NE NA LC DD NT VU EN CR
|
|
- Rasmus Eliasson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Lithostege farinata Vit puckelmätare Fjärilar, Mätare NE NA LC DD NT VU EN CR RE Nationellt utdöd (RE) Klass: Insecta (egentliga insekter), Ordning: Lepidoptera (fjärilar), Familj: Geometridae (mätare), Släkte: Lithostege, Art: Lithostege farinata - vit puckelmätare (Hufnagel, 1767) Synonymer: Kännetecken Vit puckelmätare är en normalstor, elegant mätarfjäril med enfärgade vingar och spetsiga framvingehörn. Vingarna saknar helt den vanliga mätarteckningen och fram-vingarna har en karakteristisk vitgrå, matt färg. Bakvingarna är tydligt mindre än framvingarna, till formen långsträckt ovala och helt vita liksom vingfransarna. Vingbredden är mm och honan är oftast något större än hanen, antennerna är enkla hos båda könen. Den kan knappast sammanblandas med någon annan art. Den närstående släktingen grå puckelmätare Lithostege griseata är mindre och tydligt grå gulgrå med en fin brunaktig vingpudring och har oftast en mer eller mindre tydlig bågformad tvärlinje från framvingespetsen och ner mot framvingens bakhörn. Också i fält kan man med ett något tränat öga känna igen arten på de spetsiga framvingehörnen, storleken och den lätt igenkännliga vita färgen. Dessa karaktärer räcker oftast för att skilja den från L. griseata. ArtDatabanken - artfaktablad 1
2 Utbredning och status Arten har ett uppsplittrat utbredningsområde från Marocko och Iberiska halvön till södra Sibirien men är främst utbredd på Sydösteuropas stäppområden. Den saknas helt i England, men förekommer med smärre, isolerade förekomstområden över Kontinentaleuropa (utom Alpområdet) till Östersjökusten, i söder från Medelhavsområdet över Balkan till Turkiet, samt i Ukraina och Ryssland till södra Ural, Transkaukasien och Kazakstan. Arten har i Nordvästeuropa gått tillbaka kraftigt sedan början av 1900-talet och har alltmer kommit nära gränsen till totalt försvinnande från stora delar av hela utbredningsområdet. Trenden av lokala utdöenden har av allt att döma accelererat under de senare decennierna. Arten uppträder överallt i Europa mycket lokalt och påträffas mestadels bara precis där värdväxten finns. Fjärilen kan dock emellanåt påträffas på något kortare avstånd från sina egentliga reproduktionshabitat. Lokalerna är i hela Nordvästeuropa numer isolerade från varandra och ligger inte sällan på mycket långt inbördes avstånd.i Sverige är arten känd från Skåne, Blekinge och Öland. Dess välkända och mer stabila förekomstområden är begränsade till några få platser i Skåne, i söder i de branta strandsluttningarna vid Kåseberga, där den konstaterades första gången 1954 men inte påträffats efter 1973 och i nordöst i omgivningarna av Åhus, där förekomsten förmodligen varit känd under en betydligt längre period fram till Arten har även haft kortvarigare etableringar strax norr Kristianstad, Österslöv under 1950-talet. Vit puckelmätare påträffades första gången i Skåne under 1800-talets mitt av Bohemann. Senare fynd som beskriver en avsevärt större utbredning i Skåne är Malmö 1911, Löddeköpinge, Borgeby 1913, Landskrona 1918, Barsebäckshamn 1928 och Ravlunda skjutfält, strax söder om Juleboda (=gamla Knäbäck) Dessutom föreligger ett enstaka fynd från Öland i trakten av Mörbylånga, cirka Senare fynd som påvisar spridning är avsevärt närmare kända kärnförekomster, Blekinge, Sölvesborg 1978 (ett par individer) och på Listerlandet Några fjärilar som påträffades på en villatomt i Sölvesborg härrör troligen från köp av matjord innehållande puppor. I Sverige har L. farinata historiskt sannolikt haft en betydligt mer vidsträckt utbredning vilket också stöds av dess tidigare större utbredning i Danmark liksom i Tyskland, Polen, Lettland och i Litauen. Efter 1950-talet har arten haft årligt reproducerande populationer i enbart två mindre områden, dels vid Kåseberga utmed Skånes sydkust och dels i området runt Åhus. I Kåsebergaområdet åtminstone från och med 1954 och framåt och några enstaka fynd i juni 1973 var bland de allra sista som gjordes innan arten försvann därifrån. Tidigare hade arten kunnat påträffas åtminstone i någorlunda antal här. Artens sista kvarvarande fäste är i omgivningarna av Åhus, framförallt strax väster om samhället där den fram till ungefär början av 1980-talet kunde påträffas någorlunda regelmässigt och ibland även i antal. Genom industriutbyggnader, anläggande av gräsmattor och andra trädgårdsytor och genom inväxning av högväxande gräs (knylhavre) samt plantering och igenväxning med tallskog på artens egentliga sandstäppsbetonade habitat, har dess ursprungligare miljö minskat kraftigt under de senare decennierna. Från 1980-talet och framåt har antalet fynd minskat kraftigt och de sista fynden gjordes i juni 1991 då en fjäril konstaterades, samt i juli 1993 då författaren till detta faktablad hittade en larv bland flera insamlade larver av L. griseata och som kläcktes året därpå. Åtskilliga eftersök av L. farinata har gjorts sedan dess men alla helt utan resultat och det bedöms i dagsläget som mycket osäkert om arten fortfarande förekommer i landet. Avsaknaden av nyare ströfynd talar för att den nu kan vara utdöd i Sverige. I Danmark har arten tidigare varit utbredd på Fyn och på östra Jylland och man vet att den i slutet av 1800-talet har uppträtt i stor mängd åtminstone på vissa lokaler. Efter mitten av 1900-talet har arten dock gått tillbaka mycket kraftigt och de sista fynden i landet gjordes på Fyn i början på 1970-talet. Arten är i Danmark numer rödlistad som Försvunnen. I Tyskland är utbredningsområdet av L. farinata numer betydligt mindre än det av släktingen L. griseata. Det föreligger efter 1980 enbart fynd från några få lokaler i tre delstater i östra Tyskland, vilket tydligt indikerar att arten har gått kraftigt tillbaka också i Tyskland. I Pommern var den under 1930-talet utbredd och på många platser med hög populationstäthet. I övriga delstater är fynden främst av äldre datum. I Tyskland har arten rödlistats som Starkt hotad. I Polen har den efter 1960 påträffats i 14 av landets 16 provinser utom i landets nordvästra delar. Arten har i Estland påträffats någon gång i landets nordöstligaste del, från Lettland föreligger några fynd från olika platser och i Litauen är arten utbredd och förekommer över hela landet. ArtDatabanken - artfaktablad 2
3 Ekologi Vit puckelmätare förekommer bara på öppna stäppartade marker med lätt, gärna kalkhaltig sandjord där värdväxterna växer rikligt. Dessa förekommer på platser där marken på olika sätt störs. Fjärilarna kan påträffas på trädesåkrar eller liknande marker med torrståndare av värdväxterna året efter en kraftig blomning. L. farinata uppträder ofta på samma lokaler som sin nära släkting L. griseata, men är i allmänhet betydligt ovanligare och avsevärt mer krävande och därmed lokal i sitt uppträdande. Flygtiden infaller från början av juni till mitten eller andra halvan av juni under normala år. Den är aktiv på dagen, särskilt i solsken, men är även aktiv om natten i synnerhet mildare nätter. Fjärilen lockas då till UV-ljus. Den vilar under dagtid oftast lågt i vegetationen, med hopslagna vingar, och är då svår att upptäcka. Under dagtid är det lätt att skrämma upp fjärilen ur vegetationen och den far då iväg med en fladdrande flykt på några meters höjd innan den slår sig ner igen. Under natten uppträder fjärilen helt annorlunda och är då inte alls skygg utan vilar lugnt uppkrupen på grässtrån med utbredda vingar. Den är nu mycket lätt att finna med pannlampa. När den flyger under natten är flykten lugn och fladdrande. Flygperioderna hos L. farinata och L. griseata är normalt en aning förskjutna i förhållande till varandra så att L. farinata ofta börjar sin flygtid några dagar eller någon vecka senare än L. griseata och avslutar den några dagar eller någon vecka senare. Honan lägger äggen ett och ett eller några tillsammans i blomställningen eller på de övre bladen på värdväxterna. Arten har ett något bredare värdväxtval än sin släkting L. griseata och uppges från Tyskland i synnerhet leva på åkersenap Sinapis arvensis men även på vägsenap Sisymbrium officinale och stillfrö Descurainia sophia. Vissa litteraturuppgifter anger att larven även kan leva på åkerrättika Raphanus raphanistrum och löktrav Alliaria petiolata. Artens värdväxtval i Sverige är inte helt klarlagt. Äggen är släta, något avlånga, till en början vitaktiga men blir efter några dagar orangegula och påminner om de hos L. griseata men är tydligt större. De är inte svåra att upptäcka i knopparna eller blommorna av värdväxten. Äggen kläcks efter ca 8 10 dagar. Larverna tillbringar hela sin utvecklingstid i blom- och senare fröställningen där de äter knoppar, blommor, övre blad. Då de växt sig större går de alltmer över till att äta av fröämnen. Larven tillväxer från mitten av juni till slutet av juli, ibland till en bit in i augusti. Den blir fullväxt mm lång, är relativt långsmal och grön- eller grågrönaktig med smala ibland otydliga ljusare längsränder och en bredare ljus sidolinje. De påminner i teckningen om L. griseata men är tydligt större, ofta med en vitgrå grundfärg. De större larverna går mycket bra att finna om natten med pannlampa då de kontrasterar väl mot den mörka bakgrunden. Inför förpuppningen lämnar larven växten för att spinna en tunn kokong strax under markytan. Den glänsande puppan är gulbrun med grönaktiga vingslidor och är 13 14,5 mm lång. Puppan övervintrar, enligt litteraturen ibland två eller flera gånger. Det är mycket troligt att samma biologiska iakttagelser som gjorts i Sverige vad gäller L. griseata också gäller för L. farinata vad gäller puppornas rörelseförmåga, övervintringskapacitet och att de även i övrigt har samma anpassningar. I tyska burodlingar har man klargjort att puppor som utsätts för direkt solljus kläcker inom några dagar. Värdväxterna koloniserar öppen jord snabbt bland annat genom fröbanken. Av dessa försvinner dock senapsväxterna redan efter ett par år, vilket innebär att det inom ett habitatområde kontinuerligt måste nyskapas störda markytor i tillräcklig grad. Författarens sammantagna erfarenheter och studier indikerar tydligt att L. farinata i likhet med L. griseata ursprungligen är specialiserade till miljöer med naturliga störningar som vinderosion, skred, bränder, tramp av stora klöv- eller hovdjur eller andra störningar som kontinuerligt skapar förutsättningar för värdväxtförekomster. Puppan är i likhet med den hos L. griseata anpassad till att kunna vila i marken under flera år för att kläckas först när lämpliga omgivningsförhållanden uppstått. Ett par svenska iakttagelser indikerar även att puppan möjligen aktivt kan rotera sig upp till markytan. Eftersom passande naturliga störningsfenomen numer blivit ovanliga är lokala populationers överlevnad direkt beroende av störningar skapade av människan. En förutsättning för fjärilspopulationerna överlevnad är dock att störning sker tillräckligt regelmässigt inom ett och samma närområde. Extensivt och insekticidfritt brukad åkermark på lätta sandjordar kan troligen erbjuda motsvarande störda jordar med ogräsinslag av värdväxterna men sådant brukande förekommer knappast alls i dagens högintensiva jordbruk. Det har i Sydsverige också visat sig att kaninbestånd genom sitt ständiga grävande genererar små senapsväxtbestånd på jordhögarna intill hålorna. ArtDatabanken - artfaktablad 3
4 Hot De begränsade svenska förekomsterna i Åhus hotas i stor utsträckning av de nybyggnationer av industrier och andra verksamheter som delvis sker direkt på artens kärnförekomstområden. Utöver detta är påtagliga hot också att fjärilens habitat inte längre markbereds utan har lagts i träda för gott och sakta men säkert växer igen. Den enda markberedande verksamheten i närområdet upprätthålls idag av en lokal, mindre grustäktverksamhet. Naturvårdsmyndigheternas helt generella anspråk på efterbehandling genom släntning och igenplantering står här i tydlig konflikt med fjärilens anspråk på en obruten tillgång på nystörd mark. Ett påtagligt hot är också att de omkringliggande markerna i nära anslutning till industriutbyggnaderna i hög utsträckning omvandlas genom anläggande av gräsmattor, vägar, planteringar m m i syfte att skapa välskötta omgivningar fria från skräpiga ogräsmarker. Redan i nuläget liksom på längre sikt hotas förekomsterna av igenväxning av de improduktiva sandjordarna i området av gräs, tall och andra träd och buskar. Slutligen utgör åtgärder som missgynnar förekomsterna av kaniner i fjärilens habitat ett hot. Åtgärder Aktiva åtgärder för att säkerställa förutsättningarna för artens fortlevnad bedöms som ytterst angelägna. Detta gäller även andra rödlistade fjärilsarter i området. Det finns inom det kända förekomstområdet ytor som till synes inte längre brukas som jordbruksmark och som såvitt kan bedömas inte är avsedda för annat än friluftsändamål och där arten fortfarande skulle kunna upprätthålla mindre populationer. Markområden med förekomster måste snarast markberedas på lämpliga sätt för att gynna uppkomsten av naturliga senapsväxter om arten skall kunna överleva. Detta bör ske etappvis under en följd av år och kan åstadkommas genom ytskrapning, ytlig plöjning, upprivning av grässvålen eller genom att åstadkomma körskador. En befintlig matjords- och grustäktverksamhet i anslutning till dessa områden bör på olika sätt stimuleras till markstörningar med schaktmaskiner eller på andra sätt. För att åtgärderna skall fullföljas behöver arten tillsammans med L. griseata omfattas av ett åtgärdsprogram. Övrigt Urmas Jürivete, Ingvar Svensson och Christer Bergendorff har bidragit med värdefulla upplysningar om artens förekomster i respektive Estland, Lettland, Skåne och Blekinge. Konventioner och artskydd Åtgärdsprogram: Under produktion ArtDatabanken - artfaktablad 4
5 Litteratur Ander, K Några anteckningar om Lepidoptera. Ent. Tidskr. 45(4): Alberti, B Ueber Lithostege griseata Schiff. und farinata Hufn. Ein Zuchtbericht. Ent. Zeitschr. 50: Benander, P Några fjärilsfynd. Ent. Tidskr. 36(2-4): Benander, P Öländska fjärilar. Ent. Tidskr. 53(2): Bundesamt für Naturschutz Rote Liste gefärdeter Tiere Deutschlands. Bonn (Bundesamt für Naturschutz), 434 pp, med bilaga. Burrau, N Faunistiska notiser om Lepidoptera. Opusc. ent. 2: Buszko, J. & Nowacki, J The Lepidoptera of Poland. A Distributional Checklist. Polish Entomological Monographs 1. Poznan & Torun (Polskie Towarzystwo Entomologiczne), 178 pp. Fibiger, M. & Svendsen, P Danske natsommerfugle - Ændringer i den danske natsommerfuglefauna i perioden Klampenborg (Scandinavian Science Press Ltd.), 272 pp., 6 clrpls. Forster, W. & Wohlfahrt, T. A Die Schmetterlinge Mitteleuropas. Spanner (Geometridae). Stuttgart (Franckh sche Verlagshandlung), 312 pp, 26 clrpls. Gaedike, R. & Heinicke, W. (Ed.) Verzeichnis der Schmetterlinge Deutschlands (Entomofauna Germanica 3). Ent. Nachr. Ber. (Dresden) Beiheft 5: Hoffmeyer, S De danske målere. Ed. 2 [1966]. Aarhus (Universitetsforlaget i Aarhus), 361 pp, 25 clrpls. Ivinskis, P Check-List of Lithuanian Lepidoptera (Lietuvos Drugiu Sarasas). Vilnius (Ekologijos Institutas), 210 pp. Jürivete, U., Kaitila, J., Kesküla, T., Nupponen, K., Viidalepp, J. & Õunap, E Eesti liblikad. Kataloog. Estonian Lepidoptera. Tallinn (Eesti Lepidopteroloogide Selts), 151 pp. Lampa, S Förteckning öfver Skandinaviens och Finlands Macrolepidoptera. Ent. Tidskr. 6: Luig, J. & Kesküla, T Catalogus Lepidopterorum Estoniae. Tartu (Tartu Ülikooli Kirjastuse trükikoda), 130 pp. [In Estonian and English] Nordström, F Förteckning över Sveriges storfjärilar. Catalogus Insectorum Sueciae, III. Macrolepidoptera. Opusc. ent. 1943: Palmqvist, G Intressanta fynd av Macrolepidoptera i Sverige Ent. Tidskr. 100: Palmqvist, G Intressanta fynd av storfjärilar (Macrolepidoptera) i Sverige Ent. Tidskr. 117(1-2): Petersen, W Lepidopteren-Fauna von Estland (Eesti). Teil 1. Tallinn (Bildungsministerium des Freistaates Eesti), 316 pp. Savenkov, N., Šulcs, I., Kerppola, S. & Huldén, L Checklist of Latvian Lepidoptera - Latvijas Taurinu Katalogs. Baptria 21(3a): Skou, P Nordens målere. Håndbog over de danske og fennoskandiske arter af Drepanidae og Geometridae (Lepidoptera). København & Svendborg (Fauna Bøger & Apollo Bøger), 332 pp, 24 clrpls. Skov- och Naturstyrelsen Rødliste 1997 over planter og dyr i Danmark. Urbahn, E. H Die Schmetterlinge Pommerns mit einem vergleichenden Überblick über den Ostseeraum. Macrolepidoptera. Stett. ent. Z. 100: Viidalepp, J Eesti Suurliblikate Nimestik. [Catalogus Macrolepidopterorum Estoniae]. Tallinn-Tartu (Teaduste Akadeemia Kirjastus), 64 pp. [In Estonian with English summary]. Viidalepp, J Checklist of the Geometridae (Lepidoptera) of the former U.S.S.R. Stenstrup (Apollo Books), 111 p. Författare Nils Hydén ArtDatabanken, SLU, ArtDatabanken - artfaktablad 5
NE NA LC DD NT VU EN Akut hotad (CR) C1
Lithostege griseata Grå puckelmätare Fjärilar, Mätare NE NA LC DD NT VU EN CR Akut hotad (CR) C1 RE Klass: Insecta (egentliga insekter), Ordning: Lepidoptera (fjärilar), Familj: Geometridae (mätare), Släkte:
Läs merGulbrunt nejlikfly. Hadena perplexa. Kännetecken. Utbredning och status. Fjärilar, Nattflyn
Hadena perplexa Gulbrunt nejlikfly Fjärilar, Nattflyn NE NA LC DD NT Nära hotad (NT) B2ab(iii)c(iii,iv) VU EN CR RE Klass: Insecta (egentliga insekter), Ordning: Lepidoptera (fjärilar), Familj: Noctuidae
Läs merGlimmalmätare. Eupithecia venosata. Kännetecken. Utbredning och status. Fjärilar, Mätare
Eupithecia venosata Glimmalmätare Fjärilar, Mätare NE NA LC DD NT Nära hotad (NT) B2b(iii)c(iii,iv) VU EN CR RE Klass: Insecta (egentliga insekter), Ordning: Lepidoptera (fjärilar), Familj: Geometridae
Läs merÄngsmalmätare. Eupithecia subumbrata. Kännetecken. Fjärilar, Mätare
Eupithecia subumbrata Ängsmalmätare Fjärilar, Mätare NE NA LC DD NT Nära hotad (NT) B2b(ii,iii,iv)c(iv) VU EN CR RE Klass: Insecta (egentliga insekter), Ordning: Lepidoptera (fjärilar), Familj: Geometridae
Läs merInventering av fågelarv Holosteum umbellatum på Västra Torget 2017
1 Inventering av fågelarv Holosteum umbellatum på Västra Torget 2017 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Artens ekologi och skötsel av lokalen... 3 Metodik och avgränsning... 3 Rödlistan...
Läs merFaunaväkteriet uppmärksammar TUNDRATROLLSLÄNDA Somatochlora sahlbergi. ArtDatabanken Trollsländeföreningen
Faunaväkteriet uppmärksammar TUNDRATROLLSLÄNDA Somatochlora sahlbergi ArtDatabanken Trollsländeföreningen 1 Tundratrollslända Somatochlora sahlbergi NT Tundratrollsländan är anpassad till ett extremt klimat
Läs merBzzzz hur konstigt det än kan låta
Bzzzz hur konstigt det än kan låta Järva motorbana bidrar till att både viktiga sällsynta och utrotningshotade insekter och växter som annars skulle dö ut i området! Banområdet har under 1900-talet varit
Läs merGungflytrågspinnare. Nola karelica. Kännetecken. Fjärilar, Svärmare och spinnare m.fl.
Nola karelica Gungflytrågspinnare Fjärilar, Svärmare och spinnare m.fl. NE NA LC DD NT Nära hotad (NT) B2ac(iv) VU EN CR RE Klass: Insecta (egentliga insekter), Ordning: Lepidoptera (fjärilar), Familj:
Läs merBarrskogsspinnare. Cosmotriche lobulina. Kännetecken. Fjärilar, Svärmare och spinnare m.fl.
Cosmotriche lobulina Barrskogsspinnare Fjärilar, Svärmare och spinnare m.fl. NE NA LC DD NT Nära hotad (NT) B1b(ii,iii)c(iv) VU EN CR RE Klass: Insecta (egentliga insekter), Ordning: Lepidoptera (fjärilar),
Läs merVård av habitaten för Nagu sandstränders hotade insektarter
Vård av habitaten för Nagu sandstränders hotade insektarter Den extremt hotade strandärtmotten på ett Strandvialblad i Sandö. Sandstränderna i området är insekternas habitat I Skärgårdshavet bl.a. på Sandö
Läs merBAKGRUND. Sid 04 INVENTERING AV FJÄRILAR I LÖVSKOGAR OCH HAGMARKER I SÖDERMANLANDS LÄN ÅR 2002.
INVENTERING AV FJÄRILAR I LÖVSKOGAR OCH HAGMARKER I SÖDERMANLANDS LÄN ÅR 2002. BAKGRUND Denna inventering av fjärilar har utförts på uppdrag av länsstyrelsen i Södermanlands län och utgör ett led i länsstyrelsens
Läs merÅterbesök på äldre lokaler för grynig påskrislav i Västra Götalands län
Återbesök på äldre lokaler för grynig påskrislav i Västra Götalands län Sterocaulon incrustatum Rapport 2008:47 Rapportnr: 2008:47 ISSN: 1403-168X Författare: Naturcentrum AB Utgivare: Länsstyrelsen i
Läs merUtredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna
Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna 1 (8) Om dokumentet Enetjärn Natur AB Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredningen
Läs mer21 Hägg - Prunus padus
21 Hägg - Prunus padus Hägg är ett litet träd eller stor buske. som skjuter rikligt med rotskott och därför kan bilda små bestånd. Den trivs bäst på mulljord och växer i lundar och fuktiga till friska,
Läs merFakta om pollinatörer
Fakta om pollinatörer Vill du bidra mer? gå till: villbidra.wordpress.com Fakta om bin 2 Många bipopulationer i Sverige har under de senaste åren minskat kraftigt. Det finns 285 olika vilda biarter i Sverige,
Läs merFinns den kvar i dina hemtrakter? Backsippa
FLORAVÄKTARNA Finns den kvar i dina hemtrakter? Backsippa Många av Sveriges sällsynta och vackra blommor minskar eller håller på att försvinna. Många arter har inte sin framtid säkrad i landet så kallade
Läs merFaunaväkteriet uppmärksammar BASTARDSVÄRMARE. ArtDatabanken Naturskyddsföreningen Sveriges Entomologiska Förening Svensk Dagfjärilsövervakning
Faunaväkteriet uppmärksammar BASTARDSVÄRMARE ArtDatabanken Naturskyddsföreningen Sveriges Entomologiska Förening Svensk Dagfjärilsövervakning BASTARDSVÄRMARE PRESENTERAS... Familjen Bastardsvärmare Zygaenidae
Läs merRAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima. Pär Eriksson
RAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO Pär Eriksson KARTOR Lantmäteriet 2006, SGU Länsstyrelsen
Läs merSvartfläckig högstjärt
Clostera anachoreta Svartfläckig högstjärt Fjärilar, Svärmare och spinnare m.fl. NE NA LC DD NT Nära hotad (NT) B2ab(ii,iii,iv,v) VU EN CR RE Klass: Insecta (egentliga insekter), Ordning: Lepidoptera (fjärilar),
Läs merTilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona
Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona 1 (12) Om dokumentet Enetjärn Natur AB på uppdrag av Norrtälje kommun Tilläggsuppdrag naturvärdesinventering Nordrona Utredningen har genomförts i juni
Läs merInventering av mnemosynefjäril (Parnassius mnemosyne) i Norrtälje kommun 2003 och 2004
Inventering av mnemosynefjäril (Parnassius mnemosyne) i Norrtälje kommun 2003 och 2004 Norrtälje Naturvårdsfond Rapport 2004:1 Box 234 761 23 Norrtälje Norrtälje 2004 Stiftelsen Norrtälje Naturvårdsfond
Läs merInventering av naturvårdsintressanta insekter inom fastigheterna Strandskogen 10:6 och 10:7, Mörbylånga kommun Markus Franzén
Inventering av naturvårdsintressanta insekter inom fastigheterna Strandskogen 10:6 och 10:7, Mörbylånga kommun Markus Franzén Bjuv 2009-09-15 1 Innehållsförteckning Uppdragsinformation...3 Beställare...3
Läs merInventering av hasselmus på fastigheterna Hjälmaröd 9:59 m fl Vitemölla, Simrishamns kommun
på fastigheterna Hjälmaröd 9:59 m fl Vitemölla, Simrishamns kommun Rapport den 21 juli 2013 Reviderad den 12 mars 2014 På uppdrag av Söderberg & Ask Arkitektkontor AB Uppdragstagare: Tomelillavägen 456-72,
Läs merInventering av mosippa längs väg 56
Inventering av mosippa längs väg 56 2017-12-15 Cecilia Rätz ECOCOM AB Stortorget 38 392 31 Kalmar 0761-75 03 00 info@ecocom.se www.ecocom.se Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Utredningsområde... 3
Läs merRÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN
RÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN Anneli Gustafsson NATUR I NORRKÖPING 1:04 Förord I denna rapport kan du läsa och låta dig förundras över hur många märkliga djur och växter det finns i vår kommun.
Läs merEn karakteristisk, gulbrun och hårig spinnare med gula tvärband. Den uppträder lokalt och flyger soliga höstdagar, gärna på mindre gräsmarker.
Lemonia dumi Mjölkörtsspinnare Fjärilar, Svärmare och spinnare m.fl. NE NA LC DD NT VU Sårbar (VU) C1 EN CR RE Klass: Insecta (egentliga insekter), Ordning: Lepidoptera (fjärilar), Familj: Brahmaeidae
Läs merÅtgärder för ÄNGSSKÄREPLATTMAL Gillis Aronsson Jan-Olov Björklund Pär Eriksson
Åtgärder för ÄNGSSKÄREPLATTMAL 2018 Gillis Aronsson Jan-Olov Björklund Pär Eriksson Författare Gillis Aronsson, Jan-Olov Björklund, Pär Eriksson Foto Gillis Aronsson, Pär Eriksson Kartor Alla kartor Lantmäteriet
Läs merNaturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun
Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Rapport 2014-06-13 Uppdragstagare: Tomelillavägen 456-72 275 92 Sjöbo Tel 0416-151 20 rune.gerell@sjobo.nu
Läs merÖVERSIKTLIG INVENTERING
NATURCENTRUM AB NATURVÅRDSUTLÅTANDE ÖVERSIKTLIG INVENTERING OCH BEDÖMNING AV OMRÅDEN VÄRDEFULLA FÖR INSEKTER NORRA BORSTAHUSEN, LANDSKRONA KOMMUN 2011-09-14 Naturcentrum AB, 2011 Stenungsund: Strandtorget
Läs merKomplettering till ansökan om nätkoncession, Vattenfalls transformatorstation OT66 Waggeryd Cell AB:s produktionsanläggning, dnr.
Energimarknadsinspektionen Box 155 631 03 ESKILSTUNA 2016-12-16 Komplettering till ansökan om nätkoncession, Vattenfalls transformatorstation OT66 Waggeryd Cell AB:s produktionsanläggning, dnr. 2016-102619
Läs merVit fetknopp i kalkstensbrottet i Stora Vika Observationer från fältbesök
Vit fetknopp i kalkstensbrottet i Stora Vika Observationer från fältbesök 2014-04-06 Göran Palmqvist och Tore Söderqvist 2014-04-18 I Stora Vika (Sorunda församling, Nynäshamns kommun) finns en av apollofjärilens
Läs merDjurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb
Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Inventering Innehåll: 1 Sammanfattning 2-6 Bilder och korta beskrivningar 7 Rekommendationer och åtgärder Observerat djurliv 2008 (Per Nyström & Marika Stenberg,
Läs merNE NA LC DD NT VU Starkt hotad (EN) B1ab(iii,v)c(iv)+2ab(iii,v)c(iv); D
Plebejus argyrognomon Kronärtsblåvinge Fjärilar, Dagfjärilar NE NA LC DD NT VU EN CR Starkt hotad (EN) B1ab(iii,v)c(iv)+2ab(iii,v)c(iv); D RE Klass: Insecta (egentliga insekter), Ordning: Lepidoptera (fjärilar),
Läs merBibliografiska uppgifter för Western Corn Root Worm - ett framtida skadedjur i majs?
Bibliografiska uppgifter för Western Corn Root Worm - ett framtida skadedjur i majs? Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra
Läs merÅtgärdsprogram för prickig stenfrömal 2008 2011
Åtgärdsprogram för prickig stenfrömal 2008 2011 (Ethmia dodecea) rapport 5827 april 2008.. Åtgärdsprogram för prickig stenfrömal 2008 2011 (Ethmia dodecea) Hotkategori: akut hotad (cr) Programmet har upprättats
Läs merFjärilsspelet. Tidsåtgång för spelet ca 40 min inklusive introduktion och summering.
Fjärilsspelet Foto Göran Andersson Fjärilsspelet är en lättsam, fartfylld och rolig lek som hjälper eleverna att fundera över artbevarande, biologiska mångfald och ekosystemtjänster. Spelet passar från
Läs merBedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun
PM 2015-03-10 1(5) Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun Uppdraget Att bedöma hur fågellivet påverkas av en exploatering av ett ca 15 ha stort område
Läs merNATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN
NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN Inledning Inför en planerad exploatering vid södra Törnskogen i Sollentuna kommun har Ekologigruppen AB genomfört en bedömning av områdets naturvärden.
Läs merProjekt sandnejlika i Åhus rapport 2013 Kjell-Arne Olsson och Josefin Svensson
Projekt sandnejlika i Åhus rapport 2013 Kjell-Arne Olsson och Josefin Svensson Sandnejlika är en hotad växt som i Norden endast finns i Skåne och där de flesta lokalerna finns i östra Skåne. Genom att
Läs merVad säger rödlistan om utvecklingen för skogens arter? Anders Dahlberg ArtDatabanken
Vad säger rödlistan om utvecklingen för skogens arter? Anders Dahlberg ArtDatabanken Skilda världar Detta säger rödlistan om tillståndet i skogen ca 30 000 skogslevande arter i Sverige Inte bedömda ca
Läs merInventering av ängsskära Serratula tinctoria och ängsvädd Succisa pratensis i Järlåsa- trakten. Pär Eriksson/Upplandsstiftelsen
Inventering av ängsskära Serratula tinctoria och ängsvädd Succisa pratensis i Järlåsa- trakten år 2013 Pär Eriksson/Upplandsstiftelsen 2 Bakgrund I Järlåsa-trakten förekommer de två sällsynta fjärilsarterna
Läs merPå spaning efter trollsländor i Skarpnäs blivande naturreservat.
3.6 2018 På spaning efter trollsländor i Skarpnäs blivande naturreservat. En varm och vindstilla junidag, perfekt för att få se trollsländor i full aktivitet. Vi började vid Svartpotten, där solen gassade
Läs merBilaga 5 Rapport hönsfåglar
Bilaga 5 Rapport hönsfåglar Hönsfåglar och vindkraftverk i skogsmiljö En kort sammanställning av kunskapsläget JP Fågelvind Sveriges Ornitologiska Förening tar upp hönsfåglar i sin vindkraftpolicy (SOF
Läs merHökafältet TÖNNERSA. Du håller i pdf-versionen av en digital informationsbroschyr
Du håller i pdf-versionen av en digital informationsbroschyr om Tönnersa och projektet Sand Life, som pågår fram till 2018 i reservatet. Här finns information och fakta om projektet och platsen, presenterat
Läs merFetörtsblåvinge återfunnen i Stockholms skärgård
Fetörtsblåvinge återfunnen i Stockholms skärgård Länge trodde vi att fetörtsblåvingen Scolitantides orion var utdöd i Stockholms skärgård, men arten har nyligen påträffats på några kalköar i Stockholms
Läs merVresrosen ett hot mot kustens flora
Vresrosen ett hot mot kustens flora Vresrosen ett hot mot kustens flora Vresrosen (Rosa rugosa) är en främmande art som förts in från Sydostasien i början av 1900-talet, och som sprider sig särskilt i
Läs merNaturvärdesinventering
Naturvärdesinventering Porsödalen Luleå kommun 2016-10-20 Uppdragsnr: 16139 Status: Granskningshandling Naturvärdesinventering Porsödalen Luleå kommun Beställare Luleå kommun Daniel Rova Konsult Vatten
Läs merBilaga 3 Naturinventering
GothiaVindAB Bilaga3Naturinventering Projekt:Fjällboheden Datum:201105 Utförare:MiljötjänstNordAB 2011 Naturvärdesinventering av terrester miljö vid Fjällboheden i Skellefteå kommun, Västerbottens län
Läs merInventering av mnemosynefjäril (Parnassius mnemosyne) i Norrtälje kommun 2005
Inventering av mnemosynefjäril (Parnassius mnemosyne) i Norrtälje kommun 2005 Norrtälje Naturvårdsfond Rapport 2005:3 Box234 761 23 Norrtälje Norrtälje 2005 Stiftelsen Norrtälje Naturvårdsfond 2005 Projektledare
Läs merÖversiktlig naturvärdesinventering av grönområde vid Exportgatan
Översiktlig naturvärdesinventering av grönområde vid Exportgatan 2 (7) Översiktlig naturvärdesinventering av grönområde vid Exportgatan. 2013 Diarienummer: Text: Lars Arvidsson, Emil Nilsson och Lennart
Läs merInköpta humlesamhällen i svensk trädgårdsodling. Alnarp den 6 december 2018 Christina Winter christinawinter.se Foto: Christina Winter
Inköpta humlesamhällen i svensk trädgårdsodling Alnarp den 6 december 2018 Christina Winter christinawinter.se Foto: Christina Winter Det här ska vi prata om Ord: Kartonghumlor, samhället en familj, arbetare,
Läs merNaturvärdesinventering i Gärsnäs
Naturvärdesinventering i Gärsnäs Inför upprättande av nytt mötesspår samt ny tågplattform OM RAPPORTEN: Titel: Naturvärdesinventering i Gärsnäs datum: 2016-06-14 Rapporten bör citeras såhär: Rydlöv, J.
Läs merFörslag på inledning. Att göra i trädgården. Studera fjärilens livscykel. Undersök bikupan. Artrally
Syfte: Skapa intresse och förståelse för olika småkryp. Visa att insekterna fyller flera viktiga funktioner och är avgörande för att våra ekosystem ska fungera och vi människor få mat. Mål: Att skapa fler
Läs merUppdaterad åtgärdstabell för Gullrisbock,
Uppdaterad åtgärdstabell för Gullrisbock, 2016 2019 (Phytoecia nigricornis) Hotkategori: SÅRBAR (VU) Åtgärdstabellen har upprättats av Länsstyrelsen i Blekinge län Naturvårdsverket Tel: 010-698 10 00 E-post:
Läs merNaturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012
ADOXA Naturvård org.nr.590419-1037 F-skattsedel finns Skogshall 640 24 Sköldinge Telefon: 0708-804582, Pg 456 10 12-8 E-mail: janne.elmhag@adoxanatur.se Janne Elmhag Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands
Läs merBilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning
Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Biotopkartering Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats
Läs merNaturvärdesinventering av område vid bäck i centrala Björbo, Gagnefs kommun
Naturvärdesinventering av område vid bäck i centrala Björbo, Gagnefs kommun Uppdraget På uppdrag av förvaltningschef Birgitta Johansson, miljö- och byggförvaltningen på Gagnefs kommun, utfördes den 7 juli
Läs merKomplettering gällande sånglärka och ljungpipare vid Cementas täkt i Degerhamn
Komplettering gällande sånglärka och ljungpipare vid Cementas täkt i Degerhamn 2018-04-18 Enetjärn Natur har av Cementa fått i uppdrag att ta fram kompletterande underlag gällande ljungpipare och sånglärka
Läs merBilaga till biotopskyddsdispens Tiarp
Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp För översiktlig orientering av läget se figur 4. Figur 5 visar ett område där det finns mycket goda möjligheter att förstärka en befintlig, isolerad lokal med större
Läs merEnt. Tidskr. 133 (2012) Kirskålsmalmätaren Eupithecia selinata i Sverige Kirskålmalmätare Eupithecia selinata en doldis i den svenska storfjärilfaunan
Kirskålmalmätare Eupithecia selinata en doldis i den svenska storfjärilfaunan Jesper Lind, Mats Lindeborg & Hans Lindmark Lind, J., Lindeborg, M. & Lindmark, H.: Kirskålmalmätare Eupithecia selinata en
Läs merStränder som livsmiljö för djur, växter och svampar
Rödlistan för hotade arter Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar Småvatten och småvattendrag SLU ArtDatabanken Ulf Bjelke 2015 03 26 Foto: Fredrik Jonsson Foto: Krister Hall
Läs merJordstjärnor i Sverige
Jordstjärnor i Sverige 4. Fransig jordstjärna, säckjordstjärna, mörk jordstjärna, rödbrun jordstjärna och kragjordstjärna Arterna i denna kvintett kan vara svåra att skilja åt. De växer ofta i skog och
Läs merInventering av grodor i del av östra Malmö 2009
Rapport för: Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Jon Loman Rana Konsult jon@rana.se September 25, 2009 Syfte och metod I denna rapport redogörs för en inventering av grodor i östra delen av
Läs merARTSKYDD I PRAKTIKEN. Eva Amnéus Mattisson. Artenheten Naturvårdsverket. Svartfläckig blåvinge på backtimjan. Bengt Ekman, N
ARTSKYDD I PRAKTIKEN Eva Amnéus Mattisson Artenheten Naturvårdsverket Svartfläckig blåvinge på backtimjan. Bengt Ekman, N Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-11-15 2 Ett rikt
Läs merMindre träfjäril. Acossus terebra. Kännetecken. Fjärilar, Bastardsvärmare, rotfjärilar, glasvingar m.fl.
Acossus terebra Mindre träfjäril Fjärilar, Bastardsvärmare, rotfjärilar, glasvingar m.fl. NE NA LC DD NT Nära hotad (NT) D1 VU EN CR RE Klass: Insecta (egentliga insekter), Ordning: Lepidoptera (fjärilar),
Läs merFLORAVÄKTARNA -övervakar våra hotade kärlväxter
FLORAVÄKTARNA -övervakar våra hotade kärlväxter Antal övervakade.. BLEKINGE LÄN SYDSPÄRGEL DD 35 nya lokaler 2013 Omkring 555 lokaler besökts under året, inkl. 120 nyupptäckta STORTIMJAN VU 30-tal äldre
Läs merVilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU
Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU 1. Underlag för uppföljning av effekter av miljöersättningar Det saknas data för att kunna analysera effekten
Läs merInventering och uppföljning av svartfläckig blåvinge Phengaris arion på sex kända lokaler i Södermanlands län 2017
Inventering och uppföljning av svartfläckig blåvinge Phengaris arion på sex kända lokaler i Södermanlands län 2017 2018-01-08 Daniel Segerlind ECOCOM AB Stortorget 38 392 31 Kalmar 0761-75 03 00 info@ecocom.se
Läs merRAPPORT 2013/16 MOSIPPA VID MARMA MILITÄROMRÅDE, ÄLVKARLEBY KOMMUN
RAPPORT 2013/16 MOSIPPA VID MARMA MILITÄROMRÅDE, ÄLVKARLEBY KOMMUN Gillis Aronsson Gillis Aronsson FÖRFATTARE Gillis Aronsson FOTO FRAMSIDA Mosippa i Marma. Foto Gillis Aronsson KARTOR Per Stolpe Lantmäteriet
Läs merUtredning i Skutehagen
Arkeologisk rapport 2011:10 Utredning i Skutehagen Torslanda Kärr 3:1 m.fl. Utredning 1994 Göteborgs kommun Else-Britt Filipsson ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN GÖTEBORGS STADSMUSEUM ISSN 1651-7636 Göteborgs
Läs merHökafältet HAVERDAL. Du håller i pdf-versionen av en digital informationsbroschyr
Du håller i pdf-versionen av en digital informationsbroschyr om Haverdal och projektet Sand Life, som pågår fram till 2018 i reservatet. Här finns information och fakta om projektet och platsen, presenterat
Läs merInventering av naturvärden på Aroseniustomten, Älvängen, Ale kommun. PM inför detaljplan. På uppdrag av Ale kommun 2015-02-06
Inventering av naturvärden på Aroseniustomten, Älvängen, Ale kommun PM inför detaljplan På uppdrag av Ale kommun 2015-02-06 Uppdragstagare Naturcentrum AB Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund johan.svedholm@naturcentrum.se
Läs merIdentifiering av nattfjärilar
Identifiering av nattfjärilar Av Sture Hermansson För mig är arbetsgången ungefär så här: 1. Bok Med lite erfarenhet kan man i allmänhet placera fjärilen till grupp innan man går vidare med böckerna. För
Läs merNaturvärdesinventering av ett område norr om Annelund, Jönköping 2017
Naturvärdesinventering av ett område norr om Annelund, Jönköping 2017 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Allmän beskrivning av naturmiljön... 3 Metodik och avgränsning... 3 Begreppet rödlistad
Läs merInventering av mnemosynefjäril (Parnassius mnemosyne) i Norrtälje kommun 2007
Inventering av mnemosynefjäril (Parnassius mnemosyne) i Norrtälje kommun 2007 Norrtälje Naturvårdsfond Faktorigatan 1 761 30 Norrtälje Norrtälje 2007 Stiftelsen Norrtälje Naturvårdsfond 2007 Projektledare
Läs merAlmsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna!
Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna! Almsjukan är en mycket allvarlig svampsjukdom som sprids med almsplintborren (en liten skalbagge) eller via rötterna. En annan
Läs merTäkternas biologiska värden
Täkternas biologiska värden Varför är täkter biologiskt värdefulla? Vem lever i täkten? Hur ska man göra för att bevara och gynna naturvärdena? Bakgrund Varför är täkter biologiskt värdefulla? En störd
Läs merInsekter i höstraps i ÖSF-området
äxtskyddscentralen Linköping Insekter i höstraps i ÖSF-området Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen, Linköping ÖSF-konferensen 2015 Rapsbagge * Vanligast och mest betydelsefulla insekten * Höstraps :
Läs merBilaga 1 Karta med restaureringsområden
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Verkeåns dalgång, SE0420075, delområde Brösarps backar i Simrishamns kommun. Bilaga 1 Karta med restaureringsområden 2 Inledning
Läs merInventering av fetörtsblåvinge år 2005 i Strängnäs och Gnesta kommuner i Södermanland. av Björn Carlsson & Håkan Elmquist
Inventering av fetörtsblåvinge år 2005 i Strängnäs och Gnesta kommuner i Södermanland. av Björn Carlsson & Håkan Elmquist På uppdrag av Länsstyrelsen i Södermanlands län. Tillstånd att publicera rapporten
Läs merProjektnr VVF Vi började med att prata med barnen om att bin, humlor och fjärilar behöver vår hjälp för att överleva. Därefter frågade vi
Projektnr VVF-2016-3000 Vi började med att prata med barnen om att bin, humlor och fjärilar behöver vår hjälp för att överleva. Därefter frågade vi barnen 9 st 3-4 åringar om de hade några idéer hur och
Läs merNaturvårdsarbete i fragmenterade landskap. Arealer, kvaliteter och korridorer var ska vi satsa pengarna?
Naturvårdsarbete i fragmenterade landskap. Arealer, kvaliteter och korridorer var ska vi satsa pengarna? Ola Olsson Biodiversitet, Biologiska institutionen Eländesbeskrivning Forskningsresultat GI och
Läs merVersion 1.20 Projekt 7460 Upprättad Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Ny skola Hammar, Hammarö 1:90
Version 1.20 Projekt 7460 Upprättad 2018-05-22 Reviderad 2018-08-13 Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Ny skola Hammar, Hammarö 1:90 1 Sammanfattning En inventering har skett i samband med
Läs merUndersökning av brandfält på Stora Getryggen i Delsjöområdets och Knipeflågsbergens naturreservat. Göteborgs och Partille kommuner
Undersökning av brandfält på Stora Getryggen i Delsjöområdets och Knipeflågsbergens naturreservat Göteborgs och Partille kommuner Pro Natura Thomas Appelqvist Rickard Gimdal Mikael Finsberg 1997 Bakgrund
Läs merFöryngring av lindalléer längs Norrköpings promenader
Föryngring av lindalléer längs Norrköpings promenader Bakgrund Norra, Södra och Östra promenaderna med sina lindalléer, som i hästskoform omsluter större delen av Norrköpings gamla stadskärna, började
Läs merArt enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.
1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430156 psci beslutat av Regeringen 2002-01. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun:
Läs merSBR SV / Lotta Fabricius Kristiansen Drottningodling för nybörjare
Drottningodling för nybörjare Introduktion till drottningodling -kursöversikt Biologin bakom drottningodlingen Förädling och avel Utrustning Metoder till husbehov och yrkesmässigt Parning och drönarsamhällen
Läs merInventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011.
Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011. Mattias Lif På uppdrag av markägaren Swedavia AB och Länsstyrelsen
Läs merBild från områdets södra delområde som betas med inslag av uppluckrad grässvål med sandblottor. Foto: Johan Jansson, år 2013
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Skedeås (tidigare namn Skedemosse), SE0330104, Mörbylånga kommun, Kalmar län Bild från områdets södra delområde som betas
Läs merAxamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016
Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Metodik och avgränsning... 3 Resultat... 4 Områden... 4 Arter... 4 Områdesredovisning... 5 Litteratur... 11 Framsidans
Läs merVarför blev det så mycket insektsskador i raps 2018? Christer Nilsson Agonum / f d SLU, Alnarp
Varför blev det så mycket insektsskador i raps 2018? Christer Nilsson Agonum / f d SLU, Alnarp Rapsjordloppa Rapsbagge Fyrtandad rapsvivel Blåvingad rapsvivel Skidgallmygga + blygrå rapsvivel Västerås
Läs merFörslaget kommer från: Simon Nyström
Träplantering Jag vill komma med ett förslag till plantering av träd. Bakrunden till detta är bland annat att jag fått veta att vår äng visat sig vara mycket lämpligt för plantering då det råder ett litet
Läs merPM: Utredning med anledning av förekomst av grenigt kungsljus inom detaljplanområdet för Börje tull
STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Mia Agvald Jägborn 2018-10-15 PBN-2017-287 PM: Utredning med anledning av förekomst av grenigt kungsljus inom detaljplanområdet för Börje tull
Läs merNATURVÅRDSUTLÅTANDE LAVFLORAN UTMED MÖLNDALSÅN I MÖLNLYCKE
NATURCENTRUM AB NATURVÅRDSUTLÅTANDE LAVFLORAN UTMED MÖLNDALSÅN I MÖLNLYCKE 2010-10-23 Lavinventering utmed Mölndalsån, Mölnlycke, Härryda kommun Naturcentrum AB har genomfört en översiktlig inventering
Läs merSnytbaggen - åtgärder i Norrland. Handledning producerad av Snytbaggeprogrammet vid SLU Kontakt:
Snytbaggen - åtgärder i Norrland Handledning producerad av Snytbaggeprogrammet vid SLU Kontakt: www.snytbagge.se Snytbaggeskador i Norrland Skador av snytbagge på barrträdsplantor betraktas allmänt som
Läs merNordisk igelkottsspinnare
Acerbia alpina Nordisk igelkottsspinnare Fjärilar, Svärmare och spinnare m.fl. NE NA LC DD NT VU EN Starkt hotad (EN) B1ab(iii,v)+2ab(iii,v) CR RE Klass: Insecta (egentliga insekter), Ordning: Lepidoptera
Läs merBastardsvärmare och smalvingad blombock i Nackareservatet
1 Bastardsvärmare och smalvingad blombock i Nackareservatet Sammanställt av Ronny Fors och Beatrice Sundberg, juni 2014 2 Inledning Vi, Ronny Fors och Beatrice Sundberg, har under två år i följd, 2012
Läs mer2015-08-28 Slutversion. Naturinventering och översiktlig spridningsanalys. Solskensvägen Tullinge
Naturinventering och översiktlig spridningsanalys Tullinge 2 Beställning: Wästbygg Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 : Uppdragsansvarig: Karn Terä Medverkande:
Läs merSå gör djur - tre avsnitt
Så gör djur - tre avsnitt Filmhandledning Handledningen innehåller tre separata handledningar med två sidor med övningsuppgifter av olika svårighetsgrad och en sida med lärarhandledning och facit till
Läs merSkogsbrandsdetektion i Sverige. Rickard Hansen. rickard.hansen@msb.se
Skogsbrandsdetektion i Sverige Rickard Hansen rickard.hansen@msb.se Syfte med studien Nuvarande situation i Sverige och de olika länen. Behovet i de olika länen. Befintliga och alternativa detektionsmetoder.
Läs mer