Mål. Avgränsningar. Definition av naturkatastrof. Riskhanteringsprocessen. Naturkatastrofers bidrag till riskbilden i EU
|
|
- Kristin Karlsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Naturkatastrofers bidrag till bilden i EU Martin Andersson Elin Kinnerberg Civilingenjörer hantering Brandingenjörer Mål Introducera hantering som modell för beslutsunderlag inom katastrofområdet på en internationell nivå Utföra en analys som bygger både på kvantitativ och kvalitativ information Knyta samman de teoretiska och praktiska kunskapsområdena Avgränsningar Fokus på naturkatastrofers sannolikhet och konsekvens ej behandling av orsak till uppkomst Det är det övernationella arbetet vid samarbetsorganisation som studeras Undersöka hur beredskapen och organisationen ser ut för att operativt hantera en katastrofsituation i EU Definition av naturkatastrof Lokala räddningsstyrkor klarar inte av att hantera situationen själva utan behöver nationell eller internationell assistans Tio eller fler människor omkommer till följd av katastrofen Hundra eller fler människor drabbas totalt (drabbade bl.a. skadade och hemlösa) Katastrofen är r av signifikant storlek
2 kommunikation kommunikation kommunikation kommunikation kommunikation
3 Olika kategorier av naturkatastrofer Översvämningar och flodvågor Etremtemperatur Jordbävningar, vulkaner och skred Laviner Skogsbränder Stormar och Tornados Torka kommunikation Antal Antal katastrofer i EU År Medelvärde 14 Ma antal naturkatastrofer per år enligt specificerad sannolikhet 75% 17 Ma antal omkomna per år till följd av naturkatastrof 75% 22 95% 95% 58 99% 99% Antal inträffade naturkatastrofer i EU Regression och framtidsprediktering, antal naturkatastrofer per år Regression och framtidsprediktering, antal naturkatastrofer per år Antal naturkatastrofer Antal naturkatastrofer År År
4 Kvalitativ Riskhöjande kvalitativa Ökad konsekvens då naturolyckor Ökad sannolikhet för naturolyckor inträffar faktorer Liten Måttlig Stor Liten Måttlig Stor Totalt bidrag till en för naturkatastrofer Klimatförändringar Teknisk infra struktur kommunikation Bebyggelse Acceptanskriterier möjligt? Individ Naturkatastrofer: Träffas av bliten: Bilolycka: Individ = (Antal omkomna per år / Antal personer som är utsatta för en) /år (1 gång på 1 miljon år) /år (1 gång på 10 miljoner år) /år (1 gång g påp hundratusen år) Det omkom drygt 3 ggr fler människor m i naturkatastrofer jämfj mfört med i flygolyckor under perioden i EU Är en katastrof värre än flera olyckor? Riskaversion Människor har en tendens att acceptera flera mindre olyckor som medför lindrigare konsekvenser i större utsträckning jämfj mfört med en stor olycka som medför allvarliga konsekvenser Katastrofer kan slå ut hela system och räddningsresurser räcker ofta inte till Samhällets tröskelnivå för kollaps Olyckstillfälle Katastrofer kan slå ut hela system och räddningsresurser räcker ofta inte till
5 Ökad kommunikation er 1. Förhindra olyckor Olyckors fem skeden 2. Vidta skadebegränsande innan olyckor inträffar 4. Genomföra räddningsinsatser 5. Vidta efter räddnings insatser EU:s mekanism 1 januari, 2002 Syftar till att förstärka samordningen och samarbetet vid insatser inom räddningstjänstområdet 3. Förbereda räddningsinsatser Olycka inträffar Tid Internationella aktörer EU, Mekanismen NATO FN NGO:s Jämförelser operativa och finansiella resurser, mandat, styrkor och svagheter Problem Komple samordning, många aktörer Konkurrens Dubbelarbete
6 Eempel på : Övningar och återkoppling till tidigare erfarenheter Eempel på : Övningar och återkoppling till tidigare erfarenheter Internationellt samarbete Slutsatser En ökning av antalet naturkatastrofer kan förväntas i framtiden Komple övernationell samordning TACK FÖR ER UPPMÄRKSAMHET! men. Det finns stora möjligheter att påverka hur framtiden kommer att se ut
Martin Andersson Elin Kinnerberg
NATURKATASTROFERS BIDRAG TILL RISKBILDEN I EU Martin Andersson Elin Kinnerberg Department of Fire Safety Engineering Lund University, Sweden Brandteknik Lunds tekniska högskola Lunds universitet Report
Läs merMSB:s arbete med naturolyckor
MSB:s arbete med naturolyckor Naturolycka Med en naturolycka avses naturhändelser med negativa konsekvenser för liv, egendom och miljö. MSB:s arbete med naturolyckor Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,
Läs merMSB:s arbete med naturolyckor
MSB:s arbete med naturolyckor Foto: Hans Runesson Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB:s uppgift är att utveckla och stödja samhällets förmåga att förebygga och hantera olyckor och kriser. Vi
Läs merVerksamhetsplan 2012-2014. Nationell plattform för arbete med naturolyckor
Verksamhetsplan 2012-2014 Nationell plattform för arbete med naturolyckor 2012 2 VERKSAMHETSPLAN NATIONELL PLATTFORM FÖR ARBETE MED NATUROLYCKOR MSB:s kontaktpersoner: Mette Lindahl Olsson 010-240 51 27
Läs merKommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014
Kommittédirektiv Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden Dir. 2014:116 Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utifrån hanteringen av
Läs merGemenskapsmekanismen
Gemenskapsmekanismen Bakgrund Europa har på senare tid drabbats av extrema väderförhållanden. Översvämningar i Central- och Östeuropa sommaren 2002 följdes av en värmebölja och omfattande skogsbränder
Läs merFoto: Göran Fält/Trafikverket
Foto: Göran Fält/Trafikverket Vad görs på nationell nivå? Översvämningskarteringar Kartor över områden som riskerar att översvämmas 78 karterade vattendrag Dagens flöden och klimatanpassade flöden Kartorna
Läs merVi hjälper andra att fungera och agera
Vi hjälper andra att fungera och agera MSB:s operativa uppdrag Vi möjliggör och stödjer 1 MSB:s vision När det händer Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,
Läs merAntagen av: Kommunstyrelsen , 106. Riktlinjer för stabilitetshöjande åtgärder
Antagen av: Kommunstyrelsen 2015-10-07, 106 Riktlinjer för stabilitetshöjande åtgärder Bakgrund 3 Göta älvutredningens huvudförslag 3 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 3 Ansvar 4 Statens ansvar
Läs merAnsvar, samverkan och handling
Ansvar, samverkan och handling Åtgärder för stärkt krisberedskap utifrån erfarenheterna från skogsbranden i Västmanland 2014 (JU 2015/1400/SSK) Johan Gert johan.gert@msb.se Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK
Läs merBesiktning och riskbedömning
Besiktning och riskbedömning I FÖRVALTNING AV TRÄD NÄRA MÄNNISKOR Innehåll Nivåer och metod - Platsen - Trädet - Riskbedömning - Resultat och rapportering, 2015 Besiktningsnivåer definitioner Ur Svensk
Läs merEUs Översvämningsdirektiv, nuvarande status
EUs Översvämningsdirektiv, nuvarande status Barbro Näslund-Landenmark Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 010-240 5050 barbro.naslundlandenmark@msbmyndigheten.se
Läs merKommittédirektiv. Utvärdering av operativa räddningsinsatser vid skogsbränder Dir. 2018:81. Beslut vid regeringssammanträde den 16 augusti 2018
Kommittédirektiv Utvärdering av operativa räddningsinsatser vid skogsbränder 2018 Dir. 2018:81 Beslut vid regeringssammanträde den 16 augusti 2018 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera de operativa
Läs merÖversiktlig Översvämningskartering utmed Tidan. Hur kan vi förbereda oss?
Översiktlig Översvämningskartering utmed Tidan. Hur kan vi förbereda oss? Barbro Näslund-Landenmark 054-135050 barbro.naslund-landenmark@srv.se Enheten för bebyggelse och miljö Avdelningen för olycksförebyggande
Läs merDefinitioner - Risk. Riskhantering. Ville Bexander.
Riskhantering Ville Bexander ville.bexander@svbf.se 08 588 474 13 1. 2015-03-03 Definitioner - Risk Ett mått på de skadliga konsekvenserna av en möjlig framtida händelse Osäkerhetens effekt på mål Möjligheten
Läs merAtt hantera naturolyckor en fråga om samverkan
Att hantera naturolyckor en fråga om samverkan Naturolyckor vad handlar det om? Under de senaste åren har extremt väder och naturhändelser orsakat flera katastrofer i världen. Om inte förebyggande åtgärder
Läs merUtlysning av forskningsmedel: Multipla naturha ndelser, steg 1
samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) Utlysning av forskningsmedel: Multipla naturha ndelser, steg 1 MSB-51.1 samhällsskydd och beredskap PM 2 (8) Innehållsförteckning Utlysning av forskningsmedel... 2
Läs merEuropeisering av civil protection - civilskydd. Fil.dr Malena Britz Institutionen för Säkerhet, Strategi och Ledarskap Försvarshögskolan
Europeisering av civil protection - civilskydd Fil.dr Malena Britz Institutionen för Säkerhet, Strategi och Ledarskap Försvarshögskolan När kan EU spela en roll som krishanterare? Politiska kriser där
Läs merSveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet
Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Hotet Regelverket Kriget Total-försvaret Kris! Extraordinär händelse! Svår påfrestning! Samhället Krisberedskap
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2017/18:FPM35. Förslag till revidering av beslut om en civilskyddsmekanism för unionen. Dokumentbeteckning
Regeringskansliet Faktapromemoria Förslag till revidering av beslut om en civilskyddsmekanism för unionen Justitiedepartementet 2017-12-21 Dokumentbeteckning KOM (2017) 772 Förslag till Europaparlamentets
Läs merNaturolyckor på EU:s och Sveriges Agenda
Naturolyckor på EU:s och Sveriges Agenda Barbro Näslund-Landenmark expert naturolyckor Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Avd för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig
Läs merBETÄNKANDE ÖVER MEDDELANDE OM FRAMSTÄLLNING. Rapport och konferens om samhällssäkerhet. Nordiska rådet
BETÄNKANDE ÖVER MEDDELANDE OM FRAMSTÄLLNING Rapport och konferens om samhällssäkerhet Framställning Framställningen har följande lydelse: rekommenderar Nordiska ministerrådet 1) att med beaktande av de
Läs merRiskhantering för anmälningspliktiga företag
Miljö och hälsoskyddsenhetens faktablad nr 19 Riskhantering för anmälningspliktiga företag Ert företag är skyldigt att undersöka och bedöma vilka risker för miljön som företaget kan innebära. Det förebyggande
Läs merArbetsinstruktion RRC-funktionen
Datum: 2017-04-25 Version: 1.3 Status: Beslutad på Räddsam Handläggare: Jonathan Sjöberg Arbetsinstruktion RRC-funktionen Arbetsuppgifter Regional räddningschef (RRC) är en gemensam ledningsresurs för
Läs merKlimatanpassning i den fysiska planeringen Lagstiftning och ansvarsförhållanden. Johan Hjalmarsson Avdelningen för planfrågor, Länsstyrelsen
Klimatanpassning i den fysiska planeringen Lagstiftning och ansvarsförhållanden Johan Hjalmarsson Avdelningen för planfrågor, Länsstyrelsen Olika ansvarsområden Innan för att åtgärder kommer till stånd
Läs merKlimatrollspel. Pressmeddelanden
Pressmeddelanden Under pågående förhandlingar kan delegationerna utsättas för särskilda utmaningar genom att de via ett pressmeddelande får ta del av ett krisscenario som till exempel en svår livsmedelskris.
Läs merKrisplan vid Linnéuniversitetet allmän bakgrund Beslutad av rektor Dnr: ST 2013/
Krisplan vid Linnéuniversitetet allmän bakgrund Beslutad av rektor 2013-08-19 Dnr: ST 2013/333-1.1 Beslutat av: Rektor 2013-08-19 Dnr: ST 2013/333-1.1 1. Inledning 3 2. Vad är en kris vid Linnéuniversitetet?
Läs merRutin för befäl inom RäddSam F
Skriven av Fastställd av Fastställd den Reviderad av Reviderad den AB RäddSam F-möte 2014-02-25 2014-02-04 www.raddsamf.se Rutin för befäl inom RäddSam F Syfte Denna rutin fastställer vilka befogenheter
Läs merMSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld
MSB:s vision Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld Olyckor och kriser har inga gränser. De sker även om vi inte vill. Vi lever i en tid där samhället förändras snabbt. Plötsligt händer det oväntade.
Läs merKRIS- OCH KATASTROFPLAN
KRIS- OCH KATASTROFPLAN Upprättad 2009-11-26 Reviderad 2010-08-07 1. SYFTE OCH MÅL Syftet med kris- och katastrofplanering vid Föreningen Ekonomerna vid Stockholms universitet är att skapa handlingsberedskap
Läs merSammanträdesdatum. Remissvar - Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat
Kristianstads kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (2) Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-06-10 KSAU 151 Remissvar - Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat
Läs merUtdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg
kommunstyrelsen i Falkenberg 2016-03-08 96 Motion om åtgärdsplan för att förebygga skador på hus, byggnader, växt- och djurliv i samband med översvämningar till följd av växthuseffekten. (AU 53) KS 2015-344
Läs merUTRYMNINGSBEREDSKAP. Folkuniversitetet Kursverksamheten vid Göteborgs universitet Första Långgatan 16, Göteborg
UTRYMNINGSBEREDSKAP Folkuniversitetet Kursverksamheten vid Göteborgs universitet Första Långgatan 16, Göteborg Utrymningsberedskap Folkuniversitetet Kursverksamheten vid Göteborgs universitet Första Långgatan
Läs merKommittédirektiv. Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Dir.
Kommittédirektiv Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid Dir. 2010:49 Beslut vid regeringssammanträde den 29 april 2010. Sammanfattning av uppdraget
Läs merKrisberedskapsveckan 2019 Diskussionsfrågor
Nedsläckt land avsnitt 5 Längd: 30 min, SVT-PLAY. Tio deltagare får prova att klara sig i ett samhälle helt utan el. Vad krävs för att klara sig om krisen är ett faktum? Är du orolig för att inte klara
Läs merKonkretisering av plan enligt lagen om skydd mot olyckor och lagen om extraordinära händelser
Konkretisering LSO-plan 1 (3) 8.J Konkretisering av plan enligt lagen om skydd mot olyckor och lagen om extraordinära händelser 1 Syfte Kommunens handlingsplan enligt lagen om skydd mot olyckor respektive
Läs merEU-fokus på räddningstjänsten. Europeiska kommissionen
EU-fokus på räddningstjänsten Europeiska kommissionen EU-fokus på räddningstjänsten Katastrofhantering samordning av räddningstjänsten i Europeiska unionen Europeiska kommissionen Generaldirektoratet
Läs merGrundutbildning för räddningstjänstpersonal i beredskap erfarenheter från första året med nya utbildningen
samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) Enheten för utbildningssamordning Henrik Berglind Grundutbildning för räddningstjänstpersonal i beredskap erfarenheter från första året med nya utbildningen Bakgrund
Läs merSårbara platser. Sårbara platser
Sårbara platser Sårbara platser Sårbara platser är platser som är känsliga och utsatta för risker. Det kan vara till exempel: torka översvämningar jordbävningar vulkaner stormar Rika länder har mer resurser
Läs merBesiktning och riskbedömning I FÖRVALTNING AV TRÄD NÄRA MÄNNISKOR TRÄDLIV AB
Besiktning och riskbedömning I FÖRVALTNING AV TRÄD NÄRA MÄNNISKOR Innehåll Nivåer och metod - Platsen - Trädet - Riskbedömning - Resultat och rapportering, 2015 Besiktningsnivåer definitioner Ur Svensk
Läs merKlimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning
Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete Klimatanpassning Vad är klimatanpassning? Klimatanpassning innebär åtgärder för att anpassa samhället till nutidens och framtidens klimat.
Läs merVERKSAMHETSPLAN 2013 Gästrike Räddningstjänst
VERKSAMHETSPLAN 2013 Gästrike Räddningstjänst Fastställd i Direktion Innehållsförteckning VERKSAMHETSPLAN 2013... 1 Fastställd i Direktion... 1 Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Befolkningsstatistik...
Läs merEffektiva räddningsinsatser för framtidens skadeplats
Effektiva räddningsinsatser för framtidens skadeplats Sofie Pilemalm Biträdande Professor Informatik Föreståndare för Centrum för forskning inom respons och räddningssystem (CARER) Linköpings universitet
Läs merVärdlandstöd vägledning att ta emot internationellt stöd. Kristofer Thelin MSB Internationella samordningsfunktionen
Värdlandstöd vägledning att ta emot internationellt stöd Kristofer Thelin MSB Internationella samordningsfunktionen kristofer.thelin@msb.se Bättre på att hjälpa än att få hjälp Värdlandsstöd Host Nation
Läs merLagen om skydd mot olyckor (LSO) avseende samverkan
Presentation av Mål/syfte Att genom samverkan bli effektivare och kraftfullare i vår strävan att skapa trygghet och säkerhet för de som verkar, bor och vistas i RäddSamF:s område. RäddSamF skall kunna
Läs merNaturkatastrofer och klimatförändringar
Naturkatastrofer och klimatförändringar 21-22/9-2007 Kurslitteratur: Keller, E.A. & R. H. Blodgett. 2006: Natural hazards. Earth s processes as hazards, disasters and catastrophes. Prentice Hall. och Bogren,
Läs merAlingsås och Vårgårda räddningstjänstförbund. Verksamhetsplan 2018
Alingsås och Vårgårda räddningstjänstförbund Verksamhetsplan 2018 Vi söker ständigt bättre sätt att göra ditt liv tryggare Varje dag arbetar vi aktivt och innovativt för att förhindra olyckor. Vi är öppna
Läs merPOSOM-plan. Härnösands kommun Socialförvaltningen Helene Brändström, RUTIN. Rutin KS
Socialförvaltningen Helene Brändström, 0611-348309 helene.brandstrom@harnosand.se RUTIN POSOM-plan Dokumentnamn POSOM-plan Dokumenttyp Rutin Fastställd av Kommunstyrelsen 2015-12-01 Dokumentansvarig/processägare
Läs merAnsvar, samverkan, handling vägen framåt mot stärkt krisberedskap
Ansvar, samverkan, handling vägen framåt mot stärkt krisberedskap Seminarium hos Folk och Försvar den 7 april 2016 Helena Lindberg, generaldirektör Inledande reflektioner Många har mycket att lära Skogsbranden
Läs merKlimatet och juridiken Ansvarsfrågor i samband med planering och bygglovgivning Olof Moberg
Klimatet och juridiken Ansvarsfrågor i samband med planering och bygglovgivning Olof Moberg 08 452 79 88 olof.moberg@skl.se Vem har ansvaret? Är någon överhuvudtaget ansvarig för naturolyckor? - Frågan
Läs merSTARKARE CIVIL BEREDSKAP
STARKARE CIVIL BEREDSKAP Mandat, ansvar och resurser Stockholm, den 31 juli 2018 Sveriges krisledningsförmåga behöver stärkas Tsunamikatastrofen, IT-skandalen vid Transportstyrelsen och skogsbranden i
Läs merTeoretiska utgångspunkter
Teoretiska utgångspunkter Begreppet ledning Ledning är ett begrepp som används olika beroende på person, sammanhang och sakfråga. Naturligtvis är detta ett kännbart hinder i dialogen mellan aktörer som
Läs merräddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid
1(10) STYRDOKUMENT DATUM 2012-02-28 Dnr 204/12-180 Kommunstyrelsens riktlinjer för räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Kommunstyrelsens
Läs merSamuel Koelega. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Enheten för utveckling av räddningstjänst och krishantering.
Samuel Koelega Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Enheten för utveckling av räddningstjänst och krishantering samuel.koelega@msb.se Uppdrag Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar.
Läs merStyrdokument. Uppföljning av bostadsbränder. Uppföljning av bostadsbränder. Vision. Ingen skall omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand
Styrdokument Uppföljning av bostadsbränder Vision Ingen skall omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Nationellt... 3 3. Regionalt- Skåne län... 4
Läs merAnsvar, samverkan och handling
Ansvar, samverkan och handling Åtgärder för stärkt krisberedskap utifrån erfarenheterna från skogsbranden i Västmanland 2014 (JU 2015/1400/SSK) Anna Johansson MSB Insynsråd 2016-05-12 anna.johansson@msb.se
Läs merVad kan hända? Hur troligt är det? Hur stor blir skadan? Hur kan detta mätas? Hur hanteras osäkerheterna? Utbildning i riskanalyser Riskanalysmetoder
Utbildning i riskanalyser metoder Johan Lundin, WSP johan.lundin@wspgroup.se 2011-04-29 Riskhantering (IEC-modellen, ISO-standard) Hanteringsprocess Bestäm omfattning Identifiera risker Riskuppskattning
Läs merÖrebro läns gemensamma stöd för RSA redovisning
2017-05-17 Örebro läns gemensamma stöd för RSA redovisning Länsgemensamt arbete Ljusnarsberg Ett initiativ från länets kommuner med stöd från Länsstyrelsen i Örebro Hällefors Lindesberg Örebro län 12 kommuner
Läs merAnsvar, samverkan, handling åtgärder för stärkt krisberedskap
Ansvar, samverkan, handling åtgärder för stärkt krisberedskap Presskonferens den 31 mars 2016 Helena Lindberg, generaldirektör Jan Wisén, projektledare Anna Johansson, biträdande projektledare Uppdraget
Läs merInnehållsförteckning. Handlingsprogram för skydd mot olyckor Bilaga 5 Utdrag av delmål i MRP 2012 MEDELPADS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND
Handlingsprogram MRF 2012-2015 Upprättad av: Mats Bergmark. Handlingsprogram för skydd mot olyckor 2012-2015 Bilaga 5 Utdrag av delmål i MRP 2012 Innehållsförteckning 1. Inledning utdrag ur MRP 2012...
Läs merKlimatanpassning är angeläget
Klimatanpassning är angeläget Naturvårdsverkets, Boverkets, SMHI:s, Räddningsverkets och SGI:s webbportal om anpassning till klimatets förändring Publicerad i juni 2007. Större uppdateringar 1-2 ggr/år.
Läs merDet lokala perspektivet
Medelpads Räddningstjänstförbund Det lokala perspektivet Johanna Hillgren, krisberedskapssamordnare Fredrik Edlund, kombibrandman 1 Krishantering Aktörsspecifikt Aktörsgemensamt Medelpads Räddningstjänstförbund
Läs merRäddningstjänstens operativa förmåga
Räddningstjänstförbundet Emmaboda-Torsås Räddningstjänstens operativa förmåga Bilaga till handlingsprogram för räddningstjänst 2017-2021 1 Räddningstjänstens operativa förmåga Inledning Operativ förmåga
Läs merSundsvalls kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor För perioden 1 jan 2008 31 december 2011.
Sundsvalls kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor För perioden 1 jan 2008 31 december 2011. Slutversion 2007-10-31 Innehållsförteckning 1 Bakgrunder och syften... 3 2 Omfattning av handlingsprogrammet...
Läs merVarning vattnet stiger! Tema ett
Konferens, datum Varning vattnet stiger! Tema ett Doktorand, Centrum för klimat och säkerhet http://www.laboisselleproject.com/siebe-gorman-mine-rescue/ Varningskedjan 1 Mätning 2 Prognoser 3 Varningskommunikation
Läs merningen Hogre raddningstjanstkurs frän och med 2UU2-03-11 och tillsvidare.
Kursplan Högre ningen Hogre raddningstjanstkurs frän och med 2UU2-03-11 och tillsvidare. Högre räddningstjanstkurs 4 Kursens inriktning 4 Kursens mål och syfte 6 Ledningsprinciper 6 Beslutsprocesser och
Läs merHur kan man genomföra en räddningsinsats då omgivningens förväntningar är så olika? Anders Bergqvist
Hur kan man genomföra en då omgivningens förväntningar är så olika? Anders Bergqvist Vilka förväntningar har vi på brandskyddet? Försäkringsbolag Enskilda direkt berörda Experter? Allmänheten Varför släckte
Läs merMSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld
MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld MSB:s roll i totalförsvaret Henrik Moberg Verksamhetsansvarig, Civilt försvar Avdelningen för utveckling av samhällsskydd, MSB SME-D, 10 oktober 2018
Läs merLag om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Sevesolagen. Lind a Rosq vist
Lag om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor Sevesolagen Lind a Rosq vist Allvarlig kemikalieolycka Sevesolagen 2 Olycka m ed ett eller flera farliga ämnen inblandade,
Läs merKatastrofer vad ska staten respektive försäkringsbranschen stå för?
Katastrofer vad ska staten respektive försäkringsbranschen stå för? Försäkringsbranschen har en viktig roll vad gäller återuppbyggnad, reparation och ersättning för uppkomna skador när katastrofer inträffar.
Läs merRäddningstjänsten Enköping-Håbo
Handlingsprogram för skydd mot olyckor Räddningstjänsten Enköping-Håbo Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 4 2. KOMMUNERNA... 5 2.1 Kommunfakta, Enköping... 5 2.2 Kommunfakta, Håbo... 5 2.3 Kommunernas
Läs merOPINIONER Allmänhetens syn på samhällsskydd, beredskap, säkerhetspolitik och försvar
OPINIONER Allmänhetens syn på samhällsskydd, beredskap, säkerhetspolitik och försvar Undersökningen är genomförd av Attityd i Karlstad AB på uppdrag av MSB. Slutrapport -- Attityd i Karlstad AB INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merKommunstyrelsens riktlinjer för räddningsinsats
1(9) Kommunstyrelsens riktlinjer för räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinje Riktlinjer för räddningsinsats 2016-11-07 KS 140 KS T o m 2019-12-31
Läs merStranderosion och kustskydd
Stranderosion och kustskydd Bengt Rydell Statens geotekniska institut Foto: SMHI Stranderosion i Sverige Översiktlig inventering av områden med - förekomst av erosion - geologiska förutsättningar för
Läs merBarn i sorg Hur rustade upplever pedagoger att de är på att bemöta barn i sorg? Maria Ottosson & Linda Werner
Barn i sorg Hur rustade upplever pedagoger att de är på att bemöta? Maria Ottosson & Linda Werner Examensarbete 10 p Utbildningsvetenskap 41-60 p Lärarprogrammet Institutionen för individ och samhälle
Läs merProcess- och rapporteringsverktyg RSA - pilotprojekt
Process- och rapporteringsverktyg RSA - pilotprojekt Presentation på Rönneberga gård Torsdagen den 10 maj 2012 Per Sundström, Enheten för samhällets informationssäkerhet Välkommen till process- och rapporteringsverktyget
Läs merSKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad
SKL och klimatanpassningsarbetet Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SKL är en politiskt styrd arbetsgivar- och intresseorganisation för landets
Läs merHandlingsprogram för skydd mot olyckor 2013-2015. 2012-11-06 Efter remissrunda Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-03, 98 Diarienummer 382/12-015
Handlingsprogram för skydd mot olyckor 2013-2015 2012-11-06 Efter remissrunda Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-03, 98 Diarienummer 382/12-015 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3
Läs merLedning och samverkan
Ledning och samverkan NORDRED Stavanger 6-7/9 2012 Håkan Axelsson Tore Eriksson 1 Ledning och samverkan Erfarenheter - Tsunamin - Stormen Gudrun - Översvämningar i Sverige - Övningar - Påtalade brister
Läs merAvtal som berör räddningstjänst är tecknade med nedanstående kommuner, myndigheter organisationer och enskilda:
1 av9 Bilaga 1. Avtal Avtal som berör räddningstjänst är tecknade med nedanstående kommuner, myndigheter organisationer och enskilda: Mellan Gislaveds och Gnosjö kommuner avseende gemensam ledningsorganisation.
Läs merRapport. 18-årsundersökning MSB 2015-11-03
Rapport 18-årsundersökning MSB 1-11-03 Innehåll Sid: Om undersökningen 3 Målgruppen 4 Slutsatser Resultat Tillit och informationsinhämtning 11 Om det inträffar en kris 26 Risk och oro för den egna säkerheten
Läs merAVTAL MELLAN REGERINGARNA I BARENTSREGIONEN OM SAMARBETE PÅ OMRÅDET FÖREBYGGANDE AV, BEREDSKAP FÖR OCH INSATSER VID NÖDSITUATIONER
AVTAL MELLAN REGERINGARNA I BARENTSREGIONEN OM SAMARBETE PÅ OMRÅDET FÖREBYGGANDE AV, BEREDSKAP FÖR OCH INSATSER VID NÖDSITUATIONER Regeringarna i republiken Finland, Konungariket Norge, Ryska federationen
Läs merKommunikationsplan vid kris
Antagen av kommunfullmäktige 13 juni 2002, 82 Reviderad av kommunfullmäktige 13 februari 2009, 4 Reviderad kommunfullmäktige 25 oktober 2012, 145 Innehåll 1 Kommunikationsplan för Arboga kommun 5 1.1
Läs merOlyckors miljöpåverkan
Olyckors miljöpåverkan Vid nästan alla olyckor uppstår miljöeffekter. Ofta är denna miljöpåverkan negativ. Olyckors miljöpåverkan Bränder Kemikalieutsläpp Översvämningar Ras och skred Oljeutsläpp (mark
Läs merHumanitära kriser och katastrofer
Humanitära kriser och katastrofer Läget (2015) Trenden En rad stora samtida humanitära kriser har drivit fler människor på flykt från sina hem än någon period sedan andra världskriget. De flesta av dessa
Läs merEtt säkrare samhälle i en föränderlig värld
Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld det är MSB:s vision Olyckor och kriser har inga gränser. De sker även om vi inte vill. Alla i samhället behöver
Läs merKommittédirektiv. Översyn av Statens räddningsverk, Krisberedskapsmyndigheten
Kommittédirektiv Översyn av Statens räddningsverk, Krisberedskapsmyndigheten och Styrelsen för 2006:80 Dir. psykologiskt försvar för att skapa en myndighet för frågor om samhällets beredskap och säkerhet
Läs merPOSOM. Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande. Fastställd i Omsorgsnämnden 2007-06-25
POSOM Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande Fastställd i Omsorgsnämnden 2007-06-25 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Definition av katastrofbegreppet... 2 Vad är POSOM?...
Läs mer1 Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (8) Datum 2015-04-14
samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (8) Enheten för farliga ämnen Narges Teimore 0102405402 Narges.teimore@msb.se Konsekvensutredning avseende förslag till myndigheten för samhällskydd och
Läs merKlimatanpassningsutredningens betänkande SOU 2017:42 Vem har ansvaret?
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-09-08 Sektionen för planering, säkerhet och miljö Emilie Gullberg Miljö- och energidepartementet 10333 STOCKHOLM Klimatanpassningsutredningens betänkande SOU 2017:42 Vem har
Läs merLäs Skydd mot olyckor. och arbeta med räddning och säkerhet
Läs Skydd mot olyckor och arbeta med räddning och säkerhet Utbildningen Skydd mot olyckor Skydd mot olyckor är en tvåårig efter gymnasial utbildning som ger dig både de teoretiska kunskaper och de praktiska
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap; SFS 2008:1002 Utkom från trycket den 5 december 2008 utfärdad den 20 november 2008. Regeringen föreskriver
Läs merKommunal krishantering
Kommunal krishantering Lag (SFS 2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. 2011-10-24 Nyckelroll i samhällets krishantering Nytt
Läs merKrisledningsplan för Östra Göinge kommun
Ansvarig Jonas Rydberg, kommunchef Dokumentnamn Krisledningsplan Upprättad av Bertil Håkanson, säkerhetssamordnare Reviderad: Berörda verksamheter Samtliga verksamheter Fastställd datum KS 2015-06-17 65
Läs merVad är på gång hos myndigheterna i myndighetsnätverket för klimatanpassning?
Vad är på gång hos myndigheterna i myndighetsnätverket för klimatanpassning? Boverket Klimatanpassningsuppdrag I regleringsbrev 2008 får Boverket ett särskilt uppdrag att utveckla metoder för och redovisa
Läs merProcesser vid jordytan
Processer vid jordytan Jordskred, laviner, instörtning (subsidens) Översvämningar Risker i samband med kusterosion Kap. 4, 5, 6 och 8 i Keller & Blodgett Jord- och bergsskred är naturliga processer fram
Läs merBeslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering av kommunens ledningsplan för extraordinär händelse
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Kylesten Anders Hagström Ingela Asp Hanna Datum 2015-04-16 Diarienummer KSN-2015-0305 Kommunstyrelsen Beslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering
Läs merRiskbaserat arbetssätt för Compliance Viveka Strangert, Chief Compliance Officer Swedbank
Riskbaserat arbetssätt för Compliance, Chief Compliance Officer Swedbank 50 minuter om: Några begreppspar, t.ex.: Brist och risk Osäkerhet och risk Sannolikhet och konsekvens Från osorterat riskkaos till
Läs merOlycksundersökning nivå 2b Brand i förråd Östra Fridhemsgatan 4a-b 2011-01-20
HELSINGBORG Olycksundersökning nivå 2b Brand i förråd Östra Fridhemsgatan 4a-b 2011-01-20 Anledning till utredningen: Brand i förråd med omfattande rökutveckling i trapphus på Östra Fridhemsgatan 4a-b,
Läs merPLAN KRISER 2012-08-31
PLAN FÖR HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER, STORA OLYCKOR OCH ANDRA KRISER 2012-08-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 3 KOMMUNORGANISATION... 3 RISKER OCH SÅRBARHETER I KOMMUNEN... 4 INFORMATIONSBEREDSKAP...
Läs mer