Åtgärdsprogram för prickig stenfrömal

Transkript

1 Åtgärdsprogram för prickig stenfrömal (Ethmia dodecea) rapport 5827 april

2 Åtgärdsprogram för prickig stenfrömal (Ethmia dodecea) Hotkategori: akut hotad (cr) Programmet har upprättats av Håkan Elmqvist, Mariefred NATURVÅRDSVERKET

3 Beställningar Ordertel: Orderfax: E-post: Postadress: CM-Gruppen, Box , Bromma Internet: Naturvårdsverket Tel: , fax: E-post: Postadress: Naturvårdsverket, SE Stockholm Internet: Länsstyrelsen i Västmanlands län Tel: , fax: E-post: lansstyrelsen@u.lst.se Postadress: VÄSTERÅS Internet: ISBN pdf ISSN Naturvårdsverket 2008 Elektronisk publikation Layout: Naturvårdsverket och forsbergvonessen Omslagsbild: bild till höger på levande stenfrömal, foto: Lars Imby. Bilder till vänster på stenfrö och miljö, foto: Karin Wiklund

4 Förord Naturvårdsverket har i flera sammanhang, bl.a. i Aktionsplan för biologisk mångfald (1995) framhållit vikten av att utarbeta och genomföra åtgärdsprogram för hotade arter och biotoper. Åtgärdsprogrammen och deras genomförande är nu ett av flera verktyg för att nå det av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv (prop 2004/05:150 Svenska miljömål ett gemensamt uppdrag) och samtliga sex ekosystemrelaterade miljömål (prop. 2000/01:130 Svenska miljömål delmål och åtgärdsstrategier). Miljömålet slår bland annat fast att antalet hotade arter ska minska med 30% till 2015 jämfört med år Dessutom ska förlusten av biologisk mångfald vara hejdad till år Den sistnämnda målsättningen lades också fast vid EU-toppmötet i Göteborg 2001 och världstoppmötet Rio+10 i Johannesburg Åtgärdsprogrammet för bevarande av prickig stenfrömal (Ethmia dodecea) har på Naturvårdsverkets uppdrag upprättats av Håkan Elmqvist, Mariefred. Programmet presenterar Naturvårdsverkets syn på vilka åtgärder som behöver genomföras för arten. Åtgärdsprogrammet innehåller en kortfattad kunskapsöversikt och presentation av åtgärder som behöver genomföras under för att förbättra den prickiga stenfrömalens bevarandestatus i Sverige. Åtgärderna samordnas mellan olika intressenter, varigenom kunskapen om och förståelsen för arten ökar. Förankringen av åtgärderna har skett genom samråd och en bred remissprocess där statliga myndigheter, kommuner, experter och intresseorganisationer haft möjlighet att bidra till utformningen av programmet. Det här åtgärdsprogrammet är ett led i att förbättra bevarandearbetet och utöka kunskapen om prickig stenfrömal. Det är Naturvårdsverkets förhoppning att programmet kommer att stimulera till engagemang och konkreta åtgärder på regional och lokal nivå, så att arten så småningom kan få en gynnsam bevarandestatus. Naturvårdsverket tackar alla de som har bidragit med synpunkter vid framtagandet av åtgärdsprogrammet och de som kommer att bidra till genomförandet av detsamma. Stockholm i april 2008 Björn Risinger Direktör Naturresursavdelningen

5 Fastställelse, giltighet och omprövning Naturvårdsverket beslutade den 10 april 2008 enligt avdelningsprotokoll N77/08, 2, att fastställa åtgärdsprogrammet för prickig stenfrömal. Programmet är ett vägledande, ej formellt bindande dokument och gäller under åren Utvärdering och/eller revidering sker under det sista året programmet är giltigt. Om behov uppstår kan åtgärdsprogrammet utvärderas och/eller revideras tidigare. På kan det här och andra åtgärdsprogram köpas eller laddas ned. 4

6 Innehåll Förord 3 Fastställelse, giltighet och omprövning 4 Innehåll 5 Sammanfattning 6 Summary 7 Artfakta 8 Översiktlig morfologisk beskrivning 8 Biologi och ekologi 9 Utbredning och populationsstatus 11 Skyddsstatus i lagar och konventioner 13 Orsaker till tillbakagång och aktuella hot 13 Visioner och mål 14 Vision 14 Kortsiktigt mål 14 Långsiktigt mål 14 Åtgärder, rekommendationer 15 Beskrivning av prioriterade åtgärder 15 Allmänna rekommendationer till olika aktörer 16 Konsekvenser 19 Referenser 20 Annan litteratur 22 Bilaga 1 Föreslagna åtgärder 23 5

7 Sammanfattning Åtgärdsprogrammet för bevarande av prickig stenfrömal, Ethmia dodecea, är vägledande för berörda myndigheters och andra aktörers samordnade insatser för artens bevarande under åren Därefter skall vidtagna åtgärder följas upp, resultaten utvärderas och programmet omprövas. Prickig stenfrömal är bedömd som akut hotad (CR) i den svenska rödlistan som utkom Den är inte upptagen i EG:s habitatdirektiv eller i den globala rödlistan och inte heller nationellt fridlyst. Fjärilen har en mycket snäv utbredning i landet. Den är endast känd från ett litet område på Ridön i Mälaren. Under de senaste 15 åren har arten dock inte setts där den tidigare fanns. Prickig stenfrömal finns för övrigt i Europa och österut till Iran. Artens livsmiljö är gles skog eller hagar med god solinstrålning där det finns gott om larvens värdväxt stenfrö, Lithospermum officinale. Fjärilen är nattaktiv under juni. Larven lever på bladens undersida och utvecklas under augusti-oktober. Minskningen av arten beror på igenväxning av lokalerna. Fastställandet av detta åtgärdsprogram är ett led i arbetet med att förbättra förutsättningarna för att den prickiga stenfrömalen skall uppnå och bibehålla gynnsam bevarandestatus. Syftet med programmet är bl.a. att åtgärder skall vidtas för att öka kunskapen om arten hos berörda markägare, företag och myndigheter samt även allmänheten. Därigenom kan förbättrad hänsyn iakttas vid markanvändning. Det är viktigt att i första hand säkerställa artens förekomst i landet genom ändamålsenlig skötsel av de kända lokalerna. Potentiella områden för stenfrömalen bör inventeras under programperioden. Årlig uppföljning av konstaterade förekomster för att se eventuella trender är också viktigt. Kostnaderna för programperioden har kalkylerats till kronor, ej inberäknat ev. kostnader för åtgärder som föranleds av att fjärilen påträffas på nya lokaler.

8 Summary The Action plan for the butterfly Ethmia dodecea provides recommendations for authorities and others actors in order to promote coordinated actions for preservation of the species in the period Thereafter the actions will be reviewed and evaluated and the plan reconsidered. Ethmia dodecea is considered as Critically endangered (CR) in the Swedish red list published in It is not listed in the annexes of the habitats directive or in the global red list, nor is it a protected species in Sweden. The butterfly is known from only one site in Sweden, the Ridön island in lake Mälaren. The butterfly has, however, not been observed there since Ethmia dodecea is distributed in Europe and further east to Iran. The species lives in pastures or open forests with plenty of light and sun and with presence of the butterfly s host species Lithospermum officinale. The butterfly is active during nights in June. The larvae live on the lower side of the leaves of the host species and develop during August October. The reduction in the population size of the butterfly has been caused by forest encroachment in the agricultural landscape and forest ingrowth in formerly open stands, resulting in reduced population size of the host species. This action plan is part of the work with the objective of improving the conditions for the Ethmia dodecea to reach and maintain a favourable conservation status of the species. Management of sites with Lithospermum officinale in the region as well as informing landowners, companies, authorities and the general public about the butterfly and appropriate management are suggested actions in the plan. Adequate management in order to secure favourable conditions for Ethmia dodecea is especially important in sites where the butterfly previously has been found. Potential sites for Ethmia dodecea should also be inventoried during the plan period. Annual monitoring of occurrences of Ethmia dodecea is also important. The action plan should be evaluated and reconsidered in Actions financed within the plan is estimated to Euro. This cost does not cover actions motivated by new knowledge about presently unknown sites with occurrence of the species. 7

9 Artfakta Översiktlig morfologisk beskrivning Beskrivning av arten Prickig stenfrömal, Ethmia dodecea (Hawort 1828) har ett vingspann på millimeter. Mellankroppens och framvingarnas grundfärg är ljust stålgrå. Framvingarna har också ca 10 svarta fläckar av varierande storlek. Bakkropp och bakvingar är mörkare grå. Inga underarter finns beskrivna. Förväxlingsarter Prickig stenfrömal kan möjligen förväxlas med vissa spinnmalar där storleken överensstämmer. Mest liknar den prickig fetbladsspinnmal, Yponomeuta sedella, som har stålgrå framvingar och vars första generation flyger i juni. Övriga spinnmalar har kritvita framvingar beströdda med oftast mycket små svarta prickar. De har dessutom senare flygtid än prickig stenfrömal. Figur 1. Prickig stenfrömal på värdväxten stenfrö. Fotot är taget på Ridön 1988 då prickig stenfrömal förekom rikligt på ett hygge på Svinholmen. (Foto: L. Imby) 8

10 Figur 2. Prickig stenfrömal (Foto: G. Liljeberg) Biologi och ekologi Föröknings- och spridningssätt Honan lägger ägg på bladen av värdväxten stenfrö, Lithospermum officinale. Larverna lever på undersidan av bladen under augusti oktober och förpuppar sig i en vit kokong på marken (Schütze 1931, Spuler 1910). Enda stadiet där spridning är möjlig är som fullbildad fjäril. Fjärilen är dock liten med begränsad flygförmåga och strikt bunden till förekomster av stenfrö. Prickig stenfrömal flyger huvudsakligen i juni (fynd på Ridön mellan 1975 och 1988 är gjorda under perioden juni). Livsmiljö Prickig stenfrömal förekommer i gles skog eller hagar med god solinstrålning med förekomst av stenfrö. Värdväxten föredrar öppna eller halvöppna, ofta grusiga och blockiga marker, t.ex. stränder och bryn. Den finns ibland också på kulturskapade ståndorter (Ståhl 2001). Även stenfrö är en rödlistad art, klassad som missgynnad (NT) i senaste Rödlistan (Gärdenfors 2005). Fjärilen är intimt knuten till sin värdväxt och sitter på plantorna under dagen och flyger aktivt efter mörkrets inbrott. 9

11 Figur 3. Stenfrö (Lithospermum officinale) är värdväxt för larver av prickig stenfrömal. (Foto: K. Wiklund) Figur 4. Stenfrö på en av miljöerna den växer i på Ridön (Foto: K. Wiklund) 10

12 Utbredning och populationsstatus Nuvarande utbredning Världsutbredningen är Europa och österut till norra Iran (Sattler 1967). I Europa är arten funnen i de flesta länderna inklusive europeiska delen av Ryssland, Polen och Tyskland (Buszko & Novacki 2000, Emmet 1988, Gaedike & Heinicka 1999, Karsholt & Razowski 1996, Parenti 2000). I Norden finns den prickiga stenfrömalen inom några områden i sydöstra Danmark (Karsholt & Stadel Nielsen 1998) samt på Ridön i Västmanlands län, fjärilens enda kända förekomst i Sverige. Fjärilen är där senast sedd Lokalerna som är belägna i de inre delarna av Mälaren utgör de nordligaste utposterna i Europa. Figur 5. Förekomster av värdväxten stenfrö efter Lokalen för prickig stenfrömal är markerad med röd fyrkant. Karta: Artdatabanken. Varför den prickiga stenfrömalen inte påträffats på fler lokaler kan man bara spekulera i. Det är inte osannolikt att den har funnits eller kan finnas på ytterligare någon lokal men att den på grund av sin sällsynthet är förbisedd. Man kan också konstatera att de inre delarna av Mälardalen är ett klimatiskt mycket gynnat område och att motsvarande klimatförhållanden i huvudsak finns endast i sydligaste Sverige. Populationsfakta och hotstatus Världspopulationens storlek går inte att uppskatta. Populationen på Ridön uppgick uppskattningsvis till något hundratal individer när den senast sågs Arten har huvudsakligen östlig utbredning. Liksom sina närmaste släktingar migrerar den gärna. Många av fynden på kontinenten i Europa klassas därför som sträckande exemplar. 11

13 I Tyskland har arten försvunnit från tidigare lokaler (Friese 1973) och efter 1960 har den endast anträffats i fyra delstater. I Danmark är arten funnen på Själland och öarna söder därom. I Polen är den påträffad i två provinser (Ingvar Svensson per brev). Vid återbesök på Ridön från 2001 till 2007 har inga exemplar påträffats. Historik och trender Första fyndet av prickig stenfrömal i Sverige är ett äldre, overifierat fynd från Blekinge. Under perioden juni 1975 togs sammanlagt fem exemplar i närheten av ett litet sandtag (RN 15450/65987) vid Ormhäll på Ridön (Svensson 1976). I sandtaget, som sedermera växte igen, växte lite stenfrö. Den 16 juni 1979 upptäcktes arten på ett granplanterat hygge (RN 15452/65978), med en area av ca ett hektar, på Svinholmen knappt en kilometer sydost om Ormhäll (Svensson 1989). På hygget fanns gott om värdväxten och stenfrömalen förekom allmänt där vid besöket 18 juni 1988 (Palmqvist m.fl. 1988). Vid återbesöken juni 2001, juni 2002, juni 2003 och juni 2005 och juni 2007 påträffades inga exemplar av stenfrömalen (Elmquist m.fl , 2005, 2007 och Svensson 1989, 2003). På lokalen växer idag ca 20-åriga granar som kraftigt beskuggar de få stenfröplantor som finns kvar. Tendensen har varit en fortgående nedgång av antalet plantor från upp mot 150 exemplar 2001 till tio Figur 6. Hygget på vilket prickig stenfrömal förekom senast 1988 utgörs idag av 20-årig granplantering. Stenfrö finns kvar i öppningar i granplanteringen (se figur 3). (Foto: K. Wiklund) 12

14 Skyddsstatus i lagar och konventioner Prickig stenfrömal är inte fridlyst i Sverige. Arten klassas som akut hotad (CR) enligt den svenska rödlistan (Gärdenfors 2005) men är inte upptagen på den globala rödlistan från 2006 (IUCN 2006) eller i habitatdirektivet. I sammanhanget kan nämnas att värdväxten stenfrö är klassad som missgynnad (NT) i den svenska rödlistan. Orsaker till tillbakagång och aktuella hot Prickig stenfrömal betraktas som en postglacial värmerelikt i Mälardalen. Den kräver mer eller mindre solexponerade områden med gott om värdväxten stenfrö. Idag är lokalen starkt beskuggad av granar och värdväxten har minskat mycket kraftigt. Den prickiga stenfrömalens förekomst på Ridön är en märkligt isolerad förekomst, knappast med genetisk förbindelse med populationerna söderut. Fjärilen har möjligen haft en större utbredning i Mälardalen men ändrade brukningsformer i jordbruket och skogsbruket med åtföljande igenväxning av landskapet har sannolikt inverkat menligt på arten. Dess naturliga habitat har inte fastställts i området utan arten har blommat upp på starkt störda områden, i en grusgrop och på ett hygge, och har sedan gått tillbaka uppenbarligen på grund av igenväxning. I den mån arten över huvud taget finns kvar på Ridön eller på andra öar är sannolikt antalet individer i populationerna små, kopplat till att förekomsterna av stenfrö är små och isolerade. Fjärilen liksom värdväxten borde rimligen gynnas om vi går mot varmare klimat. 13

15 Visioner och mål Vision Kunskapen om artens förekomst i landet är mycket bristfällig och det är svårt att utifrån nuläget klart definiera en vision. Men eftersom den prickiga stenfrömalen har haft en fast förekomst på Ridön och Mälardalsbäckenet rimligen är ett potentiellt utbredningsområde för arten kan en vision vara att skapa en metapopulation inom detta område, möjligen med en huvudpopulation på Ridön. Inför rödlistningen 2005 hade inga nya fynd gjorts trots eftersök sedan Med förhoppningen att den inte är utdöd klassades den i nya rödlistan (Gärdenfors 2005) som akut hotad (CR). Kortsiktigt mål Det kortsiktiga målet är att utreda om den prickiga stenfrömalen fortfarande finns kvar på Ridön, restaurera de gamla lokalerna dvs. hugga ner granarna på Svinholmen och röja grusgropen vid Ormhäll samt lokalisera andra förekomster av stenfrö i Mälardalen i syfte att slå vakt om lämpliga befintliga habitat och skapa nya sådana för fjärilen. Långsiktigt mål Det långsiktiga målet är att få en livskraftig population av prickig stenfrömal. Efter inventeringar av nya förekomstlokaler enligt det kortsiktiga målet bör man göra en analys om biotopförbättrande åtgärder måste till för att på ca 10 år uppnå en situation i enlighet med visionen. Ett tänkbart mål är att arten ska ha fasta förekomster på minst 10 lokaler och med populationsstorlekar över 100 individer på varje lokal. Då arten knappast kan få någon större utbredning inom Mälardalen, kan vi i det läget komma att få acceptera NT D2, d.v.s. missgynnad på grund av begränsad förekomstarea, på den svenska rödlistan. Detta kräver att antalet reproduktiva individer som lägst aldrig understiger 1000 och att antalet individer, förekomstarea och/eller utbredningsområde kraftigt ökar jämfört med dagens situation. Dessutom krävs det att man kan åstadkomma några tätare ansamlingar av delpopulationer inom vilka lokala försvinnanden sannolikt kompenseras av återkolonisationer. 14

16 Åtgärder och rekommendationer Beskrivning av åtgärder I det här kapitlet finns de föreslagna åtgärderna översiktligt beskrivna. Det hanterar vilka åtgärder som behövs, hur de bör genomföras och hur resultaten bör se ut. Detaljuppgifter om de enskilda åtgärderna finns i bifogad åtgärdstabell i slutet av programmet. Ny kunskap Den prickiga stenfrömalens biologi är känd från utlandet och det finns ingen anledning att anta att den fungerar annorlunda i Sverige. Artens habitatkrav kan möjligen klarare definieras för att kunna söka nya lokaler, men förekomsterna av stenfrö i Mälardalen är så pass lokala att man bör söka stenfrömalen i direkt anslutning till dessa. Stenfrö finns fläckvis spridd i Syd- och Mellansverige, framför allt efter kusterna, se figur 5. Varför stenfrömalen bara skulle finnas i Mälardalen i Sverige är inte klarlagt. Behovet av autekologiska studier kring arten behandlas dock inte i detta åtgärdsprogram. Skötselåtgärder på Ridön De nu uppvuxna granarna på det gamla hygget (RN 15452/65978) bör omgående huggas ner och buskage delvis röjas bort för att ge maximal solinstrålning på de stenfröplantor som finns kvar. Även det gamla sandtaget (RN 15450/65987) bör röjas helt för att ge stenfrö och stenfrömal möjlighet att återkolonisera lokalen. Inventering Inventering för att upptäcka nya populationer och potentiella biotoper bör i första hand ske i Mälardalen. En aktuell kartläggning av värdväxtens förekomst bör göras. I Västmanlands flora (Malmgren 1982) och Sörmlands flora (Rydberg & Wanntorp 2001) finns vissa lokaluppgifter. Inventeringar bör ske två gånger per år, dels under flygtiden i juni månad och dels under larvperioden i augusti-september. Inventeringar bör ske varje år under de fem år som programperioden sträcker sig det vill säga från Utifrån inventeringsresultatet bör programmet för prickig stenfrömal omprövas och revideras senast år Inventeringar bör sedan göras med tre års intervall och följas upp, så att man ser om populationen ökar eller minskar och för att undanröja eventuella hot. Utifrån resultaten bör man sedan bedöma behovet av nya områdesskydd. Information Markägare och arrendatorer bör få information om eventuella nya förekomster av prickig stenfrömal på sina marker. Det är då lämpligt att sprida detta åtgärdsprogram. Information till personal som arbetar med naturvård på 15

17 berörda statliga och kommunala myndigheter och till ideella föreningar som kan vara berörda är angelägen. Allmän information om prickig stenfrömal borde kunna samordnas med information kring skötsel av Natura 2000-områden och i samband med rådgivning till lantbrukare om skötsel av slåtterängar. Områdesskydd Ridön ligger i naturreservatet Ridö-Sundbyholmsarkipelagen med insamlingsrestriktioner beträffande insekter. Naturreservatet är förklarat som särskilt skyddsområde för speciellt utpekade fågelarter enligt EU:s fågeldirektiv och som Natura 2000-område enligt art- och habitatdirektivet (SE025008). Ridön ingår dessutom i Ekoparken Ridö-Sundbyholmsarkipelagen. Skapande av lämpliga livsmiljöer utanför de skyddade områdena På Stora Veckolsskäret på västsidan av Oknö norr om Strängnäs finns en stor förekomst av stenfrö i gles skog. En kraftig gallring av träden skulle ge en betydligt bättre solexponering av stenfröplantorna. Finns stenfrömalen inom lämpligt avstånd skulle den kunna etablera sig där. Om värdväxten stenfrö påträffas på nya lokaler utanför de skyddade områdena i de inre delarna av Mälaren bör åtgärder för att gynna arten övervägas. Populationsförstärkande åtgärder Utplantering av prickig stenfrömal bör inte ske under nuvarande programperiod. Man bör istället inrikta insatserna till att inventera stenfröförekomster och eventuellt skapa lämpliga habitat där fjärilen på sikt kan etablera sig. Allmänna rekommendationer Det här kapitlet vänder sig till alla de utanför myndighetssfären som genom sitt jobb eller fritid kommer i kontakt med de arter och/eller livsmiljöer som programmet handlar om, och som genom sitt agerande kan påverka artens situation och som vill ha vägledning för hur de bör agera för att gynna den. Åtgärder som kan skada arten Verksamheter som direkt skadar en lokal som schaktning eller täktverksamhet bör undvikas liksom minskad solinstrålning genom t.ex. plantering, igenväxning eller byggnation. Öppethållande genom bete kan övervägas. Särskilt fårbete måste man dock vara mycket försiktig med då man riskerar att värdväxten betas bort. Hur olika aktörer kan gynna arten Markägare/brukare med stenfrö på sina marker bör upplysas om den prickiga stenfrömalen och varför det är angeläget att skydda den. Man bör också samråda eller diskutera med berörd länsstyrelse och andra insatta om lämplig skötsel, röjningar, slåtter, bete, lämpliga tidpunkter för åtgärder etc. Länsstyrelsen bör utöver inventeringar av lokaler för prickig stenfrömal 16

18 och värdväxten samarbeta med Sveaskog i Ekoparken för att möjliggöra restaurering av lämpliga lokaler för stenfrömalen. För eventuella nyupptäckta förekomster av fjärilen kan områdesskydd med skötselföreskrifter övervägas. Finansieringshjälp för åtgärder Åtgärder med syfte att gynna stenfrö och därigenom prickig stenfrömal kan i skyddade områden bekostas med skötselmedel. Om fjärilen påträffas i områden utanför skyddade områden kan andra bidrags- och ersättningsformer finnas. Länsstyrelsen kan ge information om sådana. Utsättning av arter i naturen för återintroduktion, populationsförstärkning eller omflyttning Den som vill sätta ut hotade växt- eller djurarter som är fridlysta enligt 4-9 artskyddsförordningen eller 5 fiskeförordningen, eller som är fredade enligt 3 jaktlagen, samt införskaffa grundmaterial för uppfödning och uppdrivning inklusive förvaring och transport, måste se till att skaffa erforderliga tillstånd. Länsstyrelsen får enligt artskyddsförordningen i det enskilda fallet ge dispens från förbuden i 4-9 som avser länet eller del av länet. Länsstyrelsen får också enligt 16 fiskeförordningen ge tillstånd till utsättning av fisk, vattenlevande blötdjur och vattenlevande kräftdjur. För fångst och utsättning av däggdjur och fåglar krävs tillstånd av Naturvårdsverket. När det gäller förvaring och transport av levande exemplar av växt- och djurarter som i bilaga 1 till artskyddsförordningen har markerats med N eller n, måste undantag från förbudet i 23 sökas hos Jordbruksverket. Samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken kan vara ett första steg att ta för den som planerar åtgärder som innebär utsättning av växt- eller djurarter i naturen. Myndigheterna kan ge information om gällande lagstiftning Den fastighetsägare eller nyttjanderättsinnehavare som brukar mark eller vatten där hotade arter och deras livsmiljö finns bör vara uppmärksam på hur området brukas. En brukare som sätter sig in i naturvärdenas behov av skötsel eller frånvaro av ingrepp och visar hänsyn i sitt brukande är oftast en god garant för att arterna ska kunna bibehållas i området. Oavsett verksamhetsutövarens kunskap och intresse för att bibehålla naturvärdena kan det finnas krav på verksamhetsutövaren enligt gällande lagar, förordningar och föreskrifter. Vilken myndighet som i så fall ska kontaktas avgörs av vilken myndighet som har tillsyn över den verksamhet eller åtgärd det gäller. Länsstyrelsen är den myndighet som oftast är tillsynsmyndighet. För verksamhet som omfattas av skogsvårdslagen är Skogsstyrelsen tillsynsmyndighet. Det går alltid att kontakta länsstyrelsen för att få besked om vilken myndighet som är ansvarig. Tillsynsmyndigheterna kan ge upplysningar om vilka regelverk som gäller i det aktuella fallet. Det kan finnas krav på tillstånds-, anmälningsplikt eller samråd. Den berörda myndigheten kan ge information om vad en anmälan eller ansökan bör innehålla och i hur god tid den bör lämnas in innan verksamheten planeras sättas igång. 17

19 Råd om hantering av kunskap om observationer Enligt sekretesslagens 10 kap 1 gäller sekretess för uppgift om utrotningshotad djur- eller växtart, om det kan antas att strävanden att bevara arten inom landet eller del därav motverkas om uppgiften röjs. Kännedom om förekomster av hotade arter kräver omdöme vid spridning av sådan kunskap då illegal jakt och insamling kan vara ett hot mot arten. Naturvårdsverkets policy är att informationen så långt möjligt ska spridas till markägare och nyttjanderättshavare så att dessa kan ta hänsyn till arten i sitt brukande av området där arten förekommer permanent eller tillfälligt. När det gäller prickig stenfrömal bör inga restriktioner tillämpas för utlämnande av förekomstdata. Aktiv information bör ges till markägare och naturintresserade. Inom Ridö-Sundbyholmsarkipelagen bör Sveaskog sättas in i förhållandena rörande stenfrömalen så att den kan beaktas vid åtgärder inom ekoparken. 18

20 Konsekvenser Åtgärdsprogrammets effekter på andra hotade arter I nuläget kan inte några direkt negativa effekter på andra hotade arter ses. Kunskapen om vilka andra arter som förekommer på samma marker som den prickiga stenfrömalen är bristfällig och får klargöras i samband med de inventeringar som åtgärdsprogrammet rekommenderar. En nära släkting, som inte är rödlistad, men ändå får betraktas som lokal och sällsynt, är stor stenfrömal, Ethmia pusiella. Den har en sydostlig utbredning i Sverige med fynd i Mälardalsregionen. Det är troligt att den skulle gynnas av ovan beskrivna åtgärder. Åtgärdsprogrammets effekter på olika naturtyper Åtgärdsprogrammet fokuserar endast på de naturtyper där stenfrö förekommer. Det är knappast aktuellt att nyskapa lokaler av stenfrö utan endast där så påkallas justera skötseln av aktuell lokal för att gynna stenfröet och därigenom skapa bättre förutsättningar för fjärilen. Intressekonflikter Några större intressekonflikter bör detta åtgärdsprogram inte föranleda. Om åtgärder som innebär intrång i markanvändningen utanför befintliga reservat aktualiseras får en dialog om eventuell kompensation föras med berörd länsstyrelse. 19

21 Referenser Buszko, J.& Novacki, J The Lepidoptera of Poland. A Distributional- Checklist. Polskie Towarzystwo Entomologiczne. Poznak & Torun Elmquist, H. m.fl , Inventeringsrapporter från Ridö , 2005 och Länsstyrelsen i Västmanlands län. Emmet, A.M A Field Guide to the Smaller British Lepidoptera. The British Entomological and Natural History Society. London. Friese, G Beiträge zur Insektenfauna der DDR: Lepidoptera-Ethmiidae. Beiträge zur Entomologie, Band 23, Nr 5/8. Berlin. Gaedike, R. & Heinicke, W Verzeichnis der Schmetterlinge Deutschlands. Entomologische Nachrichten und Berichte. Beiheft 5. Dresden. Gärdenfors, U Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken, SLU, Uppsala. IUCN Red List of threatened species. http//iucnredlist.org. Karsholt, O. & Stadel Nielsen, P Revideret katalog over de danske Sommerfugle. Entomologisk Forening. Köpenhamn. Karsholt, O. & Razowski, J The Lepidoptera of Europé. ApolloBooks. Stenstrup. Malmgren, U Västmanlands flora. Forskningsrådens förlagstjänst, Motala Palm, E Nordeuropas Prydvinger. Fauna Bøger. Köpenhamn. Palmqvist, G. m.fl Inventeringsrapport från Ridö Länsstyrelsen i Västmanlands län. Parenti, U A Guide to the Microlepidoptera of Europe. Museo Regionale di Scienze. Naturali Torino. Rydberg, H. & Wanntorp, H.-E Sörmlands flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm. 20

22 Sattler, K Microlepidoptera Palaearctica. Ethmiidae. Verlag Georg Fromme & Co. Wien. Schütze, K.T Die Biologie der Kleinschmetterlinge unter besonderer Berücksichtigung ihrer Nährpflanzen und Erscheinungszeiten. P.83, 88, (9, 16, 19, 22, 30). Frankfurt am Maine. Spuler, A Die Schmetterlinge Europas II,III (som Psecadia decemgutella). Stuttgart. Svensson, I Anmärkningsvärda fynd av småfjärilar (Microlepidoptera) i Sverige Entomologisk Tidskrift 97: Stockholm. Svensson, I Ethmia dodecea. Artfaktablad. ArtDatabanken. Svensson, I Anmärkningsvärda fynd av småfjärilar (Microlepidoptera) i Sverige Entomologisk Tidskrift 124: Stockholm. Ståhl, P Lithospermum officinale, stenfrö. Artfaktablad. ArtDatabanken. 21

23 Annan litteratur Svensson, I., Elmquist, H., Gustafsson, B., Hellberg, H., Imby, L. & Palmqvist, G Catalogus Lepidopterorum Sueciae. Entomologiska föreningen. Stockholm. Svensson, I. & Palmqvist, G Förteckning över svenska fjärilsnamn. Entomologiska Föreningen. Stockholm. 22

24 Bilaga 1. Föreslagna åtgärder Åtgärd Län Aktör Finansiär Kostnad i ÅGP Prio Genomförande Skötselåtgärder på Ridön: röjning av gran på hygget och U Lst U län, Sveaskog Sveaskog sly i sandtaget Inventering: Kartläggning av förekomsten av stenfrö i D, U Lst D län, lst U län Naturvårdsverket kr inre delen av Mälaren Inventering: Årliga eftersök av fjärilen på kända lokaler D, U Lst D län, lst U län Naturvårdsverket kr för stenfrö i inre delen av Mälaren Information till markägare och allmänhet D, U Lst D län, lst U län Lst koordinering Skapande av lämpliga livsmiljöer utanför skyddade D Lst D län Naturvårdsverket områden: Gallring av skogen på Stora Veckolsskäret V Oknö N Strängnäs Åtgärder för skydd och skötsel av ev. nyupptäckta D, U Lst D län, lst U län Naturvårdsverket Ej överblickbar förekomster Total kostnad > kr 23

25 Åtgärdsprogram för prickig stenfrömal rapport NATURVÅRDSVERKET ISBN: ISSN: (Ethmia dodecea) Prickig stenfrömal, Ethmia dodecea, är bedömd som akut hotad (CR) i den svenska rödlistan som utkom Fjärilen har en mycket snäv utbredning i landet. Den är endast känd från ett litet område på Ridön i Mälaren. Under de senaste 15 åren har arten inte återfunnits i landet. Prickig stenfrömal finns för övrigt i Europa och österut till Iran. Artens livsmiljö är gles skog eller hagar med god solinstrålning där det finns gott om larvens värdväxt stenfrö, Lithospermum officinale. Det är viktigt att i första hand säkerställa artens förekomst i landet genom ändamålsenlig skötsel av de kända lokalerna. Information till berörda markägare är av stor betydelse för att få rätt skötsel. Potentiella områden för stenfrömalen bör inventeras under programperioden och eventuella förekomster följas upp. Naturvårdsverket Stockholm. Besöksadress: Stockholm - Valhallavägen 195, Östersund - Forskarens väg 5 hus Ub, Kiruna - Kaserngatan 14. Tel: , fax: , e-post: registrator@naturvardsverket.se Internet: Beställningar Ordertel: , orderfax: , e-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box , Bromma. Internet: