Vattenrådsdagarna i Lycksele 6-7 maj Sura sulfatjordar. Jan Åberg. Vad är sura sulfatjordar? Hur ser problemen ut? Ska vi göra något åt dem?
|
|
- Helen Rebecka Lindström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vattenrådsdagarna i Lycksele 6-7 maj 2014 Sura sulfatjordar Jan Åberg Vad är sura sulfatjordar? Hur ser problemen ut? Ska vi göra något åt dem?
2
3 Sulfatjordarnas kretslopp Svavel i havsvatten Svavelsyra i sötvatten Sulfathaltiga antropogena sediment Sulfidhaltiga sediment Gruvor Dikning Syrefria bottnar Tektonik m.m. Sedimentära bergarter
4 två typer av sur sulfatjord faktiskt sur sulfatjord -oxiderad -vanligen med ph-värden under 4. -eventuellt svart färginnehåll har genom oxideringen omvandlats till ljusgrå nyanser. potentiellt sur sulfatjord -ej oxiderad, ph omkring 7-8 -ofta svartfärgad i Norrland. -ofärgade varianter finns särskilt i sydligare delar av Sverige och globalt sett. Foto: Jan Åberg
5 Berör 2 miljarder människor globalt (Ljung 2009) I de flesta länder nära havsnivån, men i Sverige och Finland upp till ca 100 meter över havet Bild från föredrag vid internationella sulfatjordskonferensen (7IASSC) i Vasa 2012
6 Bildning i havet i Sverige ~7500BP NUTID MIKROBIELL PROCESS KOL + SVAVEL VÄTESULFID... Humus, växtdelar etc. 2CH2O + SO42- H2S + 2HCO JÄRN JÄRNSULFIDER... Fe2+ + H2S FeS + 2H+ Fe2+ + HS- Fe(SH)2 FeS + H2S FeS + H2S FeS2 + H2 FeS + Sn2- FeS2 + Sn-12- forts nästa sida Foto: Jan Åberg
7 Torrläggning skapar syra! (landhöjningen dock inte ett problem, vilket vi kommer till snart) forts. från föregående sida... + SYRE FÄLLNINGAR + SVAVELSYRA MIKROBIELLT KATALYSERAD REAKTION 8FeS + 18O2 + 20H2O 8Fe(OH)3 + 16H+ + 8SO424FeS2 + 15O2 + 14H2O 4Fe(OH)3 + 16H+ + 8SO42Foto: Abel Åberg
8 Landhöjning inget problem! Onaturligt Idag sker oxidation genom dikning/torrläggning högt över nuvarande havsyta (problem upp till ca 100 m.ö.h.) L SU D OR TJ FA Naturligt Sulfatjord blir antigen våtmark eller sjöbotten, om den inte oxideras och urlakas vid havet Naturligt Max 1 cm oxidation/år, av små ytor upphöjd havsbotten Bildad syra lakas ut och buffras av havsvatten.
9 Hur ser problemen ut?
10 indikatorer Kålabodaån i Ånäset. Foto: Jan Åberg Avvikande färg Artfattig vegetation Artfattig fauna Robertsfors Golfbana. Foto: Jan Åberg
11 Bottenfaunan dör Harrsjöbäcken får vatten från torrlagda Harrsjön (400ha sur sulfatjord) Bäcken saknar i stort sett bottenfauna (bilden visar ett dike som mynnar i bäcken) Foto: Jan Åberg
12 Slemfyllda gälhålor år 1933 Citat från Lövångersboken (Holm 1942), kopplat till massfiskdöden som inträffade när sjön Gärdefjärden sänktes 1 meter år 1933.
13 Havet påverkas också Större metallbelastning än finska industrin Sundström m.fl. (2002), Svenska bidraget också troligen signifikant, men dock ännu ej kartlagt Erixon (2009) Siken tvingas fly sura plymer även i havet (Richard Hudd, muntl.) Höga metallhalter i åmynningarnas sediment (Yu mfl. 2012) Många utslagna lekområden för havsfiskar (bl.a. baserat på data från alla små kustvattendrag som indikerar biologiskt skadlig vattenkemi. Påverkade arter är exempelvis havsöring, ål, flodnejonöga, lake, sik, abborre, gädda, mört, och id)
14 ph i ytvattnet räcker inte som indikator på sur sulfatjord! - myrvatten har också lågt ph men innehåller bara organiska syror och knappt några giftiga metaller Tranemyrtjärnen, Högforsån. Foto: Jan Åberg
15 Lågt ph + hög ledningsförmåga stark indikation på sur sulfatjord Västervikssjön.
16
17 (ms/m) 19x 260x 87x Sulfat i närliggande trendsjöar och icke påverkade vattendrag: ~ 0,05 mekv/l
18
19 Tiden läker men långsamt! Halveringstiden för svavelurlakning efter dikning har uppskattats till ca 30 år. MEN, hälften av ett uselt tillstånd gör ingen större skillnad på biologin. Det mesta dör ändå... Giftighet 1 år 30 år Acceptabel nivå? 60 år Före dikning 90 år 120 år? tid
20 Fiskdöden utbredd i tid och rum Rapporterad fiskdöd Dalkarlsån (AC-län, 347 km ) Huvudfåran (Åberg 2012) talet 1950-talet därefter kraftigt påverkat Lövångerbygden 1860-talet (AC-län, flertalet sjöar) 1910-talet (Holm 1942) 1930-talet 1940-talet Luleåvattendrag/ 1990-talet Innerfjärdar 2000-talet (Erixon 2009) Västerbotten (åtm. ett dokumenterat fall, efter en sjösänkning) 2000-talet Närmaste åren efter dikningar, dör de vuxna stationära fiskarna. De kan i vissa fall också fly till bättre vattenkvalitet i havet, eller uppströms. (Rapporterat från Lövånger av Holm 1942). Vuxen fisk från havet försöker återkommande vandra in och leka, men lyckas endast vissa år. Tydliga glapp i årsklasserna eftersom yngel och ägg är extra känsliga (Richard Hudd, muntl.). Vissa arter klarar att vandra genom påverkat vatten, för att nå uppströms mindre påverkade lokaler Tex. harr i Tvärån, nors i Vörå, mört i Dalkarlsån. (nutida muntliga uppgifter)
21 Om naturen får ha sin gång... Många sulfatjordar bildades Dikningsföretagen underhålls med laglig rätt Halveringstiden för urlakning (sulfat) ~30 år Ekologisk acceptabel vattenkemi >100 år god status år 2121 snarare än 2021
22 Vad kan man göra?
23 Sur sulfatjord finns i 5% av Sveriges jordbruksmark ( ha) Störst miljörisk i norra Sverige: (Sohlenius 2011).
24 Resultat från inledande provtagningvåren 2013: Små kärnområden av torrlagda sjöar/våtmarker skapar stora ekologiska och kemiska skador i vattnet Merparten av åkrarna innehåller troligen sur sulfatjord men i sådan liten mängd att det inte äventyrar god ekologisk och kemisk status.
25 Vad händer om man kalkar? Klockarbäcken, Umeå Rudadammen, Dalkarlså Metallerna som lösts upp vid lågt ph fälls ut i kontakt med vatten från skalgrus. Bottnarna draperas av metallfällningar. Punkt 16, Dike till Högforsån Oorganiskt Al minskar (tusentals? ~100), men troligen generellt sett höga totalhalter av Mn, Cd, Zn m.fl. (ph omkr. 6-7) (baserat på data från punkt 16, Högforsån) Andra liknande vatten i Västerbotten (långt ifrån fullständig/heltäckande uppräkning): Degernäsbäcken (Umeå), Ratuån (Bygdeå), Dismyrsjön (Rickleå) Lägdsjön/Sikån (Sikeå), Harrsjöbäcken (Bureå) Foto: Jan Åberg
26 Gör hellre: Kväv sulfatjorden! - sjöhöjningar/våtmarksåtgärder enda tänkbara på extensivt brukad mark (skogsmark) - reglerad dränering för värdefull åkermark (CATERMASS, bild t.v.) - naturbetesmark, vattentåliga grödor m.fl. åtgärder på övrig åkermark Hämma bakterierna! (PRECIKEM, bild t.v.) - kemisk behandling i åkermarkernas spricksystem för värdefull åkermark. Stöd/uppmuntra innovation! Bönder i Australien har uppfunnit smarta metoder - det borde vi också kunna! Förebyggande arbete! Svårare att laga ett trasigt ägg än att behålla ett helt Övre bilden: CATERMASS-Söderfjärden. Nedre bilden: PRECIKEM-Risöfladan. Foto: Jan Åberg
27 Vad göra lokalt? - exempel från projektet många bäckar små Förstå avrinningsområdet Gynna sig själv och vattnet? Var borde vi börja? (de irreversibla processerna, ekologiska trösklar / tipping points, och åtgärdernas hållbarhet) Sedan tänker vi själva! (tänk om kommunalrådet i Robertsfors har rätt; att man i dagsläget faktiskt inte har råd att underhålla infrastrukturen för det kommunala vattnet; utan bara laga hålen som kommer allt oftare. Var leder det och hur värderar vi vårt ytvatten den trenden håller i sig?)
28 Referenser och vidareläsning Ahlström, Johan Åtgärdsplan Försurning och kalkning. Text. Åtkomstdatum September 6. Andersson, Kim Varför multifunktionella våtmarker? En studie om våtmarksimplementering och aktörssamverkan i Sverige. Avenius, Joel Sänkta sjöars inverkan på ytvatten i Västerbottens kustland : Samband mellan sänkningsnivåer och vattenkemi i sjöar på sulfidrika sedimentjordar. Bauer, Susanne, och Johan Ingri Älvtransporterade spårmetaller till Bottenviken. Länsstyrelsen Norrbotten. Länsstyrelsen i Norrbotten. Boman, Anton, Mats Åström, och Sören Fröjdö Sulfur dynamics in boreal acid sulfate soils rich in metastable iron sulfide The role of artificial drainage. Chemical Geology 255 (1 2) (September 30): doi: /j.chemgeo Environment Protection and Heritage Council, och Natural Resource Management Ministerial Council National guidance for the management of acid sulfate soils in inland aquatic ecosystems. Canberra, ATC.: Environment Protection and Heritage Council; Natural Resource Management Ministerial Council. Erixon, Peter Klimatstyrda sulfidoxidationer som orsak till surhet och höga metallhalter i vattendrag i norra Sverige. Luleå: Avdelningen för geovetenskap, Institutionen för tillämpad kemi och geovetenskap, Luleå tekniska universitet. Filppa, Erika Identification of areas of risk where sulfide sediments are oxidized due to groundwater drainage Case study of five streams at the coast of Norrbotten, northern Sweden. Luleå: University of Lund. Finska Jord- och skogsbruksministeriet, och Finska Miljöministeriet Riktlinjer för minskning av olägenheterna från sura sulfatjordar fram till år Nationell strategi. Finska Jord- och skogsbruksministeriet, Finska Miljöministeriet. Fältmarsch, Rasmus M., Mats E. Aström, och Kari-Matti Vuori Environmental risks of metals mobilised from acid sulphate soils in Finland : a literature review. Boreal environment research 13 (5): Holm, Carl. 1942a. Fiskar. I Lövånger : en sockenbeskrivning under medverkan av flere fackmän. D. 1, Umeå ;. 1942b. Lövånger : en sockenbeskrivning under medverkan av flere fackmän. D. 1. Umeå ; Holm, Gösta Lövånger : en sockenbeskrivning under medverkan av flere fackmän. D. 2. Umeå ; Högbom, A.G Om vitriolbildning i naturen såsom orsak till massdöd av fisk i våra insjöar. Svensk FiskeriTidskrift Häfte 2: Kemikalieinspektionen Samhällsekonomisk kostnad för frakturer orsakade av kadmiumintag via maten (Socio-economic costs of fractures caused by cadmium intake in food). PM. Sundbyberg. Ljung, Karin, Fiona Maley, Angus Cook, och Philip Weinstein Acid sulfate soils and human health A Millennium Ecosystem Assessment. Environment International 35 (8) (November): doi: /j.envint Myrstener, Maria Konduktivitet i vattendrag som indikator på sura sulfatjordar. Nordmyr, Linda, Peter Österholm, och Mats Åström Estuarine behaviour of metal loads leached from coastal lowland acid sulphate soils. Marine Environmental Research 66 (3) (September): doi: /j.marenvres Nystrand, M., och Peter Österholm Metal speciation in an extreme acidic borela river system. I, Guide 56:171. Geological survey of finland Guide 56. Vaasa, Finland: Geological survey of finland. Persson, Bo-Göran, och Klas Lundbergh Undersökning av bottenfauna och vattenkemi i 17 vattendrag kring Rönnskärsverken. Skellefteå: Skellefteå kommun. Roos, Marcus, och Mats Aström Gulf of Bothnia receives high concentrations of potentially toxic metals from acid sulphate soils. Boreal environment research 11 (5): Sammut, Jesmond, och Rebecca Lines-Kelly An introduction to acid sulphate soils. Canberra: Natural Heritage Trust, Australian Seafood Industry Council. Sohlenius, Gustav Sulfidjordar och sura sulfatjordar - vad gör SGU? Uppsala: SGU. Sundqvist, Mattias Kustmynnande vattendrag i Västerbottens län - Bedömning av naturvärde och påverkansgrad. Meddelandeserien. Umeå: Länsstyrelsen i Västerbotten. Sundström, Robert, Mats Åström, och Peter Österholm Comparison of the Metal Content in Acid Sulfate Soil Runoff and Industrial Effluents in Finland. Environmental Science & Technology 36 (20) (Oktober 1): doi: /es020022g. UNEP Issues for the 21st Century: Result of the UNEP Foresight Process on Emerging Environmental Issues. Nairobi, Kenya: United Nations Environment Programme (UNEP). Vattenmyndigheten Åtgärdsprogram Bottenvikens vattendistrikt. Länsstyrelsens rapportserie. Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt. Åberg, Jan. 2012a. Högforsån - ett kustnära småvatten som undersökts för att finna förslag på åtgärder som minskar negativa effekter av sura sulfatjordar. Arbetsrapport. Länsstyrelsen i Västerbotten b. Dalkarlsån - fiskdöd, fiskliv och vattenvård. Robertsfors kommun. Österholm, Peter, Markku Yli-Halla, och Peter Edén, red th International Acid Sulfate Soil Conference in Vaasa, Finland Towards Harmony between Land Use and the Environment. Vol Guide 56. Geological Survey of Finland. Österholm, Peter, och M. Åström Quantification of current and future leaching of sulfur and metals from Boreal acid sulfate soils, western Finland. Soil Research 42 (6):
Sura sulfatjordar strategier och åtgärder för bättre vattenkvalitet i små kustmynnande vattendrag
Sura sulfatjordar strategier och åtgärder för bättre vattenkvalitet i små kustmynnande vattendrag Åberg J. 2017a. Miljöproblemet sura sulfatjordar - Ett kunskapsunderlag och en beskrivning av Länsstyrelsen
Läs merSura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland
Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral som består av järn och svavel exponerats för luftens syre.
Läs merSura sulfatjordar vad är det?
Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland vatten och människan i landskapet vesi ja ihminen maisemassa Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral
Läs merSulfidjordar och effekter av torrläggning
Sulfidjordar och effekter av torrläggning Janne Toivonen Geologi och mineralogi Åbo Akademi janne.toivonen@abo.fi Foto: Peter Österholm 6.6.2012 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo 1 Sulfidjordar
Läs merSura sulfatjordar vad är det? En miljörisk längs Bottniska vikens kust. vatten och människan i landskapet. vesi ja ihminen maisemassa
Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk längs Bottniska vikens kust vatten och människan i landskapet vesi ja ihminen maisemassa Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral
Läs merMiljöproblemet. sura sulfatjordar
Miljöproblemet sura sulfatjordar Ett kunskapsunderlag och en beskrivning av Länsstyrelsen Västerbottens och Länsstyrelsen Norrbottens strategiska arbete Miljöproblemet sura sulfatjordar - Ett kunskapsunderlag
Läs merSulfidjordar och sura sulfatjordar vad gör SGU?
Sulfidjordar och sura sulfatjordar vad gör SGU? Gustav Sohlenius SGU-rapport 2011:12 oktober 2011 Sveriges geologiska undersökning Box 670, 751 28 Uppsala tel: 018-17 90 00 fax: 018-17 92 10 e-post: sgu@sgu.se
Läs merSULFIDJORD. - en Västerbottnisk angelägenhet som bör hållas blöt. Text och bild: naturgeograf Jan Åberg
SULFIDJORD - en Västerbottnisk angelägenhet som bör hållas blöt Text och bild: naturgeograf Jan Åberg Längs Bottniska vikens kuster skadades många vattendrag av försurning redan i bör jan av 1900-talet,
Läs merI november 2006 börjar döda fiskar flyta upp till ytan i många Österbottniska vattendrag
I november 2006 börjar döda fiskar flyta upp till ytan i många Österbottniska vattendrag Janne Toivonen Geologi och mineralogi Åbo Akademi Foto: Peter Österholm 29.5.2012 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500
Läs merIdentifiering av riskområden där sulfidsediment oxideras till följd av grundvattensänkning
Identifiering av riskområden där sulfidsediment oxideras till följd av grundvattensänkning Fallstudie av fem vattendrag vid Norrbottenskusten Erika Filppa 2012 Miljövetenskap Examensarbete för masterexamen
Läs merSULFIDJORD Vad är det och hur karaktäriserar vi den? Lars G Eriksson Mark & Miljö AB
SULFIDJORD Vad är det och hur karaktäriserar vi den? Lars G Eriksson Mark & Miljö AB markomiljo@telia.com 070-3301285 2 4 Februari 1994 3 5 Februari 1994 4 Vad är sulfidjord - Bakgrund 5 Svartmocka, är
Läs merMinskning av de sura sulfatjordarnas miljörisker Metoder för anpassning till klimatförändringen
Minskning av de sura sulfatjordarnas miljörisker Metoder för anpassning till klimatförändringen CATERMASS Life+-projektet 2010-2012 Climate Change Adaptation Tools for Environmental Risk Mitigation of
Läs merMiljöförbättrande åtgärder för sura sulfatjordar
Miljöförbättrande åtgärder för sura sulfatjordar Janne Toivonen Geologi och mineralogi Åbo Akademi janne.toivonen@abo.fi 6.6.2012 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo 1 Efter den stora fiskdöden 2006-2007
Läs merFörekomst av metaller i diken och vattendrag vid sura sulfatjordar i kustnära områden i Norrbotten
Nr: 2017:M5 Examensarbete Förekomst av metaller i diken och vattendrag vid sura sulfatjordar i kustnära områden i Norrbotten Författare: Sofie Wennström Handledare: Mats Åström och Fredrik Nordblad Examinator:
Läs merRapport över vattenkvaliteten i Söderfjärdens försöksområde ( ) Miriam Nystrand, Peter Österholm & Seija Virtanen.
Rapport över vattenkvaliteten i Söderfjärdens försöksområde (10 17) Miriam Nystrand, Peter Österholm & Seija Virtanen 29 maj 18 Datatolkningen i denna rapport baserar sig på resultat från Söderfjärdens
Läs merUppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja
Ackrediteringens omfattning Laboratorier Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för vatten och miljö Uppsala Ackrediteringsnummer 1208 Sektionen för geokemi och hydrologi A000040-002 Biologiska
Läs merVattenekosystemet hur kan det påverkas av dikesrensning? Elisabet Andersson
Vattenekosystemet hur kan det påverkas av dikesrensning? Elisabet Andersson 20171122 1 Skogens ekosystemtjänster (Skogsstyrelsen Rapport 2017:x) Exempel: Försörjande Timmer och massaved, Biobränsle, Dricksvatten,
Läs merÖring en art med många kostymer
Öring en art med många kostymer Erik Degerman, Sötvattenslaboratoriet Sveriges fiskevattenägareförbunds nationella konferens Norrköping 22-23 november 2017 Foto: Daniel Bergdahl & Hans Schibli Vandringsmöjligheter
Läs merKalkning och försurning i Jönköpings län
Kalkning och försurning i Jönköpings län orsaken till försurning Försurning är Jönköpings läns största miljöproblem. Värst drabbade är länets västra och södra delar. Med försurning menas att ph-värdet
Läs merOm miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag
Sötvatten 2013 Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag Trendstationer i vattendrag visar hur miljön förändras Sveriges trendvattendrag är vattendrag där bottenfauna, kiselalger, fisk och vattenkemi
Läs merTrender för vattenkvaliteten i länets vattendrag
Fakta 2014:21 Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag 1998 2012 Publiceringsdatum 2014-12-17 Kontaktpersoner Jonas Hagström Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223 10 00 jonas.hagstrom@lansstyrelsen.se
Läs merKonduktivitet i vattendrag som indikator på sura sulfatjordar
Konduktivitet i vattendrag som indikator på sura sulfatjordar Maria Myrstener Student Examensarbete i geovetenskap/naturgeografi 15 hp Avseende kandidatexamen Rapporten godkänd: 21 november 2012 Handledare:
Läs merHur står det till med matfisken i Norrbotten?
Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Giftigt eller nyttigt? Vad är ett miljögift? Vilka ämnen? Hur påverkas fisken? Hur påverkas vi människor? Kostråd Vad är ett miljögift? - Tas upp av organismer
Läs merSulfatjordspåverkan i kustmynnande småvattendrag i Västerbotten. Tolkningar av nuläget med hjälp av en kemisk bedömningsmodell och provfiske
Sulfatjordspåverkan i kustmynnande småvattendrag i Västerbotten Tolkningar av nuläget med hjälp av en kemisk bedömningsmodell och provfiske Sulfatjordspåverkan i kustmynnande småvattendrag i Västerbotten
Läs merVattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet
Läs merFörsurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar
Försurning Sedan istiden har ph i marken sjunkit från 7 till 6. ph i regn har sjunkit från 5,5 till 4,5 Idag har vi 17 000 antropogent försurade sjöar Idag finns det även försurat grundvatten Naturliga
Läs merBävern. en landskapsarkitekt som gillar generationsboenden. Vattendagarna Göran Sjöberg Fakulteten för skogsvetenskap, SLU
Bävern en landskapsarkitekt som gillar generationsboenden Vattendagarna 2017 Göran Sjöberg Fakulteten för skogsvetenskap, SLU Water Management in Baltic Forests WAMBAF-projektets syfte är hantera problem
Läs merBIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16
BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.
Läs merVad gör Länsstyrelsen?
Vad gör Länsstyrelsen? inom kust och hav Vattenförvaltningen 2015 Samråd: 1 november - 30 april VM och Lst bearbetar inkomna synpunkter. I VISS senast 30/8 2015 Komplettering av åtgärdsunderlag senast
Läs merÅTGÄRDSPROGRAM FÖRSLAG TILL. Mellanbygdens vattenrådsområde - VRO 9
FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM Mellanbygdens vattenrådsområde - VRO 9 Mångbyån, Kålabodaån,, Dalkarlsån, Sävarån, Tavleån och Bureälvens huvudavrinningsområden samt kustmynnande vatten belägna mellan huvudavrinningsområden
Läs merÄtrans recipientkontroll 2012
Ätrans recipientkontroll 2012 Håkan Olofsson Miljökonsult/Limnolog ALcontrol AB Halmstad Avrinningsområdet Skogsmark utgör ca 60% Avrinningsområdet Skogsmark utgör ca 60% Jordbruksmark utgör ca 15% 70%
Läs merTestmetodik för behandling av sulfidjord och sur sulfatjord. Metodik för stabilisering utomhus i verkliga förhållanden av sulfidjord
Testmetodik för behandling av sulfidjord och sur sulfatjord Metodik för stabilisering utomhus i verkliga förhållanden av sulfidjord TMALL 0141 Presentation v 1.0 Anita Wennström, Miljöspecialist IVtman
Läs merSänkta sjöars inverkan på ytvatten i Västerbottens kustland
Sänkta sjöars inverkan på ytvatten i Västerbottens kustland Samband mellan sänkningsnivåer och vattenkemi i sjöar på sulfidrika sedimentjordar Joel Avenius Examensarbete i naturgeografi 15 hp Avseende
Läs merVad finns att berätta om denna rapport?
Vad finns att berätta om denna rapport? Del i rapportserie om kalkningens effekter på biologin Fisk i rinnande vatten Bottenfauna i rinnande vatten Fisk i sjöar Flodpärlmussla (Flodkräfta) Baserade på
Läs merÖversikt av Väsentliga Frågor för ytvatten
Översikt av Väsentliga Frågor för ytvatten Ytvattenområden inom Norra Östersjöns vattendistrikt Norra Östersjöns vattendistrikt, som sträcker sig från Tämnarån i norr till Kilaån i söder, mynnar till både
Läs merKARTERING OCH KLASSIFICERING AV SURA SULFATJORDAR (SSJ) I FINLAND
Emmi Rankonen 2010 KARTERING OCH KLASSIFICERING AV SURA SULFATJORDAR (SSJ) I FINLAND Peter Edén, Annu Martinkauppi, Jaakko Auri och Emmi Rankonen Geologiska forskningscentralen (GTK) / Västra Finlands
Läs merSid 1 Lantbrukarnas Riksförbund. Tema Vatten Borgeby fältdagar 2010 Presentation av Göran Kihlstrand LRF
Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Tema Vatten Borgeby fältdagar 2010 Presentation av Göran Kihlstrand LRF EU direktivet 2000/60/EG Ramdirektivet för vatten December 2000 antog alla EU:s medlemsländer Ramdirektivet
Läs merDränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson
Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto Åsa Kasimir Klemedtsson 2013-10-29 Institutionen för geovetenskaper B L U E S Biogeochemistry, Land Use & Ecosystem Sciences
Läs merDet var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.
Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall
Läs merNaturliga försurningsprocesser. Försurning. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar
Försurning Sedan istiden har ph i marken sjunkit från 7 till 6. ph i regn har sjunkit från 5,5 till 4,5 Idag har vi 17 000 antropogent försurade sjöar Idag finns det även försurat grundvatten Naturliga
Läs merGrundvattenkvaliteten i Örebro län
Grundvattenkvaliteten i Örebro län I samband med en kartering som utförts (1991) av SGU har 102 brunnar och källor provtagits och analyserats fysikaliskt-kemiskt. Bl.a. har följande undersökts: Innehåll...
Läs merLaboratorier MoRe Research Örnsköldsvik AB Örnsköldsvik Ackrediteringsnummer A
Ackrediterings omfattning Laboratorier MoRe Research Örnsköldsvik AB Örnsköldsvik Ackrediteringsnummer 10217 A013682-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Kalcium, Ca SS 028161, utg 2 AAS 0,5 5 mg/l Dricksvatt
Läs merFORSKNINGSRAPPORT. vattendrag i norra Sverige
FORSKNINGSRAPPORT FO R S K N IN G S R A P P O RTL Institutionen för Tillämpad kemi och geovetenskap Avdelningen för Geovetenskap Klimatstyrda sulfidoxidationer som orsakorsak Klimatstyrda sulfidoxidationer
Läs merSänkta sjöars inverkan på ytvatten i Västerbottens kustland
Sänkta sjöars inverkan på ytvatten i Västerbottens kustland Samband mellan sänkningsnivåer och vattenkemi i sjöar på sulfidrika sedimentjordar Joel Avenius Examensarbete i naturgeografi 15 hp Avseende
Läs merBiotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008
Direkttelefon Referens 0910-73 76 77 2008-11-17 Bygg- och miljökontoret Miljöavdelningen Bo-Göran Persson Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008 Delrapport inom projektet - Kustvattendrag inom Skellefteå
Läs merBedömning av försurning - stora förändringar mot förra cykeln. Länsvattendagen
Bedömning av försurning - stora förändringar mot förra cykeln Länsvattendagen 2013-10-10 Tobias Haag Bakgrund Svaveloxider Svavelsyra Höga metallhalter Lågt ph Magicmodellen och Magicbiblioteket Magicmodellen
Läs merVad orsakar brunifieringen av svenska vatten detta vet vi idag Lars J. Tranvik Núria Catalan Anne Kellerman Dolly Kothawala Gesa Weyhenmeyer
Vad orsakar brunifieringen av svenska vatten detta vet vi idag Lars J. Tranvik Núria Catalan Anne Kellerman Dolly Kothawala Gesa Weyhenmeyer Limnology Department of Ecology and Genetics Vad orsakar brunifieringen
Läs merMiljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.
Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda
Läs merErfarenheter av riskkommunikation i projekt Botniabanan
Erfarenheter av riskkommunikation i projekt Botniabanan Nätverket Renare Mark, seminarium 071025 Stefan Uppenberg, miljöhandläggare Botniabanan AB Stambanan Ådalsbanan Botniabanan Kostnad 13,2 Mdkr FAKTA
Läs merVad hur påverkas ekosystemen när man slutar kalka?
Vad hur påverkas ekosystemen när man slutar kalka? Studier av IKEU:s kalkavslutsobjekt Stina Drakare, Tobias Vrede, Karin Eklöf, Cecilia Andrén, Marcus Sundbom, Kerstin Holmgren, Leonard Sandin & Serena
Läs merUnderlagsrapport. Bara naturlig försurning. Lunds Agenda 21
Underlagsrapport Bara naturlig försurning Lunds Agenda 21 Rapport över miljötillståndet i Lunds kommun hösten 2002 1 Denna rapport är framtagen av Miljöstrategiska enheten vid Kommunkontoret, Lunds kommun.
Läs merÅtgärdsområde 004 Västerån
Bilaga Åtgärder och resultat i Västerån Utskriven: 3-9-3 Åtgärdsområde Västerån Gislaved Nissan Sokvag: Målpunkt $+ [_ #* %, ") MÅRDAKLEV G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\_.emf
Läs merBetter Water! Sweden and the European Water Frame Directive. Ingemar Perä Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt
Better Water! Sweden and the European Water Frame Directive Ingemar Perä Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt Rent vatten börjar bli en bristvara 2000 kom EU:s medlemsstater överens om: Ramdirektivet
Läs merHur mår Södra Östersjöns vattendistrikt? Niklas Holmgren Vattendagen Kristianstad
Hur mår Södra Östersjöns vattendistrikt? Niklas Holmgren 2017-04-20 Vattendagen Kristianstad Södra Östersjön Miljökvalitetsnormer Anger den kvalitet vattnen ska ha och vid vilken tidpunkt normen ska vara
Läs mer28/29 - Området mellan Ume älv och Hörnån
28/29 - Området mellan Ume älv och Hörnån 28/29 - Ume älv/hörnån Grad av episodförsurning Förekommer inte Obefintlig Mycket låg Låg Måttlig Kraftig Mycket kraftig Kalkade åtgärdsområden Åtgärdsområde Areal(ha)
Läs merFörsurning. Johan Ahlström
Försurning Johan Ahlström Innehåll Vad menas med försurning? Varför har vi försurning? Försurningsteori och modeller Återhämtning och nuläge Vad menas med försurning? Naturlig försurning Surt vatten Antropogen
Läs merStatusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren
Statusklassning Bohuskusten Anna Dimming Ragnar Lagergren Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV
Läs merSammanställning av mätdata, status och utveckling
Ramböll Sverige AB Kottlasjön LIDINGÖ STAD Sammanställning av mätdata, status och utveckling Stockholm 2008 10 27 LIDINGÖ STAD Kottlasjön Sammanställning av mätdata, status och utveckling Datum 2008 10
Läs merLilla Å (Mynningen-Musån)
20120412 Vattenförekomst Lilla Å (MynningenMusån) EU_CD Vattenkategori Distriktsindelning Huvudavrinningsområde Delavrinningsområde Kommuner Övervakningsstationer SE632093131112 Vattendrag 5. Västerhavet
Läs merMarin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem. Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen
Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen BONUS/ Baltic-C s syfte: Kartlägga Östersjöns koldynamik speciellt för organiskt kol (C
Läs merVad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman
Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Fem distrikt i Sverige med olika karaktäristik Sverige är uppdelat i fem olika vattendistrikt baserat på de fem större havsbassängerna vilket innebär
Läs merInnehållsförteckning MINNESANTECKNINGAR. Mellanbygdens vattenråd - VRO9 styrgruppsmöte Onsdagen den 9 november i Bureå kl 9-15, Burefast lokaler
MINNESANTECKNINGAR Mellanbygdens vattenråd - VRO9 styrgruppsmöte Onsdagen den 9 november i Bureå kl 9-15, Burefast lokaler Närvarande vid mötet: Mellanbygdens fiskeintressen genom Johannes Lindberg, Naturskyddsföreningen
Läs merKlassificering av sura sulfatjordar i Finland och Sverige
GEOLOGISKA FORSKNINGSCETRALEN 28.05.2018 Klassificering av sura sulfatjordar i Finland och Sverige Version 1.2018 Anton Boman a), Marina Becher b), Stefan Mattbäck a), Gustav Sohlenius b), Jaakko Auri
Läs merFiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån
BILAGA 7 Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003 Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån Lund 2004-03-04 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon
Läs merVi kommer inte acceptera en jakt som syftar till att minska sälpopulationen
Konkurrens om Östersjöns fisk mellan fiske, säl och fågel Sture Hansson (professor emeritus) Institutionen för ekologi, miljö och botanik Stockholms universitet Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar
Läs merÅO Enegylet. Huvudman Bidrag Kommun/-er Huvudflodsområde Status Bromölla kommun 85% Bromölla kommun 87 Skräbeån Pågående
39 Enegylet 12SkrEne Huvudman Bidrag Kommun/-er Huvudflodsområde Status Bromölla kommun 85% Bromölla kommun 87 Skräbeån Pågående Beskrivning Åtgärdsområdet omfattar kalkning av en sjö, Enegylet, i Bromölla
Läs merMILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.
MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs
Läs merVattenvisionen så tar vi tillsammans nästa steg Daniel Hellström, Svenskt Vatten
Vattenvisionen så tar vi tillsammans nästa steg Daniel Hellström, Svenskt Vatten Fortsatt arbete med Vattenvisionen: Nationell påverkansplattform för Horisont 2020 SIO ansökan Varför en Vattenplattform?
Läs merSammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling
Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling Datum: 2017-03-14 1 2 Figurhänvisningarna i det här dokumentet hänvisar till figurerna i dokumenten: - Förslag till miljökonsekvensbeskrivning-
Läs merVattenförsörjningsbrist på global nivå uppskattat till 40% år 2030
Vatten - Avlopp - Kretslopp 2019-03-13 Source2Sea så arbetar HaV med vatten i ett avrinningsområdesperspektiv Jakob Granit Generaldirektör 1 Vattenförsörjningsbrist på global nivå uppskattat till 40% år
Läs merBruna vatten. Andreas Hedrén och Carl-Philip Jönsson Länsstyrelsen i Kronobergs Län
Bruna vatten Andreas Hedrén och Carl-Philip Jönsson Länsstyrelsen i Kronobergs Län Varför är vattnet brunt? Vattenfärgen bestäms framför allt av humushalten men även järnhalten. Humus består av lösta organiska
Läs merBakgrundshalt av zink i kustvatten i Bottenviken och Bottenhavet. -att använda i statusklassificering till beslut 2018
Bakgrundshalt av zink i kustvatten i Bottenviken och Bottenhavet -att använda i statusklassificering till beslut 2018 Länsstyrelsen Norrbottens län Länsstyrelsen Västernorrlands län Länsstyrelsen Västmanlands
Läs merÅbyälven, Janiforsen Bo-Göran Persson, Bygg- och Miljökontoret, Skellefteå. Studieresa VRO
Åbyälven, Janiforsen Bo-Göran Persson, Bygg- och Miljökontoret, Skellefteå Studieresa VRO 7 2010-09-15 Tåmeälven, klassningar av ekologisk status Fiskvandringskontroll Tåmeälven april-maj 2007 Harr siluettbild
Läs merFortsatt anpassning av övervakning
Fortsatt anpassning av övervakning - som följd av tillämpning av EU-gemensam lagstiftning Ann-Karin Thorén Havs- och vattenmiljöenheten Granskning av MS förvaltningsplaner och (åtgärdsprogram) EU-kom ber
Läs merLivet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?
Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Erik Degerman, Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet, Örebro 92 000 sjöar 450 000
Läs merElfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2014
Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2014 Lunds kommun Lund 2014-09-01 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.se
Läs merTENTAMEN EKOLOGI & GEOVETENSKAP 15 HP
Sid 1 (16) Umeå universitet Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap (EMG) HT12 TENTAMEN EKOLOGI & GEOVETENSKAP 15 HP Datum 2012-11-28 Skrivtid: 0900-1300 Lokal: KBC, våning 5 Hjälpmedel: inga
Läs merUtkom från trycket den xx december beslutade den XX december 2018 (Dnr: XX)
Xx FS 2018:xx Utkom från trycket den xx december 2018 Länsstyrelsen i Norrbottens läns (Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikts) föreskrifter om ändring i Länsstyrelsen i Norrbottens läns (Vattenmyndigheten
Läs merModellering av vattenflöde och näringsämnen i ett skogsområde med hjälp av modellen S HYPE.
Modellering av vattenflöde och näringsämnen i ett skogsområde med hjälp av modellen S HYPE. Flöden av näringsämnen från land till hav är viktigt för att kunna förbättra miljötillståndet i kustnära områden.
Läs merStor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället
Sötvattenslaboratoriets nätprovfiske i Sjöuppgifter Koordinater (X / Y): 7677 / 896 Höjd över havet (m): Län: Västerbotten () Sjöyta (ha): 7 Kommun: Lycksele och Vilhelmina Maxdjup (m): Vattensystem (SMHI):
Läs merKustnära våtmarker = fler gäddor i Östersjön?
Kustnära våtmarker = fler gäddor i Östersjön?? Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund (Sportfiskarna) Ideell naturvårds- och intresseorganisation Livskraftiga bestånd i friska vatten Sätta fiskevården
Läs merStrategier för urval av sjöar som ska ingå i den sexåriga omdrevsinventeringen av vattenkvalitet i svenska sjöar
Strategier för urval av sjöar som ska ingå i den sexåriga omdrevsinventeringen av vattenkvalitet i svenska sjöar Rapportering av uppdrag 216 0648 från Naturvårdsverket Ulf Grandin Department of Environmental
Läs merHur ska vi förbättra våra vatten? Skellefteå 11 februari 2015
Hur ska vi förbättra våra vatten? Skellefteå 11 februari 2015 ÅTGÄRDSPROGRAM Beskriver vad som ska göras för att miljökvalitetsnormen ska följas visar på vad som behöver uppnås och definierar vem som är
Läs merSlam som fosforgödselmedel på åkermark
Slam som fosforgödselmedel på åkermark Kersti Linderholm Umeå 2013-05-15 Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara
Läs merAtt vattennivån i sjöarna är mycket låg under torra somrar med ökad igenväxning som följd är uppenbart.
Vallens sjo ar Vallen har 5 sjöar som är en stor tillgång för hela byn. Att vattennivån i sjöarna är mycket låg under torra somrar med ökad igenväxning som följd är uppenbart. Nu finns det med stöd av
Läs merTyresåns vattenkvalitet 1998 2012
Fakta 2013:9 Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012 Publiceringsdatum 2013-11-30 Sedan 1998 har Länsstyrelsen och Tyresåns Vattenvårdsförbund bedrivit vattenkemisk provtagning i Tyresåns mynning. Resultaten
Läs merLANDSBYGDSNÄTVERKETS PUBLIKATION Sura sulfatjordar. Sura sulfatjordar
2009 LANDSBYGDSNÄTVERKETS PUBLIKATION Sura sulfatjordar Sura sulfatjordar Hur har sura sulfatjordar uppstått? Förstadiet till sura sulfatjordar, sulfidjordar, har i Östersjöområdet huvudsakligen bildats
Läs merGruvmiljöforskning vid Umeå universitet Lars Lövgren Kemiska institutionen
Gruvmiljöforskning vid Umeå universitet Lars Lövgren Kemiska institutionen Metaller som frisläpps vid sulfidoxidation kan fastläggas/bromsas: I den vittrade anrikningssanden I den ovittrade anrikningssanden
Läs merSläketäkt gynnar gäddlek
Släketäkt gynnar gäddlek LOVA-projekt Ett försök att förbättra lekmiljön för gädda Vattenrådet Snoderån Gotland 1 978-91-980886-2-5 2 Förord I miljösammanhang har myndigheter och experter under flera pår
Läs merReferensgruppsmöte JordSkog
Referensgruppsmöte JordSkog 2013-06-04 Upplägg - Kort genomgång av vattenförvaltningen och vad som är på gång under 2013-2014 - Ekologisk status - Ekologisk status och åtgärdsunderlag i Köpingsån Johan
Läs merWater management in Sweden
Water management in Sweden Niclas Bäckman, Principal Scientist and Coordinator Environmental monitoring and Analysis, County Administrative Board of Östergötland Different levels of water management in
Läs merNya statusklassningar vattendrag nov 2013
Nya statusklassningar vattendrag nov 2013 Renate Foks 12 nov 2013 Hagbyån och Halltorpsån Utdrag från VISS, 12 nov 2013 Hagbyån Hagbyån Hagbyån Halltorpsån Halltorpsån gul = måttlig ekologisk status, grön=
Läs merÖvertorneå kommun - översiktsplan. BILAGA till miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer för ytvatten
Övertorneå kommun - översiktsplan BILAGA till miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer för ytvatten Sammanställd av Mia Sundström, MAF arktiktkontor AB, 2013 Miljökvalitetsnormer Det svenska genomförandet
Läs merInga förändringar i alkaliniteten 1996 2007
Alkalinitet Alkalinitet är ett mått på vattnets förmåga att tåla tillskott av vätejoner H+ utan att ph sänks, dvs. det är alltså ett mått på vattnets buffertkapacitet Ju högre alkalinitet desto större
Läs merHur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet
Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Vi behöver alla bra vattenkvalitet, och alla kan hjälpa till! Alseda Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning
Läs merVattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning
Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning 1 Vattendragens biologiska värden 2 Träd och buskar i kanten Skuggar vattendraget hindrar igenväxning, lägre vattentemperatur Viktiga för däggdjur
Läs mer10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling.
10. Nationella mål är livsviktigt för människan och en förutsättning för allt liv på jorden. Vattnet rör sig genom hela ekosystemet, men för också med sig och sprider föroreningar från en plats till en
Läs merVARZUGA. Vad kan skogsälven lära oss om miljöanpassning av skogsbruk och vattenkraft? Jakob Bergengren. Jakob Bergengren
VARZUGA Vad kan skogsälven lära oss om miljöanpassning av skogsbruk och vattenkraft? Jakob Bergengren h Vattendagarna Umeå 25-27 oktober 2016 Jakob Bergengren Vattendagarna 2016 Endast ett mannaminne bort
Läs mer61 Norrström - Sagåns avrinningsområde
61 Norrström - Sagåns avrinningsområde Sammanfattning Sagåns avrinningsområde, som tillhör Norrströms huvudavrinningsområde, ligger i Enköpings och Heby kommun i Uppsala län samt Sala och Västerås kommun
Läs mer2b:2. Inverkan av kalkning på metaller i vattendrag
2b:2 Inverkan av kalkning på metaller i vattendrag FÖRFATTARE Hans Borg, ITM, Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet Cecilia Andrén, ITM, Institutionen för tillämpad miljövetenskap,
Läs mer