KUSK. Delrapport. Sammanfattning av rapporter från temagrupperna, december 2012

Transkript

1 KUSK. Delrapport. Sammanfattning av rapporter från temagrupperna, december 2012

2 Förord Relationerna mellan Norge och Sverige är viktiga för båda ländernas utveckling. Exempel är arbetspendlingen främst från Sverige till Norge, norska företagsinvesteringar i Sverige samt norrmäns konsumtion och investeringar i Sverige. Interreg Sverige Norge är ett gränsöverskridande samarbete inom ramen för EU programmet Interreg med mål att stärka samarbete över gränser i EU och angränsande länder. Programmet stödjer projektverksamhet mellan länderna för att stärka regionens attraktivitet och konkurrenskraft. Området för Interreg Sverige Norge sträcker sig på båda sidor om riksgränsen från nordligaste Jämtland/Trøndelag till Västra Götalandsregionen i söder. Projektet KUSK bedrivs inom ramen för detta program. Det pågår Svensk projektägare är Västra Götalandsregionen och norsk projektägare är Østfold Fylkeskommune. Syftet är att bidra med kunskapsunderlag för arbetet med vision och strategi för tillväxt i gränsregionen. I arbetet deltar kommuner i regionen och olika regionala organisation med ansvar inom ramen för tillväxt och utveckling. Arbetet leds av en styrgrupp med företrädare för dessa aktörer. Denna rapport är en delrapport från projektet. Den bygger på arbete i fyra temagrupper. Vi hoppas att detta arbete ska inspirera politiker i gränsregionen till ett aktivt arbete med strategi för hur man på båda sidor av gränsen på bästa sätt kan ta tillvara och utveckla de förutsättningar som finns för tillväxt och utveckling i gränsregionen. Uddevalla december 2012 Christian Martins Biträdande Förbundsdirektör i kommunalförbundet Fyrbodal och Ordförande för styrgruppen KUSK 2

3 Innehåll Förord... 2 Inledning... 4 Arbetskraft och kompetensförsörjning... 5 Näringslivsstrukturer i KUSK området... 7 Levekår og folkehelse... 9 Kommunikasjoner og infrastruktur Bilaga 1. Arbetskraft och kompetensförsörjning. arbetskraft och arbetspendling over riksgransen konkurrens eller mojligheter Bilaga 2. Näringslivsstrukturer i KUSK området. i kusk omradet Bilaga 3. Folkhelse og levekår folkhalsan samredaligare i gransregionen Bilaga 4. Kommunikasjoner og infrasatruktur

4 Inledning Interregprojektet KUSK (kunskap, utveckling, statistik, kommunikation) har som syfte att bidra till ett kreativt och kompetent arbete med vision och strategi för tillväxt i gränsregionen. I ett första steg har en utbildningsinsats genomförts. Det har handlat om att använda visualiseringsverktyg för att tolka och analyser statistik samt och göra enklare analyser. Deltagarna kommer från kommuner och regionala organisationer i gränsregion och har alla på olika sätt ett ansvar inom ramen för planering och tillväxtarbete där kunskap om gränsregionala frågeställningar är väsentligt. Arbetet har bedrivits i fyra temagrupper Arbetskraft och kompetensförsörjning Näringsliv Levekår og folkehelse Kommunikasjoner og infrastruktur Grupperna har erhållit en handledare från högskola eller universitet i gränsregionen. En kontaktperson per grupp har ansvarat för att administrera arbetet och vara länk till projektledningen. Inledningsvis valde alla deltagare ett intresseområde utifrån sitt uppdrag och sin organisations behov av analysunderlag. Grupperna har haft stora friheter i uppläggning av arbetet. Arbetet inleddes under hösten 2011 och slutredovisades i september I april 2012 redovisade grupperna sitt arbete för de övriga grupperna. Mot bakgrund av synpunkter och diskussioner vid detta seminarium genomfördes två slutseminarier under september Målgruppen var politiker och tjänstemän inom kommun, region/fylke och andra organisationer med ett ansvar för gränsregionens frågor. Gruppernas fullständiga rapporter finns i bilaga till detta dokument. Nedan följer en kort sammanfattning av de fyra rapporterna. Sammanfattningarna syftar till att lyfta fram de resultat och slutsatser som dragits i de olika grupperna och behov av fortsatta analyser som deltagarna ser. Denna rapport är en delredovisning av projektets resultat. Tillsammans med fortsatt arbete inom KUSK projektet utgör den ett underlag för arbetet med visioner, strategier och tillväxtoch planeringsarbete i gränsregioner. 4

5 Arbetskraft och kompetensförsörjning Arbetet innebär en analys av nuvarande och framtida arbetskrafts och kompetensförsörjning i gränsregionen Fyrbodal/Østfold med målet att identifiera fördelar, nackdelar, hinder, möjligheter, samband och framgångsfaktorer för arbetet med dessa frågor. Deltagare Jenny Christensen Jens Sandahl Sara Andersson Madeleine Johansson Anna Malin Lundhamn Hans Ole Johnsen(kontaktperson) Dalslands Kommunalförbund Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen GO samarbetet, Business Region Gothenburg Lysekils kommun NAV Inledningsvis konstaterar man att kompetensen finns i de människor som bor i gränsregionen och att förvärvsintensiteten (andel förvärvsarbetande av befolkningen) är ett mått på hur gångbar kompetensen är på arbetsmarknaden. Dalsland har under en längre tid upplevt en utflyttning av yngre personer och en befolkningsminskning samtidigt som Østfold har varit ett inflyttningsfylke där unga personer bosatt sig för att pendla till Osloregionen. Till Strömstad flyttar norrmän. Arbetsmarknaden i Østfold har varit präglad av industriverksamhet, men antalet sysselsatta där minskar nu. Även Fyrbodal har en stark tradition av industriellt verksamhet. Både Østfold och Fyrbodal hade 2010 en större andel sysselsatta inom industriell verksamhet än genomsnittet för länderna. Intressant att notera är att handeln i Østfold sysselsätter en större andel än i Norge totalt, men även större andel än Fyrbodal. Arbetslösheten i Østfold är högre än i Norge totalt medan den i Västra Götaland ligger strax under nivån för hela Sverige (augusti 2012). Den något högre arbetslösheten i Østfold än i riket förklaras bl.a. av den straka industriella verksamheten som drabbats av nedgång i konjunkturen samt att många invandrare utan kunskaper i språket och yngre utan utbildning har svårt att hitt arbete. Det är variationerna inom Västra Götaland, kommunerna i norra Bohuslän har en låg arbetslöshet medan Dalsland ligger över genomsnittet för riket och Västra Götaland. Turism och handel i Norra Bohuslän är en förklaring till den låga arbetslösheten där. Saab krisen avspeglar sig i höga arbetslöshetstal i Trollhättan och angränsande kommuner. Arbetspendling men även flyttning över riksgräns är ett sätt att motverka negativa konsekvenser av arbetslöshet. I Østfold fanns bland sysselsatta fjärde kvartalet 2011 enl. SSB nästan personer med födelseland Sverige. Två av tre var inpendlare och en av tre var bosatt i Norge. Vid samma tidpunkt fanns det bland de sysselsatta i hela Norge personer med födelseland Sverige, varav drygt var sysselsatta inom helse og sosialtjenser i Norge. Statistiken från Sverige är ett år tidigare, Då fanns personer födda i Norge bosatta och förvärvsarbetande i Sverige, av dessa arbetade i Fyrbodal. Även här är de flesta verksamma inom vård och omsorg, närmare personer födda i Norge och bosatta i Sverige arbetar inom denna del av näringslivet. Troligtvis är det så att norrmän och svenskar flyttar till grannlandet av olika orsaker. Av de norrmän som valt att flytta till Västra Götaland är andelen 60+ betydligt högre än för svenskar som flytta till 5

6 Norge. Svenskar som flyttar till Norge har större delen av sitt yrkesverksamma liv kvar, medan norrmän som flyttar till befinner sig i slutet av sin yrkeskarriär. Arbetsförmedlingen gör bedömningar av tillgång och efterfrågan efter yrkesgrupper ( I stor utsträckning verkar det var brist på samma kompetens i hela gränsregionen, till exempel, sjuksköterskor, läkare, yrken inom bygg och anläggning samt ingenjörer. Undantaget är vissa yrkesgrupper inom handel där det är brist i Østfold och överskott i Fyrbodal. En gemensam Østfold/Fyrbodal balans lik Öresundsbalansen för tillgång och efterfrågan på arbetskraft krävs för att kunna arbeta vidare med frågeställningen. För detta krävs en samordning av norsk och svensk data över brist och överskottsyrken. Ett försök har gjorts för att se på studerandependling. Statistiken från Högskoleverket och Migrationsverket är inte tillräcklig för att mäta studerandependling. Centrala Studiestödsnämnden(CSN) har uppgifter på svenskar som söker studiebidrag i Norge. År 2010 ansökte och beviljades 69 personer bidrag förstudier i Norge. Bilden blir ofullständig då alla inte finansierar sina studier med studiemedel. EURES (EURopean Employment Service) er et nettverk knyttet til arbeidsetatene i de Europeiske land med hovedoppgaven å fremme flyt av arbeidskraft over landegrensene. EURES Sverige og Norge har dedikerte personer med landansvar for hverandres land. På grunn av situasjonen på arbeidsmarkedet, jobber EURES Norge mest med arbeidsgivere som ønsker å rekruttere inn, mens svenske EURES ofte innehar en rådgiverfunksjon for jobbsøkere som vil finne jobb i Norge. Det arrageeres jobbmesser i Sverige hvor norske arbeidsgivere kan møte søkere. Det er meget sjeldent at det lyses ut stillinger for norske arbeidssøkere i Sverige. För att besvara frågan om konkurrensen om arbetskraften i gränsregionen är påtaglig inom vissa yrkesgrupper gjordes en mindre fallstudie i Dalslandskommunerna. För att besvara frågan om konkurrensen om arbetskraften gjordes en mindre fallstudie i Dalslandskommunerna (Bengtsfors, Dals Ed, Färgelanda, Mellerud, Åmål). Kommunerna är den största arbetsgivaren och de upplever att de har svårigheter att rekrytera inom tekniska yrken (plan, bygg, väg, vatten), chefer till skola, vård och omsorg, förskollärare, fritidspedagoger och sjuksköterskor. Man ser ett samband mellan konkurrens om arbetskraft och arbetsmarknaden i Norge. Detta gäller t.ex. sjuksköterskor och timvikarier inom vård och omsorg. I avsnittet om fortsatt arbete anges att det finns en rad skillnader i regelverk, arbetsmarknadspolitik och socialförsäkring i de två länderna som försvårar jämförbarheten och att en djupare analys av skillnaderna kan öka förståelsen för orsaken till skillnaderna i arbetslöshet. En begränsning är att det saknas yrkesstatistik för personer som arbetar i Sverige men inte är folkbokförda där. Det är även angeläget att studera ohälsostal och pensionsavgångar samt göra befolkningsprognoser för att bedöma framtida kompetensförsörjning i gränsregionen. Även harmoniserad statistik över lönesummor och arbetskraftskostnader är intressant. Inom området studerandependling finns behov av att studera huruvida det finns utbildningar som tillgodoser näringslivets behov av kompetens för att se om det finns skäl att samarbeta över riksgränsen. Det vore även intressant att se om det finns möjlighet att samarbeta vid arbetsmarknadsutbildningar och utbyte av lärlingsplatser inom bygg och anläggningsbranschen. 6

7 Näringslivsstrukturer i KUSK området. Som utgångspunkt för uppgiften formulerades en problemställning "Storbyene trenger regionen og regionen trenger storbyene". Kan dette dokumenteres statistisk? Deltagare Daisley, Annika Kömmits, Urmas Vingerhagen, Steinar Karlsson, Lotta Carlberg, Sonja Gränskommittén Dalsland/Bohuslän/Østfold Västra Götalandsregionen Fredrikstad kommune Munkedals kommun Lysekils kommun Handledare har varit Martin Henning, Lunds Universitet/Handelshögskolan i Göteborg Visualiseringsverktyget Statistics Explorer används för presentation av data. Man har valgt å benytte den engelske betegnelsen fordi det kan skille litt på norske og svenske betegnelser. Sysselsättning efter näringsgren per kommun och grupper av kommuner med karta ngsgrenarkuskkapitel.html Sysselsatta efter näringsgren och utbildningsnivå för hela gränsregionen ngsgrenarkusk.html De største næringsgrenene for hele området er Business services(25 procent av sysselsättningen) og Goods production(19 procent av sysselsättningen). Den første øker, den andre avtar. Befolkningen øker i antall i stort sett hele området, men gruppen har ikke gjort noen analyser som sier noe om i hvilken retning antallet sysselsatte i disse næringene endres. Sysselsettingsandelen innen Goods production er gjennomgående høyere i de svenske regionene enn i de norske. I Oslo( 10 procent) med nærliggende regioner er andelen innen dette området vesentlig lavere enn i Gøteborgregionen( göteborg 20 procent). Det samme ser en også i Stockholm( 10 procent). I Norge synes sysselsettingsandelen i følgende områder å ligge gjennomgående høyere enn i de svenske regionene: Retail and restaurant, Health and social work og Other private and public service. Gruppen finner ikke noe grunnlag for gjennom den statistikken man har lagt til grunn å kunne påvise noen spesiell forhold som underbygger påstanden om at Storbyene trenger regionen og regionen trenger storbyene. I enkelte kommuner så er det enkelte sysselsettingsområder som peker seg spesielt ut. Det er speseielle forhold som gjør det, som f.eks. at Business services dominerer i Ullensaker (42 procent av sysselsättningen)fordi hovedflyplassen ligger i kommunen. I noen kommuner rundt Oslo dominerer Other private and Public service fordi det er hovedstad og har funksjoner i forhold til dette. 7

8 Den største sysselsettingsandel i Oslo er Business services(35 procent). Dette området dominerer også i Göteborgs regionen (Göteborg 31 procent) og ikke minst i Stockholmsregionen(Stockholm 43 procent). Således kan vi med støtte i vårt materiale påstå at dette er hovedstad og storby næringeer. I Strömstad dominerer Retail and restaurants (41 procent)som følge av stor grensehandel. Videre arbeid Rapporten har ikke sett på sammenhenger mellom befolkningsutviklingen i kommunene og utvikling i antall arbeidsplasser, men bare på relative tall for næringsområder i forhold til total sysselsetting. Det kan være et område å se på sammenhengen mellom antall arbeidsplasser og befolkningen. Rapporten tar for seg næringsområder. Dette kan belyses langt mer detaljert ved å gå inn på de enkelte næringene, som et næringsområde omfatter, men krever betydelig mer innsats enn det har vært mulig å mobilisere i forbindelse med KUSK gruppas arbeid. I rapporten er tall fra Stockholm trukket inn. Disse viser noen samsvarende hovedstadsfunksjoner, men disse kan bearbeides videre. 8

9 Levekår og folkehelse. Utgångspunkten för arbetet var frågeställningen huruvida folkhälsan/levekåren är sämre i gränsregionen än i övriga delar av respektive land. Deltagare Göran Carlsson(kontaktperson fr maj 2012) Trollhättans stad Sofia Reimbert Knut Johan Rognlien Tormod Lund Hege Marie Edvardsen (kontaktperson) Uddevalla kommun Østfold fylkeskommune Fylkesmannen i Østfold Fredrikstad kommune Geir Tufte fra høgskolen i Østfold har vært veileder og rådgiver i prosessen. Man har også fått gode råd fra Göran Henriksson i Västra Götalandsregionen. Sveriges riksdag anger det övergripande målet för folkhälsa Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Plan och bygglagen talar om goda sociala levnadsförhållanden. Kommunen ansvarar självständigt för sin samhällsplanering. Norge innførte den såkalte Samhandlingsreformen fra 1. januar Folkhelseloven ska gi bedre helse til den enkelte, utjevne helseforskjeller og sikre en bærekraftig velferdsstat. Folkehelse skal behandles politisk i de alminnelige plan og beslutningsprosessene i kommunen og fylkekommunen. Gruppen har studerat ett antal indikatorer1 för folkhälsa. Med hjälp av Statistics Explorer har kommunernas värden jämförts, i allmänhet mot ett riksgenomsnitt i respektive land för att så långt möjligt minimera effekterna av olika sätt att mäta och olika definitioner i Sverige och Norge. Geografisk struktur har undersökts liksom utveckling över tid och eventuell samvariation mellan indikatorerna. Arbetsleidighet og utdanning Brottslighet och utbildning Dödlighet och arbetslöshet Dödlighet och upplevd hälsa 1 förhållandet mellan valda indikatorer och folkhälsa är inte som orsak och verkan, t ex att låginkomsttagare inte automatiskt mår dåligt. De samband som finns är statistiska och behöver inte vara direkta. Presentationerna gjordes under processen och innan arbetets slutliga utformning var bestämd. 9

10 Frafall o vidaregangsskole Utbildning och dödlighet Valdeltagande och utbildning Gruppen har inte kunnat få något stöd för att folkhälsan är sämre därför att det är en gränsregion. Däremot har man sett att perifert belägna kommuner i flera fall har lägre utbildningsnivå, högre arbetslöshet, lägre valdeltagande, högre dödlighet och sämre upplevd hälsa. Förklaringar finns förmodligen i en rad faktorer, såsom närhet till arbetsmarknad, kommunikationer och infrastruktur, näringsstruktur m.m. Valdeltagande är den enda indikatorn där just gränskommuner på den svenska sidan utmärker sig. Valdeltagandet är överlag lågt där även om man jämför med andra perifert belägna kommuner. Beträffande avhopp från gymnasium syns inget påtagligt geografiskt mönster förutom att andelen avhoppare ofta är högre i Norge än i Sverige. Arbetsmarknadsläget kan spela en roll här men det finns ingen tydlig samvariation mellan avhopp och arbetslöshet inom respektive land. Skillnaderna kan eventuellt delvis förklaras av olika utbildningssystem i länderna. Vad gäller kriminalitet visar statistiken inte heller något klart samband med gränsregionen även om kopplingar kan finnas t ex till större gränsövergångar. Här följer ett urval punkter från gruppens arbete för vidare studier Frafall i vidaregåendeskole Vad ligger bakom extremvärden vissa år i vissa kommuner och varför verkar vissa kommuner ha kunnat förbättra sina siffror? Har man vidtagit speciella åtgärder? Medverkar utbildningssystemen i de båda länderna, och möjligheten att få arbete för ungdomar, till att Norge generellt har högre andel avhoppare? Valdeltagande Varför är det lågt valdeltagande i norra Fyrbodal? Gör avståndet till makten i Sverige och närheten till grannlandet att engagemanget till egna landet minskar? Eller hör det mer ihop med andra problem och förutsättningar i dessa områden? Varför avviker t ex Romskog, Aremark och Öckerö med högt valdeltagande? Finns där en kultur av samhörighet? I fallet Romskog sätter befolkningen enligt uppgift en ära i att rösta, en lokal tradition. Finns något att lära av detta? Utbildningsnivå Gruppen fann ett mönster med högre utbildningsnivå i kranskommuner runt storstaden Göteborg. Finns motsvarande mönster även i Osloregionen? Arbetslöshet 10

11 Varför verkar Strömstad påverkas positivt gällande arbetslöshet och närhet till gränsen när samma inte gäller för Dals Ed och Bengtsfors? Beror det på andra faktorer än näringsstrukturen? Dödlighet Har Romskog och Rygge något gemensamt som sänker dödligheten? Vad är det som höjer dödligheten i Strömstad och Bengtsfors trots att de anser sig mår bra där? Upplevd hälsa Varför mår man traditionellt sämre i vissa kommuner? Finns gemensamma orsaker eller är förklaringarna olika från fall till fall? Anmälda brott per invånare Skiljer sig mönstret om man separerar olika brottstyper? Finns det likheter mellan Strömstad, Marker och Halden avseende typ av brott, spelar gränsövergångarna någon roll? Rapporten avslutat med några exempel på hur man arbetat med att förbättra folkhälsa och levnadsvillkor. 11

12 Kommunikasjoner og infrastruktur Syftet med rapporten har varit att bidra till ökat kunskapsunderlag kring person och godstransporter i gränsregionen Sverige Norge och dess utveckling Deltagare Mårten Andersson Lars Rudström Christian Nilsson Espen Sørås Terje Pettersen Per Vallner Business Region Göteborg Vänersborgs kommun Dals Ed kommun Halden kommune Moss kommune Fylkesmannen i Østfold Handledare: Tobias Arvemo, Högskolan Väst Arbetsmarknaden i regionen från Göteborg till Oslo blir mer och mer gemensam (se t.ex. Nordisk pendlingskarta 2011). Vi har arbetspendling över gränsen i båda riktningarna. Regionen belastas också med största delen av den varutransport som finns till och från Norge, vilket präglar mycket av trafiken över gränsen (se Potensial for økt jernbanetransport over grensen). Inom ramen för projektet The Scandinavian 8 Million City ( har det tagits fram ett flertal analyser och rapporter som handlar om konsekvenserna av att bygga en höghastighetsjärnväg i korridoren Oslo Göteborg Köpenhamn (se t.ex. Markedspotensial for nye togkonsept i korridoren mellom Oslo och København). Gruppen har valt indikatorer som på olika sätt är kopplade till kommunikationer och infrastruktur, till exempel historisk befolkningsutveckling, framtida befolkningsutveckling, utrikeshandel och trafikflöden. Statistiken har sedan visualiserats, delvis med hjälp av Statistics Explorer se Historisk befolkningsutveckling Befolkningsprognos Frågeställningarna är: Hur har befolkningsutvecklingen i regionen sett ut under 2000 talet? Hur ser befolkningsprognoserna ut för tiden fram till år 2020? Hur har utrikeshandeln i regionen utvecklats under 2000 talet? Hur har trafiksituationen i regionen utvecklats under 2000 talet? Den allra kraftigaste befolkningsökningen under 2000 talet fann man på den norska sidan samt i kommunerna runt Göteborg. Den framtida befolkningsutvecklingen, påminner mycket om den historiska. De kommuner och regioner som tidigare har ökat, spås fortsätta öka medan de kommuner som minskat under 2000 talet, tros fortsätta minska fram till år I Norge tror man att samtliga kommuner kommer att ha fler invånare 2020 jämfört med tio år tidigare. Tillväxttalen i Ullensaker, Sörum och Ås varierar mellan 30 och 36 procent. Oslo spås passera invånare. I 12

13 Sverige är det återigen runt Göteborg som den största ökningen väntas. Men även i norra Bohuslän, som till exempel i Strömstad, kommer en befolkningsökning att ske. Mindre kommuner i inlandet har en betydligt svagare utveckling att vänta. Varuexporten från den svenska sidan är större än från den norska sidan. År 2011 exporterades varor från Västra Götaland till Norge till ett värde av 22 miljarder svenska kronor. Det är en 50 procentig ökning under 2000 talet och något som bara till en liten del kan förklaras av inflationen. Varor till ett värde av 6 miljarder norska kronor exporterades år 2011 från Akershus, Oslo och Östfold till Sverige och det är en nivå som legat ganska oförändrat över tid. När det gäller den utrikeshandel som sker via lastbil, är flödena större in till Norge än ut från Norge. Varor motsvarande 6,5 miljoner ton importerades med lastbil över gränsen under 2009, att jämföra med 5 miljoner ton under Varor motsvarande 4,2 miljoner ton exporterades över gränsen med lastbil under 2009, också det en tydlig ökning. Årsdygnstrafiken för lastbilar är mer än dubbelt så stor vid Svinesund som vid Örje och det är också vid Svinesund som ökningen är tydligast handlade det om nästan 900 lastbilar som varje dag passerade vid Svinesund medan motsvarande värde för Örje var lastbilar. Även den totala årsdygnstrafik både vid E6, Svinesund/Storebaug och E18 Örje/Elvestad har ökat markant under perioden. Antalet passagerare med gränspendeln uppvisar enligt Västtrafik väldigt tydliga säsongsmönster, en nivå på ca resenärer per månad exkl. juli. En slutsats är att den region gruppen har undersökt är en tillväxtregion, vilket leder till ökade påfrestningar på infrastrukturen i området. Gruppen skriver Vi välkomnar därför ett gränsöverskridande samarbete på detta område. Vi välkomnar även ett förbättrat samarbete kring den gränsöverskridande statistiken på transportområdet, då vi under vårt arbete har stött på vissa brister. Det är viktigt att den region som studeras, lyfts fram som en betydelsefull nordisk tillväxtregion. Att det finns en landgräns som går igenom området får inte utgöra hinder för satsningar på kommunikationer och infrastruktur. I ett strikt nationellt perspektiv finns det en risk att tonvikten hamnar på hur förbindelserna mellan det egna landets två största städer ser ut, snarare än att titta på de flöden som sker gränsregionalt. Under arbetet har gruppen kunnat konstatera att det finns en hel del brister vad gäller statistiken på kommunikations och infrastrukturområdet. Mycket av det man var intresserade av har inte visat sig vara tillgängligt. Vid kontakt med den svenska myndigheten Trafikanalys, framkom att de erkände dessa brister och att de själva önskade att mer information kunde finnas tillgänglig. Deras huvudfokus visade sig vara på analys av inrikes resande och inrikes transportarbete, snarare än på det gränsöverskridande resandet. Man noterar att transportstatistik också lyser med sin frånvaro på StatNords hemsida, med undantag för uppgifter om arbetspendling. 13

14 Bilaga 1. Arbetskraft och kompetensförsörjning. pa arbetskraft och arbetspendling over riksgransenkonkurrens eller mojligheter Bilaga 2. Näringslivsstrukturer i KUSK området. i kusk omradet Bilaga 3. Folkhelse og levekår. folkhalsan samredaligare i gransregionen Bilaga 4. Kommunikasjoner og infrasatruktur. 14