Stöd från EU:S StrUktUrfondEr till SvEnSka projekt med kulturanknytning 2009

Transkript

1 Stöd från EU:s strukturfonder till svenska projekt med kulturanknytning 2009

2 RAPPORT NR 13, perioden Foto omslag: Lejonströmsbron i Skellefteå, Mattias Hedström.

3 Innehåll Inledning sid. 5 Redovisning av EU-stöd till projektmed kulturanknytning för 2009 sid. 6 Projekt med kulturanknytning 2007 om resultatet sid. 19 Strukturfonderna i Sverige sid. 27 Bilagor sid. 29

4 4

5 inledning Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Statens kulturråd och Svenska Filminstitutet har regeringens uppdrag att senast den 15 augusti 2010 redovisa antalet svenska projekt med kulturanknytning som beviljats stöd via EU:s strukturfondsprogram och gemenskapsinitiativ samt hur mycket EU-medel som utbetalats. Statens kulturråd ska samordna redovisningen. Denna rapport omfattar projekt där beslut fattats under Redovisningen omfattar beslutade medel, inte de belopp som slutligen utbetalats. Utbetalning sker ofta senare än det år som beslutet tagits. Redovisningen bygger på underlag från strukturfondernas och landsbygdsprogrammets förvaltningsmyndigheter. Urvalet har gjorts av kulturmyndigheterna utifrån en definition av projekt med kulturanknytning som bygger på bedömningar i det förra programmet ( ). motverka utanförskap eller sysselsätter kulturarbetare i själva projektet. Även utbildningsinsatser inom andra områden än kultur, som riktar sig till personer sysselsatta inom kulturområdet finns med i rapporten. Projekt med grundläggande språkutbildning i svenska som enda kulturanknytning har ansetts falla utanför definitionen. Vad är ett kulturprojekt? Utgångspunkten vid bedömningen har varit projekt inom konstarter, medier, bildningssträvanden och kulturarv. Det inbegriper projekt inom t.ex. teater, dans, musik, cirkus, bildkonst, konsthantverk, design, formgivning, museer, kulturhistoria, utställningar, multimedia, radio, film, video, kursverksamhet, arkiv och bibliotek, språk samt gastronomi. När det gäller utställningar krävs medverkan av kulturell aktör. Följaktligen ingår inte industrimässor. De hantverksprojekt som inkluderats har haft tydliga inslag av traditionsbevarande. Turismprojekt som tagits med har en kulturell eller identitetsskapande profil, t.ex. att restaurera eller vårda kulturmiljöer och byggnader, att iordningställa utställningslokaler eller göra teateruppsättningar. Andra projekt gäller dokumentation eller inventering av kulturhistoria, information och marknadsföring. Även under rubriker som Kompetensutveckling, Företags- eller Näringslivsutveckling och Informationsteknik har det funnits projekt med kulturanknytning. Det har t.ex. varit fråga om utbildning av hantverkare inom byggnadsvård eller om utveckling av bokförlag eller företag inom turism eller hantverk. I urvalet ingår också projekt inom kreativa näringar, som t.ex. musik- och filmindustri. I många av de projekt som får stöd från Europeiska socialfonden används olika kulturanknutna aktiviteter som en del i t.ex. rehabilitering. De projekt som har tagits med har kulturaktiviteter som huvudsaklig metod för att 5

6 Redovisning av EU-stöd till projekt med kulturanknytning för 2009 Sammanfattning och bedömning 2009 är det första året inom strukturfondsprogrammet , då alla program inklusive -verksamheten inom Landsbygdsprogrammet är i full gång. Det är också ett år som präglats av finanskrisen, vilket även kan förväntas märkas i besluten i strukturfondsprogrammen var, som påpekats i tidigare rapporter, ett år då inte alla program hade startat. Det är därför först nu som en jämförelse mellan åren (2008 och 2009) kan göras. Under perioden 1 januari t.o.m. 31 december 2009 har totalt ca 223,4 miljoner kr beviljats i EU-stöd till projekt med kulturanknytning, vilket är ca 1,6 miljoner kr mindre än 2008, då motsvarande siffra var 225 miljoner kr. Av denna summa ligger ca 132 miljoner inom ramen för de regionala strukturfonderna, en avsevärd minskning från föregående år, då 170 miljoner kr fördelades till projekt med kulturanknytning fick projekt med kulturanknytning knappt 28 miljoner kr inom landsbygdsprogrammet. Den summan har ökat till ca 33,7 miljoner kr. Därtill kommer -projekten, där EU-stödet till kulturrelaterade projekt uppgår till 33,6 miljoner kr. Inom Socialfonden har det beviljade EU-stödet minskat från drygt 27 miljoner kr 2008 till drygt 23 miljoner kr Den största skillnaden mellan 2008 och 2009 är antalet projekt. Inom Regionalfonden har 26 projekt med kulturanknytning fått stöd under var antalet projekt 48, en minskning med nästan 49 procent. Inom Socialfonden har antalet stödda projekt med kulturanknytning minskat med 76 procent, från 42 projekt 2008 till 10 projekt Däremot har antalet projekt ökat inom Landsbygdsprogrammet var det 87 projekt med kulturanknytning som fick stöd fick totalt 231 kulturprojekt stöd, varav 123 inom -verksamheten. Sverige har under 2009 fått ta del av drygt 126,6 miljoner kr för projekt med kulturanknytning inom EU:s territoriella samverkan. Även här är det en minskning jämfört med 2008, då det var 161 miljoner kr som gick till kulturrelaterade projekt med svensk medverkan. Antalet projekt är 24, också en minskning jämfört med 2008, då antalet projekt inom den territoriella samverkan var 35. Ökad tillväxtanknytning krävs En preliminär iakttagelse som lyftes fram i 2008 års rapport är att de projekt med kulturanknytning som får stöd generellt sett har en uppenbar tillväxtanknytning och kan hänföras till kreativa näringar. Resultatet 2009 bekräftar denna iakttagelse. Större projekt prioriteras En annan iakttagelse är att projekten med kulturanknytning tenderar att bli färre och större. Även under den förra programperioden fanns kulturprojekt vars totala budget översteg 10 miljoner kr, men det fanns också åtskilliga projekt med en budget under kr. Detta gäller främst projekt inom Regionalfonden, inom Socialfonden och Landsbygdsprogrammet är projekten oftast mindre. Som framgår av rapporten är det mer än 200 projekt med kulturanknytning som fått stöd från Landsbygdsprogrammet (inklusive ), varav de flesta har en budget på mindre än en miljon, åtskilliga mindre än kr. Den ekonomiska krisen Under 2009 stod finanskrisen i fokus. Den har bidragit till att strukturfonderna hamnade i fokus i en bredare offentlig debatt. Konkret har krisen också medfört en ökad efterfrågan på Socialfondens resurser, framför allt inom programområde 1. För den regionala fonden finns signaler om att genomförandet på projektnivån påverkas av krisen, inte minst i de projekt som involverar privata företag i genomförandet. Krisen påverkar medfinansiärernas förmåga att delta och försvårar företagens engagemang i långsiktiga strukturella samarbeten. Krisen har inneburit att bemyndiganderamarna för Socialfondens programområde 1 för 2009 snabbt blev fulltecknade. 1 Sverige det nya matlandet Regeringen har beslutat att fram till 2013 ska 160 miljoner kr avsättas inom Landsbygdsprogrammet inom ramen för handlingsprogrammet Sverige det nya matlandet. Ett stort antal projekt med anknytning till hantverksmässig livsmedelsproduktion och gastronomi har beslutats inom Landsbygdsprogrammet under Kulturmyndigheterna har i sin definition av kulturanknutna projekt bestämt att sådana projekt är att betrakta som projekt med kulturanknytning. Det är emellertid svårt att dra en gräns mellan produktions- och marknadsföringsinriktade projekt, där kulturkomponenten är ringa, och projekt med högre kulturfaktor till exempel med klar anknytning till lokalt landskap eller kulturarv i produkter, produktionssätt och adderat värde i produkterna. Skådebanan Västra Götaland en framgångsrik EU-aktör Skådebanan Västra Götaland ingår i tre EU-projekt som under 2009 fått stöd från tre strukturfondsprogram Rätt lösning för rätt problem, Rapport 2 från utvärderingen av genomförandeorganisationen för de regionala programmen för den regionala fonden och det nationella socialfondsprogrammet, Sweco Eurofutures,

7 Organisationen är huvudpartner i projektet Värdegrund Väst, som får stöd från Socialfonden. Dessutom ingår man i projektet (KIA) Kreativ Interaktion i Arbetslivet, som stöds av det gränsöverskridande programmet Öresund Kattegatt Skagerack, samt i projektet Creative City Challenge, där EU-stödet kommer från det transnationella Nordsjöprogrammet. Regional konkurrenskraft och sysselsättning Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) syftar till att minska den regionala obalansen inom EU. ERUF finansierar insatser inom infrastruktur, sysselsättning, lokal och regional utveckling. De strategiska riktlinjer för regional utveckling som är antagna av unionen bildar ett ramverk som är vägledande för nationella och regionala strategier och program. Regional konkurrenskraft och sysselsättning, som utgör 16 procent av strukturfondsbudgeten, ersätter tidigare Mål 2 och 3, och ska bidra till att stärka regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning. Arbetet genomförs i åtta regionala strukturfondsprogram som finansieras via Europeiska Regionala Utvecklingsfonden (8,4 miljarder kr) samt ett nationellt program innehållande åtta regionala planer, som finansieras via Europeiska Socialfonden (6,2 miljarder kr). Riktlinjer för programmens utformning finns i En nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning Programmen har utarbetats i en bred krets av aktörer på regional och lokal nivå och bygger på befintliga partnerskap för regionala tillväxtprogram och strukturfondsprogram. Sveriges regionala strukturfondsprogram är: Övre Norrland, Mellersta Norrland, Norra Mellansverige, Östra Mellansverige, Stockholm, Västsverige, Småland och öarna samt Skåne-Blekinge. De åtta regionala strukturfondsprogrammen finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden och av nationella offentliga medel. Privat medfinansiering uppmuntras, även om den inte kan ersätta offentlig medfinansiering. Under perioden 1 januari 31 december 2009 har 26 projekt med kulturanknytning fått stöd, vilket är nästan hälften så många som fick stöd föregående år. Det totala belopp som fördelats är drygt 132 miljoner kr. Nedanstående tabell visar hur stort belopp som fördelats till projekt med kulturanknytning inom respektive program. Tabell 1: Regionalfonden: Stöd till projekt med kulturanknytning fördelat per programområde Total budget EU-stöd Offentlig med- Program (Sek) (Sek) finansiering(sek) Övre Norrland, 5 projekt Mellersta Norrland 5 projekt Norra Mellansverige 4 projekt Stockholm 2 projekt Östra Mellansverige 4 projekt Västsverige 0 projekt Småland och öarna 2 projekt Skåne och Blekinge 4 projekt Totalt 26 projekt Övre Norrland Programmet omfattar Norrbottens och Västerbottens län. Det övergripande målet för programmet är att bidra till en långsiktigt hållbar tillväxt genom att stärka den regionala konkurrenskraften och förstärka regionens position som en innovativ och framgångsrik region i Europa. Programmet har två prioriterade insatsområden; Innovation och förnyelse och Tillgänglighet. Under perioden satsar Europeiska regionala utvecklingsfonden 2,2 miljarder kr i Övre Norrland. Under 2009 har fem projekt med kulturanknytning beviljats EU-bidrag med drygt 30 miljoner kr. Det totala beloppet uppgår till drygt 60 miljoner kr, varav hälften är nationellt offentligt stöd. Samtliga projekt återfinns inom åtgärden innovation och förnyelse. Tre projekt har erhållit mer än tio miljoner i stöd. Projektet Filmpool Nord Development inkubator för utveckling av audiovisuella produkter har fått 28,5 miljoner kr, varav hälften från den regionala fonden, drygt 8 miljoner från Filmpool Nord AB och 6 miljoner från Länsstyrelsen i Norrbottens län. Projektet syftar till att i global konkurrens skapa en tydlig profil för regionen när det gäller att genom innovation och förnyelse utveckla den audiovisuella industrins tillverkare, återförsäljare, mellanhänder, programmerare, kreatörer, konsulter och designers av audiovisuella produkter. Projektet Danspool i Nord har fått drygt 12 miljoner kr, varav hälften från Regionalfonden, drygt 3 miljoner från Piteå kommun, 1,5 miljoner från vardera Landstinget i Norrbotten och Stiftelsen Framtidens kultur samt ett mindre belopp från Fortifikationsverket. Projektet omfattar fyra delar, nämligen kompetensutveckling av regionens danskonstnärer, produktion av dans- eller dans- 7

8 relaterade verk/produkter, etablering av en danspool som ska marknadsföra och sälja dansrelaterade tjänster och ta emot beställningar och agera producent vid utformning av nya verk samt medverka till samproduktioner mellan norrbottniska dansare och koreografer från storstadsregionerna. Projektet Lejonströmsbron i Skellefteå har fått 13,6 miljoner kr, varav hälften från regional-fonden och hälften från Skellefteå kommun. Projektet omfattar restaurering, rekonstruktion och utveckling av en viktig del i en natur- och kulturmiljö som ger möjligheter att stärka Skellefteås attraktionskraft inom turism och upplevelser. Lejonströmsbron utgör en viktig del av kulturmiljön vid Skellefteå landskyrka och bonnstad. Sammanfattningsvis kan kulturprojekten i Övre Norrland sägas falla inom områdena konstartsutveckling, upplevelseindustri och kulturmiljöers attraktivitet. 66 projekt har fått stöd under 2009, vilket innebär att kulturprojekten (5 st.) utgör ca 7,5 procent av det totala antalet. Av den totala summan EU-bidrag, 450 miljoner kr, står kulturprojekten för ca 6,7 procent. Mellersta Norrland Programmet omfattar Jämtlands och Västernorrlands län. Det övergripande målet är att skapa hållbar konkurrenskraft, förnyelseförmåga och attraktivitet för fler jobb, fler företag och mer dynamiska arbetsmarknadsregioner. Programmet har två prioriterade insatsområden; Förnyelse av näringsliv, energi och miljödriven utveckling, och Tillgänglighet och attraktivitet. Under perioden satsar Europeiska regionala utvecklingsfonden 1,6 miljarder kr i Mellersta Norrland. Under perioden 1 januari t.o.m. 31 december 2009 har fem projekt med kulturanknytning beviljats EU-bidrag med drygt 29 miljoner kr. Det totala beloppet uppgår till ca 59 miljoner kr, varav drygt 30 miljoner är nationellt offentligt stöd. Tre projekt återfinns inom åtgärden Förnyelse av näringsliv, energi och miljödriven utveckling och ett inom åtgärden Tillgänglighet och attraktivitet. Ett projekt återfinns inom åtgärden Kunskapsdriven Näringsutveckling och FOU. Två projekt har fått mer än 10 miljoner kr i stöd. Projektet Digi Daily har fått nära 35 miljoner kr, varav drygt 16,5 miljoner från Regionalfonden. Projektet, som bedrivs vid Riksarkivets Mediekonverteringscentrum i Fränsta, ska utveckla metoder för och testa storskalig digitalisering av tidningar, till en början för Kungliga biblioteket. Projektet ska också stimulera FoU och nätverksutveckling i anslutning till aktuell och framtida produktion. Projektet Nordeuropas första 1970-talsmiljö har fått drygt 14 miljoner kr, varav hälften från Regionalfonden. Syftet är att fortsätta utveckla länsmuseet Jamtli genom att bygga upp en 1970-talsmiljö som ska attrahera fler besökare till regionen och bidra till att skapa arbetstillfällen. Sammanfattningsvis kan kulturprojekten i Mellersta Norrland sägas falla inom områdena kulturarv som besöksmål och objekt för digitalisering. Under 2009 fick 48 projekt totalt 338,9 miljoner kr i EUstöd. De fem kulturprojekten utgör ungefär 10 procent av de stödda projekten och har fått ca 8,6 procent av det totala EU-stödet. Norra Mellansverige Programmet omfattar Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län. Det övergripande målet är att medverka till fler nya företag, fler arbetstillfällen och en ökad förvärvsfrekvens för både kvinnor och män genom att utveckla innovativa miljöer, främja ett dynamiskt näringsliv och öka tillgängligheten för regionens näringsliv och invånare. Det finns två prioriterade insatsområden: Näringslivsutveckling och Tillgänglighet. Under programperioden satsar Europeiska regionala utvecklingsfonden 1,75 miljarder kr i Norra Mellansverige. De har fördelats på tre åtgärder: Innovativa miljöer, Entreprenörskap samt Tillgänglighet. Under rapportperioden har fyra projekt med anknytning till kultur beviljats stöd med totalt drygt 24, 4 miljoner kr, varav 12,9 miljoner från EU. Samtliga fyra projekt återfinns inom insatsområdet Näringslivsutveckling. Projektet Magasinet kreativt entreprenörskap syftar till att vidareutveckla kulturföreningen Magasinets roll som en aktör som verkar för att utveckla en innovativ miljö för ökat samspel mellan den kreativa sektorn och övrigt näringsliv. Projektägare är kulturföreningen Magasinet i Falun. Projektet, som ligger under åtgärden Entreprenörskap, har fått ca 3,5 miljoner kr, varav ca 1,8 miljoner kr från EU. Övriga finansiärer är Falu kommun, Dalarnas läns landsting samt Region Dalarna. Projektet Förnyelse Rottneros Park etapp 2 3 syftar bl.a. till att få fler besökare till Rottneros trädgård och skulpturpark, genom att bl.a. anlägga en idéträdgård och ordna olika arrangemang, t.ex. en tävling i trädgårdsdesign. Även detta projekt ingår i åtgärden Entreprenörskap och har fått totalt drygt 9,1 miljoner kr, varav ca 5,1 miljoner kr från EU. Övriga finansiärer är Sunne kommun och Region Värmland. Projektet Kreativa Näringar är ett samarbete mellan Region Dalarna, som också är projektägare, Region Värmland, Landstinget Dalarna och Landstinget Gävleborg. Projektets övergripande syfte är att skapa förutsättningar för samsyn och förståelse när det gäller entreprenörskap och företagande inom den kreativa sektorn. Projektet ska 8

9 medverka till att skapa nätverk och funktionella plattformar för den kreativa sektorns aktörer där såväl näringsliv och kulturutövare som forskning och utbildning kan mötas. Projektet återfinns under åtgärden Innovativa miljöer och har fått totalt nästan 10 miljoner kr, varav nästan 5 miljoner från EU. Det fjärde och sista projektet, Dalhalla skapande av en internationell operaarena, har som syfte att dels utveckla själva arenan Dalhalla, dels med hjälp av vatten- och eldeffekter involvera arenan som en del av föreställningen och programinnehållet. Projektet, som återfinns under åtgärden Entreprenörskap, får totalt 1,9 miljoner kr, varav kr från EU. Projektägare är Föreningen Dalhallas vänner. Övrig finansiering kommer från Landstinget i Dalarna. Sammanfattningsvis kan projekten i Norra Mellansverige sägas falla under kreativa näringar och attraktiva besöksmål. Under 2009 har 64 projekt beviljats stöd i Norra Mellansverige. Kulturrelaterade projekt utgör alltså drygt 6 procent av det totala antalet. Det totala stödbeloppet uppgår till 476 miljoner kr, varav kulturprojekten erhållit 2,7 procent, dvs. nära 13 miljoner kr. Stockholm Programmet omfattar Stockholms län och har som övergripande mål att med småföretagen i fokus bidra till att stärka Stockholmsregionens internationella konkurrenskraft. De prioriterade insatsområdena är Storstadens innovativa miljöer, Företagsutveckling och Tillgänglighet. Under programperioden satsar Europeiska regionala utvecklingsfonden 338 miljoner kr i Stockholms län. Inom programområdet för Stockholms län redovisas två projekt med kulturanknytning. Den totala finansieringen uppgår till 40,9 miljoner kr, varav EU finansierar cirka 25,3 miljoner kr. Offentlig finansiering uppgår till cirka 15,6 miljoner kr. Den största enskilda finansiären är Nacka kommun, övriga finansiärer är kommuner och landsting. Båda projekten ingår i åtgärden Storstadens innovativa miljöer. Det största projektet är Två museer i Fisksätra, som går ut på att skapa ett centrum för kulturarvet genom att etablera ett historiskt center om Slaget vid Stäket samt Fisksätra museum. Nacka kommun står som sökande och går in med 7,8 miljoner kr vid sidan av EUstödet på närmare 17 miljoner kr. Filmpool Stockholm Mälardalen har beviljats 8,3 miljoner kr i EU-stöd till projektet Moving Pictures. Övrig offentlig finansiering uppgår till 7,8 miljoner kr och kommer från kommuner och landsting. Projektets övergripande syfte är att stärka regionens och företagens internationella konkurrenskraft genom att bygga upp ett starkt partnerskap för film i Stockholm Mälardalen. Målsättningen är att attrahera minst tolv svenska och internationella filmproduktioner till regionen varje år. Under 2009 har tio ansökningar bifallits med totalt 185,4 miljoner kr i EU-stöd. Antalet beviljade projekt med kulturanknytning är 2 procent av det totala antalet. Dessa projekt har fått ca 13,6 procent av det totala stödbeloppet. Östra Mellansverige Programmet omfattar Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Örebro och Västmanlands län. Det övergripande målet är att bidra till att göra Östra Mellansverige till en region med ett dynamiskt och internationellt konkurrenskraftigt näringsliv med en positiv attityd till företagande. De tre prioriterade insatsområdena är Innovativa miljöer, Entreprenörskap och Tillgänglighet. Under programperioden satsar Europeiska regionala utvecklingsfonden ca 730 miljoner kr i Östra Mellansverige. Under rapportperioden fick fyra projekt med kulturanknytning stöd ur EU:s regionalfond, ett projekt inom insatsområdet Entreprenörskap och tre projekt inom insatsområdet Innovativa miljöer. Det totala stödbeloppet inklusive nationell medfinansiering uppgår till drygt 11,4 miljoner kr, varav EU:s andel är ca 4,1 miljoner kr. Maskinprojektet att skapa framtid ska under tre år utveckla plattformar som ska generera idéproduktion, innovation och försörjningsmöjligheter. I centrum står tanken att understödja och utveckla lokala och regionala initiativ genom att tillföra en mötesyta där synergier och klusterbildningar kan skapas för entreprenörer inom kultur-, konsthantverks-, besöks- och tillverkningssektorn. Projektägare är Teatermaskinen, Riddarhyttan, som producerar och sätter upp idéburen dramatik, driver internationella projekt och arbetar parallellt med lokal och regional utveckling. Övriga finansiärer är Länsstyrelsen i Västmanlands län, Skinnskattebergs kommun, Boverket, Stiftelsen framtidens kultur, Bergslagens folkhögskola, Statens kulturråd och Västmanlands läns museum. Det totala stödbeloppet är ca 9,3 miljoner kr, varav EU-stödet uppgår till drygt 3,2 miljoner kr. Nora kommun har fått kr i EU-stöd för en förstudie som ska förbereda en ansökan om strukturfondsmedel för att göra kvarteret Bryggeriet till ett attraktivt besöksmål genom att bevara, nyttja och utveckla ett befintligt industriområde med mycket högt kulturhistoriskt värde. Den egna insatsen är drygt kr. Arboga kommun har också fått medel till en förstudie som ska analysera förutsättningarna att etablera Arboga 9

10 som ett nav för produkt- och affärsutveckling med kreativa sektorn som katalysator. Dessutom görs inventering av regionens kompetenser i form av designföretag, konstnärer, industridesigners, konsultföretag m.fl. som kan erbjuda tjänster och vara leverantörer. EU-stödet uppgår till kr. För resterande kr svarar Arboga kommun och Länsstyrelsen i Västmanlands län. Det fjärde projektet, Innovation Film, drivs av Filmpool Mitt. Syftet med projektet är att etablera en inkubator för filmproducenter, regissörer och manusförfattare som ännu inte är professionella utan i början av sin karriär. Det totala stödet uppgår till ca 1,5 miljoner kr, varav EU står för ungefär kr. Övriga finansiärer är Regionförbundet Örebro, Örebro Universitet och Örebro kommun. Sammanfattningsvis faller projekten i Östra Mellansverige inom områdena innovation, kreativa näringar och attraktiva besöksmål. Under 2009 har totalt 30 projekt beviljats stöd i Östra Mellansverige. Projekt med kulturanknytning svarar för 13 procent av det totala antalet stödda projekt. Totalt har projekten erhållit 121,7 miljoner kr i EU-stöd. Ungefär 3 procent av det beloppet har gått till projekt med kulturanknytning. Västsverige Programmet omfattar Västra Götalands län och Hallands län och har som mål att skapa fler och växande företag som leder till nya jobb samt öka attraktionskraften i utsatta stadsdelar. Programmet har tre prioriterade insatsområden; Entreprenörskap och innovativt företagande, Samverkansinitiativ och innovativa miljöer och Hållbar stadsutveckling. Under programperioden satsar Europeiska regionala utvecklingsfonden 572 miljoner kr i Västsverige. Under 2009 har totalt 17 projekt fått EU-stöd med totalt 96,6 miljoner kr. Inget av dessa projekt bedöms ha kulturanknytning. Regionens profilering inom filmproduktion har tidigare givit genomslag i rapporteringen. Under 2009 har inga nya beslut fattats inom detta område. Om utfallet för 2009 är ett resultat av ändrade bedömningsgrunder, en effekt av lågkonjunkturen, eller en slump återstår att se i kommande rapporter. Småland och öarna Programmet omfattar Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Gotlands län. Målet är att ta tillvara regionens resurser och öka förmågan till förändring och anpassning för att möta framtiden. Programmet har två prioriterade insatsområden; Innovation och förnyelse och Tillgänglighet. Under perioden satsar Europeiska regionala utvecklingsfonden 607 miljoner kr i Småland och öarna. Under rapportperioden har två projekt med kulturanknytning beviljats i regionen. Dessa fick tillsammans 3,8 miljoner kr i EU-bidrag. Inklusive den nationella medfinansieringen uppgick stödet till 9,6 miljoner kr. I projektet Förstudie för besöksmål Rock & Pop undersöks förutsättningarna för att driva ett nationellt besöksmål med inriktning på rock och pop. Projektets totala budget är kr och finansieras förutom av Regionalfonden av Regionförbundet i Kalmar län med kr. Projektet Design region Småland har syftet att hitta nya partners, nätverk, showrooms och/eller samarbetspartners åt de ingående företagen. Målet är nytänkande i produktions- och produktutveckling genom benchmarking och nätverksbyggande på ett europeiskt plan. Projektet omfattar totalt ca 9 miljoner kr, varav 3,6 miljoner i EU-stöd. Resterande medel avsätts av regionförbunden i de småländska länen, Linnéuniversitetet och ett antal smålandskommuner. Stiftelsen svensk industridesign är projektägare. Under 2009 fick 27 projekt stöd med totalt 171,2 miljoner kr. De kulturrelaterade projekten utgör alltså ca 7,4 procent av de stödda projekten och har fått ca 2,2 procent av det totala EU-stödet. Skåne-Blekinge Programmet omfattar Skåne och Blekinge län och har som övergripande mål att bidra till ökad regional konkurrenskraft. De tre prioriterade insatsområdena är Innovation och förnyelse, Tillgänglighet och Särskilda storstadssatsningar. Under perioden satsar Europeiska regionala utvecklingsfonden drygt 600 miljoner kr i Skåne och Blekinge. Under 2009 beslutades om stöd till fyra projekt med kulturanknytning. Totalt fick dessa projekt 54 miljoner kr, varav 27 miljoner i form av strukturfondsmedel. Det är värt att notera att av dessa 54 miljoner får ett projekt, Malmö nya medier, ca 51 miljoner kr. Detta projekt är en fortsatt satsning på regionens kluster inom moving media i syfte att förstärka och komplettera innovationssystemet i regionen. Denna satsning medfinansieras av Innovationsbron Syd AB 2,1 miljoner kr Malmö Högskola 12,7 miljoner kr, Malmö stad 5,8 miljoner kr, Nordiska ministerrådet, 1,1 miljoner kr och Region Skåne, 3,6 miljoner kr. Övriga projekt som fått medel under året är; T som i talang, med syftet att utveckla företagsamhet på kulturområdet, totalt kr. Filmen som tillväxtmotor i Ystad 10

11 ska leda till en breddad företagsbas på orten inom filmproduktionens samtliga kompetensområden och teknikfält. Detta projekt omsluter totalt knappt 3 miljoner kr, och medfinansieras av kommunen. Projektet Förstudie: Nya möjligheter inom besöksnäringen ICT och upplevelser ska kartlägga förutsättningar och möjligheter för ett kommande projekt med syfte att tillgängliggöra kulturoch naturmiljöer med ny teknik, för att öka tillväxten i besöksnäringen och i branscher med anknytning till ICT. Detta projekt omsluter totalt kr. För medfinansieringen svarar Region Skåne och Region Blekinge med kr vardera. I Skåne Blekinge har 41 projekt fått EU-stöd under Ca 9,8 procent är kulturrelaterade projekt. Av den totala summan EU-stöd, 230 miljoner kr, har kulturprojekten fått ca 11,7 procent. Europeiska socialfondens program Europeiska socialfonden stöder projekt som främjar kompetensutveckling och motverkar utanförskap. Det övergripande målet för Socialfonden är ökad tillväxt genom god kompetensförsörjning samt ett ökat arbetskraftsutbud. Visionen är ett samhälle med arbete och nya möjligheter för alla. Under perioden satsar Socialfonden cirka 6,2 miljarder kr i Sverige. Sverige bidrar med lika mycket i offentliga medel. Socialfonden är uppdelad i två områden: 1. Kompetensförsörjning Deltagarna är redan sysselsatta: Projekten ska Underlätta utveckling i takt med arbetslivets krav Öka kunskapen i arbetslivet om hur diskriminering motverkas och likabehandling främjas Öka kunskapen i arbetslivet om hur långtidssjukskrivningar kan förebyggas. 2. Ökat arbetskraftsutbud Deltagarna i projekten har varit borta från eller inte kommit in i arbetslivet: Projekten ska Underlätta för personer som står långt från arbetsmarknaden att komma in och få fotfäste Öka deras möjligheter att arbeta utifrån sina egna förutsättningar Underlätta för unga att etablera sig i arbetslivet och se till att de inte hamnar i utanförskap Underlätta för personer med utländsk bakgrund att etablera sig i arbetslivet Underlätta för personer som är eller har varit långtidssjukskrivna att komma tillbaka till arbetslivet. Det viktigaste i ett socialfondsprojekt är att se till individens kompetens och möjligheter, att kunna engagera berörda personer att kunna påverka och få genomslag för sina idéer. Vid bedömning av projekten tar man hänsyn till fyra kriterier för programgenomförande: att främja lärande miljöer att främja innovativ verksamhet att främja samverkan att främja strategiskt påverkansarbete. För programområde 1 erhåller ESF-rådet anslag från Arbetsmarknadsdepartementet för den offentliga medfinansieringen, som ingår i det beviljade programstödet. Projekten behöver alltså inte själva ordna medfinansiering. I programområde 2 ska förprojekteringsprojekt själva ordna 25 procent och genomförandeprojekt 60 procent offentlig medfinansiering. Den största gruppen offentliga medfinansiärer inom Socialfondsprogrammet, utöver anslagsfinansieringen, är kommunerna. Av de statliga myndigheterna är Arbetsförmedlingen den största finansiären, men även Försäkringskassan står för en stor del. Andra offentliga aktörer som t.ex. landsting och regionförbund medfinansierar i en betydligt mindre omfattning projekt inom Socialfonden jämfört med Regionalfonden. Inom Socialfonden finns en möjlighet till transnationellt samarbete som ett verktyg för innovation och strategisk påverkan. Det får inte överstiga 20 procent av den totala projektbudgeten och ska anges i projektansökan beviljades programstöd ur Socialfonden med drygt 1,2 miljarder kr, varav 478 miljoner kr till programområde 1 och 751 miljoner kr till programområde 2. Av de 477 ansökningar som beviljades stöd från Socialfonden under perioden 1 januari t.o.m. 31 december 2009 hade tio projekt kulturanknytning. Den sammanlagda budgeten för projekten är drygt 55 miljoner kr, varav drygt 23 miljoner är EU-medel ur Socialfonden. Resterande belopp, drygt 32 miljoner kr är svensk offentlig medfinansiering. Åtta av projekten är genomförandeprojekt, varav fem för programområde 1 och tre för programområde 2. De två återstående är förprojekteringar, ett vardera för de två programområdena. Regionerna i Socialfonden är de samma som i Regionalfonden. I regionerna Övre Norrland, Mellersta Norrland, Småland och öarna samt Sydsverige har inga projekt med kulturanknytning beviljats medel för Ett av projekten som beviljats medel är ett nationellt projekt. Av nedanstående tabell framgår hur stort belopp som utbetalats i stöd per geografiskt område. 11

12 Tabell 2: Socialfonden: Stöd till projekt med kulturanknytning fördelat per programområde Varav offentlig trans- Program Totalt stöd eu medfinans. nationellt Norra Mellansverige 2 projekt Stockholm 1 projekt Östra Mellansverige 1 projekt Västsverige 5 projekt ESF Nationellt 1 projekt Totalt Norra Mellansverige Två genomförandeprojekt, Pentaplusbiblioteken och Kulturarvet en väg till socialt företagande fick stöd under perioden om tillsammans ca 9,6 miljoner kr. Pentaplusbiblioteken är ett genomförandeprojekt inom programområde 1 och en fortsättning på en förprojektering från Projektet är en gemensam kompetensutveckling i nätverk mellan personal inom universitetsoch högskolebiblioteken på Karlstads universitet, Örebro universitet, Högskolan i Gävle, Mälardalens högskola och Högskolan i Dalarna. Projektet har fått ca kr ur Socialfonden och lika mycket från ESF-rådet. Kulturarvet en väg till socialt företagande är ett genomförandeprojekt inom programområde 2. Falu kommun ska genom projektet bygga sociala företag med ett utvecklat partnerskapsarbete kring Kulturarvets verksamhet och genom detta skapas nya vägar in på arbetsmarknaden för människor som av olika anledningar står utanför arbetsmarknaden. Projektet har fått drygt 8,8 miljoner kr ur Socialfonden. Medfinansiärer är Arbetsförmedlingen Falun, Falu kommun, Finsam-Falun och Försäkringskassan Falun. Den totala medfinansieringen är ca 13,3 miljoner kr. Stockholm Ett genomförandeprojekt inom programområde 1 Likabehandling i radio och television har fått ca 4,3 miljoner kr ur Socialfonden och lika mycket från ESF-rådet. Public serviceföretagens utbud har stor genomslagskraft för allmänhetens attityder, kunskap och värderingar. Projektets syfte är att öka kompetensen om likabehandling för alla anställda vid programbolagen inom public service samt vid JMK, Institutionen för Journalistik, Media och Kommunikation vid Stockholms universitet. Avsikten är att stimulera till social inkludering och integration i regionen. Projektet har ett transnationellt utbyte med andra radio- och TV-bolag inom EU. Östra Mellansverige Örebro Läns Museum har fått ca kr ur Socialfonden och lika mycket från ESF-rådet för en förprojektering inom programområde 1, Kulturkompetens Inom kulturarvssektorn, arkiv och dokumenthantering arbetar flera olika aktörer. Behovet av att utveckla samverkan är stort. Gemensamma utbildningsbehov och generationsväxling kan lösas i samverkan. Stora utbildningsbehov finns bl.a. i samband med införande av ny teknik. Västsverige I Västsverige har fem projekt beviljats totalt ca 12,9 miljoner kr ur socialfonden under perioden. I genomförandeprojektet Värdegrund väst inom programområde 1, ska Skådebanan Västra Götaland aktivera och påverka arbetet med diskrimineringsfrågor i offentlig sektor avseende kön, ålder, etnicitet och funktionshinder. Projektet ska utveckla attityder, kompetens och skapa en gemensam värdegrund med kulturen som verktyg. Diskrimineringsorsaker och lämpliga åtgärder ska definieras. Projektet har beviljats knappt kr ur Socialfonden och motsvarande belopp från ESF-rådet. Det mångspråkiga biblioteket utveckling av interkulturella mötesplatser, ett genomförandeprojekt inom programområde 1 som ska åstadkomma en förbättrad mångspråkig biblioteks- och kulturverksamhet. Bibliotekens arbetsmetoder ska utvecklas i takt med nya tekniska möjligheter. Prövade metoder utvärderas och goda exempel sprids i samverkan med involverade idéburna organisationer och centrala institutioner. Projektet har beviljats ca 1 miljon kr ur Socialfonden och samma belopp från ESF-rådet. Filmarbetare på väg, inom programområde 2 är ett genomförandeprojekt som har beviljats knappt 3,8 miljoner kr ur Socialfonden och medfinansieras av Allmänna arvsfonden, Familjebostäder i Göteborg AB samt Göteborgs stad, SDF Bergsjön med totalt 6,7 miljoner kr. Projektet drivs av Bergsjöns Kultur- & Mediaverkstad för unga filmarbetare utanför arbetsmarknaden. Tonvikten ligger på att utbilda de unga filmarbetarna utifrån ett konkret professionellt filmprojekt, som de därefter kommer att arbeta i, för att sedan bli konkurrenskraftiga i filmbranschen. NIKE ungdom, som är ett genomförandeprojekt inom programområde 2 ska, genom de fria konsterna, låta ungdomar hitta, använda och utveckla nya in- och utlärningsverktyg istället för de etablerade verktygen läsa, räkna, skriva, tala. Dessutom ska entreprenörskapet hos konstnärer och småföretagare användas som inspiration för ungdomar. Projektet har beviljats 2,6 miljoner kr ur Socialfonden. Övriga finansiärer är Margretegärde gym- 12

13 nasieskola och Uddevalla kommun, som tillsammans bidrar med 4,2 miljoner kr. Förprojekteringen Livsharmoni, inom programområde 2 har beviljats ca kr ur Socialfonden. Arbetsförmedlingen bidrar med kr. Då arbetsmarknaden viker och fler hamnar i utanförskap ska Livsharmoni stärka dessa utsatta individer. Innovativa och jämställda metoder som kultur, friskvård och coachning tillsammans med ett nätverk mellan myndigheter och organisationer ska hitta nya vägar ut i arbetslivet. ESF Nationellt Det nationella genomförandeprojektet Strategisk kompetens för museiutveckling inom Programområde 1 ägs av Bohusläns Museum. I ansökan konstateras att museibranschen möter kraftigt förändrade och breddade yrkeskrav, eftersom man måste vara där människor är, hitta fora för dialog, och inte gömma sig bakom expertrollen. Många kompetenser måste tillföras genom rekrytering och då resurserna fås via offentliga anslag som inte utökas måste kompetensväxling ske. Projektet har beviljats ca kr ur Socialfonden och lika mycket från ESF-rådet. Territoriellt samarbete De territoriella samarbetsprogrammen handlar om att utveckla samarbetet över nationsgränserna. De finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden. Programmen, som också kallas Interreg, ger möjlighet för bl.a. organisationer, myndigheter, företag m.fl. att utveckla samarbete med motsvarande aktörer i andra EU-länder. De flesta programmen pekar ut specifika geografiska områden, men i några program kan samarbete ske över hela EU. I vissa fall kan även länder som inte tillhör EU delta i territoriella samarbetsprojekt. I Sverige berörs 17 av 21 län direkt av något gränsregionalt program, men samtliga län berörs exempelvis av Östersjöprogrammet. Under programperioden finns ca 10 miljarder kr från Europeiska regionala utvecklingsfonden i de program som Sverige medverkar i. Det territoriella samarbetet är uppdelat i tre olika programformer: Gränsöverskridande samarbetsprogram Sverige berörs av sju gränsöverskridande samarbetsprogram: Öresund Kattegatt Skagerack, Sverige Norge, Botnia Atlantica, Nord, Central Baltic/Mellersta Östersjön och South Baltic/Södra Östersjön. I nedanstående tabell framgår hur stort stödbelopp (i euro) som utbetalats till projekt med kulturanknytning och svenska arrangörer inom respektive program. Tabell 3: Gränsöverskridande program: Stöd till projekt med kulturanknytning fördelat per program Totalt EU-stöd Offentligt stöd EU-stöd SEK Program (euro) (euro) (euro) (1 euro =9 SEK) Nord 7 projekt Botnia Atlantica 2 projekt Öresund Kattegatt Skagerack 8 projekt Totalt Sverige Norge 1 projekt Totalt EU-stöd Offentligt stöd (SEK) (SEK) (SEK) Inom programområdet Nord, som omfattar norra Sverige, norra Finland, norra Norge samt delprogrammet Sápmi, redovisas sju projekt med kulturanknytning. Tre av projekten ingår i åtgärden Gränslös utveckling, tre inom Regional funktionalitet och identitet och ett inom Forskning, utveckling och utbildning. Den totala finansieringen uppgår till två miljoner euro. EU-stödet uppgår till ca euro. Den offentliga finansieringen är 1,1 miljoner euro. Vir Music, inom åtgärden Forskning, utveckling och utbildning, är det största kulturprojektet inom programområdet med en totalbudget på euro. EU-stödet uppgår till knappt euro. Projektägare är Kemi- Tornio universitet som driver projektet tillsammans med Luleå tekniska universitet, Högskolan i Tromsö och Särestön kammarkonsert. Syftet med Vir Music är att åstadkomma ett aktivt nationellt och internationellt nätverk för virtuell undervisning i musik. Projektet syftar även till vidareutbildning av yrkesverksamma instrumentalpedagoger, forskning i virtuell pedagogik för instrumentalundervisning samt tvärvetenskaplig utveckling av teknologin i virtuell undervisning och utveckling av tillämpad nyttoanvändning. Samisk ungdom är ett projekt inom åtgärden Gränslös utveckling. Projektägare är Ájtte Svenskt fjäll- och samemuseum. Övriga medverkande är Sàmi Museum Siida, Inarintio. Vàrjjat Sàmi Musea, Inggágoahti, Saemien Sijte och Flatbostad. I projektet ska museer i Norge, Sverige och Finland tillsammans med samiska ungdomar utveckla metoder och arbetssätt för att formulera och dokumentera samtida frågor som är viktiga för unga samer. Projektets totala budget är knappt euro varav EU står för knappt euro. Roads to Ruija är ett projekt inom åtgärden Regional funktionalitet och identitet som genom en ambulerande utställning avser initiera och utveckla förutsättningarna för ett gränsöverskridande samarbete mellan fem 13

14 regionala institutioner på Nordkalotten. Utställningen ska presentera hur finsktalande människor har vandrat till Ruija (Finnmark) och baseras på dokumentationer från Finland, Sverige och Norge. Projektet är ett samarbete mellan Norrbottens museum, Lapplands landskapsmuseum, Varenger museum, Nord Troms museum och Kvensk institutt. Projektets totala budget är knappt euro varav EU står för drygt euro. Botnia Atlantica omfattar landskapen Mellersta Österbotten, Satakunta och Österbotten i Finland, Västerbottens län, Västernorrlands län och Nordanstigs kommun i Sverige samt Nordlands fylke i Norge. Dessutom medverkar landskapet Södra Österbotten i Finland och de delar av Gävleborgs län i Sverige som inte utgörs av Nordanstig. Programmet finansierar projektverksamhet mellan minst två av regionerna i minst två av länderna på vardera sidan Bottniska viken och över norska gränsen till Atlanten. Inom programmet redovisas två projekt med kulturanknytning, båda inom åtgärden Sammanhållning. Den totala finansieringen uppgår till euro. EU:s del av finansieringen är euro och resterande står svenska offentliga finansiärer för. KB KulturBro har den största budgeten på totalt euro varav EU står för knappt hälften och offentligt stöd för den andra hälften. Projektägare är Satakunta landskapsmuseum i Björneborg. Övriga samarbetspartners är museer, arkiv och universitet i Sverige och Finland. Projektet syftar till att lyfta fram den gemensamma historien inom Botnia Atlantica-området, öka kännedomen om och skapa nyfikenhet på kulturarvet samt förverkliga kulturella aktiviteter under åren Projektet inleds under Finska krigets märkesår 2009 och drar därmed nytta av den mediala uppmärksamheten detta år. Ett överordnat syfte är att genom positiv uppmärksamhet stärka affärsförbindelser och turism och därmed Botnia Atlantica-områdets näringar. Målsättningen för projektet är ökad kännedom om Finlands och Sveriges gemensamma historia. Västerbottens Museum AB driver projektet Skogens Kulturarv i Kvarkenregionen tillsammans med Skogsstyrelsen i Västerbottens län, Museiverket och Södra Österbottens skogscentral. EU-stödet uppgår till euro och den totala budgeten är drygt euro. Projektets syfte är att tillgängliggöra och utveckla nyttjandet av skogars kulturarv för nutidens brukare, invånare och besökare i Kvarkenregionen. Genom samverkan mellan antikvariska organisationer och skogsorganisationer i Sverige och Finland ska skogarnas forn- och kulturminnen lyftas fram. Öresund Kattegatt Skagerack omfattar Öresundsregionen (Region Hovedstaden, Region Själland och Region Skåne) samt Kattegatt/Skagerack-regionen (Region Halland, Västra Götalandsregionen, Region Nordjylland, delar av Region Midtjylland samt Oslo kommun och sju norska fylkeskommuner). Inom programmet redovisas åtta projekt med kulturanknytning, med en total finansiering på 12,4 miljoner euro. EU:s del uppgår till nästan 4 miljoner euro. Det största projektet, i finansiell bemärkelse, är IKON Interregionalt KulturOplevelses Netværk med en totalbudget på nästan 8,2 miljoner euro. IKON är ett samarbetsprojekt bestående av kommuner, regioner, turistorganisationer, museer, slott och universitet i Norge, Sverige och Danmark inom åtgärden Främja hållbar ekonomisk tillväxt. Projektägare är Munkedals kommun. Projektet syftar till att stärka besöksnäringen genom att tillgängliggöra, levandegöra och utveckla våra kulturmiljöer och kulturella besöksmål. KIA Kreativ Interaksjon i Arbeidslivet, ett projekt inom åtgärden Främja hållbar ekonomisk tillväxt, har en totalbudget på knappt 1,6 miljoner euro. EU-stödet uppgår till nästan euro och det offentliga stödet till 1,2 miljoner euro. Projektägare är ApEx-center for Anvendt Oplevelsesøkonomi vid Aalborg universitet. Övriga partners är Västra Götalandsregionen tillsammans med Skådebanan, Fredrikstad kommune, tre danska län samt Region Nordjylland. Projektets syfte är att utnyttja den kreativa kraften i kultursektorn för att stärka konkurrenssituationen för näringslivet i regionen. Sverige Norge-programmet stödjer projektverksamhet mellan länderna. Programområdet sträcker sig på båda sidor om riksgränsen från nordligaste Jämtland/Trøndelag till Västra Götalandsregionen/Østfold fylke. Inom programområdet redovisas endast ett projekt med kulturanknytning inom delområdet Gränslöst samarbete; GränsEraser generations og gränsoverskridande mediakulturer. Projektägare är Innovatum AB och Fredrikstad kommune. Totalbudgeten är på närmare 6 miljoner euro där EU:s finansiering uppgår till 1,8 miljoner euro och den offentliga finansieringen till 4,2 miljoner euro. Målet med projektet är att utveckla en gemensam gränsregional infrastruktur inom det audiovisuella området för en bättre utveckling av företag/entreprenörer. Detta ska ske genom utveckling av ett regionalt centrum för audiovisuell produktion och teknik, utbildningar i samverkan med näringslivet, mötesplatser och systematisk forskning inom det audiovisuella området. Transnationella samarbetsprogram Sverige berörs av tre transnationella samarbetsprogram: Östersjöprogrammet, Norra periferiprogrammet och Nordsjöprogrammet. 14

15 Alla tre program har projekt med kulturanknytning och svenska projektpartners, totalt fyra projekt. Svenska partners fick del av totalt 6,2 miljoner euro i EU-stöd. Tabell 4: Transnationella program: Stöd till projekt med kulturanknytning fördelat per program Totalt EU-stöd Offentligt stöd EU-stöd SEK Program (euro) (euro) (euro) (1 euro =9 SEK) Östersjöprogrammet 2 projekt Norra periferiprogrammet 1 projekt (förstudie) Nordsjöprogrammet 1 projekt Totalt Östersjöprogrammet omfattar elva länder, åtta länder inom EU: Sverige, Danmark, Finland, Lettland, Estland, Litauen, Polen samt delar av norra Tyskland (Berlin, Brandenburg, Bremen, Hamburg, Mecklenburg-Vorpommern, Schleswig-Holstein och Nidersachsen). Utanför EU medverkar Norge, Nordvästra Ryssland och Vitryssland. Inom programmet redovisas två projekt med kulturanknytning. Projektet First Motion driving BSR regional development by innovating the high-skill growth sector creative/av industry syftar till att skapa en förståelse mellan aktörer i olika branscher inom rörliga media, för att på sikt ta fram nya berättartekniker, format och en ny typ av Cross Medial entreprenör. Lead partner är Film Fund Hamburg Schleswig-Holstein, Tyskland och svensk partner Boost Hbg från Helsingborg. Dessutom medverkar partners från Tallinn, Kristiansand, Århus, Riga och Lodz. Projektets totala budget är drygt 3 miljoner euro, varav drygt 2 miljoner euro i EU-stöd. AGORA 2.0 Heritage Tourism for increased BSR Identity är ett projekt som vill skapa en gemensam identitet i Östersjöregionen genom att lyfta fram, utveckla och marknadsföra naturoch kulturarv som en fantastisk styrka i regionen. Svenska partners är Skoklosters slott och Baltic Sea Tourism Commission i Stockholm. Projektets lead partner är Greifswalds Universitet i Tyskland och dessutom medverkar partners från Tyskland, Estland, Lettland, Finland, Polen, Danmark och Vitryssland. Projektet har fått 2,1 miljoner euro i stöd. Den totala budgeten uppgår till ca 2,8 miljoner euro. Norra periferiprogrammet omfattar Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Dessutom ingår de centrala och norra delarna av Finland, norra och västra Irland, norra och västra Norge samt norra Skottland. Hela Färöarna, Grönland och Island ingår. Under 2009 var det endast ett förprojekteringsprojekt med kulturanknytning som fick stöd. North Folk Data Base, som drivs av Folkmusikcentrum i Siglufjördur på Island, fick euro för förberedelser av en ansökan om stöd för att skapa en unik databas med folklig musik och dans från norra periferiområdet, inrättande av folkmusikcenter i de deltagande länderna, folkmusikakademier samt en årlig folkmusikfestival. Svensk partner är Murberget, Västernorrlands länsmuseum. Dessutom deltar Grönlands Nationalmuseum och Arkiv, Finlands Folkmusikinstitut och Clare College for Traditional Studies, Irland. Nordsjöprogrammet omfattar Västra Götalands, Hallands, Skåne, Värmlands och Kronobergs län. I övrigt omfattas hela Norge och Danmark samt delar av Storbritannien, Belgien, Nederländerna och Tyskland. Ett projekt med kulturanknytning fick stöd 2009, CCC Creative City Challenge, där TILLT Skådebanan Västra Götaland är svensk partner. Projektet leds av Hamburgs Universitet för tillämpad vetenskap i Tyskland och har också partners från Belgien, Danmark, Nederländerna och Storbritannien. Syftet med projektet är att bygga upp och implementera en integrerad evidensbaserad strategi för städer som ska stärka sin innovativa kapacitet med de kreativa näringarna som katalysator. Projektets totala budget är ca 4,1 miljoner euro varav drygt hälften är stöd från EU. Interregionala program De interregionala samarbetsprogrammen omfattar hela EU. De regioner eller länder som får stöd från de interregionala samarbetsprogrammen behöver inte gränsa till varandra. Tyngdpunkten för samarbetet ligger på erfarenhetsutbyte och nätverksbyggande mellan regionala och lokala aktörer. Dessutom finns samarbetsprogram som fokuserar på forskning och analyser. Två projekt med kulturanknytning, ett inom programmet Interreg. IV C och ett inom programmet Urbact II, har fått stöd

16 Tabell 5: Interregionala program: Stöd till projekt med kulturanknytning fördelat per program Totalt EU-stöd Offentligt stöd EU-stöd SEK Program (euro) (euro) (euro) (1 euro =9 SEK) Interreg. IV C 1 projekt Urbact II 1 projekt Totalt Interreg IVC är ett interregionalt samarbetsprogram som omfattar alla EU-länder, Norge och Schweiz. Programmets övergripande syfte är att möjliggöra nätverksbyggande mellan länder och regioner för att stimulera ekonomisk modernisering. Programmet syftar också till att förverkliga EU-kommissionens initiativ Regioner för ekonomisk omvandling, där regioner i nära samverkan med kommissionen utvecklar och sprider innovativa utvecklingsidéer. Prioriterade insatsområden är Innovation och kunskapsekonomi samt Miljö och förebyggande av risker erhöll projektet Crea.re (Creative Regions) knappt 1,9 miljoner euro i EU-stöd. Den totala budgeten var drygt 2,3 miljoner euro. Projektsamordnare är Upper Austria Regional Government. Svensk partner är Västra Götalandsregionens kultursekretariat. Dessutom deltar ytterligare tio partners från Finland, Italien, Polen, Rumänien, Belgien, Slovenien och Spanien. Syftet med projektet är utbyte av kunskap, goda exempel och erfarenheter inom den kreativa ekonomin för att öka effektiviteten i varje partners pågående och framtida EU-program. Crea.res verktygslåda How to integrate Creative Sector potential into EU regional development in a sustainable and feasible way? ska presenteras och publiceras vid projektets slutkonferens. URBACT II är ett interregionalt samarbetsprogram som omfattar hela EU samt Norge och Schweiz. Programmet handlar om nätverksbyggande kring utvecklingsfrågor som berör städer. Programmet syftar också till att förverkliga EU-kommissionens initiativ Regioner för ekonomisk förändring, där regioner och städer i nära samverkan med kommissionen utvecklar och sprider innovativa utvecklingsidéer. Prioriterade insatsområden är Städer som motorer för tillväxt och jobb samt Attraktiva städer. Projektet Repair Realising the Potential of Abandoned Military Sites as an Integral Part of Sustainable Urban Community Regeneration, som drivs av den brittiska organisationen Midway, har fått ca euro i EU-stöd. Den totala budgeten är ca euro. Svensk partner är Karlskrona. Övriga medverkande i projektet är Rostock, Kaunas, Thessaloniki, Paola Corradino (Malta), New Dutch Waterline (Nederländerna), Opava (Tjeckien), Avrig (Rumänien), Florens, Charente-Maritime (Frankrike). Projektet syftar till att omvandla tidigare militära områden som också är kulturarv till områden för ekonomisk utveckling. Projektet nämndes i 2008 års rapport, men då fanns inte tillgång till uppgifter om EU:s stöd. Vi tar därför med informationen även i 2009 års rapport. Landsbygdsprogrammet EU:s landsbygdsprogram syftar till att utveckla landsbygden på ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbart sätt. Totalt omfattar programmet 35 miljarder kr och det finansieras både från EU-budgeten (Jordbruksfonden) och från nationellt håll med cirka 5 miljarder kr per år. Landsbygdsprogrammet omfattar fyra stödområden: 1 Utveckling av landsbygden. 2 Miljöförbättrande åtgärder (t.ex. bevara och utveckla ett attraktivt landskap och en levande landsbygd, stimulera omställningen till en resurseffektiv och hållbar produktion, bidra till att uppnå de nationella miljömålen som t.ex. ett rikt odlingslandskap ). 3 Ökad konkurrenskraft inom jordbruk, skogsbruk och trädgård (t.ex. bidra till en ökad diversifiering av landsbygdens näringsliv för att främja sysselsättning, stärka landsbygdens konkurrenskraft och skapa högre livskvalitet för dem som bor på landsbygden). 4 Rennäring och livsmedelsförädling. I denna rapport redovisas av hävd endast de projektstöd som inte är kopplade till jordbruksnäringen. Det innebär att insatser för bevarande av natur- och kulturmiljöer hamnar utanför redovisningen. Det kan gälla insatser i kulturlandskapet som bevarande av ängslador och andra ekonomibyggnader, gärdesgårdar eller slåtterängar. Detta sätt att redovisa Landsbygdsprogrammet innebär en ökad jämförbarhet mellan de olika programmens kulturprojekt. Inom strukturfondernas regionala program redovisas exempelvis inte heller de medel som avsatts till stöd för investeringar i företag. Under 2009 har besluten och projekten inom initiativet kommit igång på allvar, och ett stort antal projekt med kulturanknytning har beviljats medel. projekten redovisas i en separat tabell. Under 2009 beviljades 231 kulturanknutna projekt bidrag från Landsbygdsprogrammet. Totalt erhöll de 67,5 miljoner kr (exklusive medfinansiering). Av dessa var 108 projekt (33,8 miljoner kr) inom Landsbygdsprogrammet och 123 projekt (33,7 miljoner kr) inom -metoden. Det innebär en dramatisk ökning av projekten jämfört med föregående år och tyder på att denna del av 16

17 programmet, till skillnad från föregående år, nu uppnått full verksamhet. Som vanligt är spännvidden inom programmets (inklusive ) olika projekt mycket stor, med inriktning på kulturfestivaler, renoveringar av kulturhistoriskt intressanta byggnader, digitalisering av hembygdsrörelsens arkiv, installation av digitala biografer, utveckling av kulturturism, hantverksmässig tillverkning av livsmedel och mycket mera. Som bilaga till denna rapport finns tabeller över samtliga projekt inom Landsbygdsprogrammet som bedömts ha kulturanknytning. För utförligare beskrivningar av dessa hänvisas till projektdatabasen som finns tillgänglig på Landsbygdsnätverkets webbplats www. landsbygdsnatverket.se. Tabell 6: Landsbygdsprogrammet: Stöd till projekt med kulturanknytning fördelat per län, exklusive projekt antal medfinans- Län projekt Total budget EU-stöd iering Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Nationellt/Sápmi Totalt Ett stort antal projekt med anknytning till hantverksmässig livsmedelsproduktion och gastronomi har beslutats inom Landsbygdsprogrammet under Kulturmyndigheterna har i sin definition av kulturanknutna projekt bestämt att sådana projekt är att betrakta som projekt med kulturanknytning. Det är emellertid svårt att dra en gräns mellan produktions- och marknadsföringsinriktade projekt, där kulturkomponenten är ringa, och projekt med högre kulturfaktor till exempel med klar anknytning till lokalt landskap eller kulturarv i produkter, produktionssätt och adderat värde i produkterna. I föreliggande rapport har ett antal livsmedels- och gastronomianknutna projekt medtagits i redovisningen, se bilaga 1. Gemensamt för dessa är att de på olika sätt har anknytning till hantverksmässig livsmedelsframställning. Med pågående satsning på Matlandet Sverige, och allmänna trender på livsmedelsområdet, kan det antas att denna typ av projekt även kommande år kommer att vara vanliga inom Landsbygdsprogrammet. Det finns därför anledning att i kommande rapporter återkomma till dessa projekt, och möjligen närmare utreda hur dessa projekt relaterar till begreppet kulturanknytning. Exempel på projekt: I projektet Trädgårdsturism i Dalarna har Dalarnas forskningsråd fått stöd (total budget kr) för att undersöka förutsättningarna för att utveckla trädgårdsturismen i länet. Vilket stöd och vilka insatser behövs för att höja besöksträdgårdarna som besöksmål? Projektet Den vita kons rike på Hanhivittikko fäbod syftar till att i samarbete med övrig regional turistnäring utveckla Hanhivittikko kulturreservat till ett attraktivt och uppskattat besöksmål i regionen. Projektet genomförs i Norrbottens län, och har en total budget på kr. På Gotland bedrivs projektet Formgivning, byggande och bränning av stora keramiska skulpturala verk. Projektet har en total budget på ca 1 miljon kr. Projektets idé är Utveckling av teknik och design för platsbyggda stora skulpturer, i samverkan mellan keramiker och skulptörer på Gotland. Att vi här på Gotland blir världsbäst på att formge, bygga och bränna stora keramiska skulpturala verk. projekt I Landsbygdsprogrammet används metoden inom den så kallade Axel 4. För Axel 4 är det övergripande målet att främja lokal förankring, inflytande och samarbete i genomförandet av landsbygdsprogrammet. är en samarbetsform som utgår från ett lokalt partnerskap mellan offentlig, privat och ideell sektor allt för en utvecklad landsbygd. ger invånare och företagare på landsbygden en möjlighet att tillsammans med den offentliga sektorn verka för en utvecklad landsbygd. bygger på bildandet av Lokala aktionsgrupper (LAG) en särskild form av partnerskap mellan ovannämnda sektorer. I LAG tar man fram en särskild utvecklingsplan för det geografiska området som bildar ett -område. Eftersom metoden bygger på ett underifrånperspektiv, behöver inte ett område följa administrativa gränser. Det är sedan LAG-gruppen som beslutar vilka projekt som ska finansieras genom denna del av Landsbygdsprogrammet. Under denna programperiods inledande år (2007 och 2008) hade medelsfördelningen inom metoden 17

18 knappt hunnit påbörjas. Under 2009 har emellertid ett stort antal projektbeslut fattats. En sammanställning av dessa efter område finns i tabellen nedan. Tabell 7: projekt med kulturanknytning fördelat på län medfinansiering antal (inkl. ideellt Län projekt Total budget EU-medel arbete m.m.) Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Totalt Not: Den offentliga medfinansieringen matchar i princip EU-medlen. Överskjutande medfinansiering utgörs av privata medel och ideellt arbete, vilket inte godkänns som motfinansiering gentemot medlen. Exempel på projekt: I projektet SPUNK! 2009, arrangeras en internationell scenkonstbiennal för ungdomar. Ungdomar från Bolivia, Litauen, Palestina, Ukraina och Sverige tar del av ett program som innefattar workshops och fortbildning för lärare. På kvällstid ges föreställningar för allmänheten. Vimmerby kommun är projektägare. I projektet Åkerbo Maskinhistoriska museum, vilket bedrivs i Folkungaland, har Åkerbo Maskinhistoriska förening fått stöd (total budget kr) för att arbeta fram en långsiktig plan för att kunna utveckla och säkra verksamheten. Museet är inriktat på att vårda och förevisa maskiner med jordbruksanknytning. 18

19 projekt med kulturanknytning 2007 om resultatet Som framgår av våra rapporter är det många projekt med kulturanknytning som får stöd genom EU:s strukturfonder samt från Landsbygdsprogrammet även under denna programperiod. I detta avsnitt redovisas översiktligt resultatet i nuläget för de kulturprojekt som fick stöd Eftersom många av programmen inte kommit igång var antalet projekt med anknytning till kultur relativt få. Mellersta Norrland Fem projekt med anknytning till kultur fick stöd under 2007: Projekt Ostkustbanan Ådalsbanan; Strategisk besöksutveckling i Västernorrland , Turism 2020, Optand Teknikland samt Färgfabriken Norr. Tillsammans fick dessa projekt drygt 51 miljoner kr i EU-stöd. Projekt Ostkustbanan Ådalsbanan Projektägare: Sundsvalls kommun Insatsområde: Tillgänglighet och attraktivitet Projektperiod: Delrapport: Slutrapport: Projektet pågår EU-stöd: kr Intressenter och övriga finansiärer: Gävle kommun kr, Hudiksvalls kommun kr, Härnösands kommun kr, Kramfors kommun kr, Landstinget Gävleborg kr, Landstinget i Västernorrland kr, Länsstyrelsen i Y-län kr, Nordanstigs kommun kr, Region Gävleborg kr, Sollefteå kommun kr, Sundsvalls kommun kr, Söderhamns kommun kr, Timrå kommun kr, Örnsköldsviks kommun kr Projektet pågår fortfarande, varför det inte går att göra en slutlig bedömning av projektet. Projektet är inte i första hand ett kulturprojekt, utan ska leda till investeringar som kan ge kvinnor och män bättre förutsättningar för pendlande inom regionen samt för resande till och från regionen. Företag ska i förlängningen av projektet ges förbättrade villkor för klimatsmarta godstransportlösningar liksom bättre möjligheter att genom utvecklade pendlingsmöjligheter finna rätt kompetens vid rekryteringar. Snabb persontrafik ger stora tidsvinster för resenärer och ökad tillgång till arbete, utbildning, kultur och service. Enligt delrapporten från september 2009 fortlöper projektet enligt planerna, men man anger att man fått mindre positiva signaler från Banverket, som beslutade att inte fortsätta att arbeta för en utbyggnad av Ådalsbanan. Strategisk besöksnäringsutveckling i Västernorrland Projektägare: Länsstyrelsen Västernorrland Programområde: Förnyelse av näringsliv, energi och miljödriven utveckling Insatsområde: Turism och upplevelsenäringar Projektperiod: Delrapport: Slutrapport: Projektet pågår EU-finansiering: kr Intressenter och övrig finansiering: Härnösands kommun kr, Kramfors kommun kr, Länsstyrelsen i Västernorrlands län kr, Sollefteå kommun kr, Sundsvalls kommun kr, Verket för näringslivsutveckling kr, Ånge kommun kr och Örnsköldsviks kommun kr Projektet pågår fortfarande, varför det inte går att göra en slutlig värdering av projektet. Genom besöksnäringsprojektet ska länet gemensamt skapa destinationer med stark attraktions- och konkurrenskraft som lockar besökare året runt. I projektet har man lyft fram fem destinationer i länet; Sundsvall, Höga kusten, Sollefteå, Timrå och Ånge. Projektet går ut på att utveckla organisationer för besöksnäringen på respektive resmål som bygger på aktörernas engagemang och deltagande, där aktörerna själva ansvarar för den fortsatta utvecklingen när projektet avslutas. Projektet ska öka tillväxten, företagandet och sysselsättningen. Vid tiden för senaste delrapporten hade sju nya arbetstillfällen skapats. Projektet arbetar med åtta olika åtgärder utifrån sin strategi för besöksnäringen, där man har fokuserat på marknadsföring med utvecklad IT-användning, kompetenshöjande seminarieverksamhet samt organisationsutveckling. Bl.a. ska länet få en gemensam webbplats där det går att boka olika aktiviteter. I Sundsvall delar olika aktörer redan rent fysiskt arbetsplats. I ett sent skede anslöt sig Landstinget i Västernorrland och Timrå kommun till projektet. Detta ledde till en komplettering och ett tillägg till projektet Turismutveckling i Västernorrland som beviljades 3 miljoner kr från Regionalfonden i december Övriga intressenter är Landstinget i Västernorrland som bidrar med 19

20 1,75 miljoner kr, Länsstyrelsen i Västernorrland som bidrar med kr, Sollefteå kommun som bidrar med kr, Timrå kommun som bidrar med kr och Ånge kommun som bidrar med kr. Detta innebär att alla kommuner i länet samverkar för regionens destinationsutveckling. Projekten har också ett systerprojekt Hållbar Besöksnäring som beviljades medel ur Regionalfonden i april Turism 2020 Projektägare: Jämtland Härjedalen Turism Insatsområde: Förnyelse av näringsliv, energi och miljödriven utveckling Åtgärd: Turism och upplevelsenäringar Projektperiod: 1 januari december 2010 Delrapport: Slutrapport: Projektet pågår EU-stöd: kr Intressenter och övriga finansiärer: Bergs kommun kr, Bräcke kommun kr, Härjedalen kommun kr, Jämtlands läns landsting kr, Krokoms kommun kr, Länsstyrelsen i Jämtlands län kr, Ragunda kommun kr, Strömsunds kommun kr, Turist & kongressbyrån i Östersund kr, Åre kommun kr, Östersunds kommun kr Turism 2020 syftar till att vidareutveckla en långsiktigt hållbar tillväxt inom länets turismnäring. Med hållbarhet, gott värdskap och internationalisering som ledstjärnor ska Turism 2020 tydliggöra Jämtland Härjedalens attraktionskraft på den inhemska och den utländska marknaden så att regionen och dess destinationer tar plats som Norra Europas mest besökta, uppskattade och hållbara reseanledningar. Målet är att antalet svenska och nordiska gästnätter ska öka med 5 procent samt utomnordiska gästnätter med 10 procent. Omsättningen ska öka med 12 procent och det genomsnittliga dygnsutlägget med 20 procent. Målet är också att antalet årssysselsatta ska öka med 15 procent och att länet ska dra till sig fler stora evenemang. Projektet har också en målsättning när det gäller resor där andelen miljövänliga transportsätt ska ha ökat till 18 procent. Inom området Destinationsutveckling pågår idag sex olika satsningar där man bland annat fokuserar på tillgänglighet/kommunikationer, marknadsföring samt att värva fler evenemang och konferenser till området. En fortsatt utveckling kommer även att ske kring Storsjöodjuret. Arbetet med en Evenemangsstrategi fortsätter bland annat med att tydliggöra länets nuvarande evenemangsportfölj, att etablera ett evenemangsnätverk och att fortsätta samla kunskap från både stora och mindre evenemang och att utarbeta såväl planerings- som utvärderingsmaterial för evenemang. Inom Forskning, analys och utvärdering pågår ett samarbete med forskningsinstitutionen Etour vid Mittuniversitetet. Nu påbörjade uppdrag är bland annat Finansieringsmodeller för destinationer, Infobank för turismnäringen och samverkan angående Evenemangsstrategi. Fler uppdrag tillkommer kontinuerligt. Projektperioden är ännu inte avslutad men säsongssiffrorna för 08/09 visar bättre resultat än någonsin. Störst ökning har skett inom svensk och norsk målgrupp. Destinationerna redovisar dock att konferensmarknaden minskar. Beläggningen på kommersiella boendeanläggningar (hotell, stugbyar och vandrarhem) ökade i september med en procent eller 619 gästnätter jämfört med motsvarande månad föregående år. Satsningar inom mat, drömfiske, hike & bike och storsjöodjuret gör att vinterdestinationer fungerar bra även sommartid. Satsning på mat som reseanledning ligger i framkant med regeringens satsning på att få Sverige att bli Europas nya matland. En förstudie för Konferens Jämtland har mynnat ut i ett nytt projekt, Matresor Jämtland, där man planerar att skicka in en separat ansökan till Tillväxtverket för att skapa ett branschöverskridande nätverk/kluster mellan mat- och turismnäringen i länet. Optand Teknikland Projektägare: Optand Teknikland AB Insatsområde: Förnyelse av näringsliv, energi och miljödriven utveckling Åtgärd: Turism och upplevelsenäringar Projektperiod: Delrapport: Slutrapport: Har inte inkommit än EU-stöd: kr Intressenter och övrig finansiering: Försvarsmakten 6 mkr, Jämtlands läns museum kr, Länsstyrelsen i Jämtlands län kr, Riksantikvarieämbetet kr, Östersunds kommun kr Fyra parter (Svensk Flyghistorisk Förening, Militärmuseiföreningen, Jemtlands Veteranbilklubb samt Jamtli) har beslutat att i Optand, 10 km söder om Östersund, utveckla en familjevänlig turistattraktion i Östersunds närområde. Planering för anläggningen har pågått sedan 2002 och konkretiserats i tre förstudier. Projektet har under 2007 fått ökad aktualitet genom statliga beslut kring ett garnisonsmuseum, ett mobiliseringsförrådsmuseum och en bevarad krigs- och vägbas på platsen. Detta projekt gäller stöd till etablering av anläggningen, som efter 20