Vad händer i världen?

Transkript

1 Vad händer i världen? Uppdatering av konjunkturprognosen Swedbank Economic Outlook November 2016 Färdigställd: 16 november 2016, 18:27 Distribuerad: 17 november 2016, 09:30

2 Välkommen till Swedbank Economic Outlook! Swedbanks konjunkturrapport presenterar de senaste prognoserna för Sverige, Baltikum och de viktigaste globala ekonomierna. I en rad fördjupningar analyseras aktuella frågeställningar som har påverkan på den svenska och internationella konjunkturutvecklingen. Swedbank Economic Outlook är en produkt från Swedbank Makroanalys. Makroanalys Anna Breman anna.breman@swedbank.se Chefekonom +46 (0) Magnus Alvesson magnus.alvesson@swedbank.se Chef för Makroanalys/Prognoschef +46 (0) Nicole Bångstad nicole.bangstad@swedbank.se Juniorekonom +46 (0) Ingrid Wallin Johansson Ingrid.wallin-johansson@swedbank.se Ekonom +46 (0) Strategi Knut Hallberg knut.hallberg@swedbank.se Seniorekonom +46 (0) Sara Arfwidsson sara.arfwidsson@swedbank.se Chef för Strategi och Allokering +46 (0) Jörgen Kennemar jorgen.kennemar@swedbank.se Seniorekonom +46 (0) Anders Eklöf anders.eklof@swedbank.se Chefstrateg valuta +46 (0) Åke Gustafsson ake.gustafsson@swedbank.se Seniorekonom +46 (0) Johanna Högfeldt johanna.hogfeldt@swedbank.se Strateg, Räntor och Valutor +46 (0) Cathrine Danin cathrine.danin@swedbank.se Ekonom +46 (0) Hans Gustafsson hans.gustafsson@swedbank.se Chefstrateg tillväxtmarknader +46 (0) Martin Bolander martin.bolander@swedbank.se Seniorekonom +46 (0) Pär Magnusson par.magnusson@swedbank.se Chefstrateg räntor +46 (0)

3 Innehållsförteckning Ledare 4 Sammanfattning 5 Regioner USA 6 Europa 8 Sverige 10 Norden 14 Baltikum 16 Asien/Tillväxtmarknader 18 Valuta- och ränteprognoser 20 Fördjupning Trumponomics 21 Upplysningar till kund 23 Avstämningdatum för prisdata är Fullängdsversionen av Swedbank Economic Outlook finns tillgänglig på och går även att se som webbsändning. Länken är då: För dig som vill ha en fördjupad investeringsanalys och nuvarande placeringsrekommendationer rekommenderar vi att läsa Swedbank Investeringsstrategi som ni hittar här: Nästa nummer publiceras den 6 september. Skribent: Nicole Bångstad Swedbank Makroanalys Layout: Christine Larsson Swedbank LC&I Marknad & Kommunikation Omslagsfoto: Adam Mørk

4 LEDARE Vad händer i världen? 2016 är ett omtumlande år. Den politiska och ekonomiska spelplanen har ritats om. I juni röstade Storbritannien för att lämna EU och i november har Donald Trump blivit vald till president i USA. Politiska risker kommer att fortsätta vara i fokus när vi närmar oss viktiga val i Europa, bland annat i Italien, Frankrike och Tyskland. Svensk ekonomi har goda förutsättningar att klara sig väl i en osäker omvärld. Men en allt mer alarmerande bostadsbrist och en tudelad arbetsmarknad begränsas vår potential. Sverige testas i en osäker omvärld Det är osäkert vilken ekonomisk politik Trump kommer att bedriva i praktiken, vilket kan komma att leda till nervositet på finansiella marknader. Kända förslag innebär skattelättnader och ökade utgifter för infrastruktur utan motsvarande intäktsökningar. Trots att finanspolitiska stimulanser på kort sikt skulle gynna amerikansk tillväxt, riskerar ökad osäkerhet att dämpa investeringar och konsumtion. Ofinansierade stimulansåtgärder skulle även leda till att den redan höga statsskulden ökar allt mer. På sikt riskerar obalanser och bubblor att byggas upp i den amerikanska ekonomin, vilket är ett hot mot den långsiktiga tillväxten och välståndet. Politiska risker förändrar spelplanen Arbets- och bostadsmarknaden i fokus Sveriges ekonomi kommer att behöva visa motståndskraft under de kommande åren. Den internationella handelspolitiken kommer att vara en avgörande faktor för den globala utvecklingen. För ett litet exportberoende land som Sverige är risken för nya handelshinder ett hot. Industrin har sedan finanskrisen gått svagare i Sverige och tjänstesektorn tar allt mer plats. Under de närmaste åren kommer tjänsterna fortsatt att behöva vara draglok åt svensk ekonomi. Starka statsfinanser och en god inhemsk efterfrågan gör att Sverige har bra förutsättningar att fortsätta växa i en osäker omvärld. Behoven av investeringar i bostäder och infrastruktur bidrar positivt till tillväxten de närmsta åren. Samtidigt har Sverige ett antal egna problem att ta itu med. Trots att byggandet har kommit igång är bostadsbristen alarmerande. Det hindrar unga och nyanlända från att flytta till jobb och utbildning. Arbetsmarknaden blir allt mer tudelad med hög arbetslöshet i utsatta grupper samtidigt som bristen på kvalificerad arbetskraft är stor. Sverige är i stort behov av reformer för att förbättra bostadsmarknaden och att göra arbetsmarknaden mer inkluderande. Vi bedömer att den ekonomiska tillväxten i Sverige kommer att växla ned gradvis mot 2 procent under 2017 och Stora utmaningar består men det är inga dåliga siffror i en omvärld som upplever ett jordskalv av politisk osäkerhet. ANNA BREMAN Chefekonom, Swedbank 4

5 SAMMANFATTNING Sammanfattning Den ekonomiska utvecklingen i västvärlden går långsamt. De politiska riskerna har alltjämt ökat och händelser som Brexit och Trumps seger visar att man gravt underskattat vidden av folks missnöje och därmed de populistiska strömningarnas styrka. Sverige står stadigt i stormen men har en del inhemska utmaningar att ta itu med under åren som kommer. Politisk osäkerhet dominerar Trumpseger ändrar spelreglerna Utfallet i det amerikanska valet ritar om spelplanen för världsekonomin. Osäkerheten är stor framöver eftersom det är oklart vad Trumps politik kommer att innebära i praktiken. Frihandeln är i farozonen vilket utgör stora risker för de nordiska och baltiska länderna. Som små öppna ekonomier blir de synnerligen drabbade av ökad protektionism. Vår syn på den globala tillväxten är försiktigt optimistisk där hushållens konsumtion av varor och tjänster fortsatt är den faktor som håller världens stora ekonomier flytande efter finans- och eurokrisen. Centralbankerna har fått stå i skuggan av politisk turbulens under året och har valt att avvakta. Den amerikanska centralbanken väntas höja räntan i december. Den europeiska centralbanken följer efter men går mycket försiktigt fram. Riksbanken får huvudvärk av en inflation som ligger under prognosen och tvingas skjuta på den första räntehöjningen. Tillväxtmarknaderna har stabiliserats tack vare låga räntor i omvärlden och högre råvarupriser. Kina fokuserar på stabilitet framöver medan Japan kämpar med penningpolitiska stimulanser för att få fart på ekonomin. I eurozonen går utvecklingen i olika takt med styrka i Spanien och trögare utveckling i Frankrike och Italien. De politiska orosmolnen hopar sig vid horisonten när vi går in i 2017, ett år där flera länder i Europa håller val. Sverige har goda förutsättningar I Sverige kommer ekonomin att behöva visa motståndskraft i en osäker omvärld. Reformer på framförallt arbets- och bostadsmarknaderna behövs för att stärka tillväxten på lång sikt. Utvecklingen i världens ekonomier går långsamt SWEDBANK GLOBALA BNP PROGNOS (ÅRLIG FÖRÄNDRING I %) 1/ USA 2,6 1,5 (1,6) 2,0 (2,2) 1,8 (1,8) EMU länder 1,9 1,6 (1,6) 1,5 (1,5) 1,4 (1,5) Tyskland 1,5 1,9 (1,8) 1,4 (1,2) 1,1 (1,1) Frankrike 1,2 1,2 (1,3) 1,2 (1,3) 1,5 (1,6) Italien 0,6 0,7 (0,7) 0,6 (1,0) 0,7 (1,1) Spanien 3,2 3,2 (3,0) 2,5 (2,4) 2,2 (2,2) Finland 0,2 0,9 (0,8) 0,8 (0,7) 1,1 (1,1) Storbritannien 2,2 2,1 (1,6) 1,4 (0,7) 1,3 (1,4) Danmark 1,0 1,0 (1,3) 1,7 (1,9) 1,9 (2,0) Norge 1,0 0,7 (0,6) 1,7 (1,5) 2,1 (2,3) Japan 0,6 0,8 (0,5) 1,0 (0,8) 0,6 (0,6) Kina 7,2 6,6 (6,6) 6,5 (6,5) 6,5 (6,5) Indien 7,2 7,1 (7,3) 7,0 (7,3) 7,7 (7,7) Brasilien -3,9-3,3 (-2,9) 0,3 (0,3) 1,6 (1,6) Ryssland -3,7-0,5 (-0,8) 1,5 (1,5) 2,0 (2,0) Global BNP i PPP 2/ 3,2 3,1 3,0 (3,3) 3,3 (3,3) 3,4 1/ Januari 2016 prognosen inom parentes 2/ Vikter från IMF (reviderade 2015) Källa: IMF och Swedbank 5

6 USA USA Trump segrar, stor osäkerhet att vänta Det amerikanska valet är över och Donald Trump är vald till ny president i USA. Begränsad frihandel, satsningar på infrastruktur och lägre skatter är kända förslag men osäkerheten är stor och vilken ekonomisk politik som faktiskt kommer att bedrivas är svårt att avgöra. Centralbanken fortsätter på den inslagna vägen och höjer styrräntan i december. Trumps seger förändrar spelreglerna Natten till den 9 november innebar en valrysare utan dess like och avslutades med att Donald Trump blev vald till president för världens viktigaste ekonomi, en post han tillträder i januari. Den betydande osäkerhet som Trumps seger innebär kommer att ligga som en våt filt över den globala ekonomin under de närmsta åren. Det är i nuläget svårt att avgöra hur Trumps politik kommer att slå på den amerikanska och globala ekonomin då osäkerheten är mycket stor. Trump har byggt en stor del av sin kampanj på kritik mot frihandeln och den amerikanska presidenten har stor makt gällande handelsfrågor. Växande amerikanska handelshinder skulle leda till minskad världshandel och dämpad global tillväxt. Frihandeln i farozonen Andel USA: Internationell handel av stor vikt 0,24 0,20 0,16 0,12 0,08 0,04 0, Nettoexport, bidrag till real BNP-tillväxt Importhandel av BNP, kedjade priser Exportandel av BNP 1,5 1 0,5 0-0,5-1 -1,5 Procentenheter Källa: Bureau of Economic Analysis, Swedbank Research & Macrobond Trumponomics Trumps föreslagna politik står på tre ben: (1) en expansiv finanspolitik med skattesänkningar och infrastruktursatsningar, (2) avregleringar och (3) protektionism. Lägre skatter för företag och hushåll tenderar att ge en skjuts till den ekonomiska tillväxten men riskerar att drabba de offentliga finanserna. Satsningar på infrastruktur kan väntas ha en positiv effekt eftersom det skapar fler arbetstillfällen och ökar konsumtionen. De positiva effekterna kommer dock att motverkas kraftigt om Trump begränsar frihandeln. Om tullar och tariffer ökar på varor importerade från t.ex. Kina och Mexiko kommer det att slå hårt på konsumenter vilket i sin tur riskerar att leda till färre investeringar och en lägre jobbtillväxt. USA lider av strukturella svagheter med bl.a. ett svagt utbildningssystem, färre antal personer i arbetskraften och trög produktivitetsutveckling d.v.s. hur mycket man producerar per arbetad timme. Utan viktiga strukturella 6

7 USA reformer riskerar den amerikanska ekonomin att drabbas av en åldrande befolkning och låg produktivitet. Denna kombination är en diagnos som flertalet utvecklade ekonomier kommer att lida av i framtiden. De kortsiktigt positiva effekterna av satsningar på t.ex. infrastruktur riskerar att istället för en långsiktig och stabil tillväxt skapa en ekonomisk bubbla som förr eller senare kommer att spricka. Privatkonsumtionen bär till stor del den amerikanska ekonomin framåt. I USA stiger lönerna jämförelsevis tydligt sedan en tid tillbaka. Löneökningarna och Trumps skattesänkningar väntas leda till en högre konsumtion av varor och tjänster. Utvecklingen riskerar dock att dämpas framöver. På längre sikt väntas prisnivån stiga och så även räntorna. Det gör att hushållens pengar räcker mindre vilket gör att man kan vänta sig att konsumtionen justerat för inflation blir svagare mot slutet av år Den stora osäkerheten för vad Trumps politik kommer att innebära i praktiken väntas också leda till att man är mer ekonomiskt försiktig under åren som kommer. Det privata näringslivets investeringar kommer att ge ett litet men positivt bidrag till den ekonomiska tillväxten under de närmsta kvartalen. Detta eftersom man har legat lågt med investeringar under året. Framöver kan vi dock inte vänta oss några större investeringar eftersom osäkerheten är stor rörande bland annat importpriser och efterfrågan framöver på grund av hotet om begränsad frihandel som Trumps politik riskerar att innebära. Långsam normalisering av räntor Procent USA: Prognos för styrräntan 2,00 1,75 1,50 1,25 1,00 0,75 0,50 0,25 0, Federal funds Rate Prognos Källa: Swedbank Research & Macrobond Höga förväntningar på centralbanken Förväntningarna på att den amerikanska centralbanken ska fortsätta normalisera räntenivån är höga. Enligt marknadens prissättning har förväntningarna stigit kraftigt för en höjning vid nästa penningpolitiska möte. Vi sällar oss till den skaran och bedömer att en höjning av intervallet för styrräntan till 0,5 0,75 procent vid mötet i december är trolig. Det oväntade beskedet att Trump vann presidentvalet skapar viss osäkerhet för centralbankens väg framåt eftersom det blir svårt för centralbanken att höja räntan i tider av volatilitet och oroligheter på finansmarknaderna. Men håller sig marknaderna relativt lugna under veckorna som kommer kan vi vänta oss en räntehöjning i USA i december. 7

8 EUROPA Europa Trög men stadig tillväxt framöver Eurozonens återhämtning går långsamt och är ojämn. Tillväxten väntas inte ta någon ordentlig fart även om flera ekonomiska indikatorer har förbättrats under hösten. I Storbritannien har efterdyningarna från Brexit-omröstningen varit mildare än befarat, men den stora osäkerheten består. Eurozonen Eurozonen tar sig försiktigt fram i efterdyningarna av både finans- och eurokrisen. Den ekonomiska tillväxten är ojämn i de olika länderna men går långsamt framåt. I Spanien är tillväxten relativt stark medan det går trögare i Frankrike och Italien. Långsam återhämtning för ekonomin i euroområdet Under hösten har kortsiktiga ekonomiska indikatorer förbättrats i eurozonen. Flertalet indikatorer över företagens förtroende har stigit och så även inköpschefsindex. Utrymmet är dock litet för någon kraftig acceleration i ekonomisk tillväxt härifrån. Tillverkningsindustrin har fortfarande problem med en svag efterfrågan. Konsumentförtroendet har stigit men är fortfarande lägre än för ett år sedan vilket tyder på en lägre konsumtionstillväxt framöver. Lägre försäljning inom detaljhandeln under de senaste månaderna stöttar detta antagande. Investeringsvolymen har stigit under de senaste två åren, men ökningen går långsamt. Precis som i flertalet andra länder är produktivitetsutvecklingen trög. Trots en trög ekonomisk utveckling faller arbetslösheten i nästan alla länder i eurozonen. Detta är tack vare att sysselsättningen stadigt stiger vilket ökar hushållens inkomster trots att löneökningarna är blygsamma. Den genomsnittliga arbetslöshetsnivån är fortfarande relativt hög och vi ser få tecken på ökade löner under den närmsta tiden. Det dämpade kostnadstrycket ger den europeiska centralbanken (ECB) vatten på sin kvarn att fortsdätta bedriva en mycket expansiv penningpolitik där man försöker få fart på konsumtion och investeringar med hjälp av låga räntor och köp av värdepapper. Under det senaste penningpolitiska mötet lämnade centralbanken räntorna oförändrade vilket var vida väntat. Fortsatt låga räntor jan-00 nov-00 sep-01 jul-02 maj-03 EMU: Arbetslöshet vs ECB styrränta (%) mar-04 jan-05 nov-05 sep-06 jul-07 maj-08 mar-09 jan-10 nov-10 sep-11 jul-12 maj-13 mar-14 jan-15 nov-15 sep-16 Arbetslöshet Styrränta Inlåningsränta Källa: Swedbank Research & Macrobond 8

9 EUROPA Vi förväntar oss dock att centralbanken kommer att annonsera att man förlänger värdepappersköpen från den egentliga slutpunkten i mars Den ekonomiska utvecklingen är en bra bit från målet och ytterligare stimulanser behövs därför. Starkare utveckling än väntat Storbritannien Efterdyningarna av folkomröstningen där britterna valde att gå ur den Europeiska Unionen har varit mildare än befarat. Osäkerheten är dock fortfarande mycket stor och Brexit-processen väntas pågå under många år framöver. Preliminär statistik visar att Storbritanniens ekonomi växte med drygt 2 procent under tredje kvartalet jämfört med ifjol. Det är främst privatkonsumtionen och tjänsteproduktionen som agerar draglok medan tillverkningsindustrin fortsatt går kräftgång. Hushållens förtroende fick sig en kraftig törn direkt efter folkomröstningen men verkar ha återhämtat sig under de senaste månaderna vilket målar en ljusare bild för framtiden. Storbritannien: KPI-inflation (år/år) 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 jan-89 jun-90 nov-91 apr-93 sep-94 feb-96 jul-97 dec-98 maj-00 okt-01 mar-03 aug-04 jan-06 jun-07 nov-08 apr-10 sep-11 feb-13 jul-14 dec-15 maj-17 okt-18 Utfall Bank of England prognos Källa: Swedbank Research & Macrobond Centralbanken avvaktar Bestående politisk osäkerhet Eftersom den ekonomiska utvecklingen sedan folkomröstningen har visat sig vara starkare än väntat valde den brittiska centralbanken (BoE) att sitta still och avvakta i november. Centralbanken uttryckte klart och tydligt att de inte anser att ekonomin behöver stöttas med ytterligare penningpolitiska stimulanser i nuläget. Det svaga pundet har bidragit till stigande inflationsförväntningar. Hushållen kan vänta sig högre priser redan under nästa år vilket skulle dämpa konsumtionen. Detta vägs dock upp av ökad turism och starkare export som det svaga pundet för med sig. Den brittiska ekonomin kommer att uppleva en viss nedgång i tillväxt, men utsikterna ser betydligt bättre ut än befarat strax efter folkomröstningen. Osäkerheten är dock fortfarande mycket stor. Premiärminister Theresa May har gått ut med att Storbritannien ska inleda utträdesförhandlingarna från EU i mars Frågan är om hennes regering själv kan driva processen eller om parlamentet behöver involveras, vilket kammarrättens domstolsbeslut visar. Beslutet ska överklagas i december. De politiska riskerna kvarstår för Storbritannien. 9

10 SVERIGE Sverige Upp till bevis I en osäker omvärld kommer den svenska ekonomins motståndskraft att testar under åren som kommer. De inhemska sektorerna går starkt men bostadsbristen blir allt mer alarmerande och polariseringen på arbetsmarknaden ökar. Hur ska Sverige fortsätta växa i en osäker omvärld och med ett stort antal inhemska problem att ta itu med? Goda förutsättningar i en osäker omvärld Internationell osäkerhet skapar oro för Sverige Omvärlden blir allt mer osäker i och med händelser som Brexit och det amerikanska valet. Osäkerheten gör svensk ekonomi sårbar. Exporten har gått trögt sedan finanskrisen och kommer att drabbas om den amerikanska politiken innebär begränsad frihandel framöver. Exportindustrin är en mycket viktig tillväxtmotor för den ekonomiska aktiviteten i Sverige och exporten till USA står för en stor del av detta. Även exporten till andra länder påverkas kraftigt eftersom många värdekedjor idag är globala. Hur USAs handelspolitik ser ut framåt påverkar därmed efterfrågan för producenter världen över. Vi ser redan lägre investeringar globalt, en utveckling som skulle förstärkas av begränsad handel. Svensk export är tung inom investeringsvaror och skulle därför drabbas hårt. Samtidigt är de ekonomiska fundamenten i Sverige starka. Vi har bra statsfinanser och en ekonomi som står på fler ben än exporten. Sverige har därför goda förutsättningar att möta den stora osäkerheten i världsekonomin som är att vänta framöver. Tudelningen mellan industrin och tjänstesektorn kommer att fortsätta, där tjänsterna blir allt viktigare. Tjänstesektorn får fördel av en stark inhemsk utveckling och väntas vara den sektor som agerar draglok i svensk ekonomi framöver. MAKROEKONOMISKA NYCKELTAL 1/ P 2017P 2018P Real BNP (kalenderkorrigerad) 2,7 3,9 2,8 2,5 2,0 Industriproduktion -0,8 3,8 3,3 2,8 2,5 KPI, årsgenomsnitt -0,2 0,0 1,0 1,6 2,4 KPI, dec-dec -0,3 0,1 1,6 1,7 2,9 KPIF, årsgenomsnitt 2/ 0,5 0,9 1,4 1,5 1,8 KPIF, dec-dec 2/ 0,5 0,9 1,7 1,5 1,9 Arbetskraften 1,3 0,8 0,9 1,0 1,1 Riksbankens reporänta (dec) -0,35-0,50-0,50 0,00 Arbetslöshet, % av arbetskraften 7,9 7,4 6,9 6,6 6,6 Antalet sysselsatta 1,4 1,4 1,4 1,3 1,1 Nominella timlöner, totalt 2,8 2,4 2,6 3,1 3,3 Nominella timlöner, industri 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Hushållens sparkvot, % av 15,0 15,3 15,4 15,9 15,7 disponibelinkomsten Real disponibelinkomst 2,2 2,4 3,0 2,5 1,3 Bytesbalans, % av BNP 4,8 5,4 4,6 4,5 4,5 Finansiellt sparande i offentlig -1,5 0,3 0,2-0,1 0,2 sektor, % av BNP Offentliga sektorns skuld (Maastricht), % av BNP 40,6 43,2 40,8 39,2 38,2 1/ Årlig procentuell förändring om inte annat anges 2/ Konsumentprisindex med fasta räntor Källa: SCB och Swedbank 10

11 SVERIGE Internationell oro ökar sparandet Utbildningsnivå viktigare än härkomstland Utrikes födda alltmer utsatta på arbetsmarknaden Svenskarna sparar som aldrig förr Sedan mätningarna över svenskars sparande började 1980 har andelen sparade pengar av den disponibla inkomsten aldrig varit så hög. Särskilt sparandet på vanliga löne- och sparkonton utan någon egentlig avkastning har ökat. En anledning till att svenskar i allt större utsträckning väljer att spara sina pengar istället för att investera eller konsumera tros bero på att man känner osäkerhet inför ekonomins utveckling framöver. Sparandet steg kraftigt under till exempel finans- och eruokrisen. När osäkerheten ökar väljer man att hålla i plånboken. Den internationella osäkerheten, som händelser som Brexit och det amerikanska presidentvalet, är exempel på faktorer som bidrar till att sparandet ökar. Hushållens sparande på vanliga konton ökade med 10 procent under förra året och är nu uppe i miljarder kronor. Det motsvarar 40% av Sveriges BNP. Arbetsmarknaden Sprickor i fasaden Arbetslösheten sjunker i Sverige samtidigt som antalet personer i arbete kraftigt har ökat under de senaste tio åren. På det stora hela ser vi alltså en god utveckling på arbetsmarknaden där allt fler blir sysselsatta. Utvecklingen döljer dock sprickor där polariseringen ökar. Enligt Arbetsförmedlingen uppgår arbetslösheten för inrikes födda till runt 4 procent samtidigt som den har ökat till över 22 procent för utrikesfödda. Det är en utveckling som väntas fortsätta i takt med att fler av de nyanlända från den stora flyktingströmmen får uppehållstillstånd och kommer in på arbetsmarknaden. När det gäller arbetslöshetengår det en kraftig skiljelinje mellan de som har gymnasieutbildning eller mer och de som har som högst grundskoleutbildning. En stor del av nyanlända har en mycket låg utbildningsnivå. Utbildning är viktigare än härkomstland när man tittar på arbetslöshetsstatistiken. Snart är 80 procent av arbetslösheten koncentrerad till utsatta grupper vilket inkluderar de med kort utbildning (grundskola eller mindre), utomeuropeiskt födda och funktionsnedsatta. Om den svenska sysselsättningen ska fortsätta att öka i hög takt måste de som står längst ifrån arbetsmarknaden komma i sysselsättning apr-05 nov-05 jun-06 jan-07 aug-07 mar-08 okt-08 maj-09 dec-09 jul-10 feb-11 sep-11 apr-12 nov-12 jun-13 jan-14 aug-14 mar-15 okt-15 maj-16 Utrikesfödda år Inrikesfödda år Källa: Swedbank Research & Macrobond Bostadsbrist hindrar integration Alarmerande bostadsbrist Bostadsbristen i Sverige börjar bli alarmerande. Problemen på bostadsmarknaden gör att unga och nyanlända inte kan flytta dit jobb och utbildning finns. Byggandet har visserligen fått en skjuts av låga räntor, men vi är fortfarande inte i närheten av att åstadkomma det som behöver byggas. 11

12 SVERIGE Ökade bostadssatsningar i storstadsregionerna och universitetsstäderna är nödvändiga för att förbättra integrationen. Bristen på billiga hyresrätter stänger ute människor från arbetsmarknaden. Vi har tidigare lyft behoven av reformer för att förbättra integrationen på svensk arbetsmarknad (se analyserna här). Under de kommande två åren blir det allt viktigare att den ekonomiska politiken underlättar för att Sverige ska fortsätta utvecklas i rätt riktning, trots en osäker omvärld. Riksbanken kommer inte att kunna förändra strukturen på arbetsmarknaden eller lösa problem med kompetensbrist i byggsektorn. Låga räntor har stimulerat byggandet men har inte haft önskvärd effekt på hushållens konsumtion där man iställer sparar sina pengar. Finanspolitiken och arbetsmarknadens parter kommer att behöva lotsa Sverige i denna osäkra omvärld och se till att reformer införs för att förbättra integrationen och få en bättre fungerande bostadsmarknad. Befolkningen ökar kraftigt Sverige: Komponenter befolkningstillväxt Nettoinvandring Nettofödelsetal Total befolkning Prognos Prognos Prognos Källa: Swedbank Research & Macrobond Demografiska förändringar sätter press på offentlig sektor Köttberget Demografiska förändringar Sverige står inför en utveckling där befolkningen ökar kraftigt med både fler yngre och fler äldre de kommande åren. Dessa demografiska förändringar innebär att en större andel av befolkningen kommer att behöva försörjas av befolkningen i arbetsför ålder. Det ökar påfrestningarna på kommuner och landsting där efterfrågan på utbildning, vård och omsorg ökar. Förskolor, skolor, sjukhus, äldreboenden och kollektivtrafik är bland annat offentlig sektor som kommer att behöva förnyas och byggas ut. Kollektivtrafiken är eftersatt och många sjukhus som byggdes under 60- och 70-talen är i stort behov av renovering. Det här ökar kraven på investeringar, främst inom bostäder och offentlig sektor, vilket kommer att bidra positivt till den ekonomiska tillväxten under 2017 och framåt. Däremot upplever byggsektorn i allt större utsträckning brist på kvalificerad arbetskraft. Det gör att takten på investeringarna kommer att begränsas. Det sätter ett tak på hur mycket byggandet och andra typer av investeringar kommer att kunna bidra till svensk tillväxt. 12

13 SVERIGE Inflationen skapar huvudvärk för Riksbanken Riksbankens dilemma Riksbanken står inför fortsatta dilemman under den närmaste tiden. De senaste månadernas svaga inflationssiffror och osäkerheten kring hur snabbt inflationen kommer att stiga skapar huvudvärk för Riksbanken. För att få fart på inflationen kom man vid det senaste penningpolitiska mötet fram till att styrräntan på minus 0,5 procent kommer att behöva ligga kvar på den nivån ett halvår längre än tidigare sagt d.v.s. in i En ytterligare sänkning av räntan är inte utesluten. Riksbanken är också redo att förlänga köpen av värdepapper efter årskiftet 2016/2017. Genom att förlänga köpen hoppas man få fart på investeringar och konsumtion för att därmed öka inflationen och tillväxten. Det penningpolitiska mötet i december blir mycket viktigt där Riksbanken kommer att behöva återkomma med deras plan för vägen framåt. Låga räntor under lång tid framöver 2,5 2 1,5 1 0,5 0-0,5-1 jan-10 jul-10 jan-11 jul-11 jan-12 jul-12 jan-13 jul-13 jan-14 jul-14 jan-15 jul-15 jan-16 jul-16 jan-17 jul-17 jan-18 jul-18 jan-19 jul-19 Utfall Marknaden Riksbanken Swedbank Källa: Swedbank Research & Macrobond Den svaga kronan ger visst stöd Besluten från den amerikanska och europeiska centralbanken i december kommer att vara avgörande för vad Riksbanken beslutar sig för. Riksbanken har svårt att avvika från de stora spelarna i någon större utsträckning och det underlättar att både den amerikanska och den europeiska har sina möten innan Riksbanken. Inflationen under november kommer att vara viktigt för beslutet efter att septembersiffran låg långt under Riksbankens prognos och oktobersiffran något högre men fortfarande under prognosen. Den svenska kronan är i dagsläget mycket svag vilket ger Riksbanken visst andrum och minskar sannolikheten för en räntesänkning i närtid. Riksbanken kommer att vara ytterst måna om att undvika att kronan stärks för mycket. Vår prognos kvartstår med en förlängning av värdepappersköpen under första halvåret 2016 och en ränta på -0,5 procent till våren

14 NORDEN Norden Tillväxten på väg upp med Norge i täten Norsk ekonomi får stöd av ett oljepris som ser ut att ha bottnat och konjunkturen pekar uppåt. Positiva signaler från arbetsmarknaden och företagens förtroende stärker förväntningarna på stigande tillväxt i Norge. Finland återhämtar sig långsamt med en starkare konsumtion och investeringar i ryggen. Danmark får kraft av en starkare arbetsmarknad men exporten utgör en risk. Botten är nådd Norge Den ekonomiska utvecklingen i Norge vände upp tidigare under året. Såväl indikatorer för arbetsmarknaden som för företagens förtroende visar på ljusare tider framöver. Konsumtionen är stark och efterfrågan på bostadsmarknaden har ökat. Det ljusnar även på arbetsmarknaden. Arbetslösheten steg kraftigt under förra året men har nu fallit tillbaka och sjunker fortfarande. Sysselsättningen är fortsatt svag men en stabilisering kan skönjas och man kan vänta sig en uppgång under åren som kommer. Norges ekonomi väntas växa med 1,5 procent under 2017 mot 0,7 procent detta år tack vare att oljeprisnedgången förefaller ha bottnat. Den norska centralbanken har låtit styrräntan ligga stilla sedan i mars när den sänktes till 0,5 procent för att få fart på ekonomin. Tack vare indikationer på en starkare utveckling under andra halvåret, uteblev den väntade räntesänkningen i september. Den norska inflationen stiger tack vare en svag norsk krona och stigande importpriser. Inflationsuppgången misstänks dock ha slagit i taket och den förväntat starkare norska kronan leder till att inflationen landar kraftigt under förväntan nästa år. Detta begränsar Norges Banks möjligheter att börja höja räntan, men väntas inte leda till att ytterligare sänkning. Utvecklingen vänder uppåt jan-08 jan-09 jan-10 Norge: Norges Banks nätverk vs BNP (%) jan-11 jan-12 jan-13 jan-14 jan-15 jan-16 jan-17 jan-18 jan-19 Regionala nätverk, produktionstillväxt BNP Fastland (år/år) Norges Bank prognos Källa: Swedbank Research & Macrobond Oljepriset väntas vända upp Tillverkningsindustrin går fortfarande trögt men krisen för de oljerelaterade företagen motverkas av ett stigande oljepris. Samtidigt är företag som inte är oljerelaterade positivt påverkade av den svaga norska kronan. Under prognoshorisonten är vår bedömning att priset på olja kommer att stiga till nivåer vi senast såg Danmark Under andra kvartalet 2016 har den danska ekonomin gått trögare. Lägre investeringar och dämpad konsumtion har varit de största bakomliggande 14

15 NORDEN Arbetsmarknaden ger styrka faktorerna. Hushållen är fortsatt den främsta motorn och får stöd av en stark utveckling på arbetsmarknaden. Däremot har hushållens förtroende sjunkit något samtidigt som förtroendet inom industrin och byggsektorn återhämtar sig. Danmark: Huspriser och skuldkvoter jan-05 jan-06 jan-07 jan-08 jan-09 jan-10 jan-11 jan-12 jan-13 jan-14 jan-15 jan Hushållens skuldtjänst Hushållens skuldkvot Husprisindex (deflaterat) Källa: Swedbank Research & Macrobond Handel i farozonen Riskerna i den danska ekonomin framöver är växande brist på kvalificerad arbetskraft, stigande huspriser och en osäker exportutveckling. Bland Danmarks viktigaste handelspartners är Storbritannien och USA. I och med Brexit och Trumps protektionistiska retorik ökar osäkerheten om frihandeln framöver. Finland Byggsektorn är den främsta drivkraften bakom den fortsatta återhämtningen i de privata investeringarna. Vi väntar oss att investeringar fortsättar att försiktigt växa under åren som kommer. Byggsektor driver tillväxten 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0-5,0-10,0 jan-10 maj-10 sep-10 jan-11 maj-11 sep-11 jan-12 Finland: Årlig tillväxt maj-12 sep-12 jan-13 maj-13 sep-13 jan-14 maj-14 sep-14 jan-15 maj-15 sep-15 jan-16 maj-16 sep-16 Tjänster Bygg, omsättning Tillverkning,omsättning Källa: Swedbank Research & Macrobond Hushållen spenderar men i lägre takt Arbetsmarknaden är en ljusglimt som visar tecken på stabilisering med en, om än långsamt, sjunkande arbetslöshet. En ökad disponibelinkomst och starkare förtroende hos konsumenterna bidrog till högre konsumtion under 2016, vilket väntas avta under En något stigande inflation kommer att dämpa konsumtionen. Även exporten återhämtar sig långsamt. Under de närmsta två åren kan vi vänta oss en skör uppgång för exportvolymerna. Finlands BNP växer försiktigt med runt 1 procent under de kommande åren. 15

16 BALTIKUM Baltikum Motvinden mojnar De baltiska ekonomierna väntas växa i maklig takt framöver. Geopolitiska risker är i fokus och en fortsatt svag global efterfrågan dämpar utvecklingen. Samtidigt förbättras förtroendet i länderna och arbetsmarknaderna ser ljusare ut. Något svagare tillväxt under åren som kommer Exporten stöttar utvecklingen Estland Estland har flera faktorer som ger vind i seglen för en starkare ekonomisk utveckling framöver. Export, investeringar och prisökningar återhämtar sig samtidigt som indikatorer på ekonomins förtroende stiger. Å andra sidan vacklar löneutvecklingen, vilket väntas påverka konsumtionen negativt framöver. Vi sänker därför prognosen för Estlands ekonomiska tillväxt något under Exporten har gradvis förbättrats i Estland under Estlands största handelspartners visar fortfarande en ganska svag efterfrågan men andra marknader som till exempel Mexiko har stöttat utvecklingen. Exporten till Ryssland fortsätter att minska vilket gör Estland mindre beroende av den ekonomiska utvecklingen där. Företagens investeringarna har äntligen börjat stiga i Estland samtidigt som konsumentförtroendet stiger. Faktorer som lägre räntor har bidragit till att hushållen i allt större utsträckning investerar i bostäder. Den offentliga konsumtionen väntas återhämta sig under nästa år tack vare EU-bidrag. 10 Estland: Konsumtion och löner, årlig tillväxt 8 % Privatkonsumtion Reala löneökningar Källa: Swedbank Research & Macrobond Investeringarna väntas agera draglok Lettland Lettland kämpar fortfarande i viss motvind, men en starkare utveckling är att vänta under de närmaste åren. EU-bidragen ger en skjuts 2017 där kredittillväxten ökar och högre investeringar väntas agera draglok åt byggsektorn. Detta skulle i sin tur stötta arbetsmarknaden och leda till en högre konsumtion. Lettland drabbas av det faktum att Ryssland i allt större utsträckning utvecklar möjligheter att transportera olja utan att gå via Baltikum. Det drabbar transportsektorn i allmänhet och järnvägarna i synnerhet. Ryssland planerar att göra sig helt oberoende av Baltikum i detta avseende till år Fallande affärsvolymer i exportsektorn väntas leda till uppsägningar, men med en relativt stark arbetsmarknad väntas en stor del av antalet uppsagda kunna absorberas av andra sektorer. Geopoli- 16

17 BALTIKUM Geopolitiska hot och ett skört EU skapar risker tiska hot och en svag global efterfrågan är fortsatt de största riskerna för Lettlands tillväxt. 160 Lettland: Tillverkningsindustrin och detaljhandeln, 2007=100 Index Detaljhandel (ex energi) Tillverkningsindustrin Källa: Swedbank Research & Macrobond God utveckling om än i långsam takt Litauen Den ekonomiska tillväxten i Litauen går långsamt framåt. Den senaste tidens något svagare utveckling bedöms vara tillfällig och ger inte skäl för någon större oro. Lönerna stiger med god fart men produktiviteten ligger relativt still. Investeringarna väntas ta fart under 2017, där inflödet av EU-bidrag kommer att ge en extra skjuts till investeringar i den privata sektorn. Investeringarna är dock volatila och känsliga för förändringar i sentimentet. Index Litauen: Enhetsarbetskostnader Industri Tillverkning Total Källa: Swedbank Research & Macrobond Strukturella reformer är nödvändiga men uteblir Detaljhandeln har stigit ordentligt under året tack vare ökande sysselsättning och en stark löneutveckling. Arbetstagarnas förhandlingsposition har stärkts och minimilönerna stigit. Hushållens konsumtion får en skjuts av sänkta inkomstskatter för låginkomsttagare och barnfamiljer. Samtidigt är Litauen i stort behov av strukturella reformer för att öka konkurrenskraften och motverka negativa demografiska trender såsom en åldrande befolkning. Litauens regering för en riskfylld politik där man valt bort behövliga strukturella reformer för kortsiktiga lösningar som är mer populära hos befolkningen. 17

18 ASIEN/TILLVÄXTMARKNADER Asien/Tillväxtmarknader Snart på egna ben Tillväxten i flera tillväxtmarknader har stabiliserats på senare tid tack vare externa faktorer som låga räntor i omvärlden och högre råvarupriser. Kina fokuserar på stabilitet och på att hålla den överhettade bostadsmarkanden i schack. Japan kämpar med att få fart på ekonomin och en åldrande befolkning dämpar tillväxten. Skör återhämtning i den japanska ekonomin Japan Den japanska centralbanken fortsätter att febrilt försöka stimulera den ekonomin med hjälp av negativ styrränta och obligationsköpsprogram. Samtidigt lanserar regeringen återigen åtgärder för att försöka rädda ekonomin genom finanspolitiska medel. Ekonomin väntas växa något snabbare nästa år men det är i grund och botten fortfarande en trög utveckling. Den ekonomiska utvecklingen är långt ifrån målet och verktygslådan börjar långsamt tömmas. De strukturella reformerna tar lång tid för att få effekt, samtidigt som en åldrande befolkning dämpar den potentiella tillväxten i Japan. Ljusglimtarna är exporten och industriproduktionen som har ökat under de senaste månaderna. Samtidigt kommer en starkare artbetsmarknad att sätta press uppåt på lönerna vilket skulle ge konsumenternas förtroende ett lyft och kunna hjälpa ekonomin på fötter. Japan: Ekonomiska indikatorer (procentuell förändring år/år) 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% -5,0% -10,0% mar-13 sep-13 mar-14 sep-14 mar-15 sep-15 mar-16 sep-16 Export Industriproduktion Detaljhandel Källa: Swedbank Analys Exporten lider av en stark valuta Det blir mycket svårt för den japanska centralbanken att nå sitt mål om en inflation på 2 procent, trots ihärdiga penningpolitiska stimulanser för att försöka öka investeringarna och för att utlåningen till företag och hushåll ska ta fart. Den japanska valutan, yenen, är fortfarande stark vilket drabbar exportbolagen som får svårt att sälja sina varor. Förhoppningarna om att amerikanska centralbanken ska höja räntan i december dämpades visserligen något efter Donald Trumps seger i presidentvalet, men så länge det inte blir allt för stökigt i marknaden beräknar vi att en räntehöjning är i antågande i USA. En räntehöjning i USA skulle innebära en starkare dollar och därmed en svagare japansk yen, vilket skulle hjälpa den japanska centralbanken och japanska exportbolag väntas bli ett oroligt år politiskt i omvärlden. Därför tror vi att yenen fortsätter stärkas, eftersom den ses som en säker hamn i oroliga tider. 18

19 ASIEN/TILLVÄXTMARKNADER Stabilitet ärledstjärnan framöver Kina Den ekonomiska tillväxten i Kina har stabiliserats på en lägre nivå jämfört med föregående år. BNP steg med 6,7 procent under tredje kvartalet och var främst drivet av en stark bostadsmarknad. Industriproduktionen har varit stabil samtidigt som utrikeshandeln utgör en besvikelse. Exporten har inte stärkts trots en allt svagare valuta. Vi bedömer att kinesiska beslutsfattare kommer att försöka dämpa den överhettade bostadsmarknaden, men att de kommer att gå mycket försiktigt fram för att undvika en krasch. Stabilitet är ledstjärnan framöver då det är politiskt viktigt att ekonomin håller farten inför kongressen 2018, då många politiker byts ut. Inköpschefsindex mar-15 jun-15 sep-15 dec-15 mar-16 jun-16 sep-16 Kina Ryssland Brasilien Indien Källa: MSCI & Swedbank Analys Indien det ljusnar sakta Brasilien krokig väg framåt Ryssland det värsta är över Indien är fortsatt en favorit bland tillväxtländerna med en snabb ekonomisk tillväxt samtidigt som reformagendan ses som både trovärdig och konstruktiv. Implementering av reformer som bl.a. momsreformen tar dock tid och förändringar sker på lång sikt. På kort sikt har Indien problem med ett banksystem med många dåliga lån, sjunkande kredittillväxt och fallande investeringar. För att få bukt med utvecklingen skulle räntorna behöva sjunka och bankerna få hjälp med de dåliga lånen. Indikatorer såsom inköpschefsindex tyder dock på optimism för Indien. I Brasilien har de politiska oroligheterna dämpats något men den nya regeringen kommer att möta hårt motstånd för att få igenom sin politik. Vi bedömer att de strukturreformer som behövs för att varaktigt stärka tillväxten och stärka statsfinanserna uteblir. Ekonomin verkar dock vara på väg upp från botten. Industrin har återhämtat sig men det är från mycket låga nivåer. För att få igång den ekonomiska aktiviteten i Brasilien skulle t.ex. en räntesänkning vara välkommen men centralbanken hindras av risken att valutan försvagas. En svagare valuta och ett högre oljepris hjälper till att stabilisera ekonomin i Ryssland Sanktionerna från USA är mycket hårda och slår på det finansiella systemet, men kan väntas lätta något tack vare Trumps seger i det amerikanska valet. Trump står ju som bekant för en klart mer Ryssvänlig politik än den tidigare. EU:s sanktioner väntas lätta under 2017, vilket ger en viss positiv effekt på tillväxten. Centralbanken fortsätter att sänka räntan vilket är välbehövligt för den pressade banksektorn. Kredittillväxten är fortsatt svag och privatpersoner har inte fått ta del av de lägre räntorna. Andelen problemlån har dessutom dubblerats på senare år. 19

20 VALUTA- OCH RÄNTEPROGNOSER Valuta- och ränteprognoser Den politiska osäkerheten gör att den redan långsamma normaliseringen av räntor blir bräcklig. Den amerikanska centralbanken tar täten och övriga spelare följer försiktigt efter. Kronan är på historiskt svaga nivåer men stärks framöver. Räntorna stiger långsamt Politisk turbulens skapar svallvågor på marknaderna Centralbankerna har hamnat i skuggan av den politiska turbulensen under året vilket mynnat ut i en avvaktande hållning. Vi förväntar oss att den amerikanska centralbanken fortsätter med en gradvis normalisering av räntan men osäkerheten är påtaglig. Deras agerande kommer att påverka hur övriga centralbanker agerar. Den europeiska centralbanken väntas inleda en försiktig nedtrappning av obligationsköpsprogrammet och Riksbanken förlänger sina tillgångsköp fram till halvårsskiftet Reporäntan förblir -0,5 procent tills våren Kronans värde ökar på sikt Reporäntan kryper upp mot noll Den svenska kronan har utvecklats mycket svagt sedan i somras. Kronans svaghet har överraskat men vårt grundscenario om en starkare krona framöver kvartstår. Det brittiska pundet brottas med bland annat långvarig politisk osäkerhet inför utträdeshandlingarna ur EU, men stärks svagt på medellång sikt. Dollarstyrkan består i närtid men osäkerheten om den politiska riktningen i USA framöver riskerar att skapa turbulens. RÄNTE- OCH VALUTAANTAGANDEN (%) Räntor Utfall Prognos NOV DEC JUN DEC JUN DEC Svensk reporänta -0,50-0,50-0,50-0,50-0,25 0,00 2 årig statsobligationsränta 5 årig statsobligationsränta 10 årig statsobligationsränta -0,66-0,65-0,50-0,25 0,35 0,75-0,10-0,15 0,00 0,30 0,65 0,90 0,53 0,50 0,65 0,95 1,25 1,55 Valutor EUR/SEK 9,83 9,80 9,65 9,40 9,20 9,10 USD/SEK 9,17 9,10 9,10 9,00 8,75 8,60 NOK/SEK 1,08 1,10 1,09 1,10 1,08 1,07 KIX (SEK) 116,5 115,6 114,0 111,1 108,3 107,0 Källa: Reuters EcoWin och Swedbank 20

21 FÖRDJUPNING Fördjupning Trumponomics Osäkerheten är stor och frågorna många om vad det innebär för världsekonomin att Trump blir USAs president. En del av Trumps förslag skulle kortsiktigt ge en skjuts till ekonomin men på sikt motverkas det av de starkt negativa effekterna av till exempel begränsad frihandel. Bestående osäkerhet Eventuella positiva effekter motverkas i det långa loppet Protektionism och populism Det råder stor osäkerhet kring hur Donald Trump kommer att agera i Vita Huset och bedriva sin politik. Under upptakten till valet hade Trump ett par områden som lyftes fram extra mycket: satsningar på infrastruktur och skattesänkningar samt begränsad frihandel. Den sista komponenten har fått mest uppmärksamhet då den ligger långt ifrån traditionell republikansk politik. Vad detta innebär i praktiken är svårt att avgöra och en klarare bild av vad president Trump kommer att föra för politik väntas först när han svärs in som USAs 45:e president den 20 januari Effekterna av att Trump planerar skattesänkningar och andra finanspolitiska medel beror på utformningen. Att sänka skatten för företag och hushåll ger kortsiktigt en skjuts till den ekonomiska aktiviteten men riskerar att drabba statsfinanserna. Skattesänkningarna kommer främst att gynna höginkomsttagare vilket gör att effekterna på konsumtionen blir små då denna grupp sparar mer. Satsningar på infrastrukturen skulle gynna amerikansk ekonomi mer direkt. Däremot är det långa ledtider när det gäller stora investeringar i infrastruktur och det är få projekt där man står redo med spaden i marken. Det skulle därför ta lång tid innan man får utväxling för satsningen. De positiva effekterna av till exempel ovan nämnda satsningar skulle kraftigt motverkas av en begränsad frihandel. Vårt huvudscenario är att en del av Trumps aggressivt protektionistiska kampanj mest var spel för gallerierna och att den faktiskt förda politiken kommer att vara mildare. Symboliska handelsrestriktioner är att vänta i det korta loppet. Skulle dock den kraftigt protektionistiska syn Trump haft genom valkampanjen bli verklighet med höga tullar på varor från till exemepl Kina och Mexiko skulle det slå mycket hårt mot amerikanska konsumenter. Det skulle även leda till mindre företagsinvesteringar och lägre jobbtillväxt. Företag skulle inte ha något annat val än att föra vidare de högre importpriserna på konsumenten, vilket skulle driva på inflationen. Det skulle drabba låginkomsttagare hårdast. Sammantaget är osäkerheten i fokus och kommer att bestå. Rörelser på de finansiella marknaderna har varit mer optimistiska än väntat, där man febrilt verkar leta guldkorn i Trumps uttalanden. Under de närmaste åren kommer osäkerheten att ligga som en våt filt över den globala ekonomin och smittoriskerna inför viktiga val i flertalet europeiska länder nästa år är stora. (Läs tidigare fördjupningar om populismens ekonomi här) 21

22

23 Generell ansvarsfriskrivning Detta dokument har sammanställts av analytiker på Swedbank Makroanalys, en del av Swedbank Analys som tillhör Large Corporates & Institutions (LC&I) makroavdelning. Makroavdelningen består av analys-avdelningar i Estland, Lettland, Litauen, Norge och Sverige, och de är ansvariga för att förbereda rapportering om den ekonomiska utvecklingen på globala och hemmamarknader I Storbritannien får detta dokument endast distribueras till relevanta personer. De som ej är relevanta personer får ej agera utifrån eller lita på detta dokument. Endast relevanta personer får ges tillgång till och delta i de investeringar eller investeringsaktiviteter som nämns i detta dokument. Analytikern intygar Analytikern(a) som är ansvarig(a) för innehållet i detta dokument intygar att det reflekterar deras personliga åsikt/er om de företag och värdepapper som de täcker. Detta oavsett om det kan finnas sådana intressekonflikter som det refereras till nedan. Analyserna är självständiga och baseras endast på publik tillgänglig information. Utgivare, distribution och mottagare Detta dokument har sammanställts av makroavdelningens analytiker på Analys, en del av LC&I, och ges ut av affärsområdet Swedbank LC&I inom Swedbank AB (publ) ( Swedbank ). Swedbank AB står under tillsyn av Finansinspektionen i Sverige. Distributörerna har inte rätt att göra några ändringar i dokumentet innan distribution. I Finland distribueras dokumentet av Swedbanks filial i Helsingfors, som står under tillsyn av Finlands tillsynsmyndighet (Finanssivalvonta). I Norge distribueras dokumentet av Swedbanks filial i Oslo, som står under tillsyn av Norges tillsynsmyndighet (Finanstilsynet). Med relevanta personer, avses personer som: Har yrkeserfarenhet av den typ av investeringar som avses i artikel 19(5) i the Financial Promotions Order. Är personer som avses i artikel 49(2)(a) till (d) i the Financial Promotion Order. Är personer till vilka en inbjudan eller uppmuntran att delta i investeringsaktiviteter (i enlighet med avsnitt 21 i the Financial Services and Markets Act 2000) i samband med utgivning eller försäljning av värdepapper som annars lagligen kommuniceras, direkt eller indirekt. Ansvarsbegränsningar All information i detta dokument är sammanställt i god tro från källor som anses vara tillförlitliga. Swedbank påtar sig dock inte något ansvar för dess fullständighet eller riktighet. Du rekommenderas därför att bilda dig din egen uppfattning och inte enbart förlita dig på information från detta dokument. Observera att analysen kan vara subjektiv. Analytikern baserar sin analys på den information som finns tillgänglig just nu och att analytikern kan ändra åsikt om förutsättningarna förändras. Om analytikern ändrar åsikt eller om en ny analytiker med en annan åsikt blir ansvarig för att täcka ett företag, strävar vi efter att informera om detta så snart det är möjligt med tanke på eventuella regleringar, lagar, interna procedurer eller andra omständigheter. I Estland distribueras dokumentet av Swedbank AS, som står under tillsyn av Estlands tillsynsmyndighet (Finantsinspektsioon). I Litauen distribueras dokumentet av Swedbank AB, som står under tillsyn av Republiken Litauens centralbank (Lietuvos bankas). I Lettland distribueras dokumentet av Swedbank AS, som står under tillsyn av Finans- och kapitalmarknadsinspektionen i Lettland (Finanšu un kapitala tirgus komisija). I USA distribueras dokumentet av Swedbank Securities US, LLC ( Swedbank Securities US ), som ikläder sig ansvar för innehållet. Dokumentet får endast distribueras till institutionella investerare. De institutionella investerare i USA som får detta dokument och som önskar utföra en transaktion i något finansiellt instrument som nämns i rapporten, ska endast göra detta via Swedbank Securities US. Swedbank Securities US är en USA-baserad mäklare/handlare, som är registrerad hos Securities and Exchange Commission, och är medlem av Financial Industry Regulatory Authority. Swedbank Securities US är en del av Swedbank-koncernen. Detta dokument är framställt i informationssyfte för allmän spridning till behöriga mottagare och är inte avsett att vara rådgivande. Dokumentet utgör inte ett erbjudande om att köpa eller sälja finansiella instrument. Swedbank påtar sig inte något ansvar för direkt eller indirekt förlust eller skada av vad slag det än må vara, som grundar sig på användande av detta dokument. Mångfaldigande och spridning Materialet får inte mångfaldigas utan Swedbank Analys, en del av LC&I:s, medgivande. Dokumentet får inte spridas till fysiska eller juridiska personer som är medborgare eller har hemvist i ett land där sådan spridning är otillåten enligt tillämplig lag eller annan bestämmelse. Mångfaldigad av Swedbank Analys, en del av Large Corporates & Institutions, Stockholm Adress Swedbank LC&I, Swedbank AB (publ), SE Stockholm. Besöksadress: Landsvägen 40, Sundbyberg. För viktiga upplysningar i USA, hänvisas till: