Dokumentnamn: Ledningsanvisning vid elektrisk fara. Dokumenttyp: Arbetsmiljö Giltig från: Nr:/Version: /1.5 Sida: Framtagen av: UMN

Transkript

1 2016 Dokumentnamn: LEDNINGSANVISNING VID ELEKTRISK FARA Instruktionerna beskriver anläggningsdelar vilka är uppdelade på kabelskåp utomhus och i och intill driftrum (samlingsnamn för ställverk/nätstation/ nätkiosk) eller kablar där elektrisk fara finns (ström, spänning, frekvens). Arbetsmetoden är skötselåtgärd om ingen elektrisk fara finns och i vissa fall ESA-ANS. 1

2 Innehållsförteckning Översikt arbetsmetoder... 3 Arbetsinstruktion kabelskåp skyddat... Fel! Bokmärket är inte definierat. Arbetsinstruktion driftrum... Fel! Bokmärket är inte definierat. Icke godkända arbeten... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kabelanvisning vid elektrisk fara... 4 Allmänt... 4 Bakgrund... 4 Regelverk... 5 Tillämpning... 7 Beskrivning av arbetsmetoder... 8 Skötselåtgärd... 8 Andra arbetsmetoder... 8 Arbete nära spänning... 8 Arbete utan spänning eller arbete med spänning... 8 Riskhantering med riskidentifiering och riskeliminering Elolyckor Checklista för risker Förbjudna anläggningsdelar 14 Personlig och allmän skyddsutrustning Bilaga 1 - Säkerhetsorganisation Bilaga 2 - Nätägare/kunder... Fel! Bokmärket är inte definierat. Bilaga 3 Riskhantering av elsäkerhetsledaren... Fel! Bokmärket är inte definierat. Bilaga 4 - Underlag för riskbedömningar Beskrivning av olika skadescenarior som orsakats av att kända risker orsakat en skada på person 20 Bilaga 5 -Riskhantering av elektrisk energi Strategiåtgärder för riskhantering av elektrisk energi..29 2

3 Översikt arbetsmetoder Översikten visar de fem arbetsområden för kabelskåp och driftrum som är vanligast inom geografiska områden med andra infrainstrukturer som påverkar och måste uteslutas med aktiv metod (t.ex. sändning 1-5 W och 8 khz till 83 khz). Passiv metod (t.ex. radio och 50 Hz) utan risk för elektrisk fara är ofta tillräckligt om annan infrastruktur inte finns men denna metod är utesluten i t.ex. tätort och vid förtätade kabelstråk och ledningar från olika infrastrukturägare. Aktiv metod Kabelskåp skyddat Kabelskåp oskyddat Driftrum System- /deljord Driftrum Ställverksgolv Driftrum Ledande anl.delar Följ instruktioner sidan 4 Följ instruktionerna sidan 7 Följ instruktioner sidan 6 Följ instruktioner sidan 6 Följ instruktionerna sidan 7 Ej godkända arbeten kontakta ledning Ej godkända arbeten kontakta ledning Ensamarbete förbjudet Elsäkerhets planering Innehavare måste ge tillstånd Elsäkerhets planering 3

4 Regelverk för arbetsmiljö: SFS 1977:1160, 3 kap. 2-3 AFS 1982:3, AFS 1999:3/2008:16, 2001:1, 7,1957:601. ELSÄK FS-2006:1, ESA Grund/Arbete, Linetec AB:s ledningssystem Övrigt: Arbetsgivaren skall se till att arbetstagarnas kunskaper om arbetet och riskerna i arbetet är tillräckliga för att ohälsa och olycksfall skall förebyggas Allmänt För att säkerställa personsäkerhetsansvaret ska personal vilka kan utsättas för elektrisk fara ha nödvändig kompetens i form av teoretisk och praktisk utbildning samt erfarenhet och alltid efterleva regelverket inklusive arbetsinstruktionerna och riskbedömningar. Bakgrund Linetecs servicetekniker sätter ut elinfrastruktur med aktiv metod vilket inte omfattas av installationsarbete och krav på elbehörighet men faller inom flera lagrum där arbetsgivaren och även anläggningsinnehavaren ska se till att arbete som utförs sker på sådant sätt att betryggande säkerhet ges mot personsäkerhet. Se tabell 1. Tabell 1 - Ansvar - Elsäkerhet Ansvar för Elanläggning Personsäkerhet Arbete där det finns elektrisk fara Behörighetsansvar Elinstallationsarbete Elektrisk materiel Lagrum Starkströms förordning ELSÄK-FS 2006:1 Elinstallatörsförordning Förordning om SFS 2009:22 Elsäkerhetsverkets SFS 1990:806 elektrisk materiel föreskrifter ELSÄK-FS 2008:3 ELSÄK-FS 2013:1 SFS 1993:1068 ELSÄK-FS 2008:2 ELSÄK-FS 2000:1 Arbetsuppgifter Kontroll Besluta om anvisningar Kompetens Kontroll Åtgärder Riskbedömning (AV) Kontroll Underhåll Information Riskhantering (ESA) Anställnings- förhållande Kompetens Elsäkerhetsplanering Ansvarig Innehavaren Arbetsgivaren Elinstallatören Ägaren och användaren Linetecansvar Överenskomma med innehavaren Utbildning (ingår i ESA) samt Inget krav men vi Underhåll och hur anläggningsinfo och access dessa instruktioner eftersträvar utbildning kontroll av detta (säkerhet) förmedlas motsvarande yrkesmän elektriker vid anställning Linetec gör i dag Se bilaga 1 Dessa instruktioner och internutbildning samt kontroll av Elsäkerhetsledare för eget Ledningssystem och arbete => Tekniker samt dessa instruktioner andras arbete=> Elektriker 4

5 efterlevnad i fält via arbetsmiljöronder Regelverk Översikt de styrande lagar, föreskrifter, förordningar, riktlinjer och anvisningar vilket omfattar företaget och dess anställda. EU/Riksdag/Regering Direktiv/Lagar/förordningar verket Lagar, förordningar och AFS Elsäkerhetsverket Föreskrifter Anläggningsinnehavaren Föreskrifter/regler/rutiner Linetec AB Instruktioner och riskbedömningar Underentreprenör Linetec ansvarar EU-ramdirektiv säkerhet och hälsa 89/391/EEG Artikel 6 Arbetsgivarens allmänna skyldigheter 1. Inom ramen för sina skyldigheter skall arbetsgivaren vidta tillräckliga åtgärder till skydd för arbetstagarnas säkerhet och hälsa, inbegripet förebyggande av risker i arbetet och tillhandahållande av information och utbildning samt iordningställande av erforderlig organisation och nödvändiga resurser. Näringsdepartementet Ellag (1997:857) 9 kap. Skyddsåtgärder Bemyndiganden för regeringen att meddela vidare föreskrifter. Förordningarna är inte heller så detaljerade utan detaljföreskrifterna har regeringen överlåtit åt Elsäkerhetsverket att besluta. Näringsdepartementet Starkströmsförordningen 2009:22 4 Innehavaren av en starkströmsanläggning eller anordning ska fortlöpande kontrollera att anläggningen eller anordningen ger betryggande säkerhet mot person- eller sakskada. 5 Innehavaren av en starkströmsanläggning eller anordning ska se till att arbete som utförs på eller i anslutning till anläggningen eller anordningen sker på ett sådant sätt och utförs av, 5

6 eller under ledning av, personer med sådana kunskaper och färdigheter att betryggande säkerhet ges mot person- eller sakskada. verket lagen SFS 1977:1160 Styrande föreskrifter AFS 2001:1/1999:3/2008:16 (totalt omfattas Linetec av ca 40 st.) Kap 2, 2 samt kap 3, 2, 2 a och 3. Arbetsgivaren ansvarar för att arbetsmiljön är säker och sund, förebygga ohälsa och olycksfall och planera, leda och kontrollera med riskbedömningar. SFS1977:1160 lagen, Kap 3, 4, 6, 7, 7 a-h, 12. Arbetstagaren är skyldig att följa givna föreskrifter samt använda de skyddsanordningar och iaktta den försiktighet i övrigt som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall. AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete, 6, 7, 8, 10. Uppgiftsfördelningar och kunskaper samt riskbedömningar, åtgärder och uppföljning. 7 Arbetsgivaren skall se till att arbetstagarnas kunskaper om arbetet och riskerna i arbetet är tillräckliga för att ohälsa och olycksfall skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. När riskerna i arbetet är allvarliga skall det finnas skriftliga instruktioner för arbetet. Elsäkerhetsverket ELSÄK- FS 2006:1 2. God elsäkerhetsteknisk praxis, erkänd eller svensk standard. Säkerhetsåtgärder vid risk för elektrisk fara ska grundas på riskbedömning. 4. Kunskap och utbildning. Kunskap om faran och utbildning för de säkerhetsåtgärder som behövs. 5. Elsäkerhetsplanering. Vid risk för elektrisk fara ska det utses vem eller vilka som säkerställer att säkerhetsåtgärder vidtas. 6 & 7. Säkerhetsåtgärder. Frånkopplad anläggning och spänningssatt anläggning där särskilda säkerhetsåtgärder skall vidtas. ELSÄK-FS 2008:1 2 kap. God elsäkerhetsteknisk praxis 1 En starkströmsanläggning ska vara utförd enligt god elsäkerhetsteknisk praxis så att den ger betryggande säkerhet mot person- eller sakskada på grund av el. 3 kap. Grundläggande säkerhetskrav 9 En starkströmsanläggning ska vara utförd så, att arbete på anläggningen kan utföras på ett säkert sätt. 6

7 ELSÄK-FS 2008:3 Innehavarens kontroll av elektriska starkströmsanläggningar 3 Genom kontroll enligt 2 ska anläggningens innehavare försäkra sig om att anläggningen uppfyller gällande bestämmelser. Svensk Standard SS Riskbedömning och följa installationsmetod enligt god elsäkerhetsteknisk praxis. SS-EN :2013 ( utgåva 2 gäller till ) Skötsel av elektriska anläggningar Anläggningsinnehavarens fastställda anvisningar - Interna regler Ägaren av infrastrukturen med tillhörande anläggningsdelar har rutiner och regler som baseras på deras lokala förutsättningar. Dessa styr övergripande vad som gäller för säkerheten och arbetsmiljön inom företagets anläggningsdelar. Innehavaren har normalt eldriftansvaret, samordningsansvaret och rådaransvaret. De olika funktionerna gällande ESA (elanläggningsansvarig/eldriftledare/elsäkerhetsledare/säkerhetsman/m.m.)för arbeten inom anläggningarna är normalt personal anställd av innehavaren eller av godkänd fackkunnig elentreprenör. ESA 14 Grund och Arbete Elsäkerhetsanvisningarna (ESA) är kompletterande anvisningar som bland annat reglerar samarbetet mellan nätägare, entreprenörer och installatörer. Anvisningarna kompletterar skötselföreskrifterna och motsvarar föreskrifternas krav på god elsäkerhetsteknisk praxis. Tillämpning Ledningsanvisning omfattas av ett regelverk utöver lagstiftning och föreskrifter där ESAanvisningar är en branschstandard vilket alla våra nuvarande kunder använder. Genom att tillämpa ESA i fastställd omfattning enligt dessa instruktioner säkerställer vi att vid komplicerade anläggningar (pga. anläggningens utformning/skötsel) utför arbetsmetoder som är etablerade och tillämpbara samt att personal har dokumenterade kunskaper med utbildning och kompetens inom innehavarens anläggningsområden. Vid särskilda risker i arbetet ska arbetsgivaren med skriftliga instruktioner anvisa hur arbetet ska utföras för att eliminera riskerna. I detta fall för elektrisk fara. Instruktionerna beskriver arbetsmetoder och anläggningsdelar vilka är uppdelade på kabelskåp utomhus och i och intill driftrum (samlingsnamn för ställverk/nätstation/ nätkiosk) eller kablar där elektrisk fara finns (ström, spänning, frekvens) samt efter lokala förutsättningar för infrastrukturägare om det behövs för att säkerställa typ av anläggningskunskap som idag inte är känd (se bilaga 2). Detta gäller alla nya kunder och ändringar i befintliga som kan påverka elsäkerheten. 7

8 Beskrivning av arbetsmetoder Vi har med dessa instruktioner utfört en generell elsäkerhetsplanering (RISK-P) och gäller för de arbetstagare som arbetsgivaren redovisat under Bilaga 1 för säkerhetsorganisation för personal. Metoderna som idag används redovisas enligt nedan. Skötselåtgärd Ledningsanvisningen som består av teknisk utsättning med sändartång endast runt jordledare är enligt ESA Grund normalt skötselåtgärd med begränsade och kortvariga åtgärder om tekniska utsättningen med instrument kan utföras säkert utan risk för elektrisk fara. (Eldriftledaren måste godkänna skötselåtgärd). Detta motsvarar arbete i fält med de flesta kabelskåp inom lågspänning och som är skyddsavskärmade/kapslade (IP20) enligt modern standard för elanläggningar. Detta gäller också driftrum där arbetsmoment för systemjord eller kablar under golv sker och ingen elektrisk fara finns då varken närområde beträds eller säkerhetsavståndet påverkar. Se figur 1 hur processen sker. Risk-P Elsäkerhets planering enligt instruktion Figur 1 Arbetsprocess Aktiv metod runt jordledare Risk-U Elsäkerhets ledare utför riskhan tering Skötsel åtgärd (elektrisk fara saknas) Utsättnin går att utföra enligt instruktion Andra arbetsmetoder Arbete nära spänning Om inte arbetet kan utföras säkert med eliminering av elektrisk fara pga. avsaknande av fullgod skyddsavskärmning/kapslade installationsutförande (IP20) där fasledare är synliga och åtkomliga inom fastställda avståndet i ESA Grund för närområdet skall normalt arbetsmetod Arbete nära spänning väljas enligt ESA Arbete. För kabelskåp inom lågspänning finns det ofta ca 5-10 % av innehavarens bestånd som fortfarande är oisolerade och faller inom denna arbetsmetod. Se figur 2 nedan hur arbetsprocessen sker. Arbete utan spänning eller arbete med spänning Skulle t.ex. utsättning behöva ske med andra arbetsmetoder som arbete utan spänning (AUS) eller arbete med spänning (AMS) kan inte det ske utan att arbetsgivaren och innehavaren med elanläggningsansvarig och eldriftledaren blir inblandade för att tillämpa elsäkerhetsplanering enligt vald arbetsmetod. Se figur 2 nedan hur arbetsprocessen sker. 8

9 Ledningar kan inte sättas ut enligt skötselåtgä rd Linetec informerar kund Anläggning s innehavare n kontaktas ESA arbets metod identifieras Utförare för vald ESA beställs Tekniker arbetar under utförare Figur 2 9

10 Riskhantering med riskidentifiering och riskeliminering 1. Översikt risker inom kabelutsättning vid elinfrastruktur och åtgärder. Nedan visar vad som ska riskbedömas av elsäkerhetsledaren (Risk-U) innan arbetet startar. Kabelskåp nedan är inte tillåtet att arbeta med. Riskhanteringen innebär att t.ex. ESA-ANS måste väljas. Risker Närområde/ Riskområde elektrisk fara Isolering kabel defekt Instrument/ kablar Luckor faller in i skåp Enligt riskbedömning Skötselåtgärd eller ESA ANS Arbetsmetod Hantering Egenkontroll Enligt riskbedömnin g Åtgärder 10

11 Elolyckor Riskbedömning i detta dokument måste följas för att eliminera kontakt med ledande anläggningsdelar vilket kan orsaka ett eller flera av följande livsfarliga händelser: Strömgenomgång Kortslutning Ljusbåge Med strömgenomgång avses när kroppen fungerar som strömledare. En ljusbågsolycka innebär att kroppen utsätts för överslag på grund av kortslutning. Ljusbågen kan medföra att kroppen utsätts för värme som leder till brännskada alternativt både till värme och till strömgenomgång. Skador speciellt vid strömgenomgång beror på vilken väg strömmen tagit genom kroppen, hur lång tid man varit utsatt för ström, hur stark strömmen varit, vilken vävnad som blivit drabbad (hjärta, njurar och lever är utsatta) och personliga förutsättningar som medicinska faktorer och kroppsmotstånd. 11

12 Checklista för risker Riskhantering kabelskåp lågspänning De vanliga riskerna för elektrisk fara vid kabelskåp är: Öppna kabelskåp/anläggningsdel Anslutning av kabeltång över jordledare och anslutning mot annan jord i utrymme Lämna kabelskåp öppet utan överblick - risk för allmänhet (främst barn) N Kontrollera/Bedöm Risker Åtgärda 1 Vald arbetsmetod inne eller intill innehavarens anläggningsdelar ska vara säker Kroppsdel eller instrument berör riskområde. Kontakt sker på fasledare (potentialskillnad) 2 Kabelskåps status (nytt/gammalt) 3 Ingen ojämn terräng/hinder framför skåp 4 Ouppmärksamhet (telefon/kollega/kund) 5 Kortärmad tröja/utan handskar/felaktig personlig skyddsutrustning 6 Öppnar skåp stående framifrån och/eller arbetar lutande framåt mot skåp Elskåp kan medföra tekniska risker med oskärmade och/eller lösa ledare inne i skåp, dålig jordning av ytterhölje och låsregel som faller in vid öppnande och kortsluter med ljusbåge som följd Snubblar in mot skåp efter det är öppet Beteendebaserat fel där handhavandefel orsakar kontakt med ledande kablar Kontakt med anläggningsdel med potentialskillnad Högre tyngdpunkt med sämre balans än knästående och faller in/tar emot inne i skåp Utsatt rakt framifrån för ljusbåge 7 Kabeltång/ledning skadad Kortsluter mot ledning vid anslutning av PEN-/jordledare bredvid spänningssatt fasledare 8 Lämna inte elskåp obevakat Civil person kommer åt elskåps ledande delar Kan inte arbetsmetod skötselåtgärd uppfyllas ska arbete nära spänning väljas. Ensamarbete förbjudet Ta del av innehavarens anläggningsinformation som arbetsgivaren ska tillhandahålla. Okänt elskåp ska betraktas som osäkert. Rensa undan hinder. Telefon avstängd. Koncentrera på elskåpet och anslutning av sändartång Använd rätt skyddsutrustning Sänk kroppen med lägre tyngdpunkt. Stå stabilt. Stressa inte. Välj rätt arbetsmetod. Arbete nära spänning om det går. Annars kontakta arbetsgivare. Isolerduk ska användas 12

13 Riskhantering driftrum vid låg/högspänning De vanliga riskerna för elektrisk fara vid driftrum är: Inte tagit del av den skriftliga riskbedömningen enligt ESA som utsedd elarbetsansvarig ska utföra Okända lokala förutsättningar N Kontrollera Risker Åtgärda 1 Vald arbetsmetod inne eller intill innehavarens anläggningsdelar Kabelanvisare arbetar i fack eller inneslutna anläggningsdelar med felaktig arbetsmetod Kan inte arbetsmetod skötselåtgärd uppfyllas ska arbete nära spänning väljas. Ensamarbete 2 Osäkerhet av personal/elsäkerhetsledare Felaktig arbetsmetod väljs där potentialskillnad vid ingrepp orsakar elektrisk fara för utsättaren. 3 Spänningslöst Indikering Lita inte på indikeringen utanpå facket som visar att frånskiljaren visar öppen/0 och att facket borde vara spänningslöst. 4 Ouppmärksamhet (telefon/kollega/kund) 5 Kortärmad tröja/utan handskar 6 Skyddsavskärmning för ledare med elektrisk fara saknas inne i utrymme Beteendebaserat fel där handhavande orsakar kontakt med ledande kablar Kontakt med anläggningsdel med potentialskillnad Beröring eller överslag (120 mm vid 10 KV) orsakar strömgenomgång/kortslutning/ljusbåge 7 Kabeltång/ledning skadad Kortsluter mot ledning vid anslutning av PEN-/jordledare bredvid spänningssatt fasledare förbjudet Ta del av riskhanteringen som elsäkerhetsledare ska ha utfört. Spänningsprovning måste ske innan arbete enligt anvisningarna och skyddsåtgärder baserad på vald arbetsmetod enligt ESA Arbete Telefon avstängd. Koncentrera på elskåpet och anslutning av sändartång Använd rätt skyddsutrustning Välj rätt arbetsmetod. Arbete nära spänning om det går. Annars kontakta arbetsgivare Välj rätt arbetsmetod. Arbete nära spänning om det går. Annars kontakta arbetsgivare. 13

14 Förbjudna anläggningsdelar Nedanstående anläggningsdelar är förbjudna att arbeta med då kabelskåp och driftrum (t.ex. nätkiosk/trafo/station) är livsfarliga och kräver rätt vald arbetsmetod och elsäkerhetsplanering med omfattande skyddsåtgärder motsvarande ESA Grund/Arbete för att eliminera risken att utsättas för elektrisk fara. Kabelskåp saknar skyddsavskärmning Lågspänning 400 V med hög primär ström där frånkoppling normalt inte sker vid förbindelse mot fas/jord. Äldre elskåp utan beröringsskydd där nedre luckan måste tas av för att komma åt jord. Inkommande RTS-faser från transformator med huvudsäkringar matning och huvudsäkringar fastighet. I nedre bild syns jordledarna för respektive adress. Ojämna nummer till vänster och jämna till höger. Nätkiosk saknar skyddsavskärmning Nätkiosk med mellanspänning (högspänning) på minst V där frånkoppling sker efter flera sekunder vid förbindelse mot fas/jord. Bild visar verklig olycksplats med dödlig utgång år 2011 och inträffat i samband med kabelanvisning utan instruktion och ensamarbete. Tröskelrisk, snubblar in, och överslagsrisk (innanför närområde => med direktkontakt av riskområde) innebär livsfara. 14

15 Nedanstående anläggningsdelar får inte öppnas och anslutas i närområde/riskområde eftersom det kräver rätt vald arbetsmetod och elsäkerhetsplanering med skyddsåtgärder enligt ESA Grund/Arbete för att eliminera risken att utsättas för elektrisk fara. Arbete med spänning på. Fasledare ansluten för att sätta ut ledare för inmätning. ESA-arbete med elsäkerhetsplanering. Översikt arbetsmetoder Fack i ställverk är förbjudna att arbeta i. Endast under ställverksgolv (om man aldrig kommer inom närområdet till elkablar/anl.del som går ut och in till fack) och systemjord samt i ovanstående fall, kabelskåp med skyddsavskärmning för lågspänning 15

16 Personlig och allmän skyddsutrustning Personlig skyddsutrustning ska inte användas i första hand utan gemensamma kollektiva skyddsåtgärder ska prioriteras framför individinriktade. Risker ska i första hand: elimineras begränsas kontrolleras. Följande personlig skyddsutrustning gäller vid elektrisk fara: Utrustning Hjälm inkl. hakrem Skyddsskor/ skyddsstövlar Skyddsklädsel varselkl:3/2 EN471 Skyddshandskar Fallskyddsutrustning Hörselskydd* Skyddsglasögon/ visir Vibrationsdämp. handskar Andningsskydd/ Flykthuva** Jordfelsbrytare fast/portabel Område Elektrisk fara x/o x x x/o o o x/o o o o Kommentar Driftrum Alltid Alltid x=ska alltid användas i arbetet Bedömning Inte aktuellt enligt risk bedömning o=behöver normalt inte användas om inte risker finns Nej Nej Driftrum Nej Nej Nej x/o=bedöms av arbetsgivare med instruktion för arbetet *Vid krav på säker kommunikation särskild riskbedömning. **Användning vid behov av evakuering vid brand i särskilda/slutna utrymmen (t.ex. tunnlar) Vid arbetsmetod som innebär ESA ANS och ESA AMS ska följande uppfyllas. Flamsäkrad, ljusbågstestad skyddsklädsel (EN ) vilket ska vara närmast hud (syntetiska kläder är inte godkända) och utåt samt certifierade skyddsskor, hjälm med heltäckande visir och isolerade och/eller flambågshandskar för vald arbetsmetod (Regelverk => SFS 1977:1160, kap 2, 7, AFS 1996:7, AFS 2001:1, AFS 2001:3, 1999:3/2008:16. KIFS 1998:8, 2008:3, 2011:3) Personlig skyddsutrustning får användas endast om den uppfyller följande: Är anpassad i förhållande till de risker den är avsedd för utan att den leder till ökad risk, anpassad till förhållandena på arbetsplatsen, anpassad till aktuella arbetsställningar och arbetsrörelser, anpassad till arbetstagarens hälsotillstånd och anpassad till bäraren efter nödvändig justering. 16

17 Godkänd av: DNM Bilaga 1 - Säkerhetsorganisation SÄKERHETSORGANISATION EL 2015 FÖR KOMPETENS OCH ANSVAR ENLIGT ESA 14 GRUND Funktion Arbets givare Person säkerhets ansvarig Kabelanvisare FS2006:1 ESA 14 El samordnings ledare Kabelanvisare FS2006:1 ESA 14 El samordnings ledare Kompetens Ansvar Resurser Fack kunnig el & risker Risk-P Operativt Ansvarig Fackkunnig el Risk-U Elsäkerhetsledare eget arbete Lokalt för driftrum Instruerad el Risk-U Elsäkerhetsledare eget arbete Lokalt för driftrum 17

18 Godkänd av: DNM Anmärkning: * Inmätning Elnät för driftrum/tekniska objekt med andra utsättare - tidsbestämt till X bestämmer vem som blir Elsamordningsledare vid behov. Ska skrivas ned på riskbedömningen (övrig info) => Bilaga 3 Riskhantering av elsäkerhetsledaren ** Kabelanvisning Elnät för driftrum/tekniska objekt med andra utsättare - tidsbestämt till *** Kabelanvisning Elnät för driftrum med x - tidsbestämt till **** Kabelanvisning Elnät för driftrum/tekniska objekt med x med andra utsättare - tidsbestämt till När X elnät arbetsområden innehåller flera tekniker och de kommer att befinna sig i t.ex. samma elsäkerhetsansvarsområde, som ett driftrum, är prioriteringen för elsamordningsledare: 1. x. 2. x 3. X = Utbildad 2015 O = Inplanerad 2016 Arbetsledning bestämmer omfattning av arbete med elektrisk fara och avsätter erforderliga resurser för teoretisk och praktisk erfarenhet. Personsäkerhetsansvarig kontrollerar mot elnätsbolag/anläggningsinnehavare för att uppfylla regelverk enligt detta dokument samt kontrollerar enligt ledningssystem för arbetsmiljö och säkerhet regelbundet i den omfattning som krävs för att eliminera risken avseende olycksfall för arbetstagar 18

19 Godkänd av: DNM Bilaga 4 - Underlag för riskbedömningar Riskbedömning för utsättning vid elektrisk fara Felaktig arbetsmetod eller inte följt ESA => riskhantering, arbetsbevis, spänningskontroll, avskärmning, frånskiljning, blockering, avspärrning, användning av olämpliga verktyg och tekniskt fel som förväxlad fas- och skyddsledare eller trasig kapsling Kabelskåp som är defekt (Inte IP20 => sättning i mark, trädrötter, påkörning, ålder) Driftrum (ställverk, nätstation, nätkiosk) med tillhörande anläggningsdelar och kablar Riskhantering inte tillräcklig för ordinarie eller ny aktivitet Arbetare startar innan elsäkerhetsledare godkänt arbetet Uppmärksamhet pga. tidpunkt, trötthet. stress, sjuknärvaro, mobiltelefon, osv. Tekniska instrument sändare, felaktig i kablar Personer (innehavare, medarbetare, entreprenörer) med oklara roller Riskfaktorer att kontrollera Kontrollera Lågspänningsställverks funktion Bedöm/åtgärda/informera Ljusbågsolyckors skadeverkningar kan reduceras om: Frånkopplingstiden i ett lågspänningsställverk (kortslutningsström ofta hög) inte överstiger 0,1 s då energin i ljusbågen är proportionell strömmen i kvadrat gånger tiden. Personlig skyddsutrustning (hjälm/visir/skyddsglasögon/isolerade handskar/isolerade skor/isolerad matta eller golv) uppfyller anläggningskrav och där ljusbågsskyddade kläder är i nyskick (hela/rena/impregnerade) från närmaste huden och utåt Högspänningsanläggningar/väder Manteltryck på kabel Högspänningsanläggningar vilka har jordfel eller vid åskurladdning kan orsaka stegspänning som i marken kan överleda till person. Isolationsskador pga. högt tryck på kabelmanteln. Isoleringen flyter undan mellan ledarna så att överledning sker. Kontrollera kabelinstallationen och hur dess anslutningar är utförda. 19

20 Godkänd av: DNM Huvudsäkrings storlek Större än 25 A medför att huvudsäkringens storlek har en betydande roll för skadeverkningarna vid ljusbåge. 63 A och ovanför är direkt ljusbågsrisk hög Beskrivning av olika skadescenarior som orsakats av att kända risker orsakat en skada på person Utförare av kabelutsättning Erfaren anställd med kunskaper om risker för el (minst fackkunnig person: person som har lämplig utbildning, kunskap och erfarenhet av arbete och lokala anläggningstyperna enligt ESA Grund för att kunna analysera risker och undvika riskkällor som elektricitet kan medföra). För oerfaren anställd och extern entreprenör finns ytterligare faktorer som inte bedömts i scenariorna. Skadescenario 1 (Kabelskåp oisolerat) Teknikern öppnar kabelskåp vilket är oisolerat. Lucka, låsregel eller annan defekt inne i skåp (t.ex. fasledare lös) medför strömgenomgång alternativt kortslutning med ljusbåge. Skadescenario 2 (Kabelskåp oisolerat) Teknikern öppnar kabelskåp vilket är oisolerat. Fasledare RST inkommande och/-eller utgående är oisolerade Tekniker faller in (tappar balansen) mot skåp och tar i faser eller kommer åt faser vid anslutning av jordtång med strömgenomgång. Faller in eller kommer åt värderas lika då ingen statistik finns på vilken som är mer sannolik. Skadescenario 3 (Elskåp isolerat men defekt) Tekniker öppnar skåp och ska ansluta mot jordledare. Fasledare inom skåp är inte fullständigt avskärmad (bristande utförande) och jordtång kommer åt ledare. Skadescenario 4 (Driftrum ställverksgolv) Tekniker ska ner under golv för att identifiera och komma åt rätt kablar. Förlagda kablar är skadade i mantel och orsakar kortslutning vid beröring (trampning). 20

21 Godkänd av: DNM Konsekvensen (allvarligheten) Skadetyp kan delas upp i olika faser som benämns gemensamt som elolycksfall med elektrisk energi pga. konsekvenserna av strömgenomgång eller ljusbåde. Se tabell 1. De olika konsekvenserna kan vara diagnosticeras från fraktur, krosskada, amputation, luxation, fastklämning/ klämskada, hjärnskakning, stick, punktering, blåmärken (skrapsår/ kontusion, svullnad, ödem). Skadetyp Strömgenomgång Ljusbåge Skadetyp/dagar Skadans konsekvens (sjukskrivningsdagar) och tillhörande symtom Lindrig personskada 1-2 Måttlig personskada 3-7 Allvarlig personskada 7-28 Mycket allvarlig skada [men/död] Strömgenomgång Ljusbåge Symtom Obehag med smärta, illamående, huvudvärk men går över Lokala effekter (tillfällig kramp eller muskelförlamning) Känningar<6mån Brännskador invärtes och kräver sjukhusvård Känningar>6mån Livslånga handikapp eller dödlig utgång Tabell 1. Gradering av olika konsekvenser efter elolycksfall. Följande gäller för beräkning av antalet sjukdagar: Dagen när elolyckan inträffar räknas inte. Samtliga dagar, även helgdagar, räknas under sjukperioden. Sannolikheten Hur sannolikt är det att en kabelutsättning inom elektrisk infrastruktur orsakar ett olycksfall där teknikern utsätts för elektrisk energi? Genom empiriska skattningar (statistiska olyckor baserat på yrkesmän elektriker), logiska system, erfarenhet från hög och lågspänningsanläggningar (>20 år) felfrekvenser, antal kabelutsättningar och varaktighet av de operationer där utrustningen används kan exponeringstid inom närzon bedömas. Den skattade statistiken nationellt från antal anmälda olyckor från databaser som Elsäkerhetsverket, verket, IDB, PAR och DOR ligger till grund för bedömningen. Sannolikheten kan delas upp i olika händelser, se tabell 2 De tre översta scenariorna är aktuella. Övriga är komplement till riskbedömning. Skadescenarior Skadans sannolikhetsgrad Total sannolikhet Teknikern öppnar kabelskåp 1. Defekt 1/ / vilket är oisolerat. Lucka, 2. Kontakt el 1/10 låsregel eller annan defekt 3. Strömgenomgång 1/1 4. Skada av 1/2 inne i skåp (t.ex. fasledare lös) strömgenomgång > 1/ medför strömgenomgång alternativt kortslutning med 21

22 Godkänd av: DNM ljusbåge (räknas som strömgenomgång) Teknikern öppnar kabelskåp vilket är oisolerat. Fasledare RST inkommande och/-eller utgående är oisolerade Tekniker faller in (tappar balansen) mot skåp och tar i faser eller kommer åt faser vid anslutning av jordtång med strömgenomgång. Faller in eller kommer åt värderas lika då ingen statistik finns på vilken som är mer sannolik Tekniker öppnar kabelskåp och ska ansluta mot jordledare. Fasledare inom skåp är inte fullständigt avskärmad (bristande utförande) och jordtång kommer åt ledare 1. Oisolerat skåp 2. Kontakt med el 3. Strömgenomgång 4. Skada av strömgenomgång 1. Defekt ledare 2. Kontakt med el 3. Strömgenomgång 4. Skada av strömgenomgång 1/10 1/ /1 1/2 1/ /10 1/10 1/2 1/ > 1/ / < 1/ Tekniker ska ner under golv för att identifiera och komma åt rätt kablar. Förlagda kablar är skadade i mantel och orsakar kortslutning vid beröring. 1. Under golv 2. Trampar på kabel 3. Kabel skadad (flytande ledare) 4. Kontakt med el 5. Strömgenomgång 6. Skada av strömgenomgång 1/10 1/10 1/ /2 1/1 1/2 Tabell 2. Delsannolikheter som summeras för total sannolikhet. 1/ < 1/

23 Godkänd av: DNM Risknivå Riskmatris baserat på sannolikheten och konsekvensen enligt tabell 3. Skadans konsekvens Sannolikheten att elutsättning orsakar personskada Hög > 50 % H A A A > 1/10 M A A A > 1/100 M A A A > 1/1,000 L H A A > 1/10,000 L M H A > 1/100,000 L L M H > 1/1,000,000 L L L M Låg < 1/1,000,000 L L L L Risknivån efter att sannolikheten och konsekvensen är bedömd. A Allvarlig risk H Hög risk M Medelhög risk L Låg risk Riskbedömningen för skadescenariorna. Se tabell 4 för bedömning. Skadescenario 1. Sannolikhet: 1/ Konsekvens: 3 Risknivå: M - Medelhög risk Skadescenario 2. Sannolikhet: 1/ Konsekvens: 4 Risknivå: M - Hög risk Skadescenario 3. Sannolikhet: 1/ Konsekvens: 2 Risknivå: L - Låg risk 23

24 Godkänd av: DNM Skadescenario 4. Sannolikhet: 1/ Konsekvens: 2 Risknivå: L - Låg risk Tabell 4 Skadescenario Ljusbåge (>100 A) Typ av skada och kroppsdel Ljusbåge och strömgenomgån g Konsekven s 3 1. Defekt Sannolikhetsgrader 2. Kontakt el 3. Strömgenomgång 4. Skada av strömgenomgång 1/ /10 1/1 1/2 Total sannolikhet 1/ > 1/ Risk nivå M Tar i fasledare inkommande med mycket hög strömstyrka (>100 >) Ljusbåge och strömgenomgån g 4 1. Oisolerat skåp 2. Kontakt med el 3. Strömgenomgång 4. Skada av strömgenomgång 1/10 1/ /1 1/2 1/ > 1/ H Jordtång mot ledare Strömgenomgån g via isolerat tånghandtag 2 1. Defekt ledare 2. Kontakt med el 3. Strömgenomgång 4. Skada av strömgenomgång 1/ /10 1/10 1/2 1/ < 1/ L Mantelskada Strömgenomgån g via isolerad sko 2 1. Under golv 2. Trampar på kabel 3. Kabel skadad (flytande ledare) 4. Kontakt med el 5. Strömgenomgång 6. Skada av strömgenomgång 1/10 1/10 1/ /2 1/1 1/2 1/ < 1/ L Tabell 4. Visar risknivån efter bedömning av S och K. 24

25 Godkänd av: DNM Sammanfattning Identifiera de oisolerade elskåpen tillsammans med anläggningsinnehavaren och informera alla utsättare att dessa inte ska röras. Kontrollera i arbetsmiljörond att detta följs. Rimlig risknivå Risknivån är kopplat till de olika scenariorna. Uppskattning av sannolikheten är baserad på subjektiv bedömning, fakta som hur utsättning sker från aktuella fältbesök och egen erfarenhet samt statistik från olika register (se referenser). Konsekvenserna av skademekanismen (elektrisk energi) är bedömd utifrån den akuta skada som orsakas vid händelsen. Långvariga effekter vid mindre elektrisk energi är inte bedömt då vidare forskning saknas (t.ex. nervsystemskador, synrubbningar och kognitiva förmågan). Känslighetsanalys är utfört med påverkande omgivningsfaktorer vilka inte förändrar sammanlagda risknivån. Framtida risker Riskbedömningen baseras på faktiska risken som utgår från kända olyckor. Statistik av hur sannolikt det är att elolycksfall ökar eller minskar påverkas av förändrade rutiner. Anmälningsrutiner till Elsäkerhetsverket är ändrade där nu anmälaren bestämmer om det är elolycksfall. De som enligt lag är skyldiga att anmäla, som nätägare, har fått ny föreskrift att förhålla sig till med fler anmälningar som följd. Mörkertalet är stort bland yrkesmän och de anmälda elolyckorna kan vara bara ca 15 % av faktiska (2005 Elsäkerhetsverket). Vidare ser man att antalet olyckor ökar (källa Elsäkerhetsverket) och bakgrunden till detta är inte klar. Se nedan. 25

26 Godkänd av: DNM Bilaga 5 -Riskhantering av elektrisk energi Kabelutsättning där elektrisk fara finns har kända riskkällor där främst felaktig arbetsmetod med oftast katastrofal elektrisk energi tillsammans med kända riskfaktorer, omgivande miljö, vilka kombinerat med agens och värd, delas upp i före, under och efter skadan, för att identifiera förebyggande skadeorsak och begränsa skadans allvarlighet när den inträffar. Haddons Matrixtabell ger en översyn för samspelet mellan olika påverkande faktorer. De olika miljöfaktorerna kan vara rädsla att exponeras av el och skyddsformsbarriär samt anläggningsdels beskaffenhet. Agensen är energin från strömmen och person är den som träffas av energin. Uppdelad i tabell skulle det förebyggande resultatet bli: Haddons Matrix Före olycka (Särskilt förebyggande i rött) Person (Värd) Syn/hörsel Uppmärksamhet Synlighet Agens (orsakande energi/utlösande) Inom säkerhetszon/ närzon/riskzon Fel arbetsmetod Miljö (fysiska, sociala och andra faktorer) Säkerhetsorganisation Elarbetsansvarig eget arbete 26

27 Godkänd av: DNM Felaktigt beteende Elsäkerhetsplanering Potentialutjämning energi utlöses med strömgenomgång/ ljusbåge Torr Hög egen resistivitet Skyddsutrustning Direktkontakt lågspänning inom riskzon Överslag högspänning inom närzon Ampere Strömstyrka Kortslutningsström Utlösningstid/frånkoppling Efter olycka Personens ålder/inga sjukdomar/andra påverkande skador Möjlighet att påkalla hjälp (larm/telefon/person) Hjälp fungerar/kommer i tid. Vårdsystem finns tillgängligt med adekvata resurser. I Haddons Matrixtabell ser man att det finns tre tidsrymder/faser vilka kan kategoriseras med primär, sekundär och tertiärt förebyggande (före/under/efter elolyckan). Alla tre delar samspelar och kan vägas mot effekterna/kostnaderna för åtgärder i kolumnerna till höger (värd/agens/miljö). Prioriteringar där maximal effekt för preventiva åtgärder kan identifieras för att gå vidare med åtgärder. Energin, exponeringen och tiden i olycksögonblicket är avgörande över hur allvarlig skadan blir. Åtgärdsstrategin nedan baserad från Haddons Matrixtabell beskriver hanteringen av energin som frigörs i samband med en elolycka med elskador över vitala organ (t.ex. beteendebaserade misstag). Energiutlösande förlopp vid annat skeende (t.ex. överslag eller överledning i mark till annan person) som leder till en elskada behandlas inte. Strategierna för åtgärderna är fördelade i tio olika punkter där förloppet av skadans förlopp, före/under/efter elskadan kan fördelas enligt nedanstående uppdelning för förebyggande effekt av utlösande elenergi: Nr Strategi med åtgärd Förebyggande effekt Kommentar 1 Eliminera risken Arbetsinstruktion och efterlevnad 2 Separera risken Förhindra att arbetet sker i närzon 3 Isolera risken Skyddsavskärmning 4 Modifiera risken Minska att energin utlöses med tid över 0,1 sekund och med lägre energi ampere som ska vara under 30 ma Maximal effekt. Ja om inga genvägar tas och alla risker har identifierats Maximal effekt. Ja, om skyddsavskärmning är rätt utformad Maximal effekt. Fungerar om kontroll sker och isolering fungerar Låg effekt. Kan inte uppfyllas utan elsäkerhetsplanering pga. samhälleliga störningar Regelverk kräver rätt utbildning och kompetens intygande av arbetsgivare Regelverk ESA styr arbetet Skåpinstallationer enligt god elsäkerhetsteknisk praxis Anläggningsinnehavare blir inblandad 27

28 Godkänd av: DNM 5 Utrusta för att klara risken Motståndskraft mot energin som utlöses (personlig skyddsutrustning) 6 Träna och instruera Utbildning/kompetens, efterlevnad av säkerhetsregler, arbetsinstruktioner och arbetsberedning/planering av hur arbetsmetod ska ske för att undvika riskerna 7 Varna för risken Vid arbete där fler än en finns eller behovet av kompletterande skyddsåtgärder kräver det. Se ESA ANS. 8 Övervaka/Vakthållning av risken I detta fall motsvarar det punkt 7 9 Reducera skadan När skadefaktorn (elektrisk energi) och skademekanismen (strömgenomgång/ljusbåge) inträffat krävs aktiva åtgärder för räddning av person enligt L-ABCDE med inriktning mot elskada 10 Behandla skadan Aktiva (intensivvård/operation) och passiva åtgärder med vård och omsorg samt rehabilitering Låg effekt. Finns inga energireducerande skydd som kan hantera höga energiutlösningar via stora kortslutningsströmmar vid fel Hög effekt. Bygger på att efterlevnad följs i alla detaljer Medeleffekt/Högre effekt Elsäkerhetsansvarig för andras arbete säkerställer att instruktioner följs och riskbedömning utförs/korrigeras Medeleffekt/Högre effekt Övervakning/Vakthållning enligt ESA Liten effekt. Egentligen Inte acceptabelt att planera som strategiåtgärd för hantering av risk men regelverk kräver att kompetens finns direkt i arbetslag Liten effekt. Utanför säkerhetsorganisation förutom arbetsgivarens ansvar för rehabilitering (medicinsk rehabilitering sker alltid) Måste väljas efter arbetsmetod, t.ex. ESA AMS där isolerhandsmetod eller isolerstångmetod ingår med grundutbildning 3 dagar+ extra beroende på kompetens Alla utbildas och kontrolleras i fält Checklista enligt ESA är aktuell, Kompletterande skyddsåtgärder. Max 5 min på vakthållning. Dock inte aktuellt med skötselåtgärd utan vid ESA ANS Larmkedja måste fungera Sammanfattning: Tiopunktslistan delar upp tydligt de inneboende faktorerna vilka påverkar fallets förlopp och riskerna kan tydligt identifieras. Med att i detalj studera varje steg skapar man en stor kunskap om skadepreventiva åtgärder. Man får också en tydlig överblick på alla sammanhängande faktorer som är inbyggda i miljön. Handlingsplan skapas i samband med 28

29 Godkänd av: DNM arbetet och de olika etappernas åtgärder. Kräver mer tid och inblandade aktörer behöver vara med i frågeställningarna för relevanta svar på åtgärder som fungerar praktiskt. Strategiåtgärder för riskhantering av elektrisk energi Värmeenergirisken i inre organ och utanför kropp ska hanteras med rätt förebyggande effekt utan att tekniker kan skadas av elektrisk fara Eliminera och separera enligt punkter Eliminera risken Arbetsinstruktion och efterlevnad Maximal effekt. Ja om inga genvägar tas och alla risker har identifierats Regelverk kräver rätt utbildning och kompetens intygande av arbetsgivare 2 Separera risken Förhindra att arbetet sker inom närområde (på HSP kan det slå över i atmosfär) 3 Isolera risken Skyddsavskärmning Maximal effekt. Ja, om skyddsavskärmning är rätt utformad Maximal effekt. Fungerar om kontroll sker och isolering fungerar Regelverk ESA styr arbetet Skåpinstallationer enligt god elsäkerhetsteknisk praxis 29

30 Godkänd av: DNM Referenser Elsäkerhetsverket (Direkt, media samt via verkets paragraf 2-anmälningar, 2 arbetsmiljöförordningen (1997:1166) verket PAR Socialstyrelsen IDB Socialstyrelsen. DOR Socialstyrelsen SCB Svensk Energi Centrum för personsäkerhet vid Karlstads universitet Linetecs tidsrapportering Linetecs arbetsordererfarenhet inom Elnät (ca 5000 hittills) Linetecs arbetsmiljöronder Linetecs riskbedömningar 30