LANDSHYPOTEK AB DELÅRSRAPPORT JANUARI SEPTEMBER

Transkript

1 LANDSHYPOTEK AB DELÅRSRAPPORT JANUARI SEPTEMBER 2012 # 3 UTLÅNINGEN till jord och skog uppgick till MSEK Utlåningen har ökat med MSEK (4,9 %) till MSEK under årets första nio månader. Kreditefterfrågan från Sveriges jord- och skogsbrukare har minskat jämfört med förgående år, men är fortfarande hög. Efterfrågan drivs framför allt av tillköp av mark. RÖRELSERESULTATET exklusive nettoresultat av finansiella transaktioner och försäljning av rörelsefastighet uppgick till 246,3(214,9) MSEK Resultatförbättringen på 31,4 MSEK jämfört med de första nio månaderna förklaras av att räntenettot har ökat. Investeringar i ett nytt affärssystem och en viss ökning av kreditförluster ökar kostnaderna jämfört med föregående år. KREDITFÖRLUSTNIVÅ 0,03 % (0,00%) Kreditförlusterna för de första nio månaderna uppgick till 12,5 MSEK, vilket motsvarar 0,03 % av utlåningen. De redovisade kreditförlusterna består huvudsakligen av en förändring av reserven för befarade kreditförluster på 10,2 MSEK. Nettot av konstaterade förluster och återvinningar på tidigare konstaterade förluster uppgick till 2,3 MSEK KAPITALTÄCKNINGSGRADEN uppgick till 35,7%, utan hänsyn till övergångsregler kopplade till Basel I. Kapitaltäckningsgraden inklusive övergångsregler uppgick till 9,3 %. 1

2 Landshypotek AB Landshypotek AB ( ) delårsrapport för perioden 1 januari 30 september Rörelseresultat exklusive Nettoresultat av finansiella transaktioner Landshypotek är ett medlemsägt företag med uppgift att tillhandahålla konkurrenskraftig finansiering till Sveriges jord- och skogsbrukare. Med en utlåning på 58,3 miljarder SEK har Landshypotek 29,2 procent av den totala marknaden för utlåning till svenska jord- och skogsbrukare och är därmed marknadsledande. Utlåningen sker mot betryggande säkerheter i fast egendom, vilket historiskt har inneburit mycket låga kreditförluster. Landshypotek har 110 medarbetare fördelat på 18 kontor över hela Sverige. Rörelseresultat Kvartal 3 Kvartal 4 Kvartal Kvartal 2 Kvartal Rörelseresultatet för de första tre kvartalen 2012, exklusive Nettoresultat av finansiella transaktioner uppgick till 246,3 MSEK. Räntenetto Kvartal 3 Kvartal 4 Kvartal Kvartal 2 Kvartal Räntenettot för de första tre kvartalen 2012 uppgick till 430,4 MSEK. Räntenettots storlek avgörs av utlåningsvolymen, marginalen mellan upp- och utlåningsränta samt avkastningen som erhålls på det egna kapital som placeras i utlåningsrörelsen. Kostnader Kvartal 3 Kvartal 4 Kvartal Kvartal 2 Kvartal Kostnaderna för de första tre kvartalen 2012 uppgick till 168,9 MSEK, en ökning med 25,6 MSEK eller ca 18 % jämfört med föregående år. Resultaträkning i sammandrag 2012 MSEK Jan - Sep Jan - Sep Räntenetto 430,4 350,9 Övriga rörelseintäkter -29,2 208,9 Varav nettoresultat av finansiella transaktioner -26,6-31,1 Varav reavinst från försäljning av rörelsefastighet - 232,0 Kostnader -168,9-143,3 K/I tal justerat för fastighetsförsäljning och finansiella transaktioner 0,39 0,40 Kreditförluster -12,5-0,6 Kreditförlustnivå % 0,03% 0,00% Rörelseresultat 219,7 415,8 Rörelseresultat exklusive nettoresultat av finansiella transaktioner och försäljning av rörelsefastighet 246,3 214,9 Koncernens rörelseresultat för de första tre kvartalen 2012 uppgick till 219,7 MSEK, vilket är en minskning med 196,1 MSEK jämfört med samma period (415,8 MSEK). Resultatjämförelsen påverkas dock kraftigt av engångseffekten från reavinsten gällande den rörelsefastighet som såldes föregående år. Exklusive Nettoresultat av finansiella transaktioner och försäljning av rörelsefastighet uppgick rörelseresultatet till 246,3 (214,9) MSEK. Förbättringen i det underliggande rörelseresultatet förklaras av att räntenetto ökat med 79,5 MSEK. Ökade kostnader -25,6 MSEK, främst till följd av implementering av ett nytt affärssystem, och större reserveringar för befarade kreditförluster -11,9 MSEK påverkar resultatet negativt jämfört med föregående år. Räntenetto Räntenettot för de tre första kvartalen 2012 uppgick till 430,4 MSEK. Det är en ökning med 22 % jämfört med samma period (350,9 MSEK). Räntenettot utvecklas utifrån utlåningsvolym, marginalen mellan upp- och utlåningsränta samt avkastningen som erhålls på det egna kapital som placerats i utlåningsverksamheten. Ökningen av räntenettot följer av ökad utlåning och ökade marginaler mellan upp- och utlåningsränta. Övriga rörelseintäkter Övriga rörelseintäkter uppgick för perioden till -29,2 MSEK. Övriga rörelseintäkter har minskat med 238,1 MSEK jämfört med motsvarande period. Förklaringen till minskningen är främst att det i resultatet för ingick reavinst från försäljning av en rörelsefastighet om cirka 232 MSEK. Som övriga rörelseintäkter redovisas avgift till stabiliseringsfond -15,3 MSEK och Nettoresultat av finansiella transaktion -26,6 MSEK. Vidare består posten av provisionsnetto +11,0 MSEK och fastighetsintäkter inklusive reavinst från fastighetsförsäljningar +1,5 MSEK. Nettoresultatet av finansiella transaktioner uppgår 2012 till -26,6 MSEK jämfört med -31,1 MSEK. Av de -26,6 MSEK står orealiserat resultat för -24,0 MSEK och realiserat resultat för 2,6 MSEK. 2

3 Nettoresultatet av finansiella transaktioner innefattar realiserade resultat från köp och försäljning av finansiella instrument samt resultat från återköp av egna obligationer. Dessutom innefattar raden resultat från omvärderingar av finansiella instrument. För att få förståelse för den totala effekten av marknadsvärderingarna måste också de omvärderingar som redovisas direkt mot eget kapital beaktas. Omvärderingen i eget kapital uppgick netto efter redovisad skatt till 66,1 (93,8) MSEK under Kostnader Kostnaderna för de första tre kvartalen 2012 uppgick till 168,9 (143,3) MSEK. Kostnadsökningen med 25,6 MSEK eller 18 % förklaras huvudsakligen av kostnader kopplade till det pågående arbetet med att implementera ett nytt affärssystem. Kreditförluster och osäkra fordringar Kreditförlusterna uppgick under årets tre första kvartal till -12,5 (-0,6) MSEK. Konstaterade förluster uppgick till -4,1 (-5,6) MSEK. Reservering för befarade kreditförluster uppgick till -15,2 (-5,6) MSEK. Återvinningar på tidigare konstaterade förluster eller tidigare befarade förluster uppgick till 6,8 (10,6) MSEK. Osäkra fordringar uppgick per den sista september 2012 till 76,5 MSEK, vilket motsvarar 0,13 procent av den totala utlåningen. Per den sista september uppgick osäkra fordringar till 14,3 MSEK, vilket motsvarar 0,03 procent av den totala utlåningen. Kreditförlusterna och andelen osäkra fordringar är på en mycket låg nivå. Trenden har dock sedan senhösten varit negativ med ökade kreditförluster och en ökande andel osäkra fordringar. Ökningen förklaras av att betalningsförmågan hos framförallt mjölkproducenter har försämrats till följd av försämrad lönsamhet. Jämförelse med andra kvartalet 2012 Jämfört med andra kvartalet 2012 minskade rörelseresultatet under det tredje kvartalet 2012 med 63,7 MSEK. Exklusive Nettoresultat av finansiella transaktioner uppgick rörelseresultatet för tredje kvartalet till 96,8 MSEK, vilket är en ökning med 14,2 MSEK jämfört med andra kvartalet (82,6 MSEK). Resultatförbättringen under tredje kvartalet förklaras av ett högre räntenetto, vilket dock delvis motverkats av högre kreditförluster. Marknadsöversikt Utveckling på marknaden Lönsamheten inom svenskt jord- och skogsbruk är pressad. Inom vissa näringar har likviditetspressen varit särskilt stor under För mjölkproducenterna har året präglats av sänkta avräkningspriser och höga kraftfoderpriser. Den svåra ekonomiska situationen är inte unik för svenska mjölkföretag. Mjölkföretag i övriga Europa och Nordamerika, samt i länder där man köper en stor andel av sitt foder, har ett liknande besvärligt läge. Avräkningspriserna har stigit något den senaste tiden, men med höga foderpriser är situationen för svenska mjölkföretagare fortsatt ansträngd. Grisproducenterna har efter en tid med ansträngd ekonomi haft ett bättre Avräkningspriserna har stigit. Det har dock även priset på spannmål, foderråvaror och andra insatsvaror. Lönsamheten har därmed inte förbättrats i samma takt som de stigande avräkningspriserna har varit ett bra växtodlingsår. Växtodlarna rapporterar om goda skördar och en del även om rekordskördar. Vissa områden i Sverige har dock drabbats av kraftig nederbörd och översvämningar, vilket påverkat skörden. Generellt har lönsamheten för nöt- och växtodlingsproducenter varit god. Inom skogsbruket har timmerpriserna sjunkit och förväntas att fortsätta sjunka under resterande del av året. Även massavedspriserna har fortsatt att sjunka och är ungefär 30 procent lägre jämfört med förra året. Priserna på jord- och skogsbruksfastigheter har varit stabila under Priserna på den bästa marken fortsätter att öka medan en viss nedgång kan noteras på mark i sämre läge och på mindre gårdar långt från tätorter. Priserna på jordbruksmark fortsätter att stiga, medan prisuppgången på skogsmark har avstannat. Det tar längre tid att omsätta gårdar än tidigare. Kreditförluster Kvartal 3 Kvartal 4 Kvartal Kvartal Kreditförlusterna för de första tre kvartalen 2012 uppgick till 12,5 MSEK. Osäkra fordringar Kvartal Kvartal 3 Kvartal 4 Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal Osäkra fordringar uppgick per sista september 2012 till 76,5 MSEK. Utlåningsvolym Kvartal 3 Kvartal 4 Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal Landshypoteks utlåning har under året ökat med 4,9 % till 58,3 miljarder SEK. 3

4 Landshypoteks utveckling Landshypotek har ökat utlåningen med 2,7 miljarder under året. Ökningen motsvarar en utlåningstillväxt på 4,9 procent vilket ska jämföras med 5,2 procent under de första tre kvartalen. Kreditefterfrågan från Sveriges jord- och skogsbrukare har under 2012 minskat jämfört med. Kreditefterfrågan är dock fortfarande stor och den årliga kredittillväxten till jord- och skog uppgår till cirka 8 procent. Efterfrågan på krediter drivs framförallt av tillköp av mark. Finansiering Upplåning Landshypoteks ambition är att låna upp pengar till så förmånliga villkor som möjligt och med låg riskprofil. Vidare gäller att: upplåningen ska vara väl diversifierad i form av program, valuta och investerare upplåningen ska ha en löptid som väl matchar löptiden på tillgångarna stor koncentration av förfall under en kort tidperiod ska undvikas Landshypotek arbetar med stor flexibilitet och är aktiva i upplåningen på obligationsmarknader både nationellt och internationellt. Landshypotek försöker alltid tillmötesgå investerarnas önskemål om löptid och räntekonstruktion. För att säkerställa att kunskap och intresse för Landshypotek finns hos investerarna arbetar Landshypotek kontinuerligt med investerarrelationer. Landshypotek har under året emitterat säkerställda obligationer till ett värde av cirka 17,9 miljarder SEK. Därutöver har seniora obligationer till ett värde av cirka 1,8 miljarder SEK och förlagslån till ett värde av 0,5 miljarder SEK emitterats. Finansieringsmarknaden har generellt fungerat väl för nordiska banker under Landshypotek har lyckats väl i sin finansieringsverksamhet och efterfrågan på Landshypoteks obligationer har varit god. Program (MSEK) Utnyttjat Rambelopp Utnyttjat Svenskt Certifikatsprogram MTN-program EMTN-program ,545* RCB** Övriga obligationer 0 0 Förlagslån * 3500 MEUR ** Registered Covered Bonds Likviditet Landshypotek har en stor likviditetsportfölj med räntebärande värdepapper, 13,8, miljarder per sista september Portföljen består huvudsakligen av svenska säkerställda obligationer med högsta rating samt till viss del av obligationer emitterade av svenska kommuner. Värdepapper kan säljas eller belånas om så erfordras för att klara av finansiering av förfallande skuld. Per den sista september 2012 var likviditetsportföljen 1,4 (1,5) gånger större än refinansieringsbehovet för de närmaste sex månaderna. Lång Kort S&P Säkerställda Obligationer AAA S&P A A-1, K1 Fitch A+ F1 Rating Landshypotek har rating från två ratinginstitut Standard & Poor s och Fitch. Standard & Poor s har under året bekräftat kreditbetygen AAA för säkerställda obligationer samt A, A-1 för bolaget. Fitch har bekräftat kreditbetygen A+, F1 för bolaget. 4

5 Riskhantering Landshypoteks utlåning uppgår till drygt 58 miljarder SEK till cirka kunder, mot säkerhet i jord- och skogsbruksfastigheter. De risker som Landshypotek aktivt arbetar med klassificeras inom kategorierna kreditrisk, likviditetsrisk, marknadsrisk, operativa risker samt övriga risker. Kreditrisk är risken att Landshypotek inte erhåller betalning enligt överenskommelse i kombination med risken att värdet på säkerheten inte är fullgod och därmed inte kan täcka utestående fordran. Risken omfattar alla fordringar Landshypotek har på allmänheten och inkluderar koncentrationsrisk, miljörisk och politisk risk. Utlåning sker mot pant i jord- och skogsbruksfastighet. Utlåningen får utgöra maximalt 75 procent av ett konservativt justerat marknadsvärde (belåningsvärde). Landshypotek har också kreditrisk som uppstår som en konsekvens av hanteringen av likviditets- och marknadsrisk. Landshypoteks metoder för att begränsa kreditrisker tillsammans med kravet på säkerheter till låg belåningsgrad har lett till en mycket begränsad kreditrisk i portföljen. Det återspeglas i de låga kreditförlusterna över tiden. Landshypoteks verksamhet är naturligt utsatt för likviditetsrisk, men Landshypotek håller en stor likviditetsreserv och har satt låga toleransnivåer för denna risk. Marknadsrisk, vilken består av ränterisk och valutarisk, är låg. Operativ risk definieras som Risken för förluster till följd av icke ändamålsenliga eller misslyckade interna processer, mänskliga fel, felaktiga system eller externa händelser som påverkar affärsverksamheten. Inträffade incidenter rapporteras och följs upp av Landshypoteks riskkontrollenhet och rapporteras till styrelsen vid allvarligare händelser. Styrelsen fastställer genom policydokument hur riskerna ska mätas, rapporteras samt limiteras. Kapitaltäckning Kapitaltäckningsgraden utan hänsyn till övergångsregler kopplade till Basel I uppgick per den sista september till 35,7 %. Kapitalbasen uppgick till MSEK och kapitalkravet till MSEK. Kapitaltäckningsgraden inklusive övergångsregler (myndighetskravet) uppgick till 9,3 %. De nya kapitaltäckningsreglerna är ännu inte beslutade av EU och det är osäkert om de kommer att införas som planerat i januari Enligt det senaste förslaget från EUkommissionen ska övergångsreglerna kopplade till Basel I förlängas ytterligare, om än med möjlighet till ansökan om undantag. Om Landshypotek även framgent måste följa befintliga övergångsregler bedöms Landshypoteks kapitalbehov i relation till risk inte att förändras väsentligt under de närmaste åren. Detta är dock under förutsättning att Sverige inte inför striktare regler än grundreglerna i EU:s förslag. Finansiella företagsgruppen * TSEK Basel II** Myndighetskrav Primärkapital Supplementärt kapital Kapitalbas (efter avdrag) Avdrag för uppskjutna skattefodringar Avdrag för immateriella anläggningstillgångar Avdrag enligt 3 kap. 8 i Kapitaltäckningslagen Kreditrisker enligt schablonmetoden Kreditrisker enligt IRK Operativa risker - Basmetoden Kapitaltillägg övergångsreglerna Kapitalkrav Kapitaltäckningskvot 4,5 1,2 Kapitaltäckningsgrad 35,7% 9,3% Primärkapitalrelation 30,6% 8,0% *Den finansiella företagsgruppen innefattar Landshypotek ekonomisk förening och Landshypotek ABkoncernen. ** Myndighetskrav exklusive övergångsregler kopplade till Basel I. 5

6 I rapporten redovisas koncernen omfattande Landshypotek AB och dotterbolaget Landshypotek Jordbrukskredit AB. Därutöver redovisas Landshypotek AB enskilt. Belopp inom parantes avser motsvarande tidpunkt föregående år. Delårsrapporten har upprättats i enlighet med IAS 34 Redovisningsprinciper, beräkningsmetoder och riskhantering är oförändrat jämfört med senaste årsredovisningen. Koncernstruktur Samtliga låntagare i Landshypotek AB är också medlemmar i Landshypotek ekonomisk förening. Landshypotek ekonomisk förening äger 100 % av aktierna i Landshypotek AB och är moderförening i den finansiella företagsgruppen. Landshypotek AB är moderbolag i underkoncernen. Mer än 90 % av verksamheten i underkoncernen bedrivs i moderbolaget Landshypotek AB. Övrigt bolag i underkoncernen är Landshypotek Jordbrukskredit AB, vilket ägs till 100 % av Landshypotek AB. Under andra kvartalet 2012 fusionerades dotterbolaget Lantbrukskredit AB med dess moderbolag Landshypotek AB. Lantbrukskredit AB bedrev ingen verksamhet sedan den 31 december. Händelser efter rapportperiodens slut Inga väsentliga händelser efter rapporteringsperiodens slut finns att rapportera. Stockholm den 29 oktober 2012 Kjell Hedman, Verkställande direktör 6

7 Resultaträkning TSEK Kvartal 3 Kvartal 3 Kvartal 2 jan - sep jan - sep Helår Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto Not Provisionsintäkter Provisionskostnader Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter Summa rörelseintäkter Allmänna administrationskostnader Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Summa kostnader före kreditförluster Resultat före kreditförluster Kreditförluster netto Not Rörelseresultat Skatt på periodens resultat Periodens resultat Rapport över totalresultat TSEK Kvartal 3 Kvartal 3 Kvartal 2 jan - sep jan - sep Helår Periodens resultat Övrigt totalresultat Kassaflödessäkringar Finansiella tillgångar som kan säljas Inkomstskatt relaterad till övrigt totalresultat Summa övrigt totalresultat Periodens totalresultat

8 Resultaträkning LANDSHYPOTEK AB MODERBOLAGET TSEK Kvartal 3 Kvartal 3 Kvartal 2 jan - sep jan - sep Helår Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto Not Provisionsintäkter Provisionskostnader Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter Summa rörelseintäkter Allmänna administrationskostnader Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Summa kostnader före kreditförluster Resultat före kreditförluster Kreditförluster netto Not Rörelseresultat Skatt på periodens resultat Periodens resultat Rapport över totalresultat LANDSHYPOTEK AB MODERBOLAGET Totalresultat, TSEK Kvartal 3 Kvartal 3 Kvartal 2 jan - sep jan - sep Helår Periodens resultat Övrigt totalresultat Kassaflödessäkringar Finansiella tillgångar som kan säljas Inkomstskatt relaterad till övrigt totalresultat Summa övrigt totalresultat Periodens totalresultat

9 Balansräkning MODERBOLAGET TSEK 30-sep 30-jun 31-dec 30-sep 30-sep 30-jun 31-dec 30-sep TILLGÅNGAR Kassa och tillgodohavande hos centralbanker Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Not Obligationer och andra räntebärande värdepapper Derivat Aktier och andelar Aktier i koncernföretag Immateriella anläggningstillgångar Materiella tillgångar Inventarier Byggnader och mark Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter SUMMA TILLGÅNGAR SKULDER, AVSÄTTNINGAR OCH EGET KAPITAL Skulder till kreditinstitut Upplåning från allmänheten Emitterade värdepapper m.m Derivat Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Avsättningar Efterställda skulder Summa skulder Eget kapital SUMMA SKULDER, AVSÄTTNINGAR OCH EGET KAPITAL Kassaflödesanalys MODERBOLAGET TSEK jan - sep jan - sep Helår jan - sep jan - sep Helår Likvida medel vid periodens början Kassaflöde av löpande verksamhet Kassaflöde av investeringsverksamhet Kassaflöde av finansieringsverksamhet Periodens kassaflöde Likvida medel vid periodens slut

10 Förändring eget kapital Övrigt Verkligt Aktie- tillskjutet Säkrings- värde Balanserade TSEK kapital kapital reserv reserv vinstmedel Totalt Eget kapital 31 december Periodens totalresultat Summa förändring före transaktioner med ägarna Övrigt 0 Eget kapital 30 september Övrigt Verkligt Aktie- tillskjutet Säkrings- värde Balanserade TSEK kapital kapital reserv reserv vinstmedel Totalt Eget kapital 31 december Periodens totalresultat Summa förändring före transaktioner med ägarna Övrigt 0 Eget kapital 30 september LANDSHYPOTEK AB MODERBOLAGET Övrigt Verkligt Aktie- tillskjutet Säkrings- värde Balanserade TSEK kapital kapital reserv reserv vinstmedel Totalt Eget kapital 31 december Fusion av dotterbolag Periodens totalresultat Summa förändring före transaktioner med ägarna Övrigt 0 Eget kapital 30 september Övrigt Verkligt Aktie- tillskjutet Säkrings- värde Balanserade TSEK kapital kapital reserv reserv vinstmedel Totalt Eget kapital 31 december Kapitaltillskott vid likvidation av dotterbolag Periodens totalresultat Summa förändring före transaktioner med ägarna Övrigt 0 Eget kapital 30 september

11 Noter NOT 1 RÄNTENETTO TSEK Kvartal 3 Kvartal 3 Kvartal 2 jan - sep jan - sep Helår Ränteintäkter Ränteintäkter på utlåning till kreditinstitut Ränteintäkter på utlåning till koncernföretag Ränteintäkter på utlåning till allmänheten Avgår ränteförluster Ränteintäkter på räntebärande värdepapper varav ränteintäkter på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde i resultaträkningen varav ränteintäkter på finansiella tillgångar som kan säljas Övriga ränteintäkter Summa Alla ränteintäkter är hänförliga till den svenska marknaden. Räntekostnader Räntekostnader för skulder till koncernföretag Räntekostnader för skulder till kreditinstitut övriga Räntekostnader för in- och upplåning från allmänheten Räntekostnader för räntebärande värdepapper varav räntekostnader för finansiella skulder värderade till verkligt värde i resultaträkningen varav räntekostnader för övriga finansiella skulder Räntekostnader för efterställda skulder Räntekostnader för derivatinstrument varav räntekostnader för derivat värderade till verkligt värde i resultaträkningen varav räntekostnader för derivat identifierade som kassaflödessäkringar Övriga räntekostnader Summa Summa räntenetto LANDSHYPOTEK AB MODERBOLAGET TSEK Kvartal 3 Kvartal 3 Kvartal 2 jan - sep jan - sep Helår Ränteintäkter Ränteintäkter på utlåning till kreditinstitut Ränteintäkter på utlåning till koncernföretag Ränteintäkter på utlåning till allmänheten Avgår ränteförluster Ränteintäkter på räntebärande värdepapper varav ränteintäkter på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde i resultaträkningen varav ränteintäkter på finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning Övriga ränteintäkter Summa Alla ränteintäkter är hänförliga till den svenska marknaden. Räntekostnader Räntekostnader för skulder till koncernföretag Räntekostnader för skulder till kreditinstitut övriga Räntekostnader för in- och upplåning från allmänheten Räntekostnader för räntebärande värdepapper varav räntekostnader för finansiella skulder värderade till verkligt värde i resultaträkningen varav räntekostnader för övriga finansiella skulder Räntekostnader för efterställda skulder Räntekostnader för derivatinstrument varav räntekostnader för derivat värderade till verkligt värde i resultaträkningen varav räntekostnader för derivat identifierade som kassaflödessäkringar Övriga räntekostnader Summa Summa räntenetto

12 NOT 2 KREDITFÖRLUSTER NETTO TSEK Kvartal 3 Kvartal 3 Kvartal 2 jan - sep Jan - sep Helår Årets bortskrivning avseende konstaterade förluster Återförda tidigare gjorda reserveringar för befarade kreditförluster, som i periodens bokslut redovisas som konstaterade förluster Reservering för befarade kreditförluster Influtet på tidigare års konstaterade förluster Återförda ej längre erforderliga reserveringar för befarade kreditförluster Summa kreditförluster Alla kreditförluster är hänförliga till utlåning till allmänheten LANDSHYPOTEK AB MODERBOLAGET TSEK Kvartal 3 Kvartal 3 Kvartal 2 jan - sep Jan - sep Helår Årets bortskrivning avseende konstaterade förluster Återförda tidigare gjorda reserveringar för befarade kreditförluster, som i periodens bokslut redovisas som konstaterade förluster Reservering för befarade kreditförluster Influtet på tidigare års konstaterade förluster Återförda ej längre erforderliga reserveringar för befarade kreditförluster Summa kreditförluster Alla kreditförluster är hänförliga till utlåning till allmänheten NOT 3 OREGLERADE FORDRINGAR M.M. MODERBOLAGET TSEK 30-sep 30-jun 31-dec 30-sep 30-sep 30-jun 31-dec 30-sep Upplysningar om förfallna och osäkra lånefordringar Förfallna lånefordringar där ränta intäktsförs Förfallna lånefordringar som är osäkra lånefordringar Summa förfallna lånefordringar Osäkra lånefordringar som ej är förfallna Avgår gjorda reserveringar Osäkra lånefordringar som är förfallna Summa osäkra lånefordringar Aktier övertagna för skyddande av fordran