God Bebyggd Miljö. Lägesrapport. - situationen i Blekinge län och dess kommuner. Sveriges miljökvalitetsmål 15

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "God Bebyggd Miljö. Lägesrapport. - situationen i Blekinge län och dess kommuner. Sveriges miljökvalitetsmål 15"

Transkript

1 Lägesrapport Sveriges miljökvalitetsmål 15 God Bebyggd Miljö - situationen i Blekinge län och dess kommuner 1

2 God Bebyggd miljö 2005 Författare: Utgivare: Anette Löfgren och Kristina Stark Länsstyrelsen i Blekinge län Ronnebygatan KARLSKRONA telefon: telefax: Miljömålslogotyp: Tobias Flygar 2

3 INLEDNING...5 DELMÅL FÖR MILJÖKVALITETSMÅLET GOD BEBYGGD MILJÖ...5 DELMÅL 1. PLANERINGSUNDERLAG...5 Varierat utbud av bostäder...6 Varierat utbud av arbetsplatser, service och kultur...8 Minskad bilanvändning och resurssnåla transporter...9 Tillvaratagande av kulturhistoriska och estetiska värden...10 Bevarande och utveckling av grön- och vatten områden i tätorter...11 Effektivisering av energianvändning samt utbyggnad av produktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi, biobränsle och vindkraft DELMÅL 2. KULTURHISTORISKT VÄRDEFULL BEBYGGELSE...15 DELMÅL 3. BULLER...16 DELMÅL 4. UTTAG AV NATURGRUS...18 DELMÅL 5. AVFALL...19 DELMÅL 6. AVFALLSDEPONIER...21 DELMÅL 7. ENERGIANVÄNDNING M.M. I BYGGNADER...22 DELMÅL 8. INOMHUSMILJÖ...23 DELMÅL 9. MATAVFALL FRÅN HUSHÅLL, RESTAURANGER M.M DELMÅL 10. MATAVFALL FRÅN LIVSMEDELSINDUSTRIER MM...25 KÄLLFÖRTECKNING

4 4

5 Inledning Enligt regleringsbrevet ska Länsstyrelsen utveckla det regionala miljömåls- och uppföljningsarbetet i bred förankring. Det regionala mål- och uppföljningsarbetet redovisas årligen till regeringen (Miljödepartementet) enligt Länsstyrelsernas miljömålsuppdrag (M98/3090/8). Idag saknas det ett sammanställt material (underlag och statistik) för hur situationen ser ut i Blekinge när det gäller miljömålet God bebyggd miljö. För att öka kunskaperna om tillstånd och utveckling på regional och kommunal nivå i Blekinge län redovisas nedan resultatet av vad som framkommit i denna studie och de underlag och separata program/strategier som finns i dagsläget. Sammanställningen utgår från det nationella miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö med delmål och underliggande insatsområden enligt Regeringens proposition 2000/01:130. Informationen är hämtad från 2004 års Bostadsmarknadsenkät bostadsmarknad och byggande i Blekinge län (BME), Miljömålsportalen, Kommunernas översiktsplaner, information från kommunens tjänstemän samt Kommunernas hemsidor. För vidare information hänvisas till bifogad källförteckning. Delmål för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö Delmål 1. Planeringsunderlag Nationellt delmål Senast år 2010 ska fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för: hur ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur kan åstadkommas så att bilanvändningen kan minska och förutsättningarna för miljöanpassade och resurssnåla transporter förbättras, hur kulturhistoriska och estetiska värden ska tas till vara och utvecklas, hur grön- och vattenområden i tätorter och tätortsnära områden ska bevaras och utvecklas och andelen hårdgjord yta inte ökas, hur energianvändningen ska effektiviseras, hur förnybara energiresurser ska tas till vara och hur utbyggnad av produktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi, biobränsle och vindkraft ska främjas. Den bebyggda miljön i länet är till stor del koncentrerad till länets södra kust. Den höga befolkningskoncentrationen och exploateringstrycket samt de höga bevarandevärdena kan bidra till konflikter mellan olika anspråk t.ex. mellan kulturmiljövärden, naturmiljö och öppna landskap och byggnation.. Program och strategier för bebyggelseutvecklingen ger bättre underlag för samordning av och avvägning mellan de olika intresseområdena. Detta kan bidra till att skapa goda boendemiljöer samtidigt som värdefulla mark- och vattenområden utvecklas och deras värden skyddas. Målsättningen är att ta fram samordnade planeringsunderlag som svarar mot miljökvalitetsmålets God Bebyggd Miljö:s syfte. Idag har fyra av Blekinges fem kommuner översiktsplaner som antogs 1990, långt innan de svenska miljökvalitetsmålen togs fram. Miljömålen finns därmed inte integrerade i dessa översiktsplaner. Den femte kommunen, Karlskrona kommun, antog sin översiktsplan Där behandlas miljökvalitetsmålen på ett översiktligt plan. Karlskrona kommun har också kommunala delmål och strategier för uppfyllande av miljökvalitetsmålen presenterade på hemsidan. Utöver de kommunala översiktsplanerna finns idag även ett antal fördjupningar där lokala planeringsförutsättningar och utvecklingsmöjligheter redovisas. När det gäller de program och strategier som ska finnas framme för att ligga till grund för den fysiska planeringen ser situationen i länets kommuner ut enligt nedanstående sammanfattande tabell. Den ger en översiktlig bild av om kommunerna har tagit upp frågan och på vilket sätt bl.a. om den finns 5

6 behandlad i en separat program och/eller strategi eller om den tas upp i översiktsplanen. Därefter följer en redovisning av läget på kommunal och regional nivå vid varje enskilt insatsområde för delmål 1. R/S ÖP R/S ÖP R/S ÖP R/S ÖP R/S ÖP Varierat utbud av bostäder X X X Varierat utbud av arbetsplatser, service o kultur Minskad bilanvändning och resurssnåla transporter Tillvaratagande av kulturhistoriska och estetiska värden Bevarande och utveckling av grönoch vattenområden i tätorter Effektivisering av energianvändning samt utbyggnad av alternativa energikällor R/S = rapport och/eller separat program ÖP = frågan behandlas i översiktsplanen (Källa: 2005 års bostadsmarknadsenkät) Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X Sölvesborg Varierat utbud av bostäder Den bebyggda miljön i Blekinges tätorter är till största delen placerad längs med kust och vattendrag samt vid större kommunikationsleder. Nära 80% av länets befolkning bor i tätorter större än 200 invånare och av dessa bor ca 65% i kommunhuvudorterna Karlskrona, Karlshamn, Ronneby, Sölvesborg och Olofström. Det största bebyggelsetrycket finns särskilt i kustområdena medan landsbygden och de norra delarna av länet befinner sig stagnation. Typ av bostäder som det råder brist på i Länet Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg B 1-2 rk X X B 3 rk X X X X B 4+rk X X H 1-2 rk X X X H 3 rk X X X X H 4+ rk X X X X E <110m2 X E m X X X E >150 m X X B = Bostadsrätter H = Hyresrätter E = Egna hem Källa: 2005 och 2004 års bostadsmarknadsenkät antal bostäder Bedömning av påbörjad nyproduktion åren Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Enligt 2005 års bostadsmarknadsenkät finns det idag en brist av bostäder i Karlshamn, Karlskrona och Ronneby kommun, Sölvesborgs kommun uppger att de har balans medan Olofströms kommun uppger att de har ett överskott av bostäder. Bostadsmarknadsenkäten visar att samtliga kommuner uppger visst nybyggnadsbehov. Karlskrona kommun uppger störst behov av ett varierat utbud av bostäder medan övriga kommuner har störst behov av bostäder i större storlek (se tabell ovan). Bedömningen av hur många bostäder som kommer att påbörjas under 2005 och 2006 redovisas i diagrammet till höger. Jämfört med uppgifter i 2004 års bostadsmarknadsenkät är bedömningen att Karlshamn kommer att minska sin nyproduktion under 2005 för att sedan öka produktionen under Karlskrona och 6

7 Olofström kommer att öka sin nyproduktion både under 2005 och 2006 medan Ronneby och Sölvesborgs kommuner ökar sin produktion under 2005 för att sedan minska produktionen under Det som hindrar bostadsbyggandet i kommunerna är till största delen ekonomiska orsaker men även brist på mark i attraktiva lägen, konflikter med andra allmänna intressen enligt PBL, bristande planberedskap samt överklagande av detaljplaner uppges som hinder. (se nedanstående tabell) Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg osäkerhet om framtida subventionsvillkor brist på mark i attraktiva lägen konflikter med andra allmänna intressen enl PBL bristande planberedskap överklagande av detaljplaner höga produktionskostnader svag inkomstutveckling för hushållen X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X låga priser på bef villor och bostadsrätter Enligt 2005 års Bostadsmarknadsenkät tar två av länets fem kommuner, Karlskrona och Karlshamns kommuner, fram riktlinjer för bostadsförsörjning i särskilda program/strategier i form av bostadsförsörjningsprogram eller liknande. Karlskrona kommun, tillsammans med Ronneby och Olofströms kommuner behandlar även frågan i sina översiktsplaner. Sölvesborgs kommun saknar helt underlag riktlinjer i bostadsförsörjningen. Karlskrona Planeringsunderlag: Varierat utbud av bostäder kommun, redovisar en aktuell bostadsförsörjningsplan 5 på sin hemsida. På Ronneby kommuns hemsida redovisas nybyggda/obyggda bostäder Karlshamns kommun, har en boendesajt där det bostadförsörjningsprogram eller 3 liknande redogörs för politiska visioner och synpunkter om riktlinjer finns i ÖP Karlshamns framtida boende. Olofströms kommun, 2 frågan behandlas ej har tagit fram sitt bostadsförsörjningsprogram i 1 Källa: 2005 års samband med RIKTA projektet (Resultat, Inriktning, Bostadsmarknads Kraft, Tålamod, Ansvar). En tydlig vision för enkät 0 kommunen ska tas fram samt en strategi för hur visionen ska uppnås. Projektet spänner över ett flertal verksamhetsområden. Handlingsplaner och antal kommuner mätindikationer för måluppfyllelse håller just nu på att arbetas fram. En befolkningsutvecklingsprognos ger en bild av framtida bostadsbehov. Enligt SCB ökade länets befolkning med 446 personer under Den största befolkningsökningen har skett i kommunerna Karlskrona, Sölvesborg och Karlshamn medan befolkningen har minskat i Olofströms och Ronneby kommuner. Fyra av fem kommuner redovisar en befolkningsprognos i översiktsplanerna. I en av dem, Ronneby kommun, sträcker sig i prognosen över en period på 30 år med start i slutet av 1970-talet. Karlskrona kommun, har en aktuell befolkningsprognos på sin hemsida. Fyra av fem kommuner redovisar på sina hemsidor befolkningssiffror från 2003 utifrån underlag från SCB. Befolkning Blekinge län 2004 folkmängd ökning/ minskning Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg tot länet Källa: SCB Nedanstående tabell visar hur många planeringsunderlag som finns i länet idag angående befolkningsutveckling, prognoser för framtiden samt strategier för ett varierat utbud av bostäder. En utförligare redovisning av vilka underlag det rör sig om finns i bifogad bilaga. 7

8 antal underlag som ingår i ÖP antal separata program och/ eller strategier antal underlag under bearbetning Regionen 1 Karlshamn Karlskrona 1 1 Olofström 1 1 Ronneby 1 Sölvesborg 1 Källa: Kommunernas översiktsplaner samt Länsstyrelsen i Blekinge län. Når Blekinge målet? Samtliga kommuner har kontroll över bostadsbehovet i kommunerna och har underlag för vidare planering. Bostadsmarknadsenkäten utförs regelbundet och ger en god bild av kommunernas intentioner och behov. Varierat utbud av arbetsplatser, service och kultur Huvuddelen av arbetstillfällen, handel, kulturutbud och service är placerade i och kring kommunhuvudorterna. Den stagnerade bebyggelseutvecklingen i de norra delarna och landsbygden visar här på ett minskat underlag för bl.a. service. Förändringarna i dagligvaruhandeln, färre mindre ortsbutiker ersätts av ett fåtal stormarknader, bidrar här också till en ökad bilanvändning. En totalt sett stigande medelålder på befolkningen bidrar samtidigt till ett ökat servicebehov. Blekinge mot framtiden (1996) är en länsstrategi för regional tillväxt, sysselsättning och livsvänlig miljö åt alla. Där presenteras bland annat visioner om möjligheter till att bo och arbeta på landsbygden och vikten av goda kommunikationer. I det regionala tillväxtprogrammet för Blekinge är ett regionalt syfte att stödja den nationella satsningen på en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet och för att stimulera innovationer och nyföretagande framgår att EU:s gemenskapsinitiativ Leader+ ger stöd till landsutveckling utifrån lokala förutsättningar och lokala initiativ. För att på länsnivå ytterligare stimulera utbudet av arbetsplatser, service och kultur finns möjlighet för enskilda företag och föreningar att söka bidrag från ytterligare gemenskapsinitiativ från EU, de så kallade strukturfonderna. För Blekinge läns del representeras de av två stycken: Mål 2 södra och Mål 2 Öarna. Syftet är att stödja den ekonomiska och sociala omställningen i regioner med strukturella problem (industri, landsbygd, städer och fiske). Offentliga finansiärer, däribland kommunerna, står som medfinansiärer till projekt som stimulerar den lokala näringslivet och bidrar till bevarande och/eller skapande av nya arbetstillfällen. För den fysiska miljön kan det till exempel innebära restaurering eller uppförande av nya föreningslokaler och affärslokaler samt förbättring och nyskapande av nya turistmål samt gång- och cykelvägar. Tre av länets kommuner, Karlskrona, Karlshamns och Sölvesborgs kommun, presenterar på sina hemsidor strategier för näringslivet. Sölvesborgs kommun betonar vikten av att arbeta med helheten boendemiljö fritid kultur - arbete. Karlshamns kommun presenteras sitt näringslivspolitiska program där de vill skapa goda förutsättningar för tillväxt i näringslivet vilket i sin tur är positivt för samhällsutvecklingen i övrigt. Frågor om attraktivt boende och skapande av en attraktiv kommun behandlas. Det näringspolitiska målet för Karlskrona kommun är att bidra till ett attraktivt företagsklimat. Målsättningen riktar sig mot större företag och samarbete mellan näringsliv, högskola och kommunen. 8

9 Som planeringsunderlag gjorde Karlshamns kommun mellan åren en omfattande utredning om Karlshamn som handelsstad. Utredningen antogs 2000 och innehåller inventering av besökare och verksamheter, analys av kommersiella stråk och tillgänglighet samt visioner för framtidens Karlshamn som handelsstad. Utöver det finns det knappt någon form av program eller strategier kommunal nivå, utöver det underlag som finns i översiktsplanerna. Två av fem kommuner anger i sina översiktsplaner att de har för avsikt att ta fram sådana underlag. Nedanstående tabell visar hur många planeringsunderlag som finns i länet idag. En utförligare redovisning av vilka underlag det rör sig om finns i bifogad bilaga. antal underlag som ingår i ÖP antal separata program och/ eller strategier Länet 2 antal underlag under bearbetning Karlshamn 2 1 Karlskrona 1 Olofström Ronneby 1 Sölvesborg 1 Källa: Kommunernas översiktsplaner samt Länsstyrelsen i Blekinge län. Når Blekinge målet? Underlag finns att tillgå på länsnivå där strategier är framtagna för att stimulera fortsatt näringsutveckling både i de större tätorterna, på landsbygden och mellan kommunerna. På kommunal nivå saknas i de flesta fall planeringsunderlag som behandlar näringslivsfrågor i förhållande till bebyggelseutveckling. Minskad bilanvändning och resurssnåla transporter Transporterna i och utanför länet påverkar miljön. I Blekinge län finns stora transportleder såsom bl. a. väg E22och Blekinge kustbana. Utvecklingen visar att trafiken fortsätter att öka. Dessutom finns här ett antal stora hamnar som påverkar miljön. En utveckling av kollektivtrafiken skulle kunna bidra till att minska trafikens miljöpåverkan. Idag de finns största bristerna i kollektivtrafiken på landsbygden och i skärgården. På länsnivå finns idag en länstransportplan Blekinges transportsystem (2004) framtagen av Länsstyrelsen i Blekinge län till sammans med bland annat Region Blekinge. Den ger en analys av antal kommuner Planeringsunderlag: Minskad bilanvändning och resurssnåla transporter frågan behandlas i Öp separata program eller startegier frågan behandlas ej regionala förutsättningar för länet samt en samlad bedömning av framtida konsekvenser för Blekinge som kan väntas till följd av föreslagna nationella och regionala investeringar. Länsstyrelsen i Blekinge län har inom ramen för miljömålsarbetet tagit fram Strategi för att nå ett miljöanpassat transportsystem (2002). Där visioner och strategier för länets miljöanpassade trasportutveckling presenteras. 0 Källa: Kommunernas översiktsplaner samt Länsstyrelsen i Blekinge län. 9

10 Fyra av fem kommuner i Blekinge län har tagit upp frågan om minskad bilanvändning och resurssnåla transporter sina översiktsplaner. En kommun, Sölvesborgs kommun, har inte behandlat frågan i sin översiktsplan och har inte heller några separata program eller strategier. Karlshamns, Karlskrona och Ronneby kommun har separata program och/eller strategier för minskad bilanvändning och resurssnåla transporter. Underlagen berör endast delar av kommunerna och några heltäckande kommunala planer trafikens samtliga trafikslag saknas. Exempel på program som finns hos kommunerna är: Framtida kollektivtrafik för Karlskrona, Parkeringsutredning för Karlshamns stadskärna samt Transportcentrum, Ronneby kommun. Ronneby kommun har också en cykelplan för Ronneby tätort Ronneby cyklar. Syfte är att minska andelen korta bilresor i Ronneby. Nedanstående tabell visar hur många planeringsunderlag som finns i länet idag. En utförligare redovisning av vilka underlag det rör sig om finns i bifogad bilaga. antal underlag som ingår i ÖP antal separata program och/ eller strategier Blekinge län 2 antal underlag under bearbetning Karlshamn Karlskrona Olofström 1 Ronneby 1 2 Sölvesborg Når Blekinge målet? De regionala planeringsunderlagen ger en god bild av länets transportbehov och framtida utveckling. Det finns även planeringsunderlag som verkar för ett miljöanpassat transporsystem. Däremot behövs det planeringsunderlag på kommunal nivå som på ett samlat sätt behandlar strategier för ett effektivare transportsystem och resurssnåla transporter. Tillvaratagande av kulturhistoriska och estetiska värden Ebbamåla bruk Foto: Anette Lundberg Det finns stora kulturhistoriska värden längs kust- och skärgårdsområden. Målsättningen är att ta tillvara bebyggelsen och bebyggelsemiljöernas värden samtidigt som deras kvaliteter får bidra till en positiv utveckling i länet. I länets kust- och skärgårdsområden har varje ö och ort sin specifika karaktär med bybildningar och fiskelägen. I tätorterna finns ett flertal kulturhistoriskt intressanta miljöer, byggnader och områden till exempel stadskärnor (världsarvet örlogsstaden Karlskrona är ett exempel), äldre industriområden, kurorter och militära anläggningar. Det öppna odlings- och herrgårdslandskapet bidrar också till de höga värdena. I Blekinge län finns idag ett Regionalt kulturhistoriskt program från 1983 Kulturminnesvårdsprogram för Blekinge län som beskriver den kulturhistoriska utvecklingen i Blekinge samt miljöer och objekt av intresse för kulturminnesvården. Programmet är stort behov av utveckling och uppdatering. Övrigt underlagsmaterial som finns att tillgå på Länsstyrelsen är bl.a. Byggnadsminnesdokumentation, fornminnesinventering och Odlingslandskapet i Blekinge. Beskrivning finns också vad gäller riksintresseområdena. Underlagen är dock i behov av revidering. En beskrivning av de mindre vägarnas kultur- och naturvärden samt exempel på värnvärda vägmiljöer Vägen i kulturlandskapet (1992) av Vägverket Region Sydöst finns också att tillgå. 10

11 Tillvaratagande och utveckling av kulturhistoriska värden ÖP Karlshamn X X Karlskrona Olofström X X Ronneby X X Sölvesborg Tillvaratagande och utveckling av estetiska och arkitektoniska värden X ÖP Karlshamn X X Karlskrona X X Olofström Ronneby Sölvesborg S S Fyra av fem kommuner tar upp frågan om tillvaratagande av kulturhistoriska och estetiska värden i tätorter i översiktsplanerna. De har också separata program och/eller strategier. Sölvesborgs kommun, anger att de inte har behandlat frågan. De program som finns är avgränsade till lokala områden inom kommunerna, till exempel kulturhistoriskt inventering av Björkholmen och Stumholmen samt Befästningspark Karlskrona. Några heltäckande kommunala kulturmiljöprogram eller strategier saknas. Karlskrona kommuns målsättning i sin översiktsplanen från 2002 är att ett sådant skall upprättas. Ett lokalt kulturhistoriskt program håller också på att tas fram för Olofströms kommun i samarbete med Länsstyrelsen och Blekinge länsmuseum. Nedanstående tabell visar hur många planeringsunderlag som finns i länet idag. En utförligare redovisning av vilka underlag det rör sig om finns i bifogad bilaga. ÖP = Översiktsplan S = Separat program Källa: 2005 års Bostadsmarknadsenkät antal underlag som ingår i ÖP antal separata program och/ eller strategier Regionen 5 antal underlag under bearbetning Karlshamn 2? 3 Karlskrona Olofström 1? Ronneby 1? Sölvesborg Källa: Kommunernas översiktsplaner samt Länsstyrelsen i Blekinge län. Bevarande och utveckling av grön- och vatten områden i tätorter Tillvaratagande och utveckling av grön- och vattenområden i tätort ÖP S Karlshamn X Karlskrona X Olofström X Ronneby X X Sölvesborg Källa: 2005 års Bostadsmarknadsenkät Befolkningskoncentrationen till länets tätorter och södra kustområden för med sig ett exploateringstryck på tätorternas grönområden. Det finns därför ett behov av att ta fram underlag för som kan visa vilka områden som beskriver områdenas värden och vilka områden som är viktiga att skydda för att bidra till en god boende- och livsmiljö. Länets målsättning är att tätortsnära grönområden utvecklas och skyddas för att utgöra ett positivt inslag i människors livsmiljö samtidigt som de möjliggör dagvatteninfiltration och fungera som spridningskorridorer för växter och djur vilket kan utgöra viktiga resurser i en god och attraktiv miljö. Idag saknas ett regionalt grönstrukturprogram för länet (äldre naturvårdsplaner finns dock från 1984). Det finns däremot en del övrigt inventeringsmaterial omfattande bl.a. biologiskt skyddsvärda skogsområden, havsområden, sjöar och vattendrag. Arbete pågår för att ta fram bevarandeplaner för Natura 2000-områden. Ytterligare material som finns är ängs- och hagmarksinventering, våtmarksinventering, beskrivningar över naturreservat, bevarandeplan odlingslandskap, riksintressebeskrivningar m.m. Biotopkarteringar i vattendrag har gjorts och digitalt material kommer att bli tillgängligt för kommunerna. 11

12 Två av fem kommuner har program eller strategier för tillvaratagande och utveckling av grön- och vattenområden i tätort. De tar även upp frågan i sina översiktsplaner. Två av fem kommuner tar enbart upp frågan i sina översiktsplaner medan en av fem, anger att de inte har behandlat frågan alls. Nedanstående tabell visar hur många planeringsunderlag som finns i länet idag. En utförligare redovisning av vilka underlag det rör sig om finns i bifogad bilaga. antal underlag som ingår i ÖP antal separata program och/ eller strategier antal underlag under bearbetning Regionen 6 Karlshamn Karlskrona 5 2 Olofström 5 Ronneby Sölvesborg 2 Källa: Kommunernas översiktsplaner samt Länsstyrelsen i Blekinge län. Når Blekinge målet? För att uppnå länets målsättning att tätortsnära grönområden utvecklas och skyddas för att utgöra ett positivt inslag i människors livsmiljö samtidigt som de möjliggör dagvatten infiltration och fungera som spridningskorridorer för växter och djur krävs ytterligare åtgärder och resurser. De underlag som finns i översiktsplanerna och som separata program ger inte någon samlad aktuell bild över vad det finns för strategier över bevarande och utveckling av grön- och vattenområdena. Här behöver underlaget därmed utvecklas för att bidra till det nationella målet. Effektivisering av energianvändning samt utbyggnad av produktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi, biobränsle och vindkraft. En effektivisering av energianvändandet i bebyggelsemiljöer minimerar utsläppen av koldioxid och bidrar till en begränsad klimatpåverkan. Målet är att energiförsörjningen så långt som möjligt bygga på förnybara energikällor. Redan idag använder Blekinge län en stor mängd biobränsle. Det finns också stora möjligheter att bygga ut de lokala fjärrvärmenäten. Målsättningen för Blekinge län år att Kommun Levererad värmemängd GWh, fjärrvärme Karlshamn 106 Karlskrona 132 Olofström 30 Ronneby 93 Totalt 361 Källa: Energibalans, Blekinge län år 2000 det år 2010 ska finnas fjärrvärme i alla kommuner och när-/fjärrvärme i alla tätorter med lämplig bebyggelsestruktur. Blekinge ska minska på utsläppen av koldioxid efter sin förmåga utan att detta skall behöva påverka regionens utvecklingsmöjligheter. Fjärrvärmen är relativt väl utbyggd i Blekinge län. Fyra av fem kommuner har fjärrvärme medan en av fem, Sölvesborgs kommun, saknar fjärrvärme. Två av fem kommuner har en aktuell strategi eller program för utbyggnad av fjärrvärmenätet. Blekinge län producerade ca 360 GWh fjärrvärme år Tabellen visar fjärvärme i Blekinge län år I samband med regionaliseringen av miljökvalitetsmålen upprättade Energikontor Sydost, på uppdrag av länsstyrelsen, en Energibalans för Blekinge. Energibalansen har tagits upp under samma premisser 12

13 som miljökvalitetsmålen och redovisar frågeställningar som direkt kan kopplas till miljökvalitetsmålens syfte. Uppgifterna i balansen är baserade på 2000 års energiförbrukning. Det finns planer på att uppföra en ny version för att kunna jämföra och se om huvudmålet att Blekinge län ska vara till självförsörjande på energi år År 2000 stod biobränsle för nästan hälften av länets energianvändning, ca 40%, vilket enligt Blekinges energibalans nästan är dubbelt så mycket som riksgenomsnittet. Den största användningen av biobränsle sker inom industrin. Driftåret 2001 fanns det totalt 16 bioenergianläggningar i länet fördelade på fyra kommuner. Sölvesborgs kommun, saknar anläggning för bioenergi. Två av kommunens fem kommuner har strategi för utbyggnad av fjärr- och/eller närvärme. Information om ytterligare utbyggnad av biobränsleanläggningar i länet saknas. Befintliga biobränsleanläggningar år 2001 Kommun Fjärrvärme Närvärme Industri Papper & massa Totalt Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Totalt Källa: Elproduktion från biobränsle, Energikontor Sydost En gemensam strategi för utbyggnad av vindkraftverk för Karlskrona och Kalmar län tagits fram där förutsättningarna för vindkraft i södra Kalmarsund redovisas. Länsstyrelsen har också redovisat underlag om storskaliga vindkraftslokaliseringar till Energimyndigheten. Länsstyrelsen har fått i uppdrag från regeringen (miljödepartementet) att upprätta ytterligare planeringsunderlag för storskalig vindkraft både på land och till havs under antal kommuner Planeringsunderlag: Effektiviserad enrgianvändning och utbyggnad av produktionsanläggningar frågan behandlas i Öp separata program frågan behandlas ej Källa: 2005 års Bostadsmarknadsenkät Når Blekinge målet? Länets energibalans ger en samlad bild av hur dagsläget och kan användas som planeringsunderlag för framtida energival. En uppdatering av energibalansen skulle ge möjlighet till en tydligare bild av den faktiska utvecklingen. Kommunala strategier som ger en samlad utvecklingsplanering saknas. Däremot finns underlag för de förnyelsebara energikällor som idag anses vara de primära. fjärrvärme vindkraft Enligt länets energibalans från 2000 genererar vindkraften 0,1 % av Blekinges elbehov. Den största vidkraftanläggningen finns i havsområdet vid Yttre Stengrund. Ett antal mindre grupper eller enstaka vindkraftverk finns på olika platser t.ex. vid Olsäng, Gunnön och Norgesund. Enligt Länsstyrelsen redovisning av vindkraft till Energimyndigheten låg år 2004 länets produktion på ca GWh/år. Framskridande planer finns för ytterligare havsbaserad vindkraftpark. Riksdagen fastställde under våren 2002 ett planeringsmål för vindkraft med en årlig produktion på 10 TWh år 2010 (prop 2001/02:143, NU 2001/02:17, rskr 2001/02:117). Energimyndigheten har regionaliserat målet och Blekinge har fått som mål att producera 191 GWh till I två av fem kommuner finns en strategi för tillvaratagande och utveckling av vindkraft. Sammanfattningsvis framgår det av Bostadsmarknadsenkäten 2005 att tre av fem kommuner tar upp frågan om en effektiviserad energianvändning i sina kommunala översiktsplaner (bl.a. avseende lokalisering av vindkraft och 13

14 fjärrvärmeutbyggnad). Fyra av kommunerna tar upp frågan om fjärrvärmeuppbyggnad i separata program. En kommun, Sölvesborgs har inte behandlat frågan. Enligt förfrågan via e-post till kommunerna har Karlshamn, Karlskrona och Olofströms kommun aktuella energiplaner, Ronneby och Sölvesborgs kommuner saknar energiplaner. De separata program eller strategi för en effektivisering av energianvändningen berör utbyggnad av fjärrvärmenätet samt lokalisering av vindkraft. Når Blekinge målen i delmål 1 Planeringsunderlag? Både på regional och lokal nivå behöver planeringsunderlagen förbättras för att bättre svara mot miljökvalitetsmålens syfte. Idag finns det visserligen ett stort antal planeringsunderlag i kommunerna men övervägande delen av dessa, inkl. översiktsplaner och fördjupade översiktsplaner är gjorda på 1990-talet då resonemanget inte rörde sig runt miljökvalitetsmålen i den betydelse som det görs idag. I samtliga kommuners översiktsplaner framgår det att underlag av skiftade slag bör tas fram, till exempel grönstruktur för stadsmiljön, handlingsplan för VAfrågor och kulturmiljöprogram mm. Resurser och tidsbrist har sannolikt bidragit till att de ännu inte har färdigställts. 14

15 Delmål 2. Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Nationellt delmål Den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen ska senast år 2010 vara identifierad och ett program finnas för skydd av dess värden. Samtidigt ska minst 25 procent av den värdefulla bebyggelsen vara långsiktigt skyddad. Foto: Blekinge Turism Foto: Christer Johansson Foto: Jonte Göransson Ronneby brunn Stumholmen, Karlskona Centrum Sölvesborg I Blekinge län finns ett stort antal byggnader och miljöer som är värdefulla utifrån både kulturmiljö- och boendemiljösynpunkt. Målsättningen för Blekinge län är bl.a. att estetiska och arkitekturhistoriska värden ska identifieras, skyddas och utvecklas i den fysiska planeringen. Värdena ska beaktas vid utformning och lokalisering av ny bebyggelse eller nya anläggningar. Ett antal områden är utpekade som värdefulla ur kulturhistorisk synpunkt i det regionala kulturminnesvårdsprogrammet. Vidare finns beskrivningar av riksintresseområden samt av byggnadsminnen. Några ytterligare speciella planer eller program för de estetiska eller arkitekturhistoriska värdena i den bebyggda miljön finns ej. Sedan 1990 har det skett en ökning av antalet byggnadsminnesförklarade byggnader och områden. Ett byggnadsminne kan omfatta ett helt område och består då oftast av fler än en byggnad som till exempel Ronneby brunnspark (kulturreservat) och Sydkustens Örlogsbas. I länet finns idag 90 st byggnadsminen reglerade av kulturminneslagen (KML), 81 stycken utanför statligt ägo och 9 stycken i statlig ägo Örlogsbasen ingår i världsarvstadens Karlskrona som med sina unika varvs och befästningsmiljöer och med sin välbevarade stadsplan från 1600 och 1700-talet upptogs 1998 på Unesco:s lista över oersättliga världsarv. Staden har många av de fysiska miljöerna som har bevarats och behållit sin funktion. Karlskrona stad är också av riksintresse för kulturmiljövården. Här ingår till exempel Stumholmen som på senare tid har ändrat användning och är idag ett av Karkronas mest attraktiva läge för arbete, boende och rekreation. Även delar av stadskärnorna i Karlshamn, Ronneby och Sölvesborg är av riksintresse för kulturmiljövården liksom ett flertal andra områden. Se nästa sida. Det finns idag inga aktuella kommunala eller regionala program/strategier för utvecklingen och skyddet av kulturmiljön. Enligt Plan och Bygglagen kan de estetiska och kulturella värdena skyddas i tex. detaljplaner. I två av fem kommuner i länet förekommer det idag rivningsförbud för ett flertal byggnader för att skydda värdefull bebyggelse i gällande detaljplaner och områdesbestämmelser medan det i tre kommuner förekommer rivningsförbud för enstaka byggnader. Två av fem kommuner redovisar kulturmiljön i sina översiktsplaner. Samtliga kommuner idag saknar heltäckande kulturmiljöplaner (se rubriken Tillvaratagande av antal koomuner Rivningsförbud i detaljplan rivningsförbud för ett flertal byggnader rivningsförbud för enstaka byggnader 0 Källa: 2005 års bostadsmarknadsenkät 15

16 Karta: Kulturmiljöer och byggnadsminnen kulturhistoriska och estetiska värden områden i tätorter.) Når Blekinge målet? Att byggnadsminnesförklara byggnader och områden är ett fortlöpande arbete på Länsstyrelsen i Blekinge län. Antalet objekt är många och takten har ökat. För att få fram om ökningen kommer att vara 25% måste det finnas ett jämförelsetal vilket är svårt att få fram. Läget är dock optimistiskt. Att kommunerna använder sig av rivningsförbud i dp ökar möjligheterna att nå målet. Dock saknas en samlad aktuell bild av läget i länet. Det finns för närvarande också förslag på att kommunerna ska kunna skydda kulturhistoriskt värdefulla byggnader genom kulturminnesmärkning Om förslaget genomförs kan detta öka möjligheterna att skydda kulturhistoriskt intressanta byggnader. Delmål 3. Buller 16

17 Nationellt delmål Antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar överstigande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder ska ha minskat med 5 procent till år 2010 jämfört med år I Blekinge län är det framförallt bostadsområden längs stora transportleder såsom E22 och järnvägar samt vissa anläggningar (tex. flygplats, hamnar och militära verksamheter) som utsätts för bullerstörningar över de av riksdagen fastställda riktvärdena, se nedan Utgångsläget i länet skall vara de riktvärden som riksdagen har angett och som finns publicerade på Naturvårdsverkets hemsida enligt följande. 30 dba ekvivalentnivå inomhus 45 dba maximalnivå inomhus nattetid 55 dba ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad ekvivalentnivå = genomsnittlig bullernivå under en bestämd tidsperiod maximalnivå = bullernivå vid enstaka tillfälle För att bidra till en god och hälsosam livsmiljö i såväl befintlig som ny bebyggelse i Blekinge län krävs en minskning av bullerstörningar i synnerhet från trafiken och verksamheter. Riktvärdena för buller i bebyggelsemiljön bör inte heller överskridas vid lokalisering av nya bebyggelseområden, verksamheter, anläggningar eller infrastruktur. Boverket har nyligen publicerat en redovisning av regeringsuppdraget Tillämpning av riktvärden för trafikbuller vid planering för och byggande av bostäder ( nov 2004). I den ges en klarare vägledning i frågor som rör tillämpning av rikvärdena för buller enligt Riksdagens uppsatta rikvärden samt klargörande av typexempel hur riktvärdena tillämpas i praktiken. I Banverkets underlag Buller och vibrationer från spåburen linjetrafik (2002) presenteras riktlinjer och tillämpning för ett konstruktivt framtida miljöarbete inom området järnvägsbuller till nivåer som inte bör överskridas för att upprätthålla en god miljö. I Vägverkets nationella miljöprogram står frågor om buller i centrum för vägverkets miljöarbete. En regional miljöhandlingsplan som utgår från det nationella programmet finns för Vägverket sydöst. I de övergripande målen framgår att fastigheter längs det statliga vägnätet med mer buller än 65 dba utomhus, ska ha högst 30 dba ekvivalentnivå inomhus. Vilka resurser som ska anslås för bullerskyddsåtgärder skall avgöras på regional nivå vilket också avgör hur åtgärdsarbetet framskrider i respektive län och region. Enligt Clas Delling på Vägverket Sydöst (Linköping), som även svarar för bullerfrågor i Blekinge, har Vägverket ändrat sin strategi vad gäller bullerdämpade åtgärder. Tidigare satsades det på att dämpa bullret i utomhusmiljön genom till exempel bullerdämpande plank och dylikt. Numera sker fokuseringen på att byta ut fastigheternas fönster till bullerdämpade fönster som är en mindre kostsam åtgärd. För ett normalhus är fönstret den svagaste länken och byte till bullerdämpande fönster ger en sänkning av 5-10 dba vilket upplevs som en avsevärd skillnad. Målsättningen är att fastigheterna ska kunna klara Naturvårdsverkets långsiktiga krav på riktvärde för buller i inomhusmiljö (se ovan). Enligt Vägverket sydöst ska det nationella miljöprogrammet revideras under året och ett nytt kommer att gälla från Vägverkets målsättning att åtgärda samtliga fastigheter innebär för Blekinge läns del de fastigheter som finns runt väg 28, 29, 30 och E22:an. Arbetet har påbörjats och de räknar med att åtgärda ca. 50 hus /år. Som exempel kan nämnas att av cirka 200 fastigheter i Blekinge län, längs med E22:an, som är utsatta för buller över 30dBA ekvivalentnivå inomhus är 150 st åtgärdade och de resterande fastigheterna planerar Vägverket att åtgärda under Det totala antalet personer som i länet är utsatta för bullerstörningar över riktvärdena för trafik och/eller buller från andra bullerkällor är okänt. Av den information som har inkommit framgår att 17

18 Karlshamn och Olofströms kommuner inte har några bullerberäkningar eller bullerplaner för kommunen. Karlskrona kommun saknar bullerplaner men ett antal mindre bullerberäkningar har utförts på enskilda fastigheter, oftast i samband med klagomål. Enligt 2003 års miljöbokslut framgår det att Ronneby kommun har en trafikbullerutredning under arbete och att det år 1997 fanns 194 fastigheter som påverkades av trafikbuller, en uppgift som kan vara något inaktuell. Uppgifter saknas från Sölvesborgs kommun. Når Blekinge målet? Den information som går att få fram kommer från Vägverket. De har ambitionen att uppfylla det uppsatta målet för Blekinge län. Om målet totalt sett kommer att nås är mycket osäkert. Detta beror bl.a. på att det saknas underlag kring antalet människor som utsätts för bullerstörningar över riktvärdena (framför allt utmed det kommunala vägnätet). Vidare kan problemen med buller komma att öka med den ökande trafiken d.v.s. om inte åtgärder kan vidtas för att minska effekten av trafiken. Delmål 4. Uttag av naturgrus De förhållandevis stora naturförekomsterna i Blekinge län är ojämnt fördelade i länet och till stor del låsta av bebyggelse, vägar eller ligger i områden med stora naturvärden. Blekinge har den lägsta användningen naturgrus i landet. Nio tiondelar av grusmängden utgörs av krossberg, som det finns naturligt goda förutsättningar för. Uttaget av naturgrus i Blekinge län uppgick år 2001 till ton och har därefter minskat till drygt ton under år Det är nästan en halvering från 1995 års nivå. Målsättningen är att minska mängden uttag med 20 % från år 2000 ( ton) till år 2010 ( ton) genom ökad användning av bergkross och genom att 15 % av använt grusmaterial återanvänds. År 2002 var andelen naturgrus av den totala mängden ballastmaterial ca 10 % i Blekinge. Numera får endast naturgrus användas till s.k. oundgängligt behov till exempel betongtillverkning och inte till vägar och annan utfyllnad där det istället ska användas bergskross eller dylikt. Hållningen vid prövning av täkter i naturgrusavlagringar är därför mycket restriktiv och Naturgrusuttag Blekinge län ambitionen i länet är att inte ge tillstånd till nya naturgrustäkter. ton Nationellt delmål 2010 ska uttaget av naturgrus i landet vara högst 12 miljoner ton per år och andelen återanvänt material utgöra minst 15 procent av ballastanvändningen Källa: Länsstyrelsen Blekinge län Naturgrusuttag Som underlag i länet finns en Grushushållningsplan i Blekinge län (SGU 1989) där det övergripande målet är att successivt få tillstånd en övergång från naturgrus till krossat berg. Andra regionala underlag är Grus och morän i Blekinge samt Berg i Blekinge (SGU 1988) en berginventering för framtida uttag av alternativa material. Det finns inga kommunala naturgrusplaner i länet. Enligt Karlshamns översiktsplan saknar kommunen helt täktområden för naturgrus medan Ronneby och Sölvesborg och Olofströms kommuner redovisar och klassificerar täkter i sina översiktsplaner från Samtliga kommuner hänvisar i sina översiktsplaner till Grushushållningsplan för Blekinge Län Når Blekinge målet? Länets goda förutsättning för uttag av bergskross och en restriktiv hållning till nya naturgrustäkter gör att det nationella målet sannolikt kommer att uppfyllas. 18

19 Delmål 5. Avfall Nationellt delmål Mängden deponerat avfall exklusive gruvavfall ska minska med minst 50 procent till år 2005 räknat från 1994 års nivå samtidigt som den totala mängden genererat avfall inte ökar. Enligt 15:e kap 11 miljöbalken är varje kommun skyldig att upprätta en renhållningsordning och avfallsplan där mål sätts upp för avfallshantering och åtgärdsprogram beskrivs. Avfallsplanerna skall enligt miljöbalken innehålla uppgifter om avfall inom kommunen och om kommunens åtgärder för att minska avfallets mängd och farlighet. Enligt länsstyrelsen i Blekinge län skall avfallsplanerna uppdateras vart 4:e år vilket i många fall inte har skett i länets kommuner. Karlskrona och Sölvesborg kommun har avfallsplaner från 2004 övriga kommuners planer är från Det är därför svårt att få en samlad bild från kommunerna av den totala avfallsmängden i länet. Fyra av fem kommuner har en aktuell renhållningsordning antagen av kommunfullmäktige. Avfallsplan 2004 Renhållningsordning 2004 JA NEJ JA NEJ Karlshamn x x Karlskrona x x Olofström x x Ronneby x x Sölvesborg x x Källa: Information från kommunernas hemsidor samt e-post Arbetet pågår för att öka sorteringen och återvinningen av avfall genom att miljö-, återvinnings- och avfallsstationer byggs ut i länet. I samtliga kommuner i länet skall invånarna sortera förpackningar som wellpapp, glas, papper, metall och plast. Information om mängden deponerat avfall för kommunerna i Blekinge län för 2003 kan hämtas på Förpackningsinsamlingens hemsida (och sammanställs i nedanstående diagram). Med hjälp av denna information och från information från Glasbankens hemsida kan det göras en jämförelse i länet mellan åren 2001 och Den visar insamlingen av wellpapp och kartong har minskat resp. varit stabil medan insamlingen av metall, plast och glas har ökat. Återvinningsstatistik per kommun 2003 Återvinninsstatistik Blekinge län 2001 och 2003 kg/pers Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Wellpapp Glas Papper/kartong Metall Plast Källa: Förpackningsinsamlingen.se och Glasbanken.com Nedanstående tabell visar hur många avfallsstationer och anläggningar det finns i respektive kommun idag. Informationen är hämtad från kommunernas hemsidor. kg/pers Wellpapp Glas Papper/kartong Metall Plast

20 Avfalls- och miljöstationer Återvinningsstationer Avfallsanläggning Karlshamn gemensam med Olofström och Sölvesborg Karlskrona Olofström 1 ingen uppgift 1 gemensam med Karlshamn och Sölvesborg Ronneby Sölvesborg gemensam med Karlshamn och Olofström Återvinningsstation i Ronneby kommun. Foto: Förpackningsinsamlingens INFO Utöver de i flesta fall inaktuella avfallsplanerna och renhållningsförordningar finns det idag varken kommunala eller regionala strategier för omhändertagande och av avfallsmängden. Länsstyrelsen har under 2005 fått i uppdrag att skärpa kontrollen på uppföljningen av avfallsplanerna. Detta kommer att ske i mån av resurser och tid. Det har inte gått att hitta någon jämförbar statistik vad gäller den totala mängden * avfall för kommunerna i Blekinge län. Diagrammet till vänster visar statistik för Karlskrona och Ronneby kommun fram till år 2000 därefter från Ronneby kommun fram till år Karlshamn, Olofström och Sölvesborgs kommun har ett gemensamt bolag Västblekinge miljö AB som på sin hemsida redovisa statistik för perioden Det totala avfallsmängden för det tre kommunerna var då ton. Av informationen på miljömålportalen framgår att Blekinge län har ökat mängden **hushållsavfall sedan 1994 men att det numera sker en minskning av avfallsmängden (se diagrammet till höger). Detta är en trend som förväntas hålla i sig eftersom kapaciteten på förbränning ökar och färre dispenser beviljas. Av information från Västblekinge Miljö AB:s, som är Karlshamn, Sölvesborg och Olofström gemensamma avfallsanläggning, framgår att mängden hushållsavfall under år 2003 har minskat kraftigt sedan 1990-talet. Den totala hushållsavfallsmängden för 2003 är för de tre kommunerna ton. Enligt Ronnebys miljöbokslut för 2003 har andelen hushållsavfall minskat från år ton/år till ca 5500 ton/år (2003). Deponerat hushållsavfall i Blekinge län. Total antal avfallsmängd Karlskrona och Ronneby kommun Ton Karlskrona Ronneby Källa: Avfallsplan 2001, Karlskrona kommun samt Miljöbokslut 2003, Ronneby kommun *Den totala mängden avfall innefattar: Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall, Park- och trädgårdsavfall, Bygg- och rivningsavfall, Avfall från energiutvinning, Avfall från kommunalt avlopp, Avfall från industriellt avlopp, Avfall från utvinning av mineraliska produkter, Branschspecifikt industriavfall, Ej branschspecifikt industriavfall samt Specialavfall Källa: Miljömålsportalen **Med hushållsavfall menas enligt MB 15 kap 2 avses avfall som kommer från hushåll samt därmed jämförligt avfall från annan verksamhet. 20

1. Planeringsunderlag - Strukturer för transportsystem, handel och bebyggelse

1. Planeringsunderlag - Strukturer för transportsystem, handel och bebyggelse Sida 1 av 18 Miljömålsenkät 2012 Telefon Start datum 1. Planeringsunderlag - Strukturer för transportsystem, handel och bebyggelse Definitioner Aktuellt underlag = underlag som enligt kommunens bedömning

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Miljömålsenkäten 2015

Miljömålsenkäten 2015 Miljömålsenkäten 2015 Enkäten ska besvaras senast 1 juni 2015. Enkäten har 13 avsnitt och du kan välja vilket avsnitt du vill besvara i rullisten uppe till höger. Du kan alltid komma tillbaka till denna

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping 1(8) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen inom Vilbergen i Norrköping, fysisk planering den 20 september 2012 A N T A G A N D E H A N D L I N G Antagen i SPN: 2013-01-29,

Läs mer

Riktvärdena vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur är för ljudklass C:

Riktvärdena vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur är för ljudklass C: Bedömningsgrunder Riktvärden för buller Trafikbuller Riksdagen har angett riktvärden för trafikbuller (väg- och tågtrafik) som normalt inte bör överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid

Läs mer

Remiss: Förslag till förordning om riktvärden för trafikbuller yttrande till kommunstyrelsen

Remiss: Förslag till förordning om riktvärden för trafikbuller yttrande till kommunstyrelsen TJÄNSTEUTLÅTANDE 7 augusti 2014 MN 2014-1147 SB 2014/755.807 1 (5) HANDLÄGGARE Samhällsbyggnadsnämnden Miljönämnden Remiss: Förslag till förordning om riktvärden för trafikbuller yttrande till kommunstyrelsen

Läs mer

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Sofia Elfström, 0550-88543 sofia.elfstrom@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-04 Referens Sida 1(6) Behovsbedömning Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Läs mer

Behovsbedömning SAMRÅDSHANDLING. Här infogar du din bild. Den ska få plats i den na ruta. SPN-000/000 1(9) SPN 2014/0082 214

Behovsbedömning SAMRÅDSHANDLING. Här infogar du din bild. Den ska få plats i den na ruta. SPN-000/000 1(9) SPN 2014/0082 214 Behovsbedömning 1(9) SPN-000/000 Tillhörande tillägg till detaljplan för fastigheten Pryssgården 1:43 med närområde inom Pryssgården i Norrköping den 21 april 2015 Här infogar du din bild. Den ska få plats

Läs mer

God bebyggd miljö skiljer

God bebyggd miljö skiljer God bebyggd miljö Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö är ett omfattande målområde där flera vitt skilda sakfrågor har samlats. Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö skiljer sig på ett påtagligt sätt

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg Kommunledningskontoret Tony Andersson Planarkitekt 010722 85 95 Behovsbedömning 20140326 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0358 KS 203 Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153

Läs mer

DEL 2. Strategi för god inomhusmiljö och säker strålmiljö

DEL 2. Strategi för god inomhusmiljö och säker strålmiljö DEL 2 Strategi för god inomhusmiljö och säker strålmiljö för ett hållbart Lycksele 2009 2015 Beslutsdel Strategi En del i Lycksele kommuns lokala Agenda 21 och miljömålsarbete Kommunfullmäktiges beslut

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil? SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 1 Datum 2012-05-31 Kommunförvaltningen Bygg och miljö Martina Norrman, planarkitekt Direkttelefon 040-40 82 18 Vår ref 12.063 Er ref BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SYFTE Enligt plan- och

Läs mer

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan.

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan. PLAN.2015.2 Fastighet RINGARUMS PRÄSTGÅRD 1:69 BEHOVSBEDÖMNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANENSSYFTE OCH HUVUDDRAG... 1 ALTERNATIV LOKALISERING... 1 STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING... 1 BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING...

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

En god ljudmiljö i Örebro kommun

En god ljudmiljö i Örebro kommun En god ljudmiljö i Örebro kommun Örebro kommuns åtgärdsprogram mot buller enligt förordningen om omgivningsbuller (SFS 2004:675) Bullerseminarium 26 mars 2013 Tidplan 11 maj 2012: Kartläggningen presenterades

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård)

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) Datum Diarienr 2011-09-26 KS 23/11 Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN SAMRÅD ANTAGANDE LAGA KRAFT Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING Planområdet

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Kv Tornet 1 och 4, Norsborg. Botkyrka kommun Trafikbullerutredning för detaljplan

Kv Tornet 1 och 4, Norsborg. Botkyrka kommun Trafikbullerutredning för detaljplan Handläggare Åsa Lindkvist RAPPORT A 1 (7) Datum 2011-03-10 Revision 1: 2011-06-09 Uppdragsnr 562099 Tel 010-5056041 Bilagor: A01-A06 Mobil 070-1845741 Kristofer Uddén Fax 010-5051183 Botkyrka kommun asa.lindkvist@afconsult.com

Läs mer

10734 Del av Åmål 2:1, Måkeberg Trafikbullerutredning

10734 Del av Åmål 2:1, Måkeberg Trafikbullerutredning Projektrapport Infrastruktur Byggnad Industri 10734 Del av Åmål 2:1, Måkeberg Trafikbullerutredning Rapport 10734-11062200.doc Antal sidor: 7 Bilagor: 18 Uppdragsansvarig Torbjörn Appelberg Jönköping 2011-07-04

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18 SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 Behovsbedömning tillhörande ändring av detaljplan för Sagobyn och Kv. Laen SAMRÅDSHANDLING Dnr MOB 2015-241 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2 Behovsbedömning

Läs mer

Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo)

Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo) Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo) Miljö- och samhällsbyggnads- Sollentuna den 9 januari 2006 departementet

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Uppföljning av hälsah i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Socialstyrelsens hälsoskyddsenheth Ca. 15 medarbetare Tillsynsvägledande myndighet för hälsoskyddsfrågor

Läs mer

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens vindenhet Ingen träff på vind Regeringens proposition 1996/97:84

Läs mer

Malmö stads ljudkrav vid planering och byggande

Malmö stads ljudkrav vid planering och byggande Malmö stads ljudkrav vid planering och byggande Elvir Kovacic Trafikplanerare Stadsbyggnadskontor Malmö TRAFIKBULLER miljöstörning som berör flest människor i Sverige. ca 20-25 % av inneboende i flerbostadshus

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING Detaljplan för Långholmen 3 m.fl, Centrumgården i Västervik, Västerviks kommun, Kalmar län. BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Komplettering av behovsbedömning gjord 2012-08-27

Läs mer

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 1 (10) Klimatstrategi för Mörbylånga kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-22 Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 2 (10) Innehållsförteckning KLIMATSTRATEGI...3 Vision... 3 Strategi... 3 KLIMATMÅL...5

Läs mer

Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft. Gabriel Michanek Professor i miljö- och naturresursrätt

Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft. Gabriel Michanek Professor i miljö- och naturresursrätt Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft Gabriel Michanek Professor i miljö- och naturresursrätt Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft Maria Pettersson; Renewable Energy Development

Läs mer

HABO OCH MULLSJÖ KOMMUNER. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdag 2013-03-21. Miljönämnden

HABO OCH MULLSJÖ KOMMUNER. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdag 2013-03-21. Miljönämnden 10 Information om projektet tillfälliga boenden... 16 11 Information om REACH projektet... 17 12 Svar på remiss, Begäran om upprättande av handlingsplan för att skydda de tysta områden i Habo och Mullsjö

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Boverket Vattenfrågorna i PBL Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Att planera är att flytta framtiden till nutiden så att man kan göra något åt den A. Lakein Boverkets uppdrag Boverket

Läs mer

Del av Presterud 1:11 m fl Kristinehamns kommun, Värmlands län

Del av Presterud 1:11 m fl Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Johan Stenson, 0550-88550 johan.stenson@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-29 Referens Sida 1(7) Behovsbedömning Del av Presterud 1:11 m fl Kristinehamns kommun,

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Fågelsång eller inglasad balkong. om vägtrafikbuller i tätort

Fågelsång eller inglasad balkong. om vägtrafikbuller i tätort Fågelsång eller inglasad balkong om vägtrafikbuller i tätort Ljuv musik, ljud och buller Det finns en tid i nästan varje människas liv när ljudet av mopedknatter är som ljuv musik. Men den perioden brukar

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg Kommunledningskontoret Tony Andersson Planarkitekt 010722 85 95 Behovsbedömning 20140515 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0362 KS 203 Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Bilaga 3: Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Planförslag Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys Bilaga

Läs mer

Exempel på upplägg av egenkontroll och ansvar

Exempel på upplägg av egenkontroll och ansvar Exempel på upplägg av egenkontroll och ansvar MILJÖBALKEN Hänsynsregler I miljöbalken är bevisbördan omvänd vilket innebär att det är verksamhetsutövaren, dvs. den som bedriver en verksamhet eller äger

Läs mer

Fördjupningsprojekt inom TRAST. Ekologisk hållbarhet 2006-01-04 Thomas Hammarlund

Fördjupningsprojekt inom TRAST. Ekologisk hållbarhet 2006-01-04 Thomas Hammarlund Fördjupningsprojekt inom TRAST Ekologisk hållbarhet 2006-01-04 Thomas Hammarlund Innehållsförteckning Inledning... 2 Definition... 3 Mål... 6 Åtgärder... 9 Uppföljning... 10 Ekologiska fotavtryck... 11

Läs mer

RADONPLAN. Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro. Beslutad av Miljönämnden östra Skaraborg den 15 juni 2011, 66.

RADONPLAN. Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro. Beslutad av Miljönämnden östra Skaraborg den 15 juni 2011, 66. RADONPLAN Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro 2011 2020 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan Dnr BN-2013/00169 Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen och MKB-förordningen

Behovsbedömning av detaljplan Dnr BN-2013/00169 Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen och MKB-förordningen Behovsbedömning Sida 1 av 6 Diarienummer: BN-2013/00169 Datum: 2014-04-15 Handläggare: Anders Dieter Aubry för fastigheten Sofiehem 2:1 och 2:2 inom Ålidhem i, Västerbottens län Behovsbedömning av detaljplan

Läs mer

Miljöprogram. Miljöprogram

Miljöprogram. Miljöprogram Miljöprogram Miljöprogram för Skellefteå kommunkoncern för Skellefteå kommunkoncern INLEDNING Vad är bra livsmiljö för dig? Är det den tätortsnära skogen eller är det parken och lekplatsen nära dig? Vi

Läs mer

Energi- och miljöplan

Energi- och miljöplan Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Lessebo kommuns energi- och miljöplan innefattar fem områden: Avfall Byggnation, underhåll och inneklimat

Läs mer

som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö

som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö 2011 03 04 Dp 5156 BESKRIVNING som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö HANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, genomförandebeskrivning, fastighetsförteckning

Läs mer

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Kultur och samhällsutvecklingsförvaltningen 2011/0132 Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Detaljplan för Långbo fritidsområde, Långbo 3:55 m.fl. Planens syfte Handläggare Utökad byggrätt

Läs mer

Koppling till de nationella miljömålen. Koppling till de nationella miljömålen

Koppling till de nationella miljömålen. Koppling till de nationella miljömålen i 1. Klimat- och energiplan Handlingsplan för hållbar tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen Sida 1 (9) Peter Eskebrink och Jenny Ohlsson Ur KS, TN och MBN är påbörjat. politiskt

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012

HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012 Bilaga 1 till Energi- och klimatstrategi 2009-2015. Sid 1 (7) HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012 Beskrivning av åtgärder Under arbetet med energi- och klimatstrategin har identifierats en stor mängd

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

STRATEGI ÖVERSIKTSPLAN 2030

STRATEGI ÖVERSIKTSPLAN 2030 april 2009 STRATEGI ÖVERSIKTSPLAN 2030 Vad är en översiktsplan? En översiktsplan är kommunens vision för den framtida utvecklingen. Planen ska fungera som en vägledning för kommunen och andra myndigheter

Läs mer

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 1. Varför en bostadsförsörjningsplan? Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:183) föreskriver att varje kommun ska planera

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

VA-planering i Ljungby kommun. Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159

VA-planering i Ljungby kommun. Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159 VA-planering i Ljungby kommun Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159 LJUNGBY KOMMUN Tekniska kontoret 31 maj 2011 Detta projekt har medfinansierats genom statsstöd till lokala vattenvårdsprojekt

Läs mer

Skolor. Hälsoskyddsinfo 1:06 S

Skolor. Hälsoskyddsinfo 1:06 S Skolor Hälsoskyddsinfo 1:06 S Varför egenkontroll? Egenkontrollen är ett verktyg för att se om verksamheten lever upp till miljöbalkens grundläggande krav på resurshållning och hänsyn till hälsa och miljö.

Läs mer

Vindmöllor på land och på djupt vatten

Vindmöllor på land och på djupt vatten Skånes vindkraftsakademi Lund 2013-05-14 Vindmöllor på land och på djupt vatten Energiansvarig (V) i riksdagen 1998-2002 DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet 2003-06 Växjö Energis styrelse

Läs mer

BULLERBERÄKNING. Samhällsbyggnadsförvaltningen FÖR DEL AV TÄLLE 45:1 M.FL., POSTPLAN LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN. Inledning

BULLERBERÄKNING. Samhällsbyggnadsförvaltningen FÖR DEL AV TÄLLE 45:1 M.FL., POSTPLAN LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN. Inledning BULLERBERÄKNING FÖR DEL AV TÄLLE 45:1 M.FL., POSTPLAN LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN Inledning I denna skrivelse och på bifogad karta och beräkning visas bullerberäkning gjord enligt Naturvårdsverkets

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB checklista för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB Berörs Inledning Dynamate äger fastigheten Plåten 1 där det idag finns lagerbyggnader. P.g.a. utökad verksamhet

Läs mer

Vegastaden, Haninge kommun, Detaljplan 1 Trafikbullerutredning, åtgärder

Vegastaden, Haninge kommun, Detaljplan 1 Trafikbullerutredning, åtgärder Uppdrag: 31 05451 Rapport: 31 05451 C Datum: 2009-12-18 Antal sidor: 9 Bilagor: 31 05451/C01 - C04 Vegastaden, Haninge kommun, Detaljplan 1 Trafikbullerutredning, åtgärder Uppdragsgivare: Maxera Bygg &

Läs mer

3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS. Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41

3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS. Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41 3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41 De i planen föreslagna nya utbyggnadsområdena är grovt avgränsade. Vid detaljplaneläggning

Läs mer

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Sammanställning till länsstyrelsen 1 (12) Innehåll 1 Administrativa uppgifter... 3 2 Kommunens befolkning och struktur... 4 3 Avfall som kommunen ansvarar för...

Läs mer

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Joanna Dickinson, Trivector Traffic Uppdrag Utvärdering åt Miljömålsrådet Utvärdering åt länsstyrelsen i Västra Götaland Hur har miljömålen

Läs mer

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund Fokus föreslås på följande målområden Begränsad klimatpåverkan Bakgrund Genom framför allt förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas tillför människan atmosfären stora mängder av lagrad

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader

Miljöcertifiering av byggnader Miljöcertifiering av byggnader Evelina Strandfeldt Sweden Green Building Council 1 240 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Sweden Green Building Council Ideell förening för företag i bygg-

Läs mer

Buller och bostadsbyggande

Buller och bostadsbyggande Buller och bostadsbyggande 8 november 2013 Bullernätverket Stockholm Anders Lillienau Regeringens utredare Varför en utredning? Stor inflyttning till städer Gällande lagar inte tillräckligt samordnade

Läs mer

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Albin Bogren/BARINGO och Maria Lind Illustration: Johan

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län MKB-gruppen BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län Röd linje avgränsar planområdet. 2(8) BAKGRUND Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när

Läs mer

2010-02-11. Plats och tid: Listerbysalen, Stadshuset, Ronneby 13.00 13.30.

2010-02-11. Plats och tid: Listerbysalen, Stadshuset, Ronneby 13.00 13.30. Sammanträdesprotokoll 1(5) 2010-02-11 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Plats och tid: Listerbysalen, Stadshuset, Ronneby 13.00 13.30. Beslutande Ledamöter Christer Hallberg (s) Lars-Uno Fast (s) Bengt-Åke

Läs mer

RAPPORT 10192495. Trafikbullerberäkning, Djurgårdsängen, Sävsjö kommun 2014-03-11

RAPPORT 10192495. Trafikbullerberäkning, Djurgårdsängen, Sävsjö kommun 2014-03-11 RAPPORT 10192495 Trafikbullerberäkning, Djurgårdsängen, Sävsjö kommun 2014-03-11 Upprättad av: Jesper Lindgren Granskad av: Peter Comnell Godkänd av: Jesper Lindgren RAPPORT 10192495 Trafikbullerberäkning

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Bedömningsobjekt: Detaljplan för Slåtta industriområde - del av Alfta

Läs mer

1 Bakgrund. 2 Bedömningsgrunder. Innehåll RAPPORT A 2 (7) 565135

1 Bakgrund. 2 Bedömningsgrunder. Innehåll RAPPORT A 2 (7) 565135 RAPPORT A 2 (7) Innehåll 1 BAKGRUND 2 2 BEDÖMNINGSGRUNDER 2 3 BERÄKNADE BULLERNIVÅER 3 4 KOMMENTARER 4 4.1 Högst 55 dba vid alla fasader 4 4.2 Nivå på uteplats 4 4.3 Nivå inomhus 4 5 TRAFIKUPPGIFTER 4

Läs mer

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Planprogram för Kärnekulla 1:4 Diarienummer BN13/329 Planprogram för Kärnekulla 1:4 Habo kommun Behovsbedömning 2014-12-03 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller

Läs mer

God bebyggd miljö i kommunerna

God bebyggd miljö i kommunerna Rapport 2014:25 God bebyggd miljö i kommunerna en studie av miljömålsenkäten 2006 2013 God bebyggd miljö i kommunerna en studie av miljömålsenkäten 2006-2013 Boverket september 2014 Titel: God bebyggd

Läs mer

SÄRSKILT UTLÅTANDE ANTAGANDEHANDLING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR

SÄRSKILT UTLÅTANDE ANTAGANDEHANDLING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR Datum: 2014-03-10 Diarienummer 0122/13 Sida 1/7 SÄRSKILT UTLÅTANDE ANTAGANDEHANDLING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR DEL AV HÖNÖ OMFATTANDE HÖNÖ 2:272, ÖCKERÖ KOMMUN Datum: 2014-03-10 Diarienummer 0122/13 Sida

Läs mer

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00 Bygga vindkraftverk I den här broschyren finns kortfattad information om hur Vara kommun handlägger vindkraftverksärenden och vilka uppgifter som krävs för prövningen. Uppgifter i denna broschyr kan inte

Läs mer

5.6 Miljö SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2010

5.6 Miljö SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2010 5.6 Avfallsupplag I kommunen finns inga upplag i drift. Avfallet transporteras till de regional upplagen i (Spillepengen) och (Albäck). 1992 genomförde Scandiaconsult en inventering av äldre avfallsupplag.

Läs mer