Om virkesförrådets utveckling och dess påverkan på skogsbrukets lönsamhet under perioden

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Om virkesförrådets utveckling och dess påverkan på skogsbrukets lönsamhet under perioden"

Transkript

1 RAPPORT Om virkesförrådets utveckling och dess påverkan på skogsbrukets lönsamhet under perioden Göran Örlander

2 Skogsstyrelsen juni 2004 Författare Göran Örlander,Växjö Universitet Papper brilliant copy Tryck JV, Jönköping Upplaga 150 ex ISSN BEST NR 1674 Skogsstyrelsens förlag Jönköping

3 Innehåll Förord...1 Introduktion...2 Material och Metoder...4 Resultat...6 Diskussion och slutsatser...8 Referenser...9

4 RAPPORT NR 10/2004 Förord En god lönsamhet i skogsbruket är nödvändig om de skogspolitiska målen och de skogsrelaterade miljömålen ska kunna nås. Skogsstyrelsen publicerar löpande uppgifter som belyser lönsamheten. De speglar skogsbrukets netto per avverkad kubikmeter. Göran Örlander, tidigare skogsskötselchef på Skogsstyrelsen och nu verksam vid Växjö universitet och Södra skogsägarna, vidgar i denna rapport på ett intressant sätt synen på lönsamheten. Han analyserar nettot per föryngringsavverkad hektar och pekar på skogstillståndets stora betydelse för lönsamheten. Den uppvisar då en betydligt gynnsammare utveckling under de senaste 20 åren än om man räknar med nettot per avverkad kubikmeter. Analysen är gjord med hjälp av övergripande data. Då skogstillståndet har en så stor betydelse för skogsbrukets ekonomi vore det intressant om en fördjupad och mer detaljerad studie kunde göras i detta ämne. En sådan studie kan också ge säkrare kvantitativa resultat. Det är min förhoppning att en sådan studie kan genomföras i en nära framtid. Jönköping i mars 2004 Magnus Fridh 1

5 RAPPORT NR 10/2004 Introduktion Prisutvecklingen på timmer och massaved har visat en neråtgående trend under senare år. Detta blir speciellt tydligt om man tittar på en längre tidsserie, t.ex. från 1980 och framåt. Under denna period har virkespriset uttryckt i fast värde minskat med ca 2 % per år (Figur 1). Massavedspriset var år 2002 i genomsnitt 226 kr/m 3 fub för gran enligt Skogsstyrelsens statistik (Skogsstyrelsen 2003). Priset år 1980 var ca 400 kr m 3 fub i 2002 års värde. Trenden för sågtimmer av gran har varit ungefär lika negativ för massaved som för timmer (Figur 1) Ser man enbart på 1990-talet har däremot priset legat relativt stilla (Brunberg 2003), detta främst som en följd av den starka prisnedgången i början på decenniet. 800 SEK/m3 fub Gran, sågtimmer Gran, massaved Figur 1. Svenska timmer- och massavedspriser, gran. (SEK/m 3 fub) års prisnivå. Data från Skogsstyrelsen (2003). En prisnedgång på virke är givetvis ett problem för skogsbrukets lönsamhet och därmed bl.a. skogsvårdens intensitet (Skogsstyrelsen 2001). Det i reala mått sjunkande virkespriset har delvis kompenserats av en ökad produktivitet i avverkningsarbetet såväl i gallring som i slutavverkning (Brunberg 2003). Mellan 1992 och 2002 sjönk den genomsnittliga avverkningskostnaden, i fast penningvärde, vid föryngringsavverkning med ca 30 %. Produktiviteten i skogsvårdsarbetet har dock inte visat samma gynnsamma utveckling som avverkningskostnaderna. Trots detta har de totala kostnaderna minskat varför utvecklingen av skogsbrukets rotnetto visar en mindre negativ utveckling än den för virkespriset (Figur 2). I genomsnitt för perioden sjönk rotnettot med ca 1 % per år räknat i 2002 års penningvärde. 2

6 RAPPORT NR 10/ SEK/m3 fpb Figur 2. Genomsnittligt rotnetto (stamvirke) för svenskt skogsbruk (SEK/m 3 fub) års prisnivå. Data från Skogsstyrelsen (2003). Skogstillståndet i Sverige har förbättrats kontinuerligt under det senaste decenniet. Detta har givit i genomsnitt virkesrikare bestånd och en högre tillväxt. Igenomsnitt ökade virkesförrådet med 0,9 % per år och tillväxten med 0,7 % per år under perioden (Skogsstyrelsen 2003). Syftet med föreliggande uppsats var att göra en utvärdering av skogsbrukets avverkningar och ekonomi under perioden 1980 fram till 2002, med beaktande av de förändringar i skogstillståndet som skett under perioden. Anledningen till valet av tidsperiod var att få en tillräckligt lång observationsperiod, samtidigt som data skulle vara lätt tillgängliga. 3

7 RAPPORT NR 10/2004 Material och Metoder I huvudsak användes data som var fritt åtkomliga via Skogsstyrelsen (Skogsstatistisk årsbok 2003), samt material från SUS 2001 (Skogsstyrelsens utvärdering av skogspolitikens effekter). Dessutom användes data presenterade av Riksskogstaxeringen (Skogsdata 2003). Slutligen användes data insamlade internt av SÖDRA Skog beträffande virkesvolym och avverkad areal vid slutavverkningar. I Skogsstyrelsens statistik redovisas avverkningen samlat för alla avverkningsformer. I en separat redovisning (perioden 1988/89 till 1999/2000) finns avverkningen uppdelad på gallring och slutavverkning. Andelen slutavverkning av den totala avverkningen i Sverige var under perioden relativt konstant, med en variation mellan % (Figur 3). I de bearbetningar som gjorts i föreliggande studie har därför slutavverkningens andel av den totala antagits vara 60 %. I Skogsstyrelsen statistik anges inte genomsnittlig slutavverkad volym per ha. Denna beräknades som v= x*0,6/y, där x=årlig totalt avverkad virkesvolym (m3sk) och y=årlig slutavverkningsareal (ha). Genom att multiplicera den avverkade volymen per hektar med det genomsnittliga rotnettot beräknades ett nettovärde per hektar. Det rotnetto som beräknas av Skogsstyrelsen avser all avverkning således inte bara föryngringsavverkning, men ingen korrigering gjordes för detta. I Södras interna statistik rapporteras årligen i föreningens regi slutavverkad virkesvolym, samt en virkesvolym per ha. Statistiken bygger rapporter från de skogsbruksområden som var anslutna till föreningen vid den aktuella tidpunkten. Det geografiska området varierar därför över tiden, och idag omfattar det ungefär Götaland förutom Bohuslän, Dalsland och Gotland. Även Riksskogstaxeringen redovisar årligen slutavverkad volym och areal (Skogsdata 2003). Riksskogstaxeringen har dock problem vid uppskattningen av avverkad volym, vilken systematiskt underskattas (se t.ex. Skogsstyrelsen 2003). Därför har de två ovan beskrivna sätten att skatta avverkad virkesvolym/ha använts i första hand. I vissa fall har en linje anpassats till data. Dessa utjämningsfunktioner är linjära och av formen a=bx+c. Mått anges ibland i skilda sorter i de olika datakällorna. När omvandling gjorts mellan skogskubikmeter (m 3 sk) och fast kubikmeter (m 3 f pb, resp. m 3 f ub) har en faktor på 0,95 resp. 0,83 använts. 4

8 RAPPORT NR 10/ Andel, % Figur 3. Andel (%) av den totalt avverkade volym i Sverige som slutavverkades under perioden Data från Skogsstyrelsen (2003). 5

9 RAPPORT NR 10/2004 Resultat Den i Sverige slutavverkade arealen uppgick till drygt ha/år i början på 1980-talet (Figur 4). Arealen har legat tämligen konstant under perioden, möjligen med en tendens till minskning. Den årliga avverkningen ökade under hela den studerade perioden (Figur 5). Runt 1980 avverkades ca 60 milj. m 3 sk/år i Sverige. År 2002 uppgick motsvarade siffra till 83,5 milj. m 3 sk. Detta motsvarar en genomsnittlig ökning av ca 1,5 % per år ha per år Figur 4. Genomsnittlig årligt slutavverkad areal i Sverige, 1000 ha per år (Skogsdata 2003) 100 Milj. m 3 sk per år Figur 5. Genomsnittlig årlig avverkning I Sverige, milj. m 3 sk/år (Skogsstyrelsen 2003) Anledningen till att en totalt sett större virkesvolym kunde avverkas trots att arealen föryngringsavverkning sjönk var att det genomsnittliga virkesförrådet per hektar för slutavverkningsmogen skog ökade under hela perioden. I genomsnitt ökade den beräknade virkesvolymen per ha med ca 2 % per år (Figur 6). Data från SÖDRA Skog användes för att göra en jämförelse med Skogsstyrelsens riksomfattande statistik. Jämförelsen visade att utvecklingen av virkesförrådet följde ungefär samma trend, men att SÖDRA Skog, som väntat, i genomsnitt avverkade 6

10 RAPPORT NR 10/2004 bestånd med högre virkesförråd jämfört med landet som helhet (Figur 6). Data från Riksskogstaxeringen visade för samma period en lägre virkesvolym per ha, och också en svagare uppåtgående trend (knappt 1 % ökning per år) än vad de andra beräkningsmetoderna gav. Det beräknade rotnettot per ha låg relativt konstant, möjligen med en viss ökning under den undersökta perioden (Figur 7). 400 m 3 sk/ha Hela Sverige SÖDRA Figur 6. Genomsnittlig virkesvolym per ha (m 3 sk/ha) vid föryngringsavverkning, dels för hela Sverige, dels för avverkningar utförda av SÖDRA SEK per ha Figur 7. Genomsnittligt rotnetto (stamvirke) per ha vid slutavverkning för svensk skogsbruk resp. inom SÖDRA:s område (SEK/ha) års prisnivå. 7

11 RAPPORT NR 10/2004 Diskussion och slutsatser Föreliggande studie ska ses som en översikt över skogsbrukets ekonomi där en första analys görs för att väga in förändringar i skogstillståndet. Bland annat lider studien av att en regional uppdelning inte kunnat göras. Vidare har även andra förenklingar gjorts. Ett exempel är att Skogsstyrelsens beräknade rotnetto som avser all avverkning använts för skattning av ekonomin i föryngringsavverkningar. Därigenom har rotnettot för föryngringsavverkningar underskattats. Anledningen till att tidsperioden studerades var för att få en tillräckligt lång observationsperiod, samtidigt som data skulle vara lätt tillgängliga. Trots ovan nämnda begränsningar ger dock studien sannolikt en god bild av utvecklingen av svenskt skogsbruks ekonomi de senaste decennierna. Den slutsats som dras av analysen är att avkastningen från slutavverkningarna har kunnat upprätthållas under perioden trots betydande minskningar av virkespriset. En viktig anledning till detta är den betydande rationalisering som skett av avverkningsarbetet med sjunkande kostnader till följd (Brunberg 2003). Denna studie visar att den förbättring av skogstillståndet som skett under de senaste decennierna på ett väsentligt sätt bidragit till att upprätthålla skogsbrukets lönsamhet. Om samma virkesvolymer per hektar avverkats idag som i början på 1980-talet skulle avkastningen vid slutavverkning sannolikt ha minskat med ca 1 % per år, och avkastningen per ha idag vara drygt 20 % lägre. Således visar studien på skogsskötselns stora betydelse för skogsbrukets ekonomi. Vidare visar den på vikten av att sköta skogen på ett sådant sätt att avkastningen ökar, så att virkesuttagen totalt och per hektar kan ökas. Om man tittar närmare på riksskogstaxeringens data finner man att virkesförrådet i slutavverkningsskog (D1 och D2) ökat med ca 1,4 % per år, dvs. något mindre än den beräknade ökningen av föryngringsavverkningarna. Anledningen till detta kan vara flera, t.ex. att fördelningen av avverkningarna regionalt och bland skogsägare kan ha förändrats. Den kan också bero på den gängse standard som fanns på 1980-talet att först prioritera avverkning av gles skog varför föryngringsavverkningarna av detta skäl hade lågt virkesförråd under denna period. Eftersom skogsskötseln och förändringar i skogstillståndet har en så stor betydelse för skogsbrukets ekonomi vore det intressant om en fördjupad och mer detaljerad studie kunde göras i detta ämne. 8

12 RAPPORT NR 10/2004 Referenser Brunberg, Skogsbrukets kostnader och intäkter Skogforsk resultat 2003, 11: 1-4. Skogsdata Institutionen för skoglig resurshushållning och geomatik, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Riksskogstaxeringen, Umeå. Skogsstyrelsen Skogsvårdsorganisationens Utvärdering av Skogspolitikens effekter - SUS 2001, Skogsstyrelsen, meddelande 2002:01. Skogsstyrelsen Skogsstatistisk årsbok. Skogsstyrelsen. 9

13 Av Skogsstyrelsen publicerade Rapporter: 1985 Utvärdering av ÖSI-effekter mm 1985:1 Samordnad publicering vid skogsstyrelsen 1985:2 Beskärning i tallfröplantager 1986:1 Bilvägslagrat virke :1 Skogs- och naturvårdsservice inom skogsvårdsorganisationen 1988:1 Mallar för ståndortsbonitering; Lathund för 18 län i södra Sverige 1988:2 Grusanalys i fält 1988:3 Björken i blickpunkten 1989:1 Dokumentation Storkonferensen :2 Bok, ek och ask inom svenskt skogsbruk och skogsindustri 1990:1 Teknik vid skogsmarkskalkning 1991:1 Tätortsnära skogsbruk 1991:2 ÖSI; utvärdering av effekter mm 1991:3 Utboträffar; utvärdering 1991:4 Skogsskador i Sverige :5 Contortarapporten 1991:6 Participation in the design of a system to assess Environmental Consideration in forestry a Case study of the GREENERY project 1992:1 Allmän Skogs- och Miljöinventering, ÖSI och NISP 1992:2 Skogsskador i Sverige :3 Aktiva Natur- och Kulturvårdande åtgärder i skogsbruket 1992:4 Utvärdering av studiekampanjen Rikare Skog 1993:1 Skoglig geologi 1993:2 Organisationens Dolda Resurs 1993:3 Skogsskador i Sverige :4 Av böcker om skog får man aldrig nog, eller? 1993:5 Nyckelbiotoper i skogarna vid våra sydligaste fjäll 1993:6 Skogsmarkskalkning Resultat från en fyraårig försöksperiod samt förslag till åtgärdsprogram 1993:7 Betespräglad äldre bondeskog från naturvårdssynpunkt 1993:8 Seminarier om Naturhänsyn i gallring i januari :9 Förbättrad sysselsättningsstatistik i skogsbruket arbetsgruppens slutrapport 1994:1 EG/EU och EES-avtalet ur skoglig synvinkel 1994:2 Hur upplever "grönt utbildade kvinnor" sin arbetssituation inom skogsvårdsorganisationen? 1994:3 Renewable Forests - Myth or Reality? 1994:4 Bjursåsprojektet - underlag för landskapsekologisk planering i samband med skogsinventering 1994:5 Historiska kartor - underlag för natur- och kulturmiljövård i skogen 1994:6 Skogsskador i Sverige :7 Skogsskador i Sverige nuläge och förslag till åtgärder 1994:8 Häckfågelinventering i en åkerholme åren :1 Planering av skogsbrukets hänsyn till vatten i ett avrinningsområde i Gävleborg 1995:2 SUMPSKOG ekologi och skötsel 1995:3 Skogsbruk vid vatten 1995:4 Skogsskador i Sverige :5 Långsam alkalinisering av skogsmark 1995:6 Vad kan vi lära av KMV-kampanjen? 1995:7 GROT-uttaget. Pilotundersökning angående uttaget av trädrester på skogsmark 1995:8 The Capercaillie and Forestry. Reports No. 1-2 from the Swedish Field Study :1 Women in Forestry What is their situation? 1996:2 Skogens kvinnor Hur är läget? 1996:3 Landmollusker i jämtländska nyckelbiotoper 1996:4 Förslag till metod för bestämning av prestationstal m.m. vid själverksamhet i småskaligt skogsbruk. 1996:5 Skogsvårdsorganisationens framtidsscenarier 1997:1 Sjövatten som indikator på markförsurning 1997:2 Naturvårdsutbildning (20 poäng) Hur gick det? 1997:3 IR-95 Flygbildsbaserad inventering av skogsskador i sydvästra Sverige :4 Den skogliga genbanken (Del 1 och Del 2) 1997:5 Miljeu96 Rådgivning. Rapport från utvärdering av miljeurådgivningen 1997:6 Effekter av skogsbränsleuttag och askåterföring en litteraturstudie 1997:7 Målgruppsanalys 1997:8 Effekter av tungmetallnedfall på skogslevande landsnäckor (with English Summary: The impact on forest land snails by atmospheric deposition of heavy metals) 1997:9 GIS metodik för kartläggning av markförsurning En pilotstudie i Jönköpings län

14 1998:1 Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) av skogsbränsleuttag, asktillförsel och övrig näringskompensation 1998:2 Studier över skogsbruksåtgärdernas inverkan på snäckfaunans diversitet (with English summary: Studies on the impact by forestry on the mollusc fauna in commercially uses forests in Central Sweden 1998:3 Dalaskog - Pilotprojekt i landskapsanalys 1998:4 Användning av satellitdata hitta avverkad skog och uppskatta lövröjningsbehov 1998:5 Baskatjoner och aciditet i svensk skogsmark - tillstånd och förändringar 1998:6 Övervakning av biologisk mångfald i det brukade skogslandskapet. With a summary in English: Monitoring of biodiversity in managed forests. 1998:7 Marksvampar i kalkbarrskogar och skogsbeten i Gotländska nyckelbiotoper 1998:8 Omgivande skog och skogsbrukets betydelse för fiskfaunan i små skogsbäckar 1999:1 Miljökonsekvensbeskrivning av Skogsstyrelsens förslag till åtgärdsprogram för kalkning och vitalisering 1999:2 Internationella konventioner och andra instrument som behandlar internationella skogsfrågor 1999:3 Målklassificering i Gröna skogsbruksplaner - betydelsen för produktion och ekonomi 1999:4 Scenarier och Analyser i SKA 99 - Förutsättningar 2000:1 Samordnade åtgärder mot försurning av mark och vatten - Underlagsdokument till Nationell plan för kalkning av sjöar och vattendrag 2000:2 Skogliga Konsekvens-Analyser Skogens möjligheter på 2000-talet 2000:3 Ministerkonferens om skydd av Europas skogar - Resolutioner och deklarationer 2000:4 Skogsbruket i den lokala ekonomin 2000:5 Aska från biobränsle 2000:6 Skogsskadeinventering av bok och ek i Sydsverige :1 Landmolluskfaunans ekologi i sump- och myrskogar i mellersta Norrland, med jämförelser beträffande förhållandena i södra Sverige 2001:2 Arealförluster från skogliga avrinningsområden i Västra Götaland 2001:3 The proposals for action submitted by the Intergovernmental Panel on Forests (IPF) and the Intergovernmental Forum on Forests (IFF) - in the Swedish context 2001:4 Resultat från Skogsstyrelsens ekenkät :5 Effekter av kalkning i utströmningsområden med kalkkross 0-3 mm 2001:6 Biobränslen i Söderhamn 2001:7 Entreprenörer i skogsbruket :8A Skogspolitisk historia 2001:8B Skogspolitiken idag - en beskrivning av den politik och övriga faktorer som påverkar skogen och skogsbruket 2001:8C Gröna planer 2001:8D Föryngring av skog 2001:8E Fornlämningar och kulturmiljöer i skogsmark 2001:8F Ännu ej klar 2001:8G Framtidens skog 2001:8H De skogliga aktörerna och skogspolitiken 2001:8I Skogsbilvägar 2001:8J Skogen sociala värden 2001:8K Arbetsmarknadspolitiska åtgärder i skogen 2001:8L Skogsvårdsorganisationens uppdragsverksamhet 2001:8M Skogsbruk och rennäring 2001:8N Ännu ej klar 2001:8O Skador på skog 2001:9 Projekterfarenheter av landskapsanalys i lokal samverkan (LIFE 96 ENV S 367) Uthålligt skogsbruk byggt på landskapsanalys i lokal samverkan 2001:10 Blir ingen rapport 2001:11A Strategier för åtgärder mot markförsurning 2001:11B Markförsurningsprocesser 2001:11C Effekter på biologisk mångfald av markförsurning och motåtgärder 2001:11D Urvalskriterier för bedömning av markförsurning 2001:11E Effekter på kvävedynamiken av markförsurning och motåtgärder 2001:11F Effekter på skogsproduktion av markförsurning och motåtgärder 2001:11G Effekter på tungmetallers och cesiums rörlighet av markförsurning och motåtgärder 2001:11H Ännu ej klar 2001:11I Ännu ej klar 2001:12 Forest Condition of Beech and Oek in southern Sweden :1 Ekskador i Europa 2002:2 Gröna Huset, slutrapport 2002:3 Project experiences of landscape analysis with local participation (LIFE 96 ENV S 367) Local participation in sustaina ble forest management based on landscape analysis 2002:4 Landskapsekologisk planering i Söderhamns kommun 2002:5 Miljöriktig vedeldning - Ett informationsprojekt i Söderhamn 2002:6 White backed woodpecker landscapes and new nature reserves 2002:7 ÄBIN Satellit

15 2002:8 Demonstration of Methods to monitor Sustainable Forestry, Final report Sweden 2002:9 Inventering av frötäktssbestånd av stjälkek, bergek och rödek under Ekdöd, skötsel och naturvård 2002:10 A comparison between National Forest Programmes of some EU-member states 2002:11 Satellitbildsbaserade skattningar av skogliga variabler 2002:12 Skog & Miljö - Miljöbeskrivning av skogsmarken i Söderhamns kommun 2003:1 Övervakning av biologisk mångfald i skogen - En jämförelse av två metoder 2003:2 Fågelfaunan i olika skogsmiljöer - en studie på beståndsnivå 2003:3 Effektivare samråd mellan rennäring och skogsbruk -förbättrad dialog via ett utvecklat samrådsförfarande 2003:4 Projekt Nissadalen - En integrerad strategi för kalkning och askspridning i hela avrinningsområden 2003:5 Projekt Renbruksplan Slutrapport, - ett planeringsverktyg för samebyarna 2003:6 Att mäta skogens biologiska mångfald - möjligheter och hinder för att följa upp skogspolitikens miljömål i Sverige 2003:7 Vilka botaniska naturvärden finns vid torplämningar i norra Uppland? 2003:8 Kalkgranskogar i Sverige och Norge förslag till växtsociologisk klassificering 2003:9 Skogsägare på distans - Utvärdering av SVO:s riktade insatser för utbor 2003:10 The EU enlargement in 2004: analysis of the forestry situation and perspectives in relation to the present EU and Sweden 2004:1 Effektuppföljning skogsmarkskalkning tillväxt och trädvitalitet, :2 Skogliga konsekvensanalyser SKA :3 Natur- och kulturinventeringen i Kronobergs län :4 Naturlig föryngring av tall 2004:5 How Sweden meets the IPF requirements on nfp 2004:6 Synthesis of the model forest concept and its application to Vilhelmina model forest and Barents model forest network 2004:7 Vedlevande arters krav på substrat - sammanställning och analys av arter 2004:8 EU-utvidgningen och skogsindustrin - En analys av skogsindustrins betydelse för de nya medlemsländernas ekonomier 2004:9 Access to the forests for disabled people ej klar 2004:10 Om virkesförrådets utveckling och dess påverkan på skogsbrukets lönsamhet under perioden

16 Av Skogsstyrelsen publicerade Meddelanden: 1985:1 Fem år med en ny skogspolitik 1985:2 Eldning med helved och flis i privatskogsbruket/virkesbalanser :1 Förbrukningen av trädbränsle i s.k. mellanskaliga anläggningar/virkesbalanser :3 Skogsvårdsenkäten 1984/virkesbalanser :4 Huvudrapporten/virkesbalanser :5 Återväxttaxeringen 1984 och :1 Skogsvårdsorganisationens årskonferens :2 Återväxttaxeringen :3 Utvärdering av samråden 1984 och 1985/skogsbruk rennäring 1988:1 Forskningsseminarium/skogsbruk rennäring 1989:1 Skogsvårdsorganisationens årskonferens :2 Gallringsundersökningen :1 Skogsvårdsorganisationens årskonferens :2 Vägplan :3 Skogsvårdsorganisationens uppdragsverksamhet Efterfrågade tjänster på en öppen marknad 1991:4 Naturvårdshänsyn Tagen hänsyn vid slutavverkning :5 Ekologiska effekter av skogsbränsleuttag 1992:1 Svanahuvudsvägen 1992:2 Transportformer i väglöst land 1992:3 Utvärdering av samråden /skogsbruk rennäring 1993:1 Skogsvårdsorganisationens årskonferens :2 Virkesbalanser :3 Uppföljning av 1991 års lövträdsplantering på åker 1993:4 Återväxttaxeringarna :1 Plantinventering :1 Skogsvårdsorganisationens årskonferens :2 Gallringsundersökning :3 Kontrolltaxering av nyckelbiotoper 1996:1 Skogsstyrelsens anslag för tillämpad skogsproduktionsforskning 1997:1 Naturskydd och naturhänsyn i skogen 1997:2 Skogsvårdsorganisationens årskonferens :1 Skogsvårdsorganisationens Utvärdering av Skogspolitiken 1998:2 Skogliga aktörer och den nya skogspolitiken 1998:3 Föryngringsavverkning och skogsbilvägar 1998:4 Miljöhänsyn vid föryngringsavverkning - Delresultat från Polytax 1998:5 Beståndsanläggning 1998:6 Naturskydd och miljöarbete 1998:7 Röjningsundersökning :8 Gallringsundersökning :9 Skadebilden beträffande fasta fornlämningar och övriga kulturmiljövärden 1998:10 Produktionskonsekvenser av den nya skogspolitiken 1998:11 SMILE - Uppföljning av sumpskogsskötsel 1998:12 Sköter vi ädellövskogen? - Ett projekt inom SMILE 1998:13 Riksdagens skogspolitiska intentioner. Om mål som uppdrag till en myndighet 1998:14 Swedish forest policy in an international perspective. (Utfört av FAO) 1998:15 Produktion eller miljö. (En mediaundersökning utförd av Göteborgs universitet) 1998:16 De trädbevuxna impedimentens betydelse som livsmiljöer för skogslevande växt- och djurarter 1998:17 Verksamhet inom Skogsvårdsorganisationen som kan utnyttjas i den nationella miljöövervakningen 1998:18 Auswertung der schwedischen Forstpolitik :19 Skogsvårdsorganisationens årskonferens :1 Nyckelbiotopsinventeringen Slutrapport 1999:2 Nyckelbiotopsinventering inom större skogsbolag. En jämförelse mellan SVOs och bolagens inventeringsmetodik 1999:3 Sveriges sumpskogar. Resultat av sumpskogsinventeringen :1 Skogsvårdsorganisationens Årskonferens :2 Rekommendationer vid uttag av skogsbränsle och kompensationsgödsling 2001:3 Kontrollinventering av nyckelbiotoper år :4 Åtgärder mot markförsurning och för ett uthålligt brukande av skogsmarken 2001:5 Miljöövervakning av Biologisk mångfald i Nyckelbiotoper 2001:6 Utvärdering av samråden 1998 Skogsbruk - rennäring 2002:1 Skogsvårdsorganisationens utvärdering av skogspolitikens effekter - SUS :2 Skog för naturvårdsändamål uppföljning av områdesskydd, frivilliga avsättningar, samt miljöhänsyn vid föryngringsavverkning 2002:3 Recommendations for the extraction of forest fuel and compensation fertilising 2002:4 Action plan to counteract soil acidification and to promote sustainable use of forestland

17 2002:05 Ännu ej klar 2002:06 Skogsmarksgödsling - effekter på skogshushållning, ekonomi, sysselsättning och miljön 2003:01 Skogsvårdsorganisationens Årskonferens :02 Konsekvenser av ett förbud mot permetrinbehandling av skogsplantor 2004:01 Kontinuitetsskogar - en förstudie Beställning av Rapporter och Meddelanden Skogsvårdsstyrelsen i ditt län eller Skogsstyrelsen, Förlaget JÖNKÖPING Telefon: vx fax e-post: I Skogsstyrelsens författningssamling (SKSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifterna är av tvingande natur. De allmänna råden är generella rekommendationer som anger hur någon kan eller bör handla i visst hänseende. I Skogsstyrelsens Meddelande-serie publiceras redogörelser, utredningar m.m. av officiell karaktär. Innehållet överensstämmer med myndighetens policy. I Skogsstyrelsens Rapport-serie publiceras redogörelser och utredningar m.m. för vars innehåll författaren/författarna själva ansvarar. Skogsstyrelsen publicerar dessutom fortlöpande: Foldrar, broschyrer, böcker m.m. inom skilda skogliga ämnesområden. Skogsstyrelsen är också utgivare av tidningen Skogseko.

18 En god lönsamhet i skogsbruket är nödvändig om de skogspolitiska målen och de skogsrelaterade miljömålen ska kunna nås. Rapporten visar på skogstillståndets stora betydelse för lönsamheten.

Produktionsanalys i Gävleborgs län

Produktionsanalys i Gävleborgs län RAPPORT 8 2009 Produktionsanalys i Gävleborgs län Börje Andersson Skogsstyrelsen oktober 2009 Författare Börje Andersson Fotograf Thomas Jonsson Illustratör Thomas Jonsson Projektledare Börje Andersson

Läs mer

Uppföljning av skador på fornlämningar i skogsmark

Uppföljning av skador på fornlämningar i skogsmark RAPPORT 9 2007 Uppföljning av skador på fornlämningar i skogsmark Catharina Dolk Fröjd, Peter Norman Skogsstyrelsen december 2007 Författare Catharina Dolk Fröjd, Skogsstyrelsen Peter Norman, Riksantikvarieämbetet

Läs mer

Skogsbrukets lönsamhet. Virkesforum 2010. Göran Örlander Södra Skogsägarna. Södra Skog

Skogsbrukets lönsamhet. Virkesforum 2010. Göran Örlander Södra Skogsägarna. Södra Skog Skogsbrukets lönsamhet Virkesforum 2010 Göran Örlander sägarna Rapport 2004-10 Om virkesförrådets utveckling. Uppdaterat till 2008/2009 Kostnader och priser avser 2009 års prisnivå Data har hämtats från:

Läs mer

Behöver omvandlingstalen mellan m3f ub och m3sk revideras?

Behöver omvandlingstalen mellan m3f ub och m3sk revideras? RAPPORT 7 2010 Behöver omvandlingstalen mellan m3f ub och m3sk revideras? - En förstudie m3f ub m3sk Sven A Svensson Skogsstyrelsen juni 2010 Författare Sven A Svensson Fotografer Lars Björklund, SDC,

Läs mer

Skogsstyrelsens erfarenheter kring samarbetsnätverk i landskapet

Skogsstyrelsens erfarenheter kring samarbetsnätverk i landskapet RAPPORT 9 2009 Skogsstyrelsens erfarenheter kring samarbetsnätverk i landskapet Simon Jonegård Skogsstyrelsen november 2009 Författare Simon Jonegård Projektägare Michael Norén Projektledare Tove Thomasson

Läs mer

Rapport 7 2014. Förstudie Artskydd i skogen Slutrapport. Eva Amnéus Mattisson, Naturvårdsverket Tove Thomasson, Skogsstyrelsen

Rapport 7 2014. Förstudie Artskydd i skogen Slutrapport. Eva Amnéus Mattisson, Naturvårdsverket Tove Thomasson, Skogsstyrelsen Rapport 7 2014 Förstudie Artskydd i skogen Slutrapport Eva Amnéus Mattisson, Naturvårdsverket Tove Thomasson, Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen, December 2014 Författare Eva Amnéus Mattisson, Naturvårdsverket

Läs mer

Frihet utan ansvar. en ny praxis i den svenska skogen?

Frihet utan ansvar. en ny praxis i den svenska skogen? Frihet utan ansvar en ny praxis i den svenska skogen? Inledning Under en lång tid har välskötta skogar, en framgångsrik skogsindustriell utveckling och våra medlemmars arbete bidragit till välstånd och

Läs mer

Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år

Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Contortatall 15-20 år Tall 10 år Först en trailer SKA 15 (Skogliga konsekvensanalyser 2015) SKA 15 beskriver skogens utveckling

Läs mer

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11

Läs mer

Naturskydd och skogligt genbevarande

Naturskydd och skogligt genbevarande RAPPORT 11 2004 Naturskydd och skogligt genbevarande Alexandra Frank, Jonas Bergquist Skogsstyrelsen juli 2004 Författare Alexandra Frank, Skogsstyrelsen Jonas Bergquist, Skogsstyrelsen Fotograf Rune Ahlander

Läs mer

Ny kapitelindelning behövs för ökad transparens

Ny kapitelindelning behövs för ökad transparens 1(7) SLU.dha.2013.5.5 65. ArtDatabanken Lena Tranvik YTTRANDE 2013-05-30 Skogsstyrelsen 551 83 Jönköping Yttrande om Skogsstyrelsens remiss 2011/3281 2011/3281: Kravspecifikation för hänsynsuppföljning

Läs mer

GROT är ett biobränsle

GROT är ett biobränsle GROT-uttag? GROT är ett biobränsle Biobränsle = ett bränsle där biomassa är utgångsmaterial Hit räknas bl a: Trädbränslen: trä eller trädelar som inte omvandlats kemiskt, ex skogsbränslen, rivningsvirke,

Läs mer

Kostnader och intäkter i det storskaliga skogsbruket 2014 JO0307

Kostnader och intäkter i det storskaliga skogsbruket 2014 JO0307 Enheten för Skogspolicy och Analys 2015-07-06 1(8) Kostnader och intäkter i det storskaliga skogsbruket 2014 JO0307 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt

Läs mer

Förslag/uppslag till examensarbeten

Förslag/uppslag till examensarbeten Datum 2016-02-02 1(9) Förslag/uppslag till examensarbeten Förslagen utvecklas vid behov i samråd med det distrikt där examensarbetet kommer att utföras. Gudrunhyggen och vilt Den goda fodertillgången som

Läs mer

Sammanställning av tillgångar, produktion och förbrukning av trädbränslen

Sammanställning av tillgångar, produktion och förbrukning av trädbränslen Nr 370 1997 Sammanställning av tillgångar, produktion och förbrukning av trädbränslen Staffan Mattsson SkogForsk, Glunten, 751 83 UPPSALA Tel: 018-18 85 00 Fax: 018-18 86 00 skogforsk@skogforsk.se http://www.skogforsk.se

Läs mer

Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder.

Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder. Miljömålet Levande skogar Skogens och skogsmar kens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biolo giska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden vär nas. Sist i

Läs mer

Att levandegöra förändringar i det svenska skogslandskapet

Att levandegöra förändringar i det svenska skogslandskapet Att levandegöra förändringar i det svenska skogslandskapet Data, analyser och produkter för olika målgrupper baserat på Riksskogstaxeringen Anna-Lena Axelsson Skoglig resurshushållning SLU, Umeå Historiska

Läs mer

Storskogsbrukets kostnader 2013 JO0307

Storskogsbrukets kostnader 2013 JO0307 Enheten för Skogspolicy och Analys 2014-08-14 1(8) Storskogsbrukets kostnader 2013 JO0307 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.

Läs mer

Storskogsbrukets kostnader 2003

Storskogsbrukets kostnader 2003 Storskogsbrukets kostnader 2003 JO0307 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Jord- och skogsbruk, fiske A.2 Statistikområde Produktion i skogsbruk A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik

Läs mer

Myllrande Våtmarker RAPPORT Förslag till nationell uppföljning av delmålet om byggande av skogsbilvägar över värdefulla våtmarker

Myllrande Våtmarker RAPPORT Förslag till nationell uppföljning av delmålet om byggande av skogsbilvägar över värdefulla våtmarker RAPPORT 3 2006 Myllrande Våtmarker - Förslag till nationell uppföljning av delmålet om byggande av skogsbilvägar över värdefulla våtmarker Catharina Dolk Fröjd, Anders Lundström, Henrik Sporrong, Karin

Läs mer

Skogsstyrelsens författningssamling

Skogsstyrelsens författningssamling Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken avseende skogsbruksåtgärder beslutade den

Läs mer

Skogsstyrelsens författningssamling

Skogsstyrelsens författningssamling Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ändring i skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS 1993:2) till 10, 14, och 30 skogsvårdslagen

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Frihet under ansvar - Den svenska skogsbruksmodellen. Tomas Thuresson, Pöyry Management Consulting

Frihet under ansvar - Den svenska skogsbruksmodellen. Tomas Thuresson, Pöyry Management Consulting Frihet under ansvar - Den svenska skogsbruksmodellen Tomas Thuresson, Pöyry Management Consulting 1993 års skogspolitik byggde på Frihet under ansvar o 1993 års skogspolitik innebar avreglering jämfört

Läs mer

ARBETSRAPPORT. Uppföljning och effektivisering av naturhänsyn hänsynsytor vid slutavverkning ONOMIAV V ETT FORSKNINGSPROJEKT

ARBETSRAPPORT. Uppföljning och effektivisering av naturhänsyn hänsynsytor vid slutavverkning ONOMIAV V ETT FORSKNINGSPROJEKT ARBETSRAPPORT FRÅN SKOGFORSK NR 545 2003 Så här kan ett hygge med hänsynsytor se ut. Kantzoner är sparade mot myr och vattendrag. Skog har lämnats uppe på den produktiva hällmarken. Fristående trädgrupper

Läs mer

Gran i Götaland en historisk exposé med hjälp av statistik från Riksskogstaxeringen

Gran i Götaland en historisk exposé med hjälp av statistik från Riksskogstaxeringen Gran i Götaland en historisk exposé med hjälp av statistik från Riksskogstaxeringen Urban Nilsson och Pelle Gemmel Virkesförrådets utveckling från 1923 till 23 Virkesförrådet i Götaland har ökat dramatisk

Läs mer

Skogsbruksplan. Norrbottens län

Skogsbruksplan. Norrbottens län Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Kuivakangas 2:9 Övertorneå Övertorneå Norrbottens län Inventeringstidpunkt Planen avser tiden Framskriven t.o.m. 214-1-21 214-1-21-225-1-1 215-1-1 Sammanställning

Läs mer

Skogsbruksplan. Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare.

Skogsbruksplan. Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län Ägare Bergvik Skog Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman Juni 2012 2012-2021 Falu

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Näsbyn 5:18. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av

Skogsbruksplan. Planens namn Näsbyn 5:18. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Skogsbruksplan Planens namn Näsbyn 5:18 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2016-2025 20160530 Niemi Skogskonsult AB Ägarförhållanden Ägare, 100 % Referenskoordinat (WGS84)

Läs mer

Skogsstrategi Arvika kommun

Skogsstrategi Arvika kommun Skogsstrategi Arvika kommun Skogsstrategi för Arvika kommun Arvika kommuns skogsinnehav ska skötas med målsättningen att ha en hög och uthållig avkastning. Skogsbruket ska ta stor hänsyn till skogarnas

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

Skogsbrukets kostnader 2010

Skogsbrukets kostnader 2010 Rapport 2010:10 Skogsbrukets kostnader 2010 Norra, mellersta och södra Sverige Anders Bogghed L A N T M Ä T E R I E T Rapport 2010:10 Copyright 2010-08-09 Författare Anders Bogghed Totalt antal sidor 49

Läs mer

Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län

Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län I arbetsgruppen för att ta fram ett nytt åtgärdsprogram för miljömålet Levande skogar i Gävleborgs län har följande deltagare medverkat. Jonas Geholm

Läs mer

Skogsbruksplan. Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare

Skogsbruksplan. Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2015-08-14 2015-2024 Per- Anders Arvidsson

Läs mer

Naturvärden i nordvästra Sverige

Naturvärden i nordvästra Sverige Naturvärden i nordvästra Sverige Området nordvästra Sverige Fjällnära skog Detaljbild över området Analys Jämförelse av uppgifter mellan nordvästra Sverige och övriga landet Gammal skog 120% Beståndsålder

Läs mer

Skogsbruksplan. Viggen Dalby Torsby Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Gunnel Dunger

Skogsbruksplan. Viggen Dalby Torsby Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Gunnel Dunger Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Viggen Dalby Torsby Värmlands län Ägare Gunnel Dunger Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2013 dec. 2014-2023 Miltander, Nygren Sammanställning

Läs mer

Uttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län

Uttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län Uttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län Delrapport inom projektet Samverkan för utveckling och förädling av regionens outnyttjade skogsresurser Sundsvall, december 2006 Sören Hägg, Skogsstyrelsen

Läs mer

Åtgärdsstatistik storskaligt skogsbruk 2014 JO0301

Åtgärdsstatistik storskaligt skogsbruk 2014 JO0301 Enheten för Policy och Analys 2015-07-02 1(8) Åtgärdsstatistik storskaligt skogsbruk 2014 JO0301 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och

Läs mer

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen PEFC Skogscertifiering Vi tar ansvar i skogen Det är en bra känsla att vara certifierad, dels miljömässigt för att det känns bra i hjärtat, men också ekonomiskt för att vi får mer betalt för virket. BIRGITTA

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SKOGSVÄRDERING

RIKTLINJER FÖR SKOGSVÄRDERING L A N T M Ä T E R I E T PM BESTÅNDSMETODEN Till Användare av Beståndsmetoden 2012-02-01 Dnr 400-2012/504 RIKTLINJER FÖR SKOGSVÄRDERING 1 VÄRDERINGSMETOD Riktlinjerna avser värdering enligt Beståndsmetoden

Läs mer

Gödsling gör att din skog växer bättre

Gödsling gör att din skog växer bättre Skogsgödsling Skogsgödsling är ett mycket effektivt sätt att öka skogens tillväxt. Produktionen ökar och blir mer lönsam, dessutom binder skogen koldioxid när den växer vilket ger positiva miljö- och klimateffekter.

Läs mer

Skogsbruksplan. Stig Rönnqvist mfl Pastorsvägen 20 90362 UMEÅ. 2008-04-20 2008-2017 Töre Sbs

Skogsbruksplan. Stig Rönnqvist mfl Pastorsvägen 20 90362 UMEÅ. 2008-04-20 2008-2017 Töre Sbs Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Nikkala 1:2, 1:20, 1:58 Nedertorneå-Haparanda Haparanda Norrbottens län Ägare Adress Stig Rönnqvist mfl Pastorsvägen 20 90362 UMEÅ Upprättad år Planen avser

Läs mer

Frågor för klimatanpassning i skogsbruket

Frågor för klimatanpassning i skogsbruket Frågor för klimatanpassning i skogsbruket Carina Keskitalo Professor i statsvetenskap, institutionen för geografi och ekonomisk historia, Umeå universitet, 901 87 Umeå. Tfn 090-786 50 80. Email Carina.Keskitalo@geography.umu.se

Läs mer

Rundvirkespriser 2013 JO0303

Rundvirkespriser 2013 JO0303 Enheten för Policy och Analys 2014-04-22 1(8) Rundvirkespriser 2013 JO0303 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas

Läs mer

Lager av massaved och massaflis 2002

Lager av massaved och massaflis 2002 Lager av massaved och massaflis 2002 JO0306 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Jord- och skogsbruk, fiske A.2 Statistikområde Produktionen i skogsbruket A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella

Läs mer

Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012

Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012 Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012 Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012... 1 Bakgrund... 3 SFV:s skogsbruk... 3 Skogsskötsel... 4 Avverkningsnivå... 4 Skogsmarkens läge... 4 Ägoslagsfördelning...

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07 Skogsbruksplan Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-09-07 Thomas Johansson Lat: 57 26' 24.95" N

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten Arealer Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark hektar 134,7 1,4 10 1 % 89 1 7 1 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 2,5 2 Övrig areal 0,7 0 Summa landareal

Läs mer

SKOGSBRUKSPLAN. Flasbjörke 11

SKOGSBRUKSPLAN. Flasbjörke 11 SKOGSBRUKSPLAN Flasbjörke 11 Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark 2 0,0 0,1 7 20 0 1 71 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 0,0

Läs mer

Johan J Möller, Lennart Moberg 2007-11-23. Preliminärt första utkast. Stambank VMF Syd VMR 1-99 & VMR 1-07

Johan J Möller, Lennart Moberg 2007-11-23. Preliminärt första utkast. Stambank VMF Syd VMR 1-99 & VMR 1-07 Johan J Möller, Lennart Moberg 2007-11-23 Preliminärt första utkast Stambank VMF Syd VMR 1-99 & VMR 1-07 Innehåll Målformulering...3 Bakgrund...3 Syfte...3 Material & Metod...4 Regionsindelning...4 Diameterfördelning...6

Läs mer

Skogsbruksplan. Församling. Dalarnas län

Skogsbruksplan. Församling. Dalarnas län Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bengtsarvet S: Mora Mora Dalarnas län Inventeringstidpunkt Planen avser tiden Framskriven t.o.m. 0-09-0 0-09-0-0-09-0 0-09-0 Sammanställning över fastigheten

Läs mer

Skoglig statistik för branden i Västmanland

Skoglig statistik för branden i Västmanland Skoglig statistik för branden i Västmanland 2014-12-12 Sammanfattning Ägarfördelning Areal per ägarkategori (angivna enligt Skogsstatistisk årsbok) inom brandområdet 2014-07-31 enligt Skogsstyrelsens beräkningar.

Läs mer

SKOGSPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SKOGSPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SKOGSPRODUKTION Ämnet skogsproduktion behandlar produktion av olika typer av virkesråvaror med hänsyn till skogens produktionsförmåga och en hållbar utveckling för skogen. Det behandlar också anläggning

Läs mer

Investeringskalkyler, föryngring

Investeringskalkyler, föryngring Investeringskalkyler, föryngring En investeringskalkyl görs för att beräkna lönsamheten av en investering i t.ex. en maskin eller en åtgärd. Föryngringskostnaden betraktas ofta som en investering som ger

Läs mer

Skog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring

Skog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring Skog till nytta för alla Skogsbränslegallring Biobränslen och kretsloppet Biobränsle från skogen är ett viktigt inslag i ett kretsloppsanpassat samhälle. Men för att inte uttagen ska försämra skogsmarkens

Läs mer

Lönsammare skogsbruk utan slutavverkningar

Lönsammare skogsbruk utan slutavverkningar Lönsammare skogsbruk utan slutavverkningar Kalkylen avser att besvara: Hur får man högsta nuvärde med kontinuerligt skogsbruk? Hur högt är detta nuvärde i relation till vad man får vid skogsbruk med slutavverkningar?

Läs mer

Skogsstyrelsens arbete efter stormen Gudrun och Per - Seminarium i Ås 2010-02-09 Tema barkborrar

Skogsstyrelsens arbete efter stormen Gudrun och Per - Seminarium i Ås 2010-02-09 Tema barkborrar Skogsstyrelsens arbete efter stormen Gudrun och Per - Seminarium i Ås 2010-02-09 Tema barkborrar Stormar 2005 Stormen Gudrun ca 75 milj. m3sk 2007 Stormen Per ca 16 milj. m3sk 2008 Stormar ca 3 milj. m3sk

Läs mer

Sammanfattning av Allmän Rapport Avseende utvärderingen av: NACKA KOMMUNS SKOGAR Nacka Kommun 131 81 Nacka, Sweden

Sammanfattning av Allmän Rapport Avseende utvärderingen av: NACKA KOMMUNS SKOGAR Nacka Kommun 131 81 Nacka, Sweden Sammanfattning av Allmän Rapport Avseende utvärderingen av: NACKA KOMMUNS SKOGAR Nacka Kommun 131 81 Nacka, Sweden Under SCS Program för Uthålligt Skogsbruk Certifikat Nummer: SCS-FM-00022N Utfärdat Juni

Läs mer

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen ska

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen ska Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2077 av Anders Forsberg m.fl. (SD) Skogen Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den svenska modellen med

Läs mer

Skogsbruksplan. Fastighet Församling Kommun Län. Eksjöhult 1:39 Högstorp Ulrika Linköping Östergötlands län. Ägare

Skogsbruksplan. Fastighet Församling Kommun Län. Eksjöhult 1:39 Högstorp Ulrika Linköping Östergötlands län. Ägare Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Eksjöhult 1:39 Högstorp Ulrika Linköping Östergötlands län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2014-06-11 2014-2023 Ulf Bergqvist Sammanställning

Läs mer

Stabil prisutveckling för skog i norra Sverige

Stabil prisutveckling för skog i norra Sverige Pressmeddelande 030828 Ny statistik från LRF Konsult Skogsbyrån: Stabil prisutveckling för skog i norra Sverige Priserna för skogsfastigheter i Västernorrlands län och Norrbottens och Västerbottens kustland

Läs mer

13 Redovisning per län

13 Redovisning per län 13 Redovisning per län 203 Statliga fastighetsförvaltare Skogsmark per län SOU 2002:40 204 SOU 2002:40 Statliga fastighetsförvaltare Skogsmark per län 205 Statliga fastighetsförvaltare Skogsmark per län

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten er Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark Väg och kraftledning Övrig areal landareal vatten hektar 1, 7, 8, 11,8 88,2 22 77 143 3 6 Medeltal Naturvårdsvolym

Läs mer

Skördetid i skogen. Föryngringsavverkning

Skördetid i skogen. Föryngringsavverkning Skördetid i skogen. Föryngringsavverkning Föryngringsavverkning skördetid i skogen Föryngringsavverkning är den åtgärd som ger de största intäkterna från skogsbruket. Det är nu du skördar de värden som

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Skogspolicy Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunfullmäktige Miljö & Teknik Antagen 2011-05-09, Kf 80/2011 Ansvar Samhällsbyggnadschef POLICY FÖR KÄVLINGE

Läs mer

Askåterföring till skog några erfarenheter från Sverige

Askåterföring till skog några erfarenheter från Sverige Askåterföring till skog några erfarenheter från Sverige Oslo 2012-03-16 Ulf Sikström, Skogforsk Allt vanligare syner i skogen Av skördad m 3 s: 90 % slutavv. 10 % gallring GROT-skörd: Ca 70000 ha (Bedömning

Läs mer

Skogsbruksplan. Mansheden 3:1 Nederkalix Kalix Norrbottens län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Kjell Johansson & Håkan Hedin

Skogsbruksplan. Mansheden 3:1 Nederkalix Kalix Norrbottens län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Kjell Johansson & Håkan Hedin Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Mansheden 3:1 Nederkalix Kalix Norrbottens län Ägare Kjell Johansson & Håkan Hedin Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2005-06-15 2011-2020 Töre

Läs mer

Biobränslehantering från ris till flis

Biobränslehantering från ris till flis Biobränslehantering från ris till flis Var och när skogsbränsle kan tas ut Innan biobränsle bestående av hela träd eller grenar och toppar tas ut är det viktigt att bedöma om uttaget överhuvudtaget är

Läs mer

Fallstudie: Linköpings kommun. Trakthyggesbruk eller kontinuitetsskogsbruk? Arbetsgång. Kommunens frågeställning. Målformulering.

Fallstudie: Linköpings kommun. Trakthyggesbruk eller kontinuitetsskogsbruk? Arbetsgång. Kommunens frågeställning. Målformulering. Trakthyggesbruk eller kontinuitetsskogsbruk? En fallstudie av Linköpings kommun Eva-Maria Nordström, Hampus Holmström & Karin Öhman Institutionen för skoglig resurshushållning Sveriges lantbruksuniversitet

Läs mer

Skogsvä rderi ng. Ekeby Mangsarve 1:4 rnft. f SKOGSSTVRELSEN

Skogsvä rderi ng. Ekeby Mangsarve 1:4 rnft. f SKOGSSTVRELSEN Skogsvä rderi ng Ekeby Mangsarve 1:4 rnft f SKOGSSTVRELSEN Datum SKOGSSTYRELSEN 2014-10-16 Värdeuttåtande Skogsstyrelsen Gotlands distrikt har på uppdrag av Berndt Magne värderat skogsmarken på Ekeby Mangsarve

Läs mer

SCA Skog. Skogsriket

SCA Skog. Skogsriket SCA Skog Skogsriket 20131127 Morgen Yngvesson SCA Skog AB 2013-12-19 SCA Skog 2 Varför Dialogprojekt En genomgående synpunkt som framkommit i den här dialogen om orsaker är att Skogsbruket och Skogsstyrelsen

Läs mer

Tiden rinner, skogen försvinner. En studie över vad som har hänt med de biologiskt värdefulla skogarna inom Umeå kommun sedan de kartlades 1992

Tiden rinner, skogen försvinner. En studie över vad som har hänt med de biologiskt värdefulla skogarna inom Umeå kommun sedan de kartlades 1992 Tiden rinner, skogen försvinner En studie över vad som har hänt med de biologiskt värdefulla skogarna inom Umeå kommun sedan de kartlades 1992 Omslagsfoton Hössjöberget avverkat av Holmen 2002 Bjännberget

Läs mer

Näringsförluster från svenskt skogsbruk begränsad åtgärdspotential i ett havsperspektiv. Göran Örlander Södra Skog

Näringsförluster från svenskt skogsbruk begränsad åtgärdspotential i ett havsperspektiv. Göran Örlander Södra Skog Näringsförluster från svenskt skogsbruk begränsad åtgärdspotential i ett havsperspektiv Göran Örlander Södra Skog Örlander, Nilsson och Hällgren 1996: Industriell verksamhet Massabruk: Mönsterås, Mörrum

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

Konkurrensen om skoglig råvara Nolia. 2013-11-12 Fredrik Forsén

Konkurrensen om skoglig råvara Nolia. 2013-11-12 Fredrik Forsén Konkurrensen om skoglig råvara Nolia 2013-11-12 Fredrik Forsén 1 VEDFÖRSÖRJNING OCH BRUK Vedförsörjning! Totalt behov 10 M m 3 fub! Import 1.4 M m 3 fub! 0.4 M m 3 fub barrved! 1 M m 3 fub lövved Köp och

Läs mer

Minnesanteckningar Uppstartsseminarium Skogens kulturarv fokus på fossil åker. Länsstyrelsen i Jönköpings län

Minnesanteckningar Uppstartsseminarium Skogens kulturarv fokus på fossil åker. Länsstyrelsen i Jönköpings län 1 (1) Minnesanteckningar Uppstartsseminarium 2012-05-02 Skogens kulturarv fokus på fossil åker Deltagare: Jenny Ameziane Tomas Areslätt Peter Ask Tony Axelsson Hasse Bengtsson Markus Boxe Ann-Cathrine

Läs mer

SKOGS BAROMETERN. Analys av en undersökning om skogsägarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen

SKOGS BAROMETERN. Analys av en undersökning om skogsägarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen SKOGS BAROMETERN Analys av en undersökning om skogsägarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen 23 Skogsbarometern 23 i korthet Enligt de tillfrågade skogsägarna väntar ljusare tider för sågtimret

Läs mer

Naturvärdesinventering Hybbelberget, Ljusdal kommun

Naturvärdesinventering Hybbelberget, Ljusdal kommun Naturvärdesinventering Hybbelberget, Ljusdal kommun Skogsstyrelsen november 2011. Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen - en lokalt förankrad myndighet med uppdragsverksamhet. Vi leder utvecklingen i skogen för

Läs mer

Rundvirkespriser 2014 JO0303

Rundvirkespriser 2014 JO0303 Enheten för Policy och Analys 2015-08-20 1(8) Rundvirkespriser 2014 JO0303 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas

Läs mer

Vad säger rödlistan om utvecklingen för skogens arter? Anders Dahlberg ArtDatabanken

Vad säger rödlistan om utvecklingen för skogens arter? Anders Dahlberg ArtDatabanken Vad säger rödlistan om utvecklingen för skogens arter? Anders Dahlberg ArtDatabanken Skilda världar Detta säger rödlistan om tillståndet i skogen ca 30 000 skogslevande arter i Sverige Inte bedömda ca

Läs mer

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Bo Karlsson, Skogforsk, Sverige Oljekommissionen 2006 Kommissionen föreslår: att skogens tillväxt ökas långsiktigt med 15-20

Läs mer

SKOGS BAROMETERN. Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen

SKOGS BAROMETERN. Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen SKOGS BAROMETERN 2015 Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen Lönsamheten allt viktigare för skogsägaren Skogsbarometern är en årlig undersökning som utförs av Swedbank och sparbankerna

Läs mer

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Vill du få ett kvitto på att du har ett miljöanpassat skogsbruk? Vill du också kunna visa att ditt skogsbruk tar social hänsyn och är långsiktigt ekonomiskt?

Läs mer

Den svenska modellen för brukande av skog - definitioner, motbilder, framtider. Anna Sténs Idé- och samhällsstudier, Umeå Universitet

Den svenska modellen för brukande av skog - definitioner, motbilder, framtider. Anna Sténs Idé- och samhällsstudier, Umeå Universitet Den svenska modellen för brukande av skog - definitioner, motbilder, framtider Anna Sténs Idé- och samhällsstudier, Umeå Universitet 1 Frågeställningar: 1.Hur har olika aktörer definierat den svenska modellen

Läs mer

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen LifeELMIAS och klimatet Ola Runfors, Skogsstyrelsen Klimatproblematiken Växthuseffekten In: Kortvågig strålning (ljus) Växthusgaser (koldioxid, metan, lustgas, vattenånga) Ut: Långvågig värmestrålning

Läs mer

Underlagsrapport. Bara naturlig försurning. Lunds Agenda 21

Underlagsrapport. Bara naturlig försurning. Lunds Agenda 21 Underlagsrapport Bara naturlig försurning Lunds Agenda 21 Rapport över miljötillståndet i Lunds kommun hösten 2002 1 Denna rapport är framtagen av Miljöstrategiska enheten vid Kommunkontoret, Lunds kommun.

Läs mer

Effektivare skogsbränslesystem

Effektivare skogsbränslesystem Effektivare skogsbränslesystem Volym, kvaliteter och kostnader för framtidens skogsbränslen Bränsleprogrammet konferens 8 februari 2011 Skogforsk, Rolf Björheden Svenskt skogsbruk en del av energisektorn

Läs mer

Skogsfastighet i Alvik

Skogsfastighet i Alvik Skogsfastighet i Alvik Fin och välskött skogsfastighet i tre skiften. Skogar med bra åldersfördelning och både gallrings- och slutavverkningsmöjligheter. Areal och skogsuppgifter 95 hektar produktiv skogsmark

Läs mer

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring Gallring är en mycket viktig åtgärd i din skog. Genom att ta ut svaga och skadade träd och koncentrera tillväxten till de mest kvalitativa

Läs mer

Löv och Naturvård - En blandad historia i tid och rum

Löv och Naturvård - En blandad historia i tid och rum Löv och Naturvård - En blandad historia i tid och rum Olof Widenfalk Fotografier: Lina Widenfalk (Greensway) Upplägg Historik löv i skogen Lövinblandning - Fördelar och naturvårdsnytta Lövet i landskapet

Läs mer

Belägenhet Fastighetsbeståndet består av 17 fastigheter som är belägna nära Tallinn.

Belägenhet Fastighetsbeståndet består av 17 fastigheter som är belägna nära Tallinn. ESTLAND, 291 hektar Euroforest AB (publ) säljer en portfölj om totalt 17 fastigheter och 291 hektar mark varav merparten skogsmark. Fastigheternas uppskattade virkesförråd uppgår till ca 28 000 m3f varav

Läs mer

Anmälan för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken

Anmälan för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken Anmälan för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken 1(6) Mottagare Skogsstyrelsen Samrådsanmälan Box 7 351 03 Växjö Enligt 12 kap 6 miljöbalken ska skogsbruksåtgärder som kan komma att väsentligt ändra naturmiljön

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten Arealer hektar Produktiv skogsmark 165,3 83 Myr/kärr/mosse 16,7 8 Berg/Hällmark 9,9 5 Inäga/åker 6,6 3 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 2,6

Läs mer

Avverkning 2008 JO0312

Avverkning 2008 JO0312 Analysenheten 2008-02-18 1(6) Avverkning 2008 JO0312 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna

En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna 24 Statens fastighetsverk förvaltar cirka en miljon hektar skog i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland. Skogen ska brukas så att påverkan på rennäringens

Läs mer

Skogsstyrelsen och vatten. Daniel Palm, Johan Baudou

Skogsstyrelsen och vatten. Daniel Palm, Johan Baudou Skogsstyrelsen och vatten Daniel Palm, Johan Baudou Aktuell statistik Problem (Skogsstyrelsen) Skogsstyrelsens arbete Andel av avverkad areal där transport över vattendrag förekommer % 45 40 35 30 25 20

Läs mer

Policy för hållbart skogsbruk

Policy för hållbart skogsbruk 1(6) 1(6) Policy för hållbart skogsbruk Bergvik Skogs affärsidé bygger på brukande av skog. Långsiktigt hållbara avverkningsnivåer tas av Bergvik Skog fram genom avverkningsberäkningar. Beräkningarna tar

Läs mer

- Utgångspunkten för skogsproduktion måste vara att denna bedrivs inom ekosystemets ramar.

- Utgångspunkten för skogsproduktion måste vara att denna bedrivs inom ekosystemets ramar. Vårt Dnr: Till Skogsstyrelsen Jönköping Stockholm 2015-04-13 Kunskapsplattform för skogsproduktion Naturskyddsföreningens remissvar Sammanfattning av Naturskyddsföreningens synpunkter Föreningen anser

Läs mer

Nyckelbiotoper. unika skogsområden

Nyckelbiotoper. unika skogsområden unika skogsområden @ Skogsstyrelsen, 2007 Grafisk form Annika Fong Ekstrand Fotografer Michael Ekstrand sid 4 Svante Hultengren Sid 11 Johan Nitare övriga Repro Scannerteknik AB, Motala Förlag Skogsstyrelsen

Läs mer