Verksamhetsberättelse med årsredovisning. Sveriges läkarförbund

Transkript

1 Verksamhetsberättelse med årsredovisning Sveriges läkarförbund 2011

2 Innehåll 2 inledning 4 förhandling 7 Medlemsrådgivning och juridiskt biträde 9 Professionsfrågor och förbundspolitik 13 kommunikation 15 förtroendemannaverksamhet 16 förbundskansliet 17 Läkartidningen Förlag AB 19 Läkarförbundets fastigheter 20 Bilaga: Avgivna remissyttranden 22 Bilaga: Förtroendevalda och tjänstemän 25 Bilaga: Läkarförbundet med lokalföreningar och yrkesföreningar Årsredovisning förvaltningsberättelse 28 resultaträkningar 29 Balansräkningar 31 kassaflödesanalyser 32 redovisningsprinciper och noter 35 revisionsberättelse Tack till er studenter som ställt upp på bilderna i årets verksamhetsberättelse! Vi minns alla åren som läkarstudent. Det var bitvis slitigt men för det mesta motiverande och lärorikt. Vi såg fram emot ett spännande yrkesliv där kunskap skulle bli till praktisk handling. I årets verksamhetsberättelse följer vi studenter på Karolinska Institutet. foto: tryck: Ineko AB Denna produkt är tryckt på svanengodkänt papper. Kontakt Läkarförbundets kansli Villagatan 5 Box 5610, Stockholm info@slf.se Läkartidningen Östermalmsgatan 40 Box 5603, Stockholm info@lakartidningen.se 1

3 Inledning Sveriges läkarförbund är och vill vara läkarnas självklara hemvist under hela karriären. Vår målsättning är att vara med och skapa den bästa sjukvården genom konstruktivitet och trovärdighet. Läkarförbundet har en unik kompetens i frågor som rör läkarnas yrkesroll, arbetsliv och karriärgång. Såsom läkarnas fackliga och professionella organisation är ansvar, kvalitet, tillgänglighet och snabb och säker service några av våra viktiga ledord i verksamheten. Läkarnas möjligheter till inflytande och påverkan är nödvändig för att säkerställa en effektiv och säker vård för patienterna. Arbetsmiljö, tid för patienten och antalet vårdplatser är viktiga faktorer som påverkar patientsäkerheten. Andra områden, som för sin utveckling kräver läkarkårens engagemang, är vårdval, IT i vården, folkhälsofrågor, ledarskap, strategier runt läkemedel och medicinteknik, kvalitetsfrågor samt säkerställandet av medicinsk kompetens över huvudmannaskapsgränserna. Alla frågor har strategisk betydelse för hälso- och sjukvårdens organisering och effektivitet och är frågor som Läkarförbundet arbetar aktivt med. Till detta ska också läggas frågor kring medicinsk vårdgaranti och allmän- Lokal föreningar 28 Yrkesföreningar 7 MEDLEMMAR Medicine Studerandes Förbund Specialitetsföreningar 50 Intresseföreningar 12 läkarbemanningen i primärvården som Läkarförbundet tagit initiativ till. För att behålla standarden på den svenska sjukvården i högsta internationella klass krävs adekvata resurser och målmedveten satsning på forskning, utveckling och fortbildning. Andra viktiga förutsättningar som under året krävt särskilt fokus från Läkarförbundet, är dels kvaliteten på och dimensioneringen av grundutbildningen samt AT och ST, dels dessas framtida upplägg och struktur. Införande av vårdvalsmodeller och utvecklingen mot en ökad mångfald av vårdproducenter gör att fler medlemmar verkar i driftformer utanför traditionell landstingsanställning. Vi arbetar därför kontinuerligt med att utveckla servicen genom att skapa effektiva möjligheter att stödja medlemmar inom alla sektorer på arbetsmarknaden, såväl de anställda inom offentlig och privat sektor, inklusive industrin, som chefer, egenföretagare, forskare och studenter. Läkarförbundets och Läkartidningens gemensamma satsning på karriärkvällar runt om i landet har varit mycket välbesökta och vi vill med dessa visa på att vården är en bransch i förändring. Antalet medlemmar ökade under året med drygt stycken. En samlad läkarkår är en viktig kraftkälla för hälso- och sjukvårdens ändamålsenliga utveckling. Varje medlem ska känna att Läkarförbundet är en modern och dynamisk plattform för service och påverkansarbete i dag och i framtiden. Vi har därför under året fortsatt arbetet med att optimera förbundsstrukturen samt fokuserat kommunikationsarbetet, det sistnämnda bland annat genom ett bra genomslag i Almedalen. Läkarförbundet och Läkartidningen arbetar vidare för att synliggöra värdet för medlemmarna. Representantskap FULLMÄKTIGE Representantskap Organisation Läkarförbundets högsta beslutande organ är fullmäktige. Centralstyrelsen (CS) med sina 14 ledamöter är förbundets verkställande organ. Representant för Medicine Studerandes Förbund (MSF) ingår som adjungerad ledamot till CS. Det verkställande arbetet sköts av ett förbundskansli under ledning av VD. Delegationer och råd Centralstyrelse Kansli Läkartidningen 2

4 Centralstyrelse Foto: Simon Sjörén Stående från vänster: Mikael Rolfs, Rune Kaalhus, Eva Engström, Thomas Flodin, Karin Båtelson, Anders Lundberg (adjungerad MSF), Adina Welander, Staffan Henriksson, Johan Ljungberg. Sittande från vänster: Thomas Brännström, Heidi Stensmyren (förste vice ordförande), Marie Wedin (ordförande), Ove Andersson (andre vice ordförande), Anna Rask-Andersen. Saknas på bild: Lena Ekelius. Ledningsgrupp Foto: Läkarförbundet Från vänster: Kristina Eriksson, Anders Bengtsson, Kåre H Jansson, Inger Löfvander, Rolf Kristensson, Sture Persson, Ulrika Edwinson, Håkan Wittgren (vd). 3

5 Förhandling Läkarförbundet agerar för att förbättra arbetsvillkoren för läkare på alla sektorer. Vi arbetar för att träffa kollektivavtal med alla arbetsgivare som anställer läkare, såväl privata som offentliga. Med kollektivavtal kan vi representera medlemmarna direkt gentemot arbetsgivarna och vi får inflytande över anställningsvillkoren. Förbundet arbetar för att förutsättningarna för de egenföretagande och privatpraktiserande läkarna ska vara så goda som möjligt. Vi samarbetar med andra organisationer vilket ger oss större möjligheter att påverka. Den kommunala sektorn Som en del av 2010 års avtal med SKL/Pacta har Läkarförbundet arbetat med den lokala tillämpningen av löneavtalet i en grupp med representanter från SKL och andra fackliga organisationer. Arbetet avslutades med seminarier med inbjudna chefer och fackliga företrädare från landsting/regioner. De centrala parterna kunde se två utvecklingsområden som centrala i löneavtalets tillämpning; dels löneprocessens koppling till verksamhetens mål och resultat, dels lönesättande chefers roll, deltagande i och betydelse för processen. Läkarförbundet har också tillsammans med SKL arbetat med att undersöka och analysera olika alternativ för AT-läkarnas löneprocess. I arbetet har ingått att lyfta fram goda exempel på en väl fungerande individuell och differentierad lönesättning av AT-läkare och speciellt belysa dialogen om lön mellan chef och AT-läkare. Parterna konstaterar att individuell och differentierad lönesättning kräver relevanta och kända lönekriterier som är kopplade till tydliga mål och resultat samt samtal mellan AT-läkare och chef. Som ett led i arbetet för läkares löneutveckling har per 1 april 2011 examinerade men ej legitimerade läkares lägstlön tagits bort. Både internt och externt har relevanta lönelägen kommunicerats inom landet med stöd av lönestatistiken. Läkarförbundet har som policy att ha ett integrerat jämställdhetsperspektiv vilket ska påverka alla verksamhetsområden. Lokalt arbetar föreningarna för att rätta till osakliga löneskillnader och centralt följer vi upp de lokala löneöversynsförhandlingarna genom att fråga om löneanalys och lönekartläggning genomförts. Lönestatistiken som är tillgänglig för medlemmarna är könsuppdelad. Inför den kommunala avtalsrörelsen 2012 har ett yrkandearbete bedrivits inom förbundet med erfarenheter från tidigare avtalsrörelser som grund. Efter beredning i Förhandlingsdelegationen (FD) fastställde Centralstyrelsen (CS) yrkandet som överlämnades strax före jul till SKL/Pacta. Yrkandet innebär bland annat: ett centralt angivet utrymme för lokal lönebildning som är minst i nivå med övriga parter, bibehållande av den traditionella löneöversynsmodellen som ger oss möjligheter att arbeta för jämställda löner, högre ersättning för bunden tid under beredskap, möjlighet till befrielse från jour och beredskap nattetid för äldre läkare, minskning av antalet visstidsanställda legitimerade underläkare, årlig löneöversyn, förbättrade villkor för fortbildning, att lön för vikarier och allmänt visstidsanställda ska in i underlaget för löneöversynen, förbättrad lön till provtjänstgörande läkare och undanröjande av hindren att arbeta hos flera arbetsgivare. Under 2011 har frågan om det verkligen finns en möjlighet för kommuner och landsting att erbjuda de anställda en frivillig pensionslösning som ligger utanför det rent avgiftsbestämda pensionsavtalet KAP-KL varit en källa till irritation mellan parterna. SKL har dock i skrivande stund kallat parterna till diskussion. Inom FD har en beredskap skapats kring avgifts- och förmånsbestämt pensionsavtal. 4

6 Samtliga huvudavtalsparter på kommunala sektorn samarbetar inom arbetslivsområdet genom Arbetsmiljörådet. Inom AMR har forsknings- och preventionsarbetet i samarbete med AFA Försäkring fortsatt men andra utövare har prövats och det pågår ett översynsarbete om hur det framtida förebyggande arbetsmiljöarbetet ska bedrivas. Den statliga sektorn Läkarförbundet är medlem i förhandlingsorganisationen Saco-S. Sedan årsmötet 2011 har inte längre Läkarförbundet en egen plats i styrelsen. Läkarförbundet har dock av de mindre förbunden valts att vara deras representant i styrelsen. Läkarförbundet har varit Saco-S representant i kontakterna med den statliga utredningen om översynen av de statliga vårdmyndigheterna. Slutbetänkande ska läggas 17 april 2012 och det kan komma stora förändringar i myndighetsstrukturen. Tre möten varav ett med lokala fackliga företrädare har hållits med utredningens huvudsekreterare och sekreterare. Saco-S har förhandlat om dels kollektivavtal om tidsbegränsad meriteringsanställning inom högskolan, dels avtal om tidsbegränsad anställning som adjungerad lärare med anledning av förändringar i Högskolelagen. Inom Saco-S har Läkarförbundet tillsammans med SULF, Sveriges Ingenjörer och Naturvetarna utgjort förhandlingsgrupp. Ett avtal om tidsbegränsad anställning som adjungerad lärare som har sin huvudsakliga sysselsättning utanför högskolan har träffats med Arbetsgivarverket. Avtalet gäller från och med En sådan anställning kan tidsbegränsas längst två år. Anställningen kan förnyas. De lokala parterna ska följa upp tillämpningen. När det gäller frågan om en tidsbegränsad meriteringsanställning, till exempel forskarassistent, lyckades inte parterna träffa avtal utan nu återstår att se om regeringen kommer att återinföra tidsbegränsad meriteringsanställning i Högskoleförordningen års statliga avtal innebar att huvudmodell för löneöversynen vid myndigheterna utom högskolan ska vara det lönesättande samtalet. För våra medlemmar som arbetar inom försvarsmakten har detta inneburit påtagliga förändringar då Läkarförbundet tidigare har förhandlat löneöversynen centralt. Insatser har gjorts för att stärka deras roll i det lönesättande samtalet samt att delge erfarenheterna till kontaktförbund och Saco-S förhandlingsledning. Läkarförbundet är kontaktförbund för Saco-S föreningarna vid Statens beredning för medicinsk utvärdering och Rättsmedicinalverket. Då Saco-S föreningen vid Rättsmedicinalverket saknar ordförande har Läkarförbundet fått gå in som lokal part för Saco-S medlemmarna i många frågor bland annat lönerevisionsförhandlingarna och hanteringen av oeniga medlemmar. Arbetet med att rekrytera rättsmedicinare till styrelsen pågår. Den privata sektorn Förhandlingar med Vårdföretagarna har genomförts under Avtalen gäller tillsvidare från och med utan något centralt fastställt löneöknings- 5

7 utrymme. De innebär nya skrivningar som ska förbättra och förtydliga lönebildningen lokalt, ge bättre villkor för föräldralediga (både i avtalen för företagshälsovård och vård och behandling) samt ge höjning av ersättningen för beredskap (avtalet för vård och behandling). Förhandlingar om ett bättre lönestatistikavtal med Vårdföretagarna har varit en prioriterad uppgift för att kunna ge medlemmarna en mera tillförlitlig lönestatistik. Avtal ingicks under 2011 och en utvärdering av det insamlade materialet ska ske i skrivande stund. Avtal med Arbetsgivaralliansen för perioden har träffats innebärande ett löneökningsutrymme på lägst 2,3 procent av Läkarförbundets medlemmars lönesumma för individuell fördelning. Utöver detta innehåller avtalet förbättringar i föräldraledighetsförmånerna samt rekommendation om individuella kompetensutvecklingsplaner som en del av medarbetarsamtalet. Saco-P (förbund inom Saco med medlemmar på privat sektor) har fortsatt sitt samarbete med gemensamma akademikerföreningar inom industrin. Läkarförbundet har tillsammans med andra berörda förbund inom Saco-P finansierat en lokalföreningsrekryterare som arbetat med att stärka den fackliga aktiviteten inom branschen industri och kemi bland annat läkemedelsindustrin. Under året har Läkarförbundet fortsatt arbetet med att höja den fackliga aktiviteten bland medlemmarna på privat sektor. Förhandlingar om samverkansavtal pågår i samarbete med berörda lokalföreningar. För att stödja fackliga insatser har Läkarförbundet medverkat vid olika träffar mellan fackligt förtroendevalda och ledning för sjukvårdsföretag. Under 2011 träffades en ny förhandlingsöverenskommelse om den nationella taxan för privatpraktiserande läkare. Alla ersättningar i taxan räknas upp med 2,3 procent för 2012 och ytterligare 2,3 procent De nya ersättningarna godkändes av regeringen i december Allmänt Under året har Läkarförbundet medverkat i det arbete som SCB håller i gällande standard för yrkesklassificeringar. SSYK används för internationella och nationella jämförelser. SCB har gått på vår linje att det i framtiden föreslås finnas fyra yrkesklassificeringar för läkare att jämföra med dagens enda. SBC föreslår indelning i specialistläkare där även allmänläkare ingår, ST-läkare, AT-läkare och övriga läkare. En policy för introduktion och anställning av läkare med legitimation från övriga EU/EES har tagits fram. En gemensam inkomstförsäkring vid arbetslöshet har tagits fram av förbundet. Försäkringen omfattar förbundets yrkesverksamma medlemmar som blir ofrivilligt arbetslösa och ger ersättning med 80 procent på löner upp till kronor per månad under högst sex månader. Den gemensamma inkomstförsäkringen kräver medlemskap i Akademikernas erkända arbetslöshetskassa och samordnas i förekommande fall med de omställningsavtal som finns på respektive sektor. Verksamhetstal och resultatanalys I skrivande stund är inte den partsgemensamma lönestatistiken för landstingssektorn (insamlingsmånad november 2011) och från Vårdföretagarna (insamlingsmånad september 2011) klar. Könsuppdelad lönestatistik för 2011 kommer att presenteras före fullmäktigemötet för alla sektorer. Löneutvecklingen för den svenska arbetsmarknaden uppgår enligt Medlingsinstitutets rapport till 2,3 procent fram till oktober När statistiken kompletteras med retroaktiva löner kommer löneökningstakten sannolikt att ligga på 2,5 procent vilket också var fallet

8 Medlemsrådgivning och juridiskt biträde Medlemsrådgivningen och det juridiska biträde som förbundet erbjuder utgör en central del av Läkarförbundets verksamhet. Rådgivningen bedrivs både lokalt och centralt. Ett viktigt mål för förbundet är att den service som erbjuds ska vara lättillgänglig. Oavsett frågeställningarnas karaktär är målsättningen att de ska kunna omhändertas antingen direkt eller genom fortsatt handläggning efter den första kontakten med den centrala rådgivningsverksamheten. Rådgivningen nås via ett telefonnummer in måndag klockan 9-12 samt tisdag till fredag klockan 9-12 och Rådgivningen nås också via e-post samt via kontaktformulär på hemsidan. Såväl medlemmar som förtroendevalda och lokalföreningskanslier har möjlighet att vända sig hit för att få råd och vägledning. Förbundets målsättning är att rådgivningen ska svara mot medlemmarnas behov av vägledning och stöd i frågor som rör deras anställning och övriga yrkesverksamhet. Av det skälet har för andra året i rad medlemsnöjdheten vid kontakter med det centrala förbundskansliet granskats genom en enkätundersökning. Rådgivningen sträcker sig över en mängd olika områden, exempelvis anställningsvillkor, lön, arbetstid, pension och arbetsmiljö. Såväl anställda som egenföretagande läkare ges stöd och rådgivning inom sina respektive frågeområden. Medlemmar kan också få råd och information kring regler för utbildning och legitimation samt i vissa fall stöd om tjänstgöringsavsnitt under AT eller provtjänstgöring och AT-prov som inte godkänts. Inom området hälso- och sjukvårdsjuridik ger vi råd avseende exempelvis sekretess, journalförings- och intygsfrågor samt ger även biträde i ärenden där läkaren har anmälts till Socialstyrelsen eller Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN). Med anledning av de genomgripande förändringar av patientsäkerhetslagstiftningen som infördes vid årsskiftet 2010/2011 har vi under året noggrant följt utvecklingen avseende tillämpningen av de nya reglerna. Detta har skett både genom anpassningar av våra egna interna rutiner för biträdet i ansvarsärenden och genom kontakter på tjänstemannanivå med Socialstyrelsens tillsynsavdelning. Arbetet med att förbättra rådgivningsverksamheten har fortsatt genom bland annat vidareutveckling av våra interna administrativa rutiner inom befintliga IT-system för ärendehantering, och genom att utveckla samarbetet 7

9 kring rådgivningen mellan det centrala förbundskansliets avdelningar. Insatser har påbörjats avseende förbättringar av lönestatistiken till form, omfattning och innehåll. Möjligheten att genomföra regressionsanalyser på diskrimineringsgrunden kön har utretts. Förutom rådgivning erbjuder förbundet ett omfattande förhandlingsstöd då vi företräder våra medlemmar gentemot deras arbetsgivare, såväl via våra lokala företrädare som via det centrala förbundskansliets förhandlare. Vi företräder även i vissa fall medlemmarna i domstol. Med syfte att ytterligare stärka servicen till medlemmar som är egenföretagare har ett arbete påbörjats under året. Avsikten är att inleda ett samarbete med extern juridisk kompetens inom det affärsjuridiska fältet vilket normalt ligger utanför förbundets verksamhetsområde. När det gäller karriärrådgivning har den samlade kunskapen inom förbundet och delföreningarna om läkares karriärvägar och möjligheter kartlagts. Intresset för karriärrådgivning har undersökts via enkät till medlemmar som varit i kontakt med medlemsrådgivningen. Arbetet med att förbättra rådgivning och information på webbplatsen inom området har påbörjats. Allt fler medlemmar uttrycker önskemål om att arbeta längre och det finns all anledning att tro att individuella önskemål om att arbeta under mer flexibla former kommer att öka i omfattning. De medlemmar över 65 år som önskar fortsätta vara yrkesverksamma kan kvarstå som yrkesverksamma medlemmar och får då tillgång till individuell service och rådgivning avseende yrkeslivet även fortsättningsvis. Pensionärsmedlemmar erhåller anpassad service framförallt avseende pensionsfrågor. Kollegialt nätverk Antal kontakttillfällen 2011: 240 Sjukdom 14 % Verksamhetstal och resultatanalys Medlemsrådgivningen Antal kontakter, cirka Antal individärenden Antal ansvarsärenden Medlemskategorier som kontaktat medlemsrådgivningen % Yrkesverksamma medlemmar 91 Pensionerade medlemmar 6 Studenter 3 Nöjdhet med medlemsrådgivningen, enligt webbenkät. 1 instämmer inte alls 6 instämmer helt Lätt att få kontakt 4,97 4,74 Tillräckliga öppettider 4,57 4,44 Snabb återkoppling 4,74 4,59 Professionell och förtroendeingivande 4,94 4,81 Frågan är omhändertagen 4,64 4,74 Anlita igen 5,11 5,06 Rekommedera kollega 5,06 5,06 Har du stort intresse av 4,00 rådgivning kring karriär Anledning till kontakt med medlemsrådgivning, samtliga Övrigt 8 % Utbildningsfrågor 2 % Egenföretagarfrågor 8 % Arbetsliv, arbetsmiljö 3 % Pensioner och försäkringar16 % Avtal, lön, arbetsrätt 55 % Privata problem 26 % Diverse arbetsrelaterade problem 46 % HS-juridik, etik, ansvar 8 % Anledning till kontakt med medlemsrådgivning, över 65 år Övrigt 7 % Integration 10 % Ansvarsärenden 11 % Missbruk 5 % Mobbning 14 % Egenföretagarfrågor 17 % Arbetsliv, arbetsmiljö 2 % Avtal, lön, arbetsrätt 28 % Pensioner och försäkringar 31 % HS-juridik, etik, ansvar 15 % 8

10 Professionsfrågor och förbundspolitik Läkarförbundets arbete med professions- och förbundspolitik syftar till att främja medlemmarnas yrkesmässiga och ekonomiska intressen och samtidigt främja sjukvårdens ändamålsenliga utveckling. I det senare ligger arbetet för en patientsäker, högkvalitativ vård och förbättrad folkhälsa. Vård av hög kvalitet kräver välutbildade och kompetenta läkare. God utbildning, kontinuerlig fortbildning och forskningsaktiva läkare har därför liksom tidigare år varit en högt prioriterad fråga. Förtroendet för läkarkåren bygger på att läkarna har den kompetens de behöver. Med tanke på den växande andelen läkare med utbildning utanför Sverige har även arbetet med att underlätta inträdet på den svenska arbetsmarknaden varit en viktig fråga, såväl centralt som lokalt. Under 2011 har etablerings- och ersättningsregler varit centrala frågeställningar. Förbundet har i detta sammanhang verkat för läkares möjligheter att dela sin tid mellan landstingsanställning och arbete som specialist i den privata öppenvården. En förstärkning av den öppna vården utanför sjukhusen är ett angeläget mål för att förbättra effektiviteten i det svenska sjukvårdssystemet. Etik Läkarnas arbete utgår ifrån ett etiskt förhållningssätt. Läkarförbundet har därför fortsatt arbetet för att öka läkarkårens kunskaper och medvetenhet i medicinsketiska frågor samt synliggjort en rad etiska frågeställningar i den kliniska vardagen. Etik- och ansvarsrådet (EAR) har tillsammans med Svenska Läkaresällskapet anordnat en etikdag där det för sjukvården centrala begreppet vetenskap och beprövad erfarenhet diskuterades. Papperslösas rätt till vård har Läkarförbundet fortsatt verka för. Förbundet har ställt sig positivt till det under våren presenterade utredningsbetänkandet Vård efter behov och på lika villkor en mänsklig rättighet och argumenterat för att lagstiftningsarbetet på området fortsätter genom att betänkandet skickas ut på remiss. De internationella influenserna blir allt mer påtagliga och en ökad integration mellan det nationella och internationella arbetet har krävts under Arbetet sker främst genom medverkan i de övergripande europeiska läkarorganisationerna och WMA. Läkarförbundet har fortsatt sitt arbete för ökade resurser till vården. En framgång är att Läkarförbundets mål, om att hälso- och sjukvårdens andel av BNP ska uppgå till 10 procent, har uppnåtts enligt senaste statistik. Sjukvårdspolitik Riksdagsutskott och departement har uppvaktats med krav och synpunkter på den hälso- och sjukvårdspolitik som Alliansen har gått till val på. I en skrivelse konstaterades bland annat att utvecklingen mot ett minskat antal vårdplatser nått vägs ände och att bristerna i vården av de mest sjuka äldre måste åtgärdas. I detta sammanhang inbjöds Socialministern samt Barn- och äldreomsorgsministern till överläggningar. Här kan särskilt nämnas frågan om regeringens satsning på 3,75 mdr för de mest sjuka äldre och att Läkarförbundets tidigare ordförande utsågs till nationell samordnare för denna satsning. När det gäller vårdplatsbristen har vi kunnat konstatera att Socialstyrelsen och SKL har tagit 9

11 Under 2011 har vi fortsatt att bevaka primärvårdens utveckling och dess vårdvalssystem. En viktig fråga är hur antalet specialister i allmänmedicin påverkats av vårdvalet. Vid uppvaktningar och annat påverkansarbete har vi lyft betydelsen av att nå målet om 1500 invånare per heltidsarbetande allmänläkare. Av Socialstyrelsens senaste statistik synes läkartillgången ha ljusnat något, delvis som en följd av fler invandrade läkare men även för att många allmänläkare nu arbetar högre upp i åldrarna. En annan ljusning är att antalet vårdcentraler ökat med mer än 20 procent som en direkt följd av vårdvalet. För att få en mer detaljerad bild av bemanningssituationen har förbundet inlett arbetet med en djupstudie av bemanningssituationen. När det gäller läkarmedverkan och samverkansproblemen i äldrevården har förslagen om kommunöverläkare och förändrad ekonomistyrning framförts av förbundet i många olika sammanhang. Vi har även deltagit i den statliga hemsjukvårdsutredningen och framfört vilka förutsättningar som måste vara uppfyllda för att förbättringar ska uppnås. Läkarförbundet har under lång tid kritiserat inslag i den nationella vårdgarantin, som anses ge undanträngningseffekter för bland annat äldre och andra svaga patientgrupper. Systemet anses också leda till suboptimeringar och ett dåligt resursutnyttjande. Under 2011 har ett utredningsarbete bedrivits för att bredda underlaget för Läkarförbundets förslag om en förbättrad, så kallad medicinsk vårdgaranti. En kunskapsöversikt och lägesanalys har presenterats liksom djupintervjuer med kliniskt verksamma läkare i hela landet. Under 2011 har vidare en studie av vårdgarantisystem i övriga nordiska länder inletts. starkt intryck av den debatt som bland andra Läkarförbundet initierat. Tillsammans har de startat ett projekt för att finna relevanta mått för att på kunna följa överbeläggningarna vid olika sjukhus. För att ytterligare stärka arbetet har Regeringen beslutat att rikta ett statsbidrag till de landsting som registrerar beläggningsläget kontinuerligt. Då det gäller de framtida etablerings- och ersättningsreglerna för den öppna specialistvården har förbundet varit fortsatt aktivt. Punkter med övergripande krav på de kommande regelverken har tagits fram som komplement till förbundets övergripande sjukvårdspolitiska program. Olika modeller är under utveckling i främst Stockholm och Halland. Ett syfte med förbundsarbetet har varit att främja konkurrensneutralitet och nyetableringen av vårdföretag och bevaka att förutsättningarna för den småskaliga öppenvården inte försämras. Ledarskap Under året har arbetet med att främja läkares ledarskap i vården främst fokuserat på att lyfta fram chefernas villkor. Den enkät som genomfördes för ett par år sedan ligger till grund för arbetet som bland annat kommer att resultera i en handbok för chefer. Diskussioner har även förts med företrädare för SKL om de förutsättningar som gäller för läkare som är chefer, i syfte att underlätta rekryteringen. IT och läkemedel I arbetet för en patientsäker och effektivare användning av läkemedel, medicinteknik och IT har flödet av remisser och förfrågningar till Läkarförbundet utgjort ett dominerande inslag. Under året inbjöds generaldirektörerna för Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, SBU och Tandvårdsoch läkemedelsförmånsverket till en diskussion med förbundet. Förbundet medverkar också i flera grupper med hemvist på SKL, Socialstyrelsen och Socialdepartement. Vi representerar läkarkåren i den så kallade Högnivågruppen inom den Nationella läkemedelsstrategin, i den Nationella gruppen för e-hälsa samt Socialdepartementets styrgrupp för IT och läkemedel. Regeringens prioritering av ehälsa under senare år har inneburit många nationella projekt och arbetsgrupper. Behovet av långsiktig och kontinuerlig medverkan från Läkarförbundet har varit stort och 10

12 därmed också blivit resurskrävande. För att underlätta fortsatt deltagande har Läkarförbundet, Nätverket för läkemedelskommittéer och Svenska Läkaresällskapet uppvaktat regeringen med önskemål om ekonomiska bidrag till detta utvecklingsarbete. Sjukskrivningsprocessen För att värna patienternas och läkarnas intressen av en väl fungerande sjukskrivningsprocess har förbundet fortsatt sitt engagemang. Förbundet har ingått i flera referensgrupper, bland annat rörande ett nytt instrument för bedömning av arbetsförmåga. I Nationellt Försäkringsmedicinskt Forum (NFF) har vi lämnat synpunkter på intygens utformning och hur kommunikationen mellan läkare och Försäkringskassan kan underlättas. Arbetsmiljö Delrapporter från den nationella arbetsmiljöenkät som genomförts tidigare har kommit under året. Här har läkares inflytande behandlats och fler delrapporter är att vänta. Resultaten från enkäten finns som en öppen databas där möjlighet finns att söka statistiska resultat. Arbetslivsgruppen har med anledning av enkätresultaten diskuterat förändringar inom sjukvården med konsekvenser för läkares arbetsmiljö och yrkesroll. Läkarförbundet har under året i samverkan med parterna på kommunala sektorn genomfört regionala konferenser för att sprida forsknings- och utvecklingsprojekt inom arbetsmiljöområdet. Utbildning och forskning Under året har förbundets utbildnings- och forskningsdelegation (UFO) utrett och presenterat ett förslag rörande framtidens grundutbildning och AT. Regeringen har nyligen tillsatt en utredning av samma fråga och vi bedöms ha goda förutsättningar att med UFOs förslag i ryggen påverka utredningen. Detta förstärks av att ordföranden för UFO och en styrelseledamot i SYLF medverkar som experter i den statliga utredningen. Behovet av att lämna information om Socialstyrelsens föreskrifter för AT och ST till medlemmarna är fortsatt stort. En tilltagande rörlighet inom EU har dessutom ökat komplexiteten i dessa frågor. Regelbunden avstämning med Socialstyrelsen har varit nödvändig och bidragit till att flera frågetecken rätats ut. Läkarförbundets studierektorsnätverk har fortsatt att locka många deltagare. Kravet på handledarutbildning från och med september 2010 har inspirerat till aktiviteter och förbundet har uppmuntrat bildandet av lokala nätverk för handledarutbildning. Läkarförbundets handledarpris för AT och ST delades ut under Riksstämman. Förbundet är representerat i Nationella ST-rådet och en stor fråga under det gångna året har varit den pågående översynen av specialitetsindelningen. I syfte att underlätta ST-läkarnas dokumentation av vidareutbildning har förbundet under senare år erbjudit medlemmarna Kompetensportföljen, ett webbaserat dokumentationsverktyg. Centralstyrelsen har bedömt att 11

13 verktyget inte motsvarar förväntningarna och att fortsatt drift inte kan försvaras av kostnadsskäl. Under året har därför diskussioner förts med bland annat Socialstyrelsen om ett övertagande. Socialstyrelsen är dock för närvarande inte beredd att axla ansvaret. CS har därefter beslutat stänga ned Kompetensportföljen års fortbildningsenkät visade att den försämring vi noterat tidigare år fortsätter. Andelen specialister som uppger att de inte alls deltagit i fortbildning ökar kontinuerligt. Mot denna bakgrund har förbundet arbetat aktivt för att implementera det fortbildningspolitiska program som presenterades Bland annat har en arbetsgrupp tillsatts för att ta fram en modell för fortbildningsinspektioner. Vidare har förbundets fortbildningsnätverk träffats för att diskutera olika initiativ, stödja lokalt engagerade specialistläkare och sprida goda exempel. Ett policyprogram för bakjourskompetens har under året upprättas inom de specialiteter som bedriver bakjoursverksamhet. Läkarförbundet har också tillsammans med Läkaresällskapet utarbetat och presenterat en skrift som beskriver aktuell forskning runt läkares fortbildning och goda exempel. Inom forskningsområdet har förbundets rapport ALF- och FoU-medel i ALF-landstingen utgångspunkter inför ett nytt ALF-avtal diskuterats under en turné till universitetsorterna. I utredningen presenterar förbundet åtta viktiga utgångspunkter för det nya ALF-avtalet, som också framfördes då förbundet uppvaktade ledningen för utbildningsdepartementet. Vidare har förbundet vid flera tillfällen lämnat förslag och synpunkter till departementet inför arbetet med forskningspropositionen Den kliniska forskningens förutsättningar och betydelse har varit ett livligt diskussionsämne under året och förbundet har i ett antal artiklar och genom nya samarbetsinitiativ bidragit till uppmärksamheten. I arbetet med att öka harmoniseringen av den Europeiska läkararbetsmarknaden och samtidigt säkra en välutbildad läkarkår har förbundet tagit fram ett förslag på förändrad svensk grundutbildning och AT. Ett stort arbete har lagts ned på att analysera konsekvenserna av att slopa den svenska treåriga Europaläkarutbildningen och gå med på EU-kommissionens krav på att bara ha en yrkestitel för allmänpraktiserande läkare. En konsekvens av detta blir att en del allmänpraktiserande läkare med kortare utbildning automatiskt kommer att få ut svenskt specialistbevis i allmänmedicin. Detta innebär ökade krav på att svenska arbetsgivare i samband med anställning självständigt bedömer och kanske kompletteringsutbildar invandrande allmänläkare. Under året har även den pågående revideringen av yrkeskvalifikationsdirektivet krävt ett aktivt påverkansarbete såväl inom Sverige som i europeiska organisationer. Verksamhetstal och resultatanalys Hälso- o sjukvårdens andel av BNP 1) 10,0 9,2 Antal vårdplatser, landstingsfinansierade 1) Antal vårdplatser, särskilda boenden 1) Småskaliga/läkarägda aktiva vårdföretag Extern fortbildning, betalda dagar/år 7,4 8,1 8,3 Intern fortbildning, tim/vecka 2,9 3,0 2,8 Andel disputerade läkare 1) 2) 19,0 19,1 19,4 Läkare med chefsbefattning 3) ca Deltagande i statliga utredningar 4) Antal remissvar ) Senast tillgängliga uppgifter. Ett års eftersläpning. 2) Gäller leg. läkare under 74 år. Läkare med grundutbildning i annat land ingår ej. 3) Ny uppföljning av antalet läkare med chefsuppdrag planeras under ) År 2011: Patientmaktsutredningen (S 2011:03), Hemsjukvårdsutredningen (S 2010:06), Läkarutbildningsutredningen (dir 2011:96) 12

14 Kommunikation En viktig del i Läkarförbundets kommunikationsarbete är att ge medlemmar information om förbundets verksamhet och medlemskapets innebörd. I nyhetsmejl, medlemssidan i Läkartidningen och på webbplatsen har vi tydliggjort värdet av medlemskapet och anpassat kommunikationen till de olika medlemsgrupperna. De digitala kanalerna blir allt viktigare. Sociala medier och den allt mer utbredda mobila närvaron har inneburit nya kanaler att bevaka och kommunicera via. Webbplatsen är fortsatt huvudkanalen och antalet delföreningar som har egna hemsidor via Läkarförbundet har ökat, vilket inneburit ökat behov av support och utbildning. Läkarförbundets medverkan vid event för läkare är viktig för att visa upp vår verksamhet. Under året har vi ställt ut vid till exempel AT- och ST-dagar, specialitetsveckor och Riksstämman. Vi har tillsammans med MSF anordnat AT-mässor vid alla universitetsorter. Vi har arrangerat Karriärkvällar, tillsammans med Läkartidningen, fem gånger under året och nått cirka 800 läkare från Luleå i norr till Malmö i söder. Karriärkvällarna är en viktig del i utvecklingen av Läkarförbundets erbjudande till medlemmarna. Medlemsutvecklingen har under året varit fortsatt god och gett en medlemsökning på 2,4 procent. Nya rekryteringsinsatser har utvecklats, bland annat med erbjudande till läkare som gått ur förbundet. Vi har även genomfört telemarketingkampanjer som har gett goda reslutat. Nytt rekryteringsmaterial har tagits fram till studenter. Under året har en kriskommunikationsplan och mediepolicy tagits fram. Planerna har bland annat presenterats på lokalföreningarnas ordförandekonferens. Hälso- och sjukvårdsfrågor är ständigt aktuella i media och genom aktivt pressarbete har förbundets politik kunnat lyftas fram. Vi har under året fått in flera debattartiklar i rikspressen om Läkarförbundets prioriterade frågor. Två heldagsutbildningar i medieträning har genomförts för förtroendevalda. Utöver detta har förbundets kommunikationsavdelning föreläst för ett antal delföreningar i hur de kan bemöta journalister. Politikerveckan i Almedalen växer och är sedan flera år en viktig del i Läkarförbundets påverkansarbete arrangerade vi tre egna seminarier och medverkade i över 20 andra. Enligt en undersökning av Mix PR fick Läkarförbundet störs genomslag av alla vårdorganisationer i Almedalen. Verksamhetstal och resultatanalys Vi har kontinuerligt informerat de olika medlemsgrupperna via förbundets olika kanaler (hemsidan, Läkartidningen, medlemsmejl, Facebook). Förbundet har i medlemsrekryterande syfte arrangerat eller medverkat vid 27 externa event riktade till studenter och läkarkåren. Media: Läkarförbundet har förekommit i cirka artiklar. Lokal- och yrkesföreningarna har förekommit i cirka 700 artiklar. Artiklarna förekommer i tryckt press och på webb, exklusive Läkartidningen och förbundets egna sidor. 13

15 Medlemsstatistik Antal medlemmar, antal medlemmar förändring i procent Antal medlemmar i Läkarförbundet Yrkesverksamma ,8 Pensionärer Studenter ,3 Totalt ,4 Anslutningsgrad Yrkesverksamma läkare Läkarstudenter 82 procent 68 procent Könsfördelning yrkesverksamma medlemmar 2011 Kvinnor 48 procent Män 52 procent Pensionärer Yrkesverksamma Studenter 14

16 Förtroendemannaverksamhet Under året har Läkarförbundet sett över sin förtroendemannaorganisation. En utredningsgrupp arbetade med att ta fram ett dialogunderlag som togs upp på 2011 års fullmäktigemöte. Bland de saker som utredningen tittade på fanns fem huvudområden; hur skapar vi lokala, beslutsmässiga föreningar som matchar arbetsgivaren/huvudmannaorganisationen, ombudsmannastödet till medlemmarna, chefernas medlemskap i lokalföreningarna, en yrkesförening för industrianställda läkare samt att företräda och ge service till privatanställda. Detta arbete avslutades inte under verksamhetsåret utan kommer fortsätta även under Läkarförbundet bedriver en omfattande facklig kursverksamhet både på central och på lokal nivå. De centralt arrangerade fackliga bas- och fortsättningskurserna erbjuds dels under en kursvecka vid förbundskansliet och dels under en samlad kursvecka utomlands. Kurserna ska ge insikter i vad rollen och uppdraget som fackligt förtroendevald i Läkarförbundet innebär samt förmedla kunskap i fackliga sakfrågor. I kursutbudet finns också temadagar i aktuella fackliga ämnen och kurser för förbundets skyddsombud. Facklig utbildning med sektorsanpassat innehåll arrangeras för förtroendevalda inom den privata och den statliga sektorn. På lokal nivå genomförs baskurser i lokalföreningarnas regi med eller utan medverkan av föreläsare från förbundskansliet. Läkarföreningarnas styrelser har möjlighet att förlägga styrelseinternat på förbundskansliet och erbjuds därmed egen anpassad utbildning och information. Ambitionen är att alla fackligt förtroendevalda ska uppfatta att det finns en facklig utbildning som möter just deras behov. Handläggare från förbundskansliet har vid 15 tillfällen under året medverkat på medlemsmöten kring löneförhandling, pension, nya patientsäkerhetslagen samt sekretesslagstiftningen. Varje år arrangeras ordförandekonferens under två dagar med aktuella frågeställningar samt nätverksdagar för kanslianställda hos de lokala läkarföreningarna. Frågan om att fackligt arbete ska vara meriterande har hanterats inom ramen för förhandlingsdele- gationen där en grupp förtroendevalda har arbetat med frågan med stöd från förbundskansliet. Det övergripande målet för handlingsplanen är att rekrytera, utveckla och behålla förtroendevalda inom Läkarförbundet. Gruppen har valt tre fokusområden som stödjer detta arbete: förtroendevaldas löneutveckling, förtroendevaldas karriärutveckling och möjlighet att arvodera de förtroendevalda. Gruppen lyfter ett antal idéer som kommer att konkretiseras under Förbundet har genomfört centrala bas- och fortsättningskurser och temadagar med målet att de fackligt förtroendevalda ska ha kännedom om relevant arbetsrättslig lagstiftning och kollektivavtal. En skrift om meddelarfrihet har spridits dels genom kursverksamheten, dels via webbplatsen och på medlemssidan i Läkartidningen. Verksamhetstal och resultatanalys Kurser 2011 Antal Antal deltagare dagar Tre centrala baskurser 69 6 Tre centrala fortsättningskurser 73 9 Åtta lokala baskurser Kurs förtroendevalda statlig sektor 12 1 Temadagar: Nyvalda styrelseledamöter 23 1 Löneavtalet och lönebildning 23 1 Att samverka för bättre arbetsmiljö 19 1 Övrigt: Tre internat för lokalförenings styrelser 32 6 Ordförandeinternat 50 2 Nätverksdagar för lokalt kanslianställda

17 Förbundskansliet Kansliet har en central roll i Läkarförbundets arbete. Arbetsuppgifterna spänner över hela verksamheten. Det rör sig från den direkta servicen till medlemmar och förtroendevalda, deltagande i det förbundspolitiska arbetet och förhandlingar, till det mer administrativa interna arbetet som krävs för att förbundet ska vara en väl fungerande och effektiv organisation. Kansliet består av sex avdelningar: VD-stab, Arbetsliv och juridik, Politik och profession, Kommunikation, Ekonomi samt Administration. Den 31 december 2011 hade kansliet 60 medarbetare anställda. För att medarbetarna ska kunna åstadkomma goda resultat och ha en god arbetsmiljö krävs att det i organisationen ges förutsättningar att möta verksamhetens mål och krav. Detta ställer i sin tur krav på tydlighet, kompetensutveckling, delaktighet och kommunikation inom organisationen. Övergången till nytt medlemsregister och framtagandet av ett nytt verksamhetssystem har pågått under året. Driftsättningen var planerad att ske under 2011 men för att säkerställa systemkvalitet och prestanda har den flyttats fram till september 2012 Under 2011 har kompetensutvecklingsinventering gjorts och presenterats i ett personalbokslut. Kontinuerliga och riktade insatser med kunskapsöverföring och kompetensutveckling för medarbetarna, i relation till verksamhetens mål, inriktning och omvärldsförändringar har pågått under året. Verksamhetstal och resultatanalys Redovisning för antal juridiska enheter: 18 Löneredovisning för antal juridiska enheter: 6 Personalstruktur Förbundskansliet män kvinnor män kvinnor Totalt antal anställda Avd chefer inkl VD Genomsnittsålder Antal (tillsv anst) som slutat Nyrekryteringar tillsv Tillfälligt anställda Föräldra-/tjänstledighet Sjukfrånvaro i % Total sjukfrånvaro (av total arbetstid) 3,69 3,80 Långtidssjukfrånvaro (mer än 14 dagar) 2,51 2,34 Korttidssjukfrånvaro 1,18 1,46 16

18 Läkartidningen Förlag AB Läkartidningen Läkartidningen är en publicistiskt självständig medicinsk vetenskaplig och läkarfacklig tidskrift som också är organ för Sveriges läkarförbund. Tonvikten i tidningen ligger på medicinskt innehåll av internationell vetenskaplig standard. Den ska också skapa opinion och förmedla nyheter i hälso- och sjukvårdspolitiska frågor och vara ett forum för debatt och meningsutbyte inom den medicinska professionen. Tidningen tar även upp frågor som rör läkarrollen ur ett medicinskt, etiskt, fackligt och samhälleligt perspektiv. Läkartidningen ska drivas affärsmässigt och ge avkastning till ägaren. Läkartidningen publicerade under året sex teman: Arteriell kärlkirurgi Ångestsjukdomar Perkutana hjärtinterventioner Livsstil och hälsa Riskbruk/Missbruk/Beroende Behandling av fetma Tidningen finns också i webbversion. De viktigaste nyheterna distribueras även via ett nyhetsbrev. Läkartidningens webbplats lakartidningen.se har under verksamhetsåret fått allt fler besökare. I genomsnitt hade sajten drygt unika besökare per vecka. Läkartidningens upplaga ökade till exemplar. Enligt läsarundersökningen Orvesto läses varje utgåva av personer. Den negativa trenden för läkemedelsannonser fortsatte under 2011 och minskade med 15 procent. Platsannonseringen låg kvar på samma nivå medan webbannonseringen minskade med 11 procent. Övrig verksamhet Läkartidningen genomförde även välbesökta symposier kring fem av dessa teman med över 900 besökare. Ett sjätte symposium på temat Ångestsjukdomar genomfördes även en andra gång i Malmö. Samarbetet mellan Läkartidningen och Läkarförbundet med Karriärkväll för läkare, rönte stort intresse under året och de fem arrangemangen omsatte lika mycket som de vetenskapliga symposierna. År 2011 fortsatte bokutgivningen inom förlaget. Det är böcker som tar avstamp i några av Läkartidningens temanummer och som primärt är tänkta för läkarstudenter och för vidareutbildning av läkarkåren, men även för andra intresserade. De två publicerade under året var Yrsel och Smärta. Totalt sjönk annonsomsättningen med fyra procent för tidning och webbplats. I förhållande till våra konkur- Foto: Läkarförbundet 17

19 renter har vi dock hållit våra marknadsandelar och när det gäller inflödet av platsannonser har vi ökat. Hälsa & Vetenskap År 2010 startade den kvartalsvisa utgivningen av Hälsa & Vetenskap. Under 2011 inleddes förhandlingar med andra mediehus om ett samarbete kring utgivningen för att kunna öka periodiciteten och ge tidningen ett kraftigare genomslag på marknaden. Den vikande konjunkturen för tryckta media gjorde att tänkbara partners tvingades omprioritera sin verksamhet och de lovande kontakter som tagits ledde inte till något avgörande under året. Fortsatta samtal med två mediehus som visat störst intresse går vidare under våren I avvaktan på detta lades Hälsa & Vetenskap på is. Priser Läkartidningens reporter Michael Lövtrup erhöll Fackförbundspressens Journalistpris i klassen Bästa nyhet för artikeln Hedersförfattare förekommer i varannan medicinsk avhandling i LT nr 4/2010. Samtliga organisationstidningar inom LO-, TCO- och Saco-förbunden kan nominera till priset. Vidare tilldelades tidningen Bengt I Lindskogs språkpris för Bengt I Lindskogs pris för medicinsk språkvård delas ut vartannat år. Pristagaren utses av Läkaresällskapets nämnd. Foto: Läkarförbundet Verksamhetstal och resultatanalys Tidningens upplaga Marknadsandel läkemedelsannonser 36,5 % 36,7 % Besöksfrekvens på lakartidningen.se /vecka /vecka Antal temanummer 6 6 Antal symposier 6 5 Antal böcker 2 2 Personalstruktur Läkartidningen män kvinnor män kvinnor Totalt antal anställda Avd chef samt VD 2 2 Genomsnittsålder Antal (tillsv.anst)som slutat Nyrekryteringar, tillsv.anst Tillfälligt anställda Föräldra-/tjänstledighet Sjukfrånvaro i % Total sjukfrånvaro (av total arbetstid) 1,06 2,17 Långtidssjukfrånvaro (mer än 14 dagar) 0,20 0,44 Korttidssjukfrånvaro 0,85 1,73 18

20 Läkarförbundets fastigheter Läkarförbundet äger och förvaltar fem hyresfastigheter i Stockholm och Göteborg med en total yta på cirka kvm. Lokalerna är till för den egna verksamheten, Läkartidningen och vissa delföreningar. Fastigheterna ska även ge avkastning på kapitalet genom uthyrning till externa hyresgäster. Vid årsskiftet 2010/2011 var samtliga lokalytor uthyrda. Förbundet äger även 38 fritidslägenheter. Syftet är att ge medlemmarna mervärde genom prisvärt semesterboende. Fritidshusen är fortsatt föremål för en omfattande upprustning som påverkar resultatet för Utvärdering av gjorda energibesparingsinvesteringar visar att en fortsatt investering dels är ekonomiskt ohållbar och dels osäker i fråga om faktisk energibesparing. I stället bör nya tekniker installeras och utvärderas. Elrevision enligt underhållsplan är genomförd i samtliga fritidsboenden. Den översyn av förbundets innehav av fritidshus, och medlemmars möjlighet till förmånligt semesterboende, som börjades under hösten 2010 har under året fortsatt. Försäljning pågår av villorna i Mas du Haut Cagnes och beräknas vara klar under I Stockholm drivs en omfattande uthyrning av gästrum tillsammans med en konferensavdelning. Uthyrningens omfattning framgår nedan. Fastigheterna bidrar också till en riskspridning av förbundets kapitaltillgångar. Det totala fastighetsvärdet beräknas till ca 375 mkr. Fastighetsförvaltningen omsatte koncernmässigt totalt 25,3 mkr. Resultatet före avskrivningar uppgick till 4,5 mkr och resultat efter avskrivningar blev 3,2 mkr. Under ett flertal år har avkastningen på fastigheterna varit lägre än uppsatta mål och detta har främst gällt fritidshusen. Foto: Läkarförbundet Verksamhetstal och resultatanalys Fritidshus Antal veckor Beläggning Antal veckor Beläggning Duved 22 hus % % Skanör 7 lägenheter % % Frankrike* 7 hus % % Gran Canaria 5 lägenheter % % * uthyrningsperioden avslutad den 31 oktober pga. pågående försäljning av villorna Gästrum och konferens Antal Beläggning Antal Beläggning Gästrum rumsnätter ,1 % % Konferensdagar % % 19

21 Bilaga: Avgivna remissyttranden Under 2011 har Läkarförbundet yttrat sig till myndigheter med flera över förslag och betänkanden enligt följande: Regeringen Justitiedepartementet Försvar, Slutbetänkande av Förvarsutredningen (SOU 2011:17) Promemorian Barns rätt till vård och sociala insatser stärks (Ds 2011:5) Landsbygdsdepartementet Folkhälsa Djurhälsa, ny ansvarsfördelning mellan stat och näring (SOU 2010:106) Näringsdepartementet Bearbetning av körkortsutredningens förslag i betänkande 2008:130 En reformerad körkortslagstiftning - Genomförandet av tredje körkortsdirektivet Socialdepartementet Betänkandet En ny biobankslag (SOU 2010:81) Betänkandet Kommunaliserad hemsjukvård (SOU 2011:55) Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35) Genomförande av ändringsdirektiv 2010/84/EU avseende säkerhetsövervakning av läkemedel (Ds 2011:30) Friskare tänder till rimliga kostnader även för personer med sjukdom och funktionsnedsättning. Förslag om tredje steget i tandvårdsreformen (Ds 2010:42) Guldgruvan i hälso- och sjukvården. Översyn av de nationella kvalitetsregistren. Förslag till gemensam satsning Kompetens och ansvar (SOU 2010:65) Promemorian Genomförande av EU-direktivet om mänskliga organ avsedda för transplantation (Ds 2011:32) Rehabiliteringsrådets slutbetänkande (SOU 2011:15) Översyn av sjukförsäkringen förslag till förbättringar Myndigheter m fl Inera Din journal på nätet Läkemedelsverket Förslag till ändring i Läkemedelsverkets föreskrifter LVFS 2008:1 Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2011:XX) om läkemedel som omfattas av sjukhusundantaget och Föreskrifter om ändring i Läkemedelsverkets föreskrifter (2008:12) om hantering av mänskliga vävnader och celler avsedda för läkemedelstillverkning Nya föreskrifter om kliniska läkemedelsprövningar Utvärdering av dostjänsten Nätverket för patientsäkerhet Ökad patientsäkerhet genom läkemedelsförpackningar Socialstyrelsen Kunskapsunderlag för vaccination mot hepatit B Nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem Remiss av förslag till föreskrifter och allmänna råd om katastrofmedicinsk beredskap Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande behandling Om att ge eller inte ge livsuppehållande behandling. Handbok för vårdgivare, verksamhetschefer och hälso- och sjukvårdspersonal Socialstyrelsens föreskrifter om ändring av föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Termlista Begrepp för god palliativ vård Termlista Begrepp inom läkemedelsområdet Ändring i Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2001:16) om kompetenskrav för sjuksköterskor vid förskrivning av läkemedel Tandvårds- och läkemedelsverket Förslag till handbok gällande prissättning av extemporeläkemedel Förslag till ändring i Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets föreskrifter och allmänna råd (2009:4) om prissättning av utbytbara läkemedel och utbyte av läkemedel m m Transportstyrelsen Förslag till föreskrifter om innehav av körkort med villkor om alkolås Förslag till ändring i föreskrifterna om försöksverksamhet med villkorlig återkallelse TSV Saco Anmälningsskyldighet vid utstationering samt förtydligande avseende missbruk av visstidsanställning enligt anställningsskyddslagen (Ds 2011:22) Cirkulär migration och utveckling förslag och framåtblick (SOU 2011:28) Ett förändrat nomineringsförfarande för vissa ledamöter i styrelserna för universitet och högskolor Förbättringar inom familjepolitiken Förslag om större ekonomisk trygghet för förtroendevalda rätt till ersättning vid arbetslöshet Grönbok från Europeiska kommissionen avseende direktiv om erkännande av yrkeskvalifikationer Rapportera, anmäla och avhjälpa missförhållanden för barns och elevers bästa (SOU 2011:33) Remiss om översyn av begränsningar i kollektivavtal mot att anlita bemanningsföretag Samrådsdokument från Europeiska kommissionen avseende direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer Studiemedel för gränslös kunskap (SOU 2011:26) Svart på vitt om jämställdhet i akademin (SOU 2011:1) Uppdragstagare i arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2011:52) Internationella organ CPME Report on activities related to alcohol prevention (enkät) Response to second-phase consultation - reviewing the Working Time Directive Response to the Commission consultation on the revision of the Professional Qualifications Directive Response to the Commission Consultation on ehealth Action Plan