Konsekvensbedömning / riskanalys med anledning av omorganisationen av institutionerna inom lärarutbildningen, Stockholms universitet.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2010-06-23. Konsekvensbedömning / riskanalys med anledning av omorganisationen av institutionerna inom lärarutbildningen, Stockholms universitet."

Transkript

1 Konsekvensbedömning / riskanalys med anledning av omorganisationen av institutionerna inom lärarutbildningen, Stockholms universitet. Rapport Typ av förändring: År 2008 skedde ett samgående mellan Lärarhögskolan i Stockholm, belägen i Konradsberg, och Stockholms universitet, beläget i Frescati. I samband med samgåendet flyttade det centrala Lärarutbildningskansliet och USOS, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling, till Frescati. Två temporära institutioner, Utep och UHS, bildades och verksamheten bedrivs i Konradsberg. I Konradsberg finns också Specialpedagogiska institutionen, bibliotek och mediaverkstad, ( Lärum ), ett Regionalt utvecklingscentrum, RUC. Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik flyttar till Frescati den 21 juni Som ett led i integreringen av lärarutbildningen sker en omorganisation av institutionerna inom lärarutbildningen samt flytt av samtliga verksamheter från Campus Konradsberg till Campus Frescati. Enligt regeringsbeslut skall den nuvarande lärarutbildningen ersättas av en ny lärarutbildning som skall starta hösten Samtidigt antas studenter till den gamla lärarutbildningen, vilket medför att den nya pågår samtidigt som man under en 4-5-årsperiod kommer att ha studenter som studerar enligt den gamla ordningen. Den nya organisationen kommer enligt information på Stockholms universitets hemsida att medföra: Den allmändidaktiska delen av Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete, DOPA, sammanförs med Pedagogiska institutionen. Institutionen får benämningen Institutionen för pedagogik och didaktik. Den förskoledidaktiska delen inom DOPA sammanförs med Institutionen för barn och ungdomsvetenskap, BUV. Rektor kommer att fastställa institutionens benämning efter beredning av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden. Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling, USOS, ändrar benämning till Institutionen för språkämnenas didaktik. Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot humaniora och samhällsvetenskap, UHS, upphör som institution. Rektor ska fastställa institutionsplacering för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik efter beredning av respektive fakultetsnämnd. Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot tekniska, estetiska och praktiska kunskapstraditioner, UTEP, upphör som institution. Rektor kommer att fatta beslut om överföring av verksamhet inom området idrott och hälsa till Gymnastik- och idrottshögskolan. Verksamheten inom området teknik flyttas till Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, MND, medan utbildningen av yrkeslärare flyttas till Institutionen för pedagogik och didaktik och utbildningen av grundlärare med inriktning mot fritidshem, inklusive dess praktisk-estetiska uppdrag, flyttas till den institution som bildas av nuvarande BUV och den förskoledidaktiska delen av DOPA. 1

2 Berörda arbetsplatser och arbetsgrupper Flytten berör samtliga institutioner i Konradsberg, ca 350 personer både TA personal och lärare. De studenter som finns på samtliga utbildningsvetenskapliga institutioner idag inkl. de som redan flyttat till Frescati är mellan studenter. Omorganisationen berör också de institutioner i Frescati som skall bedriva lärarutbildning och således ta emot personal från de nedlagda institutionerna i Konradsberg eller ombildas och byta namn. Således är detta en mycket stor förändring som i många delar berör ett stort antal medarbetare och studenter; ny organisation, flytt av verksamheter och ny lärarutbildning. Tidpunkt för genomförandet av förändringen Den nya organisationen träder i kraft och beräknas vara genomförd i alla delar den Den nya lärarutbildningen startar hösten Uppdraget Konsekvensbedömningar ska genomföras inför planerade förändringar med syfte att i första hand eliminera risker, såväl fysiska som psykiska, och i andra hand minimera effekter som kan innebära risker för ohälsa. Vid ett möte med den med anledning av omorganisationen bildade Riskanalysgruppen (bestående av huvudskyddsombud, representanter för doktorander och studenter samt arbetsgivare) den 12 april, uppdrogs Avonova Hälsa, i enlighet med gällande lagkrav; (Föreskriften om Systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1), att genomföra en konsekvensbedömning/riskanalys. I samråd med riskanalysgruppen utsågs de personer som skulle intervjuas, de fora där resultatet skulle stämmas av/återkopplas och diskuteras och vilka ansvariga som skulle delges resultatet. Varje återkopplingstillfälle gav också förnyad information att lägga till den slutliga rapporten. Dessa personer har intervjuats: Prefekter på Utep, Dopa, UHS, Pedagogiska institutionen, BUV Administrativa chefer på Utep, Dopa och USOS Huvudskyddsombud Medarbetare, chef och skyddsombud på Lärarutbildningskansliet Ett urval medarbetare på RUC Byggnadsplanerare Resultatet har återkopplats till följande ansvariga chefer. Personalchef, Chefen för Studentavdelningen, Förvaltningschef samt Vice rektor Resultatet har stämts av i Riskanalysgruppen samt SIAM Samverkan i Arbetsmiljön. I anslutning till avstämningsmöten har synpunkter inkommit via mejl från enskilda. Intervjuerna genomfördes under perioden 3 maj till 16 juni. Den 3 maj hade ännu inte beslut tagits om den nya institutionsorganisationen och osäkerheten om framtiden var mycket stor. Det var också oklart om SU skulle ansöka om examenstillstånd för samtliga fyra nya lärarexamina. Det var svårt för de berörda medarbetarna att förhålla sig till framtiden då den upplevdes mycket diffus. Beslut om den nya institutionsorganisationen togs i universitetsstyrelsen den 21 maj 2010 och beslut att ansöka om examensrätter togs den 28 maj. 2

3 Resultat Tänkbara negativa konsekvenser och risker för ohälsa Brist på ändamålsenliga undervisningslokaler och arbetsplatser. Viss undervisning kräver mycket material. Att arbeta på båda ställena med resor och transport av undervisningsmaterialmaterial är extremt tungt, stressande och ohållbart för läraren. Tillfälliga nödlösningar blir dyra i långa loppet. Icke-ändamålsenliga lokaler pga. bristande kunskaper om behov. Många studenter på lärarutbildningen har barn och risken finns att bristen på lokaler gör att undervisning läggs på tider som inte passar. Tidsaspekten Förberedelsetiden är kort, startpunkten för den nya organisationen ligger vid en redan hårt belastad tidpunkt på året och genomförandetiden medför för några att det går för snabbt och för andra att väntan blir för lång. Den erfarenhet som gjordes i samband med samgåendet visar att förberedelserna tar betydligt längre tid än de tre månader man nu har på sig. En för långsam process ökar risken att kompetens går förlorad genom att medarbetare lämnar SU. Åtgärder för att eliminera eller minimera negativa effekter En ordentlig översyn och samordning bör göras innan verksamheter flyttas över. Det bör finnas en ansvarig med god kännedom om verksamheten på varje institution som kan vara Byggplaneringens bollplank Läraren skall ha sin arbetsplats i anslutning till undervisningslokalerna. En konkret tidplan för varje institution bör tas fram. Där skall framgå vad som skall göras, hur och när samt vem som är ansvarig. Bristen på konkret tidplan upplevs som stressande. Såväl kvantitativ överbelastning som lång tid av ovisshet och väntan skapar stress. En temporär resursförstärkning av TApersonal bör finnas. Ökad arbetsbelastning på vissa yrkesgrupper TA-personal, informatörer, lärare, prefekter kommer alla att bli hårt belastade. TA-personalen lyfts fram som en särskilt All omorganisation medför ökad belastning och stress. Resursförstärkning för att avlasta är centralt. Personalen bör vid behov erbjudas hjälp med stresshantering. Insatser för att förebygga 3

4 utsatt grupp. Belastningen på Studentavdelningen kommer också att bli stor, då många frågor från studenterna och övergångsbestämmelser kommer att behöva hanteras. eller reducera stress; stresshantering eller mindfulness för arbetsgruppen eller individuella insatser kan erbjudas av Avonova Hälsa. Det är viktigt att visa uppskattning gentemot de medarbetare som har kämpat, gärna i form av gemensam aktivitet eller annan lämplig belöning. Chefer har ett särskilt ansvar för att upptäcka signaler och vidta åtgärder eller erbjuda stöd. Upplösningen av institutioner och arbetsgrupper Gruppklimatet påverkas negativt med ohälsa som följd. En situation kan uppstå där enskilda medarbetare fått besked och andra inte, några är nöjda och andra inte. Chefer har i sin roll att såväl hantera och härbärgera egen stress som medarbetarnas. Detta ställer stora krav och handledning är ett sätt att bättre rusta chefen för sin svåra uppgift. Chefen bör ha en framtidsdialog med varje medarbetare om önskningar, kompetens och utveckling. Stöd, kontinuerliga gruppsamtal, bör erbjudas arbetsgruppen såväl som individuellt samtalsstöd vid behov. För doktoranderna finns en oro att handledaren skall komma till en annan institution. Arbetet försvåras pga. bristande service. En grundservice bör finnas kvar I Konradsberg till den sista försvinner. Att göra ett ordentligt avslut, gravöl, är ett verksamt sätt för att sätta punkt och lämna det gamla och främja en positiv övergång till det nya sammanhanget. Att komma till ett nytt sammanhang Icke självvalda uppbrott skapar risk för nedstämdhet och bristande välbefinnande. Det finns en risk att medarbetarens kompetens är okänd på det nya arbetsstället och därför inte tas tillvara eller att man får mindre kvalificerade arbetsuppgifter eller att konkurrens om arbetsuppgifter uppstår om de krockar. Det finns också en risk att den institution som tar emot lärarutbildning eller då delar flyttar in upplever att de är intakta och på så Helt nya arbetsgrupper bildas. Hos den mottagande eller nybildade institutionen bör finnas en beredskap som inkluderar alla. Ett inkluderande förhållningssätt hos prefekter och andra chefer är viktigt. Att skapa förutsättningar för varje medarbetare att kunna utföra sina arbetsuppgifter är den viktigaste faktorn för att minimera negativa hälsoeffekter för den enskilde medarbetaren Det gör man genom att tydliggöra vars och ens roll, säkerställa att 4

5 sätt inte tar i beräkning att omorganisationen påverkar alla. Förlust av identitet, professionella och sociala positioner och relationer Olika kulturer hos gamla LHS och SU blir tydliga. Kan skapa negativa möten mellan människor. Det finns en stark föreställning att allt som representerar gamla LHS skall bort, vilket medför att medarbetare som lagt ner stort engagemang i olika projekt upplever att det inte längre har ett värde. En mycket stark känsla av diskvalificering. de nödvändiga verktygen finns och att adekvat ledning och uppföljning ges. Man bör även skapa förutsättningar för samarbete genom gemensamma projekt Teambuilding är en metod som syftar till att främja arbetsgruppens utveckling. Aspekter av kulturmöten är ett givet inslag. Företagshälsovården har kompetens och erfarenhet av detta. Skapa förutsättningar, lönemässigt och tidsmässigt för fler att disputera. Den planerade Forskarskolan på BUV är ett exempel på Skapa möjligheter till genuint samarbete i projekt, t ex med erfarna adjunkter och doktorander Relativt många icke-disputerade lärare i en miljö där flertalet förväntas vara det och också betraktas som kvalitativt bättre Upplevelser av degradering från att duga till att uppleva att man inte gör det. Duktiga lärare med lång erfarenhet förlorar självkänsla. Att ta in disputerade, som har behörighet att undervisa på lärarutbildningen, medför att adjunkterna blir hårt belastade, då de tvingas ta hand om den som kommer in och sköta det administrativa arbetet runt kursen adjunkterna får göra grovjobbet TA personalen hamnar i skymundan då lärarnas behov får högre prioritet Risk att enskilda medarbetare får mycket litet inflytande över sin arbetssituation, får anpassa sig dit man kommer eller ta det som blir över. För TA-personalen som är få och splittras upp på fler institutioner är det en risk att det inte finns tillräckligt med arbetsuppgifter för varje person. Risk att unga duktiga administratörer lämnar SU Sunt förnuft hos prefekterna i val av tillfälliga lärare Dialog med nuvarande chef om framtiden samt god beredskap på den nya arbetsplatsen för mottagande av nya kollegor. 5

6 Medarbetare som närmar sig pension eller inte orkar Dessa utgör helt klart en riskgrupp och det är viktigt att ta hänsyn till dem för att undvika ohälsa eller vantrivsel. Generellt beskrivs en förändringströtthet i organisationen. Ohälsan, i form av oro, är redan hög hos några medarbetare. Risker relaterade till genomförandet av förändringsprocessen. - Bristande information Ökad oro hos medarbetarna till följd av motsägelsefull information från olika ledande personer eller från samma person. Detta medför spekulationer, ryktesspridning och ökad oro och förvirring. - Beslut på skilda nivåer dröjer I detta tomrum ökar ryktesspridningen. Arbetsuppgifter som behöver göras hopar sig, man kan inte ta itu med allt som man vet behöver göras. Detta leder till ökad oro och stress hos medarbetare såväl beträffande den egna framtiden som verksamheten. Kompetens försvinner pga. osäkerhet om framtiden. Processer, som behöver startas i god tid, blir försenade och omorganisationen tappar fart och personalen tappar energi Det krävs dialog med medarbetare om framtiden och ett ett mått av valfrihet och generösa villkor för dem som vill gå tidigare. Dessa villkor bör presenteras snarats möjligt. SU har redan idag ett avtal med Företagshälsovården med generösa villkor beträffande individuellt stöd till medarbetare. På Avonova Hälsa är medvetenheten om kommande behov hög och en beredskap finns för att möta dessa. Individuell coachning erbjuds också av konsult anlitad av SU. På SU:s hemsida läggs kontinuerligt information ut om beslut och vad dessa innebär i praktiken. Där besvaras också en rad generella frågor. En frågelåda kan vara ett sätt som ger varje medarbetare möjlighet att ställa sina frågor. Tydlig informationsstruktur där chefer, fackliga företrädare och andra nyckelpersoner blir informerade och får samma information. Dialog, tydlighet och information är verktygen för en framgångsrik process. Ta tillvara den kompetens och erfarenhet som finns hos skilda befattningshavare av liknande processer. Flyttmanualen, som togs fram i samband med samgåendet, kan användas. - Otydlig beslutsordning Fakta och personliga tyckanden blandas ihop vilket påverkar tilliten till ledning och till processen som sådan. En upplevelse av att besluten redan är tagna och att något egentligt inflytande inte finns. Minskat förtroende för ledningen. 6

7 - Skilda verklighetsbilder hos ledning, chefer och medarbetare - svårt att förstå varandra och få gehör för alla de konkreta frågor och arbetsuppgifter som flytten innebär. - Lärarutbildningen behandlas styvmoderligt och med en förmyndarmentalitet Upplevelser av diskvalificering och nedvärdering - Otydligheter gällande regelverk och arbetsrättsliga frågor Skapar ökad stress och oro om det ges luddiga eller motsägelsefulla besked. Exempel på frågor Får man ta med sig sina år? Villkor för att gå tidigare? Villkor för att bli doktorand? LAS-regler Att behandla alla lika och att samma regelverk skall gälla för lärarutbildningen som för andra utbildningar på SU, men med hänsyn till det som är specifikt för lärarutbildningen. Information läggs ut på hemsidan eller besvaras via frågelådan. -Alla resurser läggs på den nya lärarutbildningen och den gamla förlorar i kvalitet, vilket får negativa konsekvenser för studenterna Risker relaterade till styrning och samordning Ledningen saknar erfarenhet av lärarutbildning. Den nya ledningsgruppen som består av dekanerna, förvaltningschef och vicerektor kommer alla från SU Det finns en oro att för lärarutbildningen viktiga frågor hamnar mellan stolar eller felaktiga beslut tas. Att Lärarutbildningskansliet upphör oroar, då man befarar att den samlade kunskapen om lärarutbildningarna går förlorad. Brist på rutiner för hantering överinstitutionella frågor Ökad arbetsbelastning och stress genom att oklarheter uppstår. Starka önskemål om en särskild fakultet eller styrorgan har uttryckts, men mer som önsketänkanden än realistiska förslag. Tydligt samordningsansvar och en tydlig hemvist för varje utbildning, personal och student en ingång och en tillhörighet är en förutsättning för att minska kaos. Det är viktigt att det finns en överblick och kanaler på olika nivåer för studenterna att påverka sin utbildning 7

8 Några avslutande kommentarer och reflektioner: Historiken bakom samgåendet och de erfarenheter som hittills gjorts visar på att det finns starka upplevelser av diskvalificering och degradering av tidigare LHS-medarbetare. För många är detta en smärtsam process med en hög grad av sårbarhet hos enskilda individer. För de verksamheter som fortfarande är kvar i Konradsberg har det inneburit ett par års frist och nu står man inför den oundvikliga framtiden. Hotet kommer närmare och oro och motstånd ökar. Denna riskanalys präglas mycket av detta och farhågorna är starka. Samtidigt är det viktigt att ta med några motbilder och framgångsfaktorer: Det finns en i grunden stor förståelse för och insikt om behovet av denna förändring. Det finns hos många medarbetare positiva förväntningar på att den nya institutionstillhörigheten skall bli professionellt berikande. Det finns en positiv attityd till att bedriva lärarutbildning på fakulteterna. Det finns en medvetenhet hos chefer om vikten av att inkludera alla. Det finns en medvetenhet om hur smärtsam processen är och en förståelse för att enskilda medarbetare inte orkar och en vilja att erbjuda stöd. Omorganisationen är omfattande och komplex och det är svårt för den enskilde att sätta sig in i alla delar. Att försöka förstå allt ökar snarare på förvirringen än blir klargörande. Det är en genomgripande förändring som för många innebär att en ny identitet måste formas. Mycket tid och energi kommer att behöva läggas på detta under lång tid framöver. Önskningar om att skynda på processen och att sakta ner den finns parallellt. De individuella behoven kan aldrig vara fullt ut synkroniserade med organisationens krav på tempo. För många är väntan mer stressande än den omställning som ny organisationstillhörighet och flytt medför. Det viktiga nu, när strukturen är lagd, är att varje institution, avdelning, arbetsgrupp och individ ges möjlighet att skapa sin egen handlingsplan. Chefer på olika nivåer skall använda riskanalysen för att se över vilka konsekvenser och risker som finns för deras personal och planera relevanta insatser för att minimera dessa risker. Siw Lagerkvist Leg psykolog/organisationskonsult Platschef Avonova Hälsa Tfn e-post: 8

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

Bilaga till policy Kränkande särbehandling

Bilaga till policy Kränkande särbehandling Bilaga till policy Kränkande särbehandling Bilaga till policy Kränkande särbehandling 1(7) Innehållsförteckning Bilaga till Landstinget Blekinges policy Kränkande särbehandling... 3 Inledning... 3 1. Vad

Läs mer

Handlingsplan för arbetsmiljöarbete vid Konsthögskolan, Umeå

Handlingsplan för arbetsmiljöarbete vid Konsthögskolan, Umeå Handlingsplan för arbetsmiljöarbete vid Konsthögskolan, Umeå Arbetsmiljö, hälsa och lika villkor Umeå universitet ska vara en arbetsplats som präglas av respekt för och tillit till individen samt vara

Läs mer

Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk utveckling. Hur ska vi arbeta utifrån Mål och strategier för Uppsala universitet? Samtal med Eva Åkesson

Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk utveckling. Hur ska vi arbeta utifrån Mål och strategier för Uppsala universitet? Samtal med Eva Åkesson Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk utveckling. Hur ska vi arbeta utifrån Mål och strategier för Uppsala universitet? Samtal med Eva Åkesson Min bakgrund Professor kemisk fysik (femtokemi, dissociationsreaktioner,

Läs mer

1 Hantering av individärenden

1 Hantering av individärenden Sida 1 av 5 HÖGSKOLAN I BORÅS BESLUT fattat av rektor 25 maj 2010 Dnr 290-10-92 RUTINER VID DISKRIMINERING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH ANDRA TRAKASSERIER AV ANSTÄLLDA VID HÖGSKOLAN I BORÅS 1 Hantering av

Läs mer

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Definition Återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda medarbetare eller chefer på ett kränkande sätt

Läs mer

HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD

HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD INLEDNING Vi vill alla ha och behöver en chef som ser oss, som är tydlig med sina förväntningar och som inspirerar oss till att

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Reagera Rehabilitering Förebyggande/risker Arbetsmiljö Främjande/förbättra

Läs mer

vem har arbetsmiljöansvaret?

vem har arbetsmiljöansvaret? vem har arbetsmiljöansvaret? Både uthyraren o Arbetstagare som hyrs ut har en speciell situation genom att arbetsgivaren har svårt att påverka arbetsmiljön hos inhyraren. Det är viktigt att såväl uthyraren

Läs mer

Våra viktigaste frågor. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar

Våra viktigaste frågor. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Våra viktigaste frågor Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Skolledarlöner Sveriges Skolledarförbund anser att Sveriges viktigaste chefer skolledarna ska ha lön och anställningsvillkor som motsvarar det

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Riktlinjer för avgång och avveckling

Riktlinjer för avgång och avveckling Riktlinjer för avgång och avveckling Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR AVGÅNG OCH AVVECKLING I HAPARANDA STAD Inledning Avveckling av personal är en uppgift som kräver

Läs mer

Att sätta lön 1 (15)

Att sätta lön 1 (15) Att sätta lön 1 (15) 2 (15) Innehåll Lönesättning... 3 Lönepolicy vid Stockholms universitet... 4 När sätts ny lön?... 6 Ansvar för lönesättning... 7 Lönerevision... 8 Lönekriterier... 9 Lönekriterier

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER

HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER Antagen av kommunfullmäktige 2006-05-22 27 HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER INLEDNING Ånge kommun har som arbetsgivare ansvar för arbetsmiljön. Kränkande särbehandling

Läs mer

Akademiskt chef- och ledarskap några tankar kring uppdrag, roller och utmaningar. Eva Åkesson och Anders Malmberg

Akademiskt chef- och ledarskap några tankar kring uppdrag, roller och utmaningar. Eva Åkesson och Anders Malmberg Akademiskt chef- och ledarskap några tankar kring uppdrag, roller och utmaningar Eva Åkesson och Anders Malmberg Eva Åkesson - bakgrund Professor kemisk fysik (femtokemi, dissociationsreaktioner, energi

Läs mer

Uppföljning av Organisation 2013 sammanfattande rapport

Uppföljning av Organisation 2013 sammanfattande rapport Rapport 141031 Dnr: 2014/54-1.2 Karin Lundhgren Uppföljning av Organisation 2013 sammanfattande rapport Så gjordes uppföljningen I februari 2014 beslutade rektor att den nya organisationen som trädde i

Läs mer

Protokoll fört vid föredragning för rektor 2015-06-11

Protokoll fört vid föredragning för rektor 2015-06-11 1 (8) Protokoll fört vid föredragning för rektor 2015-06-11 Ärende 1. Förslag till ledamot i styrelsen för Stiftelsen Karl Jeppssons Minne (dnr SU FV-1.2.2-1935-15). Föredragande: Anna Riddarström, Ledningskansliet.

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.

Läs mer

Kommunikationsplan med aktivitetsplanering för Fakultetsnämnden ekonomi och design, FED

Kommunikationsplan med aktivitetsplanering för Fakultetsnämnden ekonomi och design, FED 1(5) ( Växjö och Kalmar 2012-08-23 Kommunikationsplan med aktivitetsplanering för Fakultetsnämnden ekonomi och design, FED Inledning Målet med upprättandet av kommunikationsplanen är att synliggöra kommunikationen

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Riktlinjer för personsäkerhet vid Uppsala universitet

Riktlinjer för personsäkerhet vid Uppsala universitet Dnr UFV 2012/487 Riktlinjer för personsäkerhet vid Uppsala universitet Hot och våld Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Ansvar 3 3 Mål 3 4 Personsäkerhet 4 4.1 Hot och våld i arbetsmiljön 4 4.2 Arbetsgivaransvaret

Läs mer

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Skyddsombud arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det står i arbetsmiljölagen. Ett skyddsombud (arbetsmiljöombud)

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY)

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY) MEDARBETARUNDERSÖKNING 213 LÄSVÄGLEDNING 1 I denna rapport presenteras resultaten från medarbetarundersökningen 213. Överst till vänster står namnet på enheten rapporten gäller för. Antal svar i rapporten

Läs mer

Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling

Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling Antagen av kommunfullmäktige 2008-02-13 5 INLEDNING Enligt Jämställdhetslagen och Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 1993:17 ska arbetsgivaren

Läs mer

Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön

Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön Det är arbetsgivarens skyldighet att göra en kartläggning av riskerna i arbetsmiljön. När denna görs ska man tänka på att arbetsmiljö inte enbart är fråga

Läs mer

Enkät Frågor om projektarbete. Frågor om hot och våld. Framtagen av projektgruppen Bättre beredd än rädd. Mars 2012

Enkät Frågor om projektarbete. Frågor om hot och våld. Framtagen av projektgruppen Bättre beredd än rädd. Mars 2012 Enkät Frågor om projektarbete. Frågor om hot och våld. Framtagen av projektgruppen Bättre beredd än rädd. Mars 2012 Inledande frågor 1. Var arbetar du? (1) Namn på arbetsplatsen (2) Namn på arbetsplatsen

Läs mer

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö STYRDOKUMENT Sida 1(10) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Område 1 Styrning och ledning Fastställd KSAU, 2012-04- 24, 70 Program 1.2 Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje

Läs mer

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ.

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ. Version 2015-08-25 2 Inledning Upprättad Vindelns kommun har som mål att skapa och bevara goda arbetsmiljöförhållanden 2010-01-18 på sina arbetsplatser. I den andan har denna policy avseende arbetsanpassning

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Styrdokument Trakasserier och kränkande särbehandling Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Beslutat av rektor 2012-08-21 Dnr HIG 2012/1028 1 Trakasserier och kränkande

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöpolicy Innehållsförteckning Kommunens målsättning 3 Definition av begreppet arbetsmiljö 3 Regelverk 3 Delegation 4 Systematiskt arbetsmiljöarbete undersöka, åtgärda och följa upp 4 Samverkan

Läs mer

Stockholms universitets handlingsplan för breddad rekrytering 2009-2012

Stockholms universitets handlingsplan för breddad rekrytering 2009-2012 1 (7) 2009-02-19 Dnr SU 29-0405-09 Stockholms universitet Studentavdelningen Stockholms universitets handlingsplan för breddad rekrytering 2009-2012 1. Inledning Stockholms universitet - Det öppna universitetet

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2015/16

FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2015/16 FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2015/16 SACO-S lokalförening vid KTH Kommunikation, delaktighet och kunskapsutbyte Kommunikationen med potentiella medlemmar och medlemmar måste förbättras och formerna förnyas.

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 2016 Humanistisk samhällsvetenskapliga området

Verksamhetsplan 2015 2016 Humanistisk samhällsvetenskapliga området Verksamhetsplan för HS området 2015-2016 1 Verksamhetsplan 2015 2016 Humanistisk samhällsvetenskapliga området Verksamhetsplan för HS området 2015-2016 3 Verksamhetsplan för HS-området 2015-2016 I denna

Läs mer

Handlingsplaner för arbetsmiljö, miljö och lika villkor

Handlingsplaner för arbetsmiljö, miljö och lika villkor Handlingsplan för Arbetsmiljö Institution/motsvarande: IMH Behandlad i LSG den: -02-28 Fastslagen i institutionsstyrelsen/ motsvarande den: -03-07 Beskrivning av vision: Nulägesbeskrivning: Utvecklingsområde

Läs mer

Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) - rapport

Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) - rapport Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum Diarienummer 2014-03-03 2012/85 Personalenhetschef Helen Svensson 0410-73 34 96, 0708-81 79 35 helen.svensson@trelleborg.se Bildningsnämnden Uppföljning av det systematiska

Läs mer

Samverkansavtal för Malmö högskola

Samverkansavtal för Malmö högskola Samverkansavtal för Malmö högskola Inledning Dnr Mahr 19-2012/488 Malmö högskolas samverkansavtal har verksamheten och medarbetarna i fokus. Det ställer krav på ledarskap och medarbetarskap, två begrepp

Läs mer

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan Arbetsmiljö för chefer Ett utbildnings- och faktamaterial Prevent 3:e upplagan Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att

Läs mer

Resultatet av inspektionen

Resultatet av inspektionen 2014-06-03 IRS 2014/8518 1 (1) Enheten för region syd Hans Barkenfelt, 010-730 9676 Trelleborgs kommun 231 83 TRELLEBORG Resultatet av inspektionen Ert org. nr 212000-1199 Arbetsställe Bildningsförvaltningen

Läs mer

ARBETSMILJÖAVTAL. för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET

ARBETSMILJÖAVTAL. för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET ARBETSMILJÖAVTAL för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET ARBETSMILJÖAVTAL för försäkringsbranschen (från och med 1 januari 1995)

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Personalpolitik Ägare/ansvarig Personalchef Antagen av Personalenheten 2005-03-31 Revisions datum Förvaltning KSF, stab Dnr Giltig fr.o.m.

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Kommunens mål och policy Skövde kommun har angett mål och policy för arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbetet i särskilda handlingsprogram. Här

Läs mer

UFV 2011/619. Prefektens uppgifter och beslutanderätter

UFV 2011/619. Prefektens uppgifter och beslutanderätter UFV 2011/619 Prefektens uppgifter och beslutanderätter Innehållsförteckning Förutsättningar 3 Uppgifter 3 Beslut 5 2 Förutsättningar Organisation och ansvarsfördelning Arbetsordning för Uppsala universitet

Läs mer

Avtal om Samverkan inom

Avtal om Samverkan inom Avtal om Samverkan inom Sidan 1 av 7 Företagscentralt samverkansavtal inom TraffiCare AB 1 Bemyndigande Detta avtal sluts med stöd av avtalet Utvecklingsavtal tecknat den 15 april 1982. SAF-LO- PTK. 2

Läs mer

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det är fastslaget i arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren

Läs mer

Medarbetarundersökning Sept. 2010

Medarbetarundersökning Sept. 2010 Medarbetarundersökning Sept.. BAKGRUNDSFAKTA Besvarad av: Ej besvarad av: Vilken avdelning arbetar du på? Telefonsälj Kalmar (%) Telefonsälj/Fältsälj Stockholm Utvecklingsavdelningen Teknik (%) CR (%)

Läs mer

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att det är ett lagstadgat krav. 2. För att arbetsmiljön påverkar personalens hälsa och

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

Man dömer sig själv efter situation, men andra dömer man bara efter handling - man vet inte situationen.

Man dömer sig själv efter situation, men andra dömer man bara efter handling - man vet inte situationen. När ska vi som kollegor ge varandra feedback? Generellt Det kan finnas naturliga orsaker till beteendet så man behöver kanske inte ge feedback till allt. Man måste också bedöma läget angående dagsformen

Läs mer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) REHABILITERINGSPROCESSEN är en process som innefattar flera skeden. Initiativet kan komma från den enskilde eller från ansvarig arbetsledare. En rehabiliteringsutredning är ett

Läs mer

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen En rapport från SKTF Maj 3 Inledning SKTF har genomfört en medlemsundersökning med telefonintervjuer bland ett slumpmässigt

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 SKÅNE LÄN

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 SKÅNE LÄN KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 SKÅNE LÄN Kund: SSR Akademikerförbundet Kontakt: Stina Andersson Datum: 19 Januari 2015 Konsult: Gun Pettersson Tel: 0739 40 39 16 E-post: gun.pettersson@novus.se Bakgrund

Läs mer

Jämställdhetsplan 2011 2013

Jämställdhetsplan 2011 2013 Jämställdhetsplan 2011 2013 Antagen av institutionsstyrelsen 2011-06-08 Innehåll Jämställdhet mellan kvinnor och män... 2 Ansvarsfördelning... 2 Jämställdhetsplanen antagen 2007... 3 Läget vt- 11... 3

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal 1 Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal De centrala parterna har ett gemensamt synsätt om samverkan och kompetens inom hälso- och arbetsmiljöområdet i kommuner och landsting.

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Chefs- och medarbetarpolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses styrelser 2011-02-21 Dokumentansvarig: Personalchef

Läs mer

Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet

Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet 1 (6) 2009-06-25 Dnr SU 31-0587-09 Linda Stridsberg Utredare Ledningskansliet Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet Ett gemensamt kvalitetsarbete Studenternas inflytande

Läs mer

Alkohol- och drogmissbrukspolicy för Torsby kommuns anställda

Alkohol- och drogmissbrukspolicy för Torsby kommuns anställda Alkohol- och drogmissbrukspolicy för Torsby kommuns anställda Antagen av Kommunstyrelsen 2008 01 14 7 2 Syftet Syftet med denna policy är att förebygga ohälsa, tillbud och olyckor på Torsby kommuns arbetsplatser

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE 1 SAM... ingen bisyssla! Skapad 2015-09-23 2 Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att vi i det dagliga arbetet: uppmärksammar och tar hänsyn till alla förhållanden i arbetsmiljön som kan påverka de anställdas

Läs mer

Nationell forskarskola för lärare i naturvetenskapliga ämnen (NaNo).

Nationell forskarskola för lärare i naturvetenskapliga ämnen (NaNo). Nationell forskarskola för lärare i naturvetenskapliga ämnen (NaNo). Kontaktpersoner Professor Per-Olof Wickman, Koordinator per-olof.wickman@mnd.su.se 070-958 84 58, 08-1207 6591 Universitetslektor Iann

Läs mer

Riktlinjer. Övertalighet

Riktlinjer. Övertalighet Riktlinjer Övertalighet FÖRORD Det är viktigt att Luleå kommuns verksamheter har ett enhetligt synsätt kring begreppet övertalighet. Min förhoppning är att dessa riktlinjer ska bli ett bra stöd i samband

Läs mer

KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET

KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET 1 SU FU-2.11.1-3666-14 KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET Fastställd av rektor 2014-12-18 2 INNEHÅLL 1 Syfte och mål 3 2 Händelser som omfattas av krisplan 3 3 Krisledningsstruktur 4 3.1 Krisledningsgruppen

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 2013-06-07 Inom ämnet ges

Läs mer

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Ett vägledningsdokument till Arbetsmiljöverkets mallverktyg Startpaket SAM, som bygger på föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete,

Läs mer

Information. Så fungerar samverkan på olika nivåer. Enköpings kommun

Information. Så fungerar samverkan på olika nivåer. Enköpings kommun Information Så fungerar samverkan på olika nivåer Enköpings kommun Foto IBL Innehåll Inledning 5 Detta är samverkansavtalet 6 CSG central samverkansgrupp 8 FSG förvaltningens samverkansgrupp 10 SG enhetens

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

Fråga 1. Fråga 2. Fråga 3

Fråga 1. Fråga 2. Fråga 3 Doktoranders arbetsmiljö - enkät december 2009 57 st svar Fråga Är du nöjd med din arbetstid? Nej jag jobbar för mycket 4 25% Ja det är lagom 40 70% Nej jag jobbar för lite 3 5% Fråga 2 Håller du i någon

Läs mer

Riskbedömning genom friskfaktorer

Riskbedömning genom friskfaktorer Januari 2012 Sida 1 Riskbedömning genom friskfaktorer 8 Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

ATT UTVECKLA LEDNINGSGRUPPENS ARBETE

ATT UTVECKLA LEDNINGSGRUPPENS ARBETE ATT UTVECKLA LEDNINGSGRUPPENS ARBETE SYFTEN SAMMANSÄTTNING NIVÅER UTMANINGAR FUNKTION OCH VILLKOR ÅTGÄRDER HÅKAN JÖNSSON Psykolog, konsult HÅKAN JÖNSSON KONSULT AB www.hakanjonsson.com info@hakanjonsson.com

Läs mer

1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS. 1. Bakgrund till rekommendationen

1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS. 1. Bakgrund till rekommendationen 1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS 1. Bakgrund till rekommendationen EU:s centralorganisationer på arbetsmarknaden UNICE/UEAPME, CEEP och EFS ingick ett ramavtal om

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Foto: Urban Orzolek Arbetsmiljöverket har arbetat med ett mål- och visionsprojektet mellan februari och augusti 2008.

Läs mer

Mejl och mobilpolicy

Mejl och mobilpolicy Mejl och mobilpolicy Tillgänglighet efter arbetstid blir allt vanligare och har många orsaker. Många tjänstemän har fått friare arbetstider och ges allt större möjlighet att utföra arbetsuppgifter på distans.

Läs mer

Lärarnas arbetsmiljö

Lärarnas arbetsmiljö www.pwc.se Revisionsrapport Marie Lindblad Cert. kommunal revisor Lärarnas arbetsmiljö Skellefteå kommun Linda Marklund Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...3

Läs mer

Lokal handlingsplan för arbetsmiljöarbete vid enheten Verksamhetsstöd 2015-2017 1 (6) 2014-12-17. Dnr 897-14

Lokal handlingsplan för arbetsmiljöarbete vid enheten Verksamhetsstöd 2015-2017 1 (6) 2014-12-17. Dnr 897-14 1 (6) 2014-12-17 Dnr 897-14 Verksamhetsstöd, HR Liisa Falk, personalhandläggare Lokal handlingsplan för arbetsmiljöarbete vid enheten Verksamhetsstöd 2015-2017 Handlingsplanen har utarbetats i enlighet

Läs mer

Kompetensutveckling inom Lunds Universitets Bibliotek. Karin Ohrt Biblioteksdirektionen

Kompetensutveckling inom Lunds Universitets Bibliotek. Karin Ohrt Biblioteksdirektionen Kompetensutveckling inom Lunds Universitets Bibliotek Karin Ohrt Biblioteksdirektionen Kompetensutvecklingsinsatser 200 000 avsatt i budget för Biblioteksdirektionen Stöd från ESF 50 utbildningar per år

Läs mer

Handlingsplan för ständiga förbättringar

Handlingsplan för ständiga förbättringar Handlingsplan för ständiga förbättringar Varje enhet ska effektivisera sin verksamhet genom att genomföra ständiga förbättringar, som ska ske inom ramen för ordinarie kvalitetsarbete. Med minst en förbättring

Läs mer

1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet?

1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet? 1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet? 1. Målet med samverkansavtalet är en väl fungerande verksamhet med hög delaktighet från medarbetarna i vardagsfrågor och en god relation mellan

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

kränkande särbehandling

kränkande särbehandling En lathund om hur man hanterar kränkande särbehandling vem som helst kan bli utsatt för kränkande särbehandling Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap STOCKHOLMS UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar 1 Sammanfattning Hälsobarometern våren 2015 Tre fjärdedelar av de tillfrågade företagsledarna är inte oroliga för att medarbetarna ska sjukskriva sig.

Läs mer

En lathund om hur man hanterar. kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N?

En lathund om hur man hanterar. kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N? En lathund om hur man hanterar kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N? Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade

Läs mer