Konsekvensbedömning / riskanalys med anledning av omorganisationen av institutionerna inom lärarutbildningen, Stockholms universitet.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2010-06-23. Konsekvensbedömning / riskanalys med anledning av omorganisationen av institutionerna inom lärarutbildningen, Stockholms universitet."

Transkript

1 Konsekvensbedömning / riskanalys med anledning av omorganisationen av institutionerna inom lärarutbildningen, Stockholms universitet. Rapport Typ av förändring: År 2008 skedde ett samgående mellan Lärarhögskolan i Stockholm, belägen i Konradsberg, och Stockholms universitet, beläget i Frescati. I samband med samgåendet flyttade det centrala Lärarutbildningskansliet och USOS, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling, till Frescati. Två temporära institutioner, Utep och UHS, bildades och verksamheten bedrivs i Konradsberg. I Konradsberg finns också Specialpedagogiska institutionen, bibliotek och mediaverkstad, ( Lärum ), ett Regionalt utvecklingscentrum, RUC. Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik flyttar till Frescati den 21 juni Som ett led i integreringen av lärarutbildningen sker en omorganisation av institutionerna inom lärarutbildningen samt flytt av samtliga verksamheter från Campus Konradsberg till Campus Frescati. Enligt regeringsbeslut skall den nuvarande lärarutbildningen ersättas av en ny lärarutbildning som skall starta hösten Samtidigt antas studenter till den gamla lärarutbildningen, vilket medför att den nya pågår samtidigt som man under en 4-5-årsperiod kommer att ha studenter som studerar enligt den gamla ordningen. Den nya organisationen kommer enligt information på Stockholms universitets hemsida att medföra: Den allmändidaktiska delen av Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete, DOPA, sammanförs med Pedagogiska institutionen. Institutionen får benämningen Institutionen för pedagogik och didaktik. Den förskoledidaktiska delen inom DOPA sammanförs med Institutionen för barn och ungdomsvetenskap, BUV. Rektor kommer att fastställa institutionens benämning efter beredning av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden. Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling, USOS, ändrar benämning till Institutionen för språkämnenas didaktik. Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot humaniora och samhällsvetenskap, UHS, upphör som institution. Rektor ska fastställa institutionsplacering för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik efter beredning av respektive fakultetsnämnd. Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot tekniska, estetiska och praktiska kunskapstraditioner, UTEP, upphör som institution. Rektor kommer att fatta beslut om överföring av verksamhet inom området idrott och hälsa till Gymnastik- och idrottshögskolan. Verksamheten inom området teknik flyttas till Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, MND, medan utbildningen av yrkeslärare flyttas till Institutionen för pedagogik och didaktik och utbildningen av grundlärare med inriktning mot fritidshem, inklusive dess praktisk-estetiska uppdrag, flyttas till den institution som bildas av nuvarande BUV och den förskoledidaktiska delen av DOPA. 1

2 Berörda arbetsplatser och arbetsgrupper Flytten berör samtliga institutioner i Konradsberg, ca 350 personer både TA personal och lärare. De studenter som finns på samtliga utbildningsvetenskapliga institutioner idag inkl. de som redan flyttat till Frescati är mellan studenter. Omorganisationen berör också de institutioner i Frescati som skall bedriva lärarutbildning och således ta emot personal från de nedlagda institutionerna i Konradsberg eller ombildas och byta namn. Således är detta en mycket stor förändring som i många delar berör ett stort antal medarbetare och studenter; ny organisation, flytt av verksamheter och ny lärarutbildning. Tidpunkt för genomförandet av förändringen Den nya organisationen träder i kraft och beräknas vara genomförd i alla delar den Den nya lärarutbildningen startar hösten Uppdraget Konsekvensbedömningar ska genomföras inför planerade förändringar med syfte att i första hand eliminera risker, såväl fysiska som psykiska, och i andra hand minimera effekter som kan innebära risker för ohälsa. Vid ett möte med den med anledning av omorganisationen bildade Riskanalysgruppen (bestående av huvudskyddsombud, representanter för doktorander och studenter samt arbetsgivare) den 12 april, uppdrogs Avonova Hälsa, i enlighet med gällande lagkrav; (Föreskriften om Systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1), att genomföra en konsekvensbedömning/riskanalys. I samråd med riskanalysgruppen utsågs de personer som skulle intervjuas, de fora där resultatet skulle stämmas av/återkopplas och diskuteras och vilka ansvariga som skulle delges resultatet. Varje återkopplingstillfälle gav också förnyad information att lägga till den slutliga rapporten. Dessa personer har intervjuats: Prefekter på Utep, Dopa, UHS, Pedagogiska institutionen, BUV Administrativa chefer på Utep, Dopa och USOS Huvudskyddsombud Medarbetare, chef och skyddsombud på Lärarutbildningskansliet Ett urval medarbetare på RUC Byggnadsplanerare Resultatet har återkopplats till följande ansvariga chefer. Personalchef, Chefen för Studentavdelningen, Förvaltningschef samt Vice rektor Resultatet har stämts av i Riskanalysgruppen samt SIAM Samverkan i Arbetsmiljön. I anslutning till avstämningsmöten har synpunkter inkommit via mejl från enskilda. Intervjuerna genomfördes under perioden 3 maj till 16 juni. Den 3 maj hade ännu inte beslut tagits om den nya institutionsorganisationen och osäkerheten om framtiden var mycket stor. Det var också oklart om SU skulle ansöka om examenstillstånd för samtliga fyra nya lärarexamina. Det var svårt för de berörda medarbetarna att förhålla sig till framtiden då den upplevdes mycket diffus. Beslut om den nya institutionsorganisationen togs i universitetsstyrelsen den 21 maj 2010 och beslut att ansöka om examensrätter togs den 28 maj. 2

3 Resultat Tänkbara negativa konsekvenser och risker för ohälsa Brist på ändamålsenliga undervisningslokaler och arbetsplatser. Viss undervisning kräver mycket material. Att arbeta på båda ställena med resor och transport av undervisningsmaterialmaterial är extremt tungt, stressande och ohållbart för läraren. Tillfälliga nödlösningar blir dyra i långa loppet. Icke-ändamålsenliga lokaler pga. bristande kunskaper om behov. Många studenter på lärarutbildningen har barn och risken finns att bristen på lokaler gör att undervisning läggs på tider som inte passar. Tidsaspekten Förberedelsetiden är kort, startpunkten för den nya organisationen ligger vid en redan hårt belastad tidpunkt på året och genomförandetiden medför för några att det går för snabbt och för andra att väntan blir för lång. Den erfarenhet som gjordes i samband med samgåendet visar att förberedelserna tar betydligt längre tid än de tre månader man nu har på sig. En för långsam process ökar risken att kompetens går förlorad genom att medarbetare lämnar SU. Åtgärder för att eliminera eller minimera negativa effekter En ordentlig översyn och samordning bör göras innan verksamheter flyttas över. Det bör finnas en ansvarig med god kännedom om verksamheten på varje institution som kan vara Byggplaneringens bollplank Läraren skall ha sin arbetsplats i anslutning till undervisningslokalerna. En konkret tidplan för varje institution bör tas fram. Där skall framgå vad som skall göras, hur och när samt vem som är ansvarig. Bristen på konkret tidplan upplevs som stressande. Såväl kvantitativ överbelastning som lång tid av ovisshet och väntan skapar stress. En temporär resursförstärkning av TApersonal bör finnas. Ökad arbetsbelastning på vissa yrkesgrupper TA-personal, informatörer, lärare, prefekter kommer alla att bli hårt belastade. TA-personalen lyfts fram som en särskilt All omorganisation medför ökad belastning och stress. Resursförstärkning för att avlasta är centralt. Personalen bör vid behov erbjudas hjälp med stresshantering. Insatser för att förebygga 3

4 utsatt grupp. Belastningen på Studentavdelningen kommer också att bli stor, då många frågor från studenterna och övergångsbestämmelser kommer att behöva hanteras. eller reducera stress; stresshantering eller mindfulness för arbetsgruppen eller individuella insatser kan erbjudas av Avonova Hälsa. Det är viktigt att visa uppskattning gentemot de medarbetare som har kämpat, gärna i form av gemensam aktivitet eller annan lämplig belöning. Chefer har ett särskilt ansvar för att upptäcka signaler och vidta åtgärder eller erbjuda stöd. Upplösningen av institutioner och arbetsgrupper Gruppklimatet påverkas negativt med ohälsa som följd. En situation kan uppstå där enskilda medarbetare fått besked och andra inte, några är nöjda och andra inte. Chefer har i sin roll att såväl hantera och härbärgera egen stress som medarbetarnas. Detta ställer stora krav och handledning är ett sätt att bättre rusta chefen för sin svåra uppgift. Chefen bör ha en framtidsdialog med varje medarbetare om önskningar, kompetens och utveckling. Stöd, kontinuerliga gruppsamtal, bör erbjudas arbetsgruppen såväl som individuellt samtalsstöd vid behov. För doktoranderna finns en oro att handledaren skall komma till en annan institution. Arbetet försvåras pga. bristande service. En grundservice bör finnas kvar I Konradsberg till den sista försvinner. Att göra ett ordentligt avslut, gravöl, är ett verksamt sätt för att sätta punkt och lämna det gamla och främja en positiv övergång till det nya sammanhanget. Att komma till ett nytt sammanhang Icke självvalda uppbrott skapar risk för nedstämdhet och bristande välbefinnande. Det finns en risk att medarbetarens kompetens är okänd på det nya arbetsstället och därför inte tas tillvara eller att man får mindre kvalificerade arbetsuppgifter eller att konkurrens om arbetsuppgifter uppstår om de krockar. Det finns också en risk att den institution som tar emot lärarutbildning eller då delar flyttar in upplever att de är intakta och på så Helt nya arbetsgrupper bildas. Hos den mottagande eller nybildade institutionen bör finnas en beredskap som inkluderar alla. Ett inkluderande förhållningssätt hos prefekter och andra chefer är viktigt. Att skapa förutsättningar för varje medarbetare att kunna utföra sina arbetsuppgifter är den viktigaste faktorn för att minimera negativa hälsoeffekter för den enskilde medarbetaren Det gör man genom att tydliggöra vars och ens roll, säkerställa att 4

5 sätt inte tar i beräkning att omorganisationen påverkar alla. Förlust av identitet, professionella och sociala positioner och relationer Olika kulturer hos gamla LHS och SU blir tydliga. Kan skapa negativa möten mellan människor. Det finns en stark föreställning att allt som representerar gamla LHS skall bort, vilket medför att medarbetare som lagt ner stort engagemang i olika projekt upplever att det inte längre har ett värde. En mycket stark känsla av diskvalificering. de nödvändiga verktygen finns och att adekvat ledning och uppföljning ges. Man bör även skapa förutsättningar för samarbete genom gemensamma projekt Teambuilding är en metod som syftar till att främja arbetsgruppens utveckling. Aspekter av kulturmöten är ett givet inslag. Företagshälsovården har kompetens och erfarenhet av detta. Skapa förutsättningar, lönemässigt och tidsmässigt för fler att disputera. Den planerade Forskarskolan på BUV är ett exempel på Skapa möjligheter till genuint samarbete i projekt, t ex med erfarna adjunkter och doktorander Relativt många icke-disputerade lärare i en miljö där flertalet förväntas vara det och också betraktas som kvalitativt bättre Upplevelser av degradering från att duga till att uppleva att man inte gör det. Duktiga lärare med lång erfarenhet förlorar självkänsla. Att ta in disputerade, som har behörighet att undervisa på lärarutbildningen, medför att adjunkterna blir hårt belastade, då de tvingas ta hand om den som kommer in och sköta det administrativa arbetet runt kursen adjunkterna får göra grovjobbet TA personalen hamnar i skymundan då lärarnas behov får högre prioritet Risk att enskilda medarbetare får mycket litet inflytande över sin arbetssituation, får anpassa sig dit man kommer eller ta det som blir över. För TA-personalen som är få och splittras upp på fler institutioner är det en risk att det inte finns tillräckligt med arbetsuppgifter för varje person. Risk att unga duktiga administratörer lämnar SU Sunt förnuft hos prefekterna i val av tillfälliga lärare Dialog med nuvarande chef om framtiden samt god beredskap på den nya arbetsplatsen för mottagande av nya kollegor. 5

6 Medarbetare som närmar sig pension eller inte orkar Dessa utgör helt klart en riskgrupp och det är viktigt att ta hänsyn till dem för att undvika ohälsa eller vantrivsel. Generellt beskrivs en förändringströtthet i organisationen. Ohälsan, i form av oro, är redan hög hos några medarbetare. Risker relaterade till genomförandet av förändringsprocessen. - Bristande information Ökad oro hos medarbetarna till följd av motsägelsefull information från olika ledande personer eller från samma person. Detta medför spekulationer, ryktesspridning och ökad oro och förvirring. - Beslut på skilda nivåer dröjer I detta tomrum ökar ryktesspridningen. Arbetsuppgifter som behöver göras hopar sig, man kan inte ta itu med allt som man vet behöver göras. Detta leder till ökad oro och stress hos medarbetare såväl beträffande den egna framtiden som verksamheten. Kompetens försvinner pga. osäkerhet om framtiden. Processer, som behöver startas i god tid, blir försenade och omorganisationen tappar fart och personalen tappar energi Det krävs dialog med medarbetare om framtiden och ett ett mått av valfrihet och generösa villkor för dem som vill gå tidigare. Dessa villkor bör presenteras snarats möjligt. SU har redan idag ett avtal med Företagshälsovården med generösa villkor beträffande individuellt stöd till medarbetare. På Avonova Hälsa är medvetenheten om kommande behov hög och en beredskap finns för att möta dessa. Individuell coachning erbjuds också av konsult anlitad av SU. På SU:s hemsida läggs kontinuerligt information ut om beslut och vad dessa innebär i praktiken. Där besvaras också en rad generella frågor. En frågelåda kan vara ett sätt som ger varje medarbetare möjlighet att ställa sina frågor. Tydlig informationsstruktur där chefer, fackliga företrädare och andra nyckelpersoner blir informerade och får samma information. Dialog, tydlighet och information är verktygen för en framgångsrik process. Ta tillvara den kompetens och erfarenhet som finns hos skilda befattningshavare av liknande processer. Flyttmanualen, som togs fram i samband med samgåendet, kan användas. - Otydlig beslutsordning Fakta och personliga tyckanden blandas ihop vilket påverkar tilliten till ledning och till processen som sådan. En upplevelse av att besluten redan är tagna och att något egentligt inflytande inte finns. Minskat förtroende för ledningen. 6

7 - Skilda verklighetsbilder hos ledning, chefer och medarbetare - svårt att förstå varandra och få gehör för alla de konkreta frågor och arbetsuppgifter som flytten innebär. - Lärarutbildningen behandlas styvmoderligt och med en förmyndarmentalitet Upplevelser av diskvalificering och nedvärdering - Otydligheter gällande regelverk och arbetsrättsliga frågor Skapar ökad stress och oro om det ges luddiga eller motsägelsefulla besked. Exempel på frågor Får man ta med sig sina år? Villkor för att gå tidigare? Villkor för att bli doktorand? LAS-regler Att behandla alla lika och att samma regelverk skall gälla för lärarutbildningen som för andra utbildningar på SU, men med hänsyn till det som är specifikt för lärarutbildningen. Information läggs ut på hemsidan eller besvaras via frågelådan. -Alla resurser läggs på den nya lärarutbildningen och den gamla förlorar i kvalitet, vilket får negativa konsekvenser för studenterna Risker relaterade till styrning och samordning Ledningen saknar erfarenhet av lärarutbildning. Den nya ledningsgruppen som består av dekanerna, förvaltningschef och vicerektor kommer alla från SU Det finns en oro att för lärarutbildningen viktiga frågor hamnar mellan stolar eller felaktiga beslut tas. Att Lärarutbildningskansliet upphör oroar, då man befarar att den samlade kunskapen om lärarutbildningarna går förlorad. Brist på rutiner för hantering överinstitutionella frågor Ökad arbetsbelastning och stress genom att oklarheter uppstår. Starka önskemål om en särskild fakultet eller styrorgan har uttryckts, men mer som önsketänkanden än realistiska förslag. Tydligt samordningsansvar och en tydlig hemvist för varje utbildning, personal och student en ingång och en tillhörighet är en förutsättning för att minska kaos. Det är viktigt att det finns en överblick och kanaler på olika nivåer för studenterna att påverka sin utbildning 7

8 Några avslutande kommentarer och reflektioner: Historiken bakom samgåendet och de erfarenheter som hittills gjorts visar på att det finns starka upplevelser av diskvalificering och degradering av tidigare LHS-medarbetare. För många är detta en smärtsam process med en hög grad av sårbarhet hos enskilda individer. För de verksamheter som fortfarande är kvar i Konradsberg har det inneburit ett par års frist och nu står man inför den oundvikliga framtiden. Hotet kommer närmare och oro och motstånd ökar. Denna riskanalys präglas mycket av detta och farhågorna är starka. Samtidigt är det viktigt att ta med några motbilder och framgångsfaktorer: Det finns en i grunden stor förståelse för och insikt om behovet av denna förändring. Det finns hos många medarbetare positiva förväntningar på att den nya institutionstillhörigheten skall bli professionellt berikande. Det finns en positiv attityd till att bedriva lärarutbildning på fakulteterna. Det finns en medvetenhet hos chefer om vikten av att inkludera alla. Det finns en medvetenhet om hur smärtsam processen är och en förståelse för att enskilda medarbetare inte orkar och en vilja att erbjuda stöd. Omorganisationen är omfattande och komplex och det är svårt för den enskilde att sätta sig in i alla delar. Att försöka förstå allt ökar snarare på förvirringen än blir klargörande. Det är en genomgripande förändring som för många innebär att en ny identitet måste formas. Mycket tid och energi kommer att behöva läggas på detta under lång tid framöver. Önskningar om att skynda på processen och att sakta ner den finns parallellt. De individuella behoven kan aldrig vara fullt ut synkroniserade med organisationens krav på tempo. För många är väntan mer stressande än den omställning som ny organisationstillhörighet och flytt medför. Det viktiga nu, när strukturen är lagd, är att varje institution, avdelning, arbetsgrupp och individ ges möjlighet att skapa sin egen handlingsplan. Chefer på olika nivåer skall använda riskanalysen för att se över vilka konsekvenser och risker som finns för deras personal och planera relevanta insatser för att minimera dessa risker. Siw Lagerkvist Leg psykolog/organisationskonsult Platschef Avonova Hälsa Tfn e-post: siw.lagerkvist@avonova.se 8

Organisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt?

Organisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt? Organisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt? www.feelgood.se Faktorer som främjar hälsa Gott ledarskap (rättvist, stödjande, inkluderande) Kontroll i arbetet (inflytande och stimulans)

Läs mer

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsgivarverket Ulrich Stoetzer Med Dr, Psykolog Sakkunnig Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade

Läs mer

Dialogunderlag om arbetsbelastning. arbetsgrupper

Dialogunderlag om arbetsbelastning. arbetsgrupper Dialogunderlag om arbetsbelastning för arbetsgrupper Detta material är tänkt att användas för gruppdiskussioner inom arbetslag, på APT eller inom samverkansgrupper. Varje frågeområde har en kort inledning

Läs mer

Riskanalys Omorganisation av Humanistiska fakulteten (L3.6)

Riskanalys Omorganisation av Humanistiska fakulteten (L3.6) Riskanalys Omorganisation av Humanistiska fakulteten (L3.6) Bilagor som medföljer denna rapport: 1. Riskanalysmatriser per målgrupp 1 Riskanalys omorganisation av Humanistiska fakulteten 1 Bakgrund Enligt

Läs mer

Föreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade ohälsan Ge stöd till arbetsgivare och arbetstagare 2 Arbetsmiljölagen: vidta alla åtgärder

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Upplever ni att sjukskrivningarna p g a psykisk ohälsa ökar hos er? Varför tror ni?

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Upplever ni att sjukskrivningarna p g a psykisk ohälsa ökar hos er? Varför tror ni? AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö www.feelgood.se Faktorer som bidrar till ohälsa Faktorer som främjar hälsa Höga krav och små möjligheter att påverka Bristande medmänskligt stöd i arbetsmiljön

Läs mer

ANVISNINGAR OCH ÅTGÄRDER VID HOT- OCH VÅLDSSITUATIONER VID ÖREBRO UNIVERSITET

ANVISNINGAR OCH ÅTGÄRDER VID HOT- OCH VÅLDSSITUATIONER VID ÖREBRO UNIVERSITET ÖREBRO UNIVERSITET Rektors beslut 101/2005 2005-03-02 Dnr CF 10-358/2004 ANVISNINGAR OCH ÅTGÄRDER VID HOT- OCH VÅLDSSITUATIONER VID ÖREBRO UNIVERSITET Inledning Anvisningarna gäller för medarbetare, studenter

Läs mer

Implementering ny organisation riskanalys

Implementering ny organisation riskanalys HÖGSKOLAN I BORÅS RISKANALYS 1 (7) Implementering ny organisation riskanalys Arbetsgivaren är den som har huvudansvaret för arbetsmiljön. Arbetsmiljöverkets föreskrift om systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

Konsekvens Sannolikhet Riskvärde Ansvarig för åtgärd, klart när? Ansvarig för uppföljning, klart när? Bilaga 1 Rapport A295.306/2014 RISKBEDÖMNINGSUNDERLAG RISKBEDÖMNING: Avseende indelning i tre polisområden

Läs mer

Välkommen till lärarutbildningarna

Välkommen till lärarutbildningarna Välkommen till lärarutbildningarna Höstterminen 2011 Hjärtligt välkommen till Stockholms universitet! Det glädjer oss att du har valt ett av våra lärarprogram. Du kommer att studera vid landets största

Läs mer

Stress det nya arbetsmiljö hotet

Stress det nya arbetsmiljö hotet Stress det nya arbetsmiljö hotet I Sverige har belastningsskadorna varit den största anledningen till anmälan om arbetsskada, men nu börjar stress skadorna att gå om. Kunskapen om stress För att bedriva

Läs mer

Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö 1 Arbetsmiljölagen: vidta alla åtgärder Föreskrifterna förtydligar

Läs mer

Bilaga till policy Kränkande särbehandling

Bilaga till policy Kränkande särbehandling Bilaga till policy Kränkande särbehandling Bilaga till policy Kränkande särbehandling 1(7) Innehållsförteckning Bilaga till Landstinget Blekinges policy Kränkande särbehandling... 3 Inledning... 3 1. Vad

Läs mer

POLICY OCH HANDLINGSPLAN FÖR ATT FÖREBYGGA, UPPTÄCKA OCH ÅTGÄRDA KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING

POLICY OCH HANDLINGSPLAN FÖR ATT FÖREBYGGA, UPPTÄCKA OCH ÅTGÄRDA KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING POLICY OCH HANDLINGSPLAN FÖR ATT FÖREBYGGA, UPPTÄCKA OCH ÅTGÄRDA KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2017-11-27, 178 Dnr: KS 2017/662 Revideras xxxx Kommunledningskontoret

Läs mer

Konsekvensbeskrivning vid förändringsarbete enligt AFS 2001:1 8

Konsekvensbeskrivning vid förändringsarbete enligt AFS 2001:1 8 Konsekvensbeskrivning vid förändringsarbete enligt AFS 21:1 8 Arbetsgång vid utförande av konsekvensbeskrivning 1. När ändringar i verksamheten planeras ska arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker

Läs mer

SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ

SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ 2017-05-23 1 (7) SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ Här hittar du en checklista som fokuserar särskilt på chefens arbetsmiljö. Den bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social

Läs mer

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 3

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 3 Sid av 8 Orsakerna till förändringar i verksamheten kan vara många. Oftast är det en strävan till högre effektivitet som för privata företag ska resultera i bättre lönsamhet. Lönsamhet är för alla företag

Läs mer

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare: SKYDDSROND: Arbetsbelastning datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: chef: skyddsombud: övriga deltagare: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om medarbetarnas

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.

Läs mer

Arbetsmiljöplan LUNDS UNIVERSITET SOCIALHÖGSKOLAN

Arbetsmiljöplan LUNDS UNIVERSITET SOCIALHÖGSKOLAN FASTSTÄLLD AV INSTITUTIONSSTYRELSEN 2016-05-25 DIARIENUMMER: V2016/894 Arbetsmiljöplan 2016-2018 LUNDS UNIVERSITET SOCIALHÖGSKOLAN ARBETSMILJÖPLAN 2016-2018 3 Innehållsförteckning Arbetsmiljöarbete vid

Läs mer

Bilaga. Utvecklingssamtal. vid Umeå universitet. Mall till stöd för utvecklingssamtal. Personalenheten 2012-03-30

Bilaga. Utvecklingssamtal. vid Umeå universitet. Mall till stöd för utvecklingssamtal. Personalenheten 2012-03-30 Bilaga Utvecklingssamtal vid Umeå universitet Mall till stöd för utvecklingssamtal Personalenheten 2012-03-30 Genomföra och dokumentera Genomför dina samtal utifrån tre tidsperspektiv Tillbakablick Nuläge

Läs mer

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Definition Återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda medarbetare eller chefer på ett kränkande sätt

Läs mer

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ, AFS 2015:4 Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

Konsekvensbedömning?

Konsekvensbedömning? Konsekvensbedömning? Historik - Konsekvensbedömning Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. (AML 3 kap 2 ) Arbetsgivaren

Läs mer

Riskbedömning och konsekvensanalys enligt AFS 2001:1 inom Daglig verksamhet för funktionshindrade

Riskbedömning och konsekvensanalys enligt AFS 2001:1 inom Daglig verksamhet för funktionshindrade HR Verksamhet 1 (5) Handläggare; Carolina Käll och Karolina Thorsson Version; 2 Datum; 2009-05-18 Bilaga 2 Riskbedömning och konsekvensanalys enligt AFS 2001:1 inom Daglig verksamhet för funktionshindrade

Läs mer

Rutin och handlingsplan mot diskriminering och kränkande särbehandling

Rutin och handlingsplan mot diskriminering och kränkande särbehandling Sida 1 av 5 2017-05-29 KOMMUNSTYRELSEN Rutin och handlingsplan mot diskriminering och kränkande särbehandling Mål Att arbeta i Munkedals kommun ska upplevas som positivt, utvecklande och trivsamt och det

Läs mer

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET Utvecklingssamtalet är en årlig strukturerad dialog mellan chef och medarbetare med fokus på medarbetarens arbetsuppgifter, uppdrag, arbetsmiljö och kompetensutveckling.

Läs mer

Regel för systematiskt arbetsmiljöarbete vid Umeå universitet

Regel för systematiskt arbetsmiljöarbete vid Umeå universitet Regel för systematiskt arbetsmiljöarbete vid Umeå universitet Beslutad av rektor 13 maj 2014 Marguerite Olofsson, Personalenheten 2014-06-12 Utmaningar inom arbetsmiljöområdet Kvinnor oftare sjuka än män

Läs mer

Kränkningar, diskriminering och repressalier

Kränkningar, diskriminering och repressalier 1(5) 2(5) Kränkningar, diskriminering och repressalier Inledning Svedala kommuns arbetsmiljö ska präglas av våra värdeord; hållbarhet, öppenhet, engagemang och mod. Det innebär bland annat att vi inte

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Sven Lindblom 1

Sven Lindblom 1 2016-05-02 Sven Lindblom 1 Organisatorisk och social arbetsmiljö (kallas här OSA) AFS 2015:4 Syfte Kränkande särbehandling Tillämpningsområde Till vem föreskrifterna riktar sig Definitioner Systematiskt

Läs mer

Arbetsmiljöverket. Vår vision

Arbetsmiljöverket. Vår vision Arbetsmiljöverket Vår vision Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Vår organisation Sju avdelningar Cirka 600 medarbetare Fem regioner Vår verksamhet Inspektioner Föreskrifter och regler Analys och

Läs mer

Kränkande särbehandling

Kränkande särbehandling SKYDDSROND: Kränkande särbehandling datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om kränkande särbehandling. För att

Läs mer

Arbetsmiljöverkstad Organisatorisk och social arbetsmiljö

Arbetsmiljöverkstad Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkstad Organisatorisk och social arbetsmiljö 2 Målet med dagen är att Få en inblick i och förståelse för OSA Förstå hur dessa frågor kan integreras i ett systematiskt arbetsmiljöarbete Få

Läs mer

Kränkande särbehandling

Kränkande särbehandling Riktlinjer och rutiner Kränkande särbehandling Gäller från: 2016-06-08 Innehåll Kränkande särbehandling... 3 Vad är kränkande särbehandling?... 3 Exempel på kränkande särbehandling:... 3 Signaler på att

Läs mer

Arbetsmiljöplan för Institutionen för etnologi, religionshistoria och

Arbetsmiljöplan för Institutionen för etnologi, religionshistoria och 1 (6) BESLUT 2012-10-22 Dnr SU 103-0112-12 Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap Arbetsmiljöplan för Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap (ERG) Fastställd

Läs mer

Inledning Nedan redovisas inkomna förbättrings- och förenklingsförslag med tillkommande kommentarer från berörda förvaltningar.

Inledning Nedan redovisas inkomna förbättrings- och förenklingsförslag med tillkommande kommentarer från berörda förvaltningar. Bilaga 2 Sammanställning 2016-04-13 över hur inkomna förenklings- /förbättringsförslag hanteras/hanterats (hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsområde och angränsande förvaltningar) Inledning Nedan redovisas

Läs mer

Eksjö kommun. Granskning av systematiska arbetsmiljöarbetet. Revisionsrapport. KPMG AB 2010-05-03 Lars Jönsson

Eksjö kommun. Granskning av systematiska arbetsmiljöarbetet. Revisionsrapport. KPMG AB 2010-05-03 Lars Jönsson ABCD Eksjö kommun Granskning av systematiska arbetsmiljöarbetet Revisionsrapport KPMG AB 2010-05-03 Lars Jönsson ABCD Eksjö kommun Rapport systematiskt arbetsmiljöarbetet 2010-05-03 Innehåll 1. Bakgrund

Läs mer

1 Hantering av individärenden

1 Hantering av individärenden Sida 1 av 5 HÖGSKOLAN I BORÅS BESLUT fattat av rektor 25 maj 2010 Dnr 290-10-92 RUTINER VID DISKRIMINERING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH ANDRA TRAKASSERIER AV ANSTÄLLDA VID HÖGSKOLAN I BORÅS 1 Hantering av

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

Arbetsmiljo plan 2012

Arbetsmiljo plan 2012 Arbetsmiljo plan Arbetsmiljögrupp Karin Hjälmeskog, biträdande prefekt Marita Kjellin, huvudskyddsombud Katarina Gahne, skyddsombud Anna Marklund, skyddsombud Karin Forsberg, studerandeskyddsombud En plan

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

UFV 2011/619. Vicerektors uppgifter och beslutanderätter

UFV 2011/619. Vicerektors uppgifter och beslutanderätter UFV 2011/619 Vicerektors uppgifter och beslutanderätter Innehållsförteckning 1 Förutsättningar 3 2 Uppgifter 3 3 Beslut 5 Bilaga 1. Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet vid Uppsala

Läs mer

Rektorers arbetsmiljö

Rektorers arbetsmiljö RAPPORT Rektorers arbetsmiljö En tillsynsinsats genomförd av Arbetsmiljöverket (AV), distriktet i Göteborg under 2009 och 2010 Postadress: Box 2555, 403 17 Göteborg Besöksadress: Rosenlundsgatan 8 Telefon:

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

SAM+OSA= BRA ARBETSMILJÖ. En LATHUND för hur man inkluderar organisatoriska och sociala perspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet

SAM+OSA= BRA ARBETSMILJÖ. En LATHUND för hur man inkluderar organisatoriska och sociala perspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet SAM+OSA= BRA ARBETSMILJÖ En LATHUND för hur man inkluderar organisatoriska och sociala perspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet Med den här lathunden vill din fackliga organisation informera om

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Med tillhö rande riktlinjer fö r arbetsmiljö arbetet. Vision. Program. Policy. Regler. Handlingsplan

Arbetsmiljöpolicy. Med tillhö rande riktlinjer fö r arbetsmiljö arbetet. Vision. Program. Policy. Regler. Handlingsplan Arbetsmiljöpolicy Med tillhö rande riktlinjer fö r arbetsmiljö arbetet Vision Program Policy Regler Handlingsplan Riktlinjer Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Nämnd Innehållsförteckning 1. Arbetsmiljöpolicy

Läs mer

TJÄNSTESKRIVELSE Datum: Kommunstyrelsen D.nr: Jennie Strandberg Olsson

TJÄNSTESKRIVELSE Datum: Kommunstyrelsen D.nr: Jennie Strandberg Olsson TJÄNSTESKRIVELSE Datum: 2016-11-21 Kommunstyrelsen D.nr: 2016-000343 Jennie Strandberg Olsson Förslag till Rutin vid kränkande särbehandling Bakgrund och sammanfattning Utifrån bestämmelser i Arbetsmiljöverkets

Läs mer

Allmänna bestämmelser för utbildning på forskarnivå finns i Högskolelagen och Högskoleförordningen.

Allmänna bestämmelser för utbildning på forskarnivå finns i Högskolelagen och Högskoleförordningen. Dnr HS2017/803 Studieplan för utbildning på forskarnivå Forskarskolan för undervisningens digitalisering Doctoral studies for digitization of teaching Beslut om inrättande Studieplanen är fastställd av

Läs mer

Risk- och konsekvensbedömning inför ändring i verksamhet

Risk- och konsekvensbedömning inför ändring i verksamhet Sektionen Personal Risk- och konsekvensbedömning inför ändring i verksamhet November 2016/LJ Reviderad maj 2017 ASJ 1 Risk- och konsekvensbedömning inför ändring i verksamhet Enligt AFS 2001:1, 8 "Arbetsgivaren

Läs mer

Enkät Frågor om projektarbete. Frågor om hot och våld. Framtagen av projektgruppen Bättre beredd än rädd. Mars 2012

Enkät Frågor om projektarbete. Frågor om hot och våld. Framtagen av projektgruppen Bättre beredd än rädd. Mars 2012 Enkät Frågor om projektarbete. Frågor om hot och våld. Framtagen av projektgruppen Bättre beredd än rädd. Mars 2012 Inledande frågor 1. Var arbetar du? (1) Namn på arbetsplatsen (2) Namn på arbetsplatsen

Läs mer

Yttrande till förvaltningsrätten i Stockholm angående utdömande av vite

Yttrande till förvaltningsrätten i Stockholm angående utdömande av vite SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Hagberg Therese Datum 2016-02-02 Diarienummer SCN-2015-0055 Socialnämnden Yttrande till förvaltningsrätten i Stockholm angående utdömande av vite Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön

Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön Det är arbetsgivarens skyldighet att göra en kartläggning av riskerna i arbetsmiljön. När denna görs ska man tänka på att arbetsmiljö inte enbart är fråga

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

Policy mot diskriminering och trakasserier

Policy mot diskriminering och trakasserier 1/5 Beslutad 2014-04-10 Dnr 393/2.2.7/2014 Innehåll Policy mot diskriminering och trakasserier... 1 Ansvar... 1 Förebyggande åtgärder... 2 Anvisningar vid förekomst av diskriminering och trakasserier vid

Läs mer

Plan för det systematiska arbetsmiljöarbetet vid IPKL för 2016

Plan för det systematiska arbetsmiljöarbetet vid IPKL för 2016 INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE Plan för det systematiska arbetsmiljöarbetet vid IPKL för 2016 Planen är formulerad med utgångspunkt i institutionens Handlingsplan för 2016-2018

Läs mer

vem har arbetsmiljöansvaret?

vem har arbetsmiljöansvaret? vem har arbetsmiljöansvaret? Både uthyraren o Arbetstagare som hyrs ut har en speciell situation genom att arbetsgivaren har svårt att påverka arbetsmiljön hos inhyraren. Det är viktigt att såväl uthyraren

Läs mer

HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD

HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD INLEDNING Vi vill alla ha och behöver en chef som ser oss, som är tydlig med sina förväntningar och som inspirerar oss till att

Läs mer

Handlingsplan för att förebygga och hantera kränkningar och repressalier

Handlingsplan för att förebygga och hantera kränkningar och repressalier 1 (7) Handlingsplan för att förebygga och hantera kränkningar och repressalier Dokumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: Kommunfullmäktige Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2019-05-22

Läs mer

Arbetsmiljöenkät 2011

Arbetsmiljöenkät 2011 Arbetsmiljöenkät 2011 SU total Kvalitetsområden Index Kvalitetsområden Diagrammet visar medarbetarnas omdöme på respektive kvalitets område. Bakom varje kvalitetsområde finns ett antal frågor som medarbetarna

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 November 2016 Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 Hur kan man arbeta med den nya föreskriften och få strategi och kultur att samverka? Frida Norrman & Johanna Rådeström Organisationspsykologer,

Läs mer

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Styrdokument Trakasserier och kränkande särbehandling Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Beslutat av rektor 2012-08-21 Dnr HIG 2012/1028 1 Trakasserier och kränkande

Läs mer

Föreskrifter om arbetsanpassning

Föreskrifter om arbetsanpassning Arbetsmiljöverket arbetsmiljoverket@av.se 2018-10-11 Föreskrifter om arbetsanpassning Förhandlings- och samverkansrådet PTK har tagit del av remissen Förslag till föreskrifter om arbetsanpassning. Arbetsmiljöverkets

Läs mer

Två år med AFS 2015:4, Organisatorisk och social arbetsmiljö

Två år med AFS 2015:4, Organisatorisk och social arbetsmiljö Två år med AFS 2015:4, Organisatorisk och social arbetsmiljö Christina Jonsson Enhetschef Avdelningen för regler 1 OSA är bra för att Det har skapat intresse och visar på vad som orsakar ohälsa Faktorerna

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.

Läs mer

Att förändra framgångsrikt. Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan

Att förändra framgångsrikt. Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan Att förändra framgångsrikt Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan INNEHÅLL ATT FÖRÄNDRA FRAMGÅNGSRIKT 3 Så fungerar matriserna 3 Exempel förtydligade

Läs mer

Kriterier för lönesättning vid Högskolan

Kriterier för lönesättning vid Högskolan Kriterier för lönesättning vid Högskolan Dalarna Bilaga till Policy för löner Beslut: Rektor 2005-04-13 Revidering: 2009-02-12, 2013-10-24 Dnr: DUC 2003/539/12 Gäller fr o m: 2013-10-24 Ersätter: Kriterier

Läs mer

Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering

Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering HÖGSKOLAN DALARNA HDa dnr: F2001/1766/12 1 Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering INLEDNING Bakgrund Personalen är Högskolans viktigaste resurs såväl ur ekonomisk som kompetensmässig aspekt. Förebyggande

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

Tilldelning av arbetsmiljöuppgifter

Tilldelning av arbetsmiljöuppgifter 1 (5) Tilldelning av arbetsmiljöuppgifter Kommunstyrelsen i Trelleborgs kommun tilldelar nedanstående angivna arbetsmiljöuppgifter inom angivet ansvarsområde med rätt till vidarefördelning av arbetsmiljöuppgifter

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

INLEDNING Enkäten avser att avläsa en del av arbetsmiljön vid institutionen för hälsovetenskaper. Arbetsmiljöansvaret kan delas upp i två olika delar den fysiska samt den organisatoriska och sociala delen.

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöpolicy Innehållsförteckning Kommunens målsättning 3 Definition av begreppet arbetsmiljö 3 Regelverk 3 Delegation 4 Systematiskt arbetsmiljöarbete undersöka, åtgärda och följa upp 4 Samverkan

Läs mer

Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst

Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst Arbetsmiljön Arbetsmiljölagen Föreskrifter (AFS) Alla förhållanden: fysiska, organisation At:s företrädare: Skyddsombud Drivs av: Arbetsmiljöverket

Läs mer

Krisstödsgrupp vid Stockholms universitet

Krisstödsgrupp vid Stockholms universitet Krisstödsgrupp vid Stockholms universitet Uppgift Krisstödsgruppen aktiveras på initiativ av krisledningsgruppen. Krisstödsgruppens uppgift är att i nära samverkan med krisledningsgruppen medverka till

Läs mer

Umeå universitet Arkitekthögskolan

Umeå universitet Arkitekthögskolan Umeå universitet Arkitekthögskolan Sammanfattning av arbetsmiljökartläggning Hösten 2015 Anneli Karlsson Bengt Larsson Uppdraget Umeå universitet har, genom Rektor vid Arkitekthögskolan, Dekan vid Teknisk

Läs mer

Ny AFS. Organisatorisk och social arbetsmiljö

Ny AFS. Organisatorisk och social arbetsmiljö Ny AFS Organisatorisk och social arbetsmiljö Ny AFS organisatorisk och social Organisatorisk och social arbetsmiljö arbetsmiljö - om hantering av psykosocial arbetsmiljö Arbetsmiljöverket har nu fattat

Läs mer

Regeringen ändrar Arbetsmiljöverkets beslut enligt följande.

Regeringen ändrar Arbetsmiljöverkets beslut enligt följande. Regeringsbeslut II 10 2002-05-02 N2001/11628/ARM Näringsdepartementet Härnösands kommun Socialförvaltningen 871 80 HÄRNÖSAND Överklagande över Arbetsmiljöverkets beslut i fråga om krav på arbetsmiljökonsekvensutredning

Läs mer

Kraven i koncentrat. Arbetet med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön ska vara en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet (5 ).

Kraven i koncentrat. Arbetet med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön ska vara en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet (5 ). Kraven i koncentrat Arbetet med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön ska vara en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet (5 ). Arbetsgivarna ska se till att (1): chefer och arbetsledare har

Läs mer

Policy och rutiner för hur Upplands Väsby förebygger och hanterar kränkande särbehandling och sexuella trakasserier

Policy och rutiner för hur Upplands Väsby förebygger och hanterar kränkande särbehandling och sexuella trakasserier Styrdokument, policy 2018-09-12 Dnr KS/2018:298 Policy och rutiner för hur Upplands Väsby förebygger och hanterar kränkande särbehandling och sexuella trakasserier Nivå: Kommungemensamt styrdokument Antagen:

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

Svar på Arbetsmiljöverkets inspektion den 28 mars 2017

Svar på Arbetsmiljöverkets inspektion den 28 mars 2017 Södermalms stadsdelsförvaltning Administrativa avdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2017-07-28 Handläggare Elisabeth Ansell Telefon: 08-508 12 020 Till Södermalms stadsdelsnämnd 2017-08-24 Svar på Arbetsmiljöverkets

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ARBETSMILJÖARBETET VID GEMENSAMMA FÖRVALTNINGEN, OMRÅDET FÖR VERKSAMHETSSTÖD

HANDLINGSPLAN FÖR ARBETSMILJÖARBETET VID GEMENSAMMA FÖRVALTNINGEN, OMRÅDET FÖR VERKSAMHETSSTÖD STYRDOKUMENT Dnr V 2014/62 HANDLINGSPLAN FÖR ARBETSMILJÖARBETET VID GEMENSAMMA FÖRVALTNINGEN, OMRÅDET FÖR VERKSAMHETSSTÖD Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument

Läs mer

Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk utveckling. Hur ska vi arbeta utifrån Mål och strategier för Uppsala universitet? Samtal med Eva Åkesson

Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk utveckling. Hur ska vi arbeta utifrån Mål och strategier för Uppsala universitet? Samtal med Eva Åkesson Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk utveckling. Hur ska vi arbeta utifrån Mål och strategier för Uppsala universitet? Samtal med Eva Åkesson Min bakgrund Professor kemisk fysik (femtokemi, dissociationsreaktioner,

Läs mer

Krisstöd och förebyggande åtgärder

Krisstöd och förebyggande åtgärder Krisstöd och förebyggande åtgärder Riktlinjer för det psykosociala stödet i Polisen December 2008 www.polisen.se Utgivare Rikspolisstyrelsen Box 12256 102 26 Stockholm Upplaga: Upplaga3 Grafisk form Tryck

Läs mer

BILAGA - Sammanställning av påtalade brister - Vidtagna åtgärder - Arbetsmiljöverkets inspektion våren 2014

BILAGA - Sammanställning av påtalade brister - Vidtagna åtgärder - Arbetsmiljöverkets inspektion våren 2014 Uppgiftsfördelning Vid inspektionstillfället saknades en tydlig, skriftlig fördelning av de arbetsmiljöuppgifter som ska utföras av skolledare och berörd skolintendent. Ni ska upprätta en tydlig fördelning

Läs mer

Lekmannarevision 2017 Systematiskt arbetsmiljöarbete

Lekmannarevision 2017 Systematiskt arbetsmiljöarbete www.pwc.se Revisionsrapport Systematiskt arbetsmiljöarbete Lina Olsson, Cert. kommunal revisor Högbo Bruks AB Erika Brolin Januari 2018 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 1.1. Inledning... 2 1.2. Bedömning...

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy för Lunds universitet inklusive mål och handlingsplan

Arbetsmiljöpolicy för Lunds universitet inklusive mål och handlingsplan BESLUT 1 2010-09-30 Dnr BY 2010/4 Rektor Arbetsmiljöpolicy för Lunds universitet inklusive mål och handlingsplan för perioden 2010-2013 Bakgrund Personalchef Nils Hellman har enligt uppdrag från förvaltningschef

Läs mer

Centrum för teologi och religionsvetenskap

Centrum för teologi och religionsvetenskap ARBETSMILJÖPOLICY Beslutad av institutionsstyrelsen 2013-03-27 Centrum för teologi och religionsvetenskap Mål och syfte Ett förebyggande arbetsmiljöarbete ska leda till en bra arbetsmiljö som gynnar alla

Läs mer

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Uppgiftsfördelning och kunskaper 5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö

Läs mer

Policy mot kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön

Policy mot kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön 1 Författningssamling Antagen av kommunstyrelsen: 5 december 2006 Reviderad: Policy mot kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön Inledning Denna policy med handlingsplan

Läs mer

Policy Kränkande särbehandling och. diskriminering

Policy Kränkande särbehandling och. diskriminering Policy Kränkande särbehandling och diskriminering Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Policy Kränkande särbehandling och diskriminering Policy 2016-04-11, 58 Kommunfullmäktige

Läs mer