Aktiv metod. Driftrum System- /deljord. Följ instruktioner sidan 6

Transkript

1 Arbetsinstruktion för att eliminera elektrisk fara vid ledningsanvisning Aktiv metod Kabelskåp skyddat Kabelskåp ledande anl.delar Driftrum System- /deljord Driftrum Ställverksgolv Driftrum Ledande anl.delar instruktioner sidan 5 instruktionerna sidan 8 instruktioner sidan 6 instruktioner sidan 6 instruktionerna sidan 8 Ej godkända arbeten kontakta ledning Ej godkända arbeten kontakta ledning Ensamarbete förbjudet Elsäkerhets planering Innehavare måste ge tillstånd Elsäkerhets planering LEDNINGSANVISNING VID ELEKTRISK FARA Instruktionerna beskriver hur ledningsanvisningsarbete ska utföras inom anläggningsdelar vilka är uppdelade på kabelskåp utomhus och i och intill driftrum samt kablar i mark. Ledningsanvisning utförs som skötselåtgärd om ingen elektrisk fara finns. I övrigt arbetsbegäran för AUS/ANS/AMS.

2 Arbetsinstruktion för att eliminera elektrisk fara vid ledningsanvisning Dokumentinformation och revisionshistorik Version Datum Sidor Beskrivning Utfärdare Alla Första utgåvan UMN Alla Andra utgåvan UMN Alla Tredje utgåvan UMN Alla Fjärde utgåvan UMN Femte utgåvan UMN Sjätte utgåvan UMN Alla Sjunde utgåvan UMN

3 Innehållsförteckning Arbetsinstruktion för att eliminera elektrisk fara vid ledningsanvisning... 2 Översikt aktiv metod... 4 Arbetsinstruktion kabelskåp skyddat... Fel! Bokmärket är inte definierat. Arbetsinstruktion driftrum... Fel! Bokmärket är inte definierat. Ej godkända arbeten... Fel! Bokmärket är inte definierat. Ledningsanvisning vid elektrisk fara... Fel! Bokmärket är inte definierat. Allmänt... Fel! Bokmärket är inte definierat. Bakgrund... Fel! Bokmärket är inte definierat. Regelverk... Fel! Bokmärket är inte definierat. Tillämpning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Beskrivning av arbetsmetoder... Fel! Bokmärket är inte definierat. Skötselåtgärd... Fel! Bokmärket är inte definierat. Andra arbetsmetoder... Fel! Bokmärket är inte definierat. Arbete utan spänning, nära spänning eller med spänning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Riskhantering med riskidentifiering och riskeliminering... Fel! Bokmärket är inte definierat. Elolyckor... Fel! Bokmärket är inte definierat. Checklista för risker... Fel! Bokmärket är inte definierat. Förbjudna anläggningsdelar... Fel! Bokmärket är inte definierat. Översikt arbetsmetoder... Fel! Bokmärket är inte definierat. Personlig och allmän skyddsutrustning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Referenser... Fel! Bokmärket är inte definierat. Bilaga 1 - Säkerhetsorganisation... Fel! Bokmärket är inte definierat. Bilaga 2 - Nätägare/kunder... Fel! Bokmärket är inte definierat. Bilaga 3 Riskhantering av elsäkerhetsledaren... 5 Bilaga 4 - Underlag för riskbedömningar... 6 Beskrivning av olika skadescenarior som orsakats av att kända risker orsakat en skada på person. 7 Bilaga 5 -Riskhantering av elektrisk energi Strategiåtgärder för riskhantering av elektrisk energi Bilaga 6 -Teknik Utsättningsmetodik med instrument Aktiv och passiv utsättning... 17

4 Översikt aktiv metod Översikten visar de fem arbetsområden för kabelskåp och driftrum som är vanligast och där andra infrastrukturer påverkar och måste uteslutas med aktiv sändningsmetod(t.ex. sändning inne i kabelskåp med 1-5 W och 33 khz till 65 khz) med risk för elektrisk fara. Passiv metod (t.ex. radio, 50 Hz, induktivt ovan mark Se bilaga 6) utan risk för elektrisk fara ger en god översyn om annan infrastruktur inte finns men denna metod är inte tillräcklig i t.ex. tätort med förtätade kabelstråk, bristande kartunderlag och ledningar från olika nätägare. Aktiv metod Kabelskåp skyddat Kabelskåp ledande anl.delar Driftrum System- /deljord Driftrum Ställverksgolv Driftrum Ledande anl.delar instruktioner sidan 5 instruktionerna sidan 8 instruktioner sidan 6 instruktioner sidan 6 instruktionerna sidan 8 Ej godkända arbeten kontakta ledning Ej godkända arbeten kontakta ledning Ensamarbete förbjudet Elsäkerhets planering Innehavare måste ge tillstånd Elsäkerhets planering

5 Bilaga 3 Riskhantering av elsäkerhetsledaren Riskhantering av Elsäkerhetsledaren Arbetsordernummer: Arbetsgivare Risk P: Adress: Elsäkerhetsledare Risk U: Datum: Arbetare: Riskbehandling ska eliminera riskkällan: Gäller för fristående lågspänningskabelskåp, är skötselåtgärd med begränsade och kortvariga åtgärder som kan utföras på säkert sätt samt i driftrum vid jordförbindelse utanför närområde och under ställverksgolv utanför närområde. Riskbehandling ska vara JA längst till höger i alla rutor. Avstånd/Område Riskbedömning Vad ska åtgärdas/vilken skyddsbarriär ska finnas? Kontroll utförd JA? Säkerhetsavstånd ande fem moment ska minst bedömas för minsta säkerhetsavstånd Arbetsmetod säker? =>Skötselåtgärd endast Icke elektriskt arbete med klass IP20 Kabelskåp inte strömförande testa med t.ex. voltpenna Volt Stick Bright T.ex. kabelskåps utformning med verklig IP20- standard Fasledares anslutning införd Skåps skick är i övrigt gott där luckas fastsättning/innanmäte inte kan skada ledande delar Arbetsredskap ingen risk? Egenkontroll av känt instrument/isolerstång är utfört enligt instruktion Närområdes yttre gräns (minsta avstånd) Max 1 kv =>300 mm Max 10 kv=>1150 mm Max 20 kv=>1220 mm Max 30 kv=>1320 mm Riskområde Kompletterande säkerhetsåtgärder Material ingen risk? Varaktighet påverkar? Kunnighet i arbetet? Utanför minsta avstånd? T.ex. anläggningsdel och övrigt som finns i närhet av skåp i och intill elutrustning är visuellt ok/kan inte påverka Exponeringstid i och intill anläggningsdel är kort (snitt 1-5min) Alla tekniker är godkända av arbetsgivaren (utbildning, kompetens och efterlevnad i fält, se säkerhetsorganisation) och anser sig kunna utföra arbetet och denna riskbedömning Bedömning enligt ESA Grund i Tabell 1 Riskhantering (Risk-U) av Elsäkerhetsledare Inte aktuellt då det är arbetsmetod som inte är godkänt (ANS/AMS) Ytterligare Översikt risker sidan och Bilaga 4 i i åtgärder för arbetsinstruktion => Ledningsanvisning vid eliminera risken elektrisk fara Behövs JA/NEJ? Riskbehandling (RISK-U) ovan är utförd av Elsäkerhetsledaren. Eventuellt berörda arbetare i arbetsområdet är informerade och förstår riskbedömningen och ska följa elsäkerhetsledarens tillstånd att påbörja arbetet. Kompletterande säkerhetsåtgärder eller annan information: Signering av Elsäkerhetsledare Signering av ALLA Arbetare

6 Bilaga 4 - Underlag för riskbedömningar Riskbedömning för utsättning vid elektrisk fara Felaktig arbetsmetod eller inte följt ESA => riskhantering, arbetsbevis, spänningskontroll, avskärmning, frånskiljning, blockering, avspärrning, användning av olämpliga verktyg och tekniskt fel som förväxlad fas- och skyddsledare eller trasig kapsling Kabelskåp som är defekt (Inte IP20 => sättning i mark, trädrötter, påkörning, ålder) Driftrum (ställverk, nätstation, nätkiosk) med tillhörande anläggningsdelar och kablar Riskhantering inte tillräcklig för ordinarie eller ny aktivitet Arbetare startar innan elsäkerhetsledare godkänt arbetet Uppmärksamhet pga. tidpunkt, trötthet. stress, sjuknärvaro, mobiltelefon, osv. Tekniska instrument sändare, felaktig i kablar Personer (innehavare, medarbetare, entreprenörer) med oklara roller Riskfaktorer att kontrollera Kontrollera Lågspänningsställverks funktion Bedöm/åtgärda/informera Ljusbågsolyckors skadeverkningar kan reduceras om: Frånkopplingstiden i ett lågspänningsställverk (kortslutningsström ofta hög) inte överstiger 0,1 s då energin i ljusbågen är proportionell strömmen i kvadrat gånger tiden. Personlig skyddsutrustning (hjälm/visir/skyddsglasögon/isolerade handskar/isolerade skor/isolerad matta eller golv) uppfyller anläggningskrav och där ljusbågsskyddade kläder är i nyskick (hela/rena/impregnerade) från närmaste huden och utåt Högspänningsanläggningar/väder Manteltryck på kabel Huvudsäkrings storlek Högspänningsanläggningar vilka har jordfel eller vid åskurladdning kan orsaka stegspänning som i marken kan överleda till person. Isolationsskador pga. högt tryck på kabelmanteln. Isoleringen flyter undan mellan ledarna så att överledning sker. Kontrollera kabelinstallationen och hur dess anslutningar är utförda. Större än 25 A medför att huvudsäkringens storlek har en betydande roll för skadeverkningarna vid ljusbåge. 63 A och ovanför är direkt ljusbågsrisk hög

7 Beskrivning av olika skadescenarior som orsakats av att kända risker orsakat en skada på person Utförare av kabelutsättning Erfaren anställd med kunskaper om risker för el (minst fackkunnig person: person som har lämplig utbildning, kunskap och erfarenhet av arbete och lokala anläggningstyperna enligt ESA Grund för att kunna analysera risker och undvika riskkällor som elektricitet kan medföra). För oerfaren anställd och extern entreprenör finns ytterligare faktorer som inte bedömts i scenariorna. Skadescenario 1 (Kabelskåp oisolerat) Teknikern öppnar kabelskåp vilket är oisolerat. Lucka, låsregel eller annan defekt inne i skåp (t.ex. fasledare lös) medför strömgenomgång alternativt kortslutning med ljusbåge. Skadescenario 2 (Kabelskåp oisolerat) Teknikern öppnar kabelskåp vilket är oisolerat. Fasledare RST inkommande och/-eller utgående är oisolerade Tekniker faller in (tappar balansen) mot skåp och tar i faser eller kommer åt faser vid anslutning av jordtång med strömgenomgång. Faller in eller kommer åt värderas lika då ingen statistik finns på vilken som är mer sannolik. Skadescenario 3 (Elskåp isolerat men defekt) Tekniker öppnar skåp och ska ansluta mot jordledare. Fasledare inom skåp är inte fullständigt avskärmad (bristande utförande) och jordtång kommer åt ledare. Skadescenario 4 (Driftrum ställverksgolv) Tekniker ska ner under golv för att identifiera och komma åt rätt kablar. Förlagda kablar är skadade i mantel och orsakar kortslutning vid beröring (trampning).

8 Konsekvensen (allvarligheten) Skadetyp kan delas upp i olika faser som benämns gemensamt som elolycksfall med elektrisk energi pga. konsekvenserna av strömgenomgång eller ljusbåde. Se tabell 1. De olika konsekvenserna kan vara diagnosticeras från fraktur, krosskada, amputation, luxation, fastklämning/ klämskada, hjärnskakning, stick, punktering, blåmärken (skrapsår/ kontusion, svullnad, ödem). Skadetyp Strömgenomgång Ljusbåge Skadetyp/dagar Skadans konsekvens (sjukskrivningsdagar) och tillhörande symtom Lindrig personskada 1-2 Måttlig personskada 3-7 Allvarlig personskada 7-28 Mycket allvarlig skada [men/död] Strömgenomgång Ljusbåge Symtom Obehag med smärta, illamående, huvudvärk men går över Lokala effekter (tillfällig kramp eller muskelförlamning) Känningar<6mån Brännskador invärtes och kräver sjukhusvård Känningar>6mån Livslånga handikapp eller dödlig utgång Tabell 1. Gradering av olika konsekvenser efter elolycksfall. ande gäller för beräkning av antalet sjukdagar: Dagen när elolyckan inträffar räknas inte. Samtliga dagar, även helgdagar, räknas under sjukperioden. Sannolikheten Hur sannolikt är det att en kabelutsättning inom elektrisk infrastruktur orsakar ett olycksfall där teknikern utsätts för elektrisk energi? Genom empiriska skattningar (statistiska olyckor baserat på yrkesmän elektriker), logiska system, erfarenhet från hög och lågspänningsanläggningar (>20 år) felfrekvenser, antal kabelutsättningar och varaktighet av de operationer där utrustningen används kan exponeringstid inom närzon bedömas. Den skattade statistiken nationellt från antal anmälda olyckor från databaser som Elsäkerhetsverket, Arbetsmiljöverket, IDB, PAR och DOR ligger till grund för bedömningen. Sannolikheten kan delas upp i olika händelser, se tabell 2 De tre översta scenariorna är aktuella. Övriga är komplement till riskbedömning. Skadescenarior Skadans sannolikhetsgrad Total sannolikhet Teknikern öppnar kabelskåp 1. Defekt vilket är oisolerat. Lucka, 2. Kontakt el låsregel eller annan defekt 3. Strömgenomgång 1/1 4. Skada av inne i skåp (t.ex. fasledare lös) strömgenomgång > 0000 medför strömgenomgång alternativt kortslutning med ljusbåge (räknas som strömgenomgång) Teknikern öppnar kabelskåp vilket är oisolerat. Fasledare RST inkommande och/-eller utgående är oisolerade 1. Oisolerat skåp 2. Kontakt med el 3. Strömgenomgång 000 1/

9 Tekniker faller in (tappar balansen) mot skåp och tar i faser eller kommer åt faser vid anslutning av jordtång med strömgenomgång. Faller in eller kommer åt värderas lika då ingen statistik finns på vilken som är mer sannolik Tekniker öppnar kabelskåp och ska ansluta mot jordledare. Fasledare inom skåp är inte fullständigt avskärmad (bristande utförande) och jordtång kommer åt ledare 4. Skada av strömgenomgång 1. Defekt ledare 2. Kontakt med el 3. Strömgenomgång 4. Skada av strömgenomgång 000 > < Tekniker ska ner under golv för att identifiera och komma åt rätt kablar. Förlagda kablar är skadade i mantel och orsakar kortslutning vid beröring. 1. Under golv 2. Trampar på kabel 3. Kabel skadad (flytande ledare) 4. Kontakt med el 5. Strömgenomgång 6. Skada av strömgenomgång 000 1/1 Tabell 2. Delsannolikheter som summeras för total sannolikhet. 1/ < 00000

10 Risknivå Riskmatris baserat på sannolikheten och konsekvensen enligt tabell 3. Skadans konsekvens Sannolikheten att elutsättning orsakar personskada Hög > 50 % H A A A > M A A A > 0 M A A A > 1/1,000 L H A A >,000 L M H A > 0,000 L L M H > 1/1,000,000 L L L M Låg < 1/1,000,000 L L L L Risknivån efter att sannolikheten och konsekvensen är bedömd. A Allvarlig risk H Hög risk M Medelhög risk L Låg risk Riskbedömningen för skadescenariorna. Se tabell 4 för bedömning. Skadescenario 1. Sannolikhet: Konsekvens: 3 Risknivå: M - Medelhög risk Skadescenario 2. Sannolikhet: Konsekvens: 4 Risknivå: M - Hög risk Skadescenario 3. Sannolikhet: 1/ Konsekvens: 2 Risknivå: L - Låg risk Skadescenario 4. Sannolikhet: Konsekvens: 2

11 Risknivå: L - Låg risk Tabell 4 Skadescenario Ljusbåge (>100 A) Typ av skada och kroppsdel Ljusbåge och strömgenomgån g Konsekven s 3 1. Defekt Sannolikhetsgrader 2. Kontakt el 3. Strömgenomgång 4. Skada av strömgenomgång /1 Total sannolikhet > 0000 Risk nivå M Tar i fasledare inkommande med mycket hög strömstyrka (>100 >) Ljusbåge och strömgenomgån g 4 1. Oisolerat skåp 2. Kontakt med el 3. Strömgenomgång 4. Skada av strömgenomgång / > 0000 H Jordtång mot ledare Strömgenomgån g via isolerat tånghandtag 2 1. Defekt ledare 2. Kontakt med el 3. Strömgenomgång 4. Skada av strömgenomgång < L Mantelskada Strömgenomgån g via isolerad sko 2 1. Under golv 2. Trampar på kabel 3. Kabel skadad (flytande ledare) 4. Kontakt med el 5. Strömgenomgång 6. Skada av strömgenomgång /1 1/ < L Tabell 4. Visar risknivån efter bedömning av S och K. Sammanfattning Identifiera de oisolerade elskåpen tillsammans med anläggningsinnehavaren och informera alla utsättare att dessa inte ska röras. Kontrollera i arbetsmiljörond att detta följs. Rimlig risknivå Risknivån är kopplat till de olika scenariorna. Uppskattning av sannolikheten är baserad på subjektiv bedömning, fakta som hur utsättning sker från aktuella fältbesök och egen

12 erfarenhet samt statistik från olika register (se referenser). Konsekvenserna av skademekanismen (elektrisk energi) är bedömd utifrån den akuta skada som orsakas vid händelsen. Långvariga effekter vid mindre elektrisk energi är inte bedömt då vidare forskning saknas (t.ex. nervsystemskador, synrubbningar och kognitiva förmågan). Känslighetsanalys är utfört med påverkande omgivningsfaktorer vilka inte förändrar sammanlagda risknivån. Framtida risker Riskbedömningen baseras på faktiska risken som utgår från kända olyckor. Statistik av hur sannolikt det är att elolycksfall ökar eller minskar påverkas av förändrade rutiner. Anmälningsrutiner till Elsäkerhetsverket är ändrade där nu anmälaren bestämmer om det är elolycksfall. De som enligt lag är skyldiga att anmäla, som nätägare, har fått ny föreskrift att förhålla sig till med fler anmälningar som följd. Mörkertalet är stort bland yrkesmän och de anmälda elolyckorna kan vara bara ca 15 % av faktiska (2005 Elsäkerhetsverket). Vidare ser man att antalet olyckor ökar (källa Elsäkerhetsverket) och bakgrunden till detta är inte klar. Se nedan.

13

14 Bilaga 5 -Riskhantering av elektrisk energi Kabelutsättning där elektrisk fara finns har kända riskkällor där främst felaktig arbetsmetod med oftast katastrofal elektrisk energi tillsammans med kända riskfaktorer, omgivande miljö, vilka kombinerat med agens och värd, delas upp i före, under och efter skadan, för att identifiera förebyggande skadeorsak och begränsa skadans allvarlighet när den inträffar. Haddons Matrixtabell ger en översyn för samspelet mellan olika påverkande faktorer. De olika miljöfaktorerna kan vara rädsla att exponeras av el och skyddsformsbarriär samt anläggningsdels beskaffenhet. Agensen är energin från strömmen och person är den som träffas av energin. Uppdelad i tabell skulle det förebyggande resultatet bli: Haddons Matrix Före olycka (Särskilt förebyggande i rött) Potentialutjämning energi utlöses med strömgenomgång/ ljusbåge Efter olycka Person (Värd) Syn/hörsel Uppmärksamhet Synlighet Torr Hög egen resistivitet Skyddsutrustning Personens ålder/inga sjukdomar/andra påverkande skador Agens (orsakande energi/utlösande) Inom säkerhetszon/ närzon/riskzon Fel arbetsmetod Felaktigt beteende Direktkontakt lågspänning inom riskzon Överslag högspänning inom närzon Möjlighet att påkalla hjälp (larm/telefon/person) Miljö (fysiska, sociala och andra faktorer) Säkerhetsorganisation Elarbetsansvarig eget arbete Elsäkerhetsplanering Ampere Strömstyrka Kortslutningsström Utlösningstid/frånkoppling Hjälp fungerar/kommer i tid. Vårdsystem finns tillgängligt med adekvata resurser. I Haddons Matrixtabell ser man att det finns tre tidsrymder/faser vilka kan kategoriseras med primär, sekundär och tertiärt förebyggande (före/under/efter elolyckan). Alla tre delar samspelar och kan vägas mot effekterna/kostnaderna för åtgärder i kolumnerna till höger (värd/agens/miljö). Prioriteringar där maximal effekt för preventiva åtgärder kan identifieras för att gå vidare med åtgärder. Energin, exponeringen och tiden i olycksögonblicket är avgörande över hur allvarlig skadan blir. Åtgärdsstrategin nedan baserad från Haddons Matrixtabell beskriver hanteringen av energin som frigörs i samband med en elolycka med elskador över vitala organ (t.ex. beteendebaserade misstag). Energiutlösande förlopp vid annat skeende (t.ex. överslag eller överledning i mark till annan person) som leder till en elskada behandlas inte. Strategierna för åtgärderna är fördelade i tio olika punkter där förloppet av skadans förlopp, före/under/efter elskadan kan fördelas enligt nedanstående uppdelning för förebyggande effekt av utlösande elenergi:

15 Nr Strategi med åtgärd Förebyggande effekt Kommentar 1 Eliminera risken Arbetsinstruktion och efterlevnad 2 Separera risken Förhindra att arbetet sker i närzon 3 Isolera risken Skyddsavskärmning 4 Modifiera risken Minska att energin utlöses med tid över 0,1 sekund och med lägre energi ampere som ska vara under 30 ma 5 Utrusta för att klara risken Motståndskraft mot energin som utlöses (personlig skyddsutrustning) 6 Träna och instruera Utbildning/kompetens, efterlevnad av säkerhetsregler, arbetsinstruktioner och arbetsberedning/planering av hur arbetsmetod ska ske för att undvika riskerna 7 Varna för risken Vid arbete där fler än en finns eller behovet av kompletterande skyddsåtgärder kräver det. Se ESA ANS. 8 Övervaka/Vakthållning av risken I detta fall motsvarar det punkt 7 9 Reducera skadan När skadefaktorn (elektrisk energi) och skademekanismen (strömgenomgång/ljusbåge) inträffat krävs aktiva åtgärder för räddning av person enligt L-ABCDE med inriktning mot elskada Maximal effekt. Ja om inga genvägar tas och alla risker har identifierats Maximal effekt. Ja, om skyddsavskärmning är rätt utformad Maximal effekt. Fungerar om kontroll sker och isolering fungerar Låg effekt. Kan inte uppfyllas utan elsäkerhetsplanering pga. samhälleliga störningar Låg effekt. Finns inga energireducerande skydd som kan hantera höga energiutlösningar via stora kortslutningsströmmar vid fel Hög effekt. Bygger på att efterlevnad följs i alla detaljer Medeleffekt/Högre effekt Elsäkerhetsansvarig för andras arbete säkerställer att instruktioner följs och riskbedömning utförs/korrigeras Medeleffekt/Högre effekt Övervakning/Vakthållning enligt ESA Liten effekt. 10 Behandla skadan Liten effekt. Egentligen Inte acceptabelt att planera som strategiåtgärd för hantering av risk men regelverk kräver att kompetens finns direkt i arbetslag Utanför säkerhetsorganisation Regelverk kräver rätt utbildning och kompetens intygande av arbetsgivare Regelverk ESA styr arbetet Skåpinstallationer enligt god elsäkerhetsteknisk praxis Anläggningsinnehavare blir inblandad Måste väljas efter arbetsmetod, t.ex. ESA AMS där isolerhandsmetod eller isolerstångmetod ingår med grundutbildning 3 dagar+ extra beroende på kompetens Alla utbildas och kontrolleras i fält Checklista enligt ESA är aktuell, Kompletterande skyddsåtgärder. Max 5 min på vakthållning. Dock inte aktuellt med skötselåtgärd utan vid ESA ANS Larmkedja måste fungera

16 Aktiva (intensivvård/operation) och passiva åtgärder med vård och omsorg samt rehabilitering förutom arbetsgivarens ansvar för rehabilitering (medicinsk rehabilitering sker alltid) Sammanfattning: Tiopunktslistan delar upp tydligt de inneboende faktorerna vilka påverkar fallets förlopp och riskerna kan tydligt identifieras. Med att i detalj studera varje steg skapar man en stor kunskap om skadepreventiva åtgärder. Man får också en tydlig överblick på alla sammanhängande faktorer som är inbyggda i miljön. Handlingsplan skapas i samband med arbetet och de olika etappernas åtgärder. Kräver mer tid och inblandade aktörer behöver vara med i frågeställningarna för relevanta svar på åtgärder som fungerar praktiskt. Strategiåtgärder för riskhantering av elektrisk energi Värmeenergirisken i inre organ och utanför kropp ska hanteras med rätt förebyggande effekt utan att tekniker kan skadas av elektrisk fara Eliminera och separera enligt punkter Eliminera risken Arbetsinstruktion och efterlevnad Maximal effekt. Ja om inga genvägar tas och alla risker har identifierats Regelverk kräver rätt utbildning och kompetens intygande av arbetsgivare 2 Separera risken Förhindra att arbetet sker inom närområde (på HSP kan det slå över i atmosfär) 3 Isolera risken Skyddsavskärmning Maximal effekt. Ja, om skyddsavskärmning är rätt utformad Maximal effekt. Fungerar om kontroll sker och isolering fungerar Regelverk ESA styr arbetet Skåpinstallationer enligt god elsäkerhetsteknisk praxis

17 Bilaga 6 -Teknik Utsättningsmetodik med instrument. Aktiv och passiv utsättning Aktiv och passiv utsättning ska komplettera varandra men aktiv utsättning är endast godkänd utsättningsmetodik vid en grävskada. Se också sista kapitlet i Arbetsinstruktion för ledningsanvisning För instrument RD 7000 ska alla kapitel kunna hanteras av tekniker enligt: manual från instrumentleverantören RD7000 används enligt manual - Kapitel 4-7 Passiv/Aktiv/Selektering RD7000 används enligt manual - Kapitel 4 - Lokalisering RD7000 används enligt manual - Kapitel 5 - Djup & Strömmätning RD7000 används enligt manual - Kapitel 6 - Allmänna lokaliseringstips RD7000 används enligt manual - Kapitel 7 - Tillbehör (Aktiv inkoppling)