BASEN. Handikappidrottens grundutbildning

Transkript

1 BASEN Handikappidrottens grundutbildning

2 BASEN Handikappidrottens grundutbildning Innehållsförteckning Inledning Historia och organisation Svenska Handikappidrottsförbundet, SHIF Klassindelning Idrotter i SHIF Idrotter i andra Specialförbund, SF Handikapplära i korthet Ledarskap Livsutveckling Hjärnans funktion Inlärningsstilar Killar och tjejer Jämlikhet Fair-play Framgång Feed-back Anatomi Fysiologi - Psykologi Näringslära Alkohol tobak - doping Idrottsskolor - skolidrott SDF Nyttiga hemsidor Text: Per Olof Bergkvist Foto: omslagsbild Martin Nauclér, Övriga bilder: se bildförteckning, sid 46 Grafisk form: Johanna Lagerström

3 Välkommen till Basen - handikappidrottens grundutbildning! Glädjen inom idrotten! Den absolut viktigaste drivkraften inom idrotten är glädjen. Alla inblandade barn, ungdomar, vuxna, aktiva, ledare, funktionärer och ordförande eller vad det vara må medverkar inom idrotten för att det är så fantastiskt roligt. Som ledare är du en mycket viktig länk som håller samman kedjan och ser till att alla har roligt, mår bra och utvecklas, på alla sätt, som idrottare och människor. Glädje är den viktigaste drivkraften inom idrott. Handikappidrotten ( är organiserad och arbetar på samma sätt som hela idrottsrörelsen. Längre fram hittar du vilka idrotter som finns på programmet fastslogs handlingsprogrammet SHIF vill, ett material med RFs skrift Idrotten vill som idégivare. I programmet beskrivs riktlinjerna för den samlade handikappidrottens framtida satsningar på idrottslig utveckling för barn, ungdomar och vuxna, såväl bredd som elit skapades devisen Idrott i rörelse, idrott är rörelse och handikappidrotten utvecklas ständigt. Basen ska hjälpa dig att få grundläggande kunskap för att på bästa sätt fungera som ledare inom handikappidrotten. Basen är tänkt som en introduktion och är långt ifrån heltäckande. Efter varje avsnitt hittar du referenslitteratur och i slutet hittar du nyttiga hemsidor. På finns mycket litteratur som vänder sig direkt till idrottsledare. I alla områden som nämns i Basen finns gott om litteratur för fördjupade kunskaper. Handikappidrotten har en dimension som ger ökad livskvalitet och en stark önskan om personlig utveckling genom fysisk aktivitet. Aktiva tar alla möjligheter för att genom bl.a. ökad fysisk styrka, bättre kondition och motorik få ökad livskraft och livsglädje. Lycka till! Stockholm 2005, reviderad 2008 För SHIF, Per Olof Bergkvist

4 Historia och organisation Historia i korthet IK Hephata som bildades 1892 var den första idrottsföreningen för personer med funktionsnedsättning, döva. Under 1900-talets första hälft fanns många institutioner för personer med funktionsnedsättning, invalider som benämningen var då. På dessa institutioner växte intresset för idrott genom att elever och lärare tillsammans skapade aktiviteter. En mycket drivande lärare på 1960-talet var Bengt Hollén på Norrbackainstitutet i Solna. Bengt medverkade också då Svenska Handikappidrottsförbundet bildades. Under 60-talet bildades många idrottssektioner i handikapporganisationerna. Alf Nygren informerade och visade hur handikappidrott bedrevs, Alf var med och grundade SHIF. Fram till 1969 var De Handikappades Riksförbund (DHR) handikappidrottens huvudman. För handikappidrottens utveckling var det viktigt att få dela gemenskapen med den övriga idrotten i Riksidrottsförbundet, RF. SHIF bildades 1969 och invaldes samma år i RF-familjen som Specialförbund nummer 50. SHIF är ett kategoriförbund, vilket innebär att flera olika idrotter i administreras av organisationen. Det är svårt att framhäva någon särskild idrottare som betytt mer än andra för handikappidrottens uppmärksamhet. Profiler som alpine skidåkaren Ola Rylander, tyngdlyftaren Bengt fimpen Lindberg, simmaren David Lega, friidrottaren Håkan Eriksson och skytten Jonas Jacobsson har för alltid etsat sig fast i mångas minne. Inom SHIF samsas tre olika grupper idrottare med funktionsnedsättning: idrottare med rörelsehinder, idrottare med synskada och idrottare med utvecklingsstörning. Dövidrotten var tidigare en del av SHIF men har sedan 1995 ett eget Specialförbund, SDI, Svenska Dövidrottsförbundet. För idrottare med utvecklingsstörning har Bengt Nirje haft stort inflytande på utvecklingen. Det är hans tankar om normaliseringsprincipen som ligger till grund för idrottsliga framsteg hos personer med utvecklingsstörning, både nationellt och internationellt. Tyngdlyftaren Bengt fimpen Lindberg är en bland många idrottare med funktionsnedsättning som för alltid etsat sig fast i mångas minne.

5 SHIF - Svenska Handikappidrottsförbundet Organisation Medlemmar c:a 500 föreningar DF Distriktsidrottsförbund RF Riksidrottsförbundet (68 Specialförbund) Handikappidrottens SDF, Specialidrottsdistriktsförbund 21 st SHIF SF, Specialförbund Svenska Handikappidrottsförbundet Sisu-Idrottsutbildarna distrikt Sisu Idrottsutbildarna Riks SHIFs styrelse Styrelsen består av 9 ordinarie ledamöter som väljs vid förbundsmötet som hålls i maj månad vartannat år. ELITIDROTTSRÅD Rådet arbetar med elitfrågor som t.ex. Svenska Handikappidrottsspelen, SM-frågor och elitidrottsutbildning vid bl.a. RIG. Rådet utses av förbundsstyrelsen och arbetar i tvåårscykler. BREDDIDROTTSRÅD Rådet har ett samlat grepp om breddidrott, friskvård/hälsovård och rekrytering t.ex. Svenska Ungdomsspelen. Rådet utses av förbundsstyrelsen och arbetar i tvåårscykler. LEDARFÖRSÖRJNINGSRÅDET Rådet arbetar med utbildningsfrågor, ledarvård och ledarförsörjning både till den centrala verksamheten men lägger även planer för hela rörelsen. Rådet utses av förbundsstyrelsen och arbetar i tvåårscykler.

6 Medicinska Kommittén Medicinska kommittén skall vara behjälplig vid utbildning för klassificerare, sakkunnig i dopingfrågor samt svara för den medicinska bedömningen vad beträffar licenser och klassificering. Kommittén utser också medicinsk personal till landslag och till Paralympics. Idrottskommittéer (IK) Varje idrott som organiseras inom SHIF har en egen kommitté med ledamöter från föreningar med den specifika idrotten. IK ansvarar för budget, verksamhetsplan och uppföljning av verksamheten. IK i resp. idrott ansvarar tillsammans med ev. förbundskapten och sportchefen för resp. landslag. Paralympisk komitté SHIF är också Paralympisk Kommitté, NPC, National Paralympic Committee, vilket innebär ett totalansvar för hela den Paralympiska truppen, även för de idrottare med funktionsnedsättning som är aktiva i idrott inom andra Specialförbund. SHIF är Paralympisk Kommitté, vilket innebär ett totalansvar för hela den Paralympiska truppen.

7 Ett kansli med anställd personal finns i Idrottens Hus i Stockholm Distriktsorganisation Sverige är indelat i 21 distrikt som vardera har ett Specialidrottsdistriktsförbund (SDF) som stödjer de lokala föreningarna med utbildning, information och myndighetskontakter. SDF samordnar ungdoms-, bredd- och tävlingsidrott inom distriktet och informerar allmänheten om handikappidrott. De flesta SDF har anställd personal. Lokal Organisation Inom SHIF finns c:a 500 medlemsföreningar. Strukturen på dessa är olika en del har bara en idrott på programmet medan andra har både två eller flera idrotter som man erbjuder sina medlemmar. Det stora flertalet av föreningarna arbetar mest med bredd- och motionsverksamhet medan c:a en tredjedel har siktet inställt på tävling. Bland föreningarna finns det c:a 100 klubbar med dubbelt medlemskap, dels i SHIF och dels i ett eller flera andra specialförbund. C:a 100 st av föreningarna är föreningar som mest har aktiviteter för personer utan funktionsnedsättning men som har integrerat verksamhet för personer med funktionsnedsättning. ATT DISKUTERA Var finns jag i organisationen? Hur kan jag ha hjälp av olika delar av organisationen? Varför är jag så viktig i handikappidrotten?

8 Klassindelning För att tävlingar ska kunna genomföras rättvist, tävlas det i olika klasser beroende på funktionsnedsättning. Idrottare med synskada är indelade i två klasser. Idrottare med rörelsehinder har oftast fler än två klasser, här skiljer det sig mellan de olika idrotterna. Idrottare med utvecklingsstörning tävlar i en klass. Inom SHIFs verksamhet bedrivs tävlingsidrott både på nationell och internationell nivå. Klassindelning görs med utgångspunkt från uppgifterna på ett medicinskt kort som ligger till grund för den licens (M) som varje aktiv måste ha för att delta på mästerskap (DM, SM m.m.). Inom SHIFs verksamhet bedrivs tävlingsidrott både på nationell och internationell nivå. Här Iréne Slättengren som vann två guld i dressyr under Paralympics i Aten 2004.

9 Idrotter inom SHIF: Boccia Boccia är en sport som lämpar sig för de flesta typer av funktionsnedsättning. Det är en sport som går alldeles utmärkt att utöva även om du har en grav funktionsnedsättning, då man tar hjälp av en s.k. ränna. Bordtennis Bordtennis spelas av alla idrottare med rörelsehinder eller utvecklingsstörning, och är en av SHIFs vanligaste idrotter. Bänkpress Den del av tyngdlyftning/styrkelyft som utövas inom handikappidrotten är bänkpress. Aktiva delas in i klasser efter kroppsvikt och graden av funktionsnedsättning, rörelsehinder.

10 Curling Curling för idrottare med funktionsnedsättning finns i två former, dels på is organiserat av Svenska Curlingförbundet och dels på en nålfiltsmatta organiserat av SHIF. Det är en idrott som utövas av alla grupper. Fotboll Fotboll utövas inom SHIF mest av idrottare med utvecklingsstörning. Man spelar helt efter Svenska Fotbollförbundets regler. Friidrott Friidrott inom SHIF utövas av idrottare med rörelsehinder, utvecklingsstörning och synskada. 10

11 Goalboll Goalboll är en bollsport som utövas av idrottare med synskada. Alla spelar med en bindel för ögonen för att göra spelet rättvist. Bollen som används innehåller en pingla för att spelarna ska kunna lokalisera den. Innebandy En stor idrott på frammarsch. Utövas både av idrottare med rörelsehinder, som spelar sittande i rullstol och av idrottare med utvecklingsstörning. Judo Judo utövas av både idrottare med synskada, rörelsehinder och utvecklingsstörning. Judo är en sport som ger suverän rörelseträning och passar alla oavsett ålder. 11

12 Kälkhockey Kälkhockey utövas av idrottare med rörelsehinder. Svenska Ishockeyförbundets regler gäller och dessutom finns en del tillägg rörande bl.a. kälkarnas utseende. Rullstolsrugby Rullstolsrugby utövas av personer med höga förlamningsskador - tetraplegiker. Rugby spelas på en basketplan och går ut på att föra en boll över motståndarens mållinje. Rullstolsdans Rullstolsdans utövas oftast av ett danspar där ena parten är rullstolsbrukare och den andra stående men utövas även av två rullstolsanvändare. 12

13 Simning Simning är en idrott för alla skadegrupper. För de som vill börja träna och tävla finns många föreningar att välja på. Förutom rena handikappidrottsföreningar är flera av Svenska Simförbundets föreningar medlemmar i SHIF. Halliwicksimning Halliwick innebär en systematisk vatten-/simträning individuellt eller i grupp, där varje simmare assisteras av en instruktör. SHOWDOWN En idrott för personer med synskada som liknar bordtennis. Alla spelare har bindel för ögonen. En ganska ny idrott på frammarsch. 13

14 Skidor, Alpint Alpin skidåkning utövas inom SHIF av idrottare med rörelsehinder och synskada. De åkare som har förlamningsskador utövar sporten sittande, antingen i sitski eller i skicart. Det är en liten gren och de flesta aktiva är medlemmar i klubbar anslutna både till Svenska Skidförbundet och SHIF. Skidor, Längd Längdskidåkning passar både idrottare med rörelsehinder, synskada och utvecklingsstörning. Personer med förlamningsskador tävlar sittande. Sportskytte Inom SHIF har det hittills varit luftvapenskytte man tävlat i, men nu har även krutskytte kommit med på programmet. Skytte utövas mest av idrottare med rörelsehinder, som skjuter med eller utan stöd. För idrottare med synskada finns en speciell gren - elektronskytte. Man använder då ett luftgevär med elektronsikte, som överför ljusbilden på måltavlan till ljud och skytten kan då sikta med hjälp av hörseln. 14

15 Idrotter i andra specialförbund BILJARD Spelas av idrottare med rörelsehinder. En liten idrott men de bästa Svenskarna är på absolut världsnivå. Svenska Biljardförbundet, tel Hemsida: Bowling Spelas av både idrottare med utvecklingsstörning, synskada och rörelsehinder. Personer med grava rörelsehinder kan spela med hjälp av en speciell ränna. Svenska Bowlingförbundet, tel Hemsida: Bågskytte Bågskytte för personer med funktionsnedsättning är i Sverige en liten idrott. Idrottare med funktionsnedsättning är ofta med vid tävlingar för idrottare utan funktionsnedsättning. Svenska Bågskytteförbundet, tel Hemsida: 15

16 Curling En idrott som nyligen tillkommit för personer med funktionsnedsättning. Alla spelare har ett rörelsehinder och sitter i rullstol och spelar. Svenska Curlingförbundet, tel Hemsida: Cykel Inom cykelsporten finns olika grenar, handcykel, velodrom och vanlig cykel. Svenska Cykelförbundet, tel Hemsida: Golf Spelas av både idrottare med utvecklingsstörning, synskada och rörelsehinder. Det finns otaliga möjligheter att anpassa idrottsutrustningen enligt personliga önskemål. Svenska Golfförbundet, tel Hemsida: 16

17 Orientering I precisionsorientering (förkortat Pre-O) kan alla delta, oavsett kön, ålder och rörelseförmåga. Man tävlar i gemensamma klasser i lättframkomlig terräng, det vill säga stigar och vägar som är framkomliga för rullstol. Svenska Orienteringsförbundet, tel Hemsida: Ridning Ridning för personer med funktionsnedsättning har alltid varit integrerat. Många rider integrerat med personer utan funktionsnedsättning men det finns också speciella grupper för personer med funktionsnedsättning. Svenska Ridsportförbundet, tel Hemsida: RODD En ny idrott inom handikappidrotten som debuterar i Paralympics i Kina. Båtarna som används är singelsculler (1X) och dubbelsculler (2X) för roddare med rörelsehinder och för mixade besättningar i fyra med styrman (4-+). Svenska Roddförbundet, tel Hemsida: 17

18 Rullstolsbasket Är en idrott som integrerats under 1990-talet. Rullstolsbasket spelas efter Svenska Basketbollförbundets regler med ett antal tillägg för t.ex. rullstolarnas utseende och funktion. Svenska Basketbollförbundet, tel Hemsida: Rullstolstennis Det enda som skiljer mot stående tennis är att bollen tillåts studsa två gånger. Här krävs det att man både kan köra rullstol och samtidigt hantera ett tennisracket. Svenska Tennisförbundet, tel Hemsida: 18

19 Segling Som tävlingsidrott seglar idrottare med rörelsehinder i två båttyper; enmansbåten 2:4 och tvåmansbåten Scud 18. Segling för idrottare med synskada utövas i olika båttyper. Svenska Seglarförbundet, tel Hemsida: Vattenskidor Vattenskidor för personer med funktionsnedsättning utövas både stående och sittande. De som sitter använder en s.k. canski, en vattenskida med en sits för åkaren. Svenska Vattenskidförbundet, tel Hemsida: ATT DISKUTERA Finns det idrotter där en funktionsnedsättning inte har någon betydelse? Vilka andra idrotter kan utövas av personer med funktionsnedsättning? 19

20 Idrott för personer med funktionsnedsättning handikappidrott Det vedertagna uttrycket för vår idrott är handikappidrott. Mer nutidsanpassat vore idrott för personer med funktionsnedsättning, bl.a. mot bakgrund av Världshälsoorganisationens (WHO) klassifikation av begrepp från 1980 där vi kan särskilja följande viktiga definitioner för handikappidrotten. Skada/sjukdom (engelska; injury/disease) Exempelvis leder en bruten handled oftast till att man blir helt återställd. Om man inte blir det d.v.s. om en rörelseinskränkning i handleden kvarstår talar man om funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning (engelska; impairment) Med funktionsnedsättning menas att det finns en bestående begränsning av fysisk (eller psykisk) funktion i ett eller flera kroppsorgan. Dess följder för individen kan vara nedsatt förmåga till olika aktiviteter t ex att kasta en boll om handleden blivit stel. Då talar man om nedsättning av förmåga. Nedsättning av förmåga (engelska; disability) Oförmågan kan gälla vardagsaktiviteter, fritidsaktiviteter eller arbetsaktiviteter och skall ses i relation till vad som anses normalt. Ett av rehabiliteringens viktigaste mål är att med hjälp av ADL- träning (träning för anpassning till dagligt liv, engelska Activity for Daily Living) och hjälpmedel begränsa personens oförmåga till aktiviteter som en följd av funktionsnedsättningen. 20

21 21 FUNKTIONSHINDER Begreppet funktionshinder definieras: begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. En viktig konsekvens är att funktionshinder inte är något som en person har utan det är miljön som är funktionshindrande.

22 Klassificering Idrotten är aldrig helt rättvis och inom många idrotter försöker man jämna ut de orättvisor som finns. Brottning och boxning använder ett system där den aktive delas in efter vikt. Golf och bågskytte använder ett annat system baserat på resultat. Inom handikappidrotten använder man ett annat system baserat på funktion och det är en förutsättning för att de aktiva skall kunna tävla på samma villkor utifrån sina egna förutsättningar och de flesta idrotter inom handikappidrotten behöver klassificering för att skapa ett rättvist tävlingssystem. Utvecklingen går mot färre antal klasser, vilket de flesta aktiva verkar nöjda med. Det är förstås en svår balansgång. Å ena sidan skapar för få klasser ett orättvist tävlingssystem och kan missgynna de aktiva med svårare funktionsnedsättning. Å andra sidan får för många klasser till följd att konkurrensen minskar och därmed minskas handikappidrottens trovärdighet. Klassificeringen i de olika idrotterna skiljer sig oftast då utgångspunkten skall vara baserat på idrottens speciella karaktär. Det är också anledningen till att indelningen i klasser sker efter funktion snarare än medicinsk diagnos. Inom handikappidrotten använder man ett klassificeringssystem som är baserat på funktion. Skadegrupper SHIF organiserar idrott för tre grupper: Personer med: R S U Rörelsehinder (omfattas av förlamningsskada, CP, amputering och övriga rörelsehinder) Synskada Utvecklingsstörning 22

23 Gemensamt för de tre skadegrupperna är att de aktiva måste uppnå en minsta grad av funktionsnedsättning för att få SHIFs tävlingslicens och vara behöriga att delta i mästerskapstävlingar. För idrottare med rörelsehinder kan det skilja något mellan olika idrotter. Förutom de tre nämnda kategorierna finns i vissa idrotter en Öppen klass: Ö Öppen klass, Ö. Den är till för de som har funktionsnedsättning men som inte uppfyller kraven för minsta grad av funktionsnedsättning. Klassindelning En huvudregel för klassningen är att högre klassningssiffra innebär en lättare funktionsnedsättning än en lägre. Klassningen för idrottare med rörelsehinder, R, är främst baserad på funktion och skiljer från idrott till idrott. För idrottare med synskada, S, utgår man från de olika synskadegränserna. Det finns två synskadeklasser nationellt. För idrottare med utvecklingsstörning, U, finns ingen uppdelning i klasser. De idrotter som också finns på det internationella tävlingsprogrammet har i stort anpassat sitt nationella klassningssystem efter de internationella reglerna. Utvecklingsstörning Idag är den rätta benämningen personer med utvecklingsstörning. Med utvecklingsstörning menas en funktionsnedsättning som är medfödd eller som uppträder hos växande barn. Det består primärt i att de kognitiva funktionerna är nedsatta, d.v.s. perception, koncentra- 23

24 tion, uppmärksamhet, minne och logiskt tänkande. Ett mått på detta är intelligenskvot (IQ) som erhålls med hjälp av ett standardiserat psykologiskt test. Förenklat kan man säga att när en person har lägre IQ än 70 anses hon eller han ha en utvecklingsstörning. Personer med svårare grad av utvecklingsstörning har ofta flerhandikapp, t.ex. rörelsehinder, synnedsättning, hörselnedsättning. Idrottare med utvecklingsstörning tävlar i samma klass. Referenslitteratur: Handikapplära: Idrottsbokhandeln I Handikapplära finner du en bra medicinsk ordlista. ATT DISKUTERA Är det i alla idrotter en nackdel att ha en arm amputerad? Måste det finnas olika klasser i alla idrotter? I vilka idrotter kan utövare med grava funktionsnedsättningar deltaga? 24

25 Ledarskap Som ledare är du en mycket viktig länk som håller samman kedjan och ser till att alla har roligt, mår bra och utvecklas, på alla sätt, som människor. Se möjligheter i varje problem! Skapa och utveckla intresset för idrott! Att vara idrottsledare är mycket spännande, inspirerande och utvecklande men ställer också stora krav. Grundläggande är sunt förnuft, socialt engagemang och känsla för människor och idrott. Som ledare kan du öppna dörrar men deltagarna måste själva gå in. Tänk alltid på att se till deltagarnas behov och sätt dina egna behov i andra hand. Inom handikappidrotten behöver du kunskap i innebörden av olika funktionsnedsättningar. Träningen behöver ofta individualiseras eftersom deltagarna har olika förutsättningar. De flesta av deltagarna, kanske inte barnen, har god kännedom om sin egen funktionsnedsättning. Många har dessutom ofta behov av medicinering, som ledare behöver du skaffa dig kunskap om detta. Inom handikappidrotten behöver du som ledare kunskap i innebörden av olika funktionsnedsättningar. 25

26 En idrottsledare: Har kunskap Beroende på vilken nivå du arbetar så kräver situationen olika kunskap. Arbetar du med nybörjare så bör din kunskap vara inriktad på grundläggande kunskaper om människan, idrotten och funktionsnedsättning. Arbetar du med eliten behöver du mer spetskompetens i bl.a. träningsplanering, träningslära, näringslära, regelverk och anatomi/fysiologi. Kommunicerar En viktig ingrediens i ditt ledarskap är att kunna kommunicera med människor, unga som gamla. Pratet är inte till för pratets skull utan för att delge och motta aktuell och relevant information. Det är av största vikt att du ger trygghet till dina aktiva så att ni får en positiv dialog. Förklarar Kom ihåg att alltid förklara olika övningar och det du gör och även varför. Människan är i grunden vetgirig och vill alltid försöka kunna förstå. Tänk på att olika individer har olika inlärningsstilar och kräver olika mycket tid för sin inlärning. Ser Det är viktigt att du ser alla så att var och en kan känna sig delaktig och viktig. Om man inte syns så finns man inte och då är det lätt att tappa sugen. Lyssnar Lyssna alltid på gruppen och på varje individ. Att skapa en dialog med alla aktiva ger ett förstående och bra klimat. Lyssna på deltagarnas behov. Inom handikappidrotten är En viktig ingrediens i ditt ledarskap är att kunna kommunicera med människor, unga som gammla. 26

27 Som tränare/instruktör visar du de aktiva de övningar de ska lära in. det extra viktigt att övningarna anpassas efter var och ens förutsättningar. Var inte rädd för att fråga. Visar Som tränare/instruktör visar du de aktiva de övningar de ska lära in. Kan du inte själv så använder du någon av de aktiva, detta får även den effekten att de känner sig viktiga och betyder något för gruppens utveckling. Tänk på att vi har olika sätt att lära in. En bra riktlinje är: Visa öva instruera öva. Har tålamod Se till att du är väl förberedd inför alla pass och förbered dig på att det inte alltid går som du tänkt dig. Alla behöver sin tid för olika övningar. Se till att individualisera träningen så att alla ges möjlighet att på sitt sätt nå målet med övningen. 27

28 Känner av Gruppen eller individerna har inte alltid den sinnesstämning som du förväntar dig och någon kan ha en dålig dag. Som ledare känner du av detta och anpassar dig efter situationen. Är rättvis Var alltid rättvis. Var och en känner direkt om de blir orättvist behandlade och detta påverkar situationen och hela gruppen. Det är du som bygger förutsättningarna för ett bra klimat i gruppen. Har humör och humor Även du som ledare kan vara på sämre humör, var inte rädd för att tala om det för gruppen, de känner det i alla fall. God humor är alltid nyttigt och smittar av sig. Se till att inte vara rolig på någon annans bekostnad. Tillåter misslyckanden Att misslyckas nio gånger och sedan lyckas den tionde är en fantastisk känsla. Alla måste få misslyckas, om du inte vågar misslyckas så är det en stor fasa att över huvud taget försöka. Uppmuntra till nya försök och intala individen att det är okey att misslyckas, då blir det lättare att försöka. Som ledare är det viktigt att förmedla att det är okey att misslyckas. 28

29 Skapar sammanhållning Gruppgemenskap skapar du genom att tänka på ovanstående och genom att alltid bjuda på dig själv. Gruppens agerande påverkar också, hjälp dem att medverka och se till att alltid ha högt i tak. Genom att alltid ha roligt skapar du förutsättningar för att alla deltagarna verkligen vill komma till och längtar efter nästa pass. Medverkar till gemensamt skapade regler Alla vill ha regler att följa men de ska kunna förklaras och förstås. Regler fungerar bäst om du skapar dem tillsammans med deltagarna. Se till att ni är överens och att ingen är missnöjd. Diskutera och låt alla komma till tals så bygger ni regler som alla accepterar. Referenslitteratur Perspektiv på Sport Management Idrottens träningslära Specialidrott, Bengt Johansson Sisu Idrottsböcker Sisu Idrottsböcker Sisu Idrottsböcker ATT DISKUTERA Vilka starka sidor har jag som ledare? Vilka behov har den grupp jag arbetar med? Hur kan jag utveckla mitt ledarskap? 29

30 Livsutveckling Barn 0 12 år I Sverige är det vanligast att barn börjar idrotta vid 6 7-års ålder. Vanligast är samma år som barn börjar i skolan. Som ledare är det viktigt att du skaffar dig kunskap om barns utveckling. Barns utveckling sker genom aktivt samspel med omgivningen. Det är när barnet får sina kunskaper speglade genom de svar omgivningen ger som barnet så småningom för en uppfattning om vem jag är och får en egen identitet. Denna identitet är annorlunda för barn med funktionsnedsättning men med hjälp så kan den bli vanlig. Det är väsentligt att barn ges möjligheter att pröva sin kompetens, d.v.s. att de får chansen att utveckla sina kunskaper och färdigheter. Det kan vara en Att lära barnen att använda och behärska sin kropp är nödvändigt för att kunna utveckla barnets motoriska kompetens. svår balansgång att markera gränser och samtidigt bejaka det spontana och kreativa hos barnen. Att lära barnen att använda och behärska sin kropp är nödvändigt för att kunna utveckla barnets motoriska kompetens. Att inte kunna hantera omvärlden skapar lätt besvikelse hos barnet som här måste få hjälp. Med kunskap om barns utveckling kan du undvika att barnen sätts i för svåra situationer innan de är mogna för det. Att anpassa övningarna är därför viktigt. Synen och balansen hör ihop. Balansen styrs av innerörat och lilla hjärnan men även andra faktorer påverkar, t.ex. psyke och kroppsrörelser. Vi kräver mycket av vår kropp som har oanade möjligheter men vi måste ge den en chans att vara med i rörelsen. Anpassa därför övningar till vars och ens förutsättningar. 30

31 Ungdom år Under dessa år växer vi mycket, puberteten infinner sig, vilket innebär att både rörlighet och koordination försämras. Nervsystemet utvecklas inte i takt med längdtillväxten. Även psyket förändras vilket kan leda till att ungdomar kan upplevas svårtillgängliga. I denna fas är det viktigt med rörlighetsövningar, konditionsträning och styrketräning. Observera att vikter i styrketräningen inte får användas förrän i 15-års ålder. Skador kan lätt uppstå vid för stor belastning och för ensidig träning. Under dessa år är det dessvärre många ungdomar som får andra intressen och tröttnar på idrotten, det är därför extra viktigt att du som ledare är uppmärksam på de signaler som de aktiva visar. Du har en viktig roll i att stimulera till fortsatt idrottande. Vuxen från 21 år I vuxen ålder ges idrottarna mer och mer eget ansvar men som ledare har du en viktig roll att stötta och tillse att all träning sker på rätt sätt. Det är extra viktigt att du som ledare medverkar i träningsplanering och träningsupplägg så att den aktive vägleds hur träningen ska ske för att uppnå optimala resultat. Kom ihåg att det också är viktigt med vila. Att anpassa träningen individuellt är extra viktigt då du arbetar med idrottare med funktionsnedsättning. Under ungdomsåren är det många ungdomar som får andra intressen och tröttnar på idrotten. Det är därför viktigt att du som ledare är uppmärksam på de signaler som de aktiva visar. 31

32 Hjärnans funktion Hjärnans uppbyggnad och funktion är spännande och intressant att känna till. Vänster hjärnhalva: Här finns följande egenskaper: information, logik, teknik, matematik, statistik, detaljer, språk. Höger hjärnhalva: Här finns följande egenskaper: sinnen, helhet, fantasi, kreativitet, spontanitet, musikalitet, stilistiskt. I höger hjärnhalva finns egenskaper som sinne, helhet, fantasi, kreativitet, spontanitet, musikalitet, stilistiskt. I vänster hjärnhalva finns egenskaper som information, logik, teknik, matematik, statistik, detaljer, språk. Via hjärnbarken utbyts den information som behövs, höger hjärnhalva styr vänster kroppsdel och vice versa. Varje enskild individ har oftast en dominant sida och har då stor nytta av att träna den motsatta för att få en viss balans. Notera att flödet mellan de båda halvorna sker fritt precis så mycket som du själv tillåter. Inlärningsstilar Tänk på att vi lär in på olika sätt. Vi pratar om att se, det visuella sinnet, att höra, det auditiva sinnet och att känna, det kinestetiska sinnet. Om du skaffar dig kunskap om hur dina aktiva bäst lär in så är det mycket enklare att ge instruktion som passar alla. De som favoriserar synen säger ofta det ser bra ut, de som favoriserar hörseln säger det låter bra och de som favoriserar känslan säger det känns bra. 32

33 Killar och tjejer Vi pratar ofta om kvinnligt och manligt och om hur olika killar och tjejer är och visst är det sant att vi är olika. Det är av största vikt att du som ledare tar hänsyn till detta och skaffar dig den kunskap som du behöver för att kunna agera rätt i olika situationer. Jämlikhet I hela det svenska samhället ska jämlikhet råda. Vi får inte diskriminera någon p.g.a. kön, religion eller etnisk tillhörighet. Naturligtvis gäller detta även inom idrottsrörelsen. Vi bör alltid sträva efter att hålla balans vilket kan vara svårt men självklart berikar vår tillvaro. Riksidrottsförbundets (RF) målsättning är att idrottens strävan, i alla led, alltid ska vara att jämlikhet uppnås. Fair-play Fair-play är ett uttryck för att påvisa att alla, alltid, ska följa etik och moral och de regler som idrotten upprättat. Inom din förening finns säkerligen också speciella regler uppsatta. Du som ledare har en stark roll i Kvinnor och män är olika. Det är av största vikt att du som ledare tar hänsyn till detta och skaffar dig den kunskap som du behöver för att kunna agera rätt i olika situationer. 33

34 upprätthållandet av dessa regler. Tänk på att barn inte gör som du säger utan gör som du gör. Tumma aldrig på reglerna och notera att domaren alltid har rätt. Se till att alltid vara ett föredöme och förespråka fair-play i alla lägen. Fusk är förbjudet och ska fördömas av alla. I den mindre enheten, t.ex. i ett lag så finns regler och/eller riktlinjer. För att dessa ska fungera på bästa sätt så måste de accepteras av alla i gruppen. Det är bäst att du som ledare sätter upp reglerna tillsammans med gruppen. Det är lättare att acceptera dem om man har haft möjlighet att påverka dem. Framgång Vi pratar ibland om att en aktiv eller ett lag hamnar i handlingsförlamning eller kanske t.o.m. i panik. Detta kan bero på ett känt fenomen, rädslan att förlora blir större än glädjen att vinna. En bidragande orsak till detta är att vi ofta ger våra aktiva signaler, att lyckas, att nå framgång och succé är det enda som gäller. Risken är att några kanske aldrig vågar försöka för att de är rädda att misslyckas. Som idrottsledare talar du om för dina idrottare att det är tillåtet att misslyckas. Någon har sagt ju fler gånger du misslyckas ju större är chansen att du lyckas nästa gång du försöker. När rädslan att förlora blir större än glädjen att vinna kan en aktiv eller ett lag hamnar i handlingsförlamning eller kanske t.o.m. i panik. 34

35 Feed-back Feed-back är att ge en återkoppling till något som någon gjort eller sagt. All feed-back är positiv på det sättet att du alltid lär dig något av den, oavsett om du uppfattar den som negativ kritik. Allt detta under förutsättning att feed-backen ges på rätt sätt. Rätt feed-back ges på bästa sätt med ett s.k. jag-budskap enligt följande: beteende d.v.s. vad jag ser eller hör, känsla d.v.s. vad jag känner när jag ser eller hör detta och konsekvens d.v.s. varför jag reagerar så, samt vad jag skulle önska hända istället. Exempel: När jag såg att du tittade på annat under min instruktion upplevde jag dig oengagerad och det gjorde att jag kände mig osäker. Jag upplevde att jag tappade kontakten med dig och önskar att du i fortsättningen talar om vad du tycker. Referenslitteratur Möta motstånd: Thomas Fogdö, Johan Plate Sisu Idrottsböcker Leda med förtroende: Charlotte Alexandersson, Susanne Pettersson Sisu Idrottsböcker ATT DISKUTERA Hur bör jag variera träningen för barn ungdomar - vuxna? Vad kan jag göra för att tillgodose gruppmedlemmarnas olika inlärningsstilar? Hur ofta bör jag ge feed-back? 35

36 Anatomi Anatomi är läran om organismers uppbyggnad. Människokroppens byggnad är till största delen symmetrisk. I vår kropp finns c:a 200 enskilda ben som utgör c:a 18 % av kroppsvikten, 400 muskler som utgör c:a 50 % av kroppsvikten och vätska, till största delen vatten, som utgör resten. Skelettmusklerna gör det möjligt för oss at röra oss. I kroppen har vi också hjärtmuskulatur och glatt muskulatur som utför en rad automatiska rörelser t.ex. i blodådrorna. Hos personer med rörelsehinder finns många avvikelser från den symmetriska uppbyggnaden och samtidigt avvikelser från normal funktion. Dessutom uppstår ett rörelsehinder eller en synskada ibland under livets gång vilket gör att en anpassning till en ny livssituation måste göras. Fysiologi Fysiologi är läran om kroppens normala livsprocesser. För personer med funktionsnedsättning finns här avvikelser från det normala. Alla rörelser styrs av nervsystemet som skickar ut impulser som till sist når musklerna som utför själva rörelsen. Många rörelser har vi lärt oss så bra att de utförs automatiskt. För personer med funktionsnedsättning störs denna automation och för många krävs en mer ingående träning. Många fysiologiska faktorer påverkar musklernas kraftutveckling, t.ex. energitillförsel, uppvärmning, trötthet, antagonistiska (motsatta) krafter och musklernas uppbyggnad. Detta är av Alla rörelser styrs av nervsystemet som skickar ut impulser som till sist når musklerna som utför själva rörelsen. speciell vikt att veta för dig som ledare för idrottare med funktionsnedsättning. 36

37 Psykologi / mental träning Psykologi är läran om det själsliga hos människor och djur, beteende, upplevande och inbördes samspel. Huvudvikten inom psykologin är studier av enskilda individer och individernas beteende i olika grupper. Beteendevetenskapen har utvecklats starkt under de senaste åren vilket bidragit till att idrottsrörelsen ökat satsningar på mental träning. Idag anser många att det är lika viktigt att idrottare tränar sina mentala färdigheter som de fysiska. I vissa fall kan den mentala förberedelsen ha avgörande betydelse. I stora drag kan sägas att mental träning innebär träning i att förnuftsmässigt optimalt vara förberedd för en fysisk prestation. I idrottsrörelsen finns idag många begrepp som rör mental/psykologisk träning, prestationsångest, mental blockering, prestationspsykologi, mentala barriärer, psykologisk träningsstyrning m.m. Allt syftar till Inför Paralympics i Aten förberedde sig den svenska truppen mentalt på olika sätt. 37

38 att vi måste komma ihåg att förbereda idrottarna både fysiskt och mentalt. För detta finns olika metoder, avstressningsträning, meditation, inre samtal, positiva målbilder, visualisering m.m. Det handlar om balans och i mångt och mycket rätt inställning och glädje. Naturligtvis bör vi börja denna träning varsamt och öka den varefter kraven ökar. Nybörjaren behöver en liten dos och elitidrottaren en större dos. Tänk på att alla inte kan tränas på samma sätt och att träningen ofta behöver utformas individuellt. Referenslitteratur Gruppsykologi : Knopp och kropp: Mental tuffhetsträning: Det löser sig, Hälsocoaching: Idrott och hälsa: Öppen kommunikation: Lars Svedberg Studentlitteratur Anders Plate, Johan Plate Studentlitteratur Torsten Hansson, Lars-Eric Unestål Studentlitteratur K. Nylund, J. Faskunger Studentlitteratur B. Johansson, G. Sköld Liber Eva Rusz, Lennart lundquist Sisu idrottsböcker 38

39 Näringslära Mat och dryck Det som vi idag kallar kostlära är kunskapen om vad vi behöver äta och dricka för att klara av vardagens händelser. Är du fysiskt aktiv behövs mera näringsintag och är du fysiskt inaktiv behöver du ta in mindre än normalt. Vad är då normalt? Naturligtvis är det individuellt men om man generaliserar så behöver en vuxen normalviktig och medelaktiv man kcal/dygn medan motsvarande kvinna förbrukar kcal/dygn. Energibehov för människor anges i kilokalorier, kcal eller i dagligt tal kalorier. Inom vetenskapen används dock joule för energi (1 kilojoule, kjoule, kj är joule, 1 kcal är 4,18 kj). Enkelt uttryckt så behöver du äta/dricka lika många kcal / dag som du förbrukar. Intar du mer ökar din kroppsvikt och intar du mindre så minskar din kroppsvikt. Som ledare poängterar du för dina aktiva att äta rätt och inte för nära inpå träning/tävling. Direkt efter ett idrottspass behöver kroppen extra näringsintag. Protein Muskler, organ, hår, hud m.m. består till stor del av protein. Proteinet är också byggmaterial för antikroppar och nödvändiga för ett starkt immunförsvar. Äter du en blandad kost med kött, fisk och mejeriprodukter får du rätt mängd protein. 39

40 Fett Fett eller lipider är samlingsnamnet på många fettsyror och närbesläktade ämnen i människokroppen. Vi skapar hälsoproblem genom att äta för mycket av vissa fettsyror. Dock har fett en fördel, det är energirikt. Det ger mer än dubbelt så mycket energi som protein och kolhydrater. Exempel på nyttiga fettkällor är olivolja, rapsolja, fisk och skaldjur. Exempel på mindre nyttiga fettkällor, smör ost och kött. Kolhydrater I vår mat finns tre olika typer av enkla kolhydrater (monosackarider) glukos, fruktos och galaktos. Sockret används som bränsle i hjärnan och i musklerna. Det är av största vikt att blodsockerhalten varken är för stor eller för liten. Insulinet ser till att hålla dessa värden på rätt nivå. Glykemiskt index GI är ett mått på hur snabbt glukosnivåerna i blodet ökar efter att man ätit en viss mängd av en viss produkt. I tabeller kan man se ett mått (siffror), siffran som anges visar hur snabb kolhydratkällan är i relation till andra produkter. Om du inte äter på några timmar kan du känna ett sug efter att äta något. När du ätit tas kolhydraterna upp från din tarm. Musklerna tar upp det för att inte sockret ska stiga alltför fort. Glykogendepåerna kräver för detta hormonet insulin som både ökar muskeltillväxten och dessvärre även kan öka fettinlagringen. Referenslitteratur Ät-träna-prestera: Fråga Fredrik: Idrottarens energibok: Fredrik Paúlun Fitnessförlaget Fredrik Paúlun Fitnessförlaget Ulf Bohman, Per Isaksson Fitnessförlaget 40

41 Alkohol I tusentals år har alkoholen funnits med i människans sociala gemenskap till stor del med negativa följder. Ett glas vin eller en öl då och då skadar säkerligen inte. För en idrottare är alkohol alltid prestationsnedsättande och bör undvikas. Alkoholen d.v.s. etanolen tas snabbt upp i blodet och via blodbanorna når den snabbt ut i kroppen. Med ökat alkoholintag försämras bl.a. koncentrationsförmåga, reaktionsförmåga och omdöme. Naturligtvis medför detta att alkoholintag är skadligt för alla, inte minst för idrottare. Som idrottsledare så måste du alltid se till att inte använda alkohol när du är tillsammans med dina aktiva. Tänk också på att du inte pratar om alkohol på ett sätt som inbjuder till att testa. Kort och gott, alkohol och idrott hör inte ihop. Tobak C:a svenskar/år dör av rökning. Enbart dessa signaler bör få oss att aldrig börja röka. Du kan som idrottsledare medverka till att hålla rökningen borta från dina aktiva men du kan inte ta ansvaret, det måste var och en med hjälp av föräldrarna göra. Dock är din påverkan värdefull. Vid rökning och även vid snusning frigörs nikotin. Ämnesomsättningen ökar och musklerna slappnar av och hjärtat slår fortare. Kolmonoxiden som bildas strider med syret om bindningar till hemoglobinet. Syreupptagningsförmågan kan lätt bli tio procent sämre vilket självklart påverkar prestationen negativt. Då det gäller snus så är forskarna idag ej eniga om snusets inverkan, en del menar att snus borde klassas som doping och andra menar att snuset är enbart negativt för idrottaren. 41

42 Narkotika Narkotika är beroendeframkallande och användandet av enklare preparat t.ex. hasch, leder ofta till användande av tyngre preparat t.ex. amfetamin, kokain och heroin. Det finns många olika sorters narkotika som alla bryter ner ditt omdöme, din hälsa och din tillvaro. Doping Doping kan sägas vara ett samlingsnamn på alla de medel som kan intas för att på något vis höja prestationsförmågan på ett onaturligt sätt. Det finns många preparat som är prestationshöjande men de är samtidigt förbjudna enligt WADAC, World Antidoping Academy Code, som Sverige anslutit sig till. Doping är fusk och fusk är alltid förbjudet. Det är aldrig roligt att vinna om man har fuskat. Många dopingpreparat är dessutom mycket skadliga för kroppen, kortsiktiga mål kan uppnås men med ödesdigra framtida skador. I handikappidrotten är det viktigt att kontrollera vilka mediciner som klassas som doping, i vissa fall kan dispens erhållas. Referenslitteratur Idrott och alkohol: Doping Åke Andrén-Sandberg Systembolaget ATT DISKUTERA När, vad och hur mycket ska jag äta inför ett idrottspass? Hur ska vi förhålla oss till alkohol och tobak? 42

43 Idrottsskolor Idrottsskolans metod är att ge barn och ungdomar möjlighet att skapa intresse för idrott och ge möjligheter att pröva olika idrotter. Syftet är att öka antalet aktiva idrottsutövare. Målsättningen är att alla efter idrottsskolan ska ges chans att gå vidare till föreningslivet och på fritiden kunna träna idrott. Naturligtvis kan och vill inte alla göra karriär inom idrotten men alla ska kunna ha en meningsfull och aktiv fritid. Idrottsträning ger bl.a. ökad kondition och styrka vilket bidrar till ökat självförtroende och förhöjd livskvalitet. Hos ditt SDF får du information om vilka idrottsskolor som arrangeras i distriktet. Skolidrott Idag är de flesta barn och ungdomar med synskada eller rörelsehinder individualintegrerade (enskilt integrerade) i den vanliga skolan. Detta kan bidra till svårigheter för barn och ungdomar med funktionsnedsättning att till exempel delta i lagidrotter i skolan. För elever med utvecklingsstörning i särskolan finns dock stora möjligheter till att bilda skollag. Det är ett krav att alla, oavsett funktionsnedsättning eller inte, erbjuds möjlighet att delta på idrottslektionerna. Alla ska få samma möjlighet till fysisk träning på skoltid. Än idag är detta ett problem för många. Hör du som idrottsledare talas om att någon av dina aktiva inte erbjuds idrottsundervisning så ska du hjälpa till att påverka, i första hand föräldrarna, så att de ställer krav på skolan. På de flesta idrottslärarutbildningar finns idag utbildning i att undervisa elever med funktionsnedsättning. Det finns massor av övningar och det gäller att använda sunt förnuft och fantasi. Det finns kurser och utbildningar dels inom handikappidrotten och dels bl.a. på olika högskolor. Alla ska få samma möjlighet till fysisk träning på skoltid. 43

44 SDF Svenska Handikappidrottsförbundet är geografiskt indelat i 21 distrikt. Varje distrikt, SDF, Specialidrottsdistriktsförbund, har en egen organisation med ett årsmöte och en styrelse som beslutande organ. De flesta SDFen har anställd personal som sköter det löpande arbetet. Här organiseras utbildning, tävlingar, information och läger m.m. Till varje SDF hör ett antal idrottsföreningar som bedriver handikappidrott, totalt c:a 500 st. På finns alla kontaktuppgifter. Distriktsindelning: Norrbotten Västerbotten Västernorrland Jämtland/ Härjedalen Dalarna Gästrike/ Hälsinge Västmanland Uppland Värmland Örebro län Stockholm Södermanland Västergötland Bohuslän/Dal Östergötland Göteborg Gotland Halland Småland Skåne Blekinge 44

45 Nyttiga hemsidor Svenska Handikappidrottsförbundet SHIFs Riksidrottsgymnasium Riksidrottsförbundet SISU Idrottsutbildarna SISU-idrottsböcker Bosön Idrottshögskolan i Stockholm SUH, Svenskt Utvecklingscentrum för Handikappidrott Utvecklingscentrum Eskilstuna \sodermanland Utvecklingscentrum Falköping \vastergotland 45

46 Bildförteckning: Martin Nauclér: Sidorna 1 Omslag 2 Glädje 4 Bengt Fimpen Lindberg 9 Boccia, bänkpress 10 Curling, fotboll, friidrott 11 Judo, innebandy 12 Kälkhockey, rullstolsrugby, rullstolsdans 13 Simning t.v, showdown 14 Längdåkning 15 Biljard 16 Curling 17 Ridning, rodd 18 Rullstolstennis, rullstolsbasket 19 Segling 20 Kula 24 Fotboll 25 Ledarskap 26 Ridning 27 Innebandy 28 Svenska ungdomsspelen 30 Simning 31 Höjdhopp 33 Jämställdhet 37 Mental träning 41 Alkohol 43 Skolidrott Jonas Ekströmer/Pressens Bild: 6 Paralympics Ridning 9 Pingis 11 Goalball 13 Simning överst t.h 14 Sportskytte 15 Bågskytte 16 Cykel 21 Rullstolsåkning 22 Pingis 36 Pingis Heidi Weisner: 13 Sitski Börje Sörsäter: 18 Vattenskidor Karin Nauclér. 33 Innebandy seger SHIF: 15 Bowling 16 Golf Johanna Lagerström: 32 Hjärna 39 Morot 44 Distriktsindelning 46