Om virkesförrådets utveckling och dess påverkan på skogsbrukets lönsamhet under perioden

Transkript

1 RAPPORT Om virkesförrådets utveckling och dess påverkan på skogsbrukets lönsamhet under perioden Göran Örlander

2 Skogsstyrelsen juni 2004 Författare Göran Örlander,Växjö Universitet Papper brilliant copy Tryck JV, Jönköping Upplaga 150 ex ISSN BEST NR 1674 Skogsstyrelsens förlag Jönköping

3 Innehåll Förord...1 Introduktion...2 Material och Metoder...4 Resultat...6 Diskussion och slutsatser...8 Referenser...9

4 RAPPORT NR 10/2004 Förord En god lönsamhet i skogsbruket är nödvändig om de skogspolitiska målen och de skogsrelaterade miljömålen ska kunna nås. Skogsstyrelsen publicerar löpande uppgifter som belyser lönsamheten. De speglar skogsbrukets netto per avverkad kubikmeter. Göran Örlander, tidigare skogsskötselchef på Skogsstyrelsen och nu verksam vid Växjö universitet och Södra skogsägarna, vidgar i denna rapport på ett intressant sätt synen på lönsamheten. Han analyserar nettot per föryngringsavverkad hektar och pekar på skogstillståndets stora betydelse för lönsamheten. Den uppvisar då en betydligt gynnsammare utveckling under de senaste 20 åren än om man räknar med nettot per avverkad kubikmeter. Analysen är gjord med hjälp av övergripande data. Då skogstillståndet har en så stor betydelse för skogsbrukets ekonomi vore det intressant om en fördjupad och mer detaljerad studie kunde göras i detta ämne. En sådan studie kan också ge säkrare kvantitativa resultat. Det är min förhoppning att en sådan studie kan genomföras i en nära framtid. Jönköping i mars 2004 Magnus Fridh 1

5 RAPPORT NR 10/2004 Introduktion Prisutvecklingen på timmer och massaved har visat en neråtgående trend under senare år. Detta blir speciellt tydligt om man tittar på en längre tidsserie, t.ex. från 1980 och framåt. Under denna period har virkespriset uttryckt i fast värde minskat med ca 2 % per år (Figur 1). Massavedspriset var år 2002 i genomsnitt 226 kr/m 3 fub för gran enligt Skogsstyrelsens statistik (Skogsstyrelsen 2003). Priset år 1980 var ca 400 kr m 3 fub i 2002 års värde. Trenden för sågtimmer av gran har varit ungefär lika negativ för massaved som för timmer (Figur 1) Ser man enbart på 1990-talet har däremot priset legat relativt stilla (Brunberg 2003), detta främst som en följd av den starka prisnedgången i början på decenniet. 800 SEK/m3 fub Gran, sågtimmer Gran, massaved Figur 1. Svenska timmer- och massavedspriser, gran. (SEK/m 3 fub) års prisnivå. Data från Skogsstyrelsen (2003). En prisnedgång på virke är givetvis ett problem för skogsbrukets lönsamhet och därmed bl.a. skogsvårdens intensitet (Skogsstyrelsen 2001). Det i reala mått sjunkande virkespriset har delvis kompenserats av en ökad produktivitet i avverkningsarbetet såväl i gallring som i slutavverkning (Brunberg 2003). Mellan 1992 och 2002 sjönk den genomsnittliga avverkningskostnaden, i fast penningvärde, vid föryngringsavverkning med ca 30 %. Produktiviteten i skogsvårdsarbetet har dock inte visat samma gynnsamma utveckling som avverkningskostnaderna. Trots detta har de totala kostnaderna minskat varför utvecklingen av skogsbrukets rotnetto visar en mindre negativ utveckling än den för virkespriset (Figur 2). I genomsnitt för perioden sjönk rotnettot med ca 1 % per år räknat i 2002 års penningvärde. 2

6 RAPPORT NR 10/ SEK/m3 fpb Figur 2. Genomsnittligt rotnetto (stamvirke) för svenskt skogsbruk (SEK/m 3 fub) års prisnivå. Data från Skogsstyrelsen (2003). Skogstillståndet i Sverige har förbättrats kontinuerligt under det senaste decenniet. Detta har givit i genomsnitt virkesrikare bestånd och en högre tillväxt. Igenomsnitt ökade virkesförrådet med 0,9 % per år och tillväxten med 0,7 % per år under perioden (Skogsstyrelsen 2003). Syftet med föreliggande uppsats var att göra en utvärdering av skogsbrukets avverkningar och ekonomi under perioden 1980 fram till 2002, med beaktande av de förändringar i skogstillståndet som skett under perioden. Anledningen till valet av tidsperiod var att få en tillräckligt lång observationsperiod, samtidigt som data skulle vara lätt tillgängliga. 3

7 RAPPORT NR 10/2004 Material och Metoder I huvudsak användes data som var fritt åtkomliga via Skogsstyrelsen (Skogsstatistisk årsbok 2003), samt material från SUS 2001 (Skogsstyrelsens utvärdering av skogspolitikens effekter). Dessutom användes data presenterade av Riksskogstaxeringen (Skogsdata 2003). Slutligen användes data insamlade internt av SÖDRA Skog beträffande virkesvolym och avverkad areal vid slutavverkningar. I Skogsstyrelsens statistik redovisas avverkningen samlat för alla avverkningsformer. I en separat redovisning (perioden 1988/89 till 1999/2000) finns avverkningen uppdelad på gallring och slutavverkning. Andelen slutavverkning av den totala avverkningen i Sverige var under perioden relativt konstant, med en variation mellan % (Figur 3). I de bearbetningar som gjorts i föreliggande studie har därför slutavverkningens andel av den totala antagits vara 60 %. I Skogsstyrelsen statistik anges inte genomsnittlig slutavverkad volym per ha. Denna beräknades som v= x*0,6/y, där x=årlig totalt avverkad virkesvolym (m3sk) och y=årlig slutavverkningsareal (ha). Genom att multiplicera den avverkade volymen per hektar med det genomsnittliga rotnettot beräknades ett nettovärde per hektar. Det rotnetto som beräknas av Skogsstyrelsen avser all avverkning således inte bara föryngringsavverkning, men ingen korrigering gjordes för detta. I Södras interna statistik rapporteras årligen i föreningens regi slutavverkad virkesvolym, samt en virkesvolym per ha. Statistiken bygger rapporter från de skogsbruksområden som var anslutna till föreningen vid den aktuella tidpunkten. Det geografiska området varierar därför över tiden, och idag omfattar det ungefär Götaland förutom Bohuslän, Dalsland och Gotland. Även Riksskogstaxeringen redovisar årligen slutavverkad volym och areal (Skogsdata 2003). Riksskogstaxeringen har dock problem vid uppskattningen av avverkad volym, vilken systematiskt underskattas (se t.ex. Skogsstyrelsen 2003). Därför har de två ovan beskrivna sätten att skatta avverkad virkesvolym/ha använts i första hand. I vissa fall har en linje anpassats till data. Dessa utjämningsfunktioner är linjära och av formen a=bx+c. Mått anges ibland i skilda sorter i de olika datakällorna. När omvandling gjorts mellan skogskubikmeter (m 3 sk) och fast kubikmeter (m 3 f pb, resp. m 3 f ub) har en faktor på 0,95 resp. 0,83 använts. 4

8 RAPPORT NR 10/ Andel, % Figur 3. Andel (%) av den totalt avverkade volym i Sverige som slutavverkades under perioden Data från Skogsstyrelsen (2003). 5

9 RAPPORT NR 10/2004 Resultat Den i Sverige slutavverkade arealen uppgick till drygt ha/år i början på 1980-talet (Figur 4). Arealen har legat tämligen konstant under perioden, möjligen med en tendens till minskning. Den årliga avverkningen ökade under hela den studerade perioden (Figur 5). Runt 1980 avverkades ca 60 milj. m 3 sk/år i Sverige. År 2002 uppgick motsvarade siffra till 83,5 milj. m 3 sk. Detta motsvarar en genomsnittlig ökning av ca 1,5 % per år ha per år Figur 4. Genomsnittlig årligt slutavverkad areal i Sverige, 1000 ha per år (Skogsdata 2003) 100 Milj. m 3 sk per år Figur 5. Genomsnittlig årlig avverkning I Sverige, milj. m 3 sk/år (Skogsstyrelsen 2003) Anledningen till att en totalt sett större virkesvolym kunde avverkas trots att arealen föryngringsavverkning sjönk var att det genomsnittliga virkesförrådet per hektar för slutavverkningsmogen skog ökade under hela perioden. I genomsnitt ökade den beräknade virkesvolymen per ha med ca 2 % per år (Figur 6). Data från SÖDRA Skog användes för att göra en jämförelse med Skogsstyrelsens riksomfattande statistik. Jämförelsen visade att utvecklingen av virkesförrådet följde ungefär samma trend, men att SÖDRA Skog, som väntat, i genomsnitt avverkade 6

10 RAPPORT NR 10/2004 bestånd med högre virkesförråd jämfört med landet som helhet (Figur 6). Data från Riksskogstaxeringen visade för samma period en lägre virkesvolym per ha, och också en svagare uppåtgående trend (knappt 1 % ökning per år) än vad de andra beräkningsmetoderna gav. Det beräknade rotnettot per ha låg relativt konstant, möjligen med en viss ökning under den undersökta perioden (Figur 7). 400 m 3 sk/ha Hela Sverige SÖDRA Figur 6. Genomsnittlig virkesvolym per ha (m 3 sk/ha) vid föryngringsavverkning, dels för hela Sverige, dels för avverkningar utförda av SÖDRA SEK per ha Figur 7. Genomsnittligt rotnetto (stamvirke) per ha vid slutavverkning för svensk skogsbruk resp. inom SÖDRA:s område (SEK/ha) års prisnivå. 7

11 RAPPORT NR 10/2004 Diskussion och slutsatser Föreliggande studie ska ses som en översikt över skogsbrukets ekonomi där en första analys görs för att väga in förändringar i skogstillståndet. Bland annat lider studien av att en regional uppdelning inte kunnat göras. Vidare har även andra förenklingar gjorts. Ett exempel är att Skogsstyrelsens beräknade rotnetto som avser all avverkning använts för skattning av ekonomin i föryngringsavverkningar. Därigenom har rotnettot för föryngringsavverkningar underskattats. Anledningen till att tidsperioden studerades var för att få en tillräckligt lång observationsperiod, samtidigt som data skulle vara lätt tillgängliga. Trots ovan nämnda begränsningar ger dock studien sannolikt en god bild av utvecklingen av svenskt skogsbruks ekonomi de senaste decennierna. Den slutsats som dras av analysen är att avkastningen från slutavverkningarna har kunnat upprätthållas under perioden trots betydande minskningar av virkespriset. En viktig anledning till detta är den betydande rationalisering som skett av avverkningsarbetet med sjunkande kostnader till följd (Brunberg 2003). Denna studie visar att den förbättring av skogstillståndet som skett under de senaste decennierna på ett väsentligt sätt bidragit till att upprätthålla skogsbrukets lönsamhet. Om samma virkesvolymer per hektar avverkats idag som i början på 1980-talet skulle avkastningen vid slutavverkning sannolikt ha minskat med ca 1 % per år, och avkastningen per ha idag vara drygt 20 % lägre. Således visar studien på skogsskötselns stora betydelse för skogsbrukets ekonomi. Vidare visar den på vikten av att sköta skogen på ett sådant sätt att avkastningen ökar, så att virkesuttagen totalt och per hektar kan ökas. Om man tittar närmare på riksskogstaxeringens data finner man att virkesförrådet i slutavverkningsskog (D1 och D2) ökat med ca 1,4 % per år, dvs. något mindre än den beräknade ökningen av föryngringsavverkningarna. Anledningen till detta kan vara flera, t.ex. att fördelningen av avverkningarna regionalt och bland skogsägare kan ha förändrats. Den kan också bero på den gängse standard som fanns på 1980-talet att först prioritera avverkning av gles skog varför föryngringsavverkningarna av detta skäl hade lågt virkesförråd under denna period. Eftersom skogsskötseln och förändringar i skogstillståndet har en så stor betydelse för skogsbrukets ekonomi vore det intressant om en fördjupad och mer detaljerad studie kunde göras i detta ämne. 8

12 RAPPORT NR 10/2004 Referenser Brunberg, Skogsbrukets kostnader och intäkter Skogforsk resultat 2003, 11: 1-4. Skogsdata Institutionen för skoglig resurshushållning och geomatik, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Riksskogstaxeringen, Umeå. Skogsstyrelsen Skogsvårdsorganisationens Utvärdering av Skogspolitikens effekter - SUS 2001, Skogsstyrelsen, meddelande 2002:01. Skogsstyrelsen Skogsstatistisk årsbok. Skogsstyrelsen. 9

13 Av Skogsstyrelsen publicerade Rapporter: 1985 Utvärdering av ÖSI-effekter mm 1985:1 Samordnad publicering vid skogsstyrelsen 1985:2 Beskärning i tallfröplantager 1986:1 Bilvägslagrat virke :1 Skogs- och naturvårdsservice inom skogsvårdsorganisationen 1988:1 Mallar för ståndortsbonitering; Lathund för 18 län i södra Sverige 1988:2 Grusanalys i fält 1988:3 Björken i blickpunkten 1989:1 Dokumentation Storkonferensen :2 Bok, ek och ask inom svenskt skogsbruk och skogsindustri 1990:1 Teknik vid skogsmarkskalkning 1991:1 Tätortsnära skogsbruk 1991:2 ÖSI; utvärdering av effekter mm 1991:3 Utboträffar; utvärdering 1991:4 Skogsskador i Sverige :5 Contortarapporten 1991:6 Participation in the design of a system to assess Environmental Consideration in forestry a Case study of the GREENERY project 1992:1 Allmän Skogs- och Miljöinventering, ÖSI och NISP 1992:2 Skogsskador i Sverige :3 Aktiva Natur- och Kulturvårdande åtgärder i skogsbruket 1992:4 Utvärdering av studiekampanjen Rikare Skog 1993:1 Skoglig geologi 1993:2 Organisationens Dolda Resurs 1993:3 Skogsskador i Sverige :4 Av böcker om skog får man aldrig nog, eller? 1993:5 Nyckelbiotoper i skogarna vid våra sydligaste fjäll 1993:6 Skogsmarkskalkning Resultat från en fyraårig försöksperiod samt förslag till åtgärdsprogram 1993:7 Betespräglad äldre bondeskog från naturvårdssynpunkt 1993:8 Seminarier om Naturhänsyn i gallring i januari :9 Förbättrad sysselsättningsstatistik i skogsbruket arbetsgruppens slutrapport 1994:1 EG/EU och EES-avtalet ur skoglig synvinkel 1994:2 Hur upplever "grönt utbildade kvinnor" sin arbetssituation inom skogsvårdsorganisationen? 1994:3 Renewable Forests - Myth or Reality? 1994:4 Bjursåsprojektet - underlag för landskapsekologisk planering i samband med skogsinventering 1994:5 Historiska kartor - underlag för natur- och kulturmiljövård i skogen 1994:6 Skogsskador i Sverige :7 Skogsskador i Sverige nuläge och förslag till åtgärder 1994:8 Häckfågelinventering i en åkerholme åren :1 Planering av skogsbrukets hänsyn till vatten i ett avrinningsområde i Gävleborg 1995:2 SUMPSKOG ekologi och skötsel 1995:3 Skogsbruk vid vatten 1995:4 Skogsskador i Sverige :5 Långsam alkalinisering av skogsmark 1995:6 Vad kan vi lära av KMV-kampanjen? 1995:7 GROT-uttaget. Pilotundersökning angående uttaget av trädrester på skogsmark 1995:8 The Capercaillie and Forestry. Reports No. 1-2 from the Swedish Field Study :1 Women in Forestry What is their situation? 1996:2 Skogens kvinnor Hur är läget? 1996:3 Landmollusker i jämtländska nyckelbiotoper 1996:4 Förslag till metod för bestämning av prestationstal m.m. vid själverksamhet i småskaligt skogsbruk. 1996:5 Skogsvårdsorganisationens framtidsscenarier 1997:1 Sjövatten som indikator på markförsurning 1997:2 Naturvårdsutbildning (20 poäng) Hur gick det? 1997:3 IR-95 Flygbildsbaserad inventering av skogsskador i sydvästra Sverige :4 Den skogliga genbanken (Del 1 och Del 2) 1997:5 Miljeu96 Rådgivning. Rapport från utvärdering av miljeurådgivningen 1997:6 Effekter av skogsbränsleuttag och askåterföring en litteraturstudie 1997:7 Målgruppsanalys 1997:8 Effekter av tungmetallnedfall på skogslevande landsnäckor (with English Summary: The impact on forest land snails by atmospheric deposition of heavy metals) 1997:9 GIS metodik för kartläggning av markförsurning En pilotstudie i Jönköpings län

14 1998:1 Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) av skogsbränsleuttag, asktillförsel och övrig näringskompensation 1998:2 Studier över skogsbruksåtgärdernas inverkan på snäckfaunans diversitet (with English summary: Studies on the impact by forestry on the mollusc fauna in commercially uses forests in Central Sweden 1998:3 Dalaskog - Pilotprojekt i landskapsanalys 1998:4 Användning av satellitdata hitta avverkad skog och uppskatta lövröjningsbehov 1998:5 Baskatjoner och aciditet i svensk skogsmark - tillstånd och förändringar 1998:6 Övervakning av biologisk mångfald i det brukade skogslandskapet. With a summary in English: Monitoring of biodiversity in managed forests. 1998:7 Marksvampar i kalkbarrskogar och skogsbeten i Gotländska nyckelbiotoper 1998:8 Omgivande skog och skogsbrukets betydelse för fiskfaunan i små skogsbäckar 1999:1 Miljökonsekvensbeskrivning av Skogsstyrelsens förslag till åtgärdsprogram för kalkning och vitalisering 1999:2 Internationella konventioner och andra instrument som behandlar internationella skogsfrågor 1999:3 Målklassificering i Gröna skogsbruksplaner - betydelsen för produktion och ekonomi 1999:4 Scenarier och Analyser i SKA 99 - Förutsättningar 2000:1 Samordnade åtgärder mot försurning av mark och vatten - Underlagsdokument till Nationell plan för kalkning av sjöar och vattendrag 2000:2 Skogliga Konsekvens-Analyser Skogens möjligheter på 2000-talet 2000:3 Ministerkonferens om skydd av Europas skogar - Resolutioner och deklarationer 2000:4 Skogsbruket i den lokala ekonomin 2000:5 Aska från biobränsle 2000:6 Skogsskadeinventering av bok och ek i Sydsverige :1 Landmolluskfaunans ekologi i sump- och myrskogar i mellersta Norrland, med jämförelser beträffande förhållandena i södra Sverige 2001:2 Arealförluster från skogliga avrinningsområden i Västra Götaland 2001:3 The proposals for action submitted by the Intergovernmental Panel on Forests (IPF) and the Intergovernmental Forum on Forests (IFF) - in the Swedish context 2001:4 Resultat från Skogsstyrelsens ekenkät :5 Effekter av kalkning i utströmningsområden med kalkkross 0-3 mm 2001:6 Biobränslen i Söderhamn 2001:7 Entreprenörer i skogsbruket :8A Skogspolitisk historia 2001:8B Skogspolitiken idag - en beskrivning av den politik och övriga faktorer som påverkar skogen och skogsbruket 2001:8C Gröna planer 2001:8D Föryngring av skog 2001:8E Fornlämningar och kulturmiljöer i skogsmark 2001:8F Ännu ej klar 2001:8G Framtidens skog 2001:8H De skogliga aktörerna och skogspolitiken 2001:8I Skogsbilvägar 2001:8J Skogen sociala värden 2001:8K Arbetsmarknadspolitiska åtgärder i skogen 2001:8L Skogsvårdsorganisationens uppdragsverksamhet 2001:8M Skogsbruk och rennäring 2001:8N Ännu ej klar 2001:8O Skador på skog 2001:9 Projekterfarenheter av landskapsanalys i lokal samverkan (LIFE 96 ENV S 367) Uthålligt skogsbruk byggt på landskapsanalys i lokal samverkan 2001:10 Blir ingen rapport 2001:11A Strategier för åtgärder mot markförsurning 2001:11B Markförsurningsprocesser 2001:11C Effekter på biologisk mångfald av markförsurning och motåtgärder 2001:11D Urvalskriterier för bedömning av markförsurning 2001:11E Effekter på kvävedynamiken av markförsurning och motåtgärder 2001:11F Effekter på skogsproduktion av markförsurning och motåtgärder 2001:11G Effekter på tungmetallers och cesiums rörlighet av markförsurning och motåtgärder 2001:11H Ännu ej klar 2001:11I Ännu ej klar 2001:12 Forest Condition of Beech and Oek in southern Sweden :1 Ekskador i Europa 2002:2 Gröna Huset, slutrapport 2002:3 Project experiences of landscape analysis with local participation (LIFE 96 ENV S 367) Local participation in sustaina ble forest management based on landscape analysis 2002:4 Landskapsekologisk planering i Söderhamns kommun 2002:5 Miljöriktig vedeldning - Ett informationsprojekt i Söderhamn 2002:6 White backed woodpecker landscapes and new nature reserves 2002:7 ÄBIN Satellit

15 2002:8 Demonstration of Methods to monitor Sustainable Forestry, Final report Sweden 2002:9 Inventering av frötäktssbestånd av stjälkek, bergek och rödek under Ekdöd, skötsel och naturvård 2002:10 A comparison between National Forest Programmes of some EU-member states 2002:11 Satellitbildsbaserade skattningar av skogliga variabler 2002:12 Skog & Miljö - Miljöbeskrivning av skogsmarken i Söderhamns kommun 2003:1 Övervakning av biologisk mångfald i skogen - En jämförelse av två metoder 2003:2 Fågelfaunan i olika skogsmiljöer - en studie på beståndsnivå 2003:3 Effektivare samråd mellan rennäring och skogsbruk -förbättrad dialog via ett utvecklat samrådsförfarande 2003:4 Projekt Nissadalen - En integrerad strategi för kalkning och askspridning i hela avrinningsområden 2003:5 Projekt Renbruksplan Slutrapport, - ett planeringsverktyg för samebyarna 2003:6 Att mäta skogens biologiska mångfald - möjligheter och hinder för att följa upp skogspolitikens miljömål i Sverige 2003:7 Vilka botaniska naturvärden finns vid torplämningar i norra Uppland? 2003:8 Kalkgranskogar i Sverige och Norge förslag till växtsociologisk klassificering 2003:9 Skogsägare på distans - Utvärdering av SVO:s riktade insatser för utbor 2003:10 The EU enlargement in 2004: analysis of the forestry situation and perspectives in relation to the present EU and Sweden 2004:1 Effektuppföljning skogsmarkskalkning tillväxt och trädvitalitet, :2 Skogliga konsekvensanalyser SKA :3 Natur- och kulturinventeringen i Kronobergs län :4 Naturlig föryngring av tall 2004:5 How Sweden meets the IPF requirements on nfp 2004:6 Synthesis of the model forest concept and its application to Vilhelmina model forest and Barents model forest network 2004:7 Vedlevande arters krav på substrat - sammanställning och analys av arter 2004:8 EU-utvidgningen och skogsindustrin - En analys av skogsindustrins betydelse för de nya medlemsländernas ekonomier 2004:9 Access to the forests for disabled people ej klar 2004:10 Om virkesförrådets utveckling och dess påverkan på skogsbrukets lönsamhet under perioden

16 Av Skogsstyrelsen publicerade Meddelanden: 1985:1 Fem år med en ny skogspolitik 1985:2 Eldning med helved och flis i privatskogsbruket/virkesbalanser :1 Förbrukningen av trädbränsle i s.k. mellanskaliga anläggningar/virkesbalanser :3 Skogsvårdsenkäten 1984/virkesbalanser :4 Huvudrapporten/virkesbalanser :5 Återväxttaxeringen 1984 och :1 Skogsvårdsorganisationens årskonferens :2 Återväxttaxeringen :3 Utvärdering av samråden 1984 och 1985/skogsbruk rennäring 1988:1 Forskningsseminarium/skogsbruk rennäring 1989:1 Skogsvårdsorganisationens årskonferens :2 Gallringsundersökningen :1 Skogsvårdsorganisationens årskonferens :2 Vägplan :3 Skogsvårdsorganisationens uppdragsverksamhet Efterfrågade tjänster på en öppen marknad 1991:4 Naturvårdshänsyn Tagen hänsyn vid slutavverkning :5 Ekologiska effekter av skogsbränsleuttag 1992:1 Svanahuvudsvägen 1992:2 Transportformer i väglöst land 1992:3 Utvärdering av samråden /skogsbruk rennäring 1993:1 Skogsvårdsorganisationens årskonferens :2 Virkesbalanser :3 Uppföljning av 1991 års lövträdsplantering på åker 1993:4 Återväxttaxeringarna :1 Plantinventering :1 Skogsvårdsorganisationens årskonferens :2 Gallringsundersökning :3 Kontrolltaxering av nyckelbiotoper 1996:1 Skogsstyrelsens anslag för tillämpad skogsproduktionsforskning 1997:1 Naturskydd och naturhänsyn i skogen 1997:2 Skogsvårdsorganisationens årskonferens :1 Skogsvårdsorganisationens Utvärdering av Skogspolitiken 1998:2 Skogliga aktörer och den nya skogspolitiken 1998:3 Föryngringsavverkning och skogsbilvägar 1998:4 Miljöhänsyn vid föryngringsavverkning - Delresultat från Polytax 1998:5 Beståndsanläggning 1998:6 Naturskydd och miljöarbete 1998:7 Röjningsundersökning :8 Gallringsundersökning :9 Skadebilden beträffande fasta fornlämningar och övriga kulturmiljövärden 1998:10 Produktionskonsekvenser av den nya skogspolitiken 1998:11 SMILE - Uppföljning av sumpskogsskötsel 1998:12 Sköter vi ädellövskogen? - Ett projekt inom SMILE 1998:13 Riksdagens skogspolitiska intentioner. Om mål som uppdrag till en myndighet 1998:14 Swedish forest policy in an international perspective. (Utfört av FAO) 1998:15 Produktion eller miljö. (En mediaundersökning utförd av Göteborgs universitet) 1998:16 De trädbevuxna impedimentens betydelse som livsmiljöer för skogslevande växt- och djurarter 1998:17 Verksamhet inom Skogsvårdsorganisationen som kan utnyttjas i den nationella miljöövervakningen 1998:18 Auswertung der schwedischen Forstpolitik :19 Skogsvårdsorganisationens årskonferens :1 Nyckelbiotopsinventeringen Slutrapport 1999:2 Nyckelbiotopsinventering inom större skogsbolag. En jämförelse mellan SVOs och bolagens inventeringsmetodik 1999:3 Sveriges sumpskogar. Resultat av sumpskogsinventeringen :1 Skogsvårdsorganisationens Årskonferens :2 Rekommendationer vid uttag av skogsbränsle och kompensationsgödsling 2001:3 Kontrollinventering av nyckelbiotoper år :4 Åtgärder mot markförsurning och för ett uthålligt brukande av skogsmarken 2001:5 Miljöövervakning av Biologisk mångfald i Nyckelbiotoper 2001:6 Utvärdering av samråden 1998 Skogsbruk - rennäring 2002:1 Skogsvårdsorganisationens utvärdering av skogspolitikens effekter - SUS :2 Skog för naturvårdsändamål uppföljning av områdesskydd, frivilliga avsättningar, samt miljöhänsyn vid föryngringsavverkning 2002:3 Recommendations for the extraction of forest fuel and compensation fertilising 2002:4 Action plan to counteract soil acidification and to promote sustainable use of forestland

17 2002:05 Ännu ej klar 2002:06 Skogsmarksgödsling - effekter på skogshushållning, ekonomi, sysselsättning och miljön 2003:01 Skogsvårdsorganisationens Årskonferens :02 Konsekvenser av ett förbud mot permetrinbehandling av skogsplantor 2004:01 Kontinuitetsskogar - en förstudie Beställning av Rapporter och Meddelanden Skogsvårdsstyrelsen i ditt län eller Skogsstyrelsen, Förlaget JÖNKÖPING Telefon: vx fax e-post: sksforlag.order@svo.se I Skogsstyrelsens författningssamling (SKSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifterna är av tvingande natur. De allmänna råden är generella rekommendationer som anger hur någon kan eller bör handla i visst hänseende. I Skogsstyrelsens Meddelande-serie publiceras redogörelser, utredningar m.m. av officiell karaktär. Innehållet överensstämmer med myndighetens policy. I Skogsstyrelsens Rapport-serie publiceras redogörelser och utredningar m.m. för vars innehåll författaren/författarna själva ansvarar. Skogsstyrelsen publicerar dessutom fortlöpande: Foldrar, broschyrer, böcker m.m. inom skilda skogliga ämnesområden. Skogsstyrelsen är också utgivare av tidningen Skogseko.

18 En god lönsamhet i skogsbruket är nödvändig om de skogspolitiska målen och de skogsrelaterade miljömålen ska kunna nås. Rapporten visar på skogstillståndets stora betydelse för lönsamheten.