8 Urval av respondenter Kontakt söktes med de fyra storbankerna, Almi Företagspartner AB samt Företagarna för att urskilja om de enskilda små och medelstora företagen har upplevt att utlåningen förändrats sedan finanskrisens uppkomst. Vi fick avslag från Almi Företagspartner AB, då materialet som de tillhandahåller är sekretessbelagt. Urvalet blev till sist de fyra banker som hade liknande förutsättningar i en och samma stad för att skillnaderna dem emellan inte skulle bli allt för stor samt liknande villkor utifrån deras storlek och erfarenhet inom banksektorn, vilket rättfärdigar en jämförelse mellan bankerna. Urvalet blev också Företagarna för att se om företagen upplever någon förändring i utlåningen. Vår vision är att få fram hur respondenterna ser på problemet. 14

15 För att försäkra sig om att respondenterna innehar den kompetensen för vårt problemområde har vi genomfört intervjuer med både företagsrådgivare och kontorschefer för respektive bank samt regionchefen på Företagarna. Enligt Jacobsen (2002) är det till fördel om urvalskriteriet information då utnyttjas, eftersom det ställs vissa krav på respondenters kunskap. 2.9 Kritik av giltighet av källor och information från källor Att kritiskt granska resultatet är viktigt för att se om de rätta enheterna observerats i undersökningen och om respondenterna förmedlat en sann information om fenomenet (Jacobsen 2002). Genom att intervjuer har förts med personer som företagsrådgivare samt anställda så nära organisationen som möjligt vilka handlägger ärenden av utlåning till små och medelstora företag, måste därmed anses att de har god kunskap om sitt verksamhetsområde. För att få ett så giltigt resultat som möjligt har tillförlitliga sekundärkällor valts. De vetenskapliga artiklar samt ytterligare referenser som finns med i uppsatsen är anknutna så nära det fenomen som belyses genom undersökningen. Jacobsen (2002) understryker att källor bör vara oberoende av varandra och poängterar betydelsefullt att författarna kan ha olika syften och motiv i de vetenskapliga artiklarna, och det gör att informationen kan tillskrivas mer giltighet om resultatet leder till samma slutsatser. Information har sökts från flera olika källor för att försöka få så stor giltighet i undersökningen som möjligt. 15

16 3 Teori I teoriavsnittet presenteras relevanta teorier om vårt ämne. Teorierna kommer sedan att kopplas till empirin. Teoriavsnittet är uppdelat i olika delar, där varje teori presenteras i lämplig ordning. 3.1 Finanskrisen Under det senaste decenniet har det skett en markant ökning av utlåningen från banker och finansinstitut. På senare tid har det fått negativa konsekvenser för hela den globala ekonomin. Då arbetslösheten ökat har inte husägare kunnat betala sina lån, småsparare har tappat förtroende för bankerna och i panik tagit ut sina pengar. Många banker har fått sämre marginaler och så småningom har en del banker gått i konkurs. Listan kan göras lång på olika händelser och orsaker. Några tydliga exempel på banker i konkurs finns på Island där många banker har fått slå igen och det har lett till en kollaps av hela den finansiella strukturen i det landet. Investmentbanken Lehman Brothers i USA är ett annat exempel på finanskrisens offer (Ekonomifakta 2008). Finanskrisen har sitt ursprung framför allt från USA sommaren 2007 där utlåningen varit mycket frikostig, men även i Europa finns det orsaker (Konj 2008). Det är de s.k. subprimelånen som är en stor bidragande orsak till krisen. Subprime är beteckningen på bolån till husköpare med sämre ekonomiska förutsättningar. I USA har det hela tiden funnits en politisk ambition att göra det enklare att låna för personer som inte kvalificerade sig för vanliga lån samtidigt som den amerikanska centralbanken har hållit styrräntorna låga. Då styrräntorna är låga finns det normalt sett risk för inflation eftersom ekonomin får ett uppsving, men i USA har den inte tagit fart. Det berodde på att det rådde prispress på många varor. Då räntorna var låga har det skapats en del nya finansiella instrument, bland annat CDO som står för collateralized debt obligations. I en CDO kombineras högrisklån och säkrare fordringar till en ny produkt. Produkten kan sedan lättare säljas till investerarna i form av obligationer. Anledningen till att instrumenten skapades var för att finansiera långivningen och att sprida riskerna. CDO:erna har sålts vidare mellan banker och hedgefonder och det är en stor orsak till att finanskrisen har fått en global spridning (Ekonomifakta 2008). 3.2 Stödpaket Banker över hela världen har blivit mer restriktiva med att låna ut pengar till varandra, till företag och privatpersoner. En bidragande orsak är den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers konkurs i september Det hela har blivit till en ond spiral där företagens investeringar minskats samt en sviktande efterfrågan på marknaden. Företagen drar i sin tur ned på sina kostnader, vilket ofta leder till personaluppsägningar. Lågkonjunkturens försämring har lett till att kraven vuxit på världens regeringar att ingripa med stöd av olika slag. I Sveriges fall har det ställs upp med garantier och nödlån i mångmiljardklassen för att hjälpa företag i kris. Stödpaketen tog sin början med bankerna och finansiella företag, bilindustrin och nu behöver även den kommunala sektorn hjälp. Skälet till att flera regeringar världen över gått in med stödpaket och som Sverige även har gjort är för att rädda företagen, jobben och för att rädda förtroendet för det finansiella systemet. Krisstöden är både riktade 16

17 och generella. Riksbanken lämnade ett nödlån på flera miljarder kronor till Carnegie som är ett exempel på ett riktat stöd. Finanssektorn i Sverige har erbjudits mer generella stöd. Regeringen har erbjudit garantiprogram för svenska banker för att de ska få tillgång till kapital och kunna låna ut till företag och hushåll. Garantiprogrammet innebär att bankerna som valt att gå med i programmet mot en avgift, avtalar med staten om garantier för en del av sin upplåning. Regeringen har även föreslagit ett kapitaltillskottprogram för banker och finansinstitut som betyder att staten kan gå in med ägarkapital i banker och finansinstitut under vissa villkor (Ekonomifakta 2009). Regeringen i Sverige har hittills varit restriktiv med att ge direkta stöd till den inhemska industrin. Satsningen har lett till åtgärder som tillskjutning av extra medel till Svensk Exportkredit och Almi Företagspartner AB för att förbättra företagens utsikter att få krediter. Fordonsindustrin har dock fått ett specialpaket med medel till forskning, lånegarantier och undsättningslån (Ekonomifakta 2009). 3.3 Bankernas allmänna villkor Bankernas villkor för kommersiella krediter omfattar ränta som beräknas efter en bestämd räntesats som banken använder för kredit. Lånet löper på en viss kredittid och enligt Bankrörelselagen skall förfallotiden för lån bestämmas så att den är förenlig med villkoren för bankens förbindelser. Banken har rätt till uppsägning av lånet om kredittagaren inte kan fullfölja sina förpliktelser enligt avtalet, även att säkerheten inte längre är tillförlitlig samt att det finns rimliga anledningar till att misstänka att kredittagaren inte kan fullfölja förpliktelsen enligt avtalet. Beträffande säkerheter för lån har bankerna i sina standardiserade skuldebrev en generalpantklausul, som innebär att ställd pant inte enbart skall omfatta säkerhet för den aktuella krediten, utan även pantsättarens övriga förbindelser mot banken (Tegin 1997). Det finns olika typer av säkerheter som en bank kan erhålla vid kreditgivning. När det gäller kreditsäkerheter delas den in i två typer av säkerheter; realsäkerheter och personsäkerheter. Det förstnämnda innebär säkerhet (pant) i fast eller lös egendom, medan det senare innebär borgen och olika former av garantier. Vid panträtt, som är en realsäkerhet, har pantinnehavaren rätt att sälja säkerheten för att täcka sin fordran. Det innebär att banken har en hållhake på låntagaren (ett företag, en privatperson etc.). Exempel på en annan säkerhetsrätt är retentionsrätten som ger borgenären rätt att hålla inne sin säkerhet tills betalning erhålls från gäldenären. Om inte kredittagaren löser ut säkerheten har kreditgivaren rätt att sälja säkerheten för att via den vägen få betalt. Företagshypotek är en annan typ av säkerhet som är ganska vanligt förekommande. Det som är karakteristiskt för den formen av säkerhet är att den inte gäller i en speciell egendom, utan gäller i en näringsidkares för tillfället befintliga lösa egendom (Tegin 1997). Det finns grundläggande regler för att lämna kredit i bankverksamhet som har införts i banklagstiftningen. Anledningen är att förhindra bankernas förbiseende av viktiga poster i bedömningen av att lämna kredit till allmänheten. Reglernas syfte är till för att bankerna ska ägna sig åt finansieringsverksamhet som är förenlig med god sed, som rätten att ta emot lån från allmänheten och att detta sker under sanningsenliga former. I Bankrörelselagen föreskrifts bland annat att beviljande av kredit ska ske med tillförlitliga säkerheter. Säkerheten 17

18 får inte vara relaterad till låntagarens vinst eller att bankens placeringsportfölj inte får vara allt för komprimerad till ett särskilt verksamhetsområde eller företagssammansättning (Funered 1994). Bankerna utformar sina egna mål, principer och rutiner för kreditbedömning utifrån de ramar som Bankrörelselagen, Finansinspektionens normer, andra råd och rekommendationer samt generella regler för god bank- och kreditgivningssed tillåter (Donner 1996). 3.4 Lag om bank- och finansieringsrörelse Bankerna ska följa de paragrafer som finns uppställda i Lag om bank- och finansieringsrörelse (SFS 2004:297) och är utgångspunkten vid kreditutlåning. I sjätte kapitlet står de övergripande bestämmelserna om ett kreditinstituts rörelse. Första paragrafen handlar om soliditet och likviditet, vilket innebär att kreditinstituts rörelse skall drivas på ett sådant sätt att institutets förmåga att fullgöra sina förpliktelser inte äventyras. Andra paragrafen berör riskhantering på internt och externt plan. Där står att ett kreditinstitut skall identifiera, mäta, styra, internt rapportera och ha kontroll över de risker som dess rörelse är förknippad med. Ett kreditinstitut skall särskilt se till dess kreditrisker, marknadsrisker, operativa risker och andra risker sammantagna inte medför att institutets förmåga att fullgöra sina förpliktelser inte äventyras. Paragrafen nämner även för att uppfylla detta krav skall det åtminstone ha metoder som gör det möjligt att fortlöpa värdera och upprätthålla ett kapital. Kapitalet ska bestå av belopp, slag och fördelning som är tillräckligt för att täcka arten och nivån på de risker som det är eller kan komma att bli exponerat för. Kreditinstitutet skall utvärdera dessa metoder för att säkerställa att de är heltäckande (SFS 2004:297). Med stöd av ovannämnda paragrafer så skall bankerna undersöka och bedöma värdet av riskerna som kan uppstå vid kreditgivning, samt utreda vilken verkan riskerna kan medföra. Broome et al. (1998) beskriver att det finns två huvudrisker vid kreditgivning till företag, vilka är kredittagarens förmåga att betala tillbaka lånet och värdering av de utställda säkerheterna. I Lag om bank- och finansieringsrörelse (SFS 2004:297) berörs hantering av krediter och övriga engagemang i åttonde kapitlet. I första paragrafen vidrörs kreditprövning och det står att innan ett kreditinstitut beslutar att bevilja en kredit skall det pröva risken för att de förpliktelser som följer av kreditavtalet inte kan fullgöras. Institutet får bevilja en kredit bara om förpliktelserna på goda grunder kan förväntas bli fullgjorda. I andra paragrafen skall kreditinstitutets kreditprövning vara organiserad så att den som fattar beslut i ett ärende ha tillräckligt beslutsunderlag för att bedöma risken med att bevilja krediten (SFS 2004:297). 3.5 Kreditbehovets uppkomst Kapitalbehov kan uppstå vid flera tillfällen för ett företag. Behovet kan uppstå om företaget vill expandera på marknaden, tillverka nya produkter eller tjänster, eller göra investeringar som underlättar processen i företaget. De kan delas in i tre olika kategorier: Realt- Är investeringar i maskiner, byggnader, datakapacitet etc. Finansiellt- Kapitalplacering i aktier, obligationer etc. vilket utgör bolagets säkerhetskapital. 18

19 Strategiskt- Består ofta av bolagets immateriella tillgångar, som forskning, utbildning, goodwill etc. (Broomé et al. 1998). Broome et al. (1998) redogör för kreditbehovets uppkomst i figuren nedan: Investering Kapitalanvändning Kapitalbehov Kapitalanskaffning Kreditbehov Figur 1 Kreditbehovets uppkomst (Broomé et al sid. 13) Investeringarna är ett exempel på kapitalanvändning, som genererar ett kapitalbehov för att kunna bekosta aktiviteterna. Kapitalanskaffning kan förekomma internt genom användning av självfinansiering som eget kapital och/eller aktieägartillskott eller externt i form av krediter från kreditinstitut. Bestämmer sig bolaget för det senare alternativet genereras ett kreditbehov. 3.6 Eget kapital Finansieringsbeslutet handlar om hur investeringen skall finansieras. När ett företag behöver kapitaltillskott, kan företaget bjuda in investerare att lägga in pengar i företaget och i utbyte få tillgång till framtida vinster. De blir aktieägare i företaget som bidrar med eget kapital i egenskap av finansiering. Kapitaltillskott kan även komma från långivare som lånar ut pengar och företaget får då en skuld som skall betalas tillbaka. Valet mellan att finansiera med eget kapital eller genom lån kallas för capital structure som är sammanblandningen av långfristiga skulder och finansiering av eget kapital (Brealey et al. 2007). Nilsson et al. (2002) menar att finansiering med eget kapital innebär att ägarna satsar pengar eller låter vinster vara kvar i företaget. 3.7 Investeringsbeslutet Investeringsbeslutet börjar med fastställande av investeringsmöjligheter. Den finansiella chefen bistår företaget som ansöker om lån och identifierar det potentiella projekt som lånet är tänkt för och hur mycket som behövs för att investera i projektet. Investeringsbeslutet kallas även för capital budgeting decision, vilket är ett beslut att investera i materiella eller immateriella tillgångar. Den finansiella chefen behöver ett sätt att värdera framtida kassaflöden som generas av investeringen. Värderingen ska ta hänsyn till belopp, val av tidpunkt och risk av de framtida kassaflödena (Brealey et al. 2007). 3.8 Riskbegreppet I beslutteorin uttrycks att beslut under risk existerar när sannolikheten för ett visst utfall är känt. Beslut under osäkerhet föreligger om flera utfall är sannolika, men det är inte möjligt att uppskatta sannolikheten för att det skall inträffa. Vid kreditgivning kan vi inte veta sannolikheten för olika utfall. Risken för fallissemang är okänt, dvs. sannolikheten att kredittagaren har möjlighet att betala tillbaka lånet samt vetskapen om hur stor förlusten blir vid utebliven betalning. För att förbättra kunskapen om dessa sannolikheter är 19

20 informationsinsamling och analys ett viktigt inslag, vilket för med sig att vår kunskap beträffande hur sannolikhetsfördelningen ser ut, eller kan se ut, ökar (Tegin 1997). Enligt den traditionella beslutsteorin delas beslutssituationer in i beslut vid fullständig information och säkerhet, ofullständig information och risk (Ackoff 1962). Normalt har organisationer bristfällig kunskap om framtiden och beslut fattas då på mer eller mindre uttalade prognoser om vad som kommer att bli verklighet (Peterssohn 1969). Prognos betyder förutsägelse och det finns olika prognosmodeller som syftar till att reducera framtida osäkerheter och förbättra beslutsfattandet utifrån öppen information och befintlig kunskap (Edlund 1999). Tegin (1997) fortsätter sin tes att vid riskhantering kan olika åtgärder användas för att undvika risk. Dessa är normer för vilken typ av affärer som får ingås av ekonomiska, etiska och andra skäl. Olika kreditbedömningsnormer avseende acceptabla avtalspartners samt säkerheter och beloppsgränser finns till för bland annat branscher och länder för att begränsa de totala riskerna. Det görs därmed för att erhålla en viss spriding av risken. Reducering av risk kan även innefatta krav på mer säkerheter från kredittagaren som borgen från tredje man. Riskdelning i olika former som syndikerade lån där banken säljer ut delar av lånet till andra banker och reducering av risk genom kreditförsäkringar samt kreditderivat (Tegin 1997). Små och medelstora företag har överlag tillgång till mer information om den egna verksamheten, vilket är en nackdel för kreditgivarna då de inte har tillgång till all information om verksamheten. Publika bolag i jämförelse är övervakade i medier och de är mer beroende av att informationen sprids till intressenter som är angelägna om vad som händer i verksamheten för att locka till sig eventuella investerare. Möjligheten att bevaka de små och medelstora företagen är inte tillfredsställande för att få informationsövertag. Anledningen är att det finns intressekollisioner mellan kreditgivarna och de små och medelstora företagen på grund av att de har olika mål i verksamheterna. Lösningen kan emellertid förekomma genom kreditavtal som minskar osäkerheten och ger incitament för företagen att godta samma mål. Så länge informationsfördelningen är till nackdel för kreditgivarna leder det till högre osäkerhet och kreditgivarna blir mindre benägna att bevilja krediter (Storey 1994). 3.9 Kreditrisk Lån är den vanligaste finansieringskällan för företag. När bankerna beviljar lån innebär det en risk. Risken benämns kreditrisk. Kreditrisk innebär att en kreditgivarpart helt eller delvis inte erhåller betalning enligt överenskommet avtal eller att betalningen uteblir på grund av kredittagarens oförmåga att fullfölja sin betalningsförpliktelse (Tegin 1997). Bankerna kan aldrig med säkerhet veta om en beviljad kredit kommer att återbetalas i sin helhet. Bankernas verksamhet består huvudsakligen i att bevilja krediter till enskilda personer och företag (Funered 1994). De gör normalt säkrare kreditbedömningar än de flesta andra placerare på grund av att de besitter stora resurser. När en kreditbedömning görs, bedöms kundens betalningsförmåga och om kunden kan ställa någon form av säkerhet för lånet. Säkerheten brukar vara tillgångar såsom fastigheter, aktier och andra värdepapper. Om kunden har värdefulla tillgångar förstärks dennes återbetalningsförmåga, vilket är en fördel för banken. Vid kreditbedömningen tas det i beaktande vad det är för kunder som ska låna. Om det 20

21 exempelvis är en näringsidkare som söker en kortfristig kredit tas hänsyn till det aktuella företagets kortsiktiga betalningsförmåga. Är det istället fråga om ett större företag som ansöker om ett långsiktigt lån genomför banken en grundligare analys av företagets verksamhet, marknadspotential och framtida vinstmöjligheter. En bank som tänker lämna kredit tittar inte enbart på företagens finansiella situation utan banken tar även hänsyn till dess interna kapital- och likviditetssituation. Orsaken är att banken måste täcka de kostnader som krediten genererar (Funered 1994) Kreditbedömning Innan en bank beviljar ett lån till ett företag eller privatperson görs normalt en kreditbedömning. Enligt Broomé et al. (1998) består en kreditbedömning av: Företagsanalys Analys av övriga bedömningsfaktorer av vikt för kreditgivaren Analys av finansieringsmöjligheter Analys av säkerhetskrav När bedömningen görs så behöver inte det alltid ske med hänsyn till samtliga punkter utan det beror på den aktuella situationen i sig, vad som är relevant att ta hänsyn till. Det kan vara så att företaget som lånar är känt sedan tidigare vilket kan betyda att bankens kreditbedömning blir mindre strikt eller så kan säkerheterna vara helt riskfria (Broomé et al. 1998). Företagsanalysen består av att banken sätter sig in i företagets verksamhet och tittar då på dess ekonomi, situationen på marknaden samt en del nyckeltal (t.ex. likviditet). Det är av stor betydelse att företaget har god ekonomi för att kunna återbetala eventuella lån från banken. Företagsledningen är viktig att titta på för att ett förtroende ska kunna skapas enligt Broomé et al. (1998). I analysen av övriga bedömningsfaktorer nämner Broomé et al. (1998) att företagets status har betydelse i kreditbedömningen. Vanligtvis har gamla kunder hos banken högre status än nya kunder och äldre företag har högre status än nyare företag. Även kreditgivarens policy har betydelse. Andra bedömningsfaktorer som Broomé et al. (1998) nämner är risken i krediten. Bankerna bör bedöma den totala risken i företaget. Med finansieringsanalysen framgår det hur kreditbehovet ska täckas. Analysen innehåller väsentliga poster som visar själva finansieringen av investeringen. Vid analysen av säkerhetskraven tar banken hänsyn till vad företaget som lånar har för typ av säkerhet. Det är viktigt att företaget kan uppvisa detta för att banken ska våga lämna kredit. Vanliga säkerheter är exempelvis pantbrev i fast egendom eller företagsinteckning (Broomé et al. 1998). 21

22 3.11 Redovisningsinformation till grund för kreditbedömning När kreditgivare ska göra bedömningar av företags kreditvärdighet är det av betydelse att analysera redovisningsinformation. Det innebär att beaktande tas till väsentliga poster i företagets redovisning som har betydelse för en vidare analys av företaget. Analysen har som avsikt att prognostisera företagets intjänings- och betalningsförmåga och att bedöma tillgångars (säkerheters) framtida försäljningsvärde (Svensson 2003). Vid analysen är olika nyckeltal relevanta att undersöka, t.ex. lönsamhet, soliditet, likviditet och kassaflöde. Därigenom får kreditgivarna en uppfattning om hur företagets finansiella ställning ser ut, vilket underlättar deras bedömning. Årsredovisningen får stor betydelse för kreditbedömningen och dess information och kvalitet påverkar prognosleveransen hos informationen. Kreditgivarnas val av modeller vid analysen avgör hur redovisningsinformationen nyttjas och bearbetas. Det betyder att om en välkombinerad modell används erhålls ett trovärdigare resultat av analysen. När redovisningsinformation rapporteras sker det mot bakgrund av de legala krav som ställs på företagens finansiella rapportering, men det sker även på grund av överenskommelser baserade på kontrakt. Det kan vara en fördel för företagen att ta fram den information som efterfrågas. Är informationen av hög kvalitet är utgångsläget bättre för företaget, eftersom banken får bättre insyn i företaget (Svensson 2003). Enligt Johansson (1973) består kreditvärdigheten hos motparten av två bedömningar som tar upp följande aspekter. Den ena åsyftar fortlevande företags framtida intjänings- och betalningsförmåga och den andra avser säkerheternas framtida realisationsvärde. Enligt Broomé et al. (1998) fokuserar kreditvärdighetsbedömning även på relationen, samspelet och alla de förhandlingar som förs mellan kreditgivarna och kredittagarna. Det som avgör den slutliga bedömningen är parternas förhandlingsförmåga, argumenten, kunskaper och erfarenheter samt deras förhandlingstyrka Betalningsanmärkningar Betalningsanmärkningar innebär att en fysisk eller juridisk person inte har betalat räkningarna i tid och med anledning av det fått en anmärkning i ett register (Betalningsanmärkning 2009). Anmärkningen är en indikation på att den berörde inte har skött sina betalningar, dvs. har dröjt eller undvikit att fullgöra sina betalningsskyldigheter. Det behöver inte alls betyda att personen har dålig ekonomi utan är snarare ett tecken på slarv. Effekten av en betalningsanmärkning är vanligtvis att det blir svårare för personen att låna hos en bank och kan leda till att personen får svårare att köpa bostad eller genomföra andra stora investeringar. Betalningsanmärkningar sitter i relativt länge; 3 år för privatpersoner och 5 år för företag. Det är kreditupplysningsföretag som sätter betalningsanmärkningar med hjälp av information som saluförs av kronofogden (Inkomstupplysning 2009) Relationer I många olika situationer återkommer ordet relationer. Detta är inget undantag inom den finansiella sektorn. För en bank är det av yttersta betydelse att kundrelationer skapas, helst långsiktiga sådana, för att banken ska få in pengar och därigenom fullgöra de åtaganden som 22

Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009

Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009 Rapport till Finanspolitiska rådet 2009/1 Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009 Clas Bergström Handelshögskolan i Stockholm Finanskrisen och Sverige Likviditetsaspekt:

Läs mer

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash? Hur går det för Sveriges småföretag? Vi har hört mycket om krisens effekter i storbolagen, inledningsvis de finansiella företagen och de större

Läs mer

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom Riskhanteringen i Nordals Härads Sparbank Nordals Härads Sparbank arbetar kontinuerligt med risker för att förebygga problem i banken. Det är bankens styrelse som har det yttersta ansvaret för denna hantering.

Läs mer

Del 14 Kreditlänkade placeringar

Del 14 Kreditlänkade placeringar Del 14 Kreditlänkade placeringar Srukturinvest Fondkommission 1 Innehåll 1. Obligationsmarknaden 2. Företagsobligationer 3. Risken i obligationer 4. Aktier eller obligationer? 5. Avkastningen från kreditmarknaden

Läs mer

Kampen om kapitalet. Undersökning kring svenska företags utmaningar att erhålla en kostnadseffektiv finansiering/refinansiering.

Kampen om kapitalet. Undersökning kring svenska företags utmaningar att erhålla en kostnadseffektiv finansiering/refinansiering. Kampen om kapitalet Undersökning kring svenska företags utmaningar att erhålla en kostnadseffektiv finansiering/refinansiering Augusti 2011 Far, Box 6417, 113 82 Stockholm Besöksadress: Kungsbron 2, Tel.

Läs mer

RIKTLINJER FÖR KOMMUNENS BORGENSÅTAGANDEN

RIKTLINJER FÖR KOMMUNENS BORGENSÅTAGANDEN RIKTLINJER FÖR KOMMUNENS BORGENSÅTAGANDEN 1. ALLMÄNT 1.1 Inledning Borgensåtaganden är ingen obligatorisk kommunal verksamhet. Ett borgensåtagande innebär en kreditrisk för kommunen, eftersom kommunen

Läs mer

Plan för hantering av kommunal borgen för. Götene kommun

Plan för hantering av kommunal borgen för. Götene kommun Plan för hantering av kommunal borgen för Götene kommun Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2011-10-24, KF 224 Diarienummer: 07/KS232 1) Utgångspunkt och syfte Ingåendet av borgen är ingen

Läs mer

Borgenspolicy för Trollhättans kommun

Borgenspolicy för Trollhättans kommun för Trollhättans kommun 1(5) Denna policy för Trollhättans Stads borgensåtaganden har till syfte att: ge stöd för Stadens beslutsfattare och handläggare i borgensärenden ge information till Stadens hel-

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING

SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING Företagarnas finansieringsrapport 2015 SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING! Svårigheten för företag att få extern finansiering är ett stort tillväxthinder.

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens allmänna råd om krediter i konsumentförhållanden; FFFS 2011:47 Utkom från trycket

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Borgenspolicy för Kalix kommun

Borgenspolicy för Kalix kommun Borgenspolicy för Kalix kommun 1. Allmänt 1.1 Inledning Ett kommunalt borgensåtagande är ett stöd från kommunen som syftar till att stödja en icke kommunal verksamhet. Ett sådant borgensåtagande är inte

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om utlåning och garantier; SFS 2011:211 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Regeringen föreskriver följande. Förordningens tillämpningsområde

Läs mer

BORGENSPOLICY. Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM

BORGENSPOLICY. Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM BORGENSPOLICY Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM Uppdaterad senast februari 2012 Borgenspolicy 1. Allmänt 1.1 Inledning Ett kommunalt borgensåtagande är ett stöd från kommunen som syftar

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011 Omsättning 234,9 miljoner euro (228,9 milj. euro föregående år) Rörelseresultat 21,4 miljoner euro (24,3 milj. euro) Räkenskapsperiodens vinst 13,1 miljoner euro

Läs mer

Del 4 Emittenten. Strukturakademin

Del 4 Emittenten. Strukturakademin Del 4 Emittenten Strukturakademin Innehåll 1. Implicita risker och tillgångar 2. Emittenten 3. Obligationer 4. Prissättning på obligationer 5. Effekt på villkoren 6. Marknadsrisk och Kreditrisk 7. Implicit

Läs mer

Statliga kreditgarantier för att underlätta förvärv av bostadsrätter och egnahem, s.k. förvärvsgarantier (Fi2007/4536/BO)

Statliga kreditgarantier för att underlätta förvärv av bostadsrätter och egnahem, s.k. förvärvsgarantier (Fi2007/4536/BO) REMISSVAR 2007-07-26 Dnr 2007/1124 Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Statliga kreditgarantier för att underlätta förvärv av bostadsrätter och egnahem, s.k. förvärvsgarantier (Fi2007/4536/BO) Riksgälden

Läs mer

Sparbanksidén håller i alla tider. Populärversion av årsredovisning 2010

Sparbanksidén håller i alla tider. Populärversion av årsredovisning 2010 Sparbanksidén håller i alla tider Populärversion av årsredovisning 2010 Sparbanksidén håller i alla tider Jag läste nyligen en artikel om Sala Sparbank, införd i VLT maj 2001. Det är ganska precis 10

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013 Oförändrade räntor och högre marginaler på nya företagslån. Ökade skillnader i räntor mellan små och stora företag. Skillnader i risk motiverar inte högre räntor

Läs mer

FINANSPOLICY FÖR FINANSVERKSAMHETEN I SÖDERTÄLJE KOMMUN. Datum: 2015-02-02. Handläggare: Camilla Broo. Diarienummer: KS15/33

FINANSPOLICY FÖR FINANSVERKSAMHETEN I SÖDERTÄLJE KOMMUN. Datum: 2015-02-02. Handläggare: Camilla Broo. Diarienummer: KS15/33 FINANSPOLICY FÖR FINANSVERKSAMHETEN I SÖDERTÄLJE KOMMUN Datum: 2015-02-02 Handläggare: Camilla Broo Diarienummer: KS15/33 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Övergångsregler... 3 Omfattning...

Läs mer

INBJUDAN Teckning av konvertibla skuldebrev Capillum Holding AB (publ) Juni 2012

INBJUDAN Teckning av konvertibla skuldebrev Capillum Holding AB (publ) Juni 2012 INBJUDAN Teckning av konvertibla skuldebrev Capillum Holding AB (publ) Juni 2012 På Banken kan Du få en sparränta om 0,5% Vi ger Dig en sparränta om 10% Bryggfinansiering Emissionshantering Factoring -

Läs mer

Att förbereda en finansieringsansökan hos banken

Att förbereda en finansieringsansökan hos banken Att förbereda en finansieringsansökan hos banken Sara Jonsson, Centrum för Bank och Finans, KTH sara.jonsson@infra.kth.se 07-11-14 1 Hur resonerar banken? Banker är inte riskkapitalister! Bankfinansiering

Läs mer

Bokslutskommuniké för Comfort Window System AB reviderad version

Bokslutskommuniké för Comfort Window System AB reviderad version Bokslutskommuniké för Comfort Window System AB reviderad version CWS Comfort Window System AB (publ) Bokslutskommuniké för verksamhetsåret 2011-09-01 till 2012-08-31 I den ursprungliga rapporten, publicerat

Läs mer

Kommuninvest svindlande affärer med skattebetalarnas pengar

Kommuninvest svindlande affärer med skattebetalarnas pengar Kommuninvest svindlande affärer med skattebetalarnas pengar Helsingborg stämmer Kommuninvest Helsingborgs stad stämmer Kommuninvest och vill ha tillbaka pengar som med förlust placerats i amerikanska kommunobligationer.

Läs mer

SEK:s lilla handbok i exportfinansiering

SEK:s lilla handbok i exportfinansiering SEK:s lilla handbok i exportfinansiering Innehåll Varför behövs exportfinansiering?...sid 2 Vilka alternativ finns det att välja mellan?...sid 3 Hur mycket och i vilka valutor kan man låna?...sid 4 Hur

Läs mer

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag Diagram A. Räntor på nya bolåneavtal till hushåll och reporänta 8 9 Genomsnittlig boränta Kort bunden boränta Lång bunden

Läs mer

ALLMÄNNA VILLKOR FÖR FÖRETAGSKREDIT

ALLMÄNNA VILLKOR FÖR FÖRETAGSKREDIT ALLMÄNNA VILLKOR FÖR FÖRETAGSKREDIT Dessa allmänna villkor gäller från den 27 mars 2015. 1. Parter Dessa allmänna villkor gäller för kredit som efter godkänd ansökan beviljas företagskund ("Kunden") av

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om statlig finansiering genom Almi Företagspartner AB och bolag som ingår i dess koncern; SFS 2009:41 Utkom från trycket den 10 februari 2009 utfärdad den 29 januari

Läs mer

Boksluts- och nyckeltalsinformation

Boksluts- och nyckeltalsinformation Datum Sida August 2014 1 (2) Boksluts- och nyckeltalsinformation Boksluts- och nyckeltalsinformation kan erhållas för alla svenska aktiva aktiebolag. Informationen omfattar som mest de fem senaste årens

Läs mer

Kvartalsrapport januari - mars 2014

Kvartalsrapport januari - mars 2014 Kvartalsrapport januari - mars 2014 Omsättningen för januari-mars 2014 uppgick till 1 860 KSEK (4 980 KSEK) Rörelseresultatet före avskrivningar uppgick till -196 KSEK (473 KSEK) Rörelseresultatet uppgick

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

KS 6 19 JUNI 2013. Översyn av borgensprinciper. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

KS 6 19 JUNI 2013. Översyn av borgensprinciper. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta KS 6 19 JUNI 2013 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Malmberg Jan Datum 2013-06-13 Diarienummer KSN-2013-0868 Kommunstyrelsen Översyn av borgensprinciper Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige

Läs mer

Händelseförloppet i hanteringen av Carnegie

Händelseförloppet i hanteringen av Carnegie 2008-11-14 Dnr 2008/1780 Händelseförloppet i hanteringen av Carnegie Mot bakgrund av att olika uppgifter framförts i medierna kring händelseförloppet i samband med att Riksgälden gick in som ägare av Carnegie

Läs mer

Föreskrifter och anvisningar 4/2011

Föreskrifter och anvisningar 4/2011 Föreskrifter och anvisningar 4/2011 Metoder för beräkning av maximibeloppet av den ersättning som kan krävas ut för förtida Dnr FIVA 9/01.00/2011 Utfärdad 15.12.2011 Gäller from 31.3.2012 FIASISPEKTIOE

Läs mer

Delårsrapport Januari mars 2013

Delårsrapport Januari mars 2013 Delårsrapport Januari mars 2013 Period 1 januari - 31 mars 2013 Nettoomsättningen uppgår till 58 992 (43 057) kkr motsvarande en tillväxt om 37 %. Organisk tillväxt uppgår till 7 % Rörelseresultatet uppgår

Läs mer

Varför behövs exportfinansiering? sid 2. Vilka alternativ finns det att välja mellan? sid 3. Hur mycket och i vilka valutor kan man låna?

Varför behövs exportfinansiering? sid 2. Vilka alternativ finns det att välja mellan? sid 3. Hur mycket och i vilka valutor kan man låna? Innehåll Varför behövs exportfinansiering? sid 2 Vilka alternativ finns det att välja mellan? sid 3 Hur mycket och i vilka valutor kan man låna? sid 4 Hur kan riskerna hanteras? sid 5 Vilka räntevillkor

Läs mer

Delårsrapport, Januari-Juni 2008

Delårsrapport, Januari-Juni 2008 Delårsrapport 2008 1 Delårsrapport, Januari-Juni 2008 Tjustbygdens Sparbank AB, organisationsnummer 516401-0224, avger härmed delårsrapport för verksamheten under perioden 2008-01-01 till 2008-06-30. Allmänt

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

låna pengar utan kreditupplysning

låna pengar utan kreditupplysning låna pengar utan kreditupplysning Det talas mycket om kreditupplysning och om att låna pengar utan uc. Men, varför hör man så många säga att jag är rädd för fler uc, och varför är efterfrågan på lån utan

Läs mer

Riksbankens finansieringsenkät mars 2009

Riksbankens finansieringsenkät mars 2009 1 Riksbankens finansieringsenkät mars 2009 De allra flesta företag som ingått i Riksbankens enkät uppger att de fått den finansiering de behöver, men samtidigt är företagens finansieringssituation ansträngd.

Läs mer

Bokslutskommuniké för Comfort Window System AB

Bokslutskommuniké för Comfort Window System AB Bokslutskommuniké för Comfort Window System AB CWS Comfort Window System AB (publ) Bokslutskommuniké för verksamhetsåret 2010-09-01 till 2011-08-31 Verksamhetsåret i sammandrag, (föregående år): 4:e kvartalets

Läs mer

Finansiell månadsrapport för maj månad år 2014

Finansiell månadsrapport för maj månad år 2014 Ledningsstaben 2014--18 Dnr LiÖ 2014-20 Landstingsstyrelsens ordförande Landstingsdirektören Ekonomidirektören Landstingets revisorer Landstingsstyrelsen (C-ärende) Finansiell månadsrapport för maj månad

Läs mer

Del 16 Kapitalskyddade. placeringar

Del 16 Kapitalskyddade. placeringar Del 16 Kapitalskyddade placeringar Innehåll Kapitalskyddade placeringar... 3 Obligationer... 3 Prissättning av obligationer... 3 Optioner... 4 De fyra positionerna... 4 Konstruktion av en kapitalskyddad

Läs mer

Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011

Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011 Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011 1 Disposition 1. Metod och branschbeskrivning 2. Slutsatser 3. Företagets finansiella situation 4. Behov av finansiering 5. Tillgång till finansiering 6. Planerade

Läs mer

Allmänna Råd för konsumentkreditverksamhet

Allmänna Råd för konsumentkreditverksamhet Allmänna Råd för konsumentkreditverksamhet Medlem i Konsumentkreditföretagen är företag som erbjuder personer möjligheten att klara oförutsedda händelser i sin vardag genom en tidsmässigt kort ekonomisk

Läs mer

Nordax Finans AB (publ) Organisationsnummer 556647-7286

Nordax Finans AB (publ) Organisationsnummer 556647-7286 Nordax Finans AB (publ) Organisationsnummer 556647-7286 Delårsrapport januari juni 2008 Om Nordax Finans AB (publ) Nordax Finans AB (publ), nedan kallat Nordax Finans, är ett helägt dotterbolag till Nordax

Läs mer

Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet

Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet 2014-08-21 Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet Prostatacancerförbundet har ansvar för att bevara och förränta förbundets medel på ett försiktigt och ansvarsfullt sätt. Centralt

Läs mer

Finnvera Abp. Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008

Finnvera Abp. Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008 Finnvera Abp Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008 Resultaträkning för koncernen Not 1-06/2008 1-06/2007 Ränteintäkter 55 450 51 183 Ränteintäkter från utlåning 42 302 38 888 Räntestöd som styrts

Läs mer

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 Sida 1 av 9 DELÅRSRAPPORT För perioden 26-9-1 27-2-28 Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 KONCERNEN Verksamheten Koncernen består av moderbolaget Eolus Vind AB (publ) och de helägda dotterbolagen Kattegatt

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014 Lägre räntor men oförändrade marginaler på nya företagslån. Nya krav och klargöranden från Fi medför höjda företagsräntor. Motiverade räntehöjningar störst för

Läs mer

Information om risk och likviditet - 110630

Information om risk och likviditet - 110630 Information om risk och likviditet - 110630 Finansiell riskhantering Bolaget har tillstånd att bedriva värdepappersrörelse. Värdepappersinstitut har att bland annat följa kraven i Finansinspektionens föreskrifter

Läs mer

1 ( 7) FINANSPOLICY. Borgholms kommun. Antagen av kommunfullmäktige, 2013-08-19 116

1 ( 7) FINANSPOLICY. Borgholms kommun. Antagen av kommunfullmäktige, 2013-08-19 116 1 ( 7) FINANSPOLICY Borgholms kommun Antagen av kommunfullmäktige, 2013-08-19 116 1. Finanspolicyns syfte Denna finanspolicy anger ramar och riktlinjer för hur finansverksamheten inom kommunen ska bedrivas

Läs mer

Omsättningen uppgick till 472 tkr (910 tkr ) under det första kvartalet. Resultat efter skatt var -1026 tkr (-1139 tkr) under det första kvartalet.

Omsättningen uppgick till 472 tkr (910 tkr ) under det första kvartalet. Resultat efter skatt var -1026 tkr (-1139 tkr) under det första kvartalet. MIRIS HOLDING AB (publ) - Delårsrapport per 2008-03-31 Omsättningen uppgick till 472 tkr (910 tkr ) under det första kvartalet. Resultat efter skatt var -1026 tkr (-1139 tkr) under det första kvartalet.

Läs mer

Bank of America / Merrill Lynch

Bank of America / Merrill Lynch Bank of America / Merrill Lynch September 2011 Peder Du Rietz, CFA Garantum Fondkommission AB + - 2 Sammanfattning Bank of America en av de 3 systemviktigaste bankerna i USA tillsammans med JP Morgan och

Läs mer

Finansiell ekonomi Föreläsning 1

Finansiell ekonomi Föreläsning 1 Finansiell ekonomi Föreläsning 1 Presentation lärare - Johan Holmgren (kursansvarig) Presentation kursupplägg och examination - Övningsuppgifter med och utan svar - Börssalen - Portföljvalsprojekt 10p

Läs mer

Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ) Organisationsnummer: 556817-1812. Kvartalsrapport 20110101-20110930

Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ) Organisationsnummer: 556817-1812. Kvartalsrapport 20110101-20110930 Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ) Organisationsnummer: 556817-1812 Kvartalsrapport 21111-21193 VD HAR ORDET HYRESFASTIGHETSFONDEN MANAGEMENT SWEDEN AB (publ) KONCERNEN KVARTALS- RAPPORT

Läs mer

Operativ risk kan uppstå till följd av icke ändamålsenliga eller otillräckliga interna rutiner, mänskliga fel eller till följd av yttre händelser.

Operativ risk kan uppstå till följd av icke ändamålsenliga eller otillräckliga interna rutiner, mänskliga fel eller till följd av yttre händelser. Information om risk och kapitaltäckning i Sparbanken Nord Sparbanken Nord 598800-4817 med styrelsens säte i Piteå Bakgrund Den 1 februari 2007 trädde nya kapitaltäckningsregler (Basel 2) i kraft i Sverige.

Läs mer

Finansieringsmöjligheter i småföretag

Finansieringsmöjligheter i småföretag Sofia Johansson & Lisbeth Alvina Finansieringsmöjligheter i småföretag - Traditionella metoder kontra finansiell bootstrapping Finance opportunities in small businesses - Traditional methods verses financial

Läs mer

Ny lag om bank- och finansieringsrörelse hur företagen påverkas

Ny lag om bank- och finansieringsrörelse hur företagen påverkas 2004-06-03 moljbjlof^= Ny lag om bank- och finansieringsrörelse hur företagen påverkas Sammanfattning Den 1 juli 2004 börjar en ny lag om bank- och finansieringsrörelse 1 att gälla. Lagen ersätter bankrörelselagen

Läs mer

Standard RA4.10. Rapportering av exponeringar mot närstående. Föreskrifter och allmänna råd

Standard RA4.10. Rapportering av exponeringar mot närstående. Föreskrifter och allmänna råd Standard RA4.10 Rapportering av exponeringar mot närstående Föreskrifter och allmänna råd FINANSINSPEKTIONEN tills vidare närstående dnr 14/120/2006 2 (2) INNEHÅLL 1 Tillämpning 3 2 Syfte 4 3 Internationella

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2009-05-29 statliga stabilitetsåtgärderna Femte rapporten 2009 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERINGSKOSTNADER 4 Marknadsräntornas utveckling 4 Bankernas

Läs mer

HÖRBY KOMMUN Flik: 1 Författningssamling Sida: 32 (-36)

HÖRBY KOMMUN Flik: 1 Författningssamling Sida: 32 (-36) Författningssamling Sida: 32 (-36) REGLEMENTE FÖR PENNINGHANTERINGEN I HÖRBY KOMMUN 1. Mål och riktlinjer Den nya kommunallagen tar upp penninghanteringen i 8 kap 1-3: Kommunernas och landstingens medelsförvaltning

Läs mer

Finansiell månadsrapport för april månad år 2014

Finansiell månadsrapport för april månad år 2014 Ledningsstaben 2014-05-16 Dnr LiÖ 2014-20 Landstingsstyrelsens ordförande Landstingsdirektören Ekonomidirektören Landstingets revisorer Landstingsstyrelsen (C-ärende) Finansiell månadsrapport för april

Läs mer

RISKINSTRUKTION FÖR EKERÖ KOMMUN OCH KOMMUNENS BOLAG

RISKINSTRUKTION FÖR EKERÖ KOMMUN OCH KOMMUNENS BOLAG Bilaga l till "Finansregler för Ekerö kommun och kommunens bolag" RISKINSTRUKTION FÖR EKERÖ KOMMUN OCH KOMMUNENS BOLAG Innehållsförteckning 1 INLEDNING 1.1 Inledning 2 UPPLÅNING 2.1 Målsättning och strategi

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Omsättning 228,9 miljoner euro (214,1 milj. euro föregående år) Rörelseresultat 24,3 miljoner euro (18,8 milj. euro) Affärsverksamhetens kassaflöde 35,1 miljoner

Läs mer

pelare 3 Årlig information om risk och kapitalhantering FOREX BANK AB XXXXXXXXXXXXXX 1

pelare 3 Årlig information om risk och kapitalhantering FOREX BANK AB XXXXXXXXXXXXXX 1 pelare 3 FOREX BANK AB 2009 Årlig information om risk och kapitalhantering FOREX BANK AB XXXXXXXXXXXXXX 1 Inledning FOREX Bank AB, 516406-0104, är moderbolag i FOREX-koncernen (FOREX). Detta dokument utgör

Läs mer

Konsumentkreditlagen SFS 1992:830

Konsumentkreditlagen SFS 1992:830 Konsumentkreditlagen SFS 1992:830 Konsumentkreditlagen gäller när du för privat syfte lånar pengar av exempelvis en bank eller får skjuta på betalningen för att kunna köpa en vara, fastighet eller tjänst.

Läs mer

SV BILAGA XIII. RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 3 av 5: INFLÖDEN)

SV BILAGA XIII. RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 3 av 5: INFLÖDEN) BILAGA XIII RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 3 av 5: INFLÖDEN) 1. Inflöden 1.1. Allmänna kommentarer 1. Detta är en sammanfattande mall som innehåller information om likviditetsinflöden mätt under de närmaste

Läs mer

Försäljning av Akelius Spar AB (publ)

Försäljning av Akelius Spar AB (publ) Försäljning av Akelius Spar AB (publ) Inledning Akelius Spar AB (publ), 556156-0383, ( Akelius Spar ) är ett helägt dotterbolag till Akelius Residential Property AB, 556156-0383, ( Akelius Residential

Läs mer

BRF Byggmästaren 13 i Linköping

BRF Byggmästaren 13 i Linköping Årsredovisning för BRF Byggmästaren 13 i Linköping Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

5.9. ERSÄTTNINGSPOLICY. Innehåll. Externa regelverk. Finansinspektionen

5.9. ERSÄTTNINGSPOLICY. Innehåll. Externa regelverk. Finansinspektionen 5.9. ERSÄTTNINGSPOLICY Fastställd av styrelsen 2015-06-17 Tidigare fastställd av styrelsen 2014-05-28 I de fall Hälsinglands Sparbank saknar policys eller instruktioner inom något område ska Swedbanks

Läs mer

Eget kapital (Primärt kapital) 157 208 368 805. Avgår immateriella tillgångar -22 075. Total kapitalbas netto 157 208 346 730

Eget kapital (Primärt kapital) 157 208 368 805. Avgår immateriella tillgångar -22 075. Total kapitalbas netto 157 208 346 730 Kapitaltäckning TKR Periodisk information enligt FFFS 2007:5 Kapitalbas Garantum Fondkommission AB 2013-09-30 Finansiell företagsgrupp 2013-09-30 Eget kapital (Primärt kapital) 157 208 368 805 Avgår immateriella

Läs mer

Finansiell månadsrapport för oktober månad år 2014

Finansiell månadsrapport för oktober månad år 2014 Ledningsstaben 2014-11-13 Dnr LiÖ 2014-20 Landstingsstyrelsens ordförande Landstingsdirektören Ekonomidirektören Landstingets revisorer Landstingsstyrelsen (C-ärende) Finansiell månadsrapport för oktober

Läs mer

Det aktuella läget i ekonomin och på finansmarknaderna

Det aktuella läget i ekonomin och på finansmarknaderna Det aktuella läget i ekonomin och på finansmarknaderna Erkki Liikanen Mariehamn 24.1.2008 SUOMEN PANKKI FINLANDS BANK BANK OF FINLAND 1 Finlands ekonomiska utveckling Mn EUR Mn EUR 45 000 Real BNP Arbetslöshet

Läs mer

Qualisys. Delårsrapport från Qualisys AB (publ) för perioden 2002-01-01 2002-03-31. QUALISYS AB (publ), 556360-4098

Qualisys. Delårsrapport från Qualisys AB (publ) för perioden 2002-01-01 2002-03-31. QUALISYS AB (publ), 556360-4098 Qualisys Delårsrapport från Qualisys AB (publ) för perioden 2002-01-01 2002-03-31 QUALISYS AB (publ), 556360-4098 Fortsatt stor osäkerhet om finansieringen av OPTAx Systems Inc. Misslyckas OPTAx-finansieringen

Läs mer

SALA SPARBANK. Ersättningspolicy POL 720

SALA SPARBANK. Ersättningspolicy POL 720 SALA SPARBANK Ersättningspolicy POL 720 Datum för fastställelse 2014-10-03 Sidan 1 Innehåll Externa regelverk... 2 Interna regelverk... 2 1. Syfte... 2 2. Övergripande mål... 2 3. Organisation och ansvar...

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013 Stabila företagsräntor och marginaler under kvartalet. Nya kapitalkrav kräver inte högre marginaler. Små och medelstora företag gynnas av nya Basel 3- regler.

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Borgen för lån 2015-01-20. Regionledningskontoret

Borgen för lån 2015-01-20. Regionledningskontoret 2015-01-20 Regionledningskontoret Borgen för lån Landstingsstyrelsens skrivelse till Regionfullmäktige Protokollsutdrag från Landstingsstyrelsens sammanträde 2014-12-16 MISSIV 1(3) 2014-12-16 LJ2014/1742

Läs mer

Sparbanken Rekarne. Ersättningspolicy. Ramverksversion 720.002

Sparbanken Rekarne. Ersättningspolicy. Ramverksversion 720.002 Sparbanken Rekarne Ersättningspolicy Ramverksversion 720.002 Datum för fastställelse 2015-08-25 Sidan 1 Innehåll Externa regelverk... 2 Interna regelverk... 2 1. Syfte... 2 2. Övergripande mål... 2 3.

Läs mer

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG Kerstin Eriksson Näringspolitiskt ansvarig, Famna Tillväxtrapport för idéburen vård och social omsorg Detta är den andra tillväxtrapporten som Famna

Läs mer

CWS Comfort Window System AB (publ) Halvårsrapport för tiden 2011-09-01 till 2012-02-29. Org. nr 556574-9826

CWS Comfort Window System AB (publ) Halvårsrapport för tiden 2011-09-01 till 2012-02-29. Org. nr 556574-9826 Comfort Window System AB (publ) Org. nr 556574-9826 Halvårsrapport för tiden 2011-09-01 till 2012-02-29 Perioden i sammandrag: Rörelsens intäkter och lagerförändring uppgick till 0 (64) tkr. Periodens

Läs mer

GRANSKNINGSRAPPORT. Till bolagsstämman i GÄVLE STADSHUS AB Org.nr: 556507-1700

GRANSKNINGSRAPPORT. Till bolagsstämman i GÄVLE STADSHUS AB Org.nr: 556507-1700 RANSNINSRAPPR ill bolagsstämman i ÄVL SADSHUS AB rg.nr: 556507-1700 Vi har granskat bolagets verksamhet under år 2006. ranskningen har utförts enligt aktiebolagslagen och god revisionssed i kommunal verksamhet.

Läs mer

VÄRNAMO STADSHUSKONCERNEN VÄRNAMO STADSHUS AB FINNVEDSBOSTÄDER AB VÄRNAMO ENERGI AB VÄRNAMO KOMMUNALA INDUSTRIFASTIGHETER AB FINANSPOLICY

VÄRNAMO STADSHUSKONCERNEN VÄRNAMO STADSHUS AB FINNVEDSBOSTÄDER AB VÄRNAMO ENERGI AB VÄRNAMO KOMMUNALA INDUSTRIFASTIGHETER AB FINANSPOLICY VÄRNAMO STADSHUSKONCERNEN VÄRNAMO STADSHUS AB FINNVEDSBOSTÄDER AB VÄRNAMO ENERGI AB VÄRNAMO KOMMUNALA INDUSTRIFASTIGHETER AB FINANSPOLICY kkfn 1 Ramar och riktlinjer för företagens finansverksamhet Finanspolicy

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

Finansiell månadsrapport för januari månad år 2015

Finansiell månadsrapport för januari månad år 2015 2015-02-25 Dnr RS 2015-13 Regionstyrelsens ordförande Regiondirektören Ekonomidirektören Region Östergötlands revisorer Regionstyrelsen (C-ärende) Finansiell månadsrapport för januari månad år 2015 Rapporten

Läs mer

Standard RA4.6. Rapportering av oreglerade och icke räntebärande fordringar. Föreskrifter och allmänna råd

Standard RA4.6. Rapportering av oreglerade och icke räntebärande fordringar. Föreskrifter och allmänna råd Standard RA4.6 Rapportering av oreglerade och icke räntebärande fordringar Föreskrifter och allmänna råd FINANSINSPEKTIONEN räntebärande fordringar dnr 2/120/2006 2 (2) INNEHÅLL 1 Tillämpning 4 2 Syfte

Läs mer

FINANSPOLICY. Gnosjö kommun. Antagen av kommunfullmäktige, 2012-12-20, 147

FINANSPOLICY. Gnosjö kommun. Antagen av kommunfullmäktige, 2012-12-20, 147 FINANSPOLICY Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige, 2012-12-20, 147 1. Finanspolicyns syfte Denna finanspolicy anger ramar och riktlinjer för hur finansverksamheten inom kommunen skall bedrivas Med

Läs mer

Finanspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2014-01-27 8. Vimmerby kommun 1/12 Finanspolicy 2014-01-27

Finanspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2014-01-27 8. Vimmerby kommun 1/12 Finanspolicy 2014-01-27 Antagen av kommunfullmäktige 8 Vimmerby kommun 1/12 1. ns syfte Denna finanspolicy anger ramar och riktlinjer för hur finansverksamheten inom kommunen skall bedrivas. Med finansverksamhet avses likviditetsförvaltning

Läs mer

DELÅRSRAPPORT PER 2013-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB

DELÅRSRAPPORT PER 2013-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB DELÅRSRAPPORT PER 2013-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 1 Delårsrapport för perioden 2013-01-01 2013-06-30 Verkställande direktören för Sparbanken Lidköping AB, organisationsnummer 516401-0166, får härmed

Läs mer

Finanspolicy Sjöbo kommuns samlade verksamhet

Finanspolicy Sjöbo kommuns samlade verksamhet Finanspolicy Sjöbo kommuns samlade verksamhet Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 2 Organisation och ansvarsfördelning... 3 3 Finansiell samordning... 4 4 Upplåning... 5 5 Utlåning och borgen till bolag...

Läs mer

Portfolio Försäkra. Ersättningspolicy. Ramverksversion 001

Portfolio Försäkra. Ersättningspolicy. Ramverksversion 001 Portfolio Försäkra Ersättningspolicy Ramverksversion 001 Datum för fastställelse 2015-05-22 Sidan 1 Innehåll Externa regelverk... 2 Interna regelverk... 2 1. Syfte... 2 2. Övergripande mål... 2 3. Organisation

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om statlig finansiering genom regionala utvecklingsbolag; SFS 2012:872 Utkom från trycket den 18 december 2012 utfärdad den 6 december 2012. Regeringen föreskriver

Läs mer

Placeringspolicy Stiftelsen Demensfonden

Placeringspolicy Stiftelsen Demensfonden 1 Placeringspolicy Stiftelsen Demensfonden 1. Syfte med placeringspolicyn I vilka tillgångar och med vilka limiter kapitalet får placeras Hur förvaltningen och dess resultat ska rapporteras Hur ansvaret

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag Beslutade

Läs mer

Finansrapport april 2014

Finansrapport april 2014 Datum Diarienummer 2014-05-12 KS/2014:672 Kommunstyrelseförvaltningen Susanne Ekblad tel 0304-33 42 82 fax 0304-33 41 85 e-post: susanne.ekblad@orust.se Kommunstyrelsen Finansrapport april 2014 Uppföljning

Läs mer

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Avdelningen för byggnadsekonomi

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Avdelningen för byggnadsekonomi Årsredovisning Resultat och Balansräkning Bokföring eller Redovisning Bokföring Notera affärshändelser på olika konton. Sker löpande under bokföringsåret Redovisning Sammanställning, och värdering av företagets

Läs mer

Information om riskhantering och kapitaltäckning i Sparbanken Nord Sparbanken Nord 598800-4817 med styrelsens säte i Piteå

Information om riskhantering och kapitaltäckning i Sparbanken Nord Sparbanken Nord 598800-4817 med styrelsens säte i Piteå Information om riskhantering och kapitaltäckning i Sparbanken Nord Sparbanken Nord 598800-4817 med styrelsens säte i Piteå Bakgrund Den 1 februari 2007 trädde nya kapitaltäckningsregler (Basel 2) i kraft

Läs mer