Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 25 februari 2016, 12

Transkript

1 Diarienummer VON2015/0050 Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 25 februari 2016, 12

2 2 (29) Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Allmänt... 5 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 5 Vårdgivare... 5 Verksamhetschef hälso- och sjukvård... 5 Medicinskt ansvarig sjuksköterska... 6 Enhetschefens ansvar... 6 Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar... 6 Baspersonal... 6 Övergripande mål och strategier... 6 Samverkan för att förebygga vårdskador... 6 Samverkan andra vårdgivare... 7 Vårdsamverkan... 7 Mobil närvård... 9 Läkarmedverkan Samordnad individuell planering Samverkan sektor Socialtjänst Samverkan mellan avdelningarna inom sektor vård och omsorg Samverkan med patienter och närstående Samverkan med medborgare Patientnämnd Struktur för uppföljning och utvärdering Nationella kvalitetsregister Senior Alert Svenska palliativregistret Svenskt register för beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) Nationella punktprevalensmätningar Punktprevalensmätning trycksår Uppföljningar genom egenkontroll Kvalitetsrevision Verksamhetsbesök Avvikelsehantering Dokumentation i patientjournal Vårdhygien Hygienombud Punktprevalensmätning BHK Svenska HALT Förbättringsförslag Utbildning och Kompetensförsörjning Delegering Förbättringsförslag

3 3 (29) Sammanfattning Verksamheten har bedrivits enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). För att följa upp hur hälso- och sjukvårdsarbetet bedrivs i sektorns verksamheter har en modell för kvalitetsrevision arbetats fram under året. Modellen introducerades för sektorns samtliga chefer under hösten. Att som chef beskriva sin verksamhets arbete utifrån en ny modell för kvalitetsuppföljning kan vara svårt. Det är ett nytt sätt att presentera resultat, åtgärder och uppföljning. Vi har därför i årets patientsäkerhetsberättelse valt att enbart använda oss av resultat från några valda delar av kvalitetsrevisionen, då vi kan se att de inlagda uppgifterna inte är helt tillförlitliga. Under året har även en modul för rapportering av avvikelser införts i det digitala verksamhetssystemet Procapita. Samma sak gäller här för sammanställningen över inrapporterade avvikelser. Vi kan inte helt förlita oss på resultatet från de inlagda uppgifterna. Genom ett förändrat arbetssätt har en mängd individuellt anpassade åtgärder planerats och genomförts för personer inom sektorns verksamhet. Genom att återkommande genomföra riskbedömning, planera och genomföra åtgärder och uppföljningar av fall, undernäring, trycksår och munhälsa skapas en säkrare vård som är individuellt anpassad efter varje enskild individs behov. Tack vare registreringar i kvalitetsregister kan vi följa vårt arbete och på så sätt motiveras till att hela tiden sträva efter bättre resultat. För detta arbete krävs en samordning mellan sektorns olika professioner och möjligheter måste finnas för att i team samverka kring patienten. Detta är ett område som behöver förbättras. Kvaliteten i vården vid livet slut är god. Genom att registrera sista veckan i livet i Svenska Palliativregistret kartläggs vilka förbättringsområden som finns. Under året har resultatet försämrats inom områdena läkarinformation till patient/närstående, och ordinerade injektionsläkemedel mot smärta, ångest, oro och rosslighet. Däremot har antalet skattningar av munhälsa ökat samt användandet av validerade skattningsskalor för bedömning av smärta. Antalet inrapporterade avvikelser gällande läkemedel har ökat under året. Det finns fler förbättringsområden inom läkemedelsområdet. I samverkan med primärvården bör fler medicinska vårdplaner och läkemedelsavstämningar genomföras för att säkerställa en god läkemedelsbehandling. Den vanligaste orsaken till läkemedelsavvikelse är att man glömt att ge ordinerat läkemedel. Det återkommer även regelbundet fel i dosetter. Ett fortsatt arbete har bedrivits inom verksamheten genom sektorns hygienombud. Deras uppgift är att göra all personal medvetna om vikten av följsamhet till vårdhygien och klädregler. Genom punktprevalensmätning under våren har vi kunnat

4 se att följsamheten inom äldreomsorgsavdelningen är bra i förhållande till övriga riket. Men det finns fortfarande brister i vissa delar. Det finns ett behov av fortbildning för hygienombuden för att även fortsättningsvis upprätthålla en hög följsamhet till vårdhygien och klädregler. 4 (29)

5 5 (29) Allmänt Enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse av vilken det ska framgå 1. Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår 2. Vilka åtgärder som vidtagits för att öka patentsäkerhetsarbetet, och 3. Vilka resultat som uppnåtts Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Vårdgivare Vård och omsorgsnämnden är vårdgivare och ansvarig för patientsäkerhetsarbetet. Ansvar för patientsäkerheten innebär bl.a. att: Kraven om god vård i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) upprätthålls Fastställa övergripande mål samt kontinuerligt följa upp och utvärdera målen Det finns ett ledningssystem för hälso- och sjukvårdsverksamheten (SOSFS 2011:9) Det finns tydliga roller och ansvarsfördelning enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) Verksamhetschefens respektive medicinskt ansvarig sjuksköterskas ställning i organisationen är tydlig och att det i övrigt finns förutsättningar för funktionerna att utöva det medicinska ledningsansvaret Det finns ändamålsenliga former för samråd och samverkan mellan verksamhetschef och medicinskt ansvarig sjuksköterska För vårdgivarens patientsäkerhetsarbete finns verksamhetschef hälso- och sjukvård och medicinskt ansvarig sjuksköterska. Nämnden har fastställt ansvarsfördelning mellan avdelningschef, tillika verksamhetschef enligt 29 HSL, och medicinskt ansvarig sjuksköterska 24 HSL. Verksamhetschef hälso- och sjukvård Inom sektor vård och omsorg är respektive avdelningschef utsedd som verksamhetschef hälso- och sjukvård (HSL) med ansvar för den löpande verksamheten inom hälso- och sjukvårdsområdet. Verksamhetscheferna ansvarar för att utarbeta lokala rutiner utifrån de övergripande riktlinjerna som fastställts av MAS inom respektive avdelning.

6 6 (29) Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) ansvarar för att bevaka att kraven på hög patientsäkerhet och god kvalitet tillgodoses inom vård och omsorg. MAS har att fastställa övergripande riktlinjer för hälso- och sjukvårdsarbetet. Enhetschefens ansvar Enhetschefen ansvarar för att de riktlinjer och rutiner som verksamhetschef för HSL och medicinskt ansvarig sjuksköterska har fastställt är kända och följs i verksamheten. Enhetschefen ansvarar också för att ny personal får den introduktion som behövs för att utföra sina hälso- och sjukvårdsuppgifter. Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvarar för att utföra hälso- och sjukvård i överenstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet samt att fortlöpande arbeta med systematiskt förbättringsarbete utifrån verksamhetens ledningssystem. Baspersonal Till den kommunala hälso- och sjukvården hör förutom den legitimerade personalen den baspersonal som biträder dessa grupper efter ordination/delegering. Förutsättning för att baspersonal ska få utföra hälso- och sjukvårdsuppgifter är att de har reell kompetens för uppgiften. Övergripande mål och strategier Varje patient ska känna sig trygg och säker i kontakten med vården. Varje medarbetare ska kunna utföra sitt arbete under sådana förutsättningar att en säker vård kan ges. Ett kvalitetsledningssystem finns enligt kraven i Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2011:9. Ledningssystemet ska tydliggöra och synliggöra verksamhetens kvalitet och resultat för nämnden, personal, patienter och övriga medborgare. Det ska också skapa förutsättningar så att verksamheterna kontinuerligt arbetar med att identifiera förbättringsområden. Samverkan för att förebygga vårdskador Sektor vård och omsorg samverkar med andra vårdgivare genom flera olika forum för att säkerställa patientsäkerheten. Formerna för samverkan regleras i ett flertal dokument. Samverkan samordnas via Vårdsamverkan Skaraborg. Samverkan sker även med sektor Socialtjänst samt internt mellan avdelningen för personer med funktionsnedsättning, avdelning för äldreomsorg och med avdelningen sektorsövergripande resurser.

7 7 (29) Samverkan andra vårdgivare Vårdsamverkan - Vård på rätt vårdnivå - Medicinska vårdplaner Mobil Närvård - Mobil hemsjukvårdsläkare - Mobilt närsjukvårdsteam - Mobilt palliativt team Läkarmedverkan Samordnad individuell planering - Samordnad vård och omsorgsplanering, SVPL - Samordnad individuell planering, SIP Vårdsamverkan Att vårdkedjan fungerar utan avbrott är en viktig del för ett patientsäkert arbete. Tillsammans med Skaraborgs sjukhus (SkaS) och primärvården har kommunerna via kommunalförbundet Skaraborg arbetat enligt en beslutad struktur för vårdsamverkan i Skaraborg. Ett av målen är att stärka vårdsamverkan på närsjukvårdsoch kommunnivå och att vården ges på rätt vårdnivå. För nämndens del sker ett gemensamt arbete med övriga kommuner, primärvården i Södra Skaraborg och SkaS. Närsjukvårdskoordinatorer leder detta arbete. För att stödja arbete har en regional handlingsplan det goda livet för sjuka äldre, gemensamt tagits fram mellan kommunerna och regionen i Västra Götaland. Vård på rätt vårdnivå - Oplanerade transporter till sjukhus Antalet akuta, ej planerade transporter till sjukhusets akutmottagning med patienter från den kommunala hälso- och sjukvården följs upp under åtta veckor per år. Registreringarna har pågått sedan En av orsakerna till mätningen är att se i hur stor grad patienter, som omfattas av det kommunala ansvaret, är i behov av akuta oplanerade transporter till sjukhus och följa denna utveckling över tid. Målet med mätningen är att ge ett bra underlag för analys i arbetet med att ge vård på rätt vårdnivå. De flesta orsakerna till akut transport till sjukhus är relaterade till andningsbesvär, bröstsmärtor, misstanke om stroke och misstanke om fraktur. En av orsakerna till variationerna mellan åren som observerats är hur omfattande vinterkräksjuka och säsongsinfluensan varit respektive år.

8 8 (29) Tabell 1. Antal oplanerade transporter till sjukhus från den kommunala hälso- och sjukvården. ÅR Antal registreringar Antal transporter per dygn 3,2 2,6 2,3 2,6 3,1 2,2 2,7 2,5 Underlaget för registreringarna omfattar ca 1300 patienter. Antalet akuta transporter från hemsjukvård har kraftigt ökat, däremot ses en markant minskning av transporter från äldreboende. En anledning till detta kan vara att det är svårt för sjuksköterskan att i en akut situation kunna konsultera en läkare alt. att få ett akut hembesök av läkare från primärvård. Tabell 2. Antalet oplanerade transporter till sjukhus fördelat per verksamhetstyp. ÅR Hemsjukvård Korttid Särskilt boende Summa Medicinska vårdplaner ökar möjligheterna för sjuksköterskan att avgöra vad som är optimal vårdnivå för patienten då dennes medicinska allmäntillstånd hastigt försämras. Genom att ta fram en strukturerad och kvalitetssäkrad modell för bedömning ökar sjuksköterskans möjligheter till professionell bedömning i en akut situationen. Förbättringsförslag 2016 Genomföra och analysera resultatet från mätning av oplanerade transporter Delta i analys och planering för att införa beslutsstöd för legitimerad personal i kommunen, vilket kommer ske i vårdsamverkan Skaraborg Medicinska vårdplaner Medicinska vårdplaner är ett arbetssätt som bidrar till en säker, trygg och välplanerad vård. Den medicinska vårdplanen är ett standardiserat dokument som innehåller en individuell vårdplan och underlättar i ett akut skede för såväl kommunens sjuksköterskor, primärvårdens läkare och slutenvården att göra rätt bedömningar.

9 9 (29) Metod Gemensamt med den enskilde, närstående, behandlingsansvarig läkare, sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast/fysioterapeut och omvårdnadspersonal planeras vårdens inriktning samt en genomgång av läkemedelsbehandlingen. Vårdplaneringen genomförs inom 3 månader efter inflyttning till särskilt boende och för personer med stort vårdbehov i hemsjukvården. Uppdatering bör ske minst 1 gång/år, oftare vid behov Andelen upprättade medicinska vårdplaner har ökat under Cirka 24 % av patienter inskrivna med kommunala hälso- och sjukvårdsinsatser har en medicinsk vårdplan upprättad. Motsvarande siffra för Skaraborg är 18 %. Tabell 3. Andel upprättade medicinska vårdplaner Våren 2013 Hösten 2013 Våren 2014 Hösten 2014 Hösten % 17 % 16 % 19 % 24 % Förbättringsförslag 2016 Öka antalet medicinska vårdplaner Mobil närvård Personer med omfattande vård- och omsorgsbehov är en särskilt utsatt grupp. För att minska risken för brister i samordningen mellan vårdgivarna för denna patientgrupp så införs mobil närvård, d.v.s. mobil hemsjukvårdsläkare, mobilt närvårdsteam och mobilt palliativt team. Syftet är att skapa en upplevelse av trygghet och nöjdhet, bättre utnyttjande av gemensamma resurser och att minska undvikbar slutenvård. Närhälsan, vårdcentralen Billingen startade i december upp arbete med mobil hemsjukvårdsläkare på 20 %. Aktuell patientgrupp har analyserats och samverkansmöten har föregått projektet och kommer fortsätta under Ytterligare en vårdcentral anmälde i slutet av året intresse för uppstart. Mobila Närsjukvårdsteamet för Södra Skaraborg har varit igång under hela Skövde har under året haft ca 15 patienter inskrivna i teamet. Rutiner för sektorns arbetssätt kring dessa patienter är upprättade. Arbetet kring dessa patienter genererar inledningsvis och periodvis merarbete för sektorns sjuksköterskor genom t. ex täta kontroller, uppföljningar och provtagningar. På sikt är tillhörigheten till teamet en trygghet för patient, närstående och personal. Sektorn har sedan tidigare ett väl inarbetat arbetssätt med Palliativa teamet på SkaS Skövde. Rutin kring inskrivning har tagits fram under året. Arbetet följs upp terminsvis genom samverkansmöte mellan MAS och palliativa teamet.

10 10 (29) Förbättringsförslag 2016: I samverkan med primärvården starta upp ytterligare mobil hemsjukvårdsläkare Starta upp samverkansmöte mellan MAS och mobila närsjukvårdsteamet Läkarmedverkan Det finns 8 vårdcentraler i Skövde, 5 st. i Närhälsans regi och 3 privata utförare. Dessa har ansvar för läkarinsatserna för personer med kommunal hälso- och sjukvård. Tillsammans med Närhälsan och de privata vårdcentralerna har sektor vård och omsorg upprättat samverkansavtal för att säkerställa läkarmedverkan. Det är främst inom hemsjukvården som det inte fullt ut är klarlagt vem som är patientens behandlingsansvarige läkare. Samverkan med vårdcentralerna har dock förstärkts under året. Det finns en vilja och ambition att förbättra kontinuiteten i arbetet med behandlingsansvarig läkare till de patienter som omfattas av kommunal hälso- och sjukvård. Tabell 4. Andel behandlingsansvarig läkare Hösten 2013 Våren 2014 Hösten 2014 Våren 2015 Hösten % 76 % 80 % 80 % 82 % Förbättringsförslag 2016 Ökat antal patienter med fast vårdkontakt inom primärvård och/eller sjukhusvård Samordnad individuell planering Samordnad vård- och omsorgsplanering SVPL Samordnad vård- och omsorgsplanering sker för patient som efter utskrivning från sjukhus har behov av insatser från kommun och/eller primärvård. I samband med samordnad vårdplanering överförs vårdansvar från en vårdgivare till en annan. I Västra Götaland finns gemensamma upprättade riktlinjer för att säkerställa övergången. Ett gemensamt IT-stöd (KLARA SVPL) finns för att underlätta dokumentation och överföring av information mellan vårdgivare. Införande av alternativ mötesform med distansmöte via video, för samordnade vård-och omsorgsplaneringen vid utskrivning från sjukhus pågår. Kommunen har förberett distansmöte genom att installera utrustning och genom utbildning av deltagare från kommunens verksamhet.

11 11 (29) Som ett led i att kvalitetssäkra processen vid samordnad vård- och omsorgsplanering skickas en avvikelserapport för utredning vid de tillfällen då riktlinjen inte följs. Tabell 5. Antal externa avvikelser. Avvikelse: Från SkaS Till SkaS Från Primärvård Till Primärvård Från Övrigt Till Övrigt Exempel på övrigt: Annat sjukhus i regionen, annan kommun i regionen, Unilabs, sociala jouren, öppenvårdspsykiatri, Samres AB m.m. Avvikelser som inkommit från SkaS till kommunen handlar främst om brister i den samordnade vård- och omsorgsplaneringen. Det har varit svårt att nå ansvarig legitimerad personal via telefon, kontaktuppgifter är ofullständigt ifyllda eller saknas och/eller vårdbegäran har inte skickats i KLARA-SVPL samband med inläggning. Avvikelser till SkaS gäller i hög utsträckning brister i den samordnade vård- och omsorgsplaneringen, samt att främst läkemedelslistor inte skickas till kommunen samma dag som patienten skrivs ut. Läkemedelslistorna är många gånger även felaktiga. Vid senaste mätningen för Skaraborg, hösten 2015, hade 76 % av individer inskrivna i den kommunala Hälso- och sjukvården med sig läkemedelslista vid utskrivning från slutenvården. Av de 76 % är 24 % felaktiga. Det innebär att endast drygt hälften av läkemedelslistorna är tillförlitliga och finns tillgängliga vid utskrivning från slutenvården! Antalet avvikelser till Primärvården har ökat. Cirka hälften av de avvikelser som skrivits har gällt bemötande och samarbetssvårigheter med främst en vårdcentral. Mellan primärvård och kommunen brister det i flera delar kring följsamhet till rutinen och i att hantera dessa brister som avvikelser. Under senare delen av 2015 har ett arbete påbörjats för att tydliggöra gränssnitten mellan primärvård och kommunens hälso- och sjukvård. Förbättringsförslag: Genomföra samordnad vård och omsorgsplanering via distansmöte Ökad följsamhet till rutinen för samordnad vård- och omsorgsplanering mellan kommunen och primärvården.

12 12 (29) Samordnad individuell planering, SIP Av hälso- och sjukvårdslagen regleras bestämmelser om att kommun och landsting ska upprätta en samordnad individuell plan, SIP när en person har behov av insatser från båda huvudmännen. Genom SIP så säkerställs att den enskilde får sina behov tillgodosedda när flera vårdgivare/aktörer ansvarar för insatser. I den regionala handlingsplanen är SIP ett av fem prioriterade områden. Några medarbetare inom sektorn har deltagit vid några enstaka planeringar under året. Information om SIP har gått ut både muntligt och skriftligt till enhetschefer och till legitimerad personal under hösten. Förbättringsförslag 2016 Delta och kalla till Samordnad individuell vårdplanering när behov uppstår. Samverkan sektor Socialtjänst Förutom sektor vård och omsorg så bedriver även sektor socialtjänst hälso- och sjukvård. Sektorns rehab-enhet och MAS arbetar även inom sektor socialtjänst. Under 2015 har samverkansformer upprättats. Enhetschefer för legitimerad personal från båda sektorerna träffas regelbundet tillsammans med MAS för att bl.a. klargöra ansvar i ärenden som kan beröra båda sektorerna. Även på ledningsnivå har arbete påbörjats för att underlätta samverkan och tydliggöra gränssnitt mellan sektorerna. Förbättringsförslag 2016 Upprätthålla nuvarande samverkansformer Samverkan mellan avdelningarna inom sektor vård och omsorg Under året har en processkartläggning kring teamsamverkan på äldreboende genomförts. De tidigare benämnda avstämningsmötena har fungerat olika på enheterna. Processen har följts och ett förslag på genomförande av dessa träffar har provats på några enheter för att under 2016 gå i skarp drift på samtliga enheter. Den gamla benämningen avstämningsmöten byts nu till teammöten. En processkartläggning enligt ovan planeras för hemvården 2016.

13 13 (29) Tre externa utförare bedriver hemvård med personlig omvårdnad, inklusive hälsooch sjukvård på uppdrag av förvaltningens sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster utöver förvaltningens egna hemvårdsenheter. Av kvalitetsrevisionen framgår att det för vissa enheter finns behov av att se över regelbundna träffar för uppföljning av ordinerade hälso- och sjukvårdsåtgärder. Det framkommer också att det finns viss svårighet att få tiden att räcka till, då främst för sjuksköterskorna. Det är svårt att få en fungerande planering för teamträffar då flera olika funktioner ska vara närvarande. Diagram 1. Kvalitetsrevision. Inom avdelningen för individer med funktionsnedsättning förekommer teamträffar på drygt hälften av enheterna. Inom äldreomsorgen rapporterar endast en enhet att man inte genomför teamträffar. Hos de externa utförarna genomförs teamträffar regelbundet. Förbättringsförslag 2016 Översyn av vårdplaneringsytor inom hemvården d.v.s. avstämningsmöten/teammöten och övriga möten mellan omvårdnadspersonal och sjuksköterskor, sjukgymnaster/fysioterapeuter och arbetsterapeuter Uppföljning av teammöten enligt den fastställda strukturen på äldreboendena. Införa återkommande teammöten inom alla enheter Fortsatt arbete med att stärka teamsamverkan i det personcentrerade arbetet Samverkan med patienter och närstående Patienter och i förekommande fall närstående ska: Medverka vid samordnad vård och omsorgsplanering Medverka vid upprättande av vårdplaner Bli informerade när nationella studier genomförs Bli informerade och delta vid utredning av vårdskada Bli informerade om vart man vänder sig för att framföra synpunkter och klagomål Inom verksamheten arbetar vi för att samverkan sker med både patienter och närstående enligt ovanstående punkter.

14 14 (29) Samverkan med medborgare Genom kommunens hemsida ges information om sektor vård och omsorgs verksamhet samt länk till patientnämndens hemsida. I samband med installation av trygghetslarm hos personer i ordinärt boende lämnas information kring hur fall och fallskador kan förebyggas. Informationen sker via sektorns larmgrupp Patientnämnd Patientnämndens informationsmaterial finns på samtliga sektorns enheter. Samtliga enhetschefer har via verksamhetschef/mas fått information om materialet och skyldigheten att informera patienter/närstående om möjligheten att anmäla eventuella brister. Patienters och närståendes synpunkter kan inkomma till Sektor vård och omsorg via patientnämnden. Vid årets slut har sektorn kännedom om ett ärende gällande fördröjd behandling och som inkommit till patientnämnden, händelsen inträffade i slutet av december. Uppgifter från patientnämnden sammanställs dock några månader in på nästa år, och kan därför komma att ändras. Struktur för uppföljning och utvärdering Det systematiska kvalitetsarbetet bygger på att planera, genomföra, utvärdera och förbättra (PDSA). Sektorn arbetar för att ständigt dra nytta och lärdom av de resultat som framkommer. I verksamheten förekommer flera olika metoder för uppföljning. Vi använder oss bl.a. av: Nationella kvalitetsregister Nationella punktprevalensmätningar Uppföljning genom egenkontroll Kvalitetsrevision Verksamhetsbesök Avvikelsehantering Nationella kvalitetsregister Kvalitetsregister är ett stöd i arbetet för att uppnå: Förebyggande arbetssätt God vård vid demenssjukdom God vård i livets slut Under året har verksamheten arbetat med följande nationella kvalitetsregister: Senior alert Svenska Palliativregistret

15 15 (29) Svenskt register för beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom, BPSD Senior Alert Under 2015 har arbetet med att förbättra omvårdnaden inom områdena fall, undernäring, trycksår samt munhälsa fortsatt inom särskilda boenden och på Servicehusen. Totalt har under året 1250 riskbedömningar utförts. Det innebär att en person kan ha riskbedömts mer än en gång under året. Av de genomförda riskbedömningarna hade 927 personer risk/risker inom något/några av områdena. Av de genomförda riskbedömningarna och där risk konstaterats har teambaserad utredning med bakomliggande orsaker genomförts på 58,4 % av personerna, åtgärd planerats på 81,6% och åtgärd utförts på 58,6 % Detta är bra siffror i jämförelse med Skaraborg! Täckningsgraden har minskat under året och resultatet för 2015 är 75 % Två kvalitetshandledare á 100 % har även under 2015 funnits i verksamheten, för att bl.a. stötta Senior alert-processen i arbetet med genomförandet av riskbedömningar, planering och genomförande av åtgärder och uppföljning av dessa. I tabell 1 redovisas det totala antalet registrerade riskbedömningar samt andelen personer där en risk bedömts föreligga och där förebyggande insatser/åtgärder har planerats. Äldreboendena och servicehusen har fortsatt att öka antalet utförda riskbedömningar under året. Även andelen planerade åtgärder för personer med risk ökar eller ligger kvar på en jämn hög nivå. Tabell 6. Antal personer i särskilt boende med bedömd risk och andel planerade åtgärder. Verksamhet Äldreboende Äldreboende Äldre boende Äldreboende Servicehus Servicehus Servicehus År Antal bedömningar Fall 17 % 72 % 79 % 84 % 47 % 88 % 82 % Undernäring 20 % 73 % 78 % 83 % 25 % 86 % 84 % Trycksår 22 % 71 % 73 % 81 % 32 % 81 % 84 % Munhälsa - 62 % 66 % 63 % 20 % 66 % 72 % Tabell 7. Antal personer i hemvård med bedömd risk och andel planerade åtgärder.

16 16 (29) Verksamhet Hemvård År 2015 Antal bedömningar 76 Fall 78 % Undernäring 45 % Trycksår 5 % Munhälsa 48 % Hemvården har kommit igång i liten skala med arbetet kring riskbedömningar. Det har varit fortsatta svårigheter även under 2015 att hitta arbetssätt och former för samverkan mellan de olika yrkeskategorierna. En processkartläggning har genomförts under året där svårigheterna har identifierats och analyserats. Material är framtaget för att stödja verksamheten i det fortsatta arbetet. Förbättringsförslag 2016 Att öka antalet riskbedömningar, planera och genomföra åtgärder samt följa upp Två kvalitetshandledare á 100 % fortsätter under 2016 med att bl.a. stötta Senior alert-processen Fortsatt arbete tillsammans med enhetschefer för att fastställa arbetssätt och rutiner för Senior alert inom hemvården Fortsätta att stötta i det hittills upparbetade arbetssättet inom äldreboenden för att få det som en ordinarie del av verksamheten Svenska palliativregistret Registrering i Svenska palliativregistret beskriver den sista veckan i livet för patienter som vårdats inom den kommunala hälso- och sjukvården och avlidit inom vår verksamhet. Uppgifterna registreras av sjuksköterskorna i verksamheten. Följande parametrar registreras i palliativregistret och kan följas upp i verksamheten: Jag och mina närstående är informerade om min situation Jag är lindrad från smärta och andra besvärande symtom Jag är ordinerad läkemedel vid behov Jag får god omvårdnad utifrån mina behov Jag vårdas där jag vill dö Jag behöver inte dö ensam Jag vet att mina närstående får stöd

17 17 (29) En palliativ utvecklingsgrupp i samverkan med övriga kommuner i Södra närvårdsområdet har planerats under senare delen av året. Gruppen samordnas av Närvårdskoordinatorerna och Skaraborgs kommunalförbund. Deltagare från sektorn är utsedda. Uppföljningen av vården i livets slut utifrån Palliativa registret visar på förbättringar för sektorn från 2012 till 2015 inom de flesta kvalitetsindikatorerna. En försämring har dock skett under året inom områdena; Läkarinformation till patienten, samt lindring av smärta, illamående, ångest och rosslig andning. Orsaken till detta är svår att hitta. Samtliga dessa kvalitetsindikatorer utförs/ordineras av läkare. Det kan bero på en icke fullt ut fungerande samverkan mellan ordinerande läkare och sjuksköterska, men som sagt svårt att säga. Den utbildning som genomfördes under året kring arbete med validerade skattningsinstrument och munhälsa visar nu resultat genom en förbättring inom dessa områden. Tabell 8. (andel) för Skövde mellan för indikatorerna i palliativregistret. Indikator Skövde Skövde Skövde Skövde Eftersamtal erbjudet Läkarinformation till patienten Uppfyllt önskemål om dödsplats Munhälsa bedömd Avliden utan trycksår Mänsklig närvaro vid dödsögonblicket Utförd validerad smärtskattning Helt/delvis lindrad från smärta Helt/delvis lindrad från illamående Helt/delvis lindrad från ångest Helt/delvis lindrad från rosslig andning Läkarinformation till närstående Röda siffror beskriver områden som har försämrats från året innan. Se även diagram 1 och 2 där resultatet visas i spindeldiagram för sektorn och riket.

18 18 (29) Diagram 2. Skövde 2015 Diagram 3. Riket 2015 Förbättringsförslag 2016 Följa samtliga kvalitetsindikatorer under året och förbättra de områden som försämrades under 2015 Svenskt register för beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens innebär att personen med demenssjukdom har beteenden som vandring, oro, ropar, aggressivitet osv. De flesta personer med en demenssjukdom drabbas någon gång av dessa beteenden. Den utlösande faktorn finns oftast i den demenssjukes omgivning.

19 19 (29) Metod BPSD registret är ett kvalitetsregister där verksamheten registrerar personbundna uppgifter om problem/diagnos, behandling och resultat. Med stöd av registret identifieras symtomen, de tolkas och ses i sitt sammanhang så att relevanta åtgärder sätts in. Arbetet med BPSD-registret har inte kommit igång trots att det funnits i verksamheten i flera år. Under året har något färre registreringar gjorts i kvalitetsregistret. En inventering av antalet utbildade administratörer har gjorts. Samtliga enheter på äldreboendena och korttid har nu utbildade administratörer. I slutet av året har en utbildningsinsats genomförts där fler administratörer utbildats samt gamla administratörer har fått en uppdatering/repetition tillsammans med enhetschef och omvårdnadsansvarig sjuksköterska på enheten. Allt för att skapa teamsamverkan och öka kunskapen kring arbetet med att identifiera personer med BPSD symtom samt att planera åtgärder, genomföra och följa upp dessa. Tabell 9. Antal registreringar i BPSD registretför Skövde mellan År Antal registreringar Förbättringsförslag 2016 Implementera BPSD i verksamheten Följa upp och strukturera arbetet med BPSD i verksamheten Nationella punktprevalensmätningar Under året hat verksamheten i samarbete med Sveriges kommuner och landsting, SKL samt kvalitetsregistret Senior alert genomfört punktprevalensmätningar. Nationell punktprevalensmätning av trycksår, PPM Trycksår Nationell punktprevalensmätning av basala hygienrutiner och klädregler (redovisas under avsnitt för vårdhygien) Punktprevalensmätning trycksår Genom att delta i punktprevalensmätning av trycksår får verksamheten kunskap om förekomsten av trycksår och kan identifiera förbättringsområden. Punktprevalensmätning trycksår har genomförts för tredje året i Skövde. en från 2013 visas inte i tabellen nedan pga. lågt antal registreringar från verksamheten.

20 20 (29) Både äldreboende och korttid har deltagit i mätningen. Höstens mätning omfattade 375 patienter vilket är ca 100 fler än vid vårens mätning. Flera av personerna som har trycksår har mer än ett trycksår. Sammanlagt hade 31 patienter på våren och 36 patienter på hösten trycksår. Den största andelen trycksår är av grad 1-2, dvs. rodnad som inte bleknar vid tryck, ytligt sår, avskavning av hud eller blåsa. I informationen till verksamheten inför punktprevalensmätningarna, har sedan 2013 rekommenderats att all personal som deltar i arbetet ska genomgå den korta, webbaserade utbildningen PUCLAS. Utbildningen syftar till att lära sig vad ett trycksår är, hur det ser ut, de olika graderna av trycksår samt exempel på sår som liknar trycksår men inte klassificeras som sådana. I kvalitetsrevisionen fanns en fråga med om verksamheten använde sig av PUCLAS. Samtliga enheter svarade nej. Tabell 10. andel patienter med trycksår samt grad av trycksår Vecka 11 Vecka 37 Vecka 11 Vecka 40 Skövde 1,0 % 17,5% 11,2 % 7,7 % Riket 9,5 % 9,0 % 9,6 % 7,5 % Grad % 91 % 87 % 92 % Förbättringsförslag 2016 Öka kunskapen om trycksår hos medarbetarna Minska antalet trycksår Uppföljningar genom egenkontroll För att följa verksamheten över tid är det viktigt att samla in data. Egenkontroll bedrivs genom att systematisk följa upp och utvärdera den egna verksamheten avseende planering, genomförande, resultat och förbättringsåtgärder utifrån de riktlinjer och rutiner som ingår i verksamhetens ledningssystem. Följande områden har prioriterats under året. Avvikelsehantering Kvalitetsrevision Verksamhetsbesök

21 21 (29) Kvalitetsrevision För att öka enheternas delaktighet i det direkta uppföljningsarbetet har en kvalitetsrevision genomförts under hösten med fokus på prioriterade områden i patientsäkerhetsarbetet. Revisionens resultat redogör för hur långt enheterna kommit i arbetet med patientsäkerhet, vilka planerade och genomförda åtgärder som finns och uppföljning av arbetet. Verksamhetsbesök MAS och SAS har i slutet av året, gemensamt följt upp kvalitetsrevisionen genom verksamhetsbesök med enhetschef på samtliga äldreboende och korttid. Tidigare under året har MAS tillsammans med SAS även genomfört fyra verksamhetsbesök inom hemvård. Två stycken hos externa utförare och två i egenregi. Vid verksamhetsbesöken i hemvården har både enhetschef och baspersonal medverkat. Uppföljning av enhetens patientsäkerhetsarbete har sket i dialog med medverkande. Avvikelsehantering Flödesschema för ansvar och hantering av avvikelser 1. All personal Identifierar och rapporterar avvikelser till legitimerad personal samt enhetschef. 2. Legitimerad personal Identifierar och bedömer direkta åtgärder och ev. kontakt med läkare. Dokumenterar händelsen i hälso- och sjukvårdsjournalen. Informerar enhetschef vid behov. Lämnar avvikelsen till MAS vid behov. 3. Enhetschef Ansvarar för att all personal på enheten får information om vikten av att identifiera och rapportera risker och händelser i verksamheten. Enhetschefen ansvarar även för att avvikelser på enheten analyseras och åtgärder återkopplas på t.ex. teamträffar. 4. MAS Inleder vid behov händelseanalys. Bedömer och utreder om anmälan skall ske enligt Lex Maria. Utredning enligt Lex Maria: Vid Lex Maria-anmälan görs kompletterande utredning. Anmälan ska ske inom 2 månader till Inspektionen för vård och omsorg, IVO.

22 22 (29) Vård och omsorgsnämnden informeras om Lex Maria anmälan. Patient eller i förekommande fall närstående informeras om händelsen och att Lex Maria-anmälan till IVO ska göras. Att informationen är lämnad dokumenteras i hälso- och sjukvårdsjournalen. Kopia på utredning läggs till hälso- och sjukvårdsjournal. Anmälan och utredning diarieförs som Lex Maria. Svar från IVO återkopplas till vård och omsorgsnämnden, patient/närstående och berörd personal. Svaret diarieförs. Under året har en modul för rapportering av avvikelser införts i verksamhetssystemet Procapita. Utbildning för sektorns personal försenades av olika anledningar och genomfördes under senare delen av hösten. Tidigare inkomna avvikelser för året har registrerats in i avvikelsemodulen i efterhand. På grund av de problem som varit i samband med uppstarten att registrera i avvikelsemodulen, gör att det kan finnas avvikelser som ännu inte registrerats och därför inte kommit med i sammanställningen. Årets resultat kan därför inte ses som helt tillförlitligt. Avvikelser ska enligt rutin rapporteras och följas upp fortlöpande av ansvarig chef. Avvikelser av allvarligare grad ska omgående rapporteras till Medicinsk ansvarig sjuksköterska/verksamhetschef. Vi vet att antalet inrapporterade avvikelser är toppen av ett isberg av faktiska händelser Under året har 1197 avvikelser rapporterats. Detta är en markant ökning jämfört med året innan. Se även tabell 9 över historik om registrerade avvikelser mellan åren Majoriteten av de avvikelser som registreras inträffar i samband med hantering av läkemedel. Under året registrerades 696 avvikelser inom läkemedelsområdet, en ökning i jämförelse med förra året. De vanligaste orsakerna till avvikelser inom läkemedelsområdet är att doser inte har givets t ex genom rapporteringsmiss, glömts bort att ges, att doserna har getts försent t ex inte hunnit inom tidsramen, blivit fördröjd eller att läkemedelsdosetter är iordningsställda på ett felaktigt sätt. Gruppen övriga avvikelser ökade totalt. Orsaken till detta är att i den nya avvikelsemodulen rapporteras samtliga fall, även de som inte lett till personskada. De resultat som presenterats tidigare år har inte inkluderat fall utan skada. Vid en sammanräkning så har 23 fall lett till sådan skada för den enskilde att hon/han fått uppsöka annan vårdgivare. Övriga avvikelser i denna grupp är bristande information/kommunikation inom/mellan personalgrupper, utebliven behandling/omvårdnad samt brister i arbetsrutiner och bemötande.

23 23 (29) Tabell 11. Antal avvikelser per år mellan åren År Totalt antal avvikelser Varav avvikelser inom Läkemedelshantering Rehabilitering Övriga avvikelser Antalet avvikelser gällande rehab har minskat något. 22 avvikelser har rapporterats som brister utifrån rehabplan, 10 avvikelser gäller medicintekniska produkter. Brister utifrån rehabplan handlar om att arbetsterapeut/sjukgymnast/fysioterapeut rapporterat som avvikelse att deras ordinerade/delegerade uppgifter inte har signerats på signeringslista. Som orsak till detta anges oftast patienten ville inte, uppgiften hanns inte med Men även att uppgiften utförts men att man glömt att signera. På äldreboendena samt vissa avdelningar på korttid Ekedal finns nu personliga läkemedelsskåp i lägenheterna/rummen. I samband med att dessa infördes antog man att antalet avvikelser kring läkemedel skulle minska. Antalet har istället ökat markant under året. Orsaken är oklar men kan bero på en ökad rapporteringsvilja. Under året rapporterades 96 avvikelser om fel i dosett (14 % av avvikelserna gällande läkemedelshantering). Orsakerna till detta kan vara många. Bland annat har dosetthanteringen ökat och sjuksköterskorna lägger mycket tid på att dela läkemedel i dosetter. Möjligheten till avskildhet under detta arbetsmoment är också viktigt och går inte alltid att ordna. Tabell 12. Antal avvikelser för olika verksamheter mellan ÅR Verksamhetstyp Hemvård, inkl. servicehus LSS Äldreboende, inkl. korttidsvård

24 24 (29) Förbättringsförslag 2016 Revidera och implementera riktlinjen för läkemedelshantering Utarbeta lokala rutiner för läkemedelshanteringen på varje arbetsplats Dokumentation i patientjournal Skyldighet att föra patientjournal är den som enligt 4 kap. Patientsäkerhetslagen (2010:659) har legitimation eller särskilt förordnande att utöva visst yrke. Den som för patientjournal ansvarar för sina uppgifter i journalen. Syfte med dokumentation är att: Säkerställa rättssäkerheten och ökad kvalitet för den enskilde Rätt vård ska kunna ges Annan personal ska få information om vad som hänt eller beslutats Vara ett underlag till bedömning för att rätt beslut fattas Möjliggöra granskning Ge information till patienten eller dess företrädare För personalens egen rättssäkerhet Dokumentation i journalen har en nyckelroll för god kvalitet I början av 2015 genomfördes verksamhetsdagar för all legitimerad personal i syfte att stärka teamsamverkan i det personcentrerade arbetet och öka förståelsen/kunskapen kring klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, ICF. Verksamhetsdagarna följdes sedan upp under december och då med stort fokus på hur vi säkerställer dokumentationen utifrån att verksamhetssystemet för dokumentation då hade reviderats. Två kvalitetshandledare sjuksköterska á 50 % samt 20 % från kommunrehab har under året arbetat med att revidera sökordsträdet och finnas som resurs för verksamheten kring dokumentationsfrågor. För både sjuksköterske- och rehabenheten återstår dock en del arbetet innan dokumentation enligt den nya ICF-strukturen är kvalitetssäkrad. När utförda åtgärder ska dokumenteras används i första hand signeringslistor. Ett arbete har påbörjats tillsammans med kommunalförbundet för att kartlägga krav på IT-stöd för digitala signeringslistor. Syftet med digitala signeringslistor är att få ett lättläst och tydligt stöd för utförande och signering av ordinerade/delegerade insatser. På så sätt kan vi uppnå en ökad patientsäkerhet genom att ordinerade hälso- och sjukvårdsåtgärder utförs i rätt tid, av rätt person med rätt kompetens. Förbättringsförslag 2016 Revidera och implementera riktlinjen för Dokumentation Öka förståelsen/kunskapen kring ICF för den legitimerade personalen I samverkan med kommunalförbundet förbereda för digitala signeringslistor

25 25 (29) Vårdhygien För att uppnå en hög följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler så sker en nära samverkan med Vårdhygien, Västra Götalandsregionen. Arbetet tydliggörs genom: Hygienombud Punktprevalensmätning basal hygien och klädregler Svenska HALT Hygienombud Samtliga enheter inom äldreomsorgsavdelningen och avdelningen för personer med funktionsnedsättning har nu utsedda, utbildade hygienombud. Hygienombuden är utsedda av enhetschef och uppdraget är ett personbundet ansvar. Hygienombuden är enhetens kontaktperson i vårdhygieniska frågor, är en länk mellan hygiensjuksköterska från Vårdhygien SkaS, Medicinskt ansvarig sjuksköterska och arbetsplatsen. Hygienombuden ska delta i utbildningar och möten med hygiensjuksköterska från Vårdhygien SkaS, legitimerad personal med särskilt ansvar för vårdhygien och medicinskt ansvarig sjuksköterska/verksamhetschef. Hygienombuden har även en viktig roll i att informera enhetschef och övrig personal i frågor inom ansvarsområdet och delta vid införande av nya rutiner o dyl. Punktprevalensmätning BHK Under våren genomfördes en punktprevalensmätning av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler, PPM BHK. Sektorns äldreomsorgsavdelning deltog i denna mätning för första gången. Metoden grundar sig på observationer och har genomförts av hygienombud på respektive enhet. Varje person observeras i patientnära arbete avseende både basala hygien och klädregler. Den nationella mätningen är avsedd att vara ett stöd i arbetet med att uppnå hög följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler och därmed bidra till en minskning av vårdrelaterade infektioner. Alla enheter som bedriver personlig omvårdnad har medverkat i mätningen. Totalt 395 mätningar genomfördes i Skövde under mätperioden. Sektorns resultat ligger nära riket. Användande av plastförkläden och handdesinfektion före vårdnära arbete är de två parametrar som ligger lägst under rikets re-

26 26 (29) sultat. Sektorn ligger över riksnivå i måtten; handdesinfektion efter vårdnära arbete, fri från ringar, klockor och armband samt korrekt arbetsdräkt. Diagram 4. från PPM BHK, för Skövde kommun i jämförelse med riket. Svenska HALT Svenska HALT är en nationella mätning av vårdrelaterade infektioner och antibiotikabehandlingar på särskilda boenden. Mätningar av denna typ är ett viktigt verktyg för att få kunskap om vilka förebyggande åtgärder som kan behöva vidtas för att förhindra uppkomst av vårdrelaterade infektioner samt optimera antibiotikaanvändningen. Detta som en del i att bromsa utvecklingen av antibiotikaresistens. Metod Ansvariga för datainsamlingen var omvårdnadsansvariga sjuksköterskor på enheterna. Under våren deltog samtliga äldreboende, utom ett, samt korttid. Totalt 315 patienter uppfyllde kriterierna för att ingå i mätningen. Skövde hade under mätperioden ingen person med pågående vårdrelaterad infektion och endast 1 % stod på antibiotikabehandling. Det är låga siffror som ligger under riket. En anledning till detta kan vara läkarkontinuiteten på äldreboendena och en god samverkan mellan omvårdnadsansvarig sjuksköterska och läkare. en visar att det är viktigt att arbeta förebyggande för att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner på äldreboenden och därigenom minska behovet och användningen av antibiotika.

27 27 (29) Tabell 13. från mätningen Svenska Halt, mellan Skövde Riket Skövde Riket Årtal Antal personer Andel med vårdrelaterad infektion 2,1 % 3,4 % 0 % 2 % Andel med antibiotikabehandling 1,1 % 3,1 % 1 % 3 % Förbättringsförslag 2016 Översyn och anpassning i verksamheten till ny författning kring vårdhygien Att stötta hygienombuden i deras roll genom ytterligare utbildningstillfälle under året Inventera vilka hygienombud som saknar grundutbildning och genomföra basutbildning för hygienombud i samverkan med Vårdhygien inom Västra Götalandsregionen Ökad följsamhet till basal hygien- och klädregler Delta i punktprevalensmätning Basala hygienrutiner och klädregler under våren 2016 Delta i Svenska HALT- mätningen för äldreboende i november 2016 Utbildning och Kompetensförsörjning I samband med nyanställning ska all personal genomgå den basutbildning som sektorn erbjuder. Utbildningen omfattar bl.a. basala hygien och klädregler, kunskap om läkemedel inför ev. delegering, utbildning från kommunrehab mm. Arbetstagaren åtar sig att följa verksamhetens riktlinjer och rutiner genom underskrift i samband med genomförd basutbildning. Grundutbildning för hygienombud inom LSS har genomförts under året. Under året har extra resurser tillförts i form av en heltidstjänst fördelat på två sjuksköterskor och 20 % resursökning på kommunrehab. Detta för att arbeta med introduktion för nyanställd legitimerad personal, utveckla hälso- och sjukvårdsdokumentationen samt handleda den legitimerade personalen i dokumentationsfrågor. I uppdraget ingår även att få in arbetet med kvalitetsregistren Senior alert, BPSD samt Svenska palliativregistret som en naturlig del i den legitimerade personalens omvårdnads-/rehabarbete. För all legitimerad personal behövs kontinuerlig kompetensutveckling prioriteras för att stärka kunskapen och därmed ge bättre förutsättningar till att vårda patien-

28 28 (29) ter inom kommunens verksamhet. I samband med att antalet personer med demenssjukdom ökar och antalet platser på äldreboendena ställs om till boende för personer med demenssjukdom, krävs ökad kompetens kring demenssjukdomar av den legitimerade personalen. Även hälso-och sjukvårdsinsatser till personer med funktionsnedsättning är komplex och kräver specifik kompetens, vilket behöver stärkas, främst för sjuksköterskor. Rehab har sedan tidigare personal med speciellt ansvar mot avdelningen för personer med funktionsnedsättning men även för dessa personer måste möjligheten till kompetenshöjande utbildning ges. Delegering Hälso- och sjukvårdsuppgifter inom den kommunala vården omfattar omvårdnad, rehabilitering och utförande av medicinska ordinationer. Uppgifterna spänner över ett brett fält på olika nivåer. Inom den kommunala hälso- och sjukvården finns tre yrkeskategorier som är hälso- och sjukvårdspersonal: Leg. arbetsterapeut, leg. sjukgymnast/fysioterapeut och leg. sjuksköterska. Dessa yrkeskategorier har formell kompetens för sina respektive hälso- och sjukvårdsuppgifter. Till den kommunala hälso- och sjukvården hör förutom den legitimerade personalen den omvårdnadspersonal med reell kompentens som biträder dessa grupper efter ordination/delegering. En mycket stor andel hälso- och sjukvårdsuppgifter utförs av omvårdnadspersonal efter ordination/delegering från legitimerad personal. Främst inom området läkemedel/läkemedelshantering. Var och en som får en delegering ansvarar för denna och för att i god tid kontakta legitimerad personal för eventuell förlängning. Enhetscheferna har ett stort ansvar för planering av att omvårdnadspersonalen ges möjlighet att få tid med leg. personal för att genomföra kunskapstest i samband med delegering. Även att möjlighet ges till regelbundna träffar för uppföljning av ordinerade/delegerade uppgifter. I samband med introduktion av ny personal ska information om hälso- och sjukvårdsuppgifter lämnas av enhetschef för att säkerställa att enbart legitimerad personal och omvårdnadspersonal med delegering utför dessa insatser. Av kvalitetsrevisionen framgår att ca två tredjedelar av sektorns äldreboende och korttid har fastställda rutiner för möten minst en gång per vecka, där baspersonal och legitimerad personal träffas. Övriga enheter har träffar mer sällan eller aldrig.

29 29 (29) Diagram 5. Kvalitetsrevision Två enheter har svarat att åtgärder krävs för att säkerställa att hälso- och sjukvårdsuppgifter delegeras skriftligt. Det är ingen enhet som beskrivit vilka hälso- och sjukvårdsuppgifter som endast delegeras muntligt. Förbättringsförslag 2016 Revidera riktlinjen om Hälso- och sjukvårdsinsatser, delegering SEKTOR VÅRD OCH OMSORG Ewa Hjerpe Medicinskt ansvarig sjuksköterska Malin Swärd Medicinskt ansvarig sjuksköterska