Fågelinfluensa i svensk kommersiell fjäderfäindustri

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fågelinfluensa i svensk kommersiell fjäderfäindustri"

Transkript

1 Fågelinfluensa i svensk kommersiell fjäderfäindustri - en analys av samhällsekonomiska kostnader Martin Andersson Ulla Forslund-Johansson Camilla Nilsson i

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INDELNING BAKGRUND Högpatogen H5N1 Kort historik Aviär influensa hos fjäderfä LITTERTURÖVERSIKT Genomgång av effekter Omfattningen av ekonomiska effekter Makroekonomisk inverkan Studier av zoonosers ekonomiska effekter Producentnivå Agribusinessnivå Konsumentnivå Sektorsnivå Regional nivå Nationell och internationell nivå MARKNADSSTRUKTUR OCH AVELSPROCESS I SVENSK KOMMERSIELL FJÄDERFÄINDUSTRI 4.1 Produktionskedjan Avelsprocessen Slakteriverksamhet Smittskyddskontroll LOKALISERINGSMÖNSTER FÖR SYSSELSATTA INOM DEN KOMMERSIELLA FJÄDERFÄBRANSCHEN 5.1 Äggproduktion Slaktkycklingsuppfödning Fjäderfäskötsel Övrig fjäderfäskötsel Fjäderfäslakterier Äggpackerier DJURINTENSIVA REGIONER Fjäderfä totalt Slaktkyckling Värphöns Kalkoner EKONOMISKT KÄNSLIGA REGIONER EKONOMISKA KONSEKVENSER Samhällsekonomiska effekter Förädlingsvärde och sysselsättning i primärsektorer, handel och hotell och restaurang 8.3 Uppskattning av effekter i samband med ett utbrott av fågelinfluensa SLUTSATSER OCH DISKUSSION ii

3 REFERENSER APPENDIX APPENDIX iii

4 1 INLEDNING Under senaste åren har den s.k. fågelinfluensan fått stor uppmärksamhet i såväl Sverige som övriga Europa. Sjukdomen som förefaller ha sitt ursprung i Asien bedöms ha förutsättningar att kunna utveckla egenskaper som kan komma att inbära ett svårt globalt sjukdomsförlopp med i värsta fall omfattande konsekvenser för världshälsan. Det pågår forskning utifrån olika perspektiv om vilka konsekvenser som dylika sjukdomsförlopp kan resultera i och i vilken mån det går att förhindra spridning etc. WHO har bland annat pekat på möjligheten för en kommande mutation av fågelinfluensan, som gör det möjligt för det nya viruset att spridas från människa till människa. Det finns redan ett flertal dokumenterade exempel på hur smittan har överförts från djur till människor i Asien. Virusets egenskaper gör det till en potentiell pandemi. I fallet influensa kan ett pandemiskt virus uppträda när exempelvis ett virus från en fågel och ett annat virus från en människa kombineras och bildar ett nytt virus hos exempelvis en gris som därefter smittar människor. Det finns många olika problem kopplade till fågelinfluensan som är värda uppmärksamhet. Denna studie behandlar sannolika konsekvenser på svenska näringen för kommersiella fjäderfän samt samhällsekonomiska kostnader av en spridning av smittan från vilda fåglar till tama fåglar. Studien fokuserar på samhällsekonomiska kostnader. Studier behandlar frågan utifrån ett geografiskt perspektiv och fokuserar på vilka regioner som förväntas drabbas särskilt hårt. Studien inleds med en bakgrund och litteraturgenomgång av tidigare studier på området och internationella erfarenheter. Litteraturgenomgången efterföljs av en beskrivning av den svenska marknadsstrukturen för kommersiella fjäderfän och en beskrivning av lokaliseringsmönstret i Sverige. I nästa steg identifieras ekonomiskt känsliga regioner. Studien avslutas med en beräkning av sannolika samhällsekonomiska kostnader av ett utbrott av fågelinfluensa i den kommersiella fjäderfäindustrin. Kostnadsberäkningarna görs utifrån olika scenarion. Den empiriska analysen syftar till att identifiera vilken eller vilka regioner som skulle påverkas mest av att fågelinfluensan drabbade kommersiella fjäderfän och sedan uppskatta direkta och indirekta kostnader som detta skulle kunna medföra. 4

5 2 BAKGRUND Influensa klassificeras i tre huvudtyper: A, B och C. Influensa C är orsak till vanliga förkylningar medan B ger en klassisk vinterinfluensa. Dessa två influensatyper härstammar från fågelinfluensa A-virus för många år sedan och har tämjts genom att ha cirkulerat en lång tid bland den mänskliga populationen (Nguyen-Van-Tam och Hampson, 2003). Influensa A är å andra sidan fortfarande vild och farlig (Davis, 2006). Aviär influensa (AI, fågelinfluensa) orsakas av influensa A-virus i familjen Orthomyxoviridae. Det finns två ytproteiner som bestämmer subtypen av influensa A-virus. Hemagglutinin (HA) hjälper viruset att fästa vid cellreceptorn och underlättar för viruset att tränga in i cellen. Formen av HA bestämmer vilka värdar ett influensavirus kan infektera. Neuraminidas (NA), som finns i mindre mängd i membranet, släpper ut nybildade virus från den infekterade cellen, så att de kan infektera nya celler. Det finns (hittills upptäckta) 16 olika HA-typer (H1 H16) och nio olika NA-typer (N1 N9). Små förändringar i dessa influensavirusproteiner kan göra att viruset kan infektera nya värddjur. Förändringarna kan bero på mutationer, det vill säga små förändringar i arvsmassan, men också på utbyte av gener mellan två olika influensavirus som infekterar samma cell (s.k. omblandning). Sådana förändringar kan leda till att ett relativt ofarligt virus plötsligt blir mycket aggressivt (Eriksson, Carlsson och Klingeborn, 2006). De tre stora influensapandemierna under 1900-talet involverade nya subtyper av virus. Spanska sjukan ( ), den moderna medicinens största nederlag med uppskattningsvis 500 miljoner smittade människor, baserades på H1N1 (Davis, 2006). Asiaten ( ) var ingen mutation av stammen från 1918 utan en genuin omblandning troligen uppkommen hos grisar med ytproteiner från fåglar (HA och NA) och inre proteiner från influensa hos människor. Denna influensa fick klassificeringen H2N2. Hong Kong-influensan (1968) var också en omblandning, som återigen troligen alstrades i en gris. Detta virus konserverade NA från 1957 men lade till ett nytt HA från ankor. H3N2, som klassificeringsnumret blev, var oerhört smittsamt ( fall i Hong Kong på ett par veckor) men var oväntat lindrigt, troligen på grund av en omfattande korsimmunitet med dess besläktade NA (Davis, 2006). De influensa A-virus som infekterar fjäderfä kan delas in i två grupper baserat på virusets patogenitet: lågpatogena och högpatogena virus. Historiskt sett har alla virus som orsakat högpatogen aviär influensa (HPAI) hos fåglar varit antingen H5 eller H7, men alla H5 respektive H7 virus är inte högpatogena. Lågpatogena aviära influensavirus av subtyperna H5 och H7 som introduceras i en fjäderfäpopulation kan dock efter en tid mutera och bli högpatogena. Alla övriga subtyper orsakar lågpatogen aviär influensa (LPAI) (Capua och Alexander, 2004). Högpatogen influensa kan i sin tur vara av endemisk eller epidemisk art. Båda arter kan ha avsevärda konsekvenser på ekonomin och det sociala. Men de skiljer sig åt när det gäller varaktighet och kontrollstrategier (McLeod et al). En epidemi beskriver en oväntad och omfattande ökning av antalet insjukna individer i en population, vid ett speciellt tillfälle. Vid en endemi finns smittan konstant inom en population, även om omfattningen kan variera från fall till fall. Sjukdomar som exempelvis mul- och klövsjuka kan vara endemiska i vissa områden och resultera i epidemier i andra, d.v.s. sjukdomen i sig avgör inte om förloppet är av endemisk eller epidemisk art, snarare sjukdomens interaktion med populationen och miljön 5

6 i området i övrigt. Det är också möjligt för en sjukdom att starta som en epidemi, men att den med tiden etablerar sig i populationen och därmed blir endemisk (Horst et al.,1999). Enligt McLeod et al är en av anledningarna till att ett utbrott av HPAI-viruset får allvarliga ekonomiska konsekvenser just att viruset kan anta en endemisk art. Flera av de länder som upplevde allvarliga utbrott under , står nu inför långvariga kostnader för kontroll, till följd av den endemiska status som sjukdomen nu har gått in i. LPAI-virus förekommer naturligt bland vilda fåglar världen över och har isolerats från representanter för de flesta familjerna av vilda fåglar (European Food Safety Authority, 2005). De viktigaste reservoarerna anses dock vara sjöfåglar i ordningarna Anseriformes (änder, gäss och svanar) och Charadriiformes (vadare, trutar och tärnor) (Capua och Mutinelli, 2001). Bland vilda fåglar observeras sällan några symtom eller dödlighet vid infektioner med lågpatogena virus. I litteraturen finns uppgifter om att HPAI-virus antingen replikerar dåligt eller inte alls i vilda fåglar och därmed orsakar få tecken på sjukdom rapporterades dock om ett utbrott av H5N3 bland tärnor i Sydafrika. Fåglarna drabbades då av plötslig dödlighet utan tidigare symtom (Becker, 1966). I vissa fall har också enstaka vilda fåglar (tättingar) påträffats döda på gårdar infekterade med högpatogent virus (Swayne och Halvorson, 2003). Under våren 2005 förändrades den hittills rådande uppfattningen om infektioner med högpatogena AI-virus hos vilda fåglar dramatiskt när mer än vilda fåglar dog vid Qinghaisjön i Kina (WHO, 2006). Dessutom påvisades smittspridning bland migrerande gäss och farhågor om att viruset nu kunde spridas med vilda fåglar över stora avstånd uppkom. I augusti rapporterades om H5N1-utbrott bland vilda fåglar vid två sjöar i Mongoliet. Hösten 2005 diskuterades fortfarande huruvida vilda fåglar kunde sprida smittan över långa avstånd eller inte. Att infekterade vilda fåglar kan föra viruset till tidigare fria områden stöds nu av att flera länder i Europa påvisat infektionen hos vilda fåglar samtidigt som dessa länders fjäderfäpopulation inte drabbats. Dagens influensavirus har alltså sin naturliga motsvarighet i naturen hos vilda fåglar, men då som ett milt virus. Det är först vid kontakten med tamfåglar som det blir aggressivt, som inte finns naturligt bland vilda fåglar. Det råder delade meningar bland forskare när det gäller orsaken till denna omvandling av ett till en början relativt ofarligt och naturligt förekommande virus till en aggressiv sort. Ett läger säger att den snabba expanderingen av det industriella jordbruket och uppfödning av djur har spelat en avgörande roll, medan andra menar på att sjukdomen främst härstammar från småskalig uppfödning s.k. backyard farming och den medföljande bristen i biosäkerhet. Ytterligare andra argumenterar att ursprunget ligger i båda, då fjäderfäsektorn är mycket komplex och involverar flera infallsvinklar, exempelvis veterinärvetenskaplig, social och ekonomisk (Jutzi & Domenech, 2006). Enligt Olsen (2007) är detta aggressiva virus ett resultat av människan och husdjursevolutionen. Människan sätt att föda upp djur skapar ekologiska katastrofer då flocken ofta vistas tätt tillsammans på begränsade utrymmen samtidigt som den ofta är monokulturell och begränsad rent genetiskt. 2.1 Högpatogen H5N1 Kort historik Utbrott av H5N1 har förekommit åtminstone sedan 1959 (Skottland) men utbrotten förknippades med lindrig infektion och oregelbundna begränsade utbrott (Sims, Domenech, Benigno, Kahn, Kamata, Lubroth et al., 2005). Högpatogent H5N1-virus påvisades första gången 1996 hos sjuka gäss i södra Kina och alla H5N1-virus som isolerats sedan dess har sitt 6

7 ursprung i detta kinesiska virus (Li, Guan, Wang, Smith, Xu, Duan et al., 2004). År 1997 rapporterades om allvarlig sjukdom bland fjäderfä och människa i Hong Kong orsakad av högpatogen H5N1. Aviära influensavirus hade även tidigare infekterat människor men detta var första gången viruset orsakade allvarlig sjukdom och död hos människa. Oron var stor att detta skulle utvecklas till en dödlig influensapandemi, men det visade sig att detta H5N1-virus spreds dåligt mellan människor. Samtliga fall var troligen orsakade av direktsmitta från fågel till människa (Cauthen, Swayne, Schultz-Cherry, Perdue och Suarez, 2000). Totalt infekterades 18 människor i Hong Kong med viruset, varav sex dog. Provtagning av fjäderfämarknaderna i Hong Kong indikerade att viruset hade en stor spridning. För att försöka bekämpa smittan avlivades samtliga fjäderfä i Hong Kong på fem dagar. Denna särskilda genotyp av H5N1 har inte isolerats sedan dess (Sims, Ellis, Liu, Dyrting, Wong, Peiris et al., 2003). Andra H5N1-virus, mycket nära besläktade med det ursprungliga kinesiska viruset, fortsatte att cirkulera i Kina under slutet av 1990-talet. Spridningen mellan länderna i Sydostasien i början av 2000-talet skedde både genom legal och illegal handel med fjäderfä och fjäderfäprodukter. På fjäderfämarknaderna spreds därefter virus vidare. Under 2003 började det högpatogena H5N1 orsaka sjukdomsutbrott bland fjäderfä i Sydostasien men dessa varken upptäcktes eller rapporterades. Först i december 2003 rapporterade Korea som första land utbrott bland fjäderfä. Därefter följde under en dryg månads tid rapporter från ytterligare sju asiatiska länder. Redan nu konfirmerades också de första fallen av humansmitta. Under sommaren 2004 sågs en andra våg av högpatogen H5N1 svepa över de asiatiska länderna. Forskare upptäckte nu också att infekterade andfåglar kan utsöndra stora mängder virus medan de själva visar inga eller endast lindriga symtom (Sturm-Ramirez, Hulse-Post, Govorkova, Humberd, Seiler, Puthavathana et al., 2005). Under 2005 sågs en spridning av infektionen till fjäderfä i bland annat Ryssland. Slående är att denna spridning följde den transsibiriska järnvägens sträckning, vilket ledde till att illegal handel misstänktes vara en spridningsväg. Under vintern 2005/2006 spreds infektionen vidare i Asien samtidigt som den också påvisades i Afrika och i stora delar av Europa. Misstankar finns om att illegal handel med fjäderfä orsakat utbrotten i flera fall, samtidigt som det nu konstaterats att även vilda fåglar har betydelse för spridningen av högpatogen H5N1 över längre avstånd (Olsen et al., 2006). Enligt Olsen (2007) är risken att flyttfåglar kan sprida och ta med sig smittan till Sverige från andra länder mycket begränsad. En möjlighet skulle vara om viruset bröt ut i en tambesättning av fåglar och sedan på ett eller annat sätt läcker ut till omgivningen. Då finns det en risk för att vissa sorter av vilda fåglar, andfåglar av olika slag, skulle kunna ta med sig viruset till andra platser och därigenom innebära en smittkälla för fågelinfluensa. Tabell 2.1 Kända utbrott av HPAI (Källa: Peet J. Tüll, 2005) 1959 Skottland H5N England H5N Italien H7N England H7N Australien H7N Hong Kong H5N Kanada H5N Australien H7N Chile H7N Australien H7N Mexico H5N Holland H7N Tyskland H7N Pakistan H7N Pakistan H7N England H7N Australien H7N USA H5N USA H5N Hong Kong H5N Kanada H7N Irland H5N Italien H5N Sydafrika H5N Australien H7N7 7

8 2.2 Aviär influensa hos fjäderfä Symtombilden vid AI hos fjäderfä varierar och beror bland annat på virusets patogenitet, fjäderfäart, ålder, kön, förekomst av andra sjukdomar, omgivande miljö etc. (Swayne och Halvorson, 2003). Medan alla fåglar anses vara mottagliga för infektion, bär många vildfågelarter dessa virus utan synbara tecken. Vissa fågelarter, inklusive tamhöns, utvecklar sjukdom när de infekteras. Hos tamhönsen orsakar viruset två helt skilda sjukdomsformer en som är vanlig och lindrig (LPAI) och den andra ovanlig och mycket dödlig (HPAI). En infektion med LPAI kan i vissa fall passera utan några symtom eller lindriga sådana såsom rufsiga fjädrar, minskad äggproduktion eller endast lindrig inverkan på andningsorganen. Utbrotten kan vara så lindriga att de undgår upptäckt om inte regelbunden testning sker. (Bioscience Explained, vol 3[1]). Till skillnad från den lindriga formen är HPAI mindre vanlig men mycket smittsam och lätt att upptäcka. De högpatogena formerna av viruset orsakar i de flesta fall allvarlig sjukdom hos fjäderfä, ofta med plötslig hög dödlighet (upp till 100 %). Framför allt hos höns och kalkon kan förloppet ibland vara så akut att några symtom inte hinner ses innan fåglarna dör (Swayne och Halvorson, 2003). Viruset påverkar inte enbart andningsorganen, som den lindriga varianten gör, utan också flera andra organ och vävnader. De resulterande stora inre blödningar har gett den namnet kyckling Ebola. Den är också känd som aggressiv fågelinfluensa. AI smittar främst vid direkt kontakt mellan fåglar och via träck från infekterade fåglar. Träck från vilda fåglar fastnar lätt på skodon och kan då följa med in i hönshus och rastgårdar. Sjövatten kan också förorenas av träck vilket kan vara en risk om fjäderfän har direkt tillgång till vattnet eller om det används som dricksvattenkälla. Det torde däremot inte vara någon större risk att infektionen överförs via luften från vilda fåglar in i fjäderfähus. Däremot kan aerogen spridning förekomma (över kortare avstånd) mellan fjäderfäflockar eftersom dessa utsöndrar stora mängder virus. Dock förs inte viruset över via ovarierna från en smittad höna till äggen. I händelse av att utsidan av ägget kommit i kontakt med smittad träck kan virus överleva under en kortare period, men eftersom det är känsligt för torka etc. dödar hanteringen av konsumentägg viruset (Gustafsson, 2007). Orsakerna till att antalet utbrott av både hög- och lågpatogen AI av subtyperna H5 och H7 i fjäderfäbesättningar har ökat sedan mitten av 1990-talet är inte helt klara. Möjligen kan en del förklaras av ökad uppmärksamhet och förbättrade diagnostiska metoder men, på grund av de allvarliga kliniska symtomen, är detta inte en rimlig förklaring då det gäller den högpatogena formen av sjukdomen (Capua och Alexander, 2004). Betydande förändringar i fjäderfäpopulationen under senare år med produktionen koncentrerad till vissa områden samt ökande kontakter med andra besättningar kan bidra till att utbrotten tenderar att öka i omfattning. Klimatförändringar och påföljande ändrade flyttvägar för de migrerande fåglarna kan också ha en inverkan på introduktionen av AI-virus till fjäderfäpopulationen (Capua och Alexander, 2004). 8

9 3 LITTERATURÖVERSIKT Under de senaste åren har utbrott av epizootier såsom fågelinfluensan, SARS och mul- och klövsjukan fått stor uppmärksamhet i media, bland forskare och beslutsfattare på regional och nationell nivå. Dessa sjukdomar har haft avsevärda effekter på ekonomier och marknader, konsumenters beteende och handelsmönster. Vid en litteraturgenomgång kan man fastställa att flertalet studier inom området håller med om att ett utbrott av högpatogen aviär fågelinfluensa s.k. HPAI H5N1 kommer att få stora konsekvenser för ekonomin (se exempelvis McLeod et al; NGA, 2006; Karesh & Cook, 2005; Pritchett et al.,2005). Denna litteraturgenomgång fokuserar på studier av ekonomiska konsekvenser till följd av ett utbrott av aviär fågelinfluensa, men även andra jämförbara sjukdomar och dess effekter kommer att nämnas, exempelvis SARS och mul- och klövsjukan eftersom konsekvenserna av dessa sjukdomar är relevanta även för fågelinfluensa. Litteraturen har lokaliserats med hjälp av databaser (Econlit, CEPR, Google Scholar, NBER Working Papers, Science Direct och World Bank Documents & Reports), webbsidor hos internationella och svenska myndigheter och organisationer samt litteraturtips från utvalda personer med kunskap inom ämnet (Armand Van de Laar, OECD; Ivar Vågsholm, Svenska Jordbruksverket; Björn Olsen, professor och överläkare vid Akademiska Sjukhuset i Uppsala). 3.1 Genomgång av effekter I följande kapitel presenteras en teoretisk bakgrund. Först diskuteras faktorer som avgör omfattningen på de ekonomiska konsekvenserna vid ett utbrott av en smittsam djursjukdom. Sedan redovisas hur de konsekvenserna sedan kan delas in i olika typer. Syftet med denna indelning är att kategorisera ekonomiska förluster och dess uppkomst Omfattningen av ekonomiska effekter En viktig fråga i forskningen kring de ekonomiska effekterna av ett utbrott är vilka faktorer som styr hur stora konsekvenserna blir. Utifrån effekten på BNP, dvs. det sammanlagda förädlingsvärdet i ett land, betonar McLeod et al. fyra faktorer: hur fort smittan kommer under kontroll omfattningen av spridningen fjäderfäsektorns bidrag till BNP i landet strukturen på fjäderfäsektorn Betydelsen av en eller flera av dessa understryks också av andra författare (Hinrichs et al.; Overby et al., 2004). Blayney (2005) och Morgan (2006) undersöker omfattningen av de ekonomiska handelseffekterna till följd av fågelinfluensa genom att använda tre andra indikatorer: (i) (ii) (iii) konsumentbeteende kopplingarna till internationella boskapsmarknader koncentrationen av den globala exporten 9

10 Flertalet andra författare håller med om vikten av en eller flera av dessa faktorer, se t.ex. Coffey et al. (2005); Jutzi och Domenech (2006); Brahmbhatt (2005). I följande avsnitt redovisas dels dessa teorier, dels empiriska studier på området. McLeod et al. menar att i länder där fågelindustrin är reglerad, bosättningarna för djuren är på en industriell nivå och graden av tamdjur är hög, är mindre mottagliga för virus och snabba spridningsförlopp. Länder där flockar av fåglar tama som vilda finns på bakgårdarna (s.k. backyards farmers) har svårare att skydda sig, då fåglarna är svåra att kontrollera. Detta förhållande visade sig också gälla under utbrottet I Asien och Afrika, där fågelfarmar och frigående fjäderfän är vanligare än i Europa, spreds smittan mer okontrollerat. Den gemensamma nämnaren för de länder som drabbades värst av HPAI under är att deras fjäderfämarknad karakteriseras av många småskaliga producenter. Hinrichs et al. påpekar att tiden mellan upptäckt och rapportering är avgörande för hur stora de totala kostnaderna kommer att bli. Ett exempel från Malaysia visar att utbrotten av aviär fågelinfluensa under 2003 och 2004 överraskade veterinärerna i området, vilket gjorde att det tog lång tid att få viruset under kontroll och det blev därför en omfattande spridning. Författarna understryker vikten av att fort upptäcka sjukdom för att på så sätt förhindra fortsatt spridning, speciellt i de mer välutvecklade produktionssystemen där en stor del av besättningen förflyttas inom en kort tidsram och över långa avstånd. Kostnaden för att övervaka produktionssystemen beror därmed på specifika förutsättningarna i varje region. Overby et al (2004) nämner den kinesiska regeringens inblandning i den omfattande spridningen av SARS-viruset, genom att man länge försökte dölja och tona ned omfattningen av utbrottet. Detta ledde till förseningar av insatserna för att begränsa och bekämpa viruset. En faktor som enligt flera forskare är en avgörande orsak till en omfattande och svårkontrollerad spridning är den ökade globaliseringen. Varor, tjänster och människor blir alltmer rörliga och de potentiella drabbningsområdena blir allt större. Därmed kan smittsamma virus lättare spridas och det blir också svårare att kontrollera smittspridningen. Genom denna globalisering kan även de ekonomiska effekterna bli mer dramatiska, då kontakten mellan ekonomier är omfattande (Forslund et al., 2006; Otte et al., 2004) Makroekonomisk inverkan Inom litteraturen redovisas flera sätt att kategorisera och specificera ekonomiska kostnader och effekter. Världsbanken delar in kostnaderna till följd av ett utbrott av aviär fågelinfluensa i direkta förluster, följdförluster och indirekta förluster (World Bank, 2006; ACI, 2006), som i sin tur kan brytas ned i specifika kostnadskategorier (Horst et al., 1999; Rushton et al., 1999; Otte & Chilonda, 2000; Huirne et al., 2002). FN-organet FAO, i sin tur, indelar ekonomiska konsekvenser i fem olika kategorier, baserade på Evans (2003). I detta avsnitt kommer dessa angreppssätt att presenteras tillsammans med studier gjorda på området. Att uppskatta och kvantifiera affärsförluster genomförs normalt med hjälp av modeller. Med dessa uppskattas förluster av djurvärde, avbrott i produktion och sjukdomsmildrande åtgärder. För att genomföra sådana analyser på ett heltäckande sätt har Pritchett et al. (2005) utvecklat en modell med tre specifika parametrar i syfte att precisera förekomst och spridning av sjukdomar och fastställa de ekonomiska kostnaderna. De tre parametrarna är: 10

11 Geografi Tidsram Strategi Den första beskriver lokaliseringen av utbrottet, omfattningen på det smittade området, djurintensitet och förekomsten av djurtransporter, medan den andra beskriver tiden mellan det första utbrottet fram till aktion av myndigheter. Enligt Pritchett et al. är förlusterna proportionella mot tiden mellan utbrott och åtgärd. Den sista parametern innefattar myndigheters respons, prevention och begränsning av sjukdomen. Myndigheternas strategi är avgörande för omfattningen av förlusterna (Doering et al.). Konsument Återförsäljning Matservice Relaterade industrier Transport Veterinär Foder Förädling Slakt Parametrar Geografi Tidsram Strategi Uppfödning Avel UTBROTT Figur 3.1 Inverkningar av djursjukdom i marknadskedjan (Källa: IAMA, 2005) Pritchett et al. (2005) använder sedan dessa tre parametrar för att beskriva hur marknadskedjan för djurprodukter påverkas (Figur 3.1). Enligt figuren är den primära verkan av sjukdomseffekter starkast inom främst två stadier av kedjan, avelsstadiet och uppfödning. Efterverkningarna från chocken går dock igenom hela kedjan och påverkar även relaterade industrier som exempelvis transport och foderproduktion. Kostnadsindelningen utförd av Pritchett et al. (2005) sammanfattar de kostnadskategorier som vanligen uppstår. Dessa kan i sin tur delas in i kostnader på en finare nivå, exempelvis direkta, 11

12 indirekta och följdförluster. De direkta förlusterna innefattar engångskostnader och återkommande kostnader vanligen till följd av kontrollstrategier, exempelvis värdet av de djur som avlivas, avlägsnandet av dessa samt desinfektion av anläggningen, men också effekter som minskad export. Den direkta förlusten för den offentliga sektorn till följd av att ordna avlivning av smittade djur är inte något som inkluderas i kompensationen till producenterna och räknas därför inte med här (World Bank, 2006). Följdförluster uppstår på anläggningsnivå och är tilläggskostnader till de direkta förlusterna. De kan exempelvis bestå av avbrott eller störningar i försäljning, förluster till följd av transportrestriktioner, kostnader för att återställa besättningen av fåglar eller minskat värde på slaktkött till följd av vaccination (World Bank, 2006). Indirekta förluster uppstår genom förlorad produktion i andra sektorer, marknader och industrier. Ett utbrott kan t.ex. påverka ett lands eller en regions attraktivitet med förlorad turism som följd (World Bank, 2006; ACI, 2006). NGA (2006) nämner dessutom konsekvenser såsom begränsade transport- och förflyttningsmöjligheter av varor, tjänster och människor till följd av kontrollåtgärder för att hindra smittspridning, stängda skolor och arbetsplatser samt ekonomiska kompensationer av olika slag. Dessa tre sorters förluster kan också brytas ned i specifika kostnader, där man skiljer på kostnader till följd av utbrott och kostnader som har att göra med kontrollstrategier (Horst et al., 1999; Rushton et al., 1999; Otte & Chilonda, 2000; Huirne et al., 2002). Figur 3.2 illustrerar kostnadskategorisering enligt Horst et al. (1999). Kostnader Direkta Indirekta Smittade djur Drabbade besättningar Kontrollorganisation Oanvända produktionsfaktorer Handelsstörningar Dödlighet Sjuklighet och sänkt produktion Behandling Avlivning av smittade besättningar Avlivning av djurskyddsskäl samt ersättning till drabbade Restriktioner i djurhållningen Nödvaccination Smittspårning och diagnostik Upprättande av skydds- och övervakningsområden Organisation för avlivning Figur 3.2 Kategorisering av kostnader vid ett sjukdomsutbrott (Källa: Horst et al., 1999) Enligt Världsbanken utgör de indirekta kostnaderna, exempelvis minskad foderförsäljning, förlorad turism och frånvaro från arbetsplatserna, en stor del av den totala kostnaden av ett utbrott av HPAI (World Bank, 2006). Thompson et al. (2002) och Halvorsson et al. (2003) gör samma bedömning. Till exempel analyserar Halvorssons et al. kostnaderna till följd av ett utbrott av viruset H7N1 i Italien under åren 1999 till 2000 och finner att kostnaderna för 12

13 kompensation uppgick till 122 miljoner US-dollar, medan kostnaderna till följd av de indirekta förlusterna var hela 400 miljoner US-dollar. En studie genomförd av Thompson et al. (2005) beräknar kostnaderna till följd av mul- och klövsjukan i Storbritannien Direkta och följdförluster inom den brittiska jordbrukssektorn uppges ha uppgått till drygt 5 miljarder US-dollar. De indirekta förlusterna för andra sektorer inom landet (turismsektorn och liknande) beräknades vara ungefär lika stora. Preliminära uträkningar från 2004 av de förväntade ekonomiska effekterna på ekonomierna i Sydostasien från ett enda stort utbrott visar att BNP skulle kunna minska med upp till 1,5 procent, om andra sektorer förutom fjäderfäindustrin också påverkades. Både Thailand och Malaysia upplevde omfattande minskningar i turism. Eftersom båda länderna i hög grad är beroende av turism och turismrelaterade inkomster är de mycket sårbara för utbrott av smittsamma sjukdomar. Effekterna på turismnäringen i andra länder i Sydostasien är negligerbara (McLeod et al.). FAO (2001, 2005) delar in den makroekonomiska inverkan i fem olika kategorier. Produktinverkan: Anses vara den mest direkta kostnaden till följd av ett sjukdomsutbrott, och resulterar vanligen i förluster eller minskad effektivitet i jordbrukssektorn. Detta kan aggregeras till olika nivåer i produktionen; anläggning, sektor, land eller internationellt. Dessa effekter kan ofta identifieras, men det är betydligt svårare att kvantifiera dem, pga. fördröjningar i de effekter som kan uppstå, exempelvis avlivning av ett stort antal djur, vilket längre fram resulterar i färre avkommor under ett år än brukligt. Handelsinverkan: Omfattande effekter på handel kan överväga de direkta produktionskostnaderna. Sådana effekter beror på flertalet faktorer såsom politiska åtgärder från handelspartners (handelsrestriktioner), andel import/export, sjukdomsutbrottets storlek och spridning samt elasticiteterna på tillgång och efterfrågan. Länder utan smitta kommer att förbjuda import från ett smittat land alternativt införa restriktioner. Båda fallen kan leda till att komparativa fördelar inom handeln kan gå förlorade. Enligt Morgan (2006) har värdet av den globala köttexporten inte ökat i lika stor utsträckning som kvantiteten av exporten, men handel är vanligen starkt bidragande till en ekonomis BNP. Ekboir et al (2002) understryker att internationell handel är en viktig faktor vid en analys av de ekonomiska effekterna, både som epidemiologisk risk och också eftersom handel ofta är en viktig utvecklingsfaktor i utvecklingsländer. Som exempel nämns Japan och Korea, som båda har en handelspolicy som endast tillåter fullt inträde på marknaden för länder som är smittfria utan vaccination. Med detta resonemang blir förlusten vid ett eventuellt utbrott beroende av tillgången till världsmarknaden och handel. Matsäkerhet och näringseffekter: Ett sjukdomsutbrott kan reducera den inhemska tillgången på mat eller minska ett lands handel så till den grad att medborgarna får svårigheter att ersätta bortfallet. Denna effekt gäller framför allt för utvecklingsländer. Mänsklig hälsa och inverkan på miljön 13

14 Att uppskatta den mänskliga hälsan och effekterna på miljön är mycket svårt, eftersom flera av effekterna ännu inte är till fullo utredda. 14

15 Finansiella kostnader Åtgärder för att kontrollera, utrota eller begränsa sjukdomar medför stora kostnader, både på individuell, samhällelig och internationell nivå. Dessa kostnader skulle kunna innefatta kostnader för inspektion, övervakning och begränsning av sjukdom. Att uppskatta kostnaderna för dessa åtgärder kräver insamling av en mängd information vilket leder till ytterligare kostnader. 3.2 Studier av zoonosers ekonomiska effekterna Det finns en rad studier av ekonomiska konsekvenserna av zoonoser. Fokus, inriktning och metod varierar kraftigt, liksom resultat och slutsatser. Detta avsnitt redovisar ett urval av studier. Presentationen är strukturerad utifrån Pritchett et al. (2005) indelning, i vilken sex nivåer identifieras (Tabell 3.1). Tabell 3.1 Typologimatris för djursjukdomar och dess kostnader Analysens omfattning Forskningens mål Bedömningsmetod Policyinstrument Producent inverkan Relaterad agribusiness a Affärsförlust, Incitament för kontroll Förlorat välstånd hos aktieägare, Affärsförlust Budgetering, Stokastisk simulation Effektivitetsanalys, Händelseanalys Sektor Industriförluster Simulation, Effektivitetsuppskattning Konsument Regional Nationell och internationell Välfärdsförlust, Riskbedömning Välfärdseffekter, Industrispecifika förluster, Avsiktliga förluster Välfärdseffekter, Distribuering av förluster Partiell jämviktsanalys, CVM, WTP Input-outputmodeller, CGE Partiell jämviktsanalys, CGE Kompensation, Testning Produktionsmetoder, Certifiering, Lätthanterlighet Certifiering, Lätthanterlighet Utbildning, Certifiering, Information Reserestriktioner, Kompensation, Avlivning Handelshinder, Restriktioner, Åtgärdsplaner, Regionalisering Källa: Pritchett et al. (2005) a) Agribusiness är en samlingsterm för olika affärsverksamheter som är kopplade till matproduktion. Tabell 3.1 sammanfattar studieområden inom litteraturen om djursjukdomar genom att lista de direkta ekonomiska förlusterna och till viss del långtgående kostnader i en typologimatris. Raderna i matrisen symboliserar nivån på analysen, från individnivå till nationell och internationell nivå. Kolumnerna i sin tur beskriver vilken typ av studie som kan genomföras på varje nivå. 15

16 3.2.1 Producentnivå Studier på producentnivå innefattar rad 1 i Tabell 3.1 och sammanfattar epidemiologiska inverkningar och idiosynkratiska ekonomiska effekter. Studier på denna nivå behandlar inverkningar på boskap under avel och uppfödning. Förlusterna kan uppkomma till följd av att besättningen med avelsboskap avlider till följd av sjukdomen eller avlivas av hälsoskäl och att produktionskapaciteten därmed minskar. Detta medför också att den totala vinsten påverkas. Här uppkommer också konsekvenser till följd av att anläggningar med boskap isoleras och sätts i karantän eller att transportförbud införs för att begränsa smitta. Sådana begränsningar medför störningar i tillgången av produkter längs marknadskedjan, vilket i sin tur påverkar priser och integrationen mellan olika marknader. Geografiska begränsningar påverkar även relaterade sektorer som exempelvis turism och hotell- och restaurangnäringar (Pritcett et al., 2005). Wolf (2003) undersöker konsumentbeteende och informationsflöde mellan producent och myndighet och kommer fram till att information naturligt är asymmetrisk mellan dessa två agenter. Incitamentet att samarbeta med myndigheter som är ansvariga för bekämpning och utrotning av djursjukdomar är avgörande för att kunna hantera problemen med att implementera en policy för riskhantering. Slutsatsen i rapporten är att djurägare endast efterföljer bestämmelserna i ett smittutrotningsprogram om de är associerade med positiva privata avkastningar. I de fall då djurägaren inte har tillräckligt starka incitament att efterfölja bestämmelserna måste statliga utgifter rättfärdigas inom flera områden, exempelvis kostnader för information till djurägare som gör att de på ett effektivt sätt utnyttjar fördelarna med biosäkerhet och kontrollprogram för smitta. De statliga utgifterna bör enligt Wolf också gå till forskning och subventioner. Enligt Pritchett et al. (2005) reflekteras den relativa efterfrågan och tillgången för kött av slaktpriserna, medan priser inom grossisthandeln reflekterar efterfrågan på preparera kött. Siffror från US Census Bureau visar på prischocker efter utbrottet av BSE i USA under 2003; priset på förpackat kött minskade med 13 procent på endast två veckors tid. Priset på boskap föll under samma period med hela 20 procent. Denna negativa effekt (tillsammans med andra ekonomiska krafter) på slaktindustrin i landet bestod även under Den initiala påverkan av ett utbrott avspeglas först på producentnivå, men efterverkningarna sprider sig snabbt i systemet och påverkar även på en agribusinessnivå Agribusinessnivå 1 Konsekvenserna på den här nivån kan avspeglas på många sätt, exempelvis genom en fysisk minskning i kvantiteten av slaktkött och minskad efterfrågan på kött och köttprodukter till följd av förlorat förtroende från konsumenter. Enligt Pritchett et al. (2005) kommer återförsäljare att vara de första att märka av effekterna av minskat förtroende från konsumenter, men de kommer också att känna av effekter från leverantörssidan i form av tillgångsunderskott. Också leverantörer kommer att märka av effekterna, exempelvis fodertillverkare. Dessa kommer också att påverkas av begränsningar i transporter. 1 Agribusiness är en samlingsterm för olika affärsverksamheter som är kopplade till matproduktion 16

17 Henson och Mazzocchi (2002) menar att ny information om sjukdomar, tillsammans med andra faktorer såsom ändad inkomst, förändrade relativa priser och förändringar i livsstil, kan i vissa fall påverka långsiktiga trender inom mat och konsumtion. I andra fall kan informationen leda till rädsla för att konsumera en viss sorts mat, exempelvis kött vid ett utbrott av en djursjukdom. Dessa rädslor resulterar i ofta hastiga och omfattande minskningar i efterfrågan, som eventuellt kan fortgå under en längre tid. Konsumentens gensvar på riskrelaterad information kan leda till omfattande påverkningar på matsektorerna. Författarna undersöker effekterna av utbrottet av BSE i Storbritannien och reaktionen bland konsumenter då myndigheter i landet gick ut med informationen att konsumtion av smittat kött hade en koppling till den mänskliga varianten Creutzeldt-Jacobs sjukdom, genom att analysera avkastningen hos flera företag inom olika branscher i landet. Resultatet av studien visar att utbrottet ledde till en avvikande negativ avkastning för flera sektorer, bl.a. nötkött, husdjursfoder och mjölksektorn. Men det påvisades också att köttsektorer utanför dessa istället upplevde en positiv avkastning utöver det vanliga till följd av utbrottet. McLeod et al. genomförde en studie där Vietnam används som exempel för att beskriva de ekonomiska förlusterna i flera asiatiska länder. Studien diskuterar strukturen i fjäderfäsektorn och vinnare och förlorare i produktionskedjan identifieras. Slutsatsen är att effekterna slår olika hårt utmed marknadskedjan, och också olika beroende på typ av marknadskedja. Stora kommersiella producenter som specialiserat sig i att förse den inhemska marknaden med kycklingkött påverkades genom minskad efterfrågan och minskat förtroende från sina kunder, då människor i allt större utsträckning föredrog annan typ av kött. Enligt studien visade det sig att uppfödare anslutna till en större producent upplevde mindre effekter av ett utbrott, eftersom de hade stöd av ett kontrakterande företag och kunde fortsätta sin produktion. Små kommersiella producenter och bakgårdsproducenter upplevde den minsta förlusten i absoluta termer, men mest relativt till deras inkomst och levebröd. Som exempel kan en annan undersökning genomförd i Vietnam nämnas; den totala kostnaden för förlust av fåglar, förlust av 2,3 månaders produktion samt reduktion i konsumtion uppskattas till USD för de hushåll som drabbades. Detta är ett stort bortfall då medelinkomsten per person är ungefär 2 USD per dag. Industrikedjans förluster bestod mest i exportminskning. Overby et al. (2004) gör en återblick av konsekvenserna till följd av SARS-epidemin i Sydostasien under genom att undersöka inverkan på ekonomi och logistisk, både i Sydostasien och globalt. Studien inriktar sig främst till att beskriva effekterna inom flygbolag, elektronik och turism. Enligt studien drabbades resesektorn, turismsektorn och sektorerna inom återförsäljning först, då utbrottet av SARS tvingade både myndigheter och stora företag att införa reserestriktioner och att försätta flera städer i karantän, i syfte att begränsa smittan. Författarna nämner en undersökning där 180 företag medverkade. Undersökningen visade att 27 procent av dessa hade infört restriktioner i resande bland sina anställda på grund av SARS. Då transporter till och från Asien hindrades eskalerade de ekonomiska förlusterna. Också karantän, hälsoinformation till allmänheten och utbildning har varit kostsamt för myndigheterna i Asien. Det s.k. Pearl River-deltat i Kina har under de senaste åren växt kraftigt. Exporten från området uppgår till 110 miljoner US-dollar och 17 miljoner US-dollar i direkt investering från utlandet. Regionen har en god infrastruktur och effektiv logistik och tillsammans med låga löner har regionen utvecklats till en av världens viktigaste produktionsbaser för allehanda produkter. En så pass stor störning i Kinas ekonomi som SARS skulle kunna störa produktionen av produkter till världens detaljhandel, vilket i sin tur skulle kunna påverka företag som är beroende av Kinas lågprisproduktion jorden runt. Författarna avslutar med att det mer långsiktiga hotet mot Kinas ekonomi ligger i att de många multinationella företag baserade i landet kan komma att se Kina som ett betydligt mer riskfyllt investerings- 17

18 ställe. Detta är allvarligt eftersom utländska investeringar är en viktig faktor för Kinas snabba tillväxttakt. Men studien nämner också vissa företag som upplevt ett uppsving till följd av SARS, exempelvis företag som säljer utrustning för videosamtal och annan utrustning för långväga kommunikation och privata företag som hyr ut jetplan (Overby et al., 2004). I en undersökning av Vietnam utförd på uppdrag av FAO fann man stora konsekvenser av fågelinfluensa. 2 Innan utbrottet av aviär fågelinfluensa kom ungefär 200 lastbilar med upp till kycklingar dagligen till Ho Chi Minh City. Utbrotten har sedan dess gjort att efterfrågan fallit dramatiskt till endast kycklingar/dag. Efterfrågan på ägg har också sjunkit med upp till 50 procent, från 1,5 miljoner ägg per dag till Folkets levnadsstandard har försämrats kraftigt och därmed har även konsumtionsmönstret ändrats. Detta har bland annat lett till att stadens BNP fallit dramatiskt under åren Denna marknadschock har dock lett till en högre medvetenhet om biosäkerhet i kycklingproduktionen och vid slakt av kyckling, något som är nödvändigt för att kunna bekämpa viruset (ACI, 2006) Konsumentnivå Vid ett utbrott av en zoonotisk sjukdom kan negativa efterfrågechocker förväntas (Pritchett et al., 2005). Centrala aspekter vid analyser av sådana chocker innefattar omfattningen och varaktigheten, in vilken utsträckning utbrottet leder till en permanent förändring av konsumtionsmönster, huruvida konsumentens preferenser kommer att påverka alla sorts kött och köttprodukter samt om förlusterna till följd av dessa konsumentöverskott kommer att kompenseras av att efterfrågan för kött till ett lägre pris ökar. På efterfrågesidan är konsumenternas reaktion avgörande för hur marknaden påverkas. Brahmbhatt (2005) visar att utbrottet av SARS i Östasien under 2003 omedelbart ledde till en ekonomisk förlust motsvarande två procent av BNP. Litteraturen kring det specifika beteendet hos konsumenter vid ett utbrott av en djursjukdom är relativt begränsad. Flera forskare är dock överens om att konsumentens beteende beror på den risk som konsumenten upplever att den möter. Reaktionerna har visat en tendens att vara mer kraftfulla och betydelsefulla då det finns en potentiell risk för den mänskliga hälsan (Morgan, 2006). Blayney et al. (2005) betonar också människors rädsla och dess betydelse för hur stora konsekvenserna blir. Utbrottet av aviär fågelinfluensa i Italien och Frankrike resulterade i minskad efterfrågan på kyckling och kycklingprodukter. Frankrike drabbades av sitt första utbrott i februari 2006 och den minskade efterfrågan på kyckling resulterade i ekonomiska förluster på över 48 miljoner dollar per månad (NGA, 2006). I Italien minskade efterfrågan på kyckling och kycklingprodukter med upp till 70 procent, medan den i Frankrike minskade med 20 procent. I norra Europa var minskningen något blygsammare, 10 procent (Morgan, 2006). Även Jutzi & Domenech (2006) påpekar betydelsen av konsumenternas rädsla. Författarna menar att den direkta kostnaden för virusets utbredning under de senare åren visserligen varit 2 Analysen bygger på statistisk analys av bakgrundsdata och en studieresa till Vietnam. Under studieresan genomfördes intervjuer inom alla sektorer av fjäderfäindustrin under en månad

19 omfattande, men denna direkta kostnad har varit av underordnad betydelse i jämförelse med de marknadschocker som orsakats av rädsla bland allmänheten och som fått förödande konsekvenser för kycklingproducenter globalt. Denna rädsla har dessutom spätts på av media, och resulterat i ett markant fall i försäljning av kycklingkött och kycklingprodukter. Efter utbrottet av aviär influensa i Asien minskade den internationella handeln med åtta procent och under de nästkommande två åren ökade kycklingpriset med över 30 procent uppstod ett nytt fenomen bland konsumenterna; oavsett om smitta hittats i vilda eller tama fåglar har konsumtionen av kycklingkött minskat. Denna dramatiska förändring i efterfrågan ledde till reducerade priser på kycklingkött på kort sikt, med åtföljande förluster för fågelindustrin (Morgan, 2006). Enligt en studie av Coffey et al. (2005) gör konsumenten även en uppskattning av sannolikheten att utsättas för smittat kött. En undersökning bland konsumenter visade att man hade konsumerat mindre kött om smittan hade varit mer utspridd. 3 En studie genomförd av Mazzocchi et al. (2004) visade på minskad konsumtion med nästan 20 procent av nötkött i Italien till följd av medias rapportering av BSE, trots att smittan inte konstaterats i landet. En studie genomförd av Liu et al. (2003) grundar sig på två marknadsundersökningar i Taiwan under den period då SARS-virusets spridning var som mest omfattande. Syftet med studien var att fastställa folkets uppfattning av risk, eventuella försiktighetsåtgärder man gjort och viljan att betala för ett vaccin mot SARS. Studien avslöjar en hög osäkerhet och rädsla inför viruset och en stark vilja att betala för ett vaccin, jämfört med viljan att betala för ett skydd mot andra katastrofala händelser. Genom att sätta upp olika scenarion försöker Jin et al. (2004) att fastställa det potentiella konsumentbeteendet i USA. Som bas används utbrotten av BSE i Europa, Japan och Canada. Utifrån dessa tre fall förväntar författarna sig en reduktion i konsumtionen av nötkött i USA med 5 20 procent. Då har man även vägt in faktumet att sjukdomen har konstaterats i en delstat i landet. Skulle det uppkomma ytterligare fall inom landet förväntas en än kraftigare reaktion från konsumenterna och en minskning med mer än 20 procent i den inhemska konsumtionen av nötkött, vilket i sin tur skulle leda till en inhemsk prisökning på mer en 25 procent samtidigt som priset på slakt och slaktdjur också skulle öka därefter. Enligt författarna skulle detta leda till avsevärda ekonomiska konsekvenser för den amerikanska nötköttsektorn. Caswell och Mojduszka (1996) gör en liknande undersökning efter de brittiska myndigheternas tillkännagivande av en eventuell koppling mellan köttkonsumtion och Creutzeldt- Jacobs sjukdom där konsumtionen i Japan är i fokus. Efter detta uttalande minskade den japanska konsumtionen av nötkött, trots att nötköttet i landet till största delen kommer från inhemsk produktion och till viss del import från länder med en BSE-fri status. Latouche et al. (1998) undersöker franska konsumenters vilja att betala för information och insyn i myndigheters hantering av utbrott av djursjukdomar. Studien visar att konsumeter vill ha en större genomsynlighet och lätthanterlighet och de är villiga att betala för det. Författarna hänvisar också till en studie genomförd i Frankrike 1997, alltså ett år efter utbrotten i England och de första tecknen på ändrade konsumentmönster. Denna undersökning fastställer att förtroendet bland konsumenter hade återvänt och att 2/3 av befolkningen inte längre oroade sig över smittat kött. Men detta till trots, vissa effekter kvarstod; 25 procent av befolkningen hade ändrat sina konsumtionsvanor och 6 procent uppgav att de inte längre konsumerar 3 Undersökningen genomfördes i USA efter ett konstaterat fall av BSE i landet 2003 och behandlar konsumtionen av nötkött till följd av smittan. 19

20 nötkött. Före utbrottet var den siffran 2 procent. Med detta i baktanke drar Latouche et al. slutsatsen att BSE lämnade effekter på tillförlitligheten hos konsumenter, trots lugnande budskap från myndigheter, köttindustrin och branschorganisationer, eftersom konsumenten ofta inte har någon annan källa att förlita sig på. Studien indikerar att viljan att undvika konsekvenser från djursjukdomar är stor och efterfrågan är stor på s.k. säkra produkter där noggrann information om produkten, ursprung och tillverkningsmetoder finns att tillgå på förpackningen. Undersökningen finner att betalningsviljan (s.k. willingness to pay WTP) för denna information ligger inom intervallet procent av priset på produkten. Adda (2002) har undersökt konsumenters riskbeteende mer noggrant genom att använda BSEkrisen och det förändrade konsumtionsmönstret som ett naturligt experiment. Genom att jämföra effekterna av tidigare konsumtion av riskrelaterade produkter med nuvarande konsumtionsmönster drogs slutsatsen att ny hälsoinformation integrerar med tidigare exponering av risk, dvs. konsumenter med en tidigare medelmåttig konsumtion av riskrelaterade produkter minskade sin efterfrågan för nötkött för att istället efterfråga kvalitetsprodukter, medan konsumenter som tidigare konsumerat antingen en liten eller stor mängd nötkött inte alls förändrade sitt konsumtionsmönster till följd av krisen. Beräkningar genomförda av organisationen FAO inför 2006 visade att den kris som uppstått på världsmarknaden till följd av influensautbrottet bestod. Enligt beräkningar genomförda innan influensan brutit ut skulle världskonsumtionen på kycklingkött uppgå till 84,6 miljoner ton (Tabell 3.2). De nya uppskattningarna för 2006 beräknades till 3 miljoner ton lägre, vilket är lägre än 2005 års världskonsumtion (Morgan, 2006). 4 Tabell 3.2 Prognostiserad förändring av konsumtion av kycklingkött, 1000 ton p 2006r Förändring Förändring % Världen 76,734 78,643 82,024 84,632 81, Afrika 3,939 4,034 4,147 4,269 4, Nordamerika 15,96 16,563 17,034 17,447 17, Centralamerika 3,998 4,101 4,342 4,548 4, Sydamerika 9,576 10,084 10,837 11,507 11, Asien 27,904 27,909 28,953 29,513 28, Europa 11,292 11,629 11,851 12,067 10, Oceanien CIS 3,166 3,41 3,906 4,291 4, p = prognos r = reviderad prognos Källa: Morgan (2006) FAO noterar också konsumentbeteende som en viktig faktor för konsekvenserna av ett utbrott. I en studie undersöks hur aviär fågelinfluensa, mul- och klövsjukan och BSE har påverkat köttmarknaden och kötthandeln de senaste tre åren. Slutsatserna är att konsekvenserna beror på vilken typ av sjukdom som bryter ut, hur konsumenterna reagerar, storleken på den marknad som drabbas (andel av BNP) och landets exportberoende (APHCA, 2006). Rad 1 till 3 i Tabell 3.1 behandlar effekter på individnivå, följande nivåer intar ett vidare perspektiv och fokuserar på de ekonomiska relationerna som länkar dessa individer tillsammans. 4 Konsumtionsberäkningarna var preliminära och baserade på marknadens utveckling i början av De beror på platsen för och förekomsten av utbrott på kort sikt. 20

FÅGELINFLUENSA INFORMATION TILL ANSTÄLLDA

FÅGELINFLUENSA INFORMATION TILL ANSTÄLLDA DATUM: MITTEN AV OKTOBER 2005 FÅGELINFLUENSA INFORMATION TILL ANSTÄLLDA Efter omkring tre år har den nu aktuella stammen av fågelinfluensa (=influensa typ A, stam H5NI), slutligen nått Europa från Asien.

Läs mer

2005-12-09. Dagordningspunkt Punkt 6

2005-12-09. Dagordningspunkt Punkt 6 Bilaga 1. Slutlig Rådspromemoria 2005-12-09 Jordbruksdepartementet Livsmedels- och djurenheten Rådets möte (jordbruks- och fiskerådet) den 20 22 december 2005 Dagordningspunkt Punkt 6 Rubrik: Aviär influensa

Läs mer

Pandemi vad innebär r det?

Pandemi vad innebär r det? Pandemi vad innebär r det? Begreppsförvirring? rvirring? Influensa i olika former Årlig influensa - vanlig influensa, vinterinfluensa, säsongsinfluensa Pandemisk influensa - global spridning av helt nytt

Läs mer

Skydda dina fåglar mot fågelinfluensa

Skydda dina fåglar mot fågelinfluensa Skydda dina fåglar mot fågelinfluensa Till dig som äger hobbyfåglar Skydda dina fåglar Att vara ägare av hobbyfåglar är förknippat med mycket nöje, en hel del arbete men naturligtvis också ett ansvar.

Läs mer

Behandling och förebyggande av influensa

Behandling och förebyggande av influensa Behandling och förebyggande av influensa Sammanfattning Influensa är en smittsam virussjukdom. Hos i övrigt friska ungdomar och vuxna är sjukdomen generellt sett självläkande, och ingen särskild läkemedelsbehandling

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

WHO. bioscience explained Vol 3 No 1. Fågelinfluensa

WHO. bioscience explained Vol 3 No 1. Fågelinfluensa WHO Artikeln är modifierad (av Elisabeth Strömberg) efter en publikation från WHO (FNs Världshälsoorganisation) Artikeln är uppdaterad 2006-04-10 Fågelinfluensa Kan fågelinfluensan förebåda den värsta

Läs mer

Internationella rapporten 2013

Internationella rapporten 2013 Internationella rapporten 2013 Ingvar Eriksson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar.

Läs mer

Instrument för prognosering av influensaspridning.

Instrument för prognosering av influensaspridning. Instrument för prognosering av influensaspridning. Kaj Lindhé Gimdal Frågeställning: Hur bör en influensa spridas inom en population? Svar: Mitt instrument använder olika faktorer för att kalibrera totalt

Läs mer

Allmänt om bakterier

Allmänt om bakterier Bakterier Allmänt om bakterier Bakterier är varken djur eller växter De saknar cellvägg och klorofyll De är viktiga nedbrytare - bryter ner döda växter och djur En matsked jord = 10 miljarder bakterier

Läs mer

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004 Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...

Läs mer

Annerstedt Flodins Utblick - Nytt från den globala köttmarknaden

Annerstedt Flodins Utblick - Nytt från den globala köttmarknaden Mikael Olsson Annerstedt Flodins Utblick - Nytt från den globala köttmarknaden 15 juni 2012 NÖTKÖTTSMARKNADEN Brasilien Exporten till EU fortsätter att öka under april och maj månad. Gapet mellan förra

Läs mer

Investor Brief. INBLICK: Boom för den asiatiska medelklassen

Investor Brief. INBLICK: Boom för den asiatiska medelklassen MEDELKLASSEN I ASIEN NOVEMBER 2015 INBLICK: Boom för den asiatiska medelklassen De senaste decennierna har en rad asiatiska länder tagit ett ekonomiskt tigersprång, vilket kan komma att vända upp och ner

Läs mer

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Öppna gränser och frihandel - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Hotet mot Schengensamarbetet Konsekvenser för transportsektorn Det europeiska

Läs mer

Regeringens proposition 2005/06:199

Regeringens proposition 2005/06:199 Regeringens proposition 2005/06:199 Fågelinfluensa (H5N1) Prop. 2005/06:199 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 12 april 2006 Mona Sahlin Ylva Johansson (Socialdepartementet)

Läs mer

Planeringsläget inom Stockholms läns landsting inför en befarad influensapandemi

Planeringsläget inom Stockholms läns landsting inför en befarad influensapandemi 1 (6) Bitr landstingsdirektör Göran Stiernstedt Hantverkargatan 45 Landstingshuset Planeringsläget inom Stockholms läns landsting inför en befarad influensapandemi Bakgrund Influensa A-sjukdomens utbredning

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Influensa. Fredrik Idving

Influensa. Fredrik Idving Influensa Fredrik Idving I diagrammet visas det uppskattade antalet personer med influensaliknande sjukdom som sökt vård per 100.000 listade patienter. Nuvarande säsong visas med röd linje. Två tidigare

Läs mer

Smittspridning och klimat

Smittspridning och klimat Smittspridning och klimat Vilka processer styr relationen? Uno Wennergren http://people.ifm.liu.se/unwen/index.html Vad tror man idag om sjukdomars utbredning i relation till klimatförändring? WHO har

Läs mer

Epizootihandboken_Del_II_05_Vattenbruksdjur110315

Epizootihandboken_Del_II_05_Vattenbruksdjur110315 1 DEL II KAPITEL 5 EPIZOOTISKA SJUKDOMAR HOS VATTENBRUKSDJUR... 3 A. Åtgärder vid misstanke om epizootisk sjukdom hos vattenbruksdjur... 3 B. Åtgärder då epizootisk sjukdom hos vattenbruksdjur har konstaterats...

Läs mer

Slutrapport - Calicivirussäsongen 2013/2014

Slutrapport - Calicivirussäsongen 2013/2014 Slutrapport - Calicivirussäsongen 2013/2014 Redaktionen Elsie Castro och Lena Sundqvist Rapporten publicerades 2014-07-03 Sammanfattning I familjen Calicivirus ingår bland annat norovirus och sapovirus,

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Influensa A H1N1. WHO har ökad pandemivarnings nivån för den nya influensan H1N1 (svininfluensa) till fas 5. Om pandemin (grad 6) blir ett faktum

Influensa A H1N1. WHO har ökad pandemivarnings nivån för den nya influensan H1N1 (svininfluensa) till fas 5. Om pandemin (grad 6) blir ett faktum WHO har ökad pandemivarnings nivån för den nya influensan H1N1 (svininfluensa) till fas 5 Fas 5 innebär betydande smittspridning mellan människor i minst två länder Detta innebär De flesta länder blir

Läs mer

Att mäta konkurrenskraft

Att mäta konkurrenskraft Att mäta konkurrenskraft RAPPORT OM SVENSK KONKURRENSKRAFT 1990-2015 Kinnwall Mats INDUSTRIARBETSGIVARNA Marknadsandel och konkurrenskraft Debatten om hur svensk konkurrenskraft har utvecklats är intensiv,

Läs mer

Kartläggning av central prissättning hos företagen i urvalet för KPI

Kartläggning av central prissättning hos företagen i urvalet för KPI PM till Nämnden för KPI ES/PR Sammanträde nr 1 Henrik Björk 2016-10-16 Martina Sundström Brunilda Sandén Kartläggning av central prissättning hos företagen i urvalet för KPI 1(6) För information Prissättningsstrategin

Läs mer

Utgivare: Kommunledningsenheten Gäller från: 2008-01-01 Antagen: KF 270/2007. 1. Bakgrund och övergripande ansvar

Utgivare: Kommunledningsenheten Gäller från: 2008-01-01 Antagen: KF 270/2007. 1. Bakgrund och övergripande ansvar Utgivare: Kommunledningsenheten Gäller från: 2008-01-01 Antagen: KF 270/2007. 1. Bakgrund och övergripande ansvar 1 Kapitlets innehåll Detta kapitel beskriver dels bakgrunden till varför en pandemiplanering

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 21 från Caroline Lucas, Bart Staes och Satu Hassi för Verts/ALE-gruppen

ÄNDRINGSFÖRSLAG 21 från Caroline Lucas, Bart Staes och Satu Hassi för Verts/ALE-gruppen 24.10.2005 B6-0548/21 ÄNDRINGSFÖRSLAG 21 Skäl Da (nytt) Da. Den största risken för en influensapandemi kommer från asiatiska länder där denna HPAI-virusstam har spritt sig under två års tid, trots fortlöpande

Läs mer

KLIMATFÖRÄNDRINGEN och de smittsamma sjukdomarna

KLIMATFÖRÄNDRINGEN och de smittsamma sjukdomarna KLIMATFÖRÄNDRINGEN och de smittsamma sjukdomarna Anna Nordström Sektionen för Miljö och Smittskydd Statens Veterinärmedicinska Anstalt, Uppsala www.sva.se FRISKA DJUR trygga människor Infektionssjukdomar

Läs mer

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen Sammanfattning KF granskar den svenska marknaden för kött En välfungerande marknad är en förutsättning för att konsumenten ska kunna påverka utbudets kvalitet

Läs mer

Pandemiplanering Nordisk samverkan om Mediastrategi Legemidler og medisinsk utstyr lager og distribusjon Prioritering ved knapphet

Pandemiplanering Nordisk samverkan om Mediastrategi Legemidler og medisinsk utstyr lager og distribusjon Prioritering ved knapphet Pandemiplanering Nordisk samverkan om Mediastrategi Legemidler og medisinsk utstyr lager og distribusjon Prioritering ved knapphet Anders Tegnell 1 Innehåll Hotet Mediastrategi Legemidler og medisinsk

Läs mer

Hur vet man då om min hund har herpesvirus? Och har det någon betydelse att jag vet om det?

Hur vet man då om min hund har herpesvirus? Och har det någon betydelse att jag vet om det? Herpesvirus Det har en negativ klang för de flesta av oss! Herpesvirus tillhör familjen Herpesviridae, en stor familj DNA-virus som orsakar sjukdom hos såväl djur som människor. Namnet herpes har grekiskt

Läs mer

Pandemisk influensa A(H1N1; AH1p) 2009. Annika Linde Statsepidemiolog Smittskyddsinstitutet

Pandemisk influensa A(H1N1; AH1p) 2009. Annika Linde Statsepidemiolog Smittskyddsinstitutet Pandemisk influensa A(H1N1; AH1p) 2009 Annika Linde Statsepidemiolog Smittskyddsinstitutet H, N Ibland anpassas ett andvirus och börjar spridas mellan andra arter Influensavirus Förekommer i 3 typer A,

Läs mer

Frihandel hur kan den gynna oss?

Frihandel hur kan den gynna oss? Frihandel hur kan den gynna oss? Exploderande debatt om globaliseringen de senaste åren Outsourcing av produktion till låglöneländer ( nearsourcing till Baltikum och Polen) Den korrekta termen borde vara

Läs mer

INFLUENSA. Utbildning Hygienombud Hösten regiongavleborg.se

INFLUENSA. Utbildning Hygienombud Hösten regiongavleborg.se INFLUENSA Utbildning Hygienombud Hösten 2016 RNA-virus A,B och (C) Influensa Influensavirusets ytmolekyler hemagglutinin och neuraminidas (H och N) är avgörande för immunförsvarets möjlighet att känna

Läs mer

Influensarapport för vecka 6, 2015 Denna rapport publicerades den 12 februari 2015 och redovisar influensaläget vecka 6 (2-8/2).

Influensarapport för vecka 6, 2015 Denna rapport publicerades den 12 februari 2015 och redovisar influensaläget vecka 6 (2-8/2). Influensarapport för 6, 2015 Denna rapport publicerades den 12 februari 2015 och redovisar influensaläget 6 (2-8/2). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...

Läs mer

Konsultuppdrag Epidemi 2012

Konsultuppdrag Epidemi 2012 Konsultuppdrag Epidemi 2012 Frågeställning och förutsättningar Undersök hur följande modell för hur en epidemi sprids genom en befolkning: Kända beteckningar: N = antalet individer i populationen M k =

Läs mer

Hygienplan för vattenbruksanläggningar

Hygienplan för vattenbruksanläggningar Hygienplan för vattenbruksanläggningar Jordbruksverket vill tacka Cefas (Center for Environment, Fisheries & Aquaculture Science) i Storbritannien för att vi fått använda deras Finfish biosecurity measures

Läs mer

Haninge kommuns beredskapsplan inför pandemisk influensa

Haninge kommuns beredskapsplan inför pandemisk influensa Beredskapsplan vid pandemisk influensa 1/11 Bo Jensen Haninge kommuns beredskapsplan inför pandemisk influensa Antagen av kommunstyrelsen 2009-11-02 Beredskapsplan vid pandemisk influensa 2/11 1. Inledning

Läs mer

Policy Brief Nummer 2012:4

Policy Brief Nummer 2012:4 Policy Brief Nummer 2012:4 Export av livsmedel till vilket pris? Exporterande företag sätter ofta olika pris på en vara på olika marknader. Traditionellt tänker man sig att det beror på att företag anpassar

Läs mer

Q4 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower. Manpower, Box 1125, 111 81 Stockholm www.manpower.

Q4 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower. Manpower, Box 1125, 111 81 Stockholm www.manpower. Q4 26 Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige En undersökningsrapport från Manpower Manpower, Box 1125, 111 81 Stockholm www.manpower.se 26, Manpower Inc. All rights reserved. Innehåll Q4/6 Sverige 4

Läs mer

Lägre priser på världsmarknaden framöver

Lägre priser på världsmarknaden framöver På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2014-07-11 Lägre priser på världsmarknaden framöver Priserna på världsmarknaden ser ut att utvecklas ganska svagt de kommande tio åren. Om man räknar bort

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Omläggning till ekologisk äggproduktion Skövde 2011-01-27. Åsa Odelros

Omläggning till ekologisk äggproduktion Skövde 2011-01-27. Åsa Odelros Omläggning till ekologisk äggproduktion Skövde 2011-01-27 Åsa Odelros Omläggning till ekoäggproduktion Anmäl till KRAV Planera foder, utevistelse och bete Anpassa byggnaden efter ekologiskt regelverk NEJ

Läs mer

EHEC läget utomlands. Ivar Vågsholm Professor, dipl ECVPH

EHEC läget utomlands. Ivar Vågsholm Professor, dipl ECVPH EHEC läget utomlands Ivar Vågsholm Professor, dipl ECVPH Outline Vad Promed kan berätta Från ett problem i USA till ett globalt problem Från hamburgare till kött och. Från O157 till O??? Supershedders

Läs mer

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Göran Wikner, Hanna Norström Widell, Jonas Frycklund Maj 2007 Trender för svenskt företagande Bilaga 1 till Globala affärer regler som hjälper och stjälper

Läs mer

Höga och rörliga livsmedelspriser - Är exportrestriktioner ett hot mot tryggad livsmedelsförsörjning?

Höga och rörliga livsmedelspriser - Är exportrestriktioner ett hot mot tryggad livsmedelsförsörjning? Höga och rörliga livsmedelspriser - Är exportrestriktioner ett hot mot tryggad livsmedelsförsörjning? Författare till svenska FAO-kommitténs debattskrift: Andreas Davelid Patrik Eklöf Fabian Nilsson Upplägg

Läs mer

Influensa. Hygienkonferens hösten Helena Ernlund Bitr. smittskyddsläkare/öl Infektionskliniken

Influensa. Hygienkonferens hösten Helena Ernlund Bitr. smittskyddsläkare/öl Infektionskliniken Influensa Hygienkonferens hösten 2016 Helena Ernlund Bitr. smittskyddsläkare/öl Infektionskliniken Start för influensavaccination 2016 9:e november Sammanfattning Smittsam luftvägsinfektion som orsakar

Läs mer

Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen

Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2012-07-12 Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen Världsmarknadspriserna på jordbruksprodukter väntas den kommande tioårsperioden

Läs mer

2014-12-05 Mats Pergert www.smittskyddstockholm.se. Tuberkulos

2014-12-05 Mats Pergert www.smittskyddstockholm.se. Tuberkulos Tuberkulos Antal fall 2014-12-05 Antal fall av tuberkulos per 100 000 i Sverige och Stockholm mellan 1971 och 2013 40 35 30 25 Stockholms län 20 Sverige 15 10 8,4 5 6,8 0 800 3,5 Somalia Somalia 700 Sverige

Läs mer

Vägen från fågelinfluensa till en influensapandemi

Vägen från fågelinfluensa till en influensapandemi Vägen från fågelinfluensa till en influensapandemi Reijo Pyhälä Trots omfattande motåtgärder har det högpatogena H5N1-virus som förekommer i fjäderfä och vilda fåglar redan spritt sig till tre världsdelar.

Läs mer

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012 Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 12 Niklas Gustafsson och Yulia Rokotova Innehåll Sammanfattning av resultat 3 Undersökningens syfte och genomförande 4 Vad spelar störst roll när

Läs mer

Ekonomi och Marknad december 2014. -Gris, nöt och lamm

Ekonomi och Marknad december 2014. -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad december 014 -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad utges av LRF Kött och syftar till att beskriva marknadsläget inom köttslagen gris, nöt och lamm. Gris Nötkött Får och lamm Med bakgrund

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter mars 2015

Priser på jordbruksprodukter mars 2015 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2015-03-31 Priser på jordbruksprodukter mars 2015 Avräkningspriserna på nötkött både i och ligger på en relativt hög nivå. Under 2014 ökade andelen svenskt nötkött

Läs mer

Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt. reviderad version 2013-06-20

Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt. reviderad version 2013-06-20 Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt coronavirus (MERS-CoV) reviderad version 2013-06-20 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om

Läs mer

Matning av vildfåglar på Strömmen - svar på skrivelse från ordföranden Jan Valeskog (s)

Matning av vildfåglar på Strömmen - svar på skrivelse från ordföranden Jan Valeskog (s) Stadsmiljöavdelningen Norrmalms stadsdelsförvaltning Handläggare: Monica Fredriksson Tfn: 08-508 09 021 Tjänsteutlåtande Sid 1 (5) 2006-09-25 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Matning av vildfåglar på Strömmen

Läs mer

Välfärdseffekter av handel och handelspolitik

Välfärdseffekter av handel och handelspolitik Välfärdseffekter av handel och handelspolitik Handelspolitik ofta åtgärder riktade mot importen T ex tullar och importkvoteringar Påverkar även produktion, sysselsättning, konsumtion och inkomster Effekterna

Läs mer

Marknad i balans ger svag utveckling i råvarupriserna

Marknad i balans ger svag utveckling i råvarupriserna På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2016-07-04 Marknad i balans ger svag utveckling i råvarupriserna 2016-2025 Utbudet matchar efterfrågan för de flesta råvarorna vilket ger en blygsam prisutveckling

Läs mer

När hästen har drabbats av kvarka. Kvarka är, liksom hästinfluensa, virusabort och virus-arterit, anmälningspliktiga sjukdomar hos hästar.

När hästen har drabbats av kvarka. Kvarka är, liksom hästinfluensa, virusabort och virus-arterit, anmälningspliktiga sjukdomar hos hästar. När hästen har drabbats av kvarka Kvarka är, liksom hästinfluensa, virusabort och virus-arterit, anmälningspliktiga sjukdomar hos hästar. Om ett stall drabbas av kvarka får det ofta stora konsekvenser.

Läs mer

Övningar i Handelsteori

Övningar i Handelsteori Övningar i Handelsteori 1. Figuren nedan visar marknaden för en viss vara i Land A och Land B. a) Antag att de båda länderna börjar handla med varandra. Härled exportutbud och importefterfrågekurvorna.

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

Internationella rapporten 2015

Internationella rapporten 2015 Internationella rapporten 2015 Gård & Djurhälsan deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar. Nätverket fungerar

Läs mer

Tentamen i Nationalekonomi

Tentamen i Nationalekonomi Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Nationalekonomi och Statistik Tentamen i Nationalekonomi Kurs: Globalisering och utveckling 4,5 hp, kurskod NEGA01 Datum: 1 juni 2012 Kursansvarig lärare: Joakim

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för utveckling och samarbete FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för utveckling och samarbete

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för utveckling och samarbete FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för utveckling och samarbete EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för utveckling och samarbete PRELIMINÄR VERSION 2003/2078(INI) 22 augusti 2003 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling och samarbete till utskottet för

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

Läs mer

ZA5222. Flash Eurobarometer 287 (Influenza H1N1) Country Specific Questionnaire Sweden

ZA5222. Flash Eurobarometer 287 (Influenza H1N1) Country Specific Questionnaire Sweden ZA5222 Flash Eurobarometer 287 (Influenza H1N1) Country Specific Questionnaire Sweden FLASH 287 INFLUENZA Q1. Avser du att vaccinera dig mot vanlig influensa i år? Ja, jag är redan vaccinerad... 1 Ja,

Läs mer

Nya aktörer på världsmarknaden

Nya aktörer på världsmarknaden Nya aktörer på världsmarknaden Global marknadsöversikt för jordbruksprodukter en kortversion Argentina, Brasilien, Indien, Kina, Ryssland och Ukraina Länderna är idag stora producenter inom livsmedelsproduktionen

Läs mer

Den globala ekonomin - handel utvecklingsekonomi och globalisering. The Global Economy kap. 15

Den globala ekonomin - handel utvecklingsekonomi och globalisering. The Global Economy kap. 15 Den globala ekonomin - handel utvecklingsekonomi och globalisering The Global Economy kap. 15 1 procent Export i procent av BNP 60 50 Sweden 40 Russian Federation United States Germany 30 Iceland 20 10

Läs mer

HIV/AIDS - ett globalt perspektiv

HIV/AIDS - ett globalt perspektiv HIV/AIDS - ett globalt perspektiv Begrepp och förkortningar HIV AIDS GRID HTLV3 Humant (mänskligt) Immunbrist Virus Human Immunodeficiency Virus En bakterie kan leva utanför kroppen. Ett virus är en parasit

Läs mer

Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT

Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT Vad är en pandemi? Pandemia= hela folket När en infektionssjukdom sprids över stora delar av världen och drabbar en stor andel av befolkningen Socialstyrelsen

Läs mer

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010 IUC Sverige AB RAPPORT SEK! Samhällsekonomisk kalkyl NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS Utförd av IUC Sverige AB 2010 RAPPORT 2010-06-30 Samhällsekonomisk Kalkyl NyföretagarCentrum Strängnäs Sammanfattning Våra

Läs mer

ATT INTE KUNNA VÄLJA ATT KUNNA VÄLJA FAT TTIGA LÄNDER RIKA LÄNDER Varför har köttet hamnat på på tapeten? Köttexplosionen i Sverige och världen orsak och verkan Mats Lannerstad International Livestock

Läs mer

Företagsägare i Kina mest optimistiska om tillväxt

Företagsägare i Kina mest optimistiska om tillväxt Pressrelease NYA RESULTAT FRÅN GRANT THORNTON-RAPPORTEN: Företagsägare i Kina mest optimistiska om tillväxt Europa sämst på att göra affärer med Kina. Positiv påverkan för svenska företag Nära ett av fem

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

Särtryck ur tidningen Fjäderfä nr 4-2010

Särtryck ur tidningen Fjäderfä nr 4-2010 Särtryck ur tidningen Fjäderfä nr 4-2010 Världsmarknaden för ägg växer men Europa tappar mark Både i Sverige och globalt ökar konsumtionen av ägg. Produktionen ökar också men förutsättningarna för olika

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om provtagning på djur, m.m.; SFS 2006:815 Utkom från trycket den 21 juni 2006 utfärdad den 8 juni 2006. Regeringen föreskriver 1 följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA? Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos

Läs mer

Policy och handlingsplan för pandemisk influensa i Älmhults kommun

Policy och handlingsplan för pandemisk influensa i Älmhults kommun Antagen av KF 1 (10) Policy och handlingsplan för pandemisk influensa i Älmhults kommun Antagen av KF 2 (10) Innehållsförteckning 1. Utgångspunkt för dokumentet... 3 2. Inledning... 3 2.1 Planeringsförutsättningar...

Läs mer

Jordbruksverkets analys har i sig själv ett stort läsvärde, inte minst för

Jordbruksverkets analys har i sig själv ett stort läsvärde, inte minst för J O R D B R U K S V E R K E T : Krisberedskapen ska fungera i alla lägen TOMAS ERIKSSON Krisberedskapen ska fungera i alla lägen, inte bara vid ett eller två scenarion. Det är utgångspunkten i Jordbruksverkets

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Nationalekonomi på högskolan består av: Mikroekonomi producenter och konsumenter Makroekonomi hela landet Internationell ekonomi handel mellan länder Varför

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruk

14 Internationella uppgifter om jordbruk 211 Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar Sammanfattning Statistik

Läs mer

Henrik Brändén. bioscience explained Vol 3 No 1. Undersökning av influensavirus med hjälp av släktträd. Vetenskapsrådet 103 78 Stockholm Sverige

Henrik Brändén. bioscience explained Vol 3 No 1. Undersökning av influensavirus med hjälp av släktträd. Vetenskapsrådet 103 78 Stockholm Sverige Henrik Brändén Vetenskapsrådet 103 78 Stockholm Sverige Undersökning av influensavirus med hjälp av släktträd Introduktion Influensavirus delas in i olika stammar beroende på vilka varianter viruset bär

Läs mer

Övergripande beredskapsplan för pandemisk influensa, Landstinget Västernorrland

Övergripande beredskapsplan för pandemisk influensa, Landstinget Västernorrland Riktlinje 2014-07-07 Hans Boman (hbn007) 1 av 11 Gäller fr.o.m. Gäller t.o.m. Granskat av Processägare 2014-07-07 2016-07-07 Hans Boman (hbn007) Hans Boman (hbn007) Gäller för Landstingsgemensamt Sammanfattning/Beskrivning

Läs mer

Fågelinfluensan (H5N1) och lantarbetarna ett informationsblad från IUL

Fågelinfluensan (H5N1) och lantarbetarna ett informationsblad från IUL Fågelinfluensan (H5N1) och lantarbetarna ett informationsblad från IUL Jag tror att slagkraften som nu byggs upp ger oss chansen att ändra historiens gång och hejda en pandemi orsakad av H5N1-viruset.

Läs mer

Besöksnäringen en jobbmotor för utlandsfödda

Besöksnäringen en jobbmotor för utlandsfödda Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00 Pedagogensväg 2, 831 40 Östersund T +46 63 14 10 99 www.visita.se Besöksnäringen

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

INFLUENSAPANDEMI. Anders Österlund

INFLUENSAPANDEMI. Anders Österlund INFLUENSAPANDEMI Anders Österlund Vilda fåglar f är r naturlig reservoir för r influensavirus Fågelinfluensa H5N1 hos fåglarf Fågelinfluensa H5N1 hos människorm 387 sjuka (2008-09-10) Influensa Smittämne:

Läs mer

3 Den offentliga sektorns storlek

3 Den offentliga sektorns storlek Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas

Läs mer

RP 48/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 33 och 34 i jaktlagen

RP 48/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 33 och 34 i jaktlagen Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 33 och 34 i jaktlagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att jaktlagen ändras i syfte att förhindra

Läs mer

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning av TSE hos får och getter

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning av TSE hos får och getter JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING nr 25/2013 Datum Dnr 2.12.2013 2303/14/2013 Ikraftträdande och giltighetstid 1.1.2014 -tillsvidare Upphäver Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruk

14 Internationella uppgifter om jordbruk 249 Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar, med uppdelning på

Läs mer

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Christel Cederberg, Institutionen Energi & Miljö, Chalmers Birgit Landquist, Miljö & Uthållig Produktion, SIK

Läs mer

UTKAST Jord- och skogsbruksministeriets förordning. om bekämpning av TSE hos får och getter

UTKAST Jord- och skogsbruksministeriets förordning. om bekämpning av TSE hos får och getter UTKAST 30.5.2016 Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning av TSE hos får och getter I enlighet med jord- och skogsbruksministeriets beslut föreskrivs med stöd av lagen om djursjukdomar

Läs mer

Pandemi hur kan vi förbereda oss? lars.skog@esri-sgroup.se

Pandemi hur kan vi förbereda oss? lars.skog@esri-sgroup.se Pandemi hur kan vi förbereda oss? Influensans offer Spanska sjukan 1918 (2% av infekterade) Asiaten 1956 Hongkong 1968 Den årliga influensan 50 M 2-4 M 1 M 0,5 M Influensa/Pandemi Influensa typ A, B och

Läs mer

Harpest (tularemi) Rävens dvärgbandmask. Gete Hestvik Enhet för patologi och viltsjukdomar

Harpest (tularemi) Rävens dvärgbandmask. Gete Hestvik Enhet för patologi och viltsjukdomar Harpest (tularemi) Rävens dvärgbandmask Gete Hestvik Enhet för patologi och viltsjukdomar Harpest (tularemi) Zoonos Sjukdom som kan spridas mellan olika djurslag Människa annat djur Exempel: Tularemi Salmonellos

Läs mer

Spelansvar. svenska folkets tankar om spelansvar och spelets överskott

Spelansvar. svenska folkets tankar om spelansvar och spelets överskott Spelansvar svenska folkets tankar om spelansvar och spelets överskott Svenska Spel 2008 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Inledning... 6 2. Spelansvar... 9 3. Överskottet från spelande hos

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige 2015 Handelns bidrag Procent Detaljhandelsutveckling 1991 2015 Detaljhandelns utveckling, mätt i löpande priser 1991 2015. (SCB, HUI Research) 10,00 8,00 6,00 4,00 2,00 5,5% 2,5%

Läs mer

Klimat i förändring får vi mer infektionssjukdomar hos djur och människor?

Klimat i förändring får vi mer infektionssjukdomar hos djur och människor? Ann Albihn, Klimatanpassning Sverige 2011, Stockholm 110921 Klimat i förändring får vi mer infektionssjukdomar hos djur och människor? Ann Albihn, Kompetenscentrum för Klimatförändring och Djurhälsa Statens

Läs mer

Tuberkulos 2013. Smittskyddsenheten, Karin Strand 2014-04-02

Tuberkulos 2013. Smittskyddsenheten, Karin Strand 2014-04-02 Tuberkulos 2013 Trend Östergötland Under 2013 rapporterades 28 nya tuberkulosfall i Östergötland, vilket är något färre än 2012 (31 fall). Under ett par år har incidensen i Östergötland varit högre än

Läs mer