Bild omslag: Kultudralen, Visby. Foto: Visby International Centre for Composers.

Transkript

1 REDOVISNING AV PROJEKT MED KULTURANKNYTNING I EU:S STRUKTURFONDER 2013

2 Bild omslag: Kultudralen, Visby. Foto: Visby International Centre for Composers.

3 INNEHÅLL Inledning sid. 5 Vad har bedömts vara ett projekt med kulturanknytning? sid. 5 Sammanfattning och reflektioner sid. 6 Bakgrund sid. 6 Totalt beviljade medel till projekt med kulturanknytning 2013 sid. 6 Projekten i rapporten sid. 6 Regionala strukturfondsprogram sid. 6 Territoriella samverkansprogram sid. 7 Europeiska socialfonden sid. 7 Landsbygdsprogrammet sid. 7 Redovisning av EU-stöd till projekt med kulturanknytning år 2013 sid. 9 Regionala strukturfondsprogram sid. 9 Territoriellt samarbete sid. 12 Europeiska socialfondens program sid. 15 Landsbygdsprogrammet sid. 18 Projekt med kulturanknytning 2011 Uppföljning sid. 20 De regionala strukturfonderna sid. 20 Territoriella program sid. 22 Europeiska socialfonden sid. 22 Strukturfonderna i Sverige sid. 25 Organisation och genomförande sid. 25 Förteckning över bilagor sid. 27

4 4

5 INLEDNING Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Statens kulturråd och Svenska Filminstitutet har under perioden haft ett årligt regeringsuppdrag att rapportera antalet svenska projekt med kulturanknytning som beviljats stöd via EU:s strukturfondsprogram, inklusive de territoriella samarbetsprogrammen, liksom hur mycket EUmedel som utbetalats. Statens kulturråd genom handläggaren Karin Westling, har samordnat redovisningen. Samtliga projekt som redovisas i rapporten har fått beslut om EU-finansiering under kalenderåret 2013 om inget annat nämns. Projektsammanställningen bygger på uppgifter och underlag som de ansvariga förvaltningsmyndigheterna för programmen har levererat till kulturmyndigheterna. I rapporten redovisas bara beslutade medel och inte de belopp som slutligen utbetalas. Utbetalning sker ofta senare än det år som beslutet fattats, på samma sätt som beslutstillfället och projektens faktiska start inte alltid sammanfaller. I rapporten ges en översiktlig beskrivning av de åtta regionala strukturfondsprogrammen, de 13 territoriella samarbetsprogrammen, Socialfonden och Landsbygdsprogrammet så som dessa program har fungerat under perioden Det görs även en redovisning av antal projekt med kulturaknytning som beviljats stöd inom respektive program, liksom hur stor andelen projekt med kulturanknytning utgör av totalt beviljade medel och hur stor den offentliga medfinansieringen har varit. I tidigare rapporter har i vissa fall även privat finansiering angivits, men eftersom dessa uppgifter saknats för många av projekten och uppgifterna därför varit otillförlitliga, har denna information under senare år helt utelämnats. I rapporten ges också kortare beskrivningar av inriktning och innehåll i projekten. Beskrivningarna utgår från de uppgifter om inriktning och genomförande som respektive projektägare har angett i sin ansökan. För att illustrera vilka insatser som genomförs inom projekten och illustrera vilken typ av projekt som kan stödjas genom strukturfondsprogrammen, innehåller rapporten också en uppföljande och beskrivande del över ett antal projekt med kulturanknytning som fått beslut om EU-stöd under år En del av dessa är avslutade medan andra fortfarande pågår. Beskrivningen av dessa projekt bygger främst på bidragsmottagarnas egna redovisningar, i form av del- eller slutrapporter och i förekommande fall även underlag från den följeforskning som gjorts. Slutligen innehåller rapporten också en övergripande beskrivning av strukturfonderna i Sverige åren Förteckningar över samtliga projekt med kulturanknytning som beviljats stöd inom de respektive programmen under 2013 återfinns i rapportens bilagor. Som bilaga finns även en samlad översikt av de uppgifter som framkommit vid tidigare års rapporter om beviljade projekt och EUstöd i respektive program under perioden Vad har bedömts vara ett projekt med kulturanknytning? Utgångspunkten vid bedömningen av vad som är ett projekt med kulturanknytning har varit projekt inom konstarter, medier, bildningssträvanden och kulturarv. Det inbegriper projekt som innehåller element av till exempel teater, dans, musik, cirkus, bildkonst, konsthantverk, design, formgivning, museer, kulturhistoria, utställningar, multimedia, radio, film, video, kursverksamhet, arkiv och bibliotek, språk och gastronomi. Dessa utgångspunkter har varit de samma sedan år 2000, det vill säga från början av den föregående programperioden, för att möjliggöra jämförelser över tid. Bedömningarna av projekten innebär samtidigt många gånger en svår gränsdragning. Till exempel räknas hantverksprojekt som har tydligt inslag av traditionsbevarande och förvaltning av traditionella kunskaper med i rapporten. Gastronomiskt inriktade projekt tas med i de fall det handlar om hantverksmässig produktion eller traditionsbevarande. De turismprojekt som tagits med i urvalet har en kultur- eller kulturmiljöprofil, till exempel att restaurera eller vårda kulturmiljöer och byggnader, att iordningställa utställningslokaler eller har någon annan typ av kulturanknytning. Andra projekt gäller dokumentation eller inventering av kulturhistoria, information och marknadsföring. Projekt med kulturanknytning finns även under rubriker som kompetensutveckling, företags- eller näringslivsutveckling och informationsteknik. Exempel på detta är utbildning och utveckling av kulturföretagare, kompetensutveckling för konstnärlig personal, eller utveckling av företag inom exempelvis förlagsverksamhet, eller andra kulturella och kreativa näringar. Samtidigt bör det understrykas att definitionen av begreppet projekt med kulturanknytning har inneburit en relativt vid tolkning. De projekt som finns med i redovisningen kan i flera fall ha en ganska svag kulturanknytning där endast en mindre del av ett större projekt rör kulturrelaterade frågor. Även om det eftersträvats att åstadkomma jämförbarhet av materialet, kan urvalet ändå variera något över tid. 5

6 SAMMANFATTNING OCH REFLEKTIONER Bakgrund Under har Sverige medverkat i 22 strukturfondsprogram: åtta regionala strukturfondsprogram och tretton territoriella samarbetsprogram som samtliga delfinansieras via Europeiska Regionala Utvecklingsfonden, ERUF. Därtill kommer Europeiska socialfondens program, ESF. Den sammanlagda EU-finansieringen under hela programperioden har uppgått till cirka 25 miljarder kronor, varav drygt åtta miljarder kronor till de åtta regionala strukturfondsprogrammen och drygt tio miljarder kronor till de territoriella samarbetsprogrammen. Europeiska socialfondens medel omfattar drygt sex miljarder kronor. EU-medlen ska som regel matchas på programnivå med nationell offentlig medfinansiering. Även privat medfinansiering kan förekomma. Landsbygdsprogrammet är också en finansieringskälla för flera typer av natur- och kulturprojekt. Totalt omfattar programmet 35 miljarder kronor och finansieras både från EU-budgeten (Jordbruksfonden) och från nationellt håll. Den nationella finansieringen utgör cirka fem miljarder kronor per år. Totalt beviljade medel till projekt med kulturanknytning 2013 Under 2013, det sista året under programperioden , har det fördelats totalt 104 miljoner kronor i EUstöd till projekt med kulturanknytning och svenskt deltagande inom de regionala strukturfondsprogrammen, de territoriella samarbetsprogrammen, Europeiska socialfonden och Landsbygdsprogrammet. Detta kan jämföras med år 2012 då 336 miljoner kronor fördelades inom samma program. Under tidigare år har fördelningen sett ut på följande sätt: 2011 fördelades knappt 318 miljoner kronor, 2010 var summan 355 miljoner kronor, 2009 var den 364 miljoner kronor och 2008 runt 379 miljoner kronor. Under programperiodens första år, då flera av programmen inte hade kommit igång, fördelades endast 65 miljoner kronor. Möjliga förklaringar till fördelningen av antal projekt och andel medelsfördelning inom de olika programområdena kan, förutom inriktning i de operativa programmen, även höra samman med hur snabbt programområdena kom igång i början av programperioden. Detta har därmed påverkat hur mycket medel som tidigt har kunnat intecknas inom de olika programområdena. På samma sätt har möjligheterna till beslut i slutet av programperioden troligtvis också påverkats av hur stora återföringarna har varit i respektive program. Under det sista året i strukturfondsperioden märks flera beslut om förstudieprojekt som siktar på verksamhet under den nya strukturfondsperioden Likaså är det tydligt att programkontoren även fattat flera beslut om förlängningar av redan pågående projekt, istället för beslut om helt nya projekt. Projekten i rapporten Samtliga projekt som redovisas i rapporten har fått beslut om EU-finansiering under kalenderåret 2013 om inget annat nämns. Projektsammanställningen bygger på uppgifter och underlag som de ansvariga förvaltningsmyndigheterna för programmen har levererat till kulturmyndigheterna. Utgångspunkten vid kulturmyndigheternas bedömning av vad som är ett projekt med kulturanknytning har varit projekt inom konstarter, medier, bildningssträvanden och kulturarv. Samtidigt bör det understrykas att definitionen av begreppet projekt med kulturanknytning har inneburit en relativt vid tolkning. Bland de projekt som beskrivs i denna rapport så finns både projekt med en stark och nära kulturanknytning, och ett flertal projekt med en betydligt svagare och mer perifer koppling till kulturområdet. Exempel på nära kulturanknytning i projekt är när branschområden som exempelvis scenkonst, litteratur, foto och film, musik, konst, kulturarv är i direkt fokus för kompetensutvecklingsinsatser, eller förstärkning av infrastruktur, aktiviteter, produkt- och branschutveckling. Det finns även starka kopplingar om ett huvudsakligt fokus för ett projekt är att bidra med konst- och kulturkompetens för innovations- eller metodutveckling inom andra branscher och politikområden. En svagare koppling till kulturområdet uppstår när endast en liten del av ovanstående ingår i ett större projekt. Exempel på betydligt mer perifer koppling är projekt som fokuserar på övergripande marknadsföringsutveckling av en region, eller kommunikationsåtgärder kopplade till journalistik och media, liksom produktutveckling inriktad på gastronomi, eller lokal mattradition. Regionala strukturfondsprogram Inom Sveriges regionala strukturfondsprogram fick under år 2013 elva projekt med kulturanknytning beslut om finansiering inom fyra av åtta programområden. I programområde Övre Norrland fördelades knappt 8,7 6

7 miljoner kronor och Mellersta Norrland drygt 6,9 miljoner kronor. I Östra Mellansverige fördelades knappt 4,2 miljoner kronor och i programområdet Skåne-Blekinge fördelades cirka 0,8 miljoner kronor. Totalt har projekten erhållit drygt 20,5 miljoner kronor i EU-stöd, vilket kan jämföras med år 2012, då sju kulturprojekt, inom fyra programområden, erhöll totalt knappt 34 miljoner kronor. Antalet beviljade projekt med kulturanknytning har ökat jämfört med förra året, men finansieringen av dessa har minskat betydligt. Jämfört med tidigare år är skillnaden än mer markant. Under programperiodens första år, 2007, fördelades 62,7 miljoner kronor i EU-stöd till tio projekt med kulturanknytning. Året därpå ökade summan kraftigt, till 170 miljoner kronor och omfattade 48 projekt. Under 2009 beviljades knappt 133 miljoner kronor till 26 projekt. Under 2010 beviljades 78 miljoner kronor till 19 projekt. Under år 2011 beviljades 19 projekt knappt 118 miljoner kronor. De elva projekt med kulturanknytning som beviljades medel under 2013 utgör knappt 19 procent av det totala antalet beviljade projekt och har erhållit drygt 13 procent av totalt beviljade EU-medel inom de svenska regionala strukturfonderna. Det är en procentuell ökning jämfört med 2012, då projekten med kulturanknytning fick knappt 11 procent av den totala medelsfördelningen. Man kan notera att det generellt inom de regionala strukturfondsprogrammen funnits en tendens att fördela en större andel av de totala medlen under de första åren av programperioden. Det innebär att medlen mot slutet av programperioden i hög grad varit intecknade. Territoriella samverkansprogram Inom de tre olika typerna av territoriella samverkansprogram har det sammantaget fördelats knappt 6 miljoner kronor till åtta projekt med kulturanknytning år 2013, vilket kan jämföras med 143 miljoner 2012, drygt 84 miljoner kronor 2011 och 164 miljoner kronor år Inom de gränsregionala programmen (Öresund-Kattegatt-Skagerrak, Sverige-Norge, Botnia-Atlantica, Nord, Central Baltic och South Baltic) beviljades under 2013 tre miljoner kronor till sex projekt med kulturanknytning och svenskt deltagande. Inom Nord beviljades fem projekt knappt 2,5 miljoner kronor och i Sverige-Norge kronor. Under 2012 beviljades det knappt 70 miljoner kronor till 19 projekt och 2011 beviljades 52,6 miljoner kronor till 21 projekt. Inom de transnationella programmen, det vill säga Östersjö-, Nordsjö- och Norra Periferiprogrammet, beviljades under 2013 totalt 3,3 miljoner kronor till två projekt med kulturanknytning och svensk medverkan. Inom Nordsjöprogrammet fick ett projekt 3,1 miljoner kronor, och inom programområdet Norra Periferin fick ett projekt drygt kronor. Inget projekt med kulturanknytning och svensk medverkan beviljades inom det interregionala samarbetsprogrammet Interreg IVC under Europeiska socialfonden Under det sista året i programperioden har Svenska ESF-rådet satsat de kvarvarande medlen i Europeiska socialfonden på att bygga inför framtiden. Outnyttjade budgetutrymmen i tidigare beviljade projekt har skapat utrymme för utlysningar i ett sent skede av programperioden. Alla projekt inom programperioden har därför inte beslutats under 2013, utan besluten har dragit över in på början av Det sista beslutet om tilldelning av medel för programperioden fattades i början av mars. Dessa projekt tas med i redovisningen eftersom medlen hör till programperioden Andelen beslutade medel till kulturprojekt inom Europeiska socialfonden ligger på samma nivå som tidigare år under programperioden, med undantag från 2012 då den var ungefär dubbelt så hög. Av de totalt 196 beviljade projekten under perioden hade åtta kulturanknytning, vilket utgör fyra procent. De åtta projekten har beviljats stöd med tillsammans drygt 4,1 miljoner kronor ur Socialfonden, vilket utgör cirka 2,5 procent av det totala programstödet om totalt 156 miljoner kronor under perioden. Landsbygdsprogrammet Inom Landsbygdsprogrammet beslutades om totalt 73 miljoner kronor till 224 projekt med kulturanknytning. Av dessa var knappt 14 miljoner kronor till 34 projekt inom Landsbygdsprogrammets projektverksamhet och drygt 59 miljoner kronor till 190 pro-jekt inom Leaderinitiativet. Det totala beslutsbeloppet har minskat något sedan 2012, då totalt 83 miljoner kronor fördelades till projekt med kulturanknytning, varav 12 miljoner kronor till 42 projekt inom Landsbygdsprogrammets projektverksamhet, och resterande cirka 71 miljoner kronor till 176 projekt inom Leader-initiativet. Bidragsbesluten till kulturanknutna projekt inom Landsbygdsprogrammets projektstöd har alltså minskat i antal, samtidigt som summan har ökat något, det vill säga färre men större projekt. Inom Leader-arbetet har antalet projekt ökat med åtta procent medan medelsfördelningen har sjunkit med 17 procent. Det totala projektstödet i Landsbygdsprogrammet omfattade 2013 cirka 1,1 miljarder kronor, en avsevärt högre siffra än tidigare år eftersom den innehåller en extra sats- 7

8 ning på 600 miljoner kronor till bredbandsutbyggnad. Den satsningen möjliggjordes inför 2013 genom omfördelning mellan åtgärderna. Andelen projekt med kulturanknytning, 6,6 procent, är därför lägre än tidigare. Om man räknar bort den extra bredbandssatsningen är dock andelen projekt med kulturanknytning nästan 14 procent (13,6), vilket är fullt jämförbart med tidigare års nivåer på omkring 12 procent. Om man jämför projektverksamheten med Leader-arbetet kan man precis som tidigare år konstatera att projekt med kulturanknytning är betydligt mer vanligt inom Leader-arbetet, där cirka 23 procent av 2013 års beslutade medel gick till projekt med kulturanknytning. 8

9 REDOVISNING AV EU-STÖD TILL PROJEKT MED KULTURANKNYTNING ÅR 2013 Här följer en redovisning av de projekt som, om inget annat nämns, under kalenderåret 2013 har fått beslut om medel inom de åtta regionala strukturfondsprogrammen, de 13 territoriella samarbetsprogrammen, Socialfonden och Landsbygdsprogrammet. Regionala strukturfondsprogram Sverige har åtta regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning. Strukturfondsprogrammen delfinansierades via Europeiska Regionala Utvecklingsfonden, ERUF, med en budget om totalt 8,4 miljarder kronor för perioden och finansierades även av nationella offentliga medel. Privat medfinansiering uppmuntrades, även om den inte kan ersätta offentlig medfinansiering. Som angivits i inledningen innehåller denna rapport inte uppgifter om privat medfinansiering i projekten eftersom fullständiga uppgifter inte finns att tillgå. Under perioden 1 januari 31 december 2013 har elva projekt med kulturanknytning fått beslut om stöd inom fyra av de åtta regionala programmen. 1 Den totala budgeten för dessa projekt var drygt 42,3 miljoner kronor, varav drygt 20,5 miljoner kronor i EU-stöd. Totalt hade det inom sju av de åtta regionala programmen beviljats medel till 59 projekt med en total budget om drygt 351 miljoner kronor. Antal projekt med kulturanknytning utgör därmed knappt 19 procent av totalt beviljade projekt år 2013 och har erhållit cirka 13,3 procent av de EUmedel som fördelats. Flest projekt med kulturanknytning beviljades stöd inom de regionala strukturfondsprogrammen i början av programperioden, 2008 var antalet projekt 48. Efter det har antalet successivt minskat: 26 projekt år 2009, 19 projekt år 2010, 19 projekt år 2011 och sju projekt år Nedanstående tabell (tabell 1) visar de belopp som under 2013 beslutats till projekt med kulturanknytning inom respektive programområde. Övre Norrland Programmet omfattade Norrbottens och Västerbottens län. Det övergripande målet för programmet var att bidra till en långsiktigt hållbar tillväxt genom att stärka den regionala konkurrenskraften och förstärka regionens position som en innovativ och framgångsrik region i Europa. Programmet hade två prioriterade insatsområden: Innovation och förnyelse och Tillgänglighet. Europeiska regionala utvecklingsfonden investerade under perioden ,2 miljarder kronor i Övre Norrland. Under 2013 fick tre projekt med kulturanknytning stöd om sammanlagt knappt 8,7 miljoner ur Regionalfonden inom insatsområdet Innovation och förnyelse. 2 Projektet AKKA Affärsutveckling, Kreativa företagare genom Kompetensutveckling för Attraktiva Boendeorter drivs av Svenska Samernas Riksförbund (SSR) och medfinansieras av Nordiska Ministerrådet genom NDPC och Umeå kommun. Det beviljade EU-stödet var kronor. Den totala finansieringen uppgick till 1,3 miljoner kronor, varav hälften var nationellt offentligt stöd. Projektet är en förstudie för en företagsutvecklande aktivitet riktad mot samiska företagare inom kulturella och kreativa näringar. Målsättningen för det kommande projektet är ökad konkurrenskraft i det samiska näringslivet. Tanken är att ett genomförande ska ske i samband med att Umeå är Europeisk kulturhuvudstad 2014, och att aktiviteten i förlängningen ska kunna användas som modell för ett återkommande showroom för samiska produkter och erbjudanden. Hittills har projektet inventerat vilka företag som finns inom området och är intresserade TABELL 1. REGIONALA STRUKTURFONDSPROGRAM: PROJEKT MED KULTURANKNYTNING FÖRDELAT PER PROGRAMOMRÅDE ÅR 2013 Offentlig med- Total budget EU-stöd finansiering Programområde (SEK) (SEK) (SEK) Övre Norrland, 3 projekt Mellersta Norrland, 3 projekt Norra Mellansverige, 0 projekt Stockholm, 0 projekt Östra Mellansverige, 2 projekt Västsverige, 0 projekt Småland och öarna, 0 projekt Skåne och Blekinge, 3 projekt Totalt 11 projekt Ett av projekten har beslutsdatum , men är en fortsättning på ett tidigare projekt och finns därför med i sammanställningen. 2. Ett av projekten har beslutsdatum men är en vidareutveckling av ett tidigare projekt inom programmet. 9

10 av att delta, samt arbetat fram förslag på lokalisering av aktiviteten. Ytterligare ett projekt med kulturanknytning som beviljades EU-medel under 2013 är Turistiskt kluster i Region 8. Projektet drivs av Visit Hemavan Tärnaby AB och medfinansieras av kommunerna Dorotea, Lycksele, Malå, Norsjö, Storuman, Strömsund, Vilhelmina och Åsele samt Regionförbundet Västerbottens län. Projektets erhöll kronor i EU-stöd och medfinansiärerna bidrog med samma summa. Projektets mål är att hitta en samverkansplattform för de aktuella destinationerna där kostnadseffektiva lösningar för olika områden kan genomföras. Bland besöksmålen finns samebyar och en fjällbotanisk trädgård. Resultatet kan bli en ansökan i kommande programperiod för ett turistiskt klusterprojekt. Det tredje kulturprojektet som beviljats stöd är Designarena Nord II. Projektet är den andra etappen i ett treårigt projekt som drivs av Centek vid Luleå tekniska universitet. Syftet med projektet är att öka intresset för industriell design som ett affärsutvecklingsverktyg för att öka länets företags och organisationers konkurrenskraft och nå nya marknader, och på sätt även öka tillväxten i regionen. Det medfinansieras av kommunerna Arjeplog, Boden, Gällivare, Kiruna, Luleå, Pajala och Piteå, samt av Länsstyrelsen i Norrbottens län, Norrbottens läns landsting och Stiftelsen Svensk industridesign. Den totala budgeten för projektet är drygt 14,4 miljoner kronor varav medfinansiärerna bidrar med hälften och resterande är EU-stöd. Av de totalt åtta projekt som beviljats stöd inom programmet under 2013 utgjorde de tre kulturprojekten 37,5 procent. Projekten har erhållit 18,2 procent av de totalt 47,5 miljoner kronorna i EU-stöd. Sedan programstarten år 2007 har 272 projekt beviljats finansiering från programmet, varav 23 projekt haft anknytning till kulturområdet. Mellersta Norrland Programmet omfattade Jämtlands och Västernorrlands län. Det övergripande målet har varit att skapa hållbar konkurrenskraft, förnyelseförmåga och attraktivitet för fler jobb, fler företag och mer dynamiska arbetsmarknadsregioner. Programmet hade två prioriterade insatsområden: Förnyelse av näringsliv, energi och miljödriven utveckling och Tillgänglighet och attraktivitet. Under perioden investerade Europeiska regionala utvecklingsfonden 1,6 miljarder kronor i Mellersta Norrland. Under 2013 fick tre projekt med anknytning till kultur stöd ur regionalfonden om sammanlagt drygt 6,9 miljoner inom insatsområdet Förnyelse av näringsliv, energi och miljödriven utveckling. Den totala finansieringen uppgick till närmare 13,9 miljoner kronor varav knappt 7 miljoner kronor var nationellt offentligt stöd. Projektet High Coast Art Valley drivs av Örnsköldsviks kommun som medfinansierar projektet tillsammans med Länsstyrelsen i Västernorrlands län. Den totala budgeten är 9 miljoner varav hälften är det beviljade EUstödet. Syftet är att genom förbättrad information och marknadsföring utveckla cykel- och vandringsturismen kring de tjugotal konstverk som utsmyckar området kring Nätraälven. Dessutom ska konstparken på Herrgårdsudden restaureras och utvecklas till en start- och informationsplats för konstdalen. Ambitionen är att konstdalen ska utvecklas och locka besökare till Höga kusten. Besökscenter för Ulvö kulturarv är ytterligare ett projekt med kulturanknytning som beviljades EU-medel under Projektet drivs av Ulvö Kapellag och medfinansieras av Länsstyrelsen i Västernorrlands län och Örnsköldsviks kommun. Den totala budgeten för projektet är drygt 3,3 miljoner kronor varav EU-medlen utgör knappt hälften. Syftet är att skapa ett besökscentrum för Ulvö kulturarvsområde med museum och bakomliggande informationssystem. En studiehörna ska inrättas, arkivmaterial ska finnas lättillgängligt och materialet ska även göras tillgängligt via webben. Besökscentret ska bidra till att göra ön till en attraktiv plats för bland annat konferenser och aktiviteter, samt arbeta med ett historiskt perspektiv på miljöfrågor. Det tredje projektet med kulturanknytning som beviljades stöd går under namnet Besöksnäring för alla. Projektet drivs av Sollefteå kommun och medfinansieras av Länsstyrelsen i Västernorrlands län och Sollefteå kommun. Projektet har beviljats kronor i stöd och medfinansiärerna bidrar med samma summa. Syftet med projektet är att göra Sollefteå till ett attraktivt besöksmål inom tillgänglighetsturism. En inventering av ett 30-tal besöksmål ska genomföras, bland dem flera kulturarvsmiljöer som hällristningsområdet i Näsåker, Sollefteå museum och hembygdsgårdar. Resultatet kan bland annat bli del av en webb-portal för tillgänglighetsturism, samt flerspråkigt marknadsföringsmaterial för att sälja in konceptet hos researrangörer. Av de totalt 11 projekt som beviljades stöd från programmet under 2013 utgör de beviljade kulturprojekten 27 procent. Projekten har erhållit 14,4 procent av de totalt 48,2 miljoner kronorna i EU-stöd. Sedan programstarten år 2007 har 249 projekt beviljats finansiering från programmet varav 34 har haft anknytning till kulturområdet. Norra Mellansverige Programmet omfattar Dalarnas, Gävleborgs och Värmlands län. Det övergripande målet reviderades till att utveckla innovativa miljöer, främja ett dynamiskt näringsliv och att öka tillgängligheten för regionens nä- 10

11 ringsliv och invånare. (Tidigare var målformuleringen att medverka till fler nya företag, fler arbetstillfällen och en ökad förvärvsfrekvens för både kvinnor och män genom att utveckla innovativa miljöer, främja ett dynamiskt näringsliv och öka tillgängligheten för regionens näringsliv och invånare.) Programmet hade två prioriterade insatsområden: Näringslivsutveckling och Tillgänglighet. Under programperioden investerade Europeiska regionala utvecklingsfonden 1,75 miljarder kronor i Norra Mellansverige. Det har fördelats på tre åtgärder: Näringslivsutveckling, Tillgänglighet och Tekniskt stöd. Under 2013 fick inga projekt med kulturanknytning stöd. Totalt har därmed 325 projekt beviljats stöd under programperioden, av vilka 18 har varit kulturrelaterade. Stockholm Programmet omfattade Stockholms län med det övergripande målet att med småföretagen i fokus bidra till att stärka Stockholmsregionens internationella konkurrenskraft. De prioriterade insatsområdena var Storstadens innovativa miljöer, Företagsutveckling och Tillgänglighet. Under programperioden investerade Europeiska regionala utvecklingsfonden 338 miljoner kronor i Stockholms län. I Stockholm beviljades inga projekt stöd under Hittills under programperioden har 36 projekt beviljats stöd från programmet, av vilka fem har varit kulturrelaterade. Östra Mellansverige Programmet omfattade Örebro, Västmanlands, Uppsala, Södermanlands och Östergötlands län. Det övergripande målet med programmet var att utveckla Östra Mellansverige till en tillsammans med Stockholmsregionen funktionellt flerkärnig region där delarna stödjer varandras utveckling. Regionen ska ha en positiv inställning till företagande och präglas av hög nationell och internationell konkurrenskraft och ett dynamiskt näringsliv. De tre prioriterade insatsområdena var Innovativa miljöer, Entreprenörskap och Tillgänglighet. Under programperioden investerade Europeiska regionala utvecklingsfonden cirka 730 miljoner kronor i Östra Mellansverige. Under 2013 fick två projekt med kulturanknytning stöd ur Regionalfonden inom insatsområdena Innovativa miljöer och Entreprenörskap. Projektet SIHSU 3.0 drivs och medfinansieras av Uppsala universitet och är ett av de projekt som beviljades stöd genom programmet. SISHU 3.0 bygger på erfarenheter från tidigare projekt och fokuserar på insatser utifrån näringslivets behov. Den totala budgeten för denna del av projektet är knappt 4,3 miljoner kronor varav cirka 1,5 miljoner är EU-medel. De akademiska humanistiska och samhällsvetenskapliga sektorerna kan bidra med kompetens inom t.ex. historia eller konstvetenskap för utveckling av attraktiva erbjudanden för besöksnäringen inom kulturarvsomårdet, eller pedagogik och beteende för utveckling av smartare IT-tjänster. Projektet ska pröva nya former att nå ut till företagen från akademin och förhoppningsvis ge nya möjligheter för fortsatt och utökad samverkan. Folkfinansiering för entreprenörskap och innovationer är ytterligare ett projekt som beviljats EU-medel inom programmet. Den totala budgeten för projektet är drygt 5,3 miljoner kronor varav hälften är beviljat EU-stöd och Eskilstuna kommun går in med lika mycket. Syftet är att hitta en metod för utveckling av idéer och koncept inom områden som konst, ord och musik. Inom projektet ska en metod för folkfinansiering utvecklas och de medverkande kommer att erbjudas deltagande i en tankesmedja samt stöd för innovationsutveckling och nyföretagande. Ett stort fokus kommer att ligga på transnationalitet, dels genom erfarenhetsutbyten och dels genom stöd för utveckling av transnationella affärssamarbeten inom folkfinansiering. Av totalt 11 projekt som beviljats stöd från programmet under 2013 utgör de två kulturprojekten 18 procent. Projekten har erhållit 21 procent av de totalt 19,7 miljoner kronorna i EU-stöd. Sedan programstarten år 2007 har 154 projekt beviljats finansiering från programmet, varav 12 projekt haft anknytning till kulturområdet. Västsverige Programmet omfattade Västra Götalands och Hallands län och det övergripande målet reviderades till att skapa hållbar tillväxt genom fler och växande företag som bidrar till nya jobb samt en hållbar stadsutveckling. (Tidigare var målformuleringen att skapa fler och växande företag som leder till nya jobb samt öka attraktionskraften i utsatta stadsdelar.) Programmet hade två prioriterade insatsområden: Entreprenörskap, innovativt företagande och hållbar stadsutveckling samt Samverkansinitiativ och innovativa miljöer. (Tidigare var de tre: Entreprenörskap och innovativt företagande, Samverkansinitiativ och innovativa miljöer samt Hållbar stadsutveckling.) Under programperioden investerade Europeiska regionala utvecklingsfonden 572 miljoner kronor i Västsverige. Inga projekt med anknytning till kulturområdet beviljades under Totalt har 122 projekt beviljats stöd under programperioden och av dessa har 16 haft kulturanknytning. 11

12 Småland och öarna Programmet omfattade Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Gotlands län. Målet reviderades till att stärka den regionala konkurrenskraften för att uppnå en hållbar tillväxt. (Tidigare löd det att ta tillvara regionens resurser och öka förmågan till förändring och anpassning för att möta framtiden.) Programmet har tre prioriterade insatsområden: Tillgänglighet, Innovation och förnyelse och Tekniskt stöd. (Tidigare var det två: Innovation och förnyelse och Tillgänglighet.) Under perioden investerade Europeiska regionala utvecklingsfonden 607 miljoner kronor i Småland och öarna. Under 2013 fick inga projekt med kulturanknytning stöd. Totalt har därmed 115 projekt beviljats stöd under programperioden varav tio har haft någon form av kulturanknytning. Skåne-Blekinge Programmet omfattade Skåne och Blekinge län och målet, som reviderades , var att bidra till en ökad regional konkurrenskraft genom en hållbar utveckling samt fler och starkare företag. (Tidigare var målformuleringen att bidra till ökad regional konkurrenskraft.) Programmets tre prioriterade insatsområden var Innovation och förnyelse, Tillgänglighet och Särskilda storstadsinsatser. Under perioden satsade Europeiska regionala utvecklingsfonden drygt 600 miljoner kronor i Skåne och Blekinge. Under 2013 fick tre projekt med kulturanknytning EUstöd om sammanlagt cirka kr, varav två inom åtgärden Innovation och förnyelse och ett inom Regional konkurrenskraft och sysselsättning. Projektet Designarena drivs av Svensk Forms regionalförening för Skåne och medfinansieras av Malmö kommun och Region Skåne. Den totala budgeten är kronor, varav hälften utgörs av EU-medel. Designarena är en vidareutveckling av tidigare designprojekt med syfte att informera om design som konkurrensmedel. Under arbetet med tidigare projekt framgick det att det fanns en okunnighet om design i den egna organisationen, så Designarena är ett strategiskt, organisatoriskt utvecklingsarbete för att utveckla detta. Målsättningen är att involvera organisationer och företag i de allra tidigaste skedena i designprocessen, även kallat predesign. Metoden predesign kommer att utforskas och tillsammans med regionala aktörer ska en konkret plan för utvecklingen av en Designarena tas fram. Ytterligare ett projekt som beviljats stöd ur Regionalfonden är projektet Arabic Game Jam som drivs av Media Evolution Southern Sweden AB. Projektet medfinansieras av Malmö kommun och Region Skåne, som bidrar med hälften av den totala budgeten på kronor. Det genomförs genom evenemang med syfte att visa på möjligheter för svenska spelutvecklare att etablera sig på den arabiska spelmarknaden inom och utanför Sverige, vilket kräver kunskap om arabiska kulturer. Dessutom finns en förhoppning om att den outnyttjade kompetens som finns i den invandrade arbetskraften i området ska kunna knytas till de starka aktörer inom dataspelsindustrin som redan finns där, vilket skulle kunna stärka regionens internationella konkurrenskraft. Det tredje projektet som beviljats stöd inom programmet är ReDa Regional Digital Agenda Blekinge som drivs av NetPort Science Park AB. Projektet medfinansieras av Region Blekinge, som bidrar med kronor till den totala budgeten på kronor. Syftet är att i samverkan mellan akademi, näringsliv och det offentliga ta fram mål och vision för ett attraktivt e-samhälle som ska ligga till grund för framtida satsningar. Arbetet sker i olika expertgrupper varav en har fokus på digital kultur. Framtida projekt berör bland annat arkiv- och museimiljöer samt verkar för digitala drama- och danspedagoger i skolan. Under året har det inom programområdet beviljats projektmedel till totalt 21 projekt och av dessa utgör de tre med kulturanknytning 14,3 procent. Den totala summan EU-medel till beviljade projekt är 16 miljoner kronor varav det totala stödet till de tre kulturrelaterade projekten utgör cirka 4,8 procent. Totalt under programperioden har därmed 176 projekt beviljats stöd i programområdet och av dessa har 22 haft kulturanknytning. Territoriellt samarbete De territoriella samarbetsprogrammen handlar om att utveckla samarbete över nationsgränserna. De finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden och ger möjlighet för bland annat organisationer, myndigheter och företag att utveckla samarbete med aktörer i andra EU-länder. De flesta program gäller specifika geografiska områden, medan det i några program kan ske samarbete inom hela EU. I vissa fall kan också länder som inte tillhör EU delta i territoriella samarbetsprojekt. I Sverige har 17 av 21 län direkt berörts av något gränsregionalt program, medan samtliga län har berörts av exempelvis Östersjöprogrammet. Under programperioden har det funnits cirka tio miljarder kronor från Europeiska regionala utvecklingsfonden i de program som Sverige medverkat i. Det territoriella samarbetet är uppdelat i tre olika programformer: gränsöverskridande, transnationella och interregionala samarbetsprogram, som beskrivs nedan. 12

13 Gränsregionala samarbetsprogram I de gränsregionala samarbetsprogrammen sker samarbete mellan regioner som fysiskt gränsar till varandra. Det är med andra ord samarbetsprogram som berör Sveriges närmaste grannländer. Syftet med dessa program har varit att förstora regionen och därmed öka förutsättningarna för tillväxt och sysselsättning. Sverige har under perioden berörts av sex gränsöverskridande samarbetsprogram: Öresund-Kattegat-Skagerrak, Sverige-Norge, Botnia-Atlantica, Nord, Central Baltic/ Mellersta Östersjön och South Baltic/Södra Östersjön. Under 2013 är det endast i programområdena Nord och Sverige-Norge som stöd till kulturprojekt med svenska parter har inrapporterats. I nedanstående tabell framgår hur stort stödbelopp som beviljades till projekt med kulturanknytning och svenska medarrangörer i dessa program. Med medarrangörer menas antingen svenska projektägare eller medverkande svenska parter. Av de sex projekt som hade tilldelats medel inom de gränsregionala programmen under 2013 hade fyra svensk huvudpartner. Den redovisade totalsumman av EU- och offentligt stöd för samtliga projekt är fördelade på alla aktörer i projektet och har med andra ord inte enbart tillfallit aktörer i Sverige. Under 2013 beviljades totalt 2,7 miljoner kronor i EU-stöd till projekten. Det kan jämföras med 2012 då närmare 70 miljoner kronor i EU-stöd beviljades för 21 projekt. Nord Inom programområdet Nord, som omfattar norra Sverige, norra Finland, norra Norge samt delprogrammet Sápmi, redovisas år 2013 fem projekt med kulturanknytning. Det är lika många projekt som under Tre projekt ingår i åtgärden Regional funktionalitet och identitet och två projekt inom åtgärden Gränslös utveckling. Fyra av fem projekt har svensk huvudpartner. Den totala EUfinansieringen uppgår till drygt euro vilket kan jämföras med 2,5 miljoner euro år Den offentliga finansieringen är närmare euro. Projekten är i stor utsträckning förstudier. Projektet Interregionalt samarbete inom sceniska konstformer har beviljats euro i stöd från EU och finns inom åtgärden Regional funktionalitet och identitet. Den offentliga medfinansieringen ligger på euro. Projektet är en förstudie i vilken projektägaren Skellefteå kommun tillsammans med de svenska medarrangörerna Dansarena Nord, Dans i Nord, liksom den finska partnern JoJo Oulun Tanssin Keskus RY, ska undersöka förutsättningarna för ett interregionalt strukturbyggande projekt. Inriktningen är sceniska uttryck kopplade till utbildning, forskning och kreativa näringar. Projektet ska kontakta olika aktörer som arbetar med forskning och utbildning inom digitala medier och rörlig bild i programområdet. Inom samma åtgärd finns förstudien Finding new areas of music collaboration in the Barents region som har beviljats euro. Medfinansieringen ligger på euro. Projektägare är Norrbottensmusiken som i projektet samverkar med bland annat Musikk i Nordland, Scene Finnmark, Nordnorsk Jazzsenter från Norge och Oulun kaupunki i Finland. Målet är att hitta nya samarbetsformer inom musikområdet på Nordkalotten, det vill säga områden i norra Sverige, Finland och Norge, och att arbeta fram en ansökan för ett större projekt till nästa programperiod. Målet för projektet Cross Border co-operation of national parks of Bothnian Bay är att nationalparker runt Bottenviken ska samarbeta om så kallad best practice och hållbar utveckling av nationalparkerna, till exempel hur man arbetar med skydd av natur- och kulturarv. EUstödet är euro. Den offentliga medfinansieringen uppgår till knappt euro. I projektet ingår en förstudie om hur man ska arbeta med gemensamma serviceinrättningar, liksom att skapa en gemensam vision för framtida samarbete. Projektägare är Metsähallitus i Finland och övriga medverkande parter är Haparanda stad, Länsstyrelsen i Norrbottens län och Tornio stad. Inom delprogrammet Sápmi, Gränslös utveckling, hade två projekt med kulturanknytning och svensk medverkan beviljats. Projektet Ovddos syfte är att starta en revitaliseringsprocess genom att öka det samiska språkets TABELL 2. GRÄNSÖVERSKRIDANDE PROGRAM: STÖD TILL PROJEKT MED KULTURANKNYTNING FÖRDELAT PER PROGRAM EU-stöd SEK Program Totalt (EUR) EU-stöd (EUR) Offentligt stöd (EUR) (1 EUR =9 SEK) 3 Nord 5 projekt Summa Totalt (SEK) EU-stöd (SEK) Offentligt stöd (SEK) Sverige-Norge 1 projekt Totalt Enligt förordningen (1999:710) om valutakurs vid stöd från EG:s strukturfonder ska kursen 9 kronor per euro användas vid omräkning. 4. Summan inbegriper inte norsk medfinansiering om totalt norska kronor. 5. Summan avser EU-finansiering för svenskt deltagande. 6. Summan avser endast svensk medfinansiering, därtill tillkommer norsk medfinansiering om totalt norska kronor. 13

14 närvaro hos familjer som deltar i projektet. Användningen av samiska i hemmet ska öka från noll till två timmar om dagen genom eget tal och med hjälp av tillgängliga medier. Projektet har beviljats euro i EU-stöd och projektägare är Malmfältens folkhögskola tillsammans med Gáisi giellaguovddás i Tromsö som bidrar med en motsvarande summa i medfinansiering. Projektet Mon lean duhát jagi, Jag är tusen år, beviljades euro i EU-medel. Den offentliga medfinansieringen uppgår till knappt euro. Det huvudsakliga syftet med projektet är att invånarna i Sápmi ska lära sig mer om de nordliga kulturtraditionerna. Målet är presentera en teaterföreställning av hög konstnärlig kvalitet i Umeå och i hela Sápmi under det europeiska kulturhuvudstadsåret Projektägare är Giron Sámi teáhter och övriga parter Beaivvás Sámi Násunála teáhter, Kungliga dramatiska teatern AB och Norrlandsoperan. Sverige-Norge Sverige-Norge-programmet stödjer projektverksamhet mellan de bägge länderna. Programområdet sträcker sig på båda sidor om riksgränsen från nordligaste Jämtland/ Trøndelag till Västra Götalandsregionen/Østfold fylke. Under 2013 redovisas ett kulturprojekt inom programmet. Projektet North Cultitude är en förstudie och ägs av Landstinget Västernorrland tillsammans med Sør Trøndelag fylkeskommune. EU-medlen söks och utbetalas till den svenska parten och projektet erhåller kronor i stöd. Den offentliga finansieringen består av svenska kronor och norska kronor. Projektet ska öka kontaktytorna mellan konstutövare och kreatörer på breddgraderna 62 och 63, att nå ut till en bred allmänhet och att skapa förutsättningar för nya arbetsmöjligheter och projekt för konstutövare och kreatörer. Det övergripande målet för projektet är att öka attraktivitet och arbetsmöjligheter i regionerna. Det långsiktiga målet är att kunna visa på konst- och kulturaktiviteter på breddgraderna och skapa återkommande festivaler och internationella aktiviteter. Under förstudieperioden ligger fokus på att förankra projektet i regionerna, förbereda en ansökan inför kommande period, utveckla aktiviteter, bygga nätverk och att hitta teknik för kommunikation längs breddgraderna. Öresund-Kattegat-Skagerrak Programområdet omfattar Öresundsregionen: Region Hovedstaden, Region Själland och Region Skåne samt Kattegat/Skagerrak-regionen: Region Halland, Västra Götalandsregionen, Region Nordjylland, delar av Region Midtjylland samt Oslo kommun och sju norska fylkeskommuner. Inom programmet redovisas inget projekt med kulturanknytning under Under hela programperioden rapporteras 16 projekt med kulturanknytning och svensk partner ha fått bidrag. Botnia-Atlantica Programområdet Botnia-Atlantica omfattar landskapen Mellersta Österbotten, Satakunta och Österbotten i Finland, Västerbottens län, Västernorrlands län och Nordanstigs kommun i Sverige samt Nordlands fylke i Norge. Dessutom medverkar landskapet Södra Österbotten i Finland och alla kommuner i Gävleborgs län i Sverige utom Nordanstig. Programmet finansierar projektverksamhet mellan minst två av regionerna i minst två av länderna på vardera sidan Bottniska viken och över norska gränsen till Atlanten. Inget projekt med kulturanknytning hade beviljats medel under Central Baltic Inom programområdet Central Baltic, som omfattar Östersjöregioner i Estland, Finland (inklusive Åland), Lettland och Sverige (Gotland, Gävleborg, Uppsala, Stockholm, Södermanland, och Östergötland), redovisas inget projekt under De sista projekten som godkändes under perioden beslutades under år South Baltic Inom programområdet South Baltic, som omfattar Östersjöregioner i Danmark, Tyskland, Polen, Litauen och Sverige (Kalmar, Blekinge, Skåne och Kronoberg), redovisas inget projekt med kulturanknytning Transnationella samarbetsprogram Sverige berörs av tre transnationella samarbetsprogram: Östersjöprogrammet, Nordsjöprogrammet och Norra periferiprogrammet. Under 2013 är det bara två av dessa programområden som har utdelat stöd till projekt med svenska parter och kulturinriktning: Nordsjöprogrammet och Norra periferiprogrammet. Nordsjöprogrammet Nordsjöprogrammet omfattar Västra Götalands, Hallands, Skåne, Värmlands och Kronobergs län. I övrigt omfattas hela Norge och Danmark samt delar av Storbritannien, Belgien, Nederländerna och Tyskland. Under 2013 beviljades det ett projekt med kulturanknytning med svensk medverkan. Tidigare under programperioden har endast tre projekt med svensk medverkan beviljats stöd, två projekt år 2008 och ett projekt år CCC Reloaded CREALAB är en fortsättning på projektet Creative City Challenge med syftet att använda kulturell kompetens för att stärka regional utveckling och skapa fler mötesplatser för näringsliv och kultur. I sin 14

15 nya form kommer projektet att gå under namnet Creative City Challenge Reloaded: CREALAB och projektet har beviljats knappt euro i EU-stöd. Målsättningen med projektet är att stödja affärsutveckling genom utveckling av innovativa produkter och service genom transnationellt utbyte och nya sätt att tänka. Särskilt fokus kommer att vara på små- och mellanstora företag. Den svenska parten är TILLT/Skådebanan Västra Götaland AB och samverkar bland annat med Dundee College i Skottland, Howest Industrial Design Center i Belgien och Hanzehogeschool Gröningen, Holland. Norra periferiprogrammet Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län omfattas av Norra periferiprogrammet. Dessutom ingår de centrala och norra delarna av Finland, norra och västra Irland, norra och västra Norge samt norra Skottland. Hela Färöarna, Grönland och Island ingår. Det fanns ett kulturrelaterat projekt med svensk medverkan som beviljades stöd under 2013, Slow Adventure Experiences across Northern Europe 95. Det är ett förstudieprojekt som beviljats drygt euro från EU och den totala offentliga medfinansieringen är knappt euro. Projektet syftar till att finna parter för ett huvudprojekt under kommande strukturfondsperiod. Tanken är att skapa ett slow adventure -projekt som implementerar och marknadsför nya tjänster och produkter som möjliggör och uppmuntrar utomhusupplevelser av olika slag. Aktiviteterna ska bygga på regionens naturresurser, men även kultur och historia, som bland annat lokala mattraditioner. Östersjöprogrammet Östersjöprogrammet omfattar elva länder. Åtta länder inom EU: Sverige, Danmark, Finland, Lettland, Estland, Litauen, Polen och delar av norra Tyskland (Berlin, Brandenburg, Bremen, Hamburg, Mecklenburg-Vorpommern, Schleswig-Holstein och Niedersachsen). Utanför EU-området medverkar Norge, Nordvästra Ryssland och Vitryssland. Det beviljades inga projekt med kulturanknytning och med svensk medverkan inom programmet under Fem projekt med svensk medverkan har tidigare fått stöd genom programmet, två projekt år 2009 och tre projekt år Interregionala program De interregionala programmen är europatäckande och syftar främst till erfarenhetsutbyte och nätverksbyggande mellan regionala och lokala aktörer. Regioner från hela Europeiska unionen, Norge och Schweiz har kunnat ingå i programmets projekt. Det kan gälla både samarbete mellan regioner inom EU samt mellan regioner i EU och i länder utanför EU, som till exempel kandidatländer. De regioner eller länder som får stöd från de interregionala samarbetsprogrammen behöver inte gränsa till varandra. Interregionala program kan exempelvis fungera som ram för regionalt utbyte av erfarenheter och metoder från aktiviteter inom andra regionala utvecklingsprogram. Sverige omfattas av fyra interregionala program: Programmet för interregionalt samarbete (Interreg IVC), URBACT II, ESPON 2013 och INTERACT II. Under 2013 fick inget projekt med kulturkoppling och svenskt deltagande stöd. Under 2012 fick fem projekt med kulturanknytning och svenskt deltagande stöd inom programmet för interregionalt samarbete (Interreg IVC). Detta innebär att sammanlagt 13 projekt beviljats stöd sedan programstarten: fem projekt år 2008, två projekt år 2009 och ett projekt år Europeiska socialfondens program Europeiska socialfonden ska stödja projekt som främjar kompetensutveckling och motverkar utanförskap. Det övergripande målet för Socialfonden är ökad tillväxt genom god kompetensförsörjning samt ett ökat arbetskraftsutbud. Visionen är ett samhälle med arbete och nya möjligheter för alla. Under perioden har Socialfonden satsat cirka 6,2 miljarder kronor i Sverige. Sverige bidrar med lika mycket i offentliga medel. Socialfonden har varit uppdelad i två programområden: 1. Kompetensförsörjning Deltagarna är redan sysselsatta Projekten ska: TABELL 3. TRANSNATIONELLA SAMARBETSPROGRAM: STÖD TILL PROJEKT MED KULTURANKNYTNING FÖRDELAT PER PROGRAM Offentligt stöd EU-stöd i SEK Program Total (EUR) EU-stöd (EUR) (EUR) (1 EUR=9 SEK) Nordsjöprogrammet 1 projekt Norra periferin 1 projekt Summa

16 underlätta utveckling i takt med arbetslivets krav, öka kunskapen i arbetslivet om hur diskriminering motverkas och likabehandling främjas, och öka kunskapen i arbetslivet om hur långtidssjukskrivningar kan förebyggas. 2. Ökat arbetskraftsutbud Deltagarna i projekten har varit borta från eller inte kommit in i arbetslivet Projekten ska: underlätta för personer som står långt från arbetsmarknaden att komma in och få fotfäste, öka deras möjligheter att arbeta utifrån sina egna förutsättningar, underlätta för unga att etablera sig i arbetslivet och se till att de inte hamnar i utanförskap, underlätta för personer med utländsk bakgrund att etablera sig i arbetslivet, underlätta för personer som är eller har varit långtidssjukskrivna att komma tillbaka till arbetslivet. Det viktigaste i ett socialfondsprojekt är att se till individens kompetens och möjligheter, att kunna engagera berörda personer att kunna påverka och få genomslag för sina idéer. Vid bedömning av projekten tar man hänsyn till fyra kriterier för programgenomförande: att främja lärande miljöer, att främja innovativ verksamhet, att främja samverkan att främja strategiskt påverkansarbete. För programområde 1, Kompetensförsörjning, har Svenska ESF-rådet erhållit anslag från Arbetsmarknadsdepartementet för den offentliga medfinansieringen som ingår i det beviljade programstödet. Projekten har alltså inte själva behövt ordna medfinansiering. I programområde 2, Ökat arbetskraftsutbud, krävdes det i början av programperioden att projektägarna själva ordnade med medfinansiering, men i den sista utlysningen har Europeiska socialfonden finansierat de aktuella projekten till 100 procent. Inom Socialfonden har det funnits en möjlighet till transnationellt samarbete som ett verktyg för innovation och strategisk påverkan. Det har inte fått överstiga 20 procent av den totala projektbudgeten och ska ha angetts i projektansökan. Inget av de projekt med kulturanknytning som fick beslut under år 2013 hade sådana transnationella samarbeten var det sista året i programperioden och ESF-rådet har satsat de kvarvarande medlen i Socialfonden på att bygga inför framtiden i så kallade överbryggningsprojekt och implementering. Outnyttjade medel i tidigare beviljade projekt har också skapat utrymme för utlysningar i ett sent skede av programperioden. Alla projekt inom programperioden har därför inte beslutats under 2013, utan besluten har dragit över in på 2014, trots att medlen hör till perioden Under den aktuella perioden beviljades programstöd inom Europeiska Socialfonden för totalt 196 projekt om tillsammans 156 miljoner kronor. Av dessa hade åtta projekt kulturanknytning och fick tillsammans drygt 4,1 miljoner kronor. Av det totala antalet projekt under perioden utgör projekten med kulturanknytning drygt fyra procent och av det totala programstödet har de fått drygt 2,5 procent. Fyra av projekten med kulturanknytning är förprojekteringar och fyra är genomförandeprojekt, alla inom programområde 2, Ökat arbetskraftsutbud. Andelen kulturprojekt ligger på ungefär samma nivå som under de tidigare åren under programperioden, både om man ser till andelen av programstödet och till andelen projekt. Andelen projekt har legat på 3 5 procent och andelen av programstödet har varit cirka 2 4 procent. Enda undantaget var 2012 då andelen projekt med kulturanknytning var nästan dubbelt så stor. Programområdena i Socialfonden har varit de samma som i Regionalfonden. Av nedanstående tabell framgår hur stort belopp som utbetalats i stöd per geografiskt område. I Mellersta Norrland, Norra Mellansverige och Östra Mellansverige har inga projekt med kulturanknytning beviljats medel under det avslutande året i programperioden. TABELL 4. SOCIALFONDEN: STÖD TILL PROJEKT MED KULTURANKNYTNING FÖRDELAT PER REGION, (SEK) Offentlig Program Totalt stöd EU medfinansiering Varav transnationellt Övre Norrland 1 projekt Mellersta Norrland 0 projekt Norra Mellansverige 0 projekt Stockholm 2 projekt Östra Mellansverige 0 projekt Västsverige 2 projekt Småland och öarna 1 projekt Sydsverige 2 projekt Totalt 8 projekt

17 Övre Norrland I Övre Norrland har ett projekt beviljats medel inom programområde 2, Ökat arbetskraftsutbud. Norrbottensteatern ska i förstudien Ung Scen Norr 7 utveckla den regionala infrastrukturen för teater för unga i Norrbotten. Projektet syftar till att hitta en ny samverkansmodell mellan civilsamhälle, institution och näringsliv och att vara en utbildande resurs för unga och deras ledare. Projektet ska arbeta med lokala, regionala och nationella aktörer för att hitta nya vägar till samverkan och skapa en hållbar struktur för teater. Det totala projektstödet från Socialfonden är på kronor vilket utgör hela projektbudgeten. Stockholm I Stockholm har två projekt med kulturanknytning beviljats medel inom programområde 2, Ökat arbetskraftsutbud. Båda är förprojekteringar och tillsammans har de ett totalt projektstöd på kronor från Socialfonden. Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län, Arbetsförmedlingen och Skogsstyrelsen ska i förstudien Gröna skärgårdsjobb 8 ta fram beslutsunderlag för ett projekt som ska öka anställningsbarheten och förmedla lärlingsplatser för personer som står långt från arbetsmarknaden, samtidigt som man gör det möjligt för Skärgårdsstiftelsen att utföra arbete som annars inte skulle bli gjort, t.ex. skötselåtgärder i naturreservat, renoveringsarbete och kulturhistoriska inventeringar. Det totala projektstödet från Socialfonden är på kronor vilket utgör hela projektbudgeten. Haninge kommun ska i förstudien Estetiskt-praktiska byggutbildningar i skärgårdens kulturmiljöer 9 bidra till skydd och utveckling av kulturmiljöerna i Stockholms skärgård genom kunskapsutveckling och utbildningar i traditionellt husbyggande och underhåll. Utbildningarna ska ha ett estetiskt såväl som ett praktiskt innehåll och leda till ett arbetskraftsutbud med rätt kunskaper. Det bästa av traditionella och nya kunskaper ska tas till vara samtidigt som arbetslösheten ska minska. Det totala projektstödet från Socialfonden är på kronor vilket utgör hela projektbudgeten. Västsverige I Västsverige har två projekt med kulturanknytning beviljats medel inom programområde 2, Ökat arbetskraftsutbud. Tillsammans har de ett totalt projektstöd på kronor från Socialfonden. Företagarna i Göteborg, som en av huvudorganisationerna i Sveriges Hantverksråd, ska i genomförandeprojektet Hantverkslärling, undersöka möjligheterna till en utökad lärlingsverksamhet inom gesällbrevsyrken så som bagare, konditor, bleckplåtslagare, byggnadsplåtslagare, guldsmed, hovslagare, låssmed, skomakare och urmakare. Det totala projektstödet från Socialfonden är på kronor vilket utgör hela projektbudgeten. Göteborgs Stad ska i projektet RIKC genomföra en förstudie tillsammans med bl.a. Romska Rådet i Göteborg för att etablera ett romskt informations- och kunskapscenter. Det ska ge de offentliga förvaltningarna stöd i uppdraget att möjliggöra för den nationella etniska minoriteten romer att kunna bevara och utveckla sitt språk och sin kultur. Planerna utgår ifrån det uppdrag som Göteborg har fått av regeringen att vara pilotkommun för romsk inkludering. Det handlar också om att skapa hållbara strukturer för att stödja romernas integration i samhället. Det totala projektstödet från Socialfonden är på kronor vilket utgör hela projektbudgeten. Småland och öarna I Småland och öarna har ett projekt beviljats medel inom programområde 2, Ökat arbetskraftsutbud. Västerviks museum ska i genomförandeprojektet Kulturarbete för fler utveckla en ny metod för samarbete mellan myndigheter och ideella aktörer och ge de ideella aktörerna möjlighet till professionell kompetens. Personer med funktionsnedsättningar som står långt ifrån arbetsmarknaden ska få en väg in i arbetslivet genom arbetsuppgifter som katalogisering, fotografering, databasarbete och uppordnande av hembygdsföreningarnas samlingar. Det totala projektstödet från Socialfonden är på kronor vilket utgör hela projektbudgeten. Sydsverige I Sydsverige har två projekt med kulturanknytning beviljats medel inom programområde 2, Ökat arbetskraftsutbud. Båda är förprojekteringar och tillsammans har de en total projektbudget på en dryg miljon kronor från Socialfonden. Ventus ska i projektet Ventus Integrerade Artister VIA erbjuda invandrade konstnärer och kulturskapare möjlighet att nätverka med etablerade utövare i Sverige. Det ska ge tillgång till kanaler, samarbeten och kontaktytor som kan generera konkreta uppdrag och sammanhang och en ökad möjlighet försörja sig på det yrke man utbildats och tidigare verkat i. Det totala projektstödet från Socialfonden är på kronor vilket utgör hela projektbudgeten. More Colour in Media Syd 10 drivs av Face Europe AB och syftar till att väsentligen öka antalet mediebolag som ägs och drivs av människor med annan etnisk bakgrund än svensk. En större andel av de nya projektförslagen i branschen ska komma från etniska minoriteter och fler 7. Ung Scen Norr fick beslut om tilldelning Gröna skärgårdsjobb fick beslut om tilldelning Estetiskt-praktiska byggutbildningar i skärgårdens kulturmiljöer fick beslut om tilldelning More Colour in Media Syd fick beslut om tilldelning

18 invandrare ska arbeta inom media. Det totala projektstödet från Socialfonden är på kronor vilket utgör hela projektbudgeten. Landsbygdsprogrammet EU:s landsbygdsprogram har syftat till att utveckla landsbygden på ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbart sätt. Totalt omfattade programmet 35 miljarder kronor och det finansierades både från EUbudgeten (Jordbruksfonden) och från nationellt håll med cirka 5 miljarder kronor per år. Landsbygdsprogrammet har omfattat fyra stödområden: Utveckling av landsbygden Miljöförbättrande åtgärder (t.ex. bevara och utveckla ett attraktivt landskap och en levande landsbygd, stimulera omställningen till en resurseffektiv och hållbar produktion, bidra till att uppnå de nationella miljömålen som t.ex. ett rikt odlingslandskap) Ökad konkurrenskraft inom jordbruk, skogsbruk och trädgård (t.ex. bidra till en ökad diversifiering av landsbygdens näringsliv för att främja sysselsättning, stärka landsbygdens konkurrenskraft och skapa högre livskvalitet för dem som bor på landsbygden) Rennäring och livsmedelsförädling I denna rapport redovisas bara de projektstöd som inte direkt är kopplade till jordbruksnäringen. Detta görs dels av hävd och dels för att öka jämförbarheten mellan de olika program och fonder som denna rapport omfattar. Det innebär att vissa insatser för att bevara natur- och kulturmiljöer hamnar utanför redovisningen. Det kan röra sig om insatser i kulturlandskapet som bevarande av ängslador och andra ekonomibyggnader, gärdesgårdar eller slåtterängar. Dessa insatser lämnas som sagt utanför redovisningen för att öka jämförbarheten mellan de olika programmen. På liknande sätt redovisas till exempel inte de medel som inom Regionalfonden avsatts för investeringar i företag. Landsbygdsprogrammets insatser skiljer sig på många sätt från insatserna inom övriga program som redovisas i denna rapport. En uppenbar skillnad är den genomsnittliga storleken på projekten. Landsbygdsprogrammets projekt är i genomsnitt betydligt mindre är de som finansieras via Regionala utvecklingsfonden. Likaså är underifrånperspektivet mer uttalat i programmen, särskilt inom Leadermetoden. Denna metod bygger på ett formaliserat underifrånperspektiv inom så kallade Leader-områden, som kan vara oberoende av administrativa gränser. Under 2013 beslutades inom Landsbygdsprogrammet totalt om 73 miljoner kronor till 224 projekt med kulturanknytning. Av dessa var knappt 14 miljoner kronor inom Landsbygdsprogrammets projektverksamhet (34 projekt) och drygt 59 miljoner kronor inom Leader-initiativet (190 projekt). Se tabellerna 5a och 5b. Noterbart är att beslutsnivån sjunkit något inom programmet sedan föregående år, då totalt 83 miljoner kronor beslutades till projekt med kulturanknytning. Av 2012 års beslut var 12 miljoner till Landsbygdsprogrammets projektverksamhet (42 projekt) och resterande cirka 71 miljoner inom Leader-initiativet (176 projekt). Bidragsbesluten till kulturanknutna projekt inom Landsbygdsprogrammets projektstöd har alltså minskat i antal även om summan har ökat något. Inom Leader-arbetet är bilden den motsatta: summan har minskat men antalet beslutade projekt har ökat. Det totala projektstödet i Landsbygdsprogrammet omfattade 2013 cirka 1,1 miljarder kronor, en avsevärt högre siffra än tidigare år eftersom den innehåller en extra satsning på kr till bredbandsutbyggnad vilken inför 2013 möjliggjordes genom omfördelning mellan åtgärderna. Andelen projekt med kulturanknytning (6,6 procent) är därför lägre än tidigare. Om man räknar bort den extra bredbandssatsningen är dock andelen projekt med kulturanknytning nästan 14 procent (13,6 procent) vilket är en liten procentuell ökning från 2012 då siffran låg på 12 procent. Projekt med kulturanknytning är betydligt vanligare inom Leader-arbetet, där cirka 19 procent av 2013 års beslutade medel gick till sådana projekt. Projektfloran är liksom tidigare år ytterst varierande. Allt från kulturfestivaler, renoveringar av kulturhistoriskt intressanta byggnader, digitalisering av hembygdsrörelsens arkiv, installation av digitala biografer, utveckling av kulturturism, till hantverksmässig tillverkning av livsmedel, ryms inom programmet. Bilagt till denna rapport finns listor över samtliga projekt som bedömts ha kulturanknytning. För utförligare beskrivning av dessa hänvisas till projektdatabasen på Landsbygdsnätverkets webbplats, 18

19 TABELL 5A. PROJEKT MED KULTURANKNYTNING BESLUTADE 2013 INOM LANDSBYGDSPROGRAMMET EXKL. LEADER, PER LÄN Projekt med kulturanknytning beslutade 2013, exklusive Leader Län Antal projekt Beviljat belopp Total budget Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Sametinget Jordbruksverket Summa TABELL 5B. LEADER-PROJEKT MED KULTURANKNYT- NING BEVILJADE UNDER 2013, PER ANSVARIG LÄNSSTYRELSE Projekt med kulturanknytning beslutade inom Leader 2012 Län Antal projekt Beviljat belopp Total budget Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro län Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Summa

20 PROJEKT MED KULTURANKNYTNING 2011 UPPFÖLJNING I detta avsnitt redovisas översiktligt några av de kulturprojekt som fick EU-stöd inom olika programområden under år Tanken med uppföljningen är att kunna ge en fördjupad bild av vilka insatser som genomförs, eller har genomförts, inom projekten. Några av projekten är avslutade, medan andra fortfarande pågår. Beskrivningen av resultaten bygger främst på bidragsmottagarnas egna del- eller slutredovisningar av projekten, eller, i förekommande fall, följeforskning. De regionala strukturfonderna Övre Norrland Västerbotten Berättarnas län. Att profilera och marknadsföra ett varumärke för ökad konkurrenskraft. Projektägare: Regionförbundet Västerbottens län Insatsområde: Innovation och förnyelse. Projektperiod: Slutrapport: Nej, projektet pågår EU-finansiering: miljoner kronor Intressenter och övrig finansiering: Regionförbundet Västerbottens län kronor, Skellefteå kommun kronor, Umeå kommun kronor, Västerbottens museum kronor. Under 2011 fick projektet Västerbotten Berättarnas län. Att profilera och marknadsföra ett varumärke för ökad konkurrenskraft cirka 7,2 miljoner kronor i EU-stöd. Projektet har därefter förlängts till och med slutet av 2014 och har en reviderad och något minskad budget. Finansiärer i projektet är projektägaren Regionförbundet Västerbottens län, tillsammans med Skellefteå kommun, Umeå kommun och Västerbottens museum, som tillsammans lägger in drygt 7 miljoner kronor i projektet. Totalbudget ligger efter revidering på knappt 14 miljoner kronor. Syftet med projektet har varit att, med utgångspunkt i det muntliga och litterära berättandets traditioner i Västerbotten, stärka förutsättningarna för ekonomisk tillväxt inom kultur- och turistnäringen genom samverkan, erfarenhetsutbyte, kompetensutveckling och paketering av nya produkter och marknadsföring. Målgruppen är guider, reseledare, skådespelare med flera som är verksamma vid besöksmålen, liksom företag och entreprenörer inom besöksnäringen. Regionförbundet Västerbotten anger att utbildning inom bland annat Corporate storytelling har erbjudits ett flertal företag, liksom anställda vid besöksmål och turistbyråer i länet. Nya produkter baserade på berättande har tagits fram, vilka kommer att kunna användas som turistprodukter t.ex. av länets museer efter projekttidens slut. I stort sett samtliga deltagare i projektets workshops har varit mycket nöjda med både kursledare och innehåll. De berättarföreställningar som hittills producerats har också varit uppskattade, det visar både det mediala intresset och antalet besökare vid föreställningarna. Norra Mellansverige Gävleborg Dalarna Postproduktion av film och digitala medier Projektägare: The Galaxy of Post-production Insatsområde: Näringslivsutveckling Projektperiod: Slutrapport: Ja EU-finansiering: kronor Intressenter och övrig finansiering: Bollnäs kommun kronor, Borlänge kommun kronor, Falu kommun kronor, Gävle kommun kronor, Gävleborgs läns landsting kronor, Hudiksvalls kommun kronor, Hudiksvalls näringslivs AB kronor, Landstinget Dalarna kronor, Regionförbundet Gävleborg kronor, Söderhamns kommun kronor, Tillväxtverket kronor, Vinnova kronor. Gävleborg Dalarna Postproduktion av film och digitala medier är ett projekt med syfte att utveckla region Gävleborg/Dalarna till ett innovativt centrum för postproduktion och efterbearbetning av film och digitala medier. Projektet har pågått under närmare 3 år med en total budget om 8,1 miljoner kronor, varav hälften finansierats via det regionala strukturfondsprogrammet. Genom att utveckla samverkansformer, infrastruktur och mäklarfunktioner har man lyckats skapa en kreativ virtuell miljö där regionala aktörer inom postproduktion av film och digitala medier kan utvecklas och samarbeta. Dessutom har man inom projektet tagit initiativ till en regional resursfond som ska verka för att skapa incitament för filmproducenter att förlägga sin postproduktion i regionen. Projektet anges ha varit framgångsrikt och har medverkat till att ett stort antal filmproduktioner genomförts i regionen. En direkt konsekvens av detta är att ett stort antal yrkesverksamma filmarbetare från regionen varit anställda samt att flera nya företag etablerats i regionen. Arbetsbeläggning och omsättning hos flera företag har ökat markant. Exempel på filmproduktioner som förlagt 20