Fågelinfluensa i svensk kommersiell fjäderfäindustri

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fågelinfluensa i svensk kommersiell fjäderfäindustri"

Transkript

1 Fågelinfluensa i svensk kommersiell fjäderfäindustri - en analys av samhällsekonomiska kostnader Martin Andersson Ulla Forslund-Johansson Camilla Nilsson i

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INDELNING BAKGRUND Högpatogen H5N1 Kort historik Aviär influensa hos fjäderfä LITTERTURÖVERSIKT Genomgång av effekter Omfattningen av ekonomiska effekter Makroekonomisk inverkan Studier av zoonosers ekonomiska effekter Producentnivå Agribusinessnivå Konsumentnivå Sektorsnivå Regional nivå Nationell och internationell nivå MARKNADSSTRUKTUR OCH AVELSPROCESS I SVENSK KOMMERSIELL FJÄDERFÄINDUSTRI 4.1 Produktionskedjan Avelsprocessen Slakteriverksamhet Smittskyddskontroll LOKALISERINGSMÖNSTER FÖR SYSSELSATTA INOM DEN KOMMERSIELLA FJÄDERFÄBRANSCHEN 5.1 Äggproduktion Slaktkycklingsuppfödning Fjäderfäskötsel Övrig fjäderfäskötsel Fjäderfäslakterier Äggpackerier DJURINTENSIVA REGIONER Fjäderfä totalt Slaktkyckling Värphöns Kalkoner EKONOMISKT KÄNSLIGA REGIONER EKONOMISKA KONSEKVENSER Samhällsekonomiska effekter Förädlingsvärde och sysselsättning i primärsektorer, handel och hotell och restaurang 8.3 Uppskattning av effekter i samband med ett utbrott av fågelinfluensa SLUTSATSER OCH DISKUSSION ii

3 REFERENSER APPENDIX APPENDIX iii

4 1 INLEDNING Under senaste åren har den s.k. fågelinfluensan fått stor uppmärksamhet i såväl Sverige som övriga Europa. Sjukdomen som förefaller ha sitt ursprung i Asien bedöms ha förutsättningar att kunna utveckla egenskaper som kan komma att inbära ett svårt globalt sjukdomsförlopp med i värsta fall omfattande konsekvenser för världshälsan. Det pågår forskning utifrån olika perspektiv om vilka konsekvenser som dylika sjukdomsförlopp kan resultera i och i vilken mån det går att förhindra spridning etc. WHO har bland annat pekat på möjligheten för en kommande mutation av fågelinfluensan, som gör det möjligt för det nya viruset att spridas från människa till människa. Det finns redan ett flertal dokumenterade exempel på hur smittan har överförts från djur till människor i Asien. Virusets egenskaper gör det till en potentiell pandemi. I fallet influensa kan ett pandemiskt virus uppträda när exempelvis ett virus från en fågel och ett annat virus från en människa kombineras och bildar ett nytt virus hos exempelvis en gris som därefter smittar människor. Det finns många olika problem kopplade till fågelinfluensan som är värda uppmärksamhet. Denna studie behandlar sannolika konsekvenser på svenska näringen för kommersiella fjäderfän samt samhällsekonomiska kostnader av en spridning av smittan från vilda fåglar till tama fåglar. Studien fokuserar på samhällsekonomiska kostnader. Studier behandlar frågan utifrån ett geografiskt perspektiv och fokuserar på vilka regioner som förväntas drabbas särskilt hårt. Studien inleds med en bakgrund och litteraturgenomgång av tidigare studier på området och internationella erfarenheter. Litteraturgenomgången efterföljs av en beskrivning av den svenska marknadsstrukturen för kommersiella fjäderfän och en beskrivning av lokaliseringsmönstret i Sverige. I nästa steg identifieras ekonomiskt känsliga regioner. Studien avslutas med en beräkning av sannolika samhällsekonomiska kostnader av ett utbrott av fågelinfluensa i den kommersiella fjäderfäindustrin. Kostnadsberäkningarna görs utifrån olika scenarion. Den empiriska analysen syftar till att identifiera vilken eller vilka regioner som skulle påverkas mest av att fågelinfluensan drabbade kommersiella fjäderfän och sedan uppskatta direkta och indirekta kostnader som detta skulle kunna medföra. 4

5 2 BAKGRUND Influensa klassificeras i tre huvudtyper: A, B och C. Influensa C är orsak till vanliga förkylningar medan B ger en klassisk vinterinfluensa. Dessa två influensatyper härstammar från fågelinfluensa A-virus för många år sedan och har tämjts genom att ha cirkulerat en lång tid bland den mänskliga populationen (Nguyen-Van-Tam och Hampson, 2003). Influensa A är å andra sidan fortfarande vild och farlig (Davis, 2006). Aviär influensa (AI, fågelinfluensa) orsakas av influensa A-virus i familjen Orthomyxoviridae. Det finns två ytproteiner som bestämmer subtypen av influensa A-virus. Hemagglutinin (HA) hjälper viruset att fästa vid cellreceptorn och underlättar för viruset att tränga in i cellen. Formen av HA bestämmer vilka värdar ett influensavirus kan infektera. Neuraminidas (NA), som finns i mindre mängd i membranet, släpper ut nybildade virus från den infekterade cellen, så att de kan infektera nya celler. Det finns (hittills upptäckta) 16 olika HA-typer (H1 H16) och nio olika NA-typer (N1 N9). Små förändringar i dessa influensavirusproteiner kan göra att viruset kan infektera nya värddjur. Förändringarna kan bero på mutationer, det vill säga små förändringar i arvsmassan, men också på utbyte av gener mellan två olika influensavirus som infekterar samma cell (s.k. omblandning). Sådana förändringar kan leda till att ett relativt ofarligt virus plötsligt blir mycket aggressivt (Eriksson, Carlsson och Klingeborn, 2006). De tre stora influensapandemierna under 1900-talet involverade nya subtyper av virus. Spanska sjukan ( ), den moderna medicinens största nederlag med uppskattningsvis 500 miljoner smittade människor, baserades på H1N1 (Davis, 2006). Asiaten ( ) var ingen mutation av stammen från 1918 utan en genuin omblandning troligen uppkommen hos grisar med ytproteiner från fåglar (HA och NA) och inre proteiner från influensa hos människor. Denna influensa fick klassificeringen H2N2. Hong Kong-influensan (1968) var också en omblandning, som återigen troligen alstrades i en gris. Detta virus konserverade NA från 1957 men lade till ett nytt HA från ankor. H3N2, som klassificeringsnumret blev, var oerhört smittsamt ( fall i Hong Kong på ett par veckor) men var oväntat lindrigt, troligen på grund av en omfattande korsimmunitet med dess besläktade NA (Davis, 2006). De influensa A-virus som infekterar fjäderfä kan delas in i två grupper baserat på virusets patogenitet: lågpatogena och högpatogena virus. Historiskt sett har alla virus som orsakat högpatogen aviär influensa (HPAI) hos fåglar varit antingen H5 eller H7, men alla H5 respektive H7 virus är inte högpatogena. Lågpatogena aviära influensavirus av subtyperna H5 och H7 som introduceras i en fjäderfäpopulation kan dock efter en tid mutera och bli högpatogena. Alla övriga subtyper orsakar lågpatogen aviär influensa (LPAI) (Capua och Alexander, 2004). Högpatogen influensa kan i sin tur vara av endemisk eller epidemisk art. Båda arter kan ha avsevärda konsekvenser på ekonomin och det sociala. Men de skiljer sig åt när det gäller varaktighet och kontrollstrategier (McLeod et al). En epidemi beskriver en oväntad och omfattande ökning av antalet insjukna individer i en population, vid ett speciellt tillfälle. Vid en endemi finns smittan konstant inom en population, även om omfattningen kan variera från fall till fall. Sjukdomar som exempelvis mul- och klövsjuka kan vara endemiska i vissa områden och resultera i epidemier i andra, d.v.s. sjukdomen i sig avgör inte om förloppet är av endemisk eller epidemisk art, snarare sjukdomens interaktion med populationen och miljön 5

6 i området i övrigt. Det är också möjligt för en sjukdom att starta som en epidemi, men att den med tiden etablerar sig i populationen och därmed blir endemisk (Horst et al.,1999). Enligt McLeod et al är en av anledningarna till att ett utbrott av HPAI-viruset får allvarliga ekonomiska konsekvenser just att viruset kan anta en endemisk art. Flera av de länder som upplevde allvarliga utbrott under , står nu inför långvariga kostnader för kontroll, till följd av den endemiska status som sjukdomen nu har gått in i. LPAI-virus förekommer naturligt bland vilda fåglar världen över och har isolerats från representanter för de flesta familjerna av vilda fåglar (European Food Safety Authority, 2005). De viktigaste reservoarerna anses dock vara sjöfåglar i ordningarna Anseriformes (änder, gäss och svanar) och Charadriiformes (vadare, trutar och tärnor) (Capua och Mutinelli, 2001). Bland vilda fåglar observeras sällan några symtom eller dödlighet vid infektioner med lågpatogena virus. I litteraturen finns uppgifter om att HPAI-virus antingen replikerar dåligt eller inte alls i vilda fåglar och därmed orsakar få tecken på sjukdom rapporterades dock om ett utbrott av H5N3 bland tärnor i Sydafrika. Fåglarna drabbades då av plötslig dödlighet utan tidigare symtom (Becker, 1966). I vissa fall har också enstaka vilda fåglar (tättingar) påträffats döda på gårdar infekterade med högpatogent virus (Swayne och Halvorson, 2003). Under våren 2005 förändrades den hittills rådande uppfattningen om infektioner med högpatogena AI-virus hos vilda fåglar dramatiskt när mer än vilda fåglar dog vid Qinghaisjön i Kina (WHO, 2006). Dessutom påvisades smittspridning bland migrerande gäss och farhågor om att viruset nu kunde spridas med vilda fåglar över stora avstånd uppkom. I augusti rapporterades om H5N1-utbrott bland vilda fåglar vid två sjöar i Mongoliet. Hösten 2005 diskuterades fortfarande huruvida vilda fåglar kunde sprida smittan över långa avstånd eller inte. Att infekterade vilda fåglar kan föra viruset till tidigare fria områden stöds nu av att flera länder i Europa påvisat infektionen hos vilda fåglar samtidigt som dessa länders fjäderfäpopulation inte drabbats. Dagens influensavirus har alltså sin naturliga motsvarighet i naturen hos vilda fåglar, men då som ett milt virus. Det är först vid kontakten med tamfåglar som det blir aggressivt, som inte finns naturligt bland vilda fåglar. Det råder delade meningar bland forskare när det gäller orsaken till denna omvandling av ett till en början relativt ofarligt och naturligt förekommande virus till en aggressiv sort. Ett läger säger att den snabba expanderingen av det industriella jordbruket och uppfödning av djur har spelat en avgörande roll, medan andra menar på att sjukdomen främst härstammar från småskalig uppfödning s.k. backyard farming och den medföljande bristen i biosäkerhet. Ytterligare andra argumenterar att ursprunget ligger i båda, då fjäderfäsektorn är mycket komplex och involverar flera infallsvinklar, exempelvis veterinärvetenskaplig, social och ekonomisk (Jutzi & Domenech, 2006). Enligt Olsen (2007) är detta aggressiva virus ett resultat av människan och husdjursevolutionen. Människan sätt att föda upp djur skapar ekologiska katastrofer då flocken ofta vistas tätt tillsammans på begränsade utrymmen samtidigt som den ofta är monokulturell och begränsad rent genetiskt. 2.1 Högpatogen H5N1 Kort historik Utbrott av H5N1 har förekommit åtminstone sedan 1959 (Skottland) men utbrotten förknippades med lindrig infektion och oregelbundna begränsade utbrott (Sims, Domenech, Benigno, Kahn, Kamata, Lubroth et al., 2005). Högpatogent H5N1-virus påvisades första gången 1996 hos sjuka gäss i södra Kina och alla H5N1-virus som isolerats sedan dess har sitt 6

7 ursprung i detta kinesiska virus (Li, Guan, Wang, Smith, Xu, Duan et al., 2004). År 1997 rapporterades om allvarlig sjukdom bland fjäderfä och människa i Hong Kong orsakad av högpatogen H5N1. Aviära influensavirus hade även tidigare infekterat människor men detta var första gången viruset orsakade allvarlig sjukdom och död hos människa. Oron var stor att detta skulle utvecklas till en dödlig influensapandemi, men det visade sig att detta H5N1-virus spreds dåligt mellan människor. Samtliga fall var troligen orsakade av direktsmitta från fågel till människa (Cauthen, Swayne, Schultz-Cherry, Perdue och Suarez, 2000). Totalt infekterades 18 människor i Hong Kong med viruset, varav sex dog. Provtagning av fjäderfämarknaderna i Hong Kong indikerade att viruset hade en stor spridning. För att försöka bekämpa smittan avlivades samtliga fjäderfä i Hong Kong på fem dagar. Denna särskilda genotyp av H5N1 har inte isolerats sedan dess (Sims, Ellis, Liu, Dyrting, Wong, Peiris et al., 2003). Andra H5N1-virus, mycket nära besläktade med det ursprungliga kinesiska viruset, fortsatte att cirkulera i Kina under slutet av 1990-talet. Spridningen mellan länderna i Sydostasien i början av 2000-talet skedde både genom legal och illegal handel med fjäderfä och fjäderfäprodukter. På fjäderfämarknaderna spreds därefter virus vidare. Under 2003 började det högpatogena H5N1 orsaka sjukdomsutbrott bland fjäderfä i Sydostasien men dessa varken upptäcktes eller rapporterades. Först i december 2003 rapporterade Korea som första land utbrott bland fjäderfä. Därefter följde under en dryg månads tid rapporter från ytterligare sju asiatiska länder. Redan nu konfirmerades också de första fallen av humansmitta. Under sommaren 2004 sågs en andra våg av högpatogen H5N1 svepa över de asiatiska länderna. Forskare upptäckte nu också att infekterade andfåglar kan utsöndra stora mängder virus medan de själva visar inga eller endast lindriga symtom (Sturm-Ramirez, Hulse-Post, Govorkova, Humberd, Seiler, Puthavathana et al., 2005). Under 2005 sågs en spridning av infektionen till fjäderfä i bland annat Ryssland. Slående är att denna spridning följde den transsibiriska järnvägens sträckning, vilket ledde till att illegal handel misstänktes vara en spridningsväg. Under vintern 2005/2006 spreds infektionen vidare i Asien samtidigt som den också påvisades i Afrika och i stora delar av Europa. Misstankar finns om att illegal handel med fjäderfä orsakat utbrotten i flera fall, samtidigt som det nu konstaterats att även vilda fåglar har betydelse för spridningen av högpatogen H5N1 över längre avstånd (Olsen et al., 2006). Enligt Olsen (2007) är risken att flyttfåglar kan sprida och ta med sig smittan till Sverige från andra länder mycket begränsad. En möjlighet skulle vara om viruset bröt ut i en tambesättning av fåglar och sedan på ett eller annat sätt läcker ut till omgivningen. Då finns det en risk för att vissa sorter av vilda fåglar, andfåglar av olika slag, skulle kunna ta med sig viruset till andra platser och därigenom innebära en smittkälla för fågelinfluensa. Tabell 2.1 Kända utbrott av HPAI (Källa: Peet J. Tüll, 2005) 1959 Skottland H5N England H5N Italien H7N England H7N Australien H7N Hong Kong H5N Kanada H5N Australien H7N Chile H7N Australien H7N Mexico H5N Holland H7N Tyskland H7N Pakistan H7N Pakistan H7N England H7N Australien H7N USA H5N USA H5N Hong Kong H5N Kanada H7N Irland H5N Italien H5N Sydafrika H5N Australien H7N7 7

8 2.2 Aviär influensa hos fjäderfä Symtombilden vid AI hos fjäderfä varierar och beror bland annat på virusets patogenitet, fjäderfäart, ålder, kön, förekomst av andra sjukdomar, omgivande miljö etc. (Swayne och Halvorson, 2003). Medan alla fåglar anses vara mottagliga för infektion, bär många vildfågelarter dessa virus utan synbara tecken. Vissa fågelarter, inklusive tamhöns, utvecklar sjukdom när de infekteras. Hos tamhönsen orsakar viruset två helt skilda sjukdomsformer en som är vanlig och lindrig (LPAI) och den andra ovanlig och mycket dödlig (HPAI). En infektion med LPAI kan i vissa fall passera utan några symtom eller lindriga sådana såsom rufsiga fjädrar, minskad äggproduktion eller endast lindrig inverkan på andningsorganen. Utbrotten kan vara så lindriga att de undgår upptäckt om inte regelbunden testning sker. (Bioscience Explained, vol 3[1]). Till skillnad från den lindriga formen är HPAI mindre vanlig men mycket smittsam och lätt att upptäcka. De högpatogena formerna av viruset orsakar i de flesta fall allvarlig sjukdom hos fjäderfä, ofta med plötslig hög dödlighet (upp till 100 %). Framför allt hos höns och kalkon kan förloppet ibland vara så akut att några symtom inte hinner ses innan fåglarna dör (Swayne och Halvorson, 2003). Viruset påverkar inte enbart andningsorganen, som den lindriga varianten gör, utan också flera andra organ och vävnader. De resulterande stora inre blödningar har gett den namnet kyckling Ebola. Den är också känd som aggressiv fågelinfluensa. AI smittar främst vid direkt kontakt mellan fåglar och via träck från infekterade fåglar. Träck från vilda fåglar fastnar lätt på skodon och kan då följa med in i hönshus och rastgårdar. Sjövatten kan också förorenas av träck vilket kan vara en risk om fjäderfän har direkt tillgång till vattnet eller om det används som dricksvattenkälla. Det torde däremot inte vara någon större risk att infektionen överförs via luften från vilda fåglar in i fjäderfähus. Däremot kan aerogen spridning förekomma (över kortare avstånd) mellan fjäderfäflockar eftersom dessa utsöndrar stora mängder virus. Dock förs inte viruset över via ovarierna från en smittad höna till äggen. I händelse av att utsidan av ägget kommit i kontakt med smittad träck kan virus överleva under en kortare period, men eftersom det är känsligt för torka etc. dödar hanteringen av konsumentägg viruset (Gustafsson, 2007). Orsakerna till att antalet utbrott av både hög- och lågpatogen AI av subtyperna H5 och H7 i fjäderfäbesättningar har ökat sedan mitten av 1990-talet är inte helt klara. Möjligen kan en del förklaras av ökad uppmärksamhet och förbättrade diagnostiska metoder men, på grund av de allvarliga kliniska symtomen, är detta inte en rimlig förklaring då det gäller den högpatogena formen av sjukdomen (Capua och Alexander, 2004). Betydande förändringar i fjäderfäpopulationen under senare år med produktionen koncentrerad till vissa områden samt ökande kontakter med andra besättningar kan bidra till att utbrotten tenderar att öka i omfattning. Klimatförändringar och påföljande ändrade flyttvägar för de migrerande fåglarna kan också ha en inverkan på introduktionen av AI-virus till fjäderfäpopulationen (Capua och Alexander, 2004). 8

9 3 LITTERATURÖVERSIKT Under de senaste åren har utbrott av epizootier såsom fågelinfluensan, SARS och mul- och klövsjukan fått stor uppmärksamhet i media, bland forskare och beslutsfattare på regional och nationell nivå. Dessa sjukdomar har haft avsevärda effekter på ekonomier och marknader, konsumenters beteende och handelsmönster. Vid en litteraturgenomgång kan man fastställa att flertalet studier inom området håller med om att ett utbrott av högpatogen aviär fågelinfluensa s.k. HPAI H5N1 kommer att få stora konsekvenser för ekonomin (se exempelvis McLeod et al; NGA, 2006; Karesh & Cook, 2005; Pritchett et al.,2005). Denna litteraturgenomgång fokuserar på studier av ekonomiska konsekvenser till följd av ett utbrott av aviär fågelinfluensa, men även andra jämförbara sjukdomar och dess effekter kommer att nämnas, exempelvis SARS och mul- och klövsjukan eftersom konsekvenserna av dessa sjukdomar är relevanta även för fågelinfluensa. Litteraturen har lokaliserats med hjälp av databaser (Econlit, CEPR, Google Scholar, NBER Working Papers, Science Direct och World Bank Documents & Reports), webbsidor hos internationella och svenska myndigheter och organisationer samt litteraturtips från utvalda personer med kunskap inom ämnet (Armand Van de Laar, OECD; Ivar Vågsholm, Svenska Jordbruksverket; Björn Olsen, professor och överläkare vid Akademiska Sjukhuset i Uppsala). 3.1 Genomgång av effekter I följande kapitel presenteras en teoretisk bakgrund. Först diskuteras faktorer som avgör omfattningen på de ekonomiska konsekvenserna vid ett utbrott av en smittsam djursjukdom. Sedan redovisas hur de konsekvenserna sedan kan delas in i olika typer. Syftet med denna indelning är att kategorisera ekonomiska förluster och dess uppkomst Omfattningen av ekonomiska effekter En viktig fråga i forskningen kring de ekonomiska effekterna av ett utbrott är vilka faktorer som styr hur stora konsekvenserna blir. Utifrån effekten på BNP, dvs. det sammanlagda förädlingsvärdet i ett land, betonar McLeod et al. fyra faktorer: hur fort smittan kommer under kontroll omfattningen av spridningen fjäderfäsektorns bidrag till BNP i landet strukturen på fjäderfäsektorn Betydelsen av en eller flera av dessa understryks också av andra författare (Hinrichs et al.; Overby et al., 2004). Blayney (2005) och Morgan (2006) undersöker omfattningen av de ekonomiska handelseffekterna till följd av fågelinfluensa genom att använda tre andra indikatorer: (i) (ii) (iii) konsumentbeteende kopplingarna till internationella boskapsmarknader koncentrationen av den globala exporten 9

10 Flertalet andra författare håller med om vikten av en eller flera av dessa faktorer, se t.ex. Coffey et al. (2005); Jutzi och Domenech (2006); Brahmbhatt (2005). I följande avsnitt redovisas dels dessa teorier, dels empiriska studier på området. McLeod et al. menar att i länder där fågelindustrin är reglerad, bosättningarna för djuren är på en industriell nivå och graden av tamdjur är hög, är mindre mottagliga för virus och snabba spridningsförlopp. Länder där flockar av fåglar tama som vilda finns på bakgårdarna (s.k. backyards farmers) har svårare att skydda sig, då fåglarna är svåra att kontrollera. Detta förhållande visade sig också gälla under utbrottet I Asien och Afrika, där fågelfarmar och frigående fjäderfän är vanligare än i Europa, spreds smittan mer okontrollerat. Den gemensamma nämnaren för de länder som drabbades värst av HPAI under är att deras fjäderfämarknad karakteriseras av många småskaliga producenter. Hinrichs et al. påpekar att tiden mellan upptäckt och rapportering är avgörande för hur stora de totala kostnaderna kommer att bli. Ett exempel från Malaysia visar att utbrotten av aviär fågelinfluensa under 2003 och 2004 överraskade veterinärerna i området, vilket gjorde att det tog lång tid att få viruset under kontroll och det blev därför en omfattande spridning. Författarna understryker vikten av att fort upptäcka sjukdom för att på så sätt förhindra fortsatt spridning, speciellt i de mer välutvecklade produktionssystemen där en stor del av besättningen förflyttas inom en kort tidsram och över långa avstånd. Kostnaden för att övervaka produktionssystemen beror därmed på specifika förutsättningarna i varje region. Overby et al (2004) nämner den kinesiska regeringens inblandning i den omfattande spridningen av SARS-viruset, genom att man länge försökte dölja och tona ned omfattningen av utbrottet. Detta ledde till förseningar av insatserna för att begränsa och bekämpa viruset. En faktor som enligt flera forskare är en avgörande orsak till en omfattande och svårkontrollerad spridning är den ökade globaliseringen. Varor, tjänster och människor blir alltmer rörliga och de potentiella drabbningsområdena blir allt större. Därmed kan smittsamma virus lättare spridas och det blir också svårare att kontrollera smittspridningen. Genom denna globalisering kan även de ekonomiska effekterna bli mer dramatiska, då kontakten mellan ekonomier är omfattande (Forslund et al., 2006; Otte et al., 2004) Makroekonomisk inverkan Inom litteraturen redovisas flera sätt att kategorisera och specificera ekonomiska kostnader och effekter. Världsbanken delar in kostnaderna till följd av ett utbrott av aviär fågelinfluensa i direkta förluster, följdförluster och indirekta förluster (World Bank, 2006; ACI, 2006), som i sin tur kan brytas ned i specifika kostnadskategorier (Horst et al., 1999; Rushton et al., 1999; Otte & Chilonda, 2000; Huirne et al., 2002). FN-organet FAO, i sin tur, indelar ekonomiska konsekvenser i fem olika kategorier, baserade på Evans (2003). I detta avsnitt kommer dessa angreppssätt att presenteras tillsammans med studier gjorda på området. Att uppskatta och kvantifiera affärsförluster genomförs normalt med hjälp av modeller. Med dessa uppskattas förluster av djurvärde, avbrott i produktion och sjukdomsmildrande åtgärder. För att genomföra sådana analyser på ett heltäckande sätt har Pritchett et al. (2005) utvecklat en modell med tre specifika parametrar i syfte att precisera förekomst och spridning av sjukdomar och fastställa de ekonomiska kostnaderna. De tre parametrarna är: 10

11 Geografi Tidsram Strategi Den första beskriver lokaliseringen av utbrottet, omfattningen på det smittade området, djurintensitet och förekomsten av djurtransporter, medan den andra beskriver tiden mellan det första utbrottet fram till aktion av myndigheter. Enligt Pritchett et al. är förlusterna proportionella mot tiden mellan utbrott och åtgärd. Den sista parametern innefattar myndigheters respons, prevention och begränsning av sjukdomen. Myndigheternas strategi är avgörande för omfattningen av förlusterna (Doering et al.). Konsument Återförsäljning Matservice Relaterade industrier Transport Veterinär Foder Förädling Slakt Parametrar Geografi Tidsram Strategi Uppfödning Avel UTBROTT Figur 3.1 Inverkningar av djursjukdom i marknadskedjan (Källa: IAMA, 2005) Pritchett et al. (2005) använder sedan dessa tre parametrar för att beskriva hur marknadskedjan för djurprodukter påverkas (Figur 3.1). Enligt figuren är den primära verkan av sjukdomseffekter starkast inom främst två stadier av kedjan, avelsstadiet och uppfödning. Efterverkningarna från chocken går dock igenom hela kedjan och påverkar även relaterade industrier som exempelvis transport och foderproduktion. Kostnadsindelningen utförd av Pritchett et al. (2005) sammanfattar de kostnadskategorier som vanligen uppstår. Dessa kan i sin tur delas in i kostnader på en finare nivå, exempelvis direkta, 11

12 indirekta och följdförluster. De direkta förlusterna innefattar engångskostnader och återkommande kostnader vanligen till följd av kontrollstrategier, exempelvis värdet av de djur som avlivas, avlägsnandet av dessa samt desinfektion av anläggningen, men också effekter som minskad export. Den direkta förlusten för den offentliga sektorn till följd av att ordna avlivning av smittade djur är inte något som inkluderas i kompensationen till producenterna och räknas därför inte med här (World Bank, 2006). Följdförluster uppstår på anläggningsnivå och är tilläggskostnader till de direkta förlusterna. De kan exempelvis bestå av avbrott eller störningar i försäljning, förluster till följd av transportrestriktioner, kostnader för att återställa besättningen av fåglar eller minskat värde på slaktkött till följd av vaccination (World Bank, 2006). Indirekta förluster uppstår genom förlorad produktion i andra sektorer, marknader och industrier. Ett utbrott kan t.ex. påverka ett lands eller en regions attraktivitet med förlorad turism som följd (World Bank, 2006; ACI, 2006). NGA (2006) nämner dessutom konsekvenser såsom begränsade transport- och förflyttningsmöjligheter av varor, tjänster och människor till följd av kontrollåtgärder för att hindra smittspridning, stängda skolor och arbetsplatser samt ekonomiska kompensationer av olika slag. Dessa tre sorters förluster kan också brytas ned i specifika kostnader, där man skiljer på kostnader till följd av utbrott och kostnader som har att göra med kontrollstrategier (Horst et al., 1999; Rushton et al., 1999; Otte & Chilonda, 2000; Huirne et al., 2002). Figur 3.2 illustrerar kostnadskategorisering enligt Horst et al. (1999). Kostnader Direkta Indirekta Smittade djur Drabbade besättningar Kontrollorganisation Oanvända produktionsfaktorer Handelsstörningar Dödlighet Sjuklighet och sänkt produktion Behandling Avlivning av smittade besättningar Avlivning av djurskyddsskäl samt ersättning till drabbade Restriktioner i djurhållningen Nödvaccination Smittspårning och diagnostik Upprättande av skydds- och övervakningsområden Organisation för avlivning Figur 3.2 Kategorisering av kostnader vid ett sjukdomsutbrott (Källa: Horst et al., 1999) Enligt Världsbanken utgör de indirekta kostnaderna, exempelvis minskad foderförsäljning, förlorad turism och frånvaro från arbetsplatserna, en stor del av den totala kostnaden av ett utbrott av HPAI (World Bank, 2006). Thompson et al. (2002) och Halvorsson et al. (2003) gör samma bedömning. Till exempel analyserar Halvorssons et al. kostnaderna till följd av ett utbrott av viruset H7N1 i Italien under åren 1999 till 2000 och finner att kostnaderna för 12

13 kompensation uppgick till 122 miljoner US-dollar, medan kostnaderna till följd av de indirekta förlusterna var hela 400 miljoner US-dollar. En studie genomförd av Thompson et al. (2005) beräknar kostnaderna till följd av mul- och klövsjukan i Storbritannien Direkta och följdförluster inom den brittiska jordbrukssektorn uppges ha uppgått till drygt 5 miljarder US-dollar. De indirekta förlusterna för andra sektorer inom landet (turismsektorn och liknande) beräknades vara ungefär lika stora. Preliminära uträkningar från 2004 av de förväntade ekonomiska effekterna på ekonomierna i Sydostasien från ett enda stort utbrott visar att BNP skulle kunna minska med upp till 1,5 procent, om andra sektorer förutom fjäderfäindustrin också påverkades. Både Thailand och Malaysia upplevde omfattande minskningar i turism. Eftersom båda länderna i hög grad är beroende av turism och turismrelaterade inkomster är de mycket sårbara för utbrott av smittsamma sjukdomar. Effekterna på turismnäringen i andra länder i Sydostasien är negligerbara (McLeod et al.). FAO (2001, 2005) delar in den makroekonomiska inverkan i fem olika kategorier. Produktinverkan: Anses vara den mest direkta kostnaden till följd av ett sjukdomsutbrott, och resulterar vanligen i förluster eller minskad effektivitet i jordbrukssektorn. Detta kan aggregeras till olika nivåer i produktionen; anläggning, sektor, land eller internationellt. Dessa effekter kan ofta identifieras, men det är betydligt svårare att kvantifiera dem, pga. fördröjningar i de effekter som kan uppstå, exempelvis avlivning av ett stort antal djur, vilket längre fram resulterar i färre avkommor under ett år än brukligt. Handelsinverkan: Omfattande effekter på handel kan överväga de direkta produktionskostnaderna. Sådana effekter beror på flertalet faktorer såsom politiska åtgärder från handelspartners (handelsrestriktioner), andel import/export, sjukdomsutbrottets storlek och spridning samt elasticiteterna på tillgång och efterfrågan. Länder utan smitta kommer att förbjuda import från ett smittat land alternativt införa restriktioner. Båda fallen kan leda till att komparativa fördelar inom handeln kan gå förlorade. Enligt Morgan (2006) har värdet av den globala köttexporten inte ökat i lika stor utsträckning som kvantiteten av exporten, men handel är vanligen starkt bidragande till en ekonomis BNP. Ekboir et al (2002) understryker att internationell handel är en viktig faktor vid en analys av de ekonomiska effekterna, både som epidemiologisk risk och också eftersom handel ofta är en viktig utvecklingsfaktor i utvecklingsländer. Som exempel nämns Japan och Korea, som båda har en handelspolicy som endast tillåter fullt inträde på marknaden för länder som är smittfria utan vaccination. Med detta resonemang blir förlusten vid ett eventuellt utbrott beroende av tillgången till världsmarknaden och handel. Matsäkerhet och näringseffekter: Ett sjukdomsutbrott kan reducera den inhemska tillgången på mat eller minska ett lands handel så till den grad att medborgarna får svårigheter att ersätta bortfallet. Denna effekt gäller framför allt för utvecklingsländer. Mänsklig hälsa och inverkan på miljön 13

14 Att uppskatta den mänskliga hälsan och effekterna på miljön är mycket svårt, eftersom flera av effekterna ännu inte är till fullo utredda. 14

15 Finansiella kostnader Åtgärder för att kontrollera, utrota eller begränsa sjukdomar medför stora kostnader, både på individuell, samhällelig och internationell nivå. Dessa kostnader skulle kunna innefatta kostnader för inspektion, övervakning och begränsning av sjukdom. Att uppskatta kostnaderna för dessa åtgärder kräver insamling av en mängd information vilket leder till ytterligare kostnader. 3.2 Studier av zoonosers ekonomiska effekterna Det finns en rad studier av ekonomiska konsekvenserna av zoonoser. Fokus, inriktning och metod varierar kraftigt, liksom resultat och slutsatser. Detta avsnitt redovisar ett urval av studier. Presentationen är strukturerad utifrån Pritchett et al. (2005) indelning, i vilken sex nivåer identifieras (Tabell 3.1). Tabell 3.1 Typologimatris för djursjukdomar och dess kostnader Analysens omfattning Forskningens mål Bedömningsmetod Policyinstrument Producent inverkan Relaterad agribusiness a Affärsförlust, Incitament för kontroll Förlorat välstånd hos aktieägare, Affärsförlust Budgetering, Stokastisk simulation Effektivitetsanalys, Händelseanalys Sektor Industriförluster Simulation, Effektivitetsuppskattning Konsument Regional Nationell och internationell Välfärdsförlust, Riskbedömning Välfärdseffekter, Industrispecifika förluster, Avsiktliga förluster Välfärdseffekter, Distribuering av förluster Partiell jämviktsanalys, CVM, WTP Input-outputmodeller, CGE Partiell jämviktsanalys, CGE Kompensation, Testning Produktionsmetoder, Certifiering, Lätthanterlighet Certifiering, Lätthanterlighet Utbildning, Certifiering, Information Reserestriktioner, Kompensation, Avlivning Handelshinder, Restriktioner, Åtgärdsplaner, Regionalisering Källa: Pritchett et al. (2005) a) Agribusiness är en samlingsterm för olika affärsverksamheter som är kopplade till matproduktion. Tabell 3.1 sammanfattar studieområden inom litteraturen om djursjukdomar genom att lista de direkta ekonomiska förlusterna och till viss del långtgående kostnader i en typologimatris. Raderna i matrisen symboliserar nivån på analysen, från individnivå till nationell och internationell nivå. Kolumnerna i sin tur beskriver vilken typ av studie som kan genomföras på varje nivå. 15

16 3.2.1 Producentnivå Studier på producentnivå innefattar rad 1 i Tabell 3.1 och sammanfattar epidemiologiska inverkningar och idiosynkratiska ekonomiska effekter. Studier på denna nivå behandlar inverkningar på boskap under avel och uppfödning. Förlusterna kan uppkomma till följd av att besättningen med avelsboskap avlider till följd av sjukdomen eller avlivas av hälsoskäl och att produktionskapaciteten därmed minskar. Detta medför också att den totala vinsten påverkas. Här uppkommer också konsekvenser till följd av att anläggningar med boskap isoleras och sätts i karantän eller att transportförbud införs för att begränsa smitta. Sådana begränsningar medför störningar i tillgången av produkter längs marknadskedjan, vilket i sin tur påverkar priser och integrationen mellan olika marknader. Geografiska begränsningar påverkar även relaterade sektorer som exempelvis turism och hotell- och restaurangnäringar (Pritcett et al., 2005). Wolf (2003) undersöker konsumentbeteende och informationsflöde mellan producent och myndighet och kommer fram till att information naturligt är asymmetrisk mellan dessa två agenter. Incitamentet att samarbeta med myndigheter som är ansvariga för bekämpning och utrotning av djursjukdomar är avgörande för att kunna hantera problemen med att implementera en policy för riskhantering. Slutsatsen i rapporten är att djurägare endast efterföljer bestämmelserna i ett smittutrotningsprogram om de är associerade med positiva privata avkastningar. I de fall då djurägaren inte har tillräckligt starka incitament att efterfölja bestämmelserna måste statliga utgifter rättfärdigas inom flera områden, exempelvis kostnader för information till djurägare som gör att de på ett effektivt sätt utnyttjar fördelarna med biosäkerhet och kontrollprogram för smitta. De statliga utgifterna bör enligt Wolf också gå till forskning och subventioner. Enligt Pritchett et al. (2005) reflekteras den relativa efterfrågan och tillgången för kött av slaktpriserna, medan priser inom grossisthandeln reflekterar efterfrågan på preparera kött. Siffror från US Census Bureau visar på prischocker efter utbrottet av BSE i USA under 2003; priset på förpackat kött minskade med 13 procent på endast två veckors tid. Priset på boskap föll under samma period med hela 20 procent. Denna negativa effekt (tillsammans med andra ekonomiska krafter) på slaktindustrin i landet bestod även under Den initiala påverkan av ett utbrott avspeglas först på producentnivå, men efterverkningarna sprider sig snabbt i systemet och påverkar även på en agribusinessnivå Agribusinessnivå 1 Konsekvenserna på den här nivån kan avspeglas på många sätt, exempelvis genom en fysisk minskning i kvantiteten av slaktkött och minskad efterfrågan på kött och köttprodukter till följd av förlorat förtroende från konsumenter. Enligt Pritchett et al. (2005) kommer återförsäljare att vara de första att märka av effekterna av minskat förtroende från konsumenter, men de kommer också att känna av effekter från leverantörssidan i form av tillgångsunderskott. Också leverantörer kommer att märka av effekterna, exempelvis fodertillverkare. Dessa kommer också att påverkas av begränsningar i transporter. 1 Agribusiness är en samlingsterm för olika affärsverksamheter som är kopplade till matproduktion 16

17 Henson och Mazzocchi (2002) menar att ny information om sjukdomar, tillsammans med andra faktorer såsom ändad inkomst, förändrade relativa priser och förändringar i livsstil, kan i vissa fall påverka långsiktiga trender inom mat och konsumtion. I andra fall kan informationen leda till rädsla för att konsumera en viss sorts mat, exempelvis kött vid ett utbrott av en djursjukdom. Dessa rädslor resulterar i ofta hastiga och omfattande minskningar i efterfrågan, som eventuellt kan fortgå under en längre tid. Konsumentens gensvar på riskrelaterad information kan leda till omfattande påverkningar på matsektorerna. Författarna undersöker effekterna av utbrottet av BSE i Storbritannien och reaktionen bland konsumenter då myndigheter i landet gick ut med informationen att konsumtion av smittat kött hade en koppling till den mänskliga varianten Creutzeldt-Jacobs sjukdom, genom att analysera avkastningen hos flera företag inom olika branscher i landet. Resultatet av studien visar att utbrottet ledde till en avvikande negativ avkastning för flera sektorer, bl.a. nötkött, husdjursfoder och mjölksektorn. Men det påvisades också att köttsektorer utanför dessa istället upplevde en positiv avkastning utöver det vanliga till följd av utbrottet. McLeod et al. genomförde en studie där Vietnam används som exempel för att beskriva de ekonomiska förlusterna i flera asiatiska länder. Studien diskuterar strukturen i fjäderfäsektorn och vinnare och förlorare i produktionskedjan identifieras. Slutsatsen är att effekterna slår olika hårt utmed marknadskedjan, och också olika beroende på typ av marknadskedja. Stora kommersiella producenter som specialiserat sig i att förse den inhemska marknaden med kycklingkött påverkades genom minskad efterfrågan och minskat förtroende från sina kunder, då människor i allt större utsträckning föredrog annan typ av kött. Enligt studien visade det sig att uppfödare anslutna till en större producent upplevde mindre effekter av ett utbrott, eftersom de hade stöd av ett kontrakterande företag och kunde fortsätta sin produktion. Små kommersiella producenter och bakgårdsproducenter upplevde den minsta förlusten i absoluta termer, men mest relativt till deras inkomst och levebröd. Som exempel kan en annan undersökning genomförd i Vietnam nämnas; den totala kostnaden för förlust av fåglar, förlust av 2,3 månaders produktion samt reduktion i konsumtion uppskattas till USD för de hushåll som drabbades. Detta är ett stort bortfall då medelinkomsten per person är ungefär 2 USD per dag. Industrikedjans förluster bestod mest i exportminskning. Overby et al. (2004) gör en återblick av konsekvenserna till följd av SARS-epidemin i Sydostasien under genom att undersöka inverkan på ekonomi och logistisk, både i Sydostasien och globalt. Studien inriktar sig främst till att beskriva effekterna inom flygbolag, elektronik och turism. Enligt studien drabbades resesektorn, turismsektorn och sektorerna inom återförsäljning först, då utbrottet av SARS tvingade både myndigheter och stora företag att införa reserestriktioner och att försätta flera städer i karantän, i syfte att begränsa smittan. Författarna nämner en undersökning där 180 företag medverkade. Undersökningen visade att 27 procent av dessa hade infört restriktioner i resande bland sina anställda på grund av SARS. Då transporter till och från Asien hindrades eskalerade de ekonomiska förlusterna. Också karantän, hälsoinformation till allmänheten och utbildning har varit kostsamt för myndigheterna i Asien. Det s.k. Pearl River-deltat i Kina har under de senaste åren växt kraftigt. Exporten från området uppgår till 110 miljoner US-dollar och 17 miljoner US-dollar i direkt investering från utlandet. Regionen har en god infrastruktur och effektiv logistik och tillsammans med låga löner har regionen utvecklats till en av världens viktigaste produktionsbaser för allehanda produkter. En så pass stor störning i Kinas ekonomi som SARS skulle kunna störa produktionen av produkter till världens detaljhandel, vilket i sin tur skulle kunna påverka företag som är beroende av Kinas lågprisproduktion jorden runt. Författarna avslutar med att det mer långsiktiga hotet mot Kinas ekonomi ligger i att de många multinationella företag baserade i landet kan komma att se Kina som ett betydligt mer riskfyllt investerings- 17

18 ställe. Detta är allvarligt eftersom utländska investeringar är en viktig faktor för Kinas snabba tillväxttakt. Men studien nämner också vissa företag som upplevt ett uppsving till följd av SARS, exempelvis företag som säljer utrustning för videosamtal och annan utrustning för långväga kommunikation och privata företag som hyr ut jetplan (Overby et al., 2004). I en undersökning av Vietnam utförd på uppdrag av FAO fann man stora konsekvenser av fågelinfluensa. 2 Innan utbrottet av aviär fågelinfluensa kom ungefär 200 lastbilar med upp till kycklingar dagligen till Ho Chi Minh City. Utbrotten har sedan dess gjort att efterfrågan fallit dramatiskt till endast kycklingar/dag. Efterfrågan på ägg har också sjunkit med upp till 50 procent, från 1,5 miljoner ägg per dag till Folkets levnadsstandard har försämrats kraftigt och därmed har även konsumtionsmönstret ändrats. Detta har bland annat lett till att stadens BNP fallit dramatiskt under åren Denna marknadschock har dock lett till en högre medvetenhet om biosäkerhet i kycklingproduktionen och vid slakt av kyckling, något som är nödvändigt för att kunna bekämpa viruset (ACI, 2006) Konsumentnivå Vid ett utbrott av en zoonotisk sjukdom kan negativa efterfrågechocker förväntas (Pritchett et al., 2005). Centrala aspekter vid analyser av sådana chocker innefattar omfattningen och varaktigheten, in vilken utsträckning utbrottet leder till en permanent förändring av konsumtionsmönster, huruvida konsumentens preferenser kommer att påverka alla sorts kött och köttprodukter samt om förlusterna till följd av dessa konsumentöverskott kommer att kompenseras av att efterfrågan för kött till ett lägre pris ökar. På efterfrågesidan är konsumenternas reaktion avgörande för hur marknaden påverkas. Brahmbhatt (2005) visar att utbrottet av SARS i Östasien under 2003 omedelbart ledde till en ekonomisk förlust motsvarande två procent av BNP. Litteraturen kring det specifika beteendet hos konsumenter vid ett utbrott av en djursjukdom är relativt begränsad. Flera forskare är dock överens om att konsumentens beteende beror på den risk som konsumenten upplever att den möter. Reaktionerna har visat en tendens att vara mer kraftfulla och betydelsefulla då det finns en potentiell risk för den mänskliga hälsan (Morgan, 2006). Blayney et al. (2005) betonar också människors rädsla och dess betydelse för hur stora konsekvenserna blir. Utbrottet av aviär fågelinfluensa i Italien och Frankrike resulterade i minskad efterfrågan på kyckling och kycklingprodukter. Frankrike drabbades av sitt första utbrott i februari 2006 och den minskade efterfrågan på kyckling resulterade i ekonomiska förluster på över 48 miljoner dollar per månad (NGA, 2006). I Italien minskade efterfrågan på kyckling och kycklingprodukter med upp till 70 procent, medan den i Frankrike minskade med 20 procent. I norra Europa var minskningen något blygsammare, 10 procent (Morgan, 2006). Även Jutzi & Domenech (2006) påpekar betydelsen av konsumenternas rädsla. Författarna menar att den direkta kostnaden för virusets utbredning under de senare åren visserligen varit 2 Analysen bygger på statistisk analys av bakgrundsdata och en studieresa till Vietnam. Under studieresan genomfördes intervjuer inom alla sektorer av fjäderfäindustrin under en månad

19 omfattande, men denna direkta kostnad har varit av underordnad betydelse i jämförelse med de marknadschocker som orsakats av rädsla bland allmänheten och som fått förödande konsekvenser för kycklingproducenter globalt. Denna rädsla har dessutom spätts på av media, och resulterat i ett markant fall i försäljning av kycklingkött och kycklingprodukter. Efter utbrottet av aviär influensa i Asien minskade den internationella handeln med åtta procent och under de nästkommande två åren ökade kycklingpriset med över 30 procent uppstod ett nytt fenomen bland konsumenterna; oavsett om smitta hittats i vilda eller tama fåglar har konsumtionen av kycklingkött minskat. Denna dramatiska förändring i efterfrågan ledde till reducerade priser på kycklingkött på kort sikt, med åtföljande förluster för fågelindustrin (Morgan, 2006). Enligt en studie av Coffey et al. (2005) gör konsumenten även en uppskattning av sannolikheten att utsättas för smittat kött. En undersökning bland konsumenter visade att man hade konsumerat mindre kött om smittan hade varit mer utspridd. 3 En studie genomförd av Mazzocchi et al. (2004) visade på minskad konsumtion med nästan 20 procent av nötkött i Italien till följd av medias rapportering av BSE, trots att smittan inte konstaterats i landet. En studie genomförd av Liu et al. (2003) grundar sig på två marknadsundersökningar i Taiwan under den period då SARS-virusets spridning var som mest omfattande. Syftet med studien var att fastställa folkets uppfattning av risk, eventuella försiktighetsåtgärder man gjort och viljan att betala för ett vaccin mot SARS. Studien avslöjar en hög osäkerhet och rädsla inför viruset och en stark vilja att betala för ett vaccin, jämfört med viljan att betala för ett skydd mot andra katastrofala händelser. Genom att sätta upp olika scenarion försöker Jin et al. (2004) att fastställa det potentiella konsumentbeteendet i USA. Som bas används utbrotten av BSE i Europa, Japan och Canada. Utifrån dessa tre fall förväntar författarna sig en reduktion i konsumtionen av nötkött i USA med 5 20 procent. Då har man även vägt in faktumet att sjukdomen har konstaterats i en delstat i landet. Skulle det uppkomma ytterligare fall inom landet förväntas en än kraftigare reaktion från konsumenterna och en minskning med mer än 20 procent i den inhemska konsumtionen av nötkött, vilket i sin tur skulle leda till en inhemsk prisökning på mer en 25 procent samtidigt som priset på slakt och slaktdjur också skulle öka därefter. Enligt författarna skulle detta leda till avsevärda ekonomiska konsekvenser för den amerikanska nötköttsektorn. Caswell och Mojduszka (1996) gör en liknande undersökning efter de brittiska myndigheternas tillkännagivande av en eventuell koppling mellan köttkonsumtion och Creutzeldt- Jacobs sjukdom där konsumtionen i Japan är i fokus. Efter detta uttalande minskade den japanska konsumtionen av nötkött, trots att nötköttet i landet till största delen kommer från inhemsk produktion och till viss del import från länder med en BSE-fri status. Latouche et al. (1998) undersöker franska konsumenters vilja att betala för information och insyn i myndigheters hantering av utbrott av djursjukdomar. Studien visar att konsumeter vill ha en större genomsynlighet och lätthanterlighet och de är villiga att betala för det. Författarna hänvisar också till en studie genomförd i Frankrike 1997, alltså ett år efter utbrotten i England och de första tecknen på ändrade konsumentmönster. Denna undersökning fastställer att förtroendet bland konsumenter hade återvänt och att 2/3 av befolkningen inte längre oroade sig över smittat kött. Men detta till trots, vissa effekter kvarstod; 25 procent av befolkningen hade ändrat sina konsumtionsvanor och 6 procent uppgav att de inte längre konsumerar 3 Undersökningen genomfördes i USA efter ett konstaterat fall av BSE i landet 2003 och behandlar konsumtionen av nötkött till följd av smittan. 19

20 nötkött. Före utbrottet var den siffran 2 procent. Med detta i baktanke drar Latouche et al. slutsatsen att BSE lämnade effekter på tillförlitligheten hos konsumenter, trots lugnande budskap från myndigheter, köttindustrin och branschorganisationer, eftersom konsumenten ofta inte har någon annan källa att förlita sig på. Studien indikerar att viljan att undvika konsekvenser från djursjukdomar är stor och efterfrågan är stor på s.k. säkra produkter där noggrann information om produkten, ursprung och tillverkningsmetoder finns att tillgå på förpackningen. Undersökningen finner att betalningsviljan (s.k. willingness to pay WTP) för denna information ligger inom intervallet procent av priset på produkten. Adda (2002) har undersökt konsumenters riskbeteende mer noggrant genom att använda BSEkrisen och det förändrade konsumtionsmönstret som ett naturligt experiment. Genom att jämföra effekterna av tidigare konsumtion av riskrelaterade produkter med nuvarande konsumtionsmönster drogs slutsatsen att ny hälsoinformation integrerar med tidigare exponering av risk, dvs. konsumenter med en tidigare medelmåttig konsumtion av riskrelaterade produkter minskade sin efterfrågan för nötkött för att istället efterfråga kvalitetsprodukter, medan konsumenter som tidigare konsumerat antingen en liten eller stor mängd nötkött inte alls förändrade sitt konsumtionsmönster till följd av krisen. Beräkningar genomförda av organisationen FAO inför 2006 visade att den kris som uppstått på världsmarknaden till följd av influensautbrottet bestod. Enligt beräkningar genomförda innan influensan brutit ut skulle världskonsumtionen på kycklingkött uppgå till 84,6 miljoner ton (Tabell 3.2). De nya uppskattningarna för 2006 beräknades till 3 miljoner ton lägre, vilket är lägre än 2005 års världskonsumtion (Morgan, 2006). 4 Tabell 3.2 Prognostiserad förändring av konsumtion av kycklingkött, 1000 ton p 2006r Förändring Förändring % Världen 76,734 78,643 82,024 84,632 81, Afrika 3,939 4,034 4,147 4,269 4, Nordamerika 15,96 16,563 17,034 17,447 17, Centralamerika 3,998 4,101 4,342 4,548 4, Sydamerika 9,576 10,084 10,837 11,507 11, Asien 27,904 27,909 28,953 29,513 28, Europa 11,292 11,629 11,851 12,067 10, Oceanien CIS 3,166 3,41 3,906 4,291 4, p = prognos r = reviderad prognos Källa: Morgan (2006) FAO noterar också konsumentbeteende som en viktig faktor för konsekvenserna av ett utbrott. I en studie undersöks hur aviär fågelinfluensa, mul- och klövsjukan och BSE har påverkat köttmarknaden och kötthandeln de senaste tre åren. Slutsatserna är att konsekvenserna beror på vilken typ av sjukdom som bryter ut, hur konsumenterna reagerar, storleken på den marknad som drabbas (andel av BNP) och landets exportberoende (APHCA, 2006). Rad 1 till 3 i Tabell 3.1 behandlar effekter på individnivå, följande nivåer intar ett vidare perspektiv och fokuserar på de ekonomiska relationerna som länkar dessa individer tillsammans. 4 Konsumtionsberäkningarna var preliminära och baserade på marknadens utveckling i början av De beror på platsen för och förekomsten av utbrott på kort sikt. 20

FÅGELINFLUENSA INFORMATION TILL ANSTÄLLDA

FÅGELINFLUENSA INFORMATION TILL ANSTÄLLDA DATUM: MITTEN AV OKTOBER 2005 FÅGELINFLUENSA INFORMATION TILL ANSTÄLLDA Efter omkring tre år har den nu aktuella stammen av fågelinfluensa (=influensa typ A, stam H5NI), slutligen nått Europa från Asien.

Läs mer

Skydda dina fåglar mot fågelinfluensa

Skydda dina fåglar mot fågelinfluensa Skydda dina fåglar mot fågelinfluensa Till dig som äger hobbyfåglar Skydda dina fåglar Att vara ägare av hobbyfåglar är förknippat med mycket nöje, en hel del arbete men naturligtvis också ett ansvar.

Läs mer

WHO. bioscience explained Vol 3 No 1. Fågelinfluensa

WHO. bioscience explained Vol 3 No 1. Fågelinfluensa WHO Artikeln är modifierad (av Elisabeth Strömberg) efter en publikation från WHO (FNs Världshälsoorganisation) Artikeln är uppdaterad 2006-04-10 Fågelinfluensa Kan fågelinfluensan förebåda den värsta

Läs mer

Influensa A H1N1. WHO har ökad pandemivarnings nivån för den nya influensan H1N1 (svininfluensa) till fas 5. Om pandemin (grad 6) blir ett faktum

Influensa A H1N1. WHO har ökad pandemivarnings nivån för den nya influensan H1N1 (svininfluensa) till fas 5. Om pandemin (grad 6) blir ett faktum WHO har ökad pandemivarnings nivån för den nya influensan H1N1 (svininfluensa) till fas 5 Fas 5 innebär betydande smittspridning mellan människor i minst två länder Detta innebär De flesta länder blir

Läs mer

Annerstedt Flodins Utblick - Nytt från den globala köttmarknaden

Annerstedt Flodins Utblick - Nytt från den globala köttmarknaden Mikael Olsson Annerstedt Flodins Utblick - Nytt från den globala köttmarknaden 15 juni 2012 NÖTKÖTTSMARKNADEN Brasilien Exporten till EU fortsätter att öka under april och maj månad. Gapet mellan förra

Läs mer

Allmänt om bakterier

Allmänt om bakterier Bakterier Allmänt om bakterier Bakterier är varken djur eller växter De saknar cellvägg och klorofyll De är viktiga nedbrytare - bryter ner döda växter och djur En matsked jord = 10 miljarder bakterier

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 21 från Caroline Lucas, Bart Staes och Satu Hassi för Verts/ALE-gruppen

ÄNDRINGSFÖRSLAG 21 från Caroline Lucas, Bart Staes och Satu Hassi för Verts/ALE-gruppen 24.10.2005 B6-0548/21 ÄNDRINGSFÖRSLAG 21 Skäl Da (nytt) Da. Den största risken för en influensapandemi kommer från asiatiska länder där denna HPAI-virusstam har spritt sig under två års tid, trots fortlöpande

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

KLIMATFÖRÄNDRINGEN och de smittsamma sjukdomarna

KLIMATFÖRÄNDRINGEN och de smittsamma sjukdomarna KLIMATFÖRÄNDRINGEN och de smittsamma sjukdomarna Anna Nordström Sektionen för Miljö och Smittskydd Statens Veterinärmedicinska Anstalt, Uppsala www.sva.se FRISKA DJUR trygga människor Infektionssjukdomar

Läs mer

Smittspridning och klimat

Smittspridning och klimat Smittspridning och klimat Vilka processer styr relationen? Uno Wennergren http://people.ifm.liu.se/unwen/index.html Vad tror man idag om sjukdomars utbredning i relation till klimatförändring? WHO har

Läs mer

Influensarapport för vecka 6, 2015 Denna rapport publicerades den 12 februari 2015 och redovisar influensaläget vecka 6 (2-8/2).

Influensarapport för vecka 6, 2015 Denna rapport publicerades den 12 februari 2015 och redovisar influensaläget vecka 6 (2-8/2). Influensarapport för 6, 2015 Denna rapport publicerades den 12 februari 2015 och redovisar influensaläget 6 (2-8/2). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...

Läs mer

2014-12-05 Mats Pergert www.smittskyddstockholm.se. Tuberkulos

2014-12-05 Mats Pergert www.smittskyddstockholm.se. Tuberkulos Tuberkulos Antal fall 2014-12-05 Antal fall av tuberkulos per 100 000 i Sverige och Stockholm mellan 1971 och 2013 40 35 30 25 Stockholms län 20 Sverige 15 10 8,4 5 6,8 0 800 3,5 Somalia Somalia 700 Sverige

Läs mer

EHEC läget utomlands. Ivar Vågsholm Professor, dipl ECVPH

EHEC läget utomlands. Ivar Vågsholm Professor, dipl ECVPH EHEC läget utomlands Ivar Vågsholm Professor, dipl ECVPH Outline Vad Promed kan berätta Från ett problem i USA till ett globalt problem Från hamburgare till kött och. Från O157 till O??? Supershedders

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om provtagning på djur, m.m.; SFS 2006:815 Utkom från trycket den 21 juni 2006 utfärdad den 8 juni 2006. Regeringen föreskriver 1 följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Maj 2006 Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Rapport inför miljöpartiets kongress 25-28 maj Innehåll Inledning. 3 Om ursprungsmärkning.. 5 Om betydelsen av att kunna göra medvetna val..

Läs mer

Epizootihandboken_Del II 01 Afrikask hästpest20110315

Epizootihandboken_Del II 01 Afrikask hästpest20110315 1 DEL II KAPITEL 1 AFRIKANSK HÄSTPEST....3 A. Åtgärder vid misstanke om afrikansk hästpest... 3 B. Åtgärder då afrikansk hästpest har konstaterats... 6 C. Skyddsområde och övervakningsområde... 8 D. Vaccination...

Läs mer

Harpest (tularemi) Rävens dvärgbandmask. Gete Hestvik Enhet för patologi och viltsjukdomar

Harpest (tularemi) Rävens dvärgbandmask. Gete Hestvik Enhet för patologi och viltsjukdomar Harpest (tularemi) Rävens dvärgbandmask Gete Hestvik Enhet för patologi och viltsjukdomar Harpest (tularemi) Zoonos Sjukdom som kan spridas mellan olika djurslag Människa annat djur Exempel: Tularemi Salmonellos

Läs mer

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning av TSE hos får och getter

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning av TSE hos får och getter JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING nr 25/2013 Datum Dnr 2.12.2013 2303/14/2013 Ikraftträdande och giltighetstid 1.1.2014 -tillsvidare Upphäver Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning

Läs mer

Höga och rörliga livsmedelspriser - Är exportrestriktioner ett hot mot tryggad livsmedelsförsörjning?

Höga och rörliga livsmedelspriser - Är exportrestriktioner ett hot mot tryggad livsmedelsförsörjning? Höga och rörliga livsmedelspriser - Är exportrestriktioner ett hot mot tryggad livsmedelsförsörjning? Författare till svenska FAO-kommitténs debattskrift: Andreas Davelid Patrik Eklöf Fabian Nilsson Upplägg

Läs mer

HIV/AIDS - ett globalt perspektiv

HIV/AIDS - ett globalt perspektiv HIV/AIDS - ett globalt perspektiv Begrepp och förkortningar HIV AIDS GRID HTLV3 Humant (mänskligt) Immunbrist Virus Human Immunodeficiency Virus En bakterie kan leva utanför kroppen. Ett virus är en parasit

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

Stefan Widgren, SVA. Har EHEC bakterien kommit för att stanna? Konferens tisdag 25 oktober 2011, 10.00 17.00

Stefan Widgren, SVA. Har EHEC bakterien kommit för att stanna? Konferens tisdag 25 oktober 2011, 10.00 17.00 VTEC på djur i Sverige Stefan Widgren, SVA Har EHEC bakterien kommit för att stanna? Konferens tisdag 25 oktober 2011, 10.00 17.00 Kungl. Skogs och Lantbruksakademien, Stockholm Definitioner EHEC = Enterohemorrhagisk

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen Produktivitet, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling Konkurrenskraftens utveckling ses ofta som ett av de viktigaste bevisen för politikens framgång eller misslyckande. I litteraturen kopplas begreppet

Läs mer

Kvartal 1 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer. Manpower Employment Outlook Survey Sverige

Kvartal 1 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer. Manpower Employment Outlook Survey Sverige Kvartal 1 26 Manpower Arbetsmarknadsbarometer Manpower Employment Outlook Survey Sverige Manpower Employment Outlook Survey Sverige Innehåll Sverige 3 Regionala jämförelser Branschjämförelser Globalt 8

Läs mer

Direktinvesteringar 1

Direktinvesteringar 1 Direktinvesteringar 1 Direktinvesteringsflöden Diagram 1 och tabell 1 visar värdet på in- och utflöden av direktinvesteringar under 2006-2014. Inflöden redovisas som nettot av de investeringar som utländska

Läs mer

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka 2011 Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka Vad kan hända vid en olycka? Kärnkraftverken är byggda med system som ska skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Men om en olycka ändå skulle inträffa

Läs mer

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras!

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! amtiden r f h c o n e t a M? Vart är vi på väg Susanne Gäre Gunnar Lyckhage Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! Sverige saknar en livsmedelsstrategi! Jordbrukarna

Läs mer

Effekter av ett frihandelsavtal mellan EU och USA

Effekter av ett frihandelsavtal mellan EU och USA Effekter av ett frihandelsavtal mellan EU och USA Per Altenberg 15 januari 2014 Att mäta effekterna av ett transatlantiskt handelsavtal CGE-modell: CGE = computable general equilibrium, dvs. beräkningsbar,

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

Förkylning eller dödlig farsot? kalla fakta om den nya influensan

Förkylning eller dödlig farsot? kalla fakta om den nya influensan Förkylning eller dödlig farsot? kalla fakta om den nya influensan En influensa kommer att drabba landet med full kraft under hösten. Så mycket vet vi men är det en hysterisk pandemi som är på väg, eller

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Ebolafeber information till resenärer. 21 oktober 2014. Version: 3. Hälsosäkerhetskommittén har godkänt dokumentet.

Ebolafeber information till resenärer. 21 oktober 2014. Version: 3. Hälsosäkerhetskommittén har godkänt dokumentet. EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR HÄLSO- OCH KONSUMENTFRÅGOR Direktoratet för folkhälsa Enheten för hälsorisker Hälsosäkerhetskommitténs sekretariat Ebolafeber information till resenärer

Läs mer

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005 Hiv/Aids 2005 Antalet hivsmittade i världen är nu 40,3 miljoner. Endast under 2005 har 4,9 miljoner vuxna och barn smittats med viruset. Trots att andelen hivsmittade har minskat i vissa länder, så fortsätter

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Information till patienter och närstående Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.

Läs mer

Globescan Konsumentundersökning 2011

Globescan Konsumentundersökning 2011 Globescan Konsumentundersökning 7 000 respondenter i länder På uppdrag av Fairtrade International Maj Syfte och metod Syftet med undersökningen är att undersöka konsumentattityder och -beteenden i relation

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

Minnesanteckningar från konsumentrådets möte den 4 mars 2014

Minnesanteckningar från konsumentrådets möte den 4 mars 2014 Minnesanteckningar från konsumentrådets möte den 4 mars 2014 Punkt 1 Mötesordföranden Christina Nordin inledde mötet med att hälsa deltagarna välkomna till konsumentrådets möte. Ordföranden började med

Läs mer

GMO på världsmarknaden

GMO på världsmarknaden GMO på världsmarknaden En marknadsöversikt för genetiskt modifierade organismer, GMO en kortversion USA, Argentina, Brasilien, Kanada, Kina, Indien, Paraguay och Sydafrika är de länder som producerar mest

Läs mer

Internationell Ekonomi. Lektion 4

Internationell Ekonomi. Lektion 4 Internationell Ekonomi Lektion 4 Varför uppstår internationell handel? Är det inte bättre att behålla allt man producerar inom landet istället för att exportera? Att vi i Sverige importerar olja och apelsiner

Läs mer

TENTAMEN MEDICIN, MEDICINSK MIKROBIOLOGI 7,5 HP. Kurskod: MC1401. Kursansvarig: Nikolaos Venizelos (tfn: 070-255 85 20) Totalpoäng: 75

TENTAMEN MEDICIN, MEDICINSK MIKROBIOLOGI 7,5 HP. Kurskod: MC1401. Kursansvarig: Nikolaos Venizelos (tfn: 070-255 85 20) Totalpoäng: 75 TENTAMEN MEDICIN, MEDICINSK MIKROBIOLOGI 7,5 HP Kurskod: MC1401 Kursansvarig: Nikolaos Venizelos (tfn: 070-255 85 20) Datum: 2013-10-02 Skrivtid: 4 tim. Totalpoäng: 75 Poängfördelning: Nikolaos Venizelos

Läs mer

Asbjörg Westum, Språkvetenskap Karin Ljuslinder, Medievetenskap

Asbjörg Westum, Språkvetenskap Karin Ljuslinder, Medievetenskap Fredrik Elgh, Klinisk virologi Helena Palmgren, Infektionssjukdomar Svenn-Erik Mamelund, Demografi, Historia Elisabeth Engberg, Historia i Asbjörg Westum, Språkvetenskap Karin Ljuslinder, Medievetenskap

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Bra att veta om. fjäderfäproduktion. Svenska Foders Fodersortiment. Ekologiskt värpfoder Värp Eko Trygg. Tänk på...

Bra att veta om. fjäderfäproduktion. Svenska Foders Fodersortiment. Ekologiskt värpfoder Värp Eko Trygg. Tänk på... Nytt&Nyttigt Fågelfoder för en lyckad produktion Producerad av Svenska Foder AB Om Fjäderfä 2014 2015 Tänk på... Bra att veta om Svenska Foders Fodersortiment Ekologiskt värpfoder Värp Eko Trygg fjäderfäproduktion

Läs mer

Rapport från expertgruppen och kommittén för trädgårdsprodukter 9 december 2014

Rapport från expertgruppen och kommittén för trädgårdsprodukter 9 december 2014 1(5) Rapport från expertgruppen och kommittén för trädgårdsprodukter 9 december 2014 Sammanfattning Vi fick inga besked om det kommande arbetet med PO-förordningen (543/2011), annat än att det kommer nästa

Läs mer

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Linköpings Kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:09 Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Vid årsskiftet 2008 uppgick befolkningen i Linköping till 141 863 personer. Av dessa var 17 156 utrikes

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen Faktablad om diabetes Diabetes eller diabetes mellitus, är egentligen inte en utan flera olika sjukdomar med det gemensamma kännetecknet att blodsockret är för högt. Diabetes är en allvarlig, livslång

Läs mer

Produktion och export av lax från Mitt-Norge

Produktion och export av lax från Mitt-Norge Produktion och export av lax från Mitt-Norge Januari 2006 Uppdraget Uppdraget omfattar en bild av transportvolymer för norsk lax och andra fiskeprodukter. Det antas att det säljs relativt stora volymer

Läs mer

Årsbokslut för svensk turism och turistnäring

Årsbokslut för svensk turism och turistnäring Årsbokslut för svensk turism och turistnäring Turistnäringens effekter på ekonomi och sysselsättning i Sverige Fakta & statistik 2008 ÅrSbokSluT För SvenSk TuriSm och TuriSTnäring 2008 Tillväxtverket Stockholm,

Läs mer

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Tar hänsyn till flera aspekter: Ekologi biologisk mångfald Social respekt befolkningen i skogens närhet Ekonomisk tillväxt långsiktigt

Läs mer

Hotell- och restaurangbranschen

Hotell- och restaurangbranschen Hotell- och restaurangbranschen en jobbmotor för utlandsfödda Innehållsförteckning 15 Förord 18 Inledning 19 Statistiken 10 Utlandsfödda i hotell- och restaurangbranschen 14 Anställda 16 Företagare 18

Läs mer

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se.

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se. Om influensan Influensa A(H1N1) är en så kallad pandemisk influensa, som sprids över världen. Allt fler smittas också här i Sverige. Eftersom det är ett nytt virus är nästan ingen immun mot det än och

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Försäkringsvillkor Agria Mjölk. Gäller från 2013-10-01

Försäkringsvillkor Agria Mjölk. Gäller från 2013-10-01 Försäkringsvillkor Agria Mjölk Gäller från 2013-10-01 Innehåll A Välkommen till Agria Djurförsäkring... 3 A.1 Det här är försäkringsvillkoren... 3 A.2 Kontrollera din försäkring... 3 B Agria Mjölk... 3

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN

Läs mer

VÄSENTLIG INFORMATION AVSEENDE BULL-CERTIFIKAT

VÄSENTLIG INFORMATION AVSEENDE BULL-CERTIFIKAT VÄSENTLIG INFORMATION AVSEENDE BULL-CERTIFIKAT Hur ska jag använda detta dokument? Detta dokument förser dig med information om väsentliga egenskaper och risker för en investering i Bull-certifikat (även

Läs mer

smittas. Risken är störst när vi är utomlands eller äter importerad mat.

smittas. Risken är störst när vi är utomlands eller äter importerad mat. Det finns många myter om salmonella. En del tror att det är farligt att vidröra någon som kommer från en salmonellasmittad gård eller att sjukdomen sprids via luften. Men inget av det är sant. Inom lantbruket

Läs mer

Aktuellt om MRSA-bakterien på svingårdar

Aktuellt om MRSA-bakterien på svingårdar Aktuellt om MRSA-bakterien på svingårdar Detta informationspaket innehåller bakgrundsuppgifter om meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) och dess spridning och betydelse för svinens hälsa. Dessutom

Läs mer

Vad är en art? morfologiska artbegreppet

Vad är en art? morfologiska artbegreppet Vad är en art? Vad är en art? Du tycker kanske att det är uppenbart vad som är olika arter? En hund är en annan art än en katt det ser man ju på långt håll. De flesta arter är så pass olika att man på

Läs mer

FINLÄNDSKA PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET 31.12.2003. Tyskland, Frankrike och Sverige viktigaste mottagarländer

FINLÄNDSKA PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET 31.12.2003. Tyskland, Frankrike och Sverige viktigaste mottagarländer MEDDELANDE 27.5.24 FINLÄNDSKA PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET 31.12.23 Finlands Bank samlar in data om finländska portföljinvesteringar 1 i utlandet för betalningsbalansstatistiken. Marknadsvärdet av

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 1, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 onsdag 25 april 2012. Kursansvarig: Magnus Carlsson Tillåtna hjälpmedel: miniräknare Tentamen består

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 Mer än en miljon lastbilar passerar varje år Skåne på väg till och från andra destinationer - det blir tretton fordon i bredd genom hela Sverige. enom Skåne

Läs mer

RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan förhindra att spädbarnet får en svår infektion

RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan förhindra att spädbarnet får en svår infektion RS-virusinfektion, mer än en förkylning I den här broschyren kan du läsa om RS-virus (Respiratoriskt Syncytialvirus), hur det smittar, symtom på infektion och hur du kan skydda ditt barn mot smitta. roxenback.com

Läs mer

Riskvärdering av växtskadegörare

Riskvärdering av växtskadegörare Riskvärdering av växtskadegörare Skogsstyrelsens workshop i Visby den 7 maj 2014 Regeringsuppdrag till Jordbruksverket och SLU Utdrag: Jordbruksverket ska, tillsammans med SLU i relevanta delar, utreda

Läs mer

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning Så skapas en hållbar svensk grisuppfödning lever upp till de gemensamma regler och lagar som beslutats. gör upp handlingsplaner för att skapa hög djurhälsa. säkerställer en minskad antibiotikaanvändning.

Läs mer

VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september

VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september 1. Knapphet (scarcity) är ett viktigt begrepp för att kunna tala om värden. Använd utbudefterfråge-modellen för att analysera

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Stärk djurskyddet i Europa

Stärk djurskyddet i Europa Stärk djurskyddet i Europa Europas förenta krafter maj 2009 www.centerpartiet.se Centerpartiet vill: 1. Förbättra skyddet för EU:s grisar 2. Att djur ska bedövas före slakt 3. Införa max åtta timmar långa

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige 2015 Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Vi brukar tala om att handelns bidrag till Sverige är 11 procent av alla sysselsatta, 11 procent

Läs mer

Syfte. Pedagogiskt Centrum. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Spelmiljö. Layout och bearbetning

Syfte. Pedagogiskt Centrum. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Spelmiljö. Layout och bearbetning HIV-spridning 1 Pedagogiskt Centrum GR Utbildning - Pedagogiskt Centrum syftar till att utveckla, utbilda och genomföra verksamhet med den upplevelsebaserade pedagogiken som verktyg och förhållningssätt.

Läs mer

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS Uppgift 1 a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU LS AU KS AE BN* BN b) Kontraktiv penningpolitik: höjd ränta dyrare att låna till investeringar

Läs mer

Distriktsveterinärernas hygienpolicy

Distriktsveterinärernas hygienpolicy Policy 2010-09 Distriktsveterinärernas hygienpolicy Bilden av organisationen skapas av oss som arbetar inom den. Därför är det viktigt att vi tänker på liknande sätt och arbetar mot samma mål. Det förhållningssätt

Läs mer

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD FAKTA: ILO Ett självständigt fackorgan inom FN. ILO:s mål är att främja social rättvisa och humana arbetsvillkor. Det sker bland

Läs mer

Att mäta hälsa och sjukdom. Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.

Att mäta hälsa och sjukdom. Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki. Att mäta hälsa och sjukdom Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Introduktion Vad är epidemiologi? Varför behövs epidemiologin?

Läs mer

LANDSPROFIL BARNSÄKERHET. Sverige

LANDSPROFIL BARNSÄKERHET. Sverige LANDSPROFIL BARNSÄKERHET 2007 Sverige Barnsäkerhetsprofilen 2007 för Sverige belyser bördan av skador bland barn och ungdomar och undersöker de sociodemografiska bestämmande faktorerna för att ge en utgångspunkt

Läs mer

En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen

En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen Bergen 6 November 2010 En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen Fil. Dr. Jakob Lundberg, informasjonsansvarlig i FAO Norden, UN s

Läs mer

Objudna gäster i tarmen vilka är vi?

Objudna gäster i tarmen vilka är vi? Objudna gäster i tarmen vilka är vi? Pia Karlsson, EQUALIS Hur kom vi hit? Förorenade livsmedel Förorenat vatten Akut insjuknande Buksmärtor Illamående Feber Symtom Diarré, blodiga, vattniga, slemmiga,

Läs mer

Smittskydd. i små. fjäderfäflockar

Smittskydd. i små. fjäderfäflockar Smittskydd i små fjäderfäflockar Innehåll Inledning 3 Vad är smittskydd? 4 Varför ska jag bry mig? 4 Smittvägar 5 Inköp av höns 5 Om du måste köpa höns tänk då på 6 Import av höns och ägg 7 Håll karantän

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

Nöd- & Karantänshamn 2015 Helsingborg 15 09 03

Nöd- & Karantänshamn 2015 Helsingborg 15 09 03 Smittsamma sjukdomar aktuella vid IHR-händelse Nöd- & Karantänshamn 2015 Helsingborg 15 09 03 Håkan Ringberg Smittskydd Skåne Historiskt funnits karantänsregler sedan medeltiden WHO s reglemente uppdaterades

Läs mer

Kina från ett handels- och affärsperspektiv

Kina från ett handels- och affärsperspektiv Kina från ett handels- och affärsperspektiv S v e r i g e s G e n e r a l k o n s u l a t, K a n t o n ULF SÖRMARK Sveriges närvaro i Kina Ambassaden Peking Generalkonsulatet Shanghai Generalkonsulatet

Läs mer

Clostridium Difficile

Clostridium Difficile Clostridium Difficile sporbildande tarmbakterie Ses framförallt hos äldre (3/4 av fallen > 60 år) och patienter som fått antibiotika el. andra läkemedel som påverkar den normala tarmfloran Senaste 10 åren

Läs mer

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011 Turistnäringens Resindex och prognos Q2 Utfall Q2 jämfört med Q2 2010. Sammantaget visar turistnäringens resindex att resandet och boendet till, från och inom Sverige ökade med 3 procent jämfört med motsvarande

Läs mer