PERIODEN Foto omslag: Ljusstake av Mariann Grønnerud. Foto: Bodil Andersson

Transkript

1 REDOVISNING AV PROJEKT MED KULTURANKNYTNING I EU:S STRUKTURFONDER 2012

2 PERIODEN Foto omslag: Ljusstake av Mariann Grønnerud. Foto: Bodil Andersson

3 INNEHÅLL Inledning sid. 5 Vad är ett projekt med kulturanknytning? sid. 5 Bakgrund sid. 7 Totalt beviljade medel till projekt med kulturanknytning 2012 sid. 7 Regionala strukturfondsprogram sid. 7 Sammanfattning och reflektioner sid. 7 Territoriella samverkansprogram sid. 8 Europeiska socialfonden sid. 8 Landsbygdsprogrammet sid. 8 Reflektioner sid. 8 Redovisning av EU-stöd till projekt med kulturanknytning för 2012 sid. 10 Regionala strukturfondsprogram sid. 10 Territoriellt samarbete sid. 13 Europeiska socialfondens program sid. 17 Landsbygdsprogrammet sid. 20 De regionala strukturfonderna sid. 23 Projekt med kulturanknytning 2010 uppföljning sid. 23 Territoriella program sid. 25 Europeiska socialfonden sid. 28 Organisation och genomförande sid. 31 Strukturfonderna i Sverige sid. 31 Förteckning över bilagor sid. 33

4 4

5 INLEDNING Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Statens kulturråd och Svenska Filminstitutet har regeringens uppdrag att senast den 30 juni 2013 redovisa antalet svenska projekt med kulturanknytning som beviljats stöd via EU:s strukturfondsprogram, inklusive de territoriella samarbetsprogrammen, liksom hur mycket EU-medel som utbetalats. Statens kulturråd ska samordna redovisningen. De projekt som redovisas i denna rapport har fått beslut om EU-finansiering under kalenderåret Precis som i tidigare års rapporteringar är det enbart beslutade medel som redovisas och inte de belopp som slutligen utbetalas. Utbetalning sker ofta senare än det år som beslutet fattats, på samma sätt som beslutstillfället och projektens faktiska start inte alltid sammanfaller. Projektsammanställningen bygger på uppgifter och underlag som de ansvariga förvaltningsmyndigheterna för programmen har levererat till kulturmyndigheterna. I rapporten ges en översiktlig genomgång av de åtta regionala strukturfondsprogrammen, de 13 territoriella samarbetsprogrammen, Socialfonden och Landsbygdsprogrammet, med redovisning av antal projekt med kulturaknytning som beviljats stöd inom respektive program. En beskrivning görs av hur stor andelen projekt med kulturanknytning utgör av totalt beviljade medel, liksom hur stor den offentliga medfinansieringen varit. I tidigare rapporter har i vissa fall även privat finansiering angivits, men eftersom dessa uppgifter saknats för många av projekten och uppgifterna därför varit otillförlitliga, har denna information under senare år helt utelämnats. I rapporten ges också kortare beskrivningar av inriktning och innehåll i projekten. Beskrivningarna utgår från de uppgifter om inriktning och genomförande som respektive projektägare har angett i sin ansökan. Eftersom rapportens redovisning av projekt endast utgår från beslutade bidrag år 2012, kan det innebära att projekt som av olika skäl senare inte har kunnat genomföras, eller har avslutats i förtid, finns med i rapporten. På samma sätt kan det innebära att projekt under genomförandet kan få en delvis ändrad inriktning, och därmed en svagare kulturanknytning. Det har ibland visat sig vara fallet när vi i tidigare rapporter gjort uppföljningar av genomförda projekt. För att fördjupa bilden av vilka insatser som genomförs inom projekteten och illustrera vilken typ av projekt som kan stödjas genom strukturfondsprogrammen, innehåller rapporten också en uppföljande och beskrivande del över ett antal projekt med kulturanknytning som fick beslut om EU-stöd under år En del av dessa är fortfarande i en genomförandefas, medan andra har hunnit avslutas. Beskrivningen av dessa projekt bygger främst på bidragsmottagarnas egna redovisningar, i form av del- eller slutrapporter och i förekommande fall även underlag från den följeforskning som gjorts. Slutligen innehåller rapporten också en övergripande beskrivning av strukturfonderna i Sverige åren Förteckningar över samtliga projekt med kulturanknytning som beviljats stöd inom de respektive programmen under 2012 återfinns i rapportens bilagor. Som bilaga finns även en samlad översikt av antal beviljade projekt och EU-stöd i respektive program under perioden Vad är ett projekt med kulturanknytning? Utgångspunkten vid bedömningen av vad som är ett projekt med kulturanknytning har varit projekt inom konstarter, medier, bildningssträvanden och kulturarv. Det inbegriper projekt som innehåller element av till exempel teater, dans, musik, cirkus, bildkonst, konsthantverk, design, formgivning, museer, kulturhistoria, utställningar, multimedia, radio, film, video, kursverksamhet, arkiv och bibliotek, språk och gastronomi. Dessa utgångspunkter har varit de samma sedan år 2000, det vill säga från början av den föregående programperioden, för att möjliggöra jämförelser över tid. Bedömningarna av projekten innebär många gånger en svår gränsdragning. Till exempel räknas hantverksprojekt som har tydligt inslag av traditionsbevarande och förvaltning av traditionella kunskaper med i rapporten. Gastronomiskt inriktade projekt tas med i de fall det handlar om hantverksmässig produktion eller traditionsbevarande. De turismprojekt som tagits med i urvalet har en kultur- eller kulturmiljöprofil, till exempel att restaurera eller vårda kulturmiljöer och byggnader, att iordningställa utställningslokaler eller har någon annan typ av kulturanknytning. Andra projekt gäller dokumentation eller inventering av kulturhistoria, information och marknadsföring. Projekt med kulturanknytning finns även under rubriker som kompetensutveckling, företags- eller näringslivsutveckling och informationsteknik. Exempel på detta är utbildning och utveckling av kulturföretagare, kompetensutveckling för konstnärlig, eller på något vis kulturanknuten personal, eller utveckling av företag inom exempelvis förlagsverksamhet, eller andra kulturella och kreativa näringar. 5

6 Samtidigt bör det understrykas att definitionen av begreppet projekt med kulturanknytning innebär en relativt vid tolkning. De projekt som finns med i redovisningen kan i flera fall ha en ganska svag kulturanknytning där endast delar av ett större projekt rör kulturrelaterade frågor. Även om rapportförfattarna eftersträvat att åstadkomma jämförbarhet av materialet, kan urvalet ändå variera något över tid. 6

7 SAMMANFATTNING OCH REFLEKTIONER Bakgrund Under medverkar Sverige i 22 strukturfondsprogram: åtta regionala strukturfondsprogram och tretton territoriella samarbetsprogram som samtliga delfinansieras via Europeiska Regionala Utvecklingsfonden, ERUF. Därtill kommer Europeiska socialfondens program, ESF. Den sammanlagda EU-finansieringen under hela programperioden uppgår till ca 25 miljarder kronor, varav drygt åtta miljarder kronor till de åtta regionala strukturfondsprogrammen och drygt tio miljarder kronor till de territoriella samarbetsprogrammen. Europeiska socialfondens medel omfattar ca sex miljarder kronor. EU-medlen ska som regel matchas på programnivå med nationell offentlig medfinansiering. Även privat medfinansiering kan förekomma. Landsbygdsprogrammet är också en finansieringskälla för flera typer av natur- och kulturprojekt. Totalt omfattar programmet 35 miljarder kronor och finansieras både från EU-budgeten (Jordbruksfonden) och från nationellt håll. Den nationella finansieringen utgör ca fem miljarder kronor per år. Totalt beviljade medel till projekt med kulturanknytning 2012 Under 2012 har det totalt fördelats drygt 336 miljoner kronor i EU-stöd till projekt med kulturanknytning inom de regionala strukturfondsprogrammen, de territoriella samarbetsprogrammen, Europeiska socialfonden och Landsbygdsprogrammet. Detta innebär en ökning jämfört med år 2011 då knappt 318 miljoner kronor fördelades. Under tidigare år har fördelningen sett ut på följande sätt: 2010 var summan 355 miljoner kronor, 2009 var den 364 miljoner kronor och 2008 runt 379 miljoner kronor. Under programperiodens första år, då flera av programmen inte hade kommit igång, fördelades endast 65 miljoner kronor. Under 2012 är det inom den Europeiska socialfonden som de mest markanta förändringarna av bidragsbelopp har skett. Jämfört med år 2011 var det nära nog en fördubbling av beviljade medel till projekt med kulturanknytning. Inom ramen för de territoriella samarbetsprogrammen har det också skett en ökning av EU-stödet jämfört med 2011 och det är i synnerhet beslut till projekt inom Interreg IVC som bidrar till detta. Inom Landsbygdsprogrammet har det skett en mindre ökning av det totala bidragsbeloppet under 2012 jämfört med Ökningen återfinns dock helt och hållet inom den del som omfattar de så kallade Leader-initiativen, medan stöd till projekt inom Landsbygdsprogrammet har minskat. Finansieringen av projekt med kulturanknytning inom de regionala strukturfondsprogrammen har kraftigt minskat jämfört med tidigare år och motsvarar 2012 en tredjedel av det belopp som beviljades under Möjliga förklaringar till fördelningen av antal projekt och andel medelsfördelning inom de olika programområdena kan, förutom inriktning i de operativa programmen, även höra samman med hur snabbt programområdena kom igång i början av programperioden. Detta har därmed påverkat hur mycket medel som tidigt har kunnat intecknas inom de olika programområdena. På samma sätt har möjligheterna till beslut i slutet av programperioden troligtvis också påverkats av hur stora återföringarna har varit i respektive program. Regionala strukturfondsprogram Inom Sveriges regionala strukturfondsprogram fick under år 2012 sju projekt med kulturanknytning beslut om finansiering inom fyra av åtta programområden. I programområde Västsverige fördelades drygt 13,7 miljoner kronor, i Norra Mellansverige 7,4 miljoner kronor och 6,5 miljoner kronor i Östra Mellansverige. I programområdet Småland och öarna fördelades 6,2 miljoner kronor. Totalt har projekten erhållit knappt 34 miljoner kronor i EU-stöd, vilket kan jämföras med år 2011, då 19 kulturprojekt, inom samtliga åtta programområden, erhöll totalt 118 miljoner kronor. Antalet beviljade projekt med kulturanknytning, liksom finansiering till dessa, har starkt minskat jämfört med tidigare år. Under programperiodens första år, 2007, fördelades 62,7 miljoner kronor i EU-stöd till tio projekt med kulturanknytning. Året därpå ökade summan kraftigt, till 170 miljoner kronor och omfattade 48 projekt. Under 2009 beviljades knappt 133 miljoner kronor till 26 projekt. Under 2010 beviljades 78 miljoner kronor till 19 projekt. Under år 2011 beviljades 19 projekt knappt 118 miljoner kronor. De sju projekt med kulturanknytning som beviljades medel under 2012 utgör nästan 9 procent av det totala antalet beviljade projekt och 10,8 procent av totalt beviljade EU-medel inom de regionala strukturfonderna. Det är en procentuell ökning jämfört med 2011, då projekten med kulturanknytning fick ca 7,5 procent av den totala medelsfördelningen. Man kan notera att det generellt inom de regionala strukturfondsprogrammen funnits en tendens att fördela en större andel av de totala medlen under de första 7

8 åren av programperioden. Det innebär att medlen mot slutet av programperioden i hög grad varit intecknade. Territoriella samverkansprogram Inom de tre olika typerna av territoriella samverkansprogram har det sammantaget fördelats cirka 143 miljoner kronor till projekt med kulturanknytning år 2012, vilket kan jämföras med 84,5 miljoner kronor 2011 och 164 miljoner kronor år Inom de gränsregionala programmen (Öresund-Kattegatt-Skagerrak, Sverige-Norge, Botnia-Atlantica, Nord, Central Baltic och South Baltic) beviljades under 2012 totalt 69,8 miljoner kronor till 19 projekt med kulturanknytning och svenskt deltagande beviljades totalt drygt 52 miljoner kronor till 20 projekt. Inom de transnationella programmen, det vill säga Östersjö-, Nordsjö- och Norra Periferiprogrammet, beviljades inga projekt med kulturanknytning och svensk medverkan. Däremot beviljades fem projekt med kulturanknytning och svensk medverkan inom det interregionala samarbetsprogrammet Interreg IVC, med ett totalt EU-stöd om 73 miljoner kronor. Det är en betydande ökning jämfört med 2011 då ett projekt fick beslut om 17,6 miljoner kronor. Europeiska socialfonden Andelen beslutade medel till kulturprojekt inom Europeiska socialfonden är avsevärt högre jämfört med tidigare år under programperioden. Av de totalt 160 beviljade projekten år 2012 hade 13 kulturanknytning, vilket utgör åtta procent. De 13 projekten har beviljats stöd med 76,5 miljoner kronor ur Socialfonden, vilket utgör ca sju procent av det totala programstödet för Tidigare år har andelen projekt med kulturanknytning utgjort 3 5 procent av totalt antal projekt och har erhållit ca 2 4 procent av programstödet. För år 2012 är andelen beslutade EUmedel till projekt med kulturanknytning därmed nästan dubbelt så stor jämfört med 2011, liksom även andelen av det totala antalet projekt. Landsbygdsprogrammet Inom Landsbygdsprogrammet beslutades om totalt 83 miljoner kronor till 218 projekt med kulturanknytning. Av dessa var ca 12 miljoner kronor till 42 projekt inom Landsbygdsprogrammets projektverksamhet och ca 71 miljoner kronor till 176 projekt inom Leader-initiativet. Det totala beslutsbeloppet har ökat något sedan 2011, då totalt 76 miljoner kronor fördelades till projekt med kulturanknytning, varav 25 miljoner kronor till 60 projekt inom Landsbygdsprogrammets projektverksamhet, och resterande cirka 51 miljoner kronor till 155 projekt inom Leader-initiativet. Bidragsbesluten till kulturanknutna projekt inom Landsbygdsprogrammets projektstöd har alltså fortsatt minskat, i både summor och till antal, medan antalet projekt och medelsfördelning har ökat inom Leader-arbetet. En möjlig förklaring är att det funnits olika mycket medel disponibla inom de olika åtgärderna, eftersom Leaderarbetet startade senare än övrig verksamhet inom Landsbygdsprogrammet. Det totala projektstödet i Landsbygdsprogrammet 2012 omfattade cirka 687 miljoner kronor, vilket innebär att cirka 12 procent av de beviljade projekten har kulturanknytning. Detta är samma andel som under de senaste åren. Projekt med kulturanknytning är betydligt mer vanligt inom Leader-arbetet, där ca 23 procent av 2012 års beslutade medel gick till sådana projekt. Reflektioner I genomgången av de projekt med kulturanknytning som beviljats stöd under 2012, är några av intrycken och iakttagelserna att det fortsatt är många projekt inom de olika programmen som syftar till utveckling inom de kulturella och kreativa näringarna. De kulturella komponenterna i projekten varierar dock. Bland de projekt som fått stöd finns det projekt med en stark och nära kulturanknytning, men också ett flertal projekt med en betydligt svagare och mer perifer koppling till kulturområdet. Exempel på nära kulturanknytning i projekt är när branschområden som exempelvis scenkonst, litteratur, foto och film, musik, konst, kulturarv är i direkt fokus för kompetensutvecklingsinsatser, eller förstärkning av infrastruktur, aktiviteter, produkt- och branschutveckling. Det finns även starka kopplingar om ett huvudsakligt fokus för ett projekt är att bidra med konst- och kulturkompetens för innovations- eller metodutveckling inom andra branscher och politikområden. En svagare koppling till kulturområdet uppstår när endast en liten del av ovanstående ingår i ett större projekt. Exempel på betydligt mer perifer koppling är projekt som fokuserar på övergripande marknadsföringsutveckling av en region, eller kommunikationsåtgärder kopplade till journalistik och media, liksom produktutveckling inriktad på gastronomi, eller lokal mattradition. Många av projekten i rapporten har generellt som syfte att möta strukturomvandlingar i samhället. Detta hör samman med programmens inriktning och syften, men genomförande eller metoder kan se olika ut. Socialfondens olika kompetensutvecklingsprojekt är exempel på hur man specifikt söker möta strukturomvandlingar, och här finns också projekt som inbegriper konst och kultur som metod för social inkludering på ett många gånger framgångsrikt sätt. 8

9 En notering som gjorts under genomgången av projekten inom de interregionala samarbetsprogrammen under 2012, är att konst och kultur i de största projekten främst verkar ses som en hjälp till andra näringars utveckling, eller exempelvis uttalat inriktas mot att skapa en ekonomiskt självbärande kulturnäring som kan ersätta minskad offentlig finansiering för kulturområdet. Den högre graden av kulturanknytning återfinns främst i de mindre projekten, och i detta fall inom de gränsregionala programmen. Det program som främst gett utrymme för ökad attraktivitet och utveckling genom kulturella initiativ, kulturmiljö och kulturevenemang är Landsbygdsprogrammet, och i synnerhet Leader-initiativet som också det domineras av mindre projekt. De olika programområdenas operativa program, prioriteringar och regelverk påverkar självklart inriktningen på projekten, men det kan också finnas andra förklaringar till i vilken mån kulturella komponenter inbegrips som utvecklingsfaktorer. Av denna anledning vore det intressant att under kommande programperiod genom någon typ av följeforskning till programgenomförandet, närmare kunna undersöka och problematisera kulturens roll och möjligheter inom programmen, inte bara i relation till programskrivningar, utan kanske även på andra sätt. De medverkande kulturmyndigheterna i denna rapport ser det som önskvärt att kulturens roll för samhällsutveckling och attraktivitet får en starkare roll inom ramen för kommande programperiod, både i egen kraft och som näring. En förhoppning är också att kultur- och näringslivsfrämjande sektorer i högre grad ska samverka så att nya innovationer och samhällslösningar kan uppstå i utbytet mellan olika kompetensområden. 9

10 REDOVISNING AV EU-STÖD TILL PROJEKT MED KULTURANKNYTNING FÖR 2012 Här följer en redovisning av de projekt som under kalenderåret 2012 har fått beslut om medel inom de åtta regionala strukturfondsprogrammen, de 13 territoriella samarbetsprogrammen, Socialfonden och Landsbygdsprogrammet. Regionala strukturfondsprogram Sverige har åtta regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning. Strukturfondsprogrammen delfinansieras via Europeiska Regionala Utvecklingsfonden, ERUF, med totalt 8,4 miljarder kronor för perioden och finansieras även av nationella offentliga medel. Privat medfinansiering uppmuntras, även om den inte kan ersätta offentlig medfinansiering. Som angivits i inledningen innehåller denna rapport inte uppgifter om privat medfinansiering i projekten eftersom fullständiga uppgifter inte finns att tillgå. Under perioden 1 januari 31 december 2012 har sju projekt med kulturanknytning fått beslut om stöd inom fyra av de åtta regionala programmen. Den totala budgeten för dessa projekt var knappt 78 miljoner kronor, varav knappt 34 miljoner kronor i EU-stöd. Totalt hade inom sex av de åtta regionala programmen beviljats medel till 80 projekt med en total budget om drygt 607 miljoner kronor. Antal projekt med kulturanknytning utgör därmed nästan 9 procent av totalt beviljade projekt år 2012 och har erhållit 10,8 procent av de EU-medel som fördelats. Flest projekt med kulturanknytning beviljades stöd inom de regionala strukturfondsprogrammen i början av programperioden, 2008 var antalet projekt 48. Efter det har antalet successivt minskat: 26 projekt år 2009, 19 projekt år 2010 och 19 projekt år Nedanstående tabell visar de belopp som under 2012 beslutats till projekt med kulturanknytning inom respektive programområde. Övre Norrland Programmet omfattar Norrbottens och Västerbottens län. Det övergripande målet för programmet är att bidra till en långsiktigt hållbar tillväxt genom att stärka den regionala konkurrenskraften och förstärka regionens position som en innovativ och framgångsrik region i Europa. Programmet har två prioriterade insatsområden: Innovation och förnyelse och Tillgänglighet. Europeiska regionala utvecklingsfonden investerar under perioden ,2 miljarder kronor i Övre Norrland. Under 2012 har inga nya beslut tagits. Under programperioden har totalt 264 projekt fått stöd, varav 20 har haft någon form av anknytning till kulturområdet. Mellersta Norrland Programmet omfattar Jämtlands och Västernorrlands län. Det övergripande målet är att skapa hållbar konkurrenskraft, förnyelseförmåga och attraktivitet för fler jobb, fler företag och mer dynamiska arbetsmarknadsregioner. Programmet har två prioriterade insatsområden: Förnyelse av näringsliv, energi och miljödriven utveckling, och Tillgänglighet och attraktivitet. Under perioden investerar Europeiska regionala utvecklingsfonden 1,6 miljarder kronor i Mellersta Norrland. Under 2012 har 12 projekt beviljats EU-stöd om totalt ca 48 miljoner kronor, dock hade inget av dessa någon kulturanknytning. Under programperioden har därmed totalt 238 projekt fått stöd, varav 31 har haft någon form av anknytning till kulturområdet. Norra Mellansverige Programmet omfattar Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län. Det övergripande målet är att medverka till fler TABELL 1. REGIONALA STRUKTURFONDSPROGRAM: PROJEKT MED KULTURANKNYTNING FÖRDELAT PER PROGRAMOMRÅDE ÅR 2012 Offentlig med- Total budget EU-stöd finansiering Programområde (SEK) (SEK) (SEK) Övre Norrland, 0 projekt Mellersta Norrland, 0 projekt Norra Mellansverige, 1 projekt Stockholm, 0 projekt Östra Mellansverige, 1 projekt Västsverige, 4 projekt Småland och öarna, 1 projekt Skåne och Blekinge, 0 projekt Totalt 7 projekt

11 nya företag, fler arbetstillfällen och en ökad förvärvsfrekvens för både kvinnor och män genom att utveckla innovativa miljöer, främja ett dynamiskt näringsliv och öka tillgängligheten för regionens näringsliv och invånare. Det finns två prioriterade insatsområden: Näringslivsutveckling och Tillgänglighet. Under programperioden investerar Europeiska regionala utvecklingsfonden 1,75 miljarder kronor i Norra Mellansverige. Det har fördelats på tre åtgärder: Innovativa miljöer, Entreprenörskap och Tillgänglighet. Under 2012 har ett projekt med anknytning till kultur beviljats stöd med drygt 7,4 miljoner kronor. Den offentliga medfinansieringen är lika stor i den totala budgeten om knappt 14,9 miljoner kronor. Projektet återfinns inom insatsområdet Näringslivsutveckling. Det beviljade projektets namn är BoomTown Music and Business Park och det syftar till att med organisationen BoomTown som motor etablera en klusterbildning för musiknäringen i regionen och att stärka och tillgängliggöra den infrastruktur och kompetens som byggts upp inom ramen för tidigare projekt inom BoomTown. Projektets ägare är Stiftelsen Teknikdalen och har medfinansiering från Borlänge kommun, Falu kommun, Falun Borlänge regionen AB och Region Dalarna. Inom ramen för begreppet BoomTown Music and Business Park finns ett flertal resurser, kompetenser, tjänster och produkter som grund för och stöd till klusterbildning, näringslivsutveckling och entreprenörskap inom musiklivet i regionen. Den plattform för samverkan som Boom- Town skapat i regionen ska kompletteras för att stödja och stimulera entreprenörskap och tillväxt inom musiknäringen. Projektet ska bland annat etablera företagshotell, en kreativ inkubator för musiker och en BandBooster för att stödja regionala band och artister. Arbete ska ske med produkt-, tjänste- och företagsutveckling och stödfunktioner till företag och entreprenörer i tidigt utvecklingsskede inom musiknäringen. Sammanlagt har under året tre projekt beviljats stöd inom programmet för Norra Mellansverige, varav ett projekt alltså hade kulturanknytning. Projekten beviljades tillsammans totalt ca 19,3 miljoner kronor i EU-stöd, vilket innebär att 38 procent av det totala beloppet gick till projektet med kulturanknytning. Under programperioden har totalt 321 projekt beviljats stöd, av vilka 18 har varit kulturrelaterade. Stockholm Programmet omfattar Stockholms län och har som övergripande mål att med småföretagen i fokus bidra till att stärka Stockholmsregionens internationella konkurrenskraft. De prioriterade insatsområdena är Storstadens innovativa miljöer, Företagsutveckling och Tillgänglighet. Under programperioden investerar Europeiska regionala utvecklingsfonden 338 miljoner kronor i Stockholms län. I Stockholm har inget projekt fått beslut om stöd under Hittills under programperioden har 36 projekt beviljats stöd från programmet, av vilka fem har varit kulturrelaterade. Östra Mellansverige Programmet omfattar Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Örebro och Västmanlands län. Det övergripande målet är att bidra till att göra Östra Mellansverige till en region med ett dynamiskt och internationellt konkurrenskraftigt näringsliv med en positiv attityd till företagande. De tre prioriterade insatsområdena är Innovativa miljöer, Entreprenörskap och Tillgänglighet. Under programperioden investerar Europeiska regionala utvecklingsfonden ca 730 miljoner kronor i Östra Mellansverige. Under 2012 fick ett projekt med kulturanknytning stöd ur Regionalfonden inom insatsområdet Entreprenörskap. Det beviljade EU-stödet är 6,5 miljoner kronor. Den totala finansieringen uppgår till 13 miljoner kronor, varav hälften är nationellt offentligt stöd. Projektet finns inom åtgärden innovationer och nyföretagande. Projektarena IVM drivs av projektägaren Norrköpings Science Park AB tillsammans med medfinansiärerna Interaktiva Institutet, Linköpings Universitet, Norrköpings Science Park, Norrköpings kommun, Norrköpings visualisering AB och Regionförbundet Östsam AB. Utgångspunkten i projektet är den unika kompetens som projektägaren ser finns inom området interaktiva och visuella medier både inom Visualiseringscenter C och omgivande företag. Det görs redan idag mycket för att realisera idéer till projekt, men genom olika pilotprojekt inom ramen för Projektarena IVM ska denna process säkerställas. Genomförandet av pilotprojekt är tänkta att fungera som marknadsföring av processen för att få fler entreprenörer och företag att se vilka möjligheter som finns. Av totalt 14 projekt som beviljats stöd från programmet under 2012, utgör det beviljade kulturprojektet 7 procent. Projektet har erhållit 17 procent av de totalt 31 miljoner kronorna i EU-stöd. Sedan programstarten år 2007 har 143 projekt beviljats finansiering från programmet, varav tio projekt haft anknytning till kulturområdet. Västsverige Programmet omfattar Västra Götalands län och Hallands län och har som mål att skapa fler och växande 11

12 företag som leder till nya jobb samt öka attraktionskraften i utsatta stadsdelar. Programmet har tre prioriterade insatsområden: Entreprenörskap och innovativt företagande, Samverkansinitiativ och innovativa miljöer samt Hållbar stadsutveckling. Under programperioden investerar Europeiska regionala utvecklingsfonden 572 miljoner kronor i Västsverige. Under perioden har fyra projekt med kulturanknytning fått stöd från Regionalfonden med tillsammans drygt 13,7 miljoner kronor. Den totala finansieringen uppgick till knappt 34,4 miljoner kronor, varav offentliga medfinansiärer stod för 20,6 miljoner kronor. Projektet Re-design Textile Studio drivs av Västra Götalandsregionen och medfinansieras även av Högskolan i Borås, Kommunalförbundet Sjuhärad, Stiftelsen tillskärarakademien i Göteborg och Tillväxtverket. Projektet utgår från att det idag finns stora överskott av textilt material som inte kommer till någon användning. Detta resursslöseri vill projektet bemöta genom att ta fram innovativa prototyper av befintliga varor och material inom textilindustrin. Formgivare och mönsterkonstruktörer kommer att arbeta med att skapa nya koncept under handledning av design- och konstnärliga ledare i en ateljé som projektet tillhandahåller. Till designstudion kommer inspiratörer att bjudas in, både inom textil men också inom affärsutveckling och hållbar utveckling. Projektet har beviljats 1,7 miljoner kronor i EU-stöd och den offentliga medfinansieringen omfattar 2,7 miljoner kronor, total budget är drygt 4,4 miljoner kronor. Ett annat projekt som beviljades EU-medel är Brewhouse Creative Business Lab, som drivs av Brew House Göteborg. Projektet har fått drygt 4,4 miljoner kronor i stöd från Regionalfonden och medfinansieras av Västra Götalandsregionen och Business Region Göteborg AB med drygt 6,6 miljoner kronor i offentliga medel. Projektet ska genom ett antal satsningar stärka Brew House Göteborgs roll som företags- och inspirationskluster för kulturella och kreativa näringar. I de insatser som planeras ingår inkubatorverksamhet, affärsrådgivning, inspirationsseminarier och nätverksutveckling. Skådebanan Västra Götaland AB har beviljats 0,8 miljoner kronor för att driva Innovationsforum TILLT och offentlig medfinansiering erhålls från Västra Götalandsregionen. Projektets syfte är att öka näringslivets förståelse för värdet av den konstnärliga kompetensen. På detta sätt är det tänkt att den egna innovationskraften i företagen ska stimuleras. För att nå målet är avsikten att dels koppla ihop ett antal arbetsplatser med konstnärer, dels att arrangera seminarier med olika yrkesroller som ska arbeta kring inriktningar med starkt fokus på innovativa lösningar. IDC West Swedeb AB driver projektet INREDIA en mötesplats för världens inredare, som medfinansieras av Tibro kommun. Projektet erhöll knappt 6,7 miljoner kronor i EU-stöd och 10 miljoner kronor i offentlig medfinansiering. Projektets vision är att bli en mötesplats för världens inredare och är en arena för idéer och möten mellan tillverkare, akademi och inredare/arkitekter. Inredia är ett samarbete mellan privat näringsliv, offentliga aktörer och Tibro kommun och satsningen är både lokal och global. Projektet handlar om att länka samman formgivare och tillverkare, stärka befintliga producenter, skapa nya inredningsupplevelser och en internationell plattform för svensk inredning. Under året har medel beviljats till totalt 18 projekt inom programområdet. Av dessa utgör de fyra projekten med kulturanknytning 22 procent. Den totala summan EU-medel till beviljade projekt är 74,4 miljoner kronor, varav det totala stödet till de fyra kulturrelaterade projekten utgör 4 procent. Totalt under programperioden har 120 projekt beviljats stöd och av dessa har 16 haft kulturanknytning. Småland och öarna Programmet omfattar Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Gotlands län. Målet är att ta tillvara regionens resurser och öka förmågan till förändring och anpassning för att möta framtiden. Programmet har två prioriterade insatsområden: Innovation och förnyelse och Tillgänglighet. Under perioden investerar Europeiska regionala utvecklingsfonden 607 miljoner kronor i Småland och öarna. Ett projekt med kulturanknytning fick EU-stöd under 2012 med 6,2 miljoner kronor, inom åtgärden Innovation och förnyelse. Projektägaren Fårö Utveckling AB och Gotlands kommun går in med knappt 9,4 miljoner kronor i offentlig finansiering. Bergmancenter på Fårö är ett kulturellt utvecklingsprojekt i samverkan med näringsliv, forskning och samhälle med lokal, regional och internationell potential. Projektet vill göra Bergmancenter till en unik kulturmötesplats som kan få internationell uppmärksamhet och bidra till regionens besöksnäring. Bergmancenter kommer att komplettera de satsningar på besöks- och mötesnäringen som gjorts i regionen och stärka regionens varumärke, Magiska Gotland. Målsättningen är att Bergmancenter ska brukas för kulturella evenemang i både egen och andras regi. Tillgängligheten ska förbättras så att alla ska kunna njuta av, inspireras av och delta i utställningar och evenemang i en stimulerande miljö. Inom programmet har medel beviljats till totalt 22 pro- 12

13 jekt under 2012, vilket innebär att projektet med kulturanknytning utgör 4,5 procent. Totalt har projekten fått drygt 121 miljoner kronor i EU-stöd, varav stödet till det kulturrelaterade projektet utgör 5 procent. Under hela programperioden har hittills totalt 113 projekt fått stöd, varav tio har haft någon form av kulturanknytning. Skåne Blekinge Programmet omfattar Skåne och Blekinge län och har som övergripande mål att bidra till ökad regional konkurrenskraft. De tre prioriterade insatsområdena är Innovation och förnyelse, Tillgänglighet och Särskilda storstadssatsningar. Under perioden satsar Europeiska regionala utvecklingsfonden drygt 600 miljoner kronor i Skåne och Blekinge. Under 2012 fick elva projekt stöd om totalt 13 miljoner kronor, men ingen av dessa projekt hade kulturanknytning. Totalt har därmed 155 projekt beviljats stöd under programperioden och av dessa har 19 haft kulturanknytning. Territoriellt samarbete De territoriella samarbetsprogrammen handlar om att utveckla samarbetet över nationsgränserna. De finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden. Programmen, som också kallas Interreg, ger möjlighet för bland annat organisationer, myndigheter, företag med flera att utveckla samarbete med motsvarande aktörer i andra EU-länder. De flesta programmen pekar ut specifika geografiska områden, men i några program kan samarbete ske över hela EU. I vissa fall kan även länder som inte tillhör EU delta i territoriella samarbetsprojekt. I Sverige berörs 17 av 21 län direkt av något gränsregionalt program, men samtliga län berörs exempelvis av Östersjöprogrammet. Under programperioden finns ca tio miljarder kronor från Europeiska regionala utvecklingsfonden i de program som Sverige medverkar i. Det territoriella samarbetet är uppdelat i tre olika programformer: gränsöverskridande, transnationella och interregionala samarbetsprogram, som samtliga beskrivs nedan. Gränsregionala samarbetsprogram I de gränsregionala samarbetsprogrammen sker samarbetet mellan regioner som fysiskt gränsar till varandra. Det är med andra ord samarbetsprogram som berör Sveriges närmaste grannländer. Syftet med dessa program är att förstora regionen och därmed öka förutsättningarna för tillväxt och sysselsättning. Sverige berörs av sex gränsöverskridande samarbetsprogram: Öresund Kattegat Skagerrak, Sverige Norge, Botnia Atlantica, Nord, Central Baltic/Mellersta Östersjön och South Baltic/Södra Östersjön. I nedanstående tabell framgår hur stort stödbelopp (i euro) som beviljats till projekt med kulturanknytning som har svenska medarrangörer, det vill säga projektägare eller medverkande partner, inom respektive program. Av de 19 projekt som tilldelats medel under 2012 har 15 svensk huvudpartner. Den redovisade totalsumman av EU- och offentligt stöd har följaktligen inte fördelats endast till aktörer i Sverige. Under 2012 beviljades totalt nästan 70 miljoner kronor i EU-stöd till dessa 19 projekt. Det innebär en ökning med ca 18 miljoner kronor jämfört med föregående år, då drygt 52 miljoner kronor beviljades, men en minskning med 18 miljoner kronor jämfört med år 2010 då 88 miljoner kronor beviljades. I tre av programmen har antalet kulturrelaterade projekt och beviljade EU-medel minskat medan tre program avviker mot denna trend. Inom programmen Öresund Kattegat Skagerrak och South Baltic har både antalet projekt och stödsumman ökat och inom programmet Nord har antalet projekt ökat samtidigt som stödbeloppet minskat något. Öresund-Kattegat-Skagerrak Programområdet omfattar Öresundsregionen: Region Hovedstaden, Region Själland och Region Skåne samt TABELL 2. GRÄNSÖVERSKRIDANDE PROGRAM: STÖD TILL PROJEKT MED KULTURANKNYTNING FÖRDELAT PER PROGRAM EU-stöd SEK Program Totalt (EUR) EU-stöd (EUR) Offentligt stöd (EUR) (1 EUR =9 SEK) 1 Öresund-Kattegat-Skagerrak 4 projekt Botnia Atlantica 1 projekt Nord 5 projekt Central Baltic 1 projekt South Baltic 2 projekt Summa Totalt (SEK) EU-stöd (SEK) Offentligt stöd (SEK) Sverige-Norge 6 projekt Totalt: Enligt förordningen (1999:710) om valutakurs vid stöd från EG:s strukturfonder ska kursen 9 kronor per euro användas vid omräkning. 13

14 Kattegat/Skagerrak-regionen: Region Halland, Västra Götalandsregionen, Region Nordjylland, delar av Region Midtjylland samt Oslo kommun och sju norska fylkeskommuner. Inom programmet redovisas fyra projekt med kulturanknytning vilket är betydligt fler än förra året. Tre av projekten faller under åtgärden Främja hållbar ekonomisk tillväxt. Gemensamt för projekten är att kulturen beskrivs som något som kan locka besökare och sätta regionen på kartan. Insatserna handlar därmed mycket om paketering och kommunikation. Det finns också inslag av forskning då högskolor eller universitet ingår i de flesta av projekten. Projektet Øresund Media Platform finns inom åtgärden Främja vardagsintegration och har en total finansiering om knappt en miljon euro. EU:s del uppgår till knappt euro. Projektägaren är svensk-dansk, Øresundsinstituttet (Øi Service AB), och medverkar gör även Roskilde Universitet och Lunds Universitet. Målet med projektet är att öka den journalistiska bevakningen av Öresundsregionen bland annat genom skapandet av en icke-kommersiell regional nyhetsbyrå som kommer att leverera artiklar, fakta och fotografier enligt en public service-modell. MARIFUS Maritime inlands past, present and future strength hör till åtgärden Främja hållbar ekonomisk tillväxt och har en total finansiering om drygt tre miljoner euro. EU:s del uppgår till drygt 1,6 miljoner euro. Projektägare är svenska Innovatum Science Center AB, och projektpartner är bl.a. Västra Götalandsregionen, Limfjordsmuseet och Nordjyllands kystmuseum. Projektet syftar till att stärka besöksnäringen i Kattegat/Skagerrakregionen bl.a. genom att erbjuda aktiviteter och upplevelser i kulturmiljöerna i det maritima inlandet, som kanalområden, hamnar, stadsmiljöer och naturområden. SWIM Scandinavian World of Innovative Media är även det ett projekt inom åtgärden Främja hållbar ekonomisk tillväxt med en total budget på 1,4 miljoner euro och ca euro från EU. Projektägare är danska Fonden de Københavnske Filmfestivaler/ CPH: DOX. Ingår i projektet gör också svenska Film i Skåne och Boost Hbg samt Danska Filminstitutet. Projektets mål är att etablera Öresundsregionen som Europas främsta centrum för internationell dokumentärfilm och cross-media produktion. Musikalsk Oplevelsesdesign är ytterligare ett projekt inom åtgärden Främja hållbar ekonomisk tillväxt, med en total budget om 1,5 miljoner euro och knappt euro i EU-stöd. Projektägare är Malmö symfoniorkester, och bland övriga projektpartner finns Malmö Högskola, Det Kongelige Danske Akademis Skoler for Arkitektur Design og Konservering, Det Kongelige Teater och Sjællands Symfoniorkester. Syftet med projektet är att få fler människor att intressera sig för klassisk musik genom att kombinera levande orkestermusik med nya teknologier. Botnia Atlantica Programområdet Botnia Atlantica omfattar landskapen Mellersta Österbotten, Satakunta och Österbotten i Finland, Västerbottens län, Västernorrlands län och Nordanstigs kommun i Sverige samt Nordlands fylke i Norge. Dessutom medverkar landskapet Södra Österbotten i Finland och alla kommuner i Gävleborgs län i Sverige utom Nordanstig. Programmet finansierar projektverksamhet mellan minst två av regionerna i minst två av länderna på vardera sidan Bottniska viken och över norska gränsen till Atlanten. Inom programmet redovisas ett projekt med kulturanknytning, inom åtgärden Miljö. Fler projekt med kulturanknytning fick stöd under 2011, men å andra sidan var det inget projekt inom åtgärden Miljö. Projektet Världsarvsambassadörer har en total budget om euro, varav euro kom från EU. Samordnande stödmottagare är svensk-finska Kvarkenrådet, och övriga mottagare är Länsstyrelsen Västernorrland, Kramfors kommun, Örnsköldsviks kommun och Forststyrelsen. Syftet med projektet är att öka kunskapen om och förståelsen för det gemensamma världsarvet omfattande Kvarken skärgård i Finland och Höga Kusten i Sverige, med dess unika natur- och kulturlandskap. Nord Inom programområdet Nord, som omfattar norra Sverige, norra Finland, norra Norge samt delprogrammet Sápmi, redovisas fem projekt med kulturanknytning, vilket ligger i nivå med förra året. Tre av projekten ingår i åtgärden Gränslös utveckling. De två övriga projekten finns inom åtgärderna Utveckling av näringslivet respektive Regional funktionalitet och identitet. I jämförelse med Öresund Kattegat Skagerrak är betoningen på kulturella och kreativa näringar och ekonomisk tillväxt något mindre. Samtidigt är EU-stöden per projekt betydligt lägre. Fyra av de fem projekten har svenska huvudpartner. Den totala finansieringen uppgår till 2,5 miljoner euro, att jämföra med 2,2 miljoner euro EU-stödet uppgår till ca 1,2 miljoner euro, ungefär detsamma som Den offentliga finansieringen är drygt en miljon euro, en liten ökning jämfört med föregående år. FilmArc 2.0, är en fortsättning på ett tidigare projekt inom åtgärden Utveckling av näringslivet, och är det största kulturprojektet inom programområdet, med ett EU-stöd om närmare euro. Huvudsökande är 14

15 finska Poem stiftelse, men ingår gör även svenska Filmpool Nord och Film i Västerbotten. Målet med projektet är att fortsatt stärka den audiovisuella sektorn i Norrbotten, Västerbotten, Nordnorge och Norra Finland med fokus på mindre bolag inom filmproduktion, dokumentär- och kortfilm, animation, dataspel, reklamfilm, mobilt innehåll, med mera. Föreningen Norden, Norrbotten har mottagit knappt euro i EU-stöd för projektet Kultur och näringsliv på Nordkalotten inom åtgärden Regional funktionalitet och identitet. Projektmålet är att bidra till antalet kulturarbetstillfällen i regionen. I synnerhet ska projektet lyfta fram unga konstnärer genom att skapa nya mötesplatser och nätverk på Nordkalotten, samt seminarier och utställningar i samarbete med etablerade konst- och kulturinstitutioner. Ajtte, Svenskt fjäll- & samemuseum har fått stöd för två olika projekt inom åtgärden Gränslös utveckling. Före gränser och över gränser samiska samhällsförändringar i ett långtidsperspektiv har en budget om drygt euro varav knappt euro kommer från EU. Samiska språket tre generationer berättar har en budget runt euro varav drygt euro kommer från EU. Inom samma åtgärd har också Gaaltije, sydsamiskt kulturcentrum i Östersund, fått knappt euro i EU-stöd för projektet Sydsamer landskap och historia. Central Baltic Inom programområdet Central Baltic, som omfattar Östersjöregioner i Estland, Finland (inklusive Åland), Lettland och Sverige (Gotland, Gävleborg, Uppsala, Stockholm, Södermanland, och Östergötland), redovisas ett projekt med kulturanknytning. EU-stödet uppgår till knappt euro, vilket är betydligt mindre än förra årets ca 1,8 miljoner euro, som då gick till tre projekt. Bridging Baltic: Young Peoples cultural right in the Baltic Sea Region är ett projekt med svensk huvudpartner, Gävle kommun. Projektet syftar till att med kulturens hjälp hitta strategier för att verka för social inkludering av barn och ungdomar, överbrygga generationsklyftor och stärka gemenskapen i Östersjöområdet. Målet är att skapa en metodbok baserad på totalt åtta lokala pilotprojekt med barn och ungdomar som målgrupp. I Gävle bedriver biblioteken, Konstcentrum och Konserthuset var sitt pilotprojekt. South Baltic Inom programområdet South Baltic, som omfattar Östersjöregioner i Danmark, Tyskland, Polen, Litauen och Sverige (Kalmar, Blekinge, Skåne och Kronoberg), redovisas två projekt med kulturanknytning, varav ett med svensk huvudpartner. Projektet Ciconia Cross-border Cultural Co-operation har Regionteatern Blekinge-Kronoberg som huvudpartner. EU-stödet uppgår till ca euro. Målet med projektet är att främja rörligheten i södra Östersjöområdet med fokus på scenkonstgrupper, såsom teatrar, dansgrupper och orkestrar. University College Sjælland är huvudpartner för projektet REGFOOD som fått drygt euro i EU-stöd. Bland övriga partner finns Högskolan Kristianstad och bland associerade organisationer finns bland andra Europeiska nätverket för Regional Matkultur (i Ystad), Karlshamns kommun och Krinova Science Park (i Kristianstad). Syftet med projektet är att stärka affärsmöjligheterna för regional mat bland annat genom att koppla samman produkter inom jordbruk, livsmedel, matlagning, catering och restaurang med unika regionala identiteter runt södra Östersjön, exempelvis klimat, geografi, historia och lokala hantverk. Sverige Norge Sverige Norge-programmet stödjer projektverksamhet mellan länderna. Programområdet sträcker sig på båda sidor om riksgränsen från nordligaste Jämtland/Trøndelag till Västra Götalandsregionen/Østfold fylke. Inom programområdet redovisas sex projekt med kulturanknytning, varav fem har svensk huvudpartner. Fyra av projekten återfinns inom åtgärden Attraktiv livsmiljö och två inom åtgärden Ekonomisk tillväxt. Projekten har tillsammans en total finansiering på närmare 18 miljoner kronor varav EU:s del uppgår till drygt nio miljoner kronor. Mid Nordic Film Region är ett projekt inom området Attraktiv livsmiljö som fått drygt 2,2 miljoner kronor i stöd från EU. Projektägare är Filmpool Jämtland och i övrigt ingår Midtnorsk Filmsenter och Scenkonstbolaget Film i Västernorrland. Målen med projektet är att utveckla en kompetent filmarbetarpool med ett trettiotal filmarbetare och produktionsledare inom Mid Nordic Film Region och en starkare filmbransch, där befintliga produktionsbolag får nödvändig kompetens för att öka sin konkurrenskraft, samt att föra samman film och turism för att stärka bilden av regionen. Även projektet Bygdene Dansar hör till området Attraktiv livsmiljö. Projektägare är Norsk Senter for folkemusikk og folkedans men Regionförbundet Jämtlands län ingår också i projektet som har fått ca kronor i EU-stöd. Projektet ska kartlägga det lokala immateriella kulturarvet i form av folkdans och traditionell dans, och göra detta relevant och levande för dagens ungdom. Resandekartan är ytterligare ett projekt inom området Attraktiv livsmiljö, vilket drivs av Västra Götalandsregionen, Västarvet/Bohusläns museum i samarbete med 15

16 Østfoldmuseene/Halden historiske Samlinger. Projektet har fått kronor i EU-stöd, och bygger vidare på projektet Den skandinaviska resandekartan där huvudsyftet var att lyfta fram en minoritetsgrupps, resandefolkets, kultur och historia och synliggöra den för majoritetssamhället. Avsikten med detta projekt är att skapa bredare förankring, bland annat genom att verka för ett förändrat hållningssätt till minoritetsgrupper vid nya institutioner, dokumentation av platser med anknytning till resandefolket samt utbildningar där resandefolket själva får kompetens att utveckla sin historieskrivning. Lysekils kommun har fått drygt fem miljoner euro i EU-stöd för projektet Business to Heritage, också detta inom området Attraktiv livsmiljö. Projektet ska skapa nya, kommersiellt förankrade och skräddarsydda samarbetsmodeller för kulturhistoriska arenor och för de aktörer som ingår i samarbetet. Arenorna har idag en blandning av offentliga ägare/förvaltare, privata verksamheter, frivilliga organisationer och eldsjälar samt FoU miljöer. Projektet fokuserar på områden som produktutveckling, marknadsföring, organisation, arrangörskompetens och gemensam destinationsutveckling. Projektet Business through network Lend me some sugar ingår i området Ekonomisk tillväxt och har fått drygt kronor i EU-stöd. Projektägare är Innovatum AB i Trollhättan och Fredrikstad kommun. Projektet har som mål att utveckla en samverkande kreativ näring i gränsregionen som gemensamt tar sikte mot att etablera sig på en internationell marknad. Utgångspunkten är det nätverk av kreatörer som bildats och den infrastruktur som byggts upp under projektet GränsEraser ( ). Det andra projektet inom området Ekonomisk tillväxt är Barnens Gränsland Fortsättning som fått kronor i EU-stöd. Huvudaktör är Årjängs kommun. Projektet är ett mindre fortsättningsprojekt som syftar till att understödja en fortsatt utveckling av Barnens Gränsland-konceptet för att bidra till att öka antalet svenska, norska och utländska resenärer till området och på det sättet bidra till ökad tillväxt i regionen. Konceptet Stubbefolket har lanserats som en naturmytologisk produktupplevelse, som handlar om att genom historieberättelser utveckla regionen så att Stubbefolket blir det största och bästa barnkonceptet för naturaktiviteter i Norden. Transnationella samarbetsprogram Sverige berörs av tre transnationella samarbetsprogram: Östersjöprogrammet, Nordsjöprogrammet och Norra periferiprogrammet. Östersjöprogrammet Östersjöprogrammet omfattar elva länder. Åtta länder inom EU: Sverige, Danmark, Finland, Lettland, Estland, Litauen, Polen och delar av norra Tyskland (Berlin, Brandenburg, Bremen, Hamburg, Mecklenburg-Vorpommern, Schleswig-Holstein och Niedersachsen). Utanför EU-området medverkar Norge, Nordvästra Ryssland och Vitryssland. Inga projekt med kulturanknytning och med svensk medverkan beviljades stöd genom programmet under Fem projekt med svensk medverkan har tidigare fått stöd genom programmet, två projekt år 2009 och tre projekt år Nordsjöprogrammet Nordsjöprogrammet omfattar Västra Götalands, Hallands, Skåne, Värmlands och Kronobergs län. I övrigt omfattas hela Norge och Danmark samt delar av Storbritannien, Belgien, Nederländerna och Tyskland. Inte heller här beviljades det under 2012 stöd till några projekt med kulturanknytning med svensk medverkan, i likhet med föregående år, Hittills under programperioden har endast tre projekt med svensk medverkan beviljats stöd, två projekt år 2008 och ett projekt år Norra periferiprogrammet Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län omfattas av Norra periferiprogrammet. Dessutom ingår de centrala och norra delarna av Finland, norra och västra Irland, norra och västra Norge samt norra Skottland. Hela Färöarna, Grönland och Island ingår. I likhet med övriga transnationella program fanns det inga kulturrelaterade projekt med svensk medverkan som fick stöd här Under 2011 redovisades två projekt med kulturanknytning och svenska partner, som sammanlagt mottog 14,3 miljoner kronor i EU-stöd. Interregionala program De interregionala programmen är europatäckande och syftar främst till erfarenhetsutbyte och nätverksbyggande mellan regionala och lokala aktörer. Regioner från hela Europeiska unionen, Norge och Schweiz kan ingå i programmets projekt. Det kan gälla både samarbete mellan regioner inom EU samt mellan regioner i EU och i länder utanför EU, som till exempel kandidatländer. De regioner eller länder som får stöd från de interregionala samarbetsprogrammen behöver inte gränsa till varandra. Interregionala program kan exempelvis fungera som ram för regionalt utbyte av erfarenheter och metoder från aktiviteter inom andra regionala utvecklingsprogram. Sverige omfattas av fyra interregionala program: Programmet för interregionalt samarbete (Interreg IVC), URBACT II, ESPON 2013 och INTERACT II. Fem projekt med kulturanknytning har fått stöd under 16

17 året, detta inom programmet för interregionalt samarbete (Interreg IVC). Tidigare har sammanlagt åtta projekt med kulturanknytning med svensk medverkan beviljats stöd sedan programstarten: fem projekt år 2008, två projekt år 2009 och ett år Samtliga fem projekt återfinns inom det prioriterade området Innovation and the knowledge economy. Det finns därmed en tydlig koppling till kulturella och kreativa näringar. De projekt som fått stöd inom programmet är generellt sett stora, vilket gör att den totala summan EU-stöd till kulturprojekt 2012 är betydligt större här än för övriga program inom territoriellt samarbete. Det finns också en likhet med det program som har fördelat den näst största summan 2012, Öresund Kattegat Skagerrak. Båda dessa program har ett starkt fokus på kulturella och kreativa näringar, om man ser till de projekt som fått stöd Projektet Local food as engine for local business har fått 1,4 miljoner euro i EU-stöd. Huvudpartner är Nordland County Council i Norge, och svenska partner är Region Örebro och Region Västerbotten. Projektet syftar till att använda den lokala maten som ett verktyg för att utveckla nya affärsmöjligheter och produkter, samt för att främja lokal stolthet och identitet och tillhandahålla arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt. Culture and Heritage Added value to Regional policies for Tourism Sustainability är ett projekt som leds av Municipality of South Pelion, med svensk medverkan i form av Region Västra Götaland. Projektet som fått ca 1,5 miljoner euro i EU-stöd har som mål att förbättra regionala strategier för kultur, kulturarv och hållbar turism samt att skapa möjligheter till sysselsättning inom kultur, turism, skydd och bevarande av kultur, kulturarv och kulturlandskap. Stockholms stad deltar i Projektet Promoting Cross- Innovation in European Cities and Regions som leds av Birmingham City University. Stödet från EU uppgår till ca 1,8 miljoner euro och syftet är att koppla ihop kreativa branscher som spel, design, audiovisuella/digitala medier, reklam, etc. med mottagande sektorer för att förbättra innovationsförmågan generellt i elva europeiska städer (Stockholm, Birmingham, Amsterdam, Rom, Berlin, Tallinn, Warszawa, Vilnius, Linz, Lissabon och Plze). Projektet EUROPEAN SCREEN DESTINATIONS har fått ca 1,5 miljoner euro i EU-stöd och leds av Film London. Medverkar gör även Ystad kommun och Lunds Universitet. Det övergripande syftet med projektet är att maximera ekonomiska synergier mellan film och turism för att på så sätt bidra till ökad innovation, konkurrenskraft och tillväxt inom dessa sektorer. Utgångspunkten är att representationen av städer och regioner i audiovisuella medier (filmer, tv-serier, reklam, internet, etc.) är viktiga för att stärka den kulturella mångfalden i EU, samtidigt som de har en betydande ekonomisk inverkan på turismen. Regional Policy Improvement for Financially Sustainable Creative Incubator Units är ett projekt som leds av Dundee College i Storbritannien, där svenska Tillväxtverket deltar. Projektet som fått drygt 1,9 miljoner euro syftar till att undersöka hur de kreativa näringarna (t.ex. reklam, mode, TV och radio, grafisk design och interaktiva medier, utgivning, animation, datorspel, film och reklam) kan bli självständigt ekonomiskt hållbara. Detta mot bakgrund av att de flesta företag inom dessa näringar idag är beroende av offentliga bidrag samtidigt som den offentliga finansieringen tvingas till nedskärningar på många håll. Europeiska socialfondens program Europeiska socialfonden stöder projekt som främjar kompetensutveckling och motverkar utanförskap. Det övergripande målet för Socialfonden är ökad tillväxt genom god kompetensförsörjning samt ett ökat arbetskraftsutbud. Visionen är ett samhälle med arbete och nya möjligheter för alla. Under perioden satsar Socialfonden cirka 6,2 miljarder kronor i Sverige. Sverige bidrar med lika mycket i offentliga medel. Socialfonden är uppdelad i två programområden: 1. Kompetensförsörjning Deltagarna är redan sysselsatta Projekten ska: underlätta utveckling i takt med arbetslivets krav, öka kunskapen i arbetslivet om hur diskriminering motverkas och likabehandling främjas, och öka kunskapen i arbetslivet om hur långtidssjukskrivningar kan förebyggas. 2. Ökat arbetskraftsutbud Deltagarna i projekten har varit borta från eller inte kommit in i arbetslivet Projekten ska: underlätta för personer som står långt från arbetsmarknaden att komma in och få fotfäste, öka deras möjligheter att arbeta utifrån sina egna förutsättningar, TABELL 3. INTERREGIONALA PROGRAM: STÖD TILL PROJEKT MED KULTURANKNYTNING Offentlig finansiering EU-stöd i SEK Program Total (EUR) EU-stöd (EUR) (EUR) (1 EUR=9 SEK) 2 Programmet för interregionalt samarbete (Interreg IVC) 5 projekt Enligt förordningen (1999:710) om valutakurs vid stöd från EG:s strukturfonder ska kursen 9 kronor per euro användas vid omräkning. 17

18 underlätta för unga att etablera sig i arbetslivet och se till att de inte hamnar i utanförskap, underlätta för personer med utländsk bakgrund att etablera sig i arbetslivet, underlätta för personer som är eller har varit långtidssjukskrivna att komma tillbaka till arbetslivet. Det viktigaste i ett socialfondsprojekt är att se till individens kompetens och möjligheter, att kunna engagera berörda personer att kunna påverka och få genomslag för sina idéer. Vid bedömning av projekten tar man hänsyn till fyra kriterier för programgenomförande: att främja lärande miljöer, att främja innovativ verksamhet, att främja samverkan, och att främja strategiskt påverkansarbete. För programområde 1 Kompetensförsörjning erhåller ESF-rådet anslag från Arbetsmarknadsdepartementet för den offentliga medfinansieringen, som ingår i det beviljade programstödet. Projekten behöver alltså inte själva ordna medfinansiering. I programområde 2 Ökat arbetskraftsutbud ska förprojekteringsprojekt själva ordna 25 procent och genomförandeprojekt 60 procent offentlig medfinansiering. Inom Socialfonden finns en möjlighet till transnationellt samarbete som ett verktyg för innovation och strategisk påverkan. Det får inte överstiga 20 procent av den totala projektbudgeten och ska anges i projektansökan beviljades programstöd med totalt knappt 1,3 miljarder kronor, varav knappt en halv miljard kronor till programområde 1 Kompetensförsörjning, där hälften alltså är anslag från Arbetsmarknadsdepartementet, och knappt 0,8 miljarder kronor till programområde 2 Ökat arbetskraftsutbud. Det beviljade programstödet ur Socialfonden var alltså på en dryg miljard kronor för 2012 och Arbetsmarknadsdepartementet, via ESF-rådet, bidrog med knappt 250 miljoner kronor. Totalt stöd till alla projekten, inklusive offentlig medfinansiering, var på knappt 2,4 miljarder kronor. Under 2012 var det bara genomförandeprojekt som beviljades stöd ur Socialfonden. Av de totalt 160 projekten hade 13 kulturanknytning, vilket utgör åtta procent. Nio av projekten är inom programområde 1 Kompetensförsörjning och fyra är inom programområde 2 Ökat arbetskraftsutbud. De 13 projekten med kulturanknytning beviljades 76,5 miljoner kronor från Socialfonden och hade en sammanlagd budget på drygt 162 miljoner kronor. Det utgör ca sju procent av det totala stödet, inklusive medfinansiering och likaså andelen av det beviljade programstödet från Socialfonden ligger på ca sju procent för Förutom Arbetsmarknadsdepartementet, via ESF-rådet, så står framför allt Arbetsförmedlingen och kommunerna för den offentliga medfinansieringen i projekten med kulturanknytning. Andelen kulturprojekt är avsevärt högre 2012 jämfört med tidigare år under programperioden både om man ser till andelen av programstödet och till andelen projekt. Tidigare år har andelen projekt legat på 3 5 procent och andelen av programstödet har varit ca 2 4 procent. För år 2012 är därmed andelen projekt med kulturanknytning nästan dubbelt så stor jämfört med de övriga år under programperioden då man har fördelat medel från Socialfonden. Regionerna i Socialfonden är desamma som i Regionalfonden. Av nedanstående tabell framgår hur stort belopp som utbetalats i stöd per geografiskt område. I regionen Småland och öarna har inga projekt med kulturanknytning beviljats medel för Övre Norrland I Övre Norrland har två projekt beviljats medel. Tillsammans har de ett totalt stöd på drygt 13 miljoner kronor, varav 5,5 miljoner kronor från Socialfonden och 7,6 miljoner kronor i offentlig medfinansiering. Båda projekten är inom programområde 2 Ökat arbetskraftsutbud. Kalix Folkhögskolas projekt Kulturentreprenörskap syftar till att minska ungdomsarbetslösheten, speciellt bland de utlandsfödda, bland annat genom att hitta andra vägar och andra finansiärer för kulturen. Projektet ska skapa TABELL 4. SOCIALFONDEN: STÖD TILL PROJEKT MED KULTURANKNYTNING FÖRDELAT PER REGION Program Totalt stöd EU Offentlig medfinansiering Varav transnationellt Övre Norrland 2 projekt Mellersta Norrland 1 projekt Norra Mellansverige 1 projekt Stockholm 2 projekt Östra Mellansverige 3 projekt Västsverige 2 projekt Småland och öarna 0 projekt Sydsverige 2 projekt Totalt 13 projekt

19 fysiska och nätbaserade kulturcentra som en arena för att ge bättre förutsättningar för unga människor att leva på sin kreativa förmåga. Projektet har ett transnationellt samarbete med Juthbacka kulturcentrum i Finland. Det totala projektstödet är på 4,4 miljoner kronor, varav 1,7 miljoner kronor från Socialfonden och 2,7 miljoner kronor i offentlig medfinansiering från Kalix kommun och Vänersborgs kommun. Utöver detta är Studieförbundet Vuxenskolan med och finansierar projektet. Med projektet VÅGA ska Arbetsmarknadsförvaltningen i Luleå kommun skapa bättre förutsättningar för unga att få jobb. Unga är en viktig resurs i lokalsamhället och deras energi, kompetenser och ambitioner måste ges verktyg, arenor och nätverk för att synliggöras. Projektet ska tillsammans med näringslivet, föreningslivet, samt offentliga och privata organisationer skapa aktiviteter, projekt, uppdrag, företagsamhet och event inom teater, övrig kultur och inom idrott, där aktiviteterna initieras, planeras och genomförs i en medskapande miljö. Via projektets flora av spridningskanaler ska det leda till jobb och tillväxt. Det totala projektstödet är på 8,7 miljoner kronor, varav 3,7 miljoner kronor från Socialfonden. Luleå kommun står själva för den offentliga medfinansieringen om 5 miljoner kronor. Mellersta Norrland I Mellersta Norrland har ett projekt med kulturanknytning, inom programområde 1 Kompetensförsörjning, beviljats medel under Sundsvalls Kulturskolas projekt Kompetensförsörjning för Musik och Kulturskolor i Mellersta Norrland Kompkulmen, ska stärka och utveckla musik- och kulturskolornas personal så att de kan möta de krav som ställs från huvudmän, elever och omvärld, samt bredda individernas kompetens för att öka möjligheterna för dem att behålla sitt arbete eller stå starkare på arbetsmarknaden vid en eventuell arbetslöshet. Den totala projektbudgeten är på 4 miljoner kronor, varav hälften kommer från Socialfonden och lika mycket från ESF-rådet. Projektet har ett transnationellt samarbete med ett italienskt lärandeprojekt om musikterapi. Norra Mellansverige I Norra Mellansverige har ett projekt med kulturanknytning, inom programområde 1 Kompetensförsörjning, beviljats medel under Region Värmlands kompetensutvecklingsprojekt KUB, ska ge bibliotekspersonalen kunskaper för att möta de nya kraven från medborgarna och samhället. Målet är en personal som är omvärldsorienterad, projekterfaren, kunnig i sociala medier och med ökad kunskap om jämställdhet, tillgänglighet och bemötande. Det totala projektstödet är på drygt 10 miljoner kronor varav hälften kommer från Socialfonden och lika mycket från ESF-rådet. Projektet har ett transnationellt samarbete och ska bland annat göra studieresor till bibliotek i andra EU-länder. Stockholm I Stockholm har två projekt med kulturanknytning beviljats medel under Båda projekten är inom programområde 1 Kompetensförsörjning och tillsammans har de ett totalt projektstöd på drygt 44 miljoner kronor, varav hälften kommer från Socialfonden och lika mycket från ESF-rådet. I projektet KulturKraft Stockholm ska Trygghetsrådet TRS Servicebolag AB skapa en plattform för kompetensutveckling och samverkan samt stärka strukturerna för utvecklingsarbetet för ökad tillväxt och utveckling inom de kulturella och kreativa näringarna. Projektet omfattar alla yrkeskategorier inom scenkonst, musik, film, TV, radio och interaktiva medier. Bakom projektet står det enade kulturlivet i Stockholmsregionen. Det totala projektstödet är på 32 miljoner kronor, varav hälften kommer från Socialfonden och lika mycket från ESF-rådet. Projektet har ett transnationellt samarbete där man fokuserar på andra huvudstadsregioner i Europa och på Östersjöregionen och kopplingar till Östersjöstrategin. Med projektet Mediakompetens ska Sveriges Tidskrifter AB möta det förändrade mediekonsumtionsbeteendet så att tidskriftsförlagen kan klara omställningen där minskade upplagor leder till minskande intäkter från tidskrifts- och annonsförsäljningen. Förlagen måste finna nya målgrupper eller möta sina nuvarande målgrupper i andra medier, och då behövs säljare som klarar av att sälja i fler, nya kanaler. Projektet syftar till att kompetensutveckla annonssäljarna för att de och förlagen ska klara av en nödvändig omställning inför framtiden. Det totala projektstödet är på drygt 12 miljoner kronor, varav hälften kommer från Socialfonden och lika mycket från ESF-rådet. Östra Mellansverige I Östra Mellansverige har tre projekt med kulturanknytning beviljats medel under Tillsammans har de ett totalt projektstöd på drygt 25 miljoner kronor, varav hälften från Socialfonden och lika mycket i offentlig medfinansiering. Studiefrämjandet i Östergötland har beviljats medel för ett projekt inom programområde 2 Ökat arbetskraftsutbud. Stödinsatser för unga i Östergötland riktar sig till ungdomar som har lämnat skolan utan fullständiga betyg och det ska utveckla metoder för förändringar i ungdomarnas motivation och engagemang för sin egen framtid 19

20 och tro på sin egen förmåga. Det kan till exempel handla om att hitta passion inom idrott eller kultur och ska ske i samverkan med föreningslivet och det övriga samhället. Det totala projektstödet är på 17,7 miljoner kronor, varav hälften från Socialfonden och resten från bland andra Arbetsförmedlingen och Norrköpings kommun. Uppsala kommuns Fastighets AB har beviljats projektmedel för projektet The Gottsunda Way, inom programområde 1 Kompetensförsörjning. Projektet ska skapa ett långsiktigt lärande för företagare och medarbetare där kompetens och stärkt entreprenörskap ska skapa full sysselsättning, bättre arbetssituation, fortsatt anställningsbarhet och tillväxt. Projektet samlar både kommersiella och kulturella aktörer, bland annat teater och bibliotek i den mångkulturella stadsdelen Gottsunda i Uppsala. Det totala stödet är på 3,1 miljoner kronor, varav hälften från Socialfonden och hälften från ESF-rådet. Eskilstuna Jernmanufaktur har beviljats stöd för projektet Making space for competence, inom programområde 1 Kompetensförsörjning. Projektet genomförs som en inkubatorsverksamhet i en region i strukturomvandling med tung industristruktur och relativt låg utbildningsnivå. Det finns behov av mer kunskapsintensiva företagstjänster och utvecklingen av små, kunskapsintensiva företag genom strategisk kompetensutveckling. Cirka en tredjedel av de medverkande företagen verkar inom den kulturella och kreativa sektorn. Det totala projektstödet är på 4,8 miljoner kronor, varav hälften från Socialfonden och hälften från ESF-rådet. Projektet har ett transnationellt utbyte och ska bygga vidare på redan etablerade samarbeten i hela Europa, särskilt i Östersjöregionen. Västsverige I Västsverige har två projekt med kulturanknytning beviljats medel under Tillsammans har de en total projektbudget på drygt 47 miljoner kronor, varav 20 miljoner kronor från Socialfonden och 27 miljoner kronor i offentlig medfinansiering. Göteborgs Stadsmuseum har beviljats medel för projektet Rom san är du rom? inom programområde 1 Kompetensförsörjning. Projektet ska förändra attityder och visa på en annan bild av romer än den stereotypa och leda till att det blir lättare för romer att ta sig in på arbetsmarknaden. Arbetet ska resultera bland annat en barnbok, en foto- och intervjubok, cirka utbildningstillfällen för anställda inom privat och offentlig sektor, seminarier och en stor utställning. Det totala projektstödet är på drygt 10 miljoner varav hälften från Socialfonden och hälften från ESF-rådet. Projektet har ett transnationellt samarbete genom de Interregprojekt (Västerhavets kulturarv och Museum för alla) som Göteborgs stadsmuseum driver tillsammans med Oslos och Köpenhamns bymuseer. Medborgarskolan Region Väst har beviljats medel för projektet På G, inom programområde 2 Ökat arbetskraftsutbud. Projektet ska motivera, engagera och stimulera ungdomar till att närma sig arbetsmarknaden via folkbildningspedagogik inom bland annat musik, dans, språk, teater och konst samt genom arbetsmarknadspolitiska aktiviteter. Det totala projektstödet är på knappt 37 miljoner kronor, varav 14,8 miljoner kronor från Socialfonden och 22 miljoner kronor i offentlig medfinansiering från Arbetsförmedlingen. Projektet har ett transnationellt samarbete med andra länder i Europa som har en förhållandevis låg ungdomsarbetslöshet, framför allt Nederländerna och Tyskland. Småland och öarna Inget projekt i Småland och öarna med kulturanknytning har beviljats stöd ifrån Socialfonden under Sydsverige I Sydsverige har två projekt med kulturanknytning beviljats medel under Båda projekten är inom programområde 1 Kompetensförsörjning och tillsammans har de en total projektbudget på knappt 18 miljoner kronor, varav hälften från Socialfonden och hälften från ESF-rådet. I projektet Sumak arbetar projektägaren, kulturorganisationen Drömmarnas hus och bokförlaget Xenofilia, med mat och teater som metod och förändringsverktyg för att skapa möten mellan människor med samarbetspartner i byggföretag, revisionsföretag och offentlig verksamhet, för att skapa en ny metod för att motverka diskriminering och utanförskap. Det totala projektstödet är på 4,7 miljoner kronor varav hälften från Socialfonden och hälften från ESF-rådet. Media Evolution Southern Sweden har beviljats medel för projektet ME Kompetensutveckling för tillväxt och effektivisering. Mediebranscherna utvecklas ständigt och projektet ska stärka deltagarnas kompetens i att driva och hantera tillväxt och effektiviseringsarbete, och på organisatorisk nivå skapa strukturer och arbetssätt som samspelar med individernas kompetensutveckling. Det totala projektstödet är på 13 miljoner kronor varav hälften från Socialfonden och hälften från ESF-rådet. Landsbygdsprogrammet EU:s landsbygdsprogram syftar till att utveckla landsbygden på ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbart sätt. Totalt omfattar programmet 35 mil-jarder kronor och det finansieras både från EU-budgeten (Jord- 20