Styrka med fler kvinnor sidan 6

Transkript

1 Räddningsverkets tidning Nr 8 December 2005 Jämtin om hjälpinsatserna: Foto: MARK EARTHY/PRESSENS BILD Styrka med fler kvinnor sidan 6 Haparanda ser inga gränser sidan 18

2 2 inledaren Sirenen Nr Vi ska prioritera säkerhet i boendet Varje år inträffar i vårt land olyckor som kostar samhället närmare 40 miljarder kronor. Räddningsverket har en mycket viktig roll i arbetet för att minska antalet olyckor och deras konsekvenser. Vi har uppdraget att stödja det förebyggande arbete som bedrivs av en mängd aktörer på området. Det är privatpersoner, företag, organisationer och myndigheter. Vi ska stimulera ett brett samhällsinriktat säkerhetsarbete och vi ska bidra till att öka den enskilda människans förmåga att förebygga olyckor och hantera de olyckor som inträffar. Med lagen om skydd mot olyckor fick framförallt kommunerna ett redskap att bedriva ett vidgat säkerhetsarbete. I lagens förarbeten uttalas tydligt målsättningen att kommunerna ska verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder. Intentionen är alldeles klar. Kommunerna ska i större utsträckning än tidigare ta initiativet till en samordning av olika olycksförebyggande och skadebegränsande verksamheter inom kommunens gränser. Intentioner före verklighet Snart två år efter att lagen trädde i kraft saknar tjugotalet kommmuner handlingsprogram för räddningstjänsten och den olycksförebyggande verksamheten. Jag misstänker starkt att kommunerna inte fullt ut kunnat eller hunnit tänka i de breda säkerhetstermer som lagstiftarna strävar efter i lagen. Lagstiftningens intentioner ligger fortfarande långt före verkligheten. I regeringens inriktning av Räddningsverkets verksamhet sägs att arbetet med att förebygga olyckor bör intensifieras till framför allt de miljöer där många riskerar att drabbas eller där olyckorna sker ofta. För en bättre samordning och helhet behöver arbetet bedrivas i nya former. Vår olycksförebyggande avdelning har valt att bedriva det förebyggande arbetet med utgångspunkt i de miljöer där olyckor inträffar, i boende- och fritidsmiljön, på arbetsplatsen, i trafiken och i naturen. Mål och åtgärder diskuteras med utgångspunkt i vem eller vad som drabbas. Boendemiljön prioriteras De flesta olyckor inträffar i vår närhet, i boende- och fritidsmiljön. Just boendemiljön ska de närmaste åren prioriteras i Räddningsverkets arbete. Här finns de grupper som ofta drabbas av olyckor: barn och äldre. När det gäller barns och ungdomars rätt till säkra och utvecklande miljöer har verket dessutom ett nationellt samordningsansvar. En annan miljö som kommer att prioriteras är naturen. Att klimatförändringar sker i rask takt de närmaste 100 åren är redan känt. Vad innebär en temperaturhöjning på två-sex grader i form av svårare och ökande antal naturolyckor? Den nyligen tillsatta klimatutredningen kommer säkert att leda till insikt om behov av såväl förebyggande åtgärder som förberedelser för räddningsinsatser. Olycksutveckling kan redovisas I takt med att vi bygger ut och utvecklar verksamheten vid vårt nationella centrum för lärande från olyckor (NCO) i Karlskoga får vi bättre förutsättningar att verka centralt och att stödja det lokala arbetet. Vi kan nu på område efter område redovisa olycksutvecklingen över ett antal år, även för enskilda kommuner. Först när vi på ett tydligt sätt kan koppla samman olycksutvecklingen med säkerhetsarbetet, blir vi den säkerhetsmyndighet som vi strävar efter att vara. Ett nytt år väntar med nya föresatser. Räddningsverket måste vara drivande när det gäller det olycksförebyggande arbetet i ett brett perspektiv och kommunerna måste ut på arenan som huvudaktör i ett samspel med många olika agerande. Jag vill passa på att tacka för 2005 och önska God Jul och Gott Nytt År. Ivar Rönnbäck Tillförordnad generaldirektör, Räddningsverket Omslagsbilden INNEHÅLL nyheter Svenska insatsen i Pakistan utökas 4 Anhöriga reser i katastrofens spår 5 Stor intervju med Carin Jämtin 6 Självmordsförsök vad gör räddningstjänsten? 8 BBR omskriven inga sprinklerkrav 9 Nordisk konferens säker och trygg kommun 10 Säkerhet på export till Normandie 12 Skådespelare utbildar brandmän 14 Storsatsning på bussövning 15 Norden har flest dödsbränder i västvärlden 16 Designer jobbar med brandsäkerhet 17 Räddningstjänst utan gräns i Haparanda 18 Glädje över ny ingenjörsutbildning 20 Norrbottniskt avtal ett jättelyft 21 utbildning Hälften av SMO-arna har fått jobb 22 Skolornas verksamhet utreds 24 Utbildning för deltidare görs om 25 sirenens räddningsskola Beslutsstöd ger snabbare losstagning 26 erfarenheter Olika reaktioner när det brinner 28 Dimmrar orsakar bränder 29 ordet fritt Skeptiska till hur utbildningen marknadsförs 30 Begär mandat från polisen 31 Räddningsverket en diversehandel eller ej? 32 Deltidsrekrytering borde breddas 33 eftersläckning Landets yngsta styrka? korsordet, med mera 38 sista sidan Peter laddar för tuffaste racet 40 Foto: MARK EARTHY/PRESSENS BILD Biståndsminister Carin Jämtin är stolt över hur Räddningsverket sköter sina internationella uppdrag. Men på en punkt är hon inte nöjd: det är för få kvinnor med i insatsstyrkorna. Sirenen Räddningsverkets tidning Sirenen bevakar utvecklingen inom Räddningsverkets ansvarsområden och ska stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Inledaren på sidan 2 är att betrakta som Räddningsverkets officiella linje. Ansvarig utgivare: Stig Dahlén. Adress: Sirenen, L 257, Karlstad. E-post: sirenen@srv.se Prenumeration är gratis. Beställes skriftligt genom att skicka in prenumerationstalongen som finns i slutet av varje nummer. Upplaga: exemplar. Adressändring görs via epost eller genom talongen som finns i slutet av varje nummer. Talongen skickas till: Prenumeration, Sirenen, L 257, Karlstad. Kom ihåg att uppge gamla adressen vid adressändring. Tryck: VLT Press, Västerås. Tryckt på miljövänligt papper. Tryckdag detta nummer: 14 december. Nästa nummer trycks 1 februari. Redaktion Stig Dahlén Chefredaktör och ansvarig utgivare stig.dahlen@srv.se Gunno Ivansson Journalist gunno.ivansson@srv.se Per Larsson Journalist per.larsson@srv.se Katarina Sellius Frilansjournalist katarina.sellius@srv.se

3 Sirenen Nr Räddningsverket och katastrofkommissionens rapport: Med facit i hand nyheter 3 underskattade vi behoven Den 1 december presenterade katastrofkommissionen sin rapport om hur regering och myndigheter hanterade påfrestningarna i samband med flodvågskatastrofen i Asien. Kritiken mot regeringen och UD var hård. Räddningsverket däremot slapp nästan helt undan. En rad medarbetare på Räddningsverket har intervjuats av kommissionen. Dessutom har professor Leslie Moseley, universitetet i Coventry, lämnat en speciell expertrapport över Räddningsverkets insatser. Kjell Larsson är chef för operativa avdelningen och närmast ansvarig för de insatser Räddningsverket gjort och fortfarande gör i Thailand. Han säger: Som helhet är kommissionen mycket positiv till verkets insatser och pekar på det vi själva har kunnat konstatera. Vårt arbete de första dagarna påverkades av att vi inte hade någon erfarenhet av liknande stödinsatser. Av det skälet skickade vi också för få hjälparbetare i den första styrkan. SRSA står för Swedish Rescue Services Agency eller Räddningsverket på engelska. Kritiken mot verket för sättet att hantera tsunamin var mild i Katastrofkommissionens rapport. Bilden är från Phuket, där verkets Jan Karlsson diskuterar med en tillfälligt anställd thailändare. Kjell Larssons kommenterar här två av kommissionens påståenden om Räddningsverket Katastrofkommissionens rapport: De adhoc-betonade beslutsprocedurerna i kombination med helt otillräcklig information om läget i katastrofområdet gjorde att hela insatsen fick ett improviserat drag. Det är naturligtvis en bedömning som jag ställer upp på. Inte på någon nivå fanns erfarenhet att göra insatser av den typ det här handlade om. När vi själva hade fått beslutet om att göra en insats var vi mycket osäkra på uppdragets karaktär. Leslie Moseley, den engelske experten som tittat speciellt på vårt arbete, skriver att uppdraget inte var mer detaljerat formulerat än att hitta de rätta människorna och åka. Det ligger en hel del i det påståendet. Det var denna osäkerhet som bidrog till att vi inte samlade ihop en större första styrka än vi gjorde. Redan när den kom på plats i Phuket konstaterades att vi var underdimensionerade. Första förstärkningen kom två dagar senare och ytterligare fler direkt efter nyår, men det är klart att vi med i facit i Krisenheten är en nödvändig åtgärd Att det inrättas en krisenhet i regeringskansliet är en bra och nödvändig åtgärd för att stärka landets krishantering i liknande situationer. Det säger Ivar Rönnbäck, tillförordnad generaldirektör i Räddningsverket. Enligt mitt sätt att se måste enhetens viktigaste uppgift hand lätt kan erkänna att vi underskattade behovet av fler personer direkt. Men det är glädjande att kunna läsa att generalkonsul Christer Asp vittnat om... att Räddningsverket var mycket kompetent att förutsäga vilka behov och vilket arbete som skulle behövas... och att verket var effektivt i allt det gjorde. vara att systematiskt samla in och analysera information. Enheten måste också i ett inledande skede ha befogenhet att få igång arbetet hos berörda departement. I uppbyggnaden av den utvidgade internationella avdelningen i Kristinehamn finns ett antal tjänster avsatta för just omvärldsbevakning. Därigenom kan verket, enligt Rönnbäck, bidra till den förbättrade omvärldsbevakningen. Det betyder att verket ska etablera nära samverkan med regeringskansliets krisenhet. Den bedömningsstyrka, som vi ska kunna skicka iväg inom sex timmar efter ett beslut, ska dessutom på plats göra professionella bedömningar Katastrofkommissionens rapport: Kommissionens intryck är att detta arbete fortlöper väl och bör fortsätta (Om verkets uppdrag att stödja nödställda svenskar utomlands) Vi har ju haft detta uppdrag sedan början av året och till och med testat Foto: GUNNO IVANSSON Kjell Larsson, chef för Räddningsverkets internationella avdelning och ansvarig för insatserna i Thailand, ställer upp på Katastrofkommissionens bedömningar. om vilken hjälpinsats som ska sättas in. Tillägg i lagen? Kommissionen skriver att agerandet även i en kris ska vara styrt av lag och tar sin utgångspunkt i lagen om skydd mot olyckor. Genom ett tillägg till lagens första paragraf skulle skyddet mot olyckor kunna beredskapen vid ett tillfälle. Efter terrorattacken i London i början av juni skickade vi fyra personer en styrkechef och tre psykologer som förstärkning till den svenska ambassaden. Vi var i princip också resklara efter bomberna i egyptiska turistorten Sharm-el-Sheik i augusti, men då fick vi besked om att vårt stöd inte behövdes. Jag tycker vi kommit långt i förberedelserna med att sätta en sådan insatsstyrka snabbt på fötter. Vi har haft mycket konstruktiva och givande diskussioner med de myndigheter som vi ska medverka med Rikspolisstyrelsen och Socialstyrelsen i första hand och med frivilligorganisationerna. Vi har också haft en dialog med våra nordiska motsvarigheter. Resebranschen fungerar med Norden som en bas och då måste vi också vi tänka i de termerna. I slutet av januari har vi den första utbildningen av de personer, som ska utgöra rekryteringsbasen för den bedömningsstyrka, som ska kunna lämna Sverige inom sex timmar om det händer något allvarligt för svenskar utomlands. omfatta svenska medborgare och i Sverige bosatta personer också vid händelser utomlands. Resonemanget förutsätter att räddningstjänstbegreppet utvidgas. Jag kan just nu inte bedöma om detta är en framkomlig väg, säger Ivar Rönnbäck. MATS OSCARSSON

4 4 nyheter Sirenen Nr Hjälpbehovet enormt: Insatsen i Pakistan utökas MUZAFFARABAD. Räddningsverket bygger ut det basläger som upprättats för FN. Dessutom skickas tält som ska användas som skolor i de jordbävningsdrabbade byarna i nordöstra Pakistan. Efter jordbävningen i Pakistan 8 oktober byggde Räddningsverket på begäran av World Food Programme (WFP) ett basläger för den FN personal som leder hjälparbetet i Pakistan. Räddningsverket driver lägret och står för tältbostäder, kontor, kök och matsal, mat, el, sjukvård och annan service. I första skedet byggdes en förläggning för 60 personer som utökades med 20 platser. Men eftersom hjälpbehovet i området är enormt, har ytterligare FN personal strömmat in i landet. Nu byggs Lars Fornell baslägret ut till nästan det dubbla, med plats för 140 personer, berättar Lars Fornell, som finns på Räddningsverkets internationella avdelning i Karlstad och är en av dem som koordinerar den svenska insatsen. Halal-kök I Muzaffarabad har Räddningsverkets styrkechef Håkan Ericsson precis tagit emot den nya transporten med tält och fältkök när Sirenen når honom andra veckan i december. En ny situation är att hålla med två olika kök, ett internationellt och ett halal kök. Många i FN personalen är pakistanier och äter särskilt tillredd mat. Köttet ska exempelvis vara halal slaktat enligt traditionell muslimsk modell. Vi har precis beställt 190 kilo kött från Islamabad. Det är självklart att vi ska försöka tillgodose de krav som ställs på oss i värdlandet, säger Håkan Ericsson. Vi har fått tag på en bra kock som tidigare jobbade på ett femstjärnigt hotell i Islamabad. Han sade upp sig när han fick möjlighet att börja här hos oss. Kocken är en av tjugotalet lokalt anställda pakistanier som Räddningsverket har på lönelistan. Städpersonal, kökspersonal, tolk och byggnadsarbetare har anställts. Det är ett sätt för oss att bidra till uppbyggnaden av landet. Vi försöker även att handla lokalt, framför allt mat och möbler till tälten. Temperaturskillnader Hjälparbetet är en kapplöpning mot den annalkande vintern. Alla här väntar och pratar om när vintern ska komma. Det lär bli i slutet av året. Men än så länge har vi haft vädret med oss. På dagarna är det omkring 15 grader varmt, men på sena eftermiddagen slår det om snabbt och blir kallt. På natten har vi minusgrader. Vintern i Muzaffarabad brukar inte vara så svår. Men det är betydligt värre i bergstrakterna, där hela byar raderades ut. Situationen blir katastrofal för de människor som bor i enkla campingtält. För närvarande ingår 14 personer i Räddningsverkets styrka i Pakistan. Under de senaste veckorna har campen besökts av både FN-chefen Kofi Annan och Sveriges biståndsminister Carin Jämtin. Vi möter en enorm tacksamhet från befolkningen. Vi skänkte ett vinterbonat tält på 36 kvadrat till kommunledningen vilket blev oerhört uppskattat. Efter jordbävningen tvingades de sitta i små flyktingtält och sköta förvaltningen av staden, berättar Ericsson. Nya tält i förråden Hittills har Räddningsverket sänt tält till Pakistan. Räddningsverkets alla förråd tömdes på både tält och filtar. Men nu finns ytterligare militära vinterbonade 20 mannatält klara att skickas, samt filtar. Problemet är att det ännu inte finns någon förfrågan från Pakistan. Men vi ska försöka flagga för detta, säger Lars Fornell i Karlstad. Med i senaste lasten från Räddningsverket fanns även annat materiel: 15 vinterbonade tält med kamin, belysning och små elverk, som ska användas som skola av Unicef. Kraftigt jordskalv i Afghanistan De som fortfarande bor i hus i Muzaffarabad greps av panik och tog sig ut på gatorna när de kände den kraftiga jordbävningen med epicentrum i grannlandet Afghanistan natten till tisdagen 13 december. Räddningsverkets styrkechef i Pakistan, Håkan Ericsson: Jag vaknade vid halv tre i natt, det skakade rejält och höll på i två minuter. Men eftersom vi bor i tält känner vi oss ganska säkra, säger han dagen efter skalvet som mätte 6,7 på Richterskalan. Påverkar det ert arbete? Ja, vägar har rasat och stängts av. Det innebär att FNpersonalen som leder hjälparbetet inte tog sig ut till de drabbade områdena i morse. Många barn blev kvar under rasmassorna när deras skolor rasade. Här i närheten låg minst två skolor där närmare barn omkom, berättar Håkan Ericsson. 20 likadana tält skänks till Världshälsoorganisationen, WHO, som ska användas som läkarstationer ute i de drabbade byarna mannatält skickas till Rädda Barnen för deras personal som jobbar i byarna i Kashmir området. KATARINA SELLIUS Räddningsverket bygger läger i Gaza RAFAH, GAZA. Räddningsverket bygger ett läger i Gaza, Palestina. Insatsen är ett stöd till EU:s gränspoliser som ska övervaka gränsen till Egypten för att värna om säkerheten, säger Anton Antonov vid Räddningsverket. Foto: JOHN ZANCHI Styrkeschefen Håkan Ericsson och hans kollegor i Muzaffarabad bygger ut. I Räddningsverkets basläger bor 80 av de FN-tjänstemän som leder hjälparbetet i nordöstra Pakistan. Nu utökas lägret till att hysa 140 personer. Bakgrunden till insatsen är det avtal som slöts 15 november mellan Palestina och Israel om rörlighet och gränspassager, bland annat avseende gränsstationen i Rafah mellan Gaza och Egypten. Man enades om att gränsen ska öppnas och att EU, som neutral tredjepart, ska kontrollera övervakningen av gränsstationen. Bostäder och kontor Gränsen har varit stängd sedan Israels utträde ur Gaza i september. Vårt uppdrag är att bygga en camp för ett femtiotal gränspoliser från EU. De ska bo och ha sina kontor här, förklarar Anton Antonov. Att gränsen hålls öppen betyder mycket för att man ska få igång det sociala och ekonomiska livet i Gaza igen. Lägret, som ska omgärdas av en skyddsmur, kommer att ligga i direkt anslutning till gränspassagen. Räddningsverket har tecknat avtal med en lokal leverantör och har köpt in 37 containrar som ska byggas ihop till bostäder och arbetsplatser. Två personer finns på plats som ska bevaka bygget. Logistikhjälp Det är ett medvetet val att vi köper materiel på plats. Vi gör det för att främja handeln i landet, dessutom blir det billigare för oss, säger Antonov. Så fort man kommit överens om var lägret ska placeras, sätts spadarna i jorden. Förutom Fakta Jordbävningen 8 oktober Skalvet i nordöstra Pakistan mätte 7,6 på Richterskalan. Minst människor omkom. 3,5 miljoner är hemlösa och lever i umbäranden sedan deras hem rasat ihop. Räddningsverket har funnits i området sedan 10 oktober. Insatsen beräknas pågå till april nästa år. huskropparna, ska avlopp, vatten och el ordnas. I uppdraget ingår också att sända en logistikexpert samt eventuellt en observatör i tre månader. Räddningsverket har även sänt en sjuksköterska. Insatsen beräknas kosta 12,5 miljoner och finansieras av UD. KATARINA SELLIUS

5 Sirenen Nr nyheter 5 Foto: PER LARSSON Efter minnesceremonierna vid Nay Yang Beach i november valde de flesta att gå ner till havet för att ta avsked och sända ut en så kallad Loi Krathong, en liten båt av bananblad med levande ljus. Resor i katastrofens spår Det dröjer innan sorgen avtar, än längre innan minnena bleknar. För många blir aldrig livet vad det en gång var. Allt förändrades 26 december svenskar försvann med flodvågskatastrofen, 17 saknas ännu. Att stödja drabbade och anhöriga är den svenska insatsstyrkans uppdrag. Den dominerande uppgiften de senaste månaderna har varit att ordna resor i katastrofområdet för svenskar anhöriga och drabbade. Räddningsverket samordnar arbetet med stöd av Svenska kyrkan och Röda Korset. De som kommer tillbaka vill se platsen de befann sig på när vågen drog fram, flyktvägen, sjukhus de besökte. För anhöriga är det viktigt att besöka rummet där deras saknade bodde, tempelplatser där kroppar samlades in, minnesväggen över vågens alla offer. Det är ett sätt att få pusselbitar på plats, att förstå vad som hände. Jag har mött en oerhörd tacksamhet från anhöriga, nästan jobbig tacksamhet. Men jag kan känna att det tvärtom är jag som ska vara tacksam för att jag får vara med. Jag har lärt mig mycket om närvarons betydelse, att finnas tillhands, att våga röra människor, säger Bertil Rosén, präst i Svenska kyrkan. Sorgen efter anhöriga är inget nytt för Bertil Rosén, det tillhör hans vardag. Och han konstaterar att skillnaden inte är så stor jämfört med dramatiska dödsfall hemma i Sverige, exempelvis efter en trafikolycka. Det är samma mekanismer, ett behov av att återskapa skeendet och förstå vad som hände. Resorna förändrar bilden Vissa dagar har sex team rest ut med anhöriga på morgonen och kommit tillbaka på sena eftermiddagen. Ulf Gilford, Räddningsverket, har gjort 45 resor. Innan avfärd är många spända, efteråt är de lättade. Många hade tunnelseende under katastrofen och det har stört dem. De här resorna förändrar bilden, förståelsen för vad som hände ökar. Sara Klevmar, Röda korset, konstaterar att många bär på skuldkänslor: En del tycker att de borde kunnat hålla i sina barn. Men när de kommer till platsen och ser att bara klinkergolvet finns kvar, då inser de att de inte kunde. Och då kanske de är en bit på vägen för att komma över skuldkänslorna. Gensvaret det viktiga I samband med årsdagen blir det en intensiv period med resor för anhöriga. Därefter börjar den svenska insatsstyrkan att avveckla. 10 januari stämplar Räddningsverket ut som myndighet i Phuket. Det har varit och är en både stor och kostsam insats. Fortfarande har Sverige en relativt stor styrka på plats i Thailand. Om det är en viktig insats? säger insatschefen Lennart Larsson. Det är i grunden ett politiskt beslut att detta arbete ska utföras. Men säg så här: det gensvar vi får från anhöriga är det viktiga. Och det som sker här är viktigt i deras bearbetning. Unikt eller bara självklart? Ända sedan insatsen i Thailand inleddes har samarbetet mellan svenska myndigheter och organisationer hyllats och framställts som unikt. Brandmän, sjukvårdare, präster, begravningsentreprenörer, poliser, psykologer med flera jobbar tätt tillsammans. Det är inga problem när alla har samma mål, när prestigelöshet råder och praktiska lösningar går före principer. Samtidigt kan man tycka att denna samverkan borde vara en självklarhet, inte något unikt. PER LARSSON Stöd till anhöriga har varit huvuduppgiften för Räddningsverket i slutet av året. Ingegerd Persson, Anders Hägg, Janne Wärnström, Stefan Thörnblom, Karin Hugelius, Ulf Gilford och Håkan Lilja har arrangerat många resor i Khao Lak-området. Fakta Thailandsinsatsen Räddningsverket har funnits på plats i Phuket sedan 29 december Från det första akuta skedet har arbetet förändrats efter hand. Räddningsverkets arbete riktat till drabbade svenskar har framförallt handlat om att samordna två uppgifter: Hemsändning av omkomna. Av 526 identifierade omkomna svenskar har 490 sänts hem genom svensk försorg. 68 hemfärdsceremonier har genomförts. Anhörigstödsresor. Enbart i anslutning till årsdagen i december har 349 svenskar anmält sig till 70 anhörigstödsresor. Under oktober-november genomfördes 62 resor med 232 personer. Totalt har närmare personer fått hjälp av anhörigstödet. Den svenska insatsstyrkan (inklusive polisens identifieringspersonal och generalkonsulatet) bestod som mest av cirka 120 svenskar. I början av december var man nere i 28. Dessutom ett antal lokalanställda, just nu 15. I samband med minnesceremonin på årsdagen förstärks styrkan temporärt. 16 december lämnar polisen identifieringsarbetet (i dag tio personer). 10 januari avslutas insatsen.

6 6 intervju Sirenen Nr Carin Jämtin om Räddningsverkets internationella insatser: Jag är stolt Biståndsminister Carin Jämtin har nära till ett leende. Hon har även lätt att tala gott om Räddningsverkets internationella verksamhet. Men Jämtin tycker att könsfördelningen på de styrkor verket skickar utomlands är bedrövlig. Det är jätteilla, målet på sikt måste vara Jämtin säger också i den här intervjun att Räddningsverket har påskyndat fredsprocessen i Aceh-provinsen. Hon är vidare övertygad om att verket får de resurser som krävs för den planerade utbyggnaden av den internationella avdelningen i Kristinehamn. Och Jämtin vill se att Räddningsverket jobbar brett utomlands med allt från akutstyrkor till återuppbyggnad och stöd till FN. På vilka områden ser du största utvecklingspotentialen inom Räddningsverkets internationella verksamhet? Insatser i akutskedet (typ sök och räddning), kapacitetsuppbyggnad, stöd till FN, återuppbyggnad eller vad? Allt detta är viktigt och egentligen är det Räddningsverket självt som måste göra dessa prioriteringar. Det är viktigt att vara bra på att klara akutinsatser och vara aktiv i återuppbyggnadsskedet. Det gör nämligen att man blir bra på att hjälpa andra länder med att bygga upp egna räddningsverk. De här uppgifterna går hand i hand med varandra. Jag träffade chefen för estniska räddningsverket och han sa att han var otroligt nöjd med stödet Estland fått av Räddningsverket med att bygga upp en egen räddningsorganisation. Han poängterade hela tiden att Räddningsverket är proffs på det man gör. Sådana insatser kan verket med fördel hjälpa till med i andra länder längre bort. Så du stöder tanken att Sverige med biståndspengar ska kunna hjälpa länder i exempelvis potentiella jordbävningsområden att höja sin egen räddningskapacitet för att snabba upp hjälparbetet innan resurser hinner fram från Europa, USA, Japan och andra områden med hög kapacitet? Absolut, den typen av insatser måste vi också göra, det kan vara en jätteviktig biståndsinsats. Men för att klara att hjälpa till med sådan kapacitetsuppbyggnad måste man som Räddningsverket ha bredden i verksamheten, exempelvis arbeta med egna sök- och räddningsstyrkor. Om inte tappar man den kompetens som behövs för att kunna göra de mer långsiktiga biståndsinsatserna. Utbyggnaden av verkets internationella verksamhet från i dag cirka 30 tjänster till 130 om några år och med placering i Kristinehamn är det i första hand arbetsmarknadspolitik eller behovsrelaterat? Visst är det en väldigt stor ökning, men den hänger i grunden inte samman med att ett regemente skulle läggas ner. Frågan om utökning fanns redan när jag tillträdde som minister och innan det var aktuellt att lägga ner regementet i Kristinehamn. Beslutet grundar sig på att det sedan tidigare fanns en stor efterfrågan på Räddningsverkets verksamhet och nedläggningen av regementet gav oss förstås en möjlighet att påskynda utbyggnaden. Så du tror att Räddningsverket kommer att få de pengar som behövs för att bygga ut till 130 tjänster? Ja, det är jag helt övertygad om. Du låter så säker att du rentav kan garantera det? Ja nästan, men först måste vi vinna valet nästa år för att ha en budget som gör det möjligt. Jag kan hur som helst garantera att jag ska jobba hårt för att det blir så. Räddningsverket har cirka namn i en personbank för utlandsinsatser och av dessa är enbart 187 kvinnor. Vad säger du om den fördelningen? Det är jätteilla och målet på sikt måste vara Men jag vill inte anklaga Räddningsverket, det beror ju på att fler män än kvinnor anmält sig. I många kulturer vill kvinnor bli omhändertagna av kvinnor och män av män och det underlättas av om man har personer av båda könen utskickade. Sedan behövs det olika kompetenser i olika sammanhang. Viktigt med jämnare könsfördelning i de styrkor som skickas ut Kanske är könsfördelningen ett resultat av hur det ser ut inom svensk räddningstjänst, där männen dominerar stort. Jag tror att en jämnare könsfördelning är oerhört viktig. Många länder har en väldigt positiv bild av hur Sverige arbetar med dessa frågor. Därför är det också viktigt att det blir en jämnare könsfördelning bland personalen Räddningsverket skickar på utlandsuppdrag. Efter tsunamin gav regeringen Räddningsverket i uppgift att höja beredskapen för att snabbt undsätta svenskar utomlands. Var går gränsen för att Sverige ska skicka personal/ styrkor utomlands 10 döda, 100 skadade, eller? Egentligen är detta försvarsministerns bord, men jag tror inte man kan säga om det är en eller hundra, utan det beror på hur situationen är. Om hjälpen finns på närmare håll är det säkerligen mycket bättre att använda det landets resurser. I många länder finns sjuksvårdsresurser i större omfattning än vi ibland frestas tro. Ett litet exempel: När jag besökte Sri Lanka hörde jag talas om en amerikansk organisation som efter tsunamin slog sig ner i en kustregion. Man samlade ihop alla barn och började vaccinera dem mot sjukdomar som det visade sig att barnen redan var vaccinerade mot. Hur ser du på rika västländers givmildhet efter katastrofen i Pakistan? Det är bedrövligt. Jag är upprörd. Det blir så cyniskt. Det har blivit mycket mindre anslaget till den här katastrofen än efter tsunamin, men då ska man också komma ihåg att det är många svåra katastrofer

7 Sirenen Nr intervju 7 Namn: Carin Jämtin Yrke: Biståndsminister Född: 1964 Familj: Make, två barn Arbetsplats: Utrikesdepartementet i Arvfurstens palats i Stockholm (där finns även utrikesminister Laila Freivalds och migrationsminister Barbro Holmberg. Bakgrund: 1984 försäljare på PUB, 1986 Au pair i Schweiz, 1990 landstingsrådssekreterare, 1992 förbundskassör i SSU, bland annat t f förbundssekreterare SSU, handläggare Olof Palmes Internationella Centrum, biståndschef i nämdna centrum, 2003 biståndminister. Fritidsintressen: Vara ute i skogen, Hammarby (fotboll) och basket. Har spelat aktivt och lär ha funderat på att sätta upp en basketkorg på tjänsterummet. Foto: STIG DAHLÉN som fått mycket mindre pengar än de som avsatts också till Pakistan. Det kan bero på tre saker, som alla är lika cyniska. För det första är det slutet på budgetåret och länderna har lite pengar kvar, för det andra var det få människor från väst som drabbades, för det tredje den inrikespolitiska situationen i Pakistan. Sverige driver frågan om en resolution i FN i syfte att skapa en katastroffond, en penningpott med upp till 250 miljoner US-dollar. Skapar vi en sådan fond behöver FN i ett akutläge inte vänta på klartecken från olika länder om bidrag och kan omedelbart starta breda hjälpinsatser. Du besökte i början av december Aceh-provinsen i Indonesien, där Räddningsverket har en styrka på plats som hjälper FN med främst logistik. Vilka är dina intryck? Aceh drabbades värst av alla av tsunamin. Senaste officiella siffrorna är döda och saknade. Jag var där redan i januari och då var allt förstås förskräckligt. När jag kom tillbaka kunde jag konstatera att återuppbyggnadsarbetet inte kommit så långt som jag väntat mig. Det positiva är fredsuppgörelsen mellan den indonesiska regeringen och rörelsen för ett fritt Aceh. EU övervakar uppgörelsen och där har Räddningsverket spelat en viktig roll. Peter Feith, chef för EU-missionen i Aceh, sa faktiskt att utan Räddningsverkets suveräna logistikstöd hade fredsprocessen inte kommit igång så snabbt. Som svensk och som minister med många kontakter med verket blir jag stolt när jag får höra sådant. Liknande omdömen om Räddningsverket hör jag ofta när jag besöker olika länder. Några veckor före besöket i Aceh var du även i jordbävningsdrabbade Pakistan. Hur går hjälparbetet? Bra och även här medverkar Räddningsverket med viktigt logistikstöd åt FN. Men behoven är mycket stora och den annalkande vintern gör att det är ett akut behov av bland annat fler vinterbonade tält. Bedrövligt om vi inte kan sätta in styrkorna vid nödlägen i Sverige Räddningsverket bidrog tidigt med tält och filtar. Förråden tömdes. Nyligen fick verket fram ytterligare cirka vinterbonade tält, de borde med andra ord komma till användning i Pakistan. Absolut, se till att få ner dem till Pakistan så fort det är möjligt! Räddningsverket bygger upp avancerade räddningsstyrkor som med kort varsel kan dra iväg utomlands. Men om det skulle hända något allvarligt i Sverige där resurserna inte räcker till, borde inte dessa utlandsstyrkor kunna användas också i här? Kan du som biståndsminister säga OK till att styrkorna används i Sverige? Jag kan inte, skulle jag tro. Däremot kan försvarsministern det och regeringen är ju som kollektiv ansvarig för alla beslut och alla insatser. Händer det en riktigt stor olycka i Sverige skulle vi se till att alla resurser som finns och behövs också används. Det är en självklarhet att i svåra nödlägen nyttja de resurser som finns. Skulle vi inte kunna det vore det bedrövligt. Alla kommuner och regioner i Sverige kan inte ha beredskap för allt, lika lite som enskilda länder runtom i världen kan ha det. Sirenen lanserade dig som ett hett namn som ny generaldirektör efter Christina Salomonson. Skulle du kunna tänka dig att bli chef för Räddningsverket? Tack för tanken, men det är en hypotetisk fråga, speciellt som jag redan har det bästa uppdraget man kan få under nuvarande ordning. Men Räddningsverket måste vara en jättespännande myndighet att vara chef för, det vet jag att många tycker. Därför kommer det inte att saknas kompetenta kandidater som är intresserade. Jag såg att Sirenen också nämnde Håkan Juholt som kandidat, det vore ett alldeles utmärkt alternativ. Utfrågare: STIG DAHLÉN

8 8 nyheter Sirenen Nr Stort intresse för rapport om självmord Foto: PATRIC BERG Trafikolycka var larmet. Det visade sig vara försök till självmord. Och senare satte sig den kvinnliga bilföraren utanför ett broräcke för att hoppa ner på vägen. Varken polis eller räddningstjänst lyckades stoppa henne. Kvinnan hoppade men överlevde. Hon hotar ta sitt liv vad bör räddningstjänsten göra? HÄSSLEHOLM. Kvinnan hotade att ta livet av sig genom att hoppa från en bro. Räddningstjänst och polis var på plats, men lyckades inte stoppa henne. Kvinnan hoppade men överlevde. Händelsen inträffade i Hässleholm. Räddningstjänsten larmades till en trafikolycka. Det visade sig att avkörningen var ett självmordsförsök. När räddningstjänst och ambulans kom till platsen hade kvinnan avvikit. Hon återfanns på en viadukt med avsikten att hoppa ner på vägen under. Situationen är varken trevlig eller lätthanterlig för räddningstjänsten. Vi är där som resurs till polisen, men vi har ingen utbildning att prata personer ur en sådan situation, säger Anders Nählstedt, räddningschef i Hässleholm. Insatsen polisanmäld Ett vittne ansåg att polis och räddningstjänst inte handlade korrekt och gjorde polisanmälan om tjänstefel. Åklagaren ansåg dock inte att något brott begåtts och någon förundersökning inleddes aldrig. Enligt räddningstjänsten kallades höjdfordon med två man och språngsegel in när man upptäckte kvinnan på viadukten, och polisen kom några minuter senare. Vi lämnade över ansvaret för insatsen. Innan polisen kom hade vi spärrat av samtliga vägar och tillfarter, säger insatsledaren Dennis Reimer. Han tillägger: Allt som vi gjorde provocerade kvinnan. Hon hoppade och landade i asfalten. Skadorna blev inte livshotande. Olyckan aktualiserar frågan vad räddningstjänsten kan och bör göra i en sådan situation. Samverkan i Jönköping I Jönköping var problemet tidigare det samma, men där har räddningstjänst, polis, sjukvård och SOS numera samverkansplaner för självmordsförsök. Självmordsförsök är inte bara polisens ansvar. Även kommunen har ansvar, säger Göran Melin, ställföreträdande räddningschef i Jönköping. Polisen är enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård ålagda att ingripa om en person utgör en fara för sig själv. Samtidigt anser Göran Melin att kriterier för räddningsinsats är uppfyllda om någon tänker hoppa från hög höjd. Det finns behov av snabbt ingripande, liv kan räddas. Kostnaden för räddningstjänsten är låg i förhållande till vad som kan räddas. När det gäller omständigheter i övrigt kan räddningstjänsten ha en kompetens som ingen annan har just då på platsen. Vi förfogar över stegar, selar med mera och är kanske de enda som kan närma oss personen på ett säkert sätt. Ta kontakt med polisen Samtidigt kan det finnas en osäkerhet. Brandmannen kan vara rädd för att påskynda självmordet i stället för att förhindra det. Hur man ska ingripa utan att förvärra är något man måste skaffa sig kunskap om. Mitt råd är att ta kontakt med lokala polisen och få utbildning av deras utbildade förhandlare, de kan detta. Vi har inlett sådan utbildning. Anders Nählstedt välkomnar en diskussion om hur räddningstjänsten ska agera vid självmordsförsök. Vi kanske skulle utbilda några på varje skift. Vi har kamratstödjare och kanske kan vi bygga vidare på det. Räddningstjänsten i Jönköping hade tidigare larm till en-två självmordsförsök om året. 2004, sedan samverkan med andra myndigheter kommit igång, hade man 15 larm. Översätter vi det till hela landet kan det innebära att det finns insatser som räddningstjänsten inte ingriper i på grund av att vi inte vet om dem, säger Göran Melin. Tips Några enkla råd från Melin är: Ta kontakt med polisen för att få grundläggande råd om hur man närmar sig en självmordsbenägen person utan att förvärra. När man har den kunskapen är det lättare att identifiera vilka som är lämpade att prata med den självmordshotande. Sätt er ner med sjukvård, polis och SOS och ta fram larmplaner. Samverkan är vägen att komma fram. Det är lämpligt att polisen tar initiativet till att samverkan kommer igång vid den akuta händelsen, eftersom polisen har skyldighet enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård och har den bästa förhandlingskompetensen. Vid larm är det viktigt att identifiera vilka olika ansvarsförhållanden som föreligger. Skicka befäl som är väl förtrogna med lagens intentioner. PER LARSSON Självmord är ett folkhälsoproblem med döda varje år. I Sverige handlar det om två fullastade Estoniabåtar, som sjunker varje år skriver professor och suicidforskare Jan Beskow i förordet till den nyutkomna rapporten om hur räddningstjänsten i Jönköping genomför insatser vid hot om självmord. Göran Melin, ställföreträdande räddningschef i Jönköping: Intresset för vårt sätt att arbeta har uppmärksammats en hel del. Vi har åkt runt och pratat om rapporten i olika sammanhang, vilket inneburit att kontakten mellan psykiatri och räddningstjänst utvecklats. Det här berör ju alla räddningstjänster i landet, alla åker på den här typen av larm. Nyligen har ett hundratal insatsledare, brandingenjörer och SOS-operatörer i Jönköpings län utbildats för att bättre klara självmordslarm. I januari kommer all personal inom psykiatrin att få utbildning. Göran Melin har tillsammans med Tomas Wibble, psykolog Annika Petersson och polis Jan Lagerqvist författat rapporten som heter Samverkan mellan polis, sjukvård, SOS Alarm och räddningstjänst vid hot om suicid. Beställning se sidan 36. Fakta Jönköpings rutiner Polisens, räddningstjänstens och ambulanssjukvårdens gemensamma rutiner för räddningsinsats vid självmordsförsök Jönköpings län: Grunden i relationen mellan sjukvård, polis och räddningstjänst är att var och en rent juridiskt bedriver sina egna insatser som då är parallella till varandra. Polisen är den som i praktiken har initiativet att skapa förutsättningar för att samverkan kommer till stånd. Initiativet kan bestå i att skapa en gemensam ledningsplats och att vara ordförande när den gemensamma inriktningen klaras ut. Rutiner Polisen har helhetsansvaret och koordinerar den samlade insatsen. Tyst framkörning. Stoppa all väg- eller tågtrafik. Spärra av området för att minska risken för skador på omgivningen, människor mm. Utrym området, skapa lugn. Analysera hot, finns det vapen? Minska konsekvenserna om person hoppar överväg hoppkudde, ytlivräddning, akutsjukvård. Frys läget. Etablera kontakt och förhandla med personen om att inte hoppa. Omhändertagande.

9 Sirenen Nr Brandskyddskrav ändrade i BBR nyheter 9 Inget krav på sprinkler Reglerna för brandskydd i Boverkets byggregler, BBR, har ändrats från den 1 december. Europeiska standarder för brandmotstånd har införts. Brandskydd De tidigare reglerna för brandskydd i byggnader för alternativt boende har ersatts med regler för byggnader avsedda för särskilt boende för personer med vårdbehov. Totalt har omkring 80 mer eller mindre stora ändringar gjorts. Fram till 1 juli 2006 gäller övergångsbestämmelser som ger frihet att välja om man vill följa de gamla eller nya reglerna. När det gäller särskilda boenden fanns det i de tidigare reglerna endast begreppet alternativt boende och reglerna var utformade så att de enbart kunde tillämpas på boendeformer där den boende kunde utrymma helt av egen kraft. Regleringen av brandsäkerheten i äldreboenden med handikappade och sängliggande personer saknade tidigare stöd i BBR. Fortsätter jobba och lobba Räddningsverket har under flera år drivit på för ökad brandsäkerhet i äldreboenden och särskilt drivit frågan om sprinkler. Statistiken över dödsbränder visar Mette Lindahl-Olsson Anders Johansson också sitt tydliga språk, äldre är särskilt utsatta. Vi kommer att fortsätta jobba och lobba. Vi är övertygade om att säkerhet ska byggas in från början och att till exempel organisatoriska åtgärder inte fullt ut kan kompensera behovet av tekniska åtgärder. Om vi verkligen vill få ned dödsbränderna måste vi bygga in skyddet där risken är som störst och i det här fallet är det hos de äldre i deras boenden, säger Mette Lindahl-Olsson, enhetschef på Räddningsverkets enhet för bebyggelse och miljö. Tre säkerhetskrav Räddningsverkets kravlista för ökad brandsäkerhet och färre dödsbränder upptar tre punkter: sprinkler i särskilda boenden för äldre portabla sprinkler vid punktrisker självslocknande cigaretter Anders Johansson är brandingenjör på Boverket i Karlskrona och handläggare av brandskyddsfrågor. Han menar att det finns flera orsaker till att just kravet på sprinkler inte finns med i reglerna. För det första har vi ingen tradition i Sverige av obligatoriska sprinklerkrav. Det är också alltid en avvägning av kostnad mot risknivå. Det är inte säkert att just särskilda boenden för äldre är det lämpligaste stället att börja på, det finns andra lokaler där riskerna också är stora, till exempel diskotek och sjukhus. Högsta kravet I de nya reglerna ställs krav på att varje boenderum är en egen brandcell, att det finns två utrymningsvägar och att fönster inte får räknas som en av dessa samt krav på automatiskt brandlarm. Det är faktiskt det högsta kravet vi har i byggreglerna, i princip samma krav som på hotell plus att man i äldreboenden normalt har tillgång till hjälp av personal vid utrymning, säger Anders Johansson Vi är inte negativa till sprinkler utan ser det alltid som en lämplig säkerhetshöjande åtgärd. Det kan också vara nödvändigt med sprinkler för att klara brandskyddskraven när man till exempel eftersträvar en öppnare planlösning eller bygger för en verksamhet med låg personaltäthet. Våra regler är minimikrav, det får inte glömmas, säger Anders Johansson. Bland övriga ändringar som införs kan nämnas att svenska klasser för brandmotstånd och provningsmetoderna är anpassade till motsvarande europeiska. I ett allmänt råd har också begreppet normal insatstid i samband med utrymning via fönster preciserats till 10 minuter. För friliggande flerfamiljshus i tre våningar har 20 minuter angetts som godtagbar insatstid. Noterbart är också att kravet på brandvarnare eller brandlarm gjorts tydliga för alla verksamheter där personer sover. Reglerna ska ändras igen Sedan 1999 finns krav på bandvarnare i BBR för bostäder vid nybyggnad och för befintlig bebyggelse gäller som bekant Räddningsverkets allmänna råd om brandvarnare. Boverket har redan påbörjat en mer omfattande revidering av byggreglerna samtidigt som en ny Plan- och bygglag är under beredning. Förändringarna genomförs tidigast Boverkets byggregler gäller vid nybyggnation av bostäder. Senaste regeländringen om brandskydd heter BFS 2005:17 och finns tillsammans med övriga regler och information att hämta på ÅKE SVENSSON Varning via SMS kräver stora investeringar Det kommer att dröja några år och kräva hundratals miljoner kronor i investeringar innan SMS via mobiltelefonerna kan bli ett verkligt komplement till att varna allmänheten via radio och TV. Varningssystem Det är slutsatsen i den rapport Räddningsverket lämnade till regeringen i slutet av november. Det är viktigt att göra klart att SMS via mobilen inte har full effekt direkt. Men inom fem år kan ett system vara utbyggt, om politikerna tycker att det är värt en satsning, säger Per Andersson, ansvarig för Räddningsverkets rapport till regeringen. Redan i början av 2000-talet lät Räddningsverket göra en förstudie av SMS som en kanal för meddelanden till personer som snabbt behöver varnas och informeras för en allvarlig olycka. Inte massutskick Förstudien visade att det teoretiskt är fullt möjligt att nå mobilabonnenter inom ett område och att det kan göras mycket avgränsat. I samband med flodvågskatastrofen julen 2004 utnyttjade den svenska regeringen SMS för att lämna information till svenskar i Thailand. Men dagens SMS-teknik är inte anpassad för massutskick. Det finns ingen garanti för att mottagaren nås av ett meddelande och heller inte om eller när meddelandet kommer fram. Mobilnätsoperatörerna måste söka rätt på abonnenterna inom ett visst område och det kan i värsta fall ta ett dygn. Det betyder att SMS inte fyller någon funktion för att varna människor. Däremot kan SMS användas både inom och utom landet för meddelanden som inte kräver akuta reaktioner hos mottagarna. Utbyggnad behövs Tre miljoner kronor kostar det att göra mobilnäten tillgängliga för denna SMS-trafik. Vill man snabbare nå ut med informationsmeddelanden måste de befintliga mobilnäten byggas ut för miljoner kronor, säger Per Andersson. Då kan mottagare både här hemma och utomlands nås av ett meddelande inom ett par timmar. Men fortfarande kan ingen garanti ges för att alla mottagare får informationen. På tre till fem års sikt kan det byggas ut ett system av typen Cell Broadcast Service (CBS). Den tekniken gör det möjligt att skicka ut meddelanden omedelbart och kan alltså användas för att varna allmänheten för en plötslig fara. Problemet är att CBS inte är utbyggt internationellt. Vill man nå många utomlands med information är det den sedvanliga SMS-tekniken som gäller. För att kunna dra nytta av fördelarna med CBS måste ny teknik investeras för miljoner kronor. Räddningsverkets rapport väntas bli inarbetad i den krisberedskapsproposition som läggs den 22 mars nästa år. MATS OSCARSSON Foto: STIG DAHLEN Varning till allmänheten via SMS kan bli ett komplement. Men det lär dröja ett antal år och miljoner.

10 10 nyheter Sirenen Nr Sjätte nordiska konferensen om säker och trygg kommun Mötesplatsen för allmänhet KARLSTAD. Drygt 600 personer besökte den nordiska konferensen om säkra och trygga kommuner i november. Målet var att bidra med goda exempel, stöd och inspiration till det lokala skadeförebyggande arbetet ute i kommunerna, säger Tommy Rosenberg, Räddningsverket. Säker och trygg kommun Tanken är att skapa större delaktighet i arbetet med säkerhet och trygghet. Vi vill skapa en mötesplats och få igång en dialog mellan experter och allmänhet, säger Tommy Rosenberg, initiativtagare till Nordic Safe Community Conference 9-11 november. Räddningsverket, Karlstad kommun och länsstyrelsen i Värmland stod som värdar. Konferensen hade två delar, en mer formell del med föreläsningar på engelska och en öppen del för allmänheten. Samtliga nordiska länder var representerade med 200 experter, varav 100 från Sverige. Även Ryssland, Ukraina och Litauen deltog i konferensen. Öppet hus med teater Den öppna delen av konferensen var ett nytt grepp som Räddningsverket testade. Allmänhet, pensionärsföreningar, barn och förskolor bjöds in till öppet hus. På programmet stod bland annat råd och tips till äldre, allsång, kaffe med dopp och barnteater med säkerhetstema. 200 pensionärer och över 200 barn hade hörsammat inbjudan. Dessutom hölls ett 50-tal föreläsningar om barn- och äldresäkerhet samt goda exempel inom lokalt säkerhetsarbete i norden. Trafik, bostadsområden, drogproblematik, skolmiljö, självmord, fallolyckor och riskanalyser var några av de åtskilliga områden som diskuterades. Flöde av människor Det blev en lyckad satsning, vi ville få ett flöde av människor. Det är viktigt att låta människor i samhället vara delaktiga i frågor som berör säkerhet i vår vardag, konstaterar Tommy Rosenberg. Men nästa gång kanske vi bör ha föreläsningar också på svenska. Det är alltid lättare att möta experterna på sitt eget språk. Syftet var ju att konferensen skulle kunna ge stöd och inspiration till det lokala skadeförebyggande arbetet, både här i Värmland och i övriga landet. Tommy Rosenberg vill framför allt se fler av landets räddningstjänster delaktiga i arbetet med säkra och trygga kommuner. Räddningstjänsten Tommy Rosenberg är en stor resurs med mycket erfarenhet, som fortfarande är outnyttjad. De är kunniga och uppfinningsrika och har ett gott förtroende hos folk, vilket är positivt i allt säkerhetsfrämjande arbetet. Konferensen genomfördes inom ramen för det nationella skadeförebyggande programmet. Räddningsverket tog 2002 över programmet från Folkhälsoinstitutet. En av uppgifterna har varit att utveckla modellen Säker och trygg kommun. Långsiktigt arbete I dag är hundratalet lokalsamhällen i världen formellt certifierade som Säker och trygg kommun/safe Community av Världshälsoorganisationen, WHO. Av dessa finns 15 i Sverige. I dagarna har Töreboda utnämts till säker och trygg kommun. Det är första kommunen som certifieras på fem år, senast utnämnda kommun var Nacka år Varför går arbetet så trögt? 15 av 290 svenska kommuner är inte många och vi är förstås inte nöjda med det. Men samtidigt finns ett stort antal kommuner som delvis jobbar efter modellen, men som inte har för avsikt att bli certifierade, säger Rosenberg. När vi övertog arbetet från Folkhälsoinstitutet blev det naturligt en svacka eftersom Räddningsverket skulle sätta sig in i en ny roll. Mycket arbete har lagts ned på samarbete med de 14 kommuner som redan är utnämda och att stödja dem i det fortsatta arbetet. Okänd modell Ett annat problem är att modellen säker och trygg kommun är ganska okänd i landet. En enkät visar att en tredjedel av de ansvariga i landets kommuner inte vet vad det är. Vi behöver bli klart bättre på att marknadsföra metoden, säger Rosenberg. Samtidigt är det svårt att skynda på det här arbetet eftersom det bygger på frivillig grund. Han ser Räddninsgverkets roll som pådrivare av den säkerhetsrörelse som kommit i rullning, där målet är att engagera människor i lokalt säkerhetsarbete. Ingen enskild person eller organisation kan ensam förändra utvecklingen, men tillsammans kan vi göra mycket. Inför framtiden planeras tillsammans med Socialstyrelsen en metodhandbok i äldresäkerhet samt en databas med goda exempel från landets kommuner. Dessutom planeras, tillsammans med Sveriges kommuner och landsting, sex regionala konferenser på temat äldresäkerhet. Det är sjätte gången som det arrangeras en konferens om säkra och trygga kommuner i Norden. Konferensen hålls vartannat år och har sedan 1993 roterat mellan de nordiska länderna. Nästa nordiska konferens äger rum i Norge KATARINA SELLIUS Sagt på konferensen: Anette Larsson-Fredriksson och Marie Sandström-Koski, Katrineholm: Det här är en gottebutik där alla bjuder ut sina goda exempel. Vi letar efter nya idéer och vettiga lösningar som kan passa hemma i vårt lokala skadeförebyggande arbete. Vi har varit en säker och trygg kommun sedan Tänk bara när vi kommer hem och berättar för politikerna att vi vill ha en äldrebuss a la Norge som på ett säkert sätt transporterar pensionärer. Fredrik Sjöblom, Skövde, SMO 3: Jag går tvååriga utbildningen i skydd mot olyckor på Räddningsverket i Skövde. Vi är tre elever som är här och lär oss mer om konceptet säker och trygg kommun. Det är ett bra tillfälle att skapa kontakter inför framtiden. Morgondagens brandman får vara beredd att behärska ett bredare säkerhetsarbete.

11 Sirenen Nr nyheter 11 och experter Foto: KATARINA SELLIUS Empowerment. Kraft att förändra. Det får svenska barn via Pippi, anser barnläkaren Staffan Jansson. En säker och trygg förebild Foto: KJELL NILSSON Bullar och säkerhet gick hem hos barnen. Drygt 200 barn besökte Carlstad Conference Centre när Räddningsverket höll Öppet hus och bjöd på barnteatern Hur säker är Sopan som handlade om hur man ska tänka för att inte råka ut för någon olycka. Sebastian Andersson, Tobias Edström, Lars Lövholm, polis, och Lovisa Sundberg från Lidköping. Vi vet att droger och brott går hand i hand. Får vi ner droganvändningen, minskar även brotten och vi får ett tryggare samhälle, berättade polis Lars Lövholm tillsammans med högstadieeleverna Sebastian, Tobias och Lovisa från Lidköping. Projektet Smart drag har pågått i fem år och fått tonåringar att vänta med alkoholdebuten. Varje vecka deltar eleverna i utlottningen av pengar. Ett antal hundralapps-vinnare dras varje fredag på skolorna. Men man får bara vara med i utlottningen om man skriver på ett kontrakt där man lovar att avstå från alkohol och andra droger. Alla namn sätts upp på listor i skolan, eleverna har koll på varandra. På de fyra högstadieskolorna i kommunen går elever av eleverna är med i Smart drag. Totalt lottas kronor ut varje år. Hans Forsman, förvaltningschef, Borås: Kraften som finns här borde skickas vidare till centrala myndigheter. Det underifrånarbete som pågår för att förhindra olyckor ute i kommunerna är helt fantastiskt. I Borås har vi kommit långt inom barn- och äldresäkerhet. Nu jobbar vi vidare för att se helheten och satsar på trygga miljöer på gator och torg. KARLSTAD. Vad har Pippi Långstrump med en säkrare vardag att göra? En hel del, enligt folkhälsoforskaren och läkaren Staffan Jansson. Vi kan förmodligen skapa ett ganska säkert samhälle med hjälp av organisatoriska och tekniska åtgärder. Vi kan anlägga säkrare vägar och bygga säkrare bilar, men vi kommer bara till en viss nivå. För att komma vidare därifrån måste vi mobilisera människorna, det krävs vad vi kallar empowerment, sade Staffan Jansson i sitt föredrag. Empowerment innebär att människorna blir delaktiga, får självförtroende och egen kraft att agera. Därmed blir empowerment också en viktig byggsten i arbetet med konceptet Säker och trygg kommun. Det krävs att människor blir delaktiga i arbetet och får känna ansvar för sin egen och det lokala samhällets gemensamma säkerhet. Enligt Staffan Jansson får svenska barn via Pippi Långstrump i sig empowerment av bara farten. Pippi är mästarinna på att stärka sin omgivning och frigöra krafterna runt omkring sig. Att göra saker och ting möjliga som att lyfta en häst exempelvis! Han gav sin syn på sitt mångåriga arbete med funktionshindrade barn, där empowerment länge varit ett välkänt begrepp. Inom det säkerhetfrämjande arbetet vill han översätta det till demokrati. Medborgarna ställer krav på samhället och på dem som styr. Vi kommer snart till en punkt där människor ställer högre krav på säkerheten, när de inte längre accepterar några farliga miljöer för sina barn. Och då måste samhället lösa detta på ett vettigt och ekonomiskt sätt. Genom att få människorna med sig, att få dem delaktiga i säkerhetsarbetet och låta dem förstå att detta är deras ärende, kommer vi vidare, säger Staffan Jansson. KATARINA SELLIUS Frågor om självmord inte verkets ansvar Inom det skadeförebyggande arbetet ska Räddningsverket fokusera på personskador till följd av olyckor. Så lyder en ny instruktion från försvarsdepartementet. Det innebär att verket inte ska ha ansvar för frågor som rör våld och suicid, säger Elisabeth Söderberg, chef för den avdelning på Räddningsverket som jobbar olycksförebyggande och bland annat drivit det nationella skadeförebyggande programmet. Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet har fått i uppdrag att ta fram förslag till ett nationellt program för hur samhället ska jobba med självmordsfrågor. Inom ramen för vårt arbete med konceptet Säker och trygg kommun kommer vi dock att fortsätta att belysa vikten av att kommunen arbetar med hela skadebilden, olyckor, våld och suicid. Räddningsverket kommer att ha ett ansvar för att samverka med berörda myndigheter och organisationer för att utveckla och stödja lokalt förebyggande arbete för att motverka olyckor som leder till personskador. Det omfattar även äldres säkerhet. Tidigare har vi haft samordningsansvar för det nationella skadeförebyggande programmet, vilket jag tolkar som ett mycket tyngre ansvar. Räddningsverket har fortfarande nationellt samordningsansvar för frågor som rör barns och ungas säkerhet.

12 12 Apell - Frankrike Sirenen Nr Säkerhet på export till Normandie PORT JEROME. Svenska handlingsprogram kan bilda modell för franskt säkerhetsarbete. Inför starten av ett stort Apell-projekt i Normandie har ett erfarenhetsutbyte inletts på franskt initiativ. Apell, Awareness and prepardness for emergencies at local level (medvetenhet och beredskap för olyckor på lokal nivå), bildades 1988 av FN för att stärka beredskapen sedan ett antal större industriolyckor inträffat, bland andra Bhopal katastrofen. Riskanalysmetodik i Apell bygger på svenska idéer genom den riskhandbok som Tommy Rosenberg skrev De tio punkterna i Apell programmet stämmer väl överens med de kommunala handlingsprogrammen, säger Rainar All, Räddningsverket. Sverige pionjär Sverige och Räddningsverket är något av pionjärer inom Apell och under en OECD konferens i Karlskoga blev respresentanter för Räddningsverket kontaktade av två fransmän, Florian Knecht, riskkonsult, och Bernard Dumont, representant för organisationen Inris. De berättade att de tänkte driva ett säkerhetsarbete i Port Jerome med Apell. Målet var att kommunicera risker med allmänheten och ta fram ett system för att varna allmänheten. De vill också engagera media, berättar Rainar All. Port Jerome ligger i regionen Haute Normandie, som bland annat har två av Frankrikes största raffinaderier. I regionen finns fler än 70 Seveso 2 anläggningar. Kärnan i den hektar stora industriområdet Port Jerome är det jättelika Exxon Mobil raffinaderiet. I direkt anslutning till raffinaderiet ligger samhället Notre Dame de Gravenchon med nästan invånare. Tvärsöver floden Seine ligger ett annat samhälle med drygt invånare. Omedelbara riskzonen Båda samhällena ligger inom Räddningschefen på raffinaderiet Exxon Mobil berättar för räddningsverkets Rainar All och Dominique Pietrotti om räddningsstyrkans resurser. den omedelbara riskzonen vilket ställer stora krav på riskhantering och information till allmänheten genomfördes en undersökning i området som kom fram till att samhällets engagemang och medvetenhet om riskerna måste stärkas. Ett Apell projekt startades och efter att programmet introducerats för företag och organisationer i området planerades ett studiebesök i Sverige. Kemira-olyckan Sverige valde att förlägga det franska besöket till Skåne där det finns ett antal Seveso anläggningar. Den franska delegationen fick bland annat träffa representanter från räddningstjänsten, länsstyrelsen och kemiföretaget Kemira. Vid träffen presenterades kommunala handlingsprogram, lagstiftning och lärande från olyckor. Bara två månader tidigare hade Kemira olyckan inträffat och vi kunde delge färska erfarenheter från samverkan mellan länsstyrelse, företag och kommunen, berättar Rainar All. I oktober i år besökte en svensk grupp Normandie för att utbyta ytterligare erfarenheter. Den svenska gruppen bestod av Torsten Dahlgren, länsstyrelsen Malmöhus, Åke Persson, Brandskyddsföreningen, Rainar All, Johanna Runarsson, Janet Edwards och Andreas Malik från Räddningsverket. Under resan besöktes raffinaderiet Exxon Mobile och flera av de organisationer och myn- Port Jerome ligger i regionen Haute Normandie, som bland annat har två av Frankrikes största raffinaderier. I regionen finns fler än 70 Seveso 2 anläggningar. Det jättelika Exxon Mobile raffinaderiet utgör kärnan i den hektar stora industriområdet Port-Jerome. I direkt anslutning till raffinaderiets norra gräns ligger samhället Notre Dame de Gravenchon med nästan invånare. En undersökning kom fram till att samhällets engagemang och medvetenhet om riskerna måste stärkas. digheter som är ansvariga för risker och miljökonsekvenser. Annan myndighetsstruktur Myndighetsstrukturen skiljer sig ganska mycket från den svenska modellen. Det finns fler nivåer och vissa är en blandning av privat och statligt. Dessutom fungerar inte alltid samarbetet mellan olika ansvarsområden. I Port-Jerome är ett problem att det finns två ansvariga myndigheter en för området norr om Seine och en söder om. Det här gör människor osäkra. Var ska jag vända mig om det går ett larm? Vi är väldigt toppstyrda och talar om vad människor ska Fakta göra men inte varför. Apell gör människor delaktiga, säger Florian Knecht. Båda parter ser som ett tänkbart Florian Knecht resultat av erfarenhetsutbytet ett framtida samarbete för att föra vidare Apell tanken till andra länder. Kanske kan vi tillsammans sprida våra erfarenheter till de nya EU länderna från öst, säger Florian Knecht. GUNNO IVANSSON Apell står för awareness and prepardness for emergencies at local level (medvetenhet och beredskap för olyckor på lokal nivå). Apell bildades 1988 av FN:s miljöprogram (UNEP) för att stärka beredskapen sedan ett antal större industriolyckor inträffat, till exempel Bhopal katastrofen. Apell är både en metod och ett program för att förhindra olyckor och om de inträffar, reducera deras konsekvenser. Detta uppnås genom att stödja lokala beslutsfattares arbete för att öka samhällets riskmedvetande. Det är också ett verktyg att samla alla berörda och skapa en effektiv kommunikation och dialog om risker. Det finns en Apell handbok som utgår från ett tiopunktsprogram för att uppnå målet.

13 Sirenen Nr Apell - Frankrike Farligt gods-numrering försvann vid dödsolycka 13 Efter tsunamin nästa Apell-projekt? Räddningsverket har arbetat med Apell programmet i olika former ända från starten i slutet av 1980 talet. Räddningsverket deltog i den internationella grupp som arbetade fram de tio punkter som utgör grundstommen i Apell. Riskhandboken skriven av Tommy Rosenberg, används av Apell projekt världen över. På uppdrag av FN översattes boken av författaren till engelska 1992 och är i dag utgiven på ett 20 tal språk. Sverige och Räddningsverket har varit något av pionjärer i att sprida Apell tanken och ett av de första projekten genomfördes i Bangkoks hamn i början av 1990-talet. Apell handlar i grunden om demokrati och har som princip att allmänheten har rätt att bli informerad om risker och varnad när något sker, säger Thomas Gell, Räddningsverket. När Sovjetunionen föll inledddes först ett samarbete med de baltiska staterna. Ett projekt handlade om vägledning av transporter för farligt gods och fick namnet Trans Apell. Senare inleddes även ett samarbete med nordvästa Ryssland. Samarbetet består av utbyte av information och erfarenheter och via konsultationer och andra samarbetsåtgärder såsom utbildning och övningar. Den ryska parten är Räddningsverkets ryska motsvarighet Emercom. Lokal riskbild Ett första Apell-seminarium på Räddningsverkets skola i Rosersberg följdes upp med sju seminarier i Ryssland under de följande åren fram till Vid seminarierna har det tagits fram ett olycksscenario som utgått från den lokala riskbilden. Genom rollspel har samarbetet mellan olika myndigheter belysts. Syftet med seminarierna var att komma fram till ett åtgärdsprogram för att förbättra de brister som avslöjas. Programmet har resulterat i ett nätverk mellan de ansvariga myndigheterna på lokalnivå i nordvästra Ryssland och i de nordiska länderna. Det har också skett ett utbyte av kunskap och erfarenheter när det gäller uppskattningar och analyser av de potentiella olycksrisker som finns i regionen. Man har också föreslagit ett antal förebyggande åtgärder för att effektivisera insatser vid katastrofer. Det finns Apell program för industrier, hamnar, minor, transport av farligt gods och naturkatastrofer. Sökt EU-pengar Nästa svenska Apell projekt kan bli av det senare slaget. Räddningsverket har sökt EUpengar för ett efter-tsunami projekt med målet att minska skadorna på människor, miljö och egendom efter stora katastrofer. Projektet är inriktat på tre turistorter, Kanniyakumari i Indien, samt Patong och Phi Phi Island i Thailand. Arbetet syftar till att stärka lokala myndigheter och den privata turismsektorns förmåga att hantera stora katastrofer. Man ska även utbilda boende och turister i hur man agerar när katastrofen inträffar. GUNNO IVANSSON Tankbilsolyckan på E6 vid Falkenberg är den första dödsolyckan i Sverige vid en transport av farligt gods sedan 1988 och utreds av polisen, Vägverket och Haverikommissionen. Olycksförloppet var mycket spektakulärt och snabbt med flera fordon inblandade och en svår och komplicerad insats för räddningstjänsten. En viktig erfarenhet som redan nu gjorts är att det inte gick att identifiera produkten utifrån märkningen på släpet. Endast siffran fem satt kvar i skylten som byggts upp av lösa bitar till rätt farlighets- och UN-nummer. Det har hänt tidigare att siffror lossnat och orsakat problem vid identifiering. Det inträffade även när ett släp med terpentin välte i Sundsvallstrakten i början av december. Enligt Hans Ekåsen, som för Räddningsverkets del följer utredningsarbetet, är det en brist i ADR och RID som endast ställer krav på att märkningen ska klara brand under en viss tid. Orange skyltar utan nummer vid transport av E85 Tankbilar med petroleumprodukter får skyltas med det farligaste ämnets UN-nummer och farlighetsnummer. Det innebär att en tankbil med last av bensin och diesel får skyltas som om den innehöll endast bensin. Då får även lastplanen enligt kapitel 11 i ADR-S användas. Fördelen med detta undantag är att transportören inte behöver ange avsändare och mottagare i transporthandlingarna. Men när E85, en produkt som innehåller 85 procent etanol och 15 procent bensin, transporteras tillsammans med exempelvis bensin eller diesel får tankbilen inte skyltas med numren för den farligaste produkten, inte heller som om den skulle innehålla bensin eller diesel. I stället ska orangefärgade skyltar, utan nummer, användas fram och bak samt numrerade skyltar på sidorna av varje tank eller tankfack. Vid transport av E 85 får en lastplan användas men då måste även avsändare och mottagare kunna utläsas av någon handling ombord. Sirenens räddningsskola i nytt särtryck Sirenens räddningsskola är ett återkommande inslag i Sirenen. Nu finns ett nytt särtryck på 24 sidor med de åtta ämnen som publicerades under Detta kan utan kostnad beställas för utdelning till personal inom räddningstjänsten. Huvudmålgruppen för Sirenens räddningsskola är brandmän och förmän. Bland ämnen som finns med i Sirenens räddningsskola 2004 märks: Arbete på hög höjd, Brännskador, Mediakontakter och Utsläpp av farligt ämne. Adress för beställning: Räddningsverkets publikationsservice, Karlstad eller e-post: publikationsservice@srv.se. Vid beställning ange Särtryck Sirenens räddningsskola 2004 samt det antal exemplar du önskar. Motsvarande särtryck finns även för 2002 och Årets sista 90 sekunder I årets sista utgåva av utbildningsvideon 90 Sekunder berättar Kjell Larsson från Räddningsverket om vad regeringens uppdrag att bygga ut den internationella verksamheten innebär för verket och medarbetarna. Direkt efter den förödande jordbävningen i Kashmir-området fick Räddningsverket en förfrågan från FN om bistånd med ett supportteam i provinshuvudstaden Muzaffarabad. 90 Sekunder följde verksamheten på plats. Med några få undantag saknas det i dag i Sverige utbildning och utrustning för att rädda någon som skadats eller blivit akut sjuk inne i ett vindkraftverk. 90 Sekunder besökte räddningstjänsten i Ödeshög vid en kombinerad övning och utbildning. Under hösten 2005 inträffade det två likartade bränder i hyreshus där räddningstjänsten valde att låta vindsvåningen brinna av. I denna utgåva delar räddningspersonalen med sig av erfarenheterna Filmen kan beställas på DVD eller VHS från Räddningsverket eller direkt via e-post: rib@srv.se

14 14 nyheter Sirenen Nr Tänk på det där, när ni står inför grupp! Skå (till vänster) och Anders Eriksson. Efter kursen känner de sig bättre rustade att gå ut och möta allmänheten. Foto: PATRICK KIPLER Skådespelare lär Enköpings brandmän att framträda ENKÖPING. De vet vad de vill säga. Nu har de också fått utbildning i hur de ska säga det. I höst har 27 personer på brandstationerna i Enköping och Håbo utbildats i presentationsteknik av pedagogen Helena Ståhl och skådespelaren Fredrik Dolk. Mitt mål är att få brandmännen att våga prova, att få dem att göra något nytt, säger Helena Ståhl. I Enköping var man tidigt ute med att arbeta förebyggande berättade Sirenen om hur räddningstjänsten i Enköping (i samarbete med Räddningsverket) var först ut i landet med det så kallade Foth-projektet (Från ord till handling). I dag har räddningstjänsten utbildningsavtal med bildningsförvaltning, skolförvaltning och vård- och servicesektorn. Redan i förskolan får barnen möta en brandman. I gymnasiet får klassen besöka övningsfältet och då blir det femte gången under skolåren eleverna får information och utbildning. Vi tittade över våra utbildningar och kom fram till att vi inte ville förändra budskapet, däremot sättet vi förmedlar oss på. Vi blir effektivare i vårt budskap nu, säger Rickard Westning, ställföreträdande räddningschef. Brandmännen filmades När en kompetens- och utvecklingsplan för varje anställd person på stationerna i Enköping och Håbo genomfördes var efterfrågan på utbildning i hur man arbetar inför en grupp stor. Ledningen tog fasta på önskemålen och kontaktade Helena Ståhl. Jag och Fredrik Dolk inledde med att följa med personalen när de jobbade inför grupp. Därefter har vi haft två träningsdagar i mindre grupper. Andra gången filmade vi även deras framträdanden, berättar Helena. För vad brandmännen har gjort under utbildningen är just att träna och fått sina framföranden bedömda av sina lärare och arbetskamrater. Det här var ingen vanlig kurs i presentationsteknik, brandmännen har fått vara uppe och träna hela tiden, säger Helena. Och det verkar som om utbildningen har gått hem. En tanke med kursen är att de inte fullt så erfarna föredragshållarna ska slippa gömma sig bakom ett färdigt material och att de mer erfarna talarna ska få en kick och ny inspiration. Utbildningen överensstämde med det jag ville bli bättre på. Nu känner jag att jag kan lägga upp mina presentationer på ett mer intressant sätt för att Jag har hittat glädjen att stå inför grupp igen fånga åhörarna. De här dagarna kommer att hjälpa mig mycket i arbetet ute på skolorna, säger Denny Firek, som arbetat två år på stationen i Enköping. Det har varit väldigt givande att få många bra tips. Jag känner att jag vaknat upp och hittat tillbaka till glädjen med att stå inför grupp. Jag ser fram emot mitt nästa föredrag, säger Westning. Ersättning från EFS-rådet När man upprättade kompetens- och utvecklingsplanen i Enköping och Håbo tog man inte enbart upp delar som berörde själva arbetet. Brandmännen fick även möjlighet att komma med önskemål om utbildningar och kurser. Det har bland annat lett till att det genomförts en dykkurs och en kurs i grundläggande datautbildning, så kallat datakörkort. Till våren startar en utbildning i engelska. Vi får viss ersättning till dessa utbildningar genom EFSrådet, det som kallas växtkraft 3, berättar Örjan Bergman, ställföreträdande räddningschef. Utbildningstakten är det alltså inget fel på. Och snart märks det om brandmännen har tagit till sig av Helena Ståhls råd i hur man ska arbeta inför en grupp. Min förhoppning är att de ska sluta gömma sig bakom power point-presentationer. När en brandman kliver in i ett rum fångar han eller hon intresset hos folk. Jag hoppas att de utnyttjar denna fördel i framtiden och bara använder sina presentationer för att förstärka budskapen, säger Helena Ståhl. Patrick Kipler Frilansjournalist

15 Helheten är viktig för att vinna tid på skadeplats, likaså samarbetet mellan sjukvård och räddningstjänst, konstaterades vid övningen i Borlänge. Foto: GUNNO IVANSSON Storsatsning på bussövning BORLÄNGE. Öva bussolyckor är svårt och dyrt. Men räddningstjänsten i Borlänge gjorde i början av november en storsatsning. Köpte en buss, anlitade en utbildningskonsult och satte av fyra dagar för att alla fyra skiften skulle få öva evakuering ur buss. Normalt tar vi ett bussbolag till stationen, en busschaufför berättar om bussens konstruktion och vi får titta på den. Det ger inte så mycket, säger övningsledaren Lars Hellman, brandmästare vid räddningstjänsten Dala-Mitt. Bussövningen är ett led i en ambitiös treårig utbildningsplan som Borlänge lagt upp och som omfattar bil, lastbil, buss, tåg och flygplan. I år var det bussens tur. För utbildningen hade konsulten Jimmy Säfström anlitats. Dala-Mitt har av tradition ett välutvecklat samarbete med polis och sjukvård vid övningar och de deltog även nu. Övningen tog plats på den stora parkeringen vid Romme Alpin utanför Borlänge och pågick i fyra dagar, en dag för varje skiftlag. Under tiden tog deltiden över beredskapen. Ambulanssjukvården i Borlänge deltog med sju-åtta man och fyra bilar. Även ambulansutbildningen i Lars Hellman Mora ställde upp med personal och fordon. Kontakt med akuten Sjukhuset i Falun testade en ny katastrofplan och deltog på plats med sjukvårdsgrupp. Samtidigt var akutmottagningen aktiverad och sjukhusledningen stod i kontakt med akuten för fördelning av skadade till olika sjukhus. I övningen ingick även den saneringsenhet som Räddningsverket placerat i Gustafs utanför Borlänge. Vi kör så skarpt det går, en person ringer och larmar SOS som har personal avsatt för övningen. Tredje övningsdagen kunde Lars Hellman och hans kollega i övningsledningen Hans Lindfeldt, ambulanssjuksköterska, och instruktör för den prehospitala sjukvårdsledningen, konstatera att det gick bättre och bättre. De har fått bra struktur, bra placering av tältet, bra flöde. De tog sig också omaket att flytta fordonen som inledningsvis placerats fel, säger Lars Hellman. Samarbetet mellan räddningstjänst och sjukvård fungerade också bättre. Om var och en jobbar inom sitt lag kommer man ingenstans. Det hjälper inte hur duktig man är om man inte utnyttjar varandras styrkor. Det märktes tydligt i början när alla jobbade bra var för sig men totalen blev inte bra, säger Hans Lindfeldt. Många observatörer följde övningen I Borlänge. Bland andra Tomas Andersson, räddningstjänsten Storgöteborg, Ulf Lindeberg, Jönköping, Elis Andersson, Höglandets räddningstjänstförbund och Kjell-Åke Ramfors, Jönköping. Plocka glaskross Det gäller att se helheten. Snabbaste sättet att få ut en skadad är kanske att krossa rutan, men om akutpersonalen på sjukhuset sedan tvingas ägna fem minuter åt att plocka bort glaskross är inte mycket vunnet. Nu sätter vi på en plastfilm innan vi krossar en ruta. Det är först när man ser till helheten, inte hur fort det går på skadeplatsen, som man kan börja vinna tid, säger Lars Hellman, som tyckte att övningarna varit givande. Kanske särskilt samspelet med sjukvården. Genom sitt nya ledningssystem har de klivit fram i sina roller på ett bättre sätt. Av hävd har räddningstjänsten tagit på sig uppgiften att vara ensam chef för uppsamlingsplatsen. Det ansvaret delas nu med ambulanssjukvården. Inför övningen gick det ut en inbjudan till räddningstjänster runt om i landet om att delta som observatör. I stort sett länets alla räddningstjänster har varit här och utöver det observatörer från Göteborg, Jönköping, Nässjö, Enköping, Gästrike, Katrineholm, Lindesberg, Uppsala, Arvika och Ljusdal. En av observatörerna var Ulf Lindeberg, ambulanssjukvårdare, Jönköping. Vi ska själva ha en stor övning nästa år och en sak jag tar med mig är hur väl spineboarden fungerade när man bar skadade ur bussen. Om man inte haft den, hur skulle de då burits ut? GUNNO IVANSSON

16 16 nyheter Sirenen Nr Jämförelse i västvärlden Flest dödsbränder så in i Norden Dödsbränder per år i västvärlden Land döda per miljon inv. Sverige 14,9 Finland 14,8 Irland 14,5 Norge 14,4 Danmark 13,7 Storbritannien 10,8 Tyskland 7,3 Österrike 6,5 Portugal 6,2 Grekland 6,1 Holland 3,8 Anm: Siffrorna är från 2003 och bygger på uppgifter från ländernas statliga myndigheter. Noteras ska att dödsbränder redovisas på olika sätt, i vissa länder ingår exempelvis inte självmord och bilbränder. Ill: GUNNO IVANSSON Antalet dödsbränder per miljoner invånare har minskat kraftigt i USA, medan det i Sverige inte hänt mycket de senaste 25 åren. I Sverige berömmer vi oss ofta för att vara säkra och trygga genom närmast överbeskyddande lagstiftning. Det gäller inte minst det förebyggande brandskyddet. Men en jämförelse med andra länder i Europa visar att Sverige och övriga Norden ligger dåligt till. Dödsbränder Ett vanligt sätt att jämföra olyckstal mellan två länder är att beräkna antalet omkomna eller skadade per miljon invånare. Med några få undantag har Sveriges dödsbrandtal länge pendlat mellan 12 och 15 omkomna per miljon invånare och år. Norge och Danmark har något lägre siffror men skillnaden är hårfin. Däremot har länderna söderut i Europa genomgående lägre siffror i statistiken. Orsaken kan vara andra bedömningsgrunder eller helt enkelt en dålig faktainsamling. Å andra sidan ligger Ryssland och de baltiska staterna mångdubbelt högre med i vissa fall fler än 100 omkomna per miljon invånare och år. Förbättrade siffror i USA En tidsmässigt långt utdragen jämförelse mellan dödsbrandsiffrorna i USA och Sverige visar ett förvånande resultat: På 1970-talet låg USA regelmässigt på ungefär dubbelt så höga dödsbrandsiffror som Sverige. Men som framgår av kurvorna här ovan lyckades man i USA under de följande 25 åren dramatiskt minska antalet dödsbränderna i förhållande till sitt invånarantal. I Sverige har vi i stort sett legat stilla med oförändrade dödsbrandtal under hela den tid vi samlat sådan statistik. Anslogs pengar Orsaken till att man i USA lyckades minska antalet omkomna vid bränder så drastiskt sägs vara att kongressen reagerade på den dåliga statistiken och förklarade krig mot dödsbränderna. Det anslogs federala pengar och räddningstjänster i alla delstater uppmanades att vidta åtgärder. Resultatet blev varierande. Varje stat har stor frihet att stifta egna lagar. I svenskstaten Minnesota räcker det till exempel inte att det finns en brandvarnare på varje våningsplan i bostäderna. Det ska också finnas en fungerande brandvarnare i varje sovrum. Räddningstjänstens inspektörer gör stickprovskontroller. Om brandvarnare saknas eller batteriet är slut kan de skriva ut en böteslapp på dollar för trots mot brandföreskrifterna. En annan effektiv åtgärd för att minska dödsbränderna bostadssprinkler där USA är världsledande. Självslocknande cigaretter är ytterligare en åtgärd som säkert kommer bidra till att USA:s dödsbrandkurva sjunker ytterligare. I Sverige jobbar vi också med dessa åtgärder, men på något sätt brister det i kraft och samordning. Utbildning och information är jätteviktigt. På dessa områden är räddningstjänsten i Sverige i framkant. Men det räcker inte. ULF ERLANDSSON Två nya råd i Räddningsverkets instruktion Ett råd för barnsäkerhet och ett för lärande från olyckor. Det är två av nyheterna i Räddningsverkets nya instruktion som beslutats av regeringen. I instruktionen föreskrivs bland annat myndighetens uppgifter, organisation och ledning. Komplettering av verkets tidigare instruktion från 1988 har föranletts av bland annat tillkommande uppgifter som samordning av barnsäkerhetsarbetet, uppbyggnaden av NCO i Karlskoga och förändringar i inriktningen för den internationella bistånds- och hjälpverksamheten. Nyheter i instruktionen är bland annat att särskilda råd för barnsäkerhet och lärande från olyckor inrättas. Sen tidigare finns också ett råd för transport av farlig gods. Av instruktionen framgår också att Räddningsverket har delegationer för samordning av räddningstjänst, beredskap mot kärnenergiolyckor, samordning av förebyggande verksamhet och för hantering av farliga ämnen. Uppdrag bistå svenskar Det nya uppdraget att bistå svenskar vid olyckor och katastrofer utanför Sverige är inskrivet i instruktionen liksom uppdraget att samordna barnsäkerhetsarbetet och vara Sveriges kontaktpunkt för gemenskapsmekanismen inom EU. I den förebyggande verksamheten klargörs i instruktionen att Räddningverkets förebyggande arbete ska inriktas mot att motverka olycksfall som leder till personskador. Verket ska också tillhandahålla ett nationellt centrum för lärande från olyckor, NCO vars huvuduppgift är att ge en samlad bild av olycksutvecklingen och säkerhetsarbetet i Sverige som tillfredställer behoven på nationell, regional och lokal nivå. Instruktionen i sin helhet kan inom kort hämtas från www. raddningsverket.se. ÅKE SVENSSON Rättelse. I förra numret skrev vi att endast män rekryterades då försvaret skulle sända soldater till Afghanistan. Året vi angav, 2002, var felaktigt.

17 Sirenen Nr nyheter 17 Brännbart ska öka brandsäkerheten STOCKHOLM. Vad kan tillverkare och designers göra för att minska brandfarligheten hos produkter? Med hjälp av en utställning finns förhoppning om nytänkande och ökad kontakt mellan brandskyddsansvariga och tillverkare. Pressvisning och stort mingelkalas invigde i början av november Brännbart en utställning om material och design hos Svensk Form på Skeppsholmen i Stockholm Utställningen väcker frågor om produkters brandfarlighet och vad producenter och designers kan göra för att minska densamma. Den är producerad i samarbete mellan Svensk Form och Räddningsverket. Initiativtagare är Björn Albinson, handläggare på Räddningsverkets enhet för bebyggelse och miljö. Vill påverka design Jag hoppas och tror på en bredare debatt om brandfrågorna och om materialvalets betydelse, om plast och plasters brännbarhet. Vi vill visa alternativ och påverka framtidens design och materialval, effekten är naturligtvis långsiktig men det är länge sedan 50-talet också, säger Björn Albinson. Albinson ser också gärna att räddningstjänster ute i landet tar chansen och hakar på i debatten och passar på att se utställningen när den turnerar runt i landet Utställningen invigdes av Elisabeth Söderberg, avdelningschef på verkets olycksförebyggande avdelning och Ewa Kumlin, vd på Svensk Form. Brännbart visar inte vad som är rätt eller fel. Vi vill inspirera till nytänkande. Jag hoppas att vi med den här utställningen kan bidra till att skapa nya kontakter mellan brandskyddsprojektörer, designers och produktutvecklare och att det i sin tur leder till nya säkrare produkter och till mer hållbara miljöer, sa Elisabeth Söderberg i sitt invigningstal. I utställningen finns utvalda produkter från ett 60-tal företag, miljöer och montrar är producerade av inbjudan studenter från Beckmans designhögskola och Internaktiva institutet. I anslutning till utställningen kommer också ett antal föreläsningar för designers att genomföras. Brännbart visas fram till den 5 februari 2006 i Stockholm och fortsätter sen att vandra ut i Sverige och världen. Planer och intresse finns för visningar i bland annat New York och Washington. ÅKE SVENSSON Foto: ÅKE SVENSSON Björn Albinson, Räddningsverket, är initiativtagare till utställningen som förhoppningsvis ska bidra till mindre brandfarliga produkter. Nya krav på brandvarnare En ny standard som anger nya krav på tillverkningen av brandvarnare har blivit klar. Det har tidigare inte funnits någon standard för brandvarnare i Sverige. Standarden gäller främst för brandvarnare som används i bostäder i Europa. Till exempel anges att brandvarnaren ska avge minst 85 decibel inom tre meter för att väcka en sovande människa. Standarden innehåller tekniska krav, konstruktionskrav och provningsmetoder och omfattar både optiska och joniserande brandvarnare. Standarden vänder sig främst till tillverkare, leverantörer och myndigheter, samt inköpare som köper in brandvarnare till butiker, säger Gundega Muchks, projektledare på SIS. Den nya standarden heter Brand och räddning Brandvarnare, SS-EN och finns hos SIS, Swedish Standards Institute. Snapalarm Designpris för brandvarnare Den svenska brandvarnaren Snapalarm har vunnit internationellt designpris. En brandvarnare med en innovativ och tilltalande design. En unik egenskap är den patenterade uppsättningen, heter det bland annat i motiveringen. Snapalarm sätts helt enkelt upp på sladden till en taklampa med ett klick. Det fungerar på alla sladdar som är upp till två centimeter tjocka. Att en brandvarnare får det här erkännandet känns otroligt belönande, säger Michael Olsson, vd på OG Invent som står bakom brandvarnaren. Snapalarm är en optisk brandvarnare som är utvecklad och tillverkad i Sverige. Den kostar cirka 349 kronor och finns bland annat i lampaffärer och inredningsbutiker. Red dot design award, som belönat Snapalarm, grundades i Tyskland för 50 år sedan i syfte att främja och sprida meningsfull design. Ännu ingen ny generaldirektör Regeringen har fortfarande inte utsett någon ersättare för generaldirektör Christina Salomonson. Hon slutade i förtid som chef för Räddningsverket och började 1 oktober som chef för Kustbevakningen. Några besked från regeringskansliet fanns inte att få dagen innan tryckning av detta nummer. Enbart allmänt luddiga formuleringar som: Arbetet med att hitta en ny generaldirektör för Räddningsverket pågår, men det går inte att säga om det blir klart före eller efter årsskiftet. Observatörer till London En av Storbritanniens största bränsledepåer flög i luften i norra London efter en explosion på morgonen söndag 11 december. Samma dag beslutade Räddningsverket att skicka brandingenjör Erik Egardt till London för att studera räddningsarbetet och hämta hem erfarenheter. Räddningsverket vill studera hur man agerar vid en sådan stor brand eftersom det finns liknande anläggningar i Sverige. I Sverige finns, genom Släckmedelscentralens försorg, fyra depåer med storskalig släckutrustning (Sundsvall, Stockholm, Göteborg och Malmö). Från svenskt håll har erbjudits att vi kan flyga in 160 kubik skumvätska, säger Erik Egardt. Räddningstjänsten i Stockholm har skickat Stefan Hjelm och Stig Malmqvist som observatörer. I Sverige finns ett 40-tal bränsledepåer på ett 20-tal orter. Sala-Heby stängde E85-pumpar Med gott samarbete och Svenska petroleuminstitutets och Räddningsverkets rekommendationer om hantering av etanolbränsle för bilar, E 85, har räddningstjänsten i Sala-Heby fått tre lokala bensinstationer att tillfälligt stänga sina pumpar för E 85 och vidta åtgärder för en fortsatt säker hantering. Det har skett enbart med rekommendationer och samråd och det har inte varit några problem eller protester, berättar Tomas Staberyd på räddningstjänsten i Sala-Heby. Åtta brandoffer i november 94 personer omkom i dödsbränder under årets elva första månader, därav åtta i november. December brukar vara en månad med svarta siffror (snittet för de senaste fem åren är 14 döda i julmånaden). I skrivande stund (12 december) har dock hittills enbart två personer omkommit i bränder. Under de senaste fem åren har i genomsnitt 116 personer omkommit i bränder i Sverige. Elever med i lärar-rekrytering På Räddningsverkets skola i Sandö deltar eleverna i rekryteringsarbetet av nya lärare till den tvååriga utbildningen Skydd mot olyckor. Inför nästa termin ska en handfull lärare anställas. Ambitionen är att elever och skolledning gemensamt intervjuar sökande till lärartjänsterna. Elevernas synpunkter väger tungt och det är mycket positivt. Ur elevernas perspektiv är det viktigt hur läraren är, säger Hanna Lundberg, ordförande i studentkåren Brandkåren i Sandö. Hittills har hon suttit med vid ett tiotal anställningsintervjuer. Det är viktigt att en lärare vill vidareutvecklas, är väl insatt i PBL-pedagogiken, är lyhörd och ödmjuk och framför allt ser jämställt på eleverna. Och att de inte enbart ser sin grej och sitt ämne. Det här är en bred utbildning vilket kräver ett bra samarbete mellan de olika lärarna. Vårt mål är att få en så bra utbildning som möjligt. 960 sökte till SMO 960 har sökt till den tvååriga utbildningen Skydd mot olyckor som startar i januari. Det är den lägsta ansökningssiffran sedan utbildningen startade för två och ett halvt år sedan. Är det ett vikande intresse för utbildningen? Nej, vi har fortfarande många sökande till varje utbildningsplats. Målet är att ha fyra sökande per plats och det uppfyller vi med råge. Till vårterminen brukar det dessutom vara färre ansökningar, säger Stefan Lundqvist, chef för Räddningsverkets Centrum för risk- och säkerhetsutbildning. Som mest har sökt till utbildningen. Av dem som sökte nu hade 252 sökt till utbildningen tidigare, 532 personer sökte för första gången. 86 av de sökande är kvinnor (9 procent). Vanligaste åldern på de sökande är 20 år: 143 män och elva kvinnor. Största gruppen kvinnor (14 stycken) kommer från Västra Götalands län. Största gruppen män (167 stycken) kommer från Stockholms län.

18 18 reportage Sirenen Nr Marco byter larmställ och HAPARANDA/TORNIO. Deltidare i Haparanda heltidare i Tornio. Trion Marco Ibarra, Daniel Jacobsson och Petri Myllymäki har ett fullspäckat schema med arbetspass i två länder. Det har handlat om att vinna förtroende och första halvåret testades man väl lite. Vi fick bevisa att vi dög som heltidare i Finland. Nu känner jag mig som en i gänget, säger Marco. Deltidsförmannen Marco Ibarra, 35 år, var den som först bröt isen. Våren 2003 fick han chansen att börja arbeta på stationen i Tornio, där han i dag är vikarierande förman. I takt med kommande pensioneringar på stationen hoppas han att det snart ska komma en öppning som gör att han får en fast tjänst. Brandman i två länder. När Marco Ibarra är deltidsförman i Haparanda är han klädd i svart larmställ och har gul hjälm på huvudet, som vikarierande heltidsförman på finska sidan är jackan orange och hjälmen röd. Möttes av skepsis Från början möttes han av en del skepsis bland sina nya arbetskamrater. Det skiljer sig en hel del i utbildningen för en svensk deltidare och finska heltidsbrandmän. I början ifrågasattes vår utbildning några gånger. Men de finska kollegorna blev snabbt varse Marcos kunskaper. Bara någon månad efter att han börjat hände en tragisk olycka vid stålverket i Tornio. Tre människor fick sätta livet till. Marco och hans kamrater arbetade nära varandra och var även med i efterarbetet med att ta hand om de omkomna. En händelse som gjorde att vi blev sammansvetsade som grupp, säger han. Daniel Jacobsson, 31, fick chansen till arbete i Tornio några månader efter Marco Ibarra och nyligen har även Petri Myllymäki, 35, tagit steget över gränsen. Alla tre har kvar sina tjänster som deltidsbrandmän vid stationen i Haparanda. Det betyder att de arbetar var tredje vecka i Sverige, i Finland har de tjänstgöring hela dygnet vart fjärde dygn. Det betyder att man måste byta en hel del. Jag jobbar även en del som elevassistent på en särskola så ibland är det svårt att få det hela att gå ihop, berättar Petri. Det blir allt svårare att byta bort skiften, så till slut tror jag man får överväga om man kan vara kvar som deltidare. Samtidigt är det ett bra extraknäck, säger Daniel Jacobsson. Efter ett par år på båda sidor riksgränsen kan killarna jämföra det svenska och finska sättet att arbeta. Finländarna är välutbildade, de pluggar till räddningsman under ett och ett halvt år, likt vår nya SMO-utbildning. När larmet går finns inga g HAPARANDA/TORNIO. När larmet går rycker brandmännen ut, både på den svenska och finska sidan. Ett samarbete mellan stationerna i Haparanda och Tornio. Allt sker med automatik och utan att man i efterhand skickar fakturor till varandra. Pengar hör inte hemma i vår affärsverksamhet, det handlar om att rädda liv, säger Harri Paldanius, brandchef i Tornio. På ena sidan Torneälven ligger Haparanda med invånare och en deltidskår, på den andra Tornio med invånare och heltidskår. De skulle kunna arbeta var för sig och säkert få det att fungera. Men kom fram till att de tillsammans är starkare. Smäller det till är det snabbt tio man på plats. Det betyder att invånarna får rejäl hjälp snabbt och kan känna sig tryggare. Oavsett på vilken sida gränsen man bor, säger Arto Koivumaa, räddningschef i Östra Norrbottens räddningstjänstförbund (Kalix, Haparanda, Övertorneå). Det är inte bara i Haparanda och Tornio kårerna samarbetar över riksgränsen. Samarbete längre norrut I Övertorneå kommun finns två avtal. Ett mellan Övertorneå och Ylitornio innebär att parterna förbinder sig att bistå varandra vid larm. I ett annat avtal köper Övertorneå första insatsen av finska Pello i tre mindre byar norr om Övertorneå. Under 2006 ska de tre kommunerna Övertorneå, Ylitornio och Pello gemensamt finansiera en stegbil. Det är en begagnad bil från Kalix som köps in och där kostnaderna för drift och underhåll ska delas mellan de tre kommunerna, berättar Arto Koivumaa. Äger stegbil ihop Samarbetet över riksgränsen har utvecklats sedan millennieskiftet och består inte enbart i att hjälpa varandra vid utryckningar. Numera finns tre avtal mellan Haparanda och Tornio: Det operativa som säger att man ska hjälpa varandra vid utryckningar, ett där man gemensamt äger en stegbil och ett som innefattar en tankbil. Lastväxlarflaket köptes av finländarna och används på båda sidor gränsen. Vi tittar på vad den andre har innan vi bestämmer oss för nya investeringar. Samarbetet hjälper båda sidor att hålla ner kostnaderna, säger Koivumaa. När någon larmar hamnar det först hos SOS-centralen i Luleå eller Rovaniemi som i sin tur kontaktar kollegorna på andra sidan Bottenviken. Därefter går larmet vidare till Haparanda respektive Tornio. Vi har hittat fasta former där vi skickar fax, men det händer att det ibland blir en liten fördröjning på grund av språket, säger Koivumaa. Men vi arbetar med att få ner tiderna, bland annat genom att även skicka SMS. Får man bara fram adressen kan man få mer information under framkörningen, säger Paldanius. Några större språkproblem mellan kårerna är det inte. De flesta på den svenska sidan är tvåspråkiga och många på den finska sidan förstår svenska. Ett problem är radiokommunikationen. I Finland har man Tetra, motsvarigheten till det nya svenska systemet Rakel. Tetra går inte att använda i Sverige och vårt system fungerar inte i Tornio. Vi försöker lösa det bland annat genom att montera båda systemen i någon bil på vardera sidan riks-

19 Sirenen Nr reportage 19 blir heltidare i Finland Men vi har också kunnat bidra med en del, den släckteknik vi använder på svenska sidan har de tagit till sig. Det har blivit en kombination av svenskt och finskt och det känns bra, säger Daniel. Mer toppstyrt i Finland Han upplever att beslutsvägarna i Finland är kortare än i Sverige och att toppstyrningen är hårdare i vårt östra grannland. Där kan staten bestämma något och sen får man lösa det inom en viss tid. Har man inte gjort det så löser staten problemet. Management by perkele brukar jag kalla det, säger han och skrattar. Trion från Haparanda har funnit sig väl tillrätta på brandstationen i Finland. Att kommunicera med arbetskamraterna är inget problem. Lite värre blir det när de behöver läsa eller skriva på finska. Fackuttryck kring utrustning och annat är rätt krångligt. Men jag har läst finska facktidningar och böcker på kvällarna, berättar Marco Ibarra. Det bästa från två länder Chefen på stationen i Tornio Harri Paldanius trivs med att ha svenskarna på stationen. Det har gjort att vi kan plocka bland det bästa från två länder. De har legat bakom ett par förändringar i vårt räddningsarbete och vi har lärt av varandra. Jag gillar att ha dem här på stationen, säger Paldanius. Hur är det då med lönen? Systemet i Finland skiljer sig något från det svenska. En brandman i Finland startar på euro i månaden (cirka kronor), efter fem år är lönen Brandmännen Petri Myllymäki (till vänster) och Daniel Johansson jobbar på båda sidor gränsen. Då händer det ibland att den här specialkroken får användas för att få upp en oljeskyddscontainer på lastväxlarflaket till det fordon som normalt är en tankbil euro. Som förman har man ungefär 200 euro i tilllägg. Sen tillkommer OB som ökar lönen med ytterligare 40 procent. I Finland varierar OB-ersättningen beroende på när du arbetar, men totallönen brukar bli runt euro ( kronor) i månaden, berättar Daniel Jacobsson. Trion skattar för inkomsten i Sverige. Det normala är att man betalar sin skatt i det land man arbetar, men just i gränstrakten är reglerna annorlunda. I framtiden hoppas den pendlande trion på en gemensam brandstation för Haparanda och Tornio. Det känns som om det bara är en tidsfråga innan det blir så. Det är idiotiskt att ha två stationer på den här folkmängden. Om du vore affärsman med två halvtaskiga rörelser, skulle du då inte försöka göra en riktigt bra av dem i stället? I framtiden hoppas jag vi är heltidsstation som består av både svenskar och finländare, säger Marco Ibarra. TEXT OCH FOTO I HAPARANDA-TORNIO: PATRICK KIPLER ränser gränsen, säger Arto Koivumaa. Haparanda har cirka 100 larm per år, Tornio cirka 400. Ungefär en fjärdedel av utryckningarna sker till stålverket Outokumpu. Vi gör ett 30-tal gemensamma insatser per år. Det handlar om larm på stålverket, men även bränder i hus, i skogen och trafikolyckor, säger Paldanius. Tvättar åt varandra Samarbetet täcker även in lite mindre saker, bland annat tvättas och impregneras alla larmkläder på den finska sidan. Finländarna tvättar sin slang i Sverige. Finländarnas varma rökdykarövningar sker på den svenska sidan, på övningsfältet i Kalix och ledda av räddningstjänstförbundets instruktörer. Finska sidan har större resurser när det gäller vattendykning och arbete med olje- och kemikaliespill. Jag hoppas att vi i framtiden ska kunna ha fler utbildningar tillsammans nu när vi båda tillhör EU, säger Paldanius. Hur ser framtiden ut? Skulle inte gränsen finnas så skulle det vara en kår. Men om fem till tio år kanske vi befinner oss under samma tak, tror Koivumaa. BILDEN: Symboliskt handslag på riksgränsen, mellan Haparanda och Tornio. Svenske räddningschefen Arto Koivumaa (till höger) tar finske kollegan Harri Paldanius i hand på att samarbetet ska utvecklas ytterligare.

20 20 reportage Sirenen Nr ton på väg ut till skogen BODEN. En riktig tungviktare. Klarare går det väl inte att beskriva kombinationsfordonet på brandstationen i Boden. Vid skogsbränder kommer drygt 40 ton rullande. LULEÅ. Det har länge varit svårt att rekrytera brandingenjörer till norra Sverige. Om några år kan det bli ändring på det. Då kommer de första studenterna ut från den nya brandingenjörsutbildningen vid Luleå tekniska universitet. Brandingenjörsutbildning Grabbarna som kör är fullt medvetna om vikten och de vet att det är bättre att komma fram tio minuter senare än inte alls, säger Kurt Ögren, fordonsansvarig på brandstationen i Boden. När det börjar brinna till skogs har brandmännen två val med fordonet. Antingen kan de få med sig 20 kubikmeter vatten eller så väljer de att lasta en bandvagn på släpet och haka på tankbilen med tio kubikmeter vatten. Oavsett val skaffar de sig bra förutsättningar att bekämpa elden. Den stora vinsten är att vi kan få ut två ekipage på en chaufför. Tidigare krävdes två chaufförer, säger Ögren. I skrotfärdigt skick Släpet köptes in våren Då var det i skrotfärdigt skick. Men killarna på stationen är enormt duktiga och har sett till att få det i mycket bra skick igen. I dag är det som nytt. Första sommaren fick det hänga med som det var. Tanken på att först restaurera fick Glädje i norr över nya ingenjörsutbildningen Entusiasmen i norr är stor. En oerhörd utmaning. Det är stort sug efter utbildningen häruppe, säger Anders Carolin, koordinator för utbildningen vid universitetet. Brandingenjörer har hittills enbart utbildats vid Lunds tekniska högskola (LTH). Söktrycket dit har varit stort. Få av de norrlänningar som kommit in har efter studierna valt att flytta tillbaka. Flera kommuner och konsultfirmor i Norrland har inte fått några brandingenjörer när de utlyst tjänster. Därför ser vi mycket positivt på att få hit utbildningen, säger Patrik Bylin, räddningschef i Luleå. Redan i dag finns en civilingenjörsutbildning i risk och säkerhet i Luleå (startade 2004) och till hösten är det dags för 30-talet blivande brandingenjörer att inleda sin 140-poängsutbildning vid universitet. Samhället blir alltmer komplicerat och ansvaret på den enskilde ökar när det gäller olycksförebyggande åtgärder. När vi fick höra att det bara fanns brandingenjörsutbildning på en plats i Sverige blev vi intresserade, säger Lennart Elfgren, professor vid universitetet i Luleå. Arbetet med att skapa den nya utbildningen i Luleå har pågått i ett par år. I slutet av oktober kom klartecknet från Högskoleverket. Hoppas på bra samarbete Från Lund har framförts synpunkter på Luleå som ny utbildningsplats. Monopol är alltid bra för monopolet, men vi hoppas på ett bra samarbete med Lund. Sverige är ett förhållandevis litet land och det vore inte bra om vi inte kunde samarbeta, säger Elfgren. Det har sagts att forskningsutrymmet inte skulle vara tillräckligt stort i Luleå samt att det framtida arbetsmarknadsunderlaget skulle vara litet i norr. Men vi har visat att vi har utrymme för forskning och dessutom har vi stor industri häruppe, exempelvis LKAB och SSAB, som är i behov av bra utbildningar. Universitetet kom till för att förbättra för näringslivet i norr, säger Elfgren. Utbildningen i Luleå kommer heller inte att bli en kopia av den som finns i Lund. Luleå tänker gå sin egen väg. Lunds utbildning är forskarinriktad och väldigt ansedd som sådan, säger Elfgren. Vi kommer att jobba efter ledorden människa teknik organisation. Vi vill få in de psykosociala bitarna i utbildningen och kommer att ha mer ekonomi och juridik, berättar Carolin. Försäkringsbolagen ser vi som en stor arbetsmarknad, säger Carolin. Men visst kommer den även brandmännen snabbt överge. Den sommaren var nämligen den torraste på många år. Det regnade inte på ett halvår och det var enormt med skogsbränder, minns Ögren. När bandvagnen är med på utryckningen har brandmännen ett bra utgångsläge för att få kontroll över branden i ett tidigt skede. Bandvagnen har en 800-literstank som räcker en bit i den första insatsen. att underlätta för räddningstjänsterna norrut att rekrytera. Och utbildningen kommer att ge behörighet för att gå påbyggnadsåret för att bli räddningsledare. Tillgång till övningsfältet Räddningstjänsten i Luleå kommer att stötta utbildningen så mycket universitetet efterfrågar. Bland annat kommer universitetet ha tillgång till räddningstjänstens övningsfält Det räcker oftast för att få fast ytterkanten och när vi klarat av det kan vi fortsätta släckningsarbetet. Finns det något man måste vara extra vaksam på med detta jättefordon? Det gäller att inte välja den minsta skogsvägen. Man måste se till att det går att vända också, säger Ögren. Mungiporna uppåt. Beskedet om att Luleå får utbilda brandingenjörer gjorde många i norr glada, inte minst Lennart Elfgren (till vänster) och Anders Carolin vid Luleå universitet. i stadsdelen Hertsön. Jag tror vi har mycket att tjäna på att vara delaktiga i utbildningen. Det känns bra att få hit utbildningen. Att den är tänkt att bli tvärvetenskaplig låter bra, säger Mikael Andersson, brandingenjör i Luleå. I dag finns brandingenjörer inom räddningstjänsten i enbart tre av 14 kommuner i Norrbotten. I början av talet blir det antagligen lättare att rekrytera brandingenjörer.