Frivilliga avsättningar - en del i Miljökvalitetsmålet Levande skogar

Transkript

1 RAPPORT Frivilliga avsättningar - en del i Miljökvalitetsmålet Levande skogar Johan Åberg Skogsstyrelsen

2 Skogsstyrelsen augusti 2005 Författare Johan Åberg Projektgrupp Per Hallerstig, SVS VG Bo Hultgren, SVS VG Johan Åberg, SVSVG Layout Barbro Fransson Papper brilliant copy Tryck JV, Jönköping Upplaga 170 ex ISSN BEST NR 1744 Skogsstyrelsens förlag Jönköping

3 Innehåll Sammanfattning...1 Bakgrund och syfte...3 Metod...4 Frivilliga avsättningar...4 Nyckelbiotoper och höga naturvärden...4 Formellt skyddade områden...4 Resultat...6 Frivilliga avsättningar...6 Nyckelbiotoper, naturvärdesobjekt och frivilliga avsättningar...10 Biotopskyddsområden...10 Naturvårdsavtal...12 Naturreservat...13 Områdesskydd, frivilliga avsättningar, naturvärde och trädslagsfördelning i Västra Götaland...14 Areal, kvalitet och långsiktighet i de frivilliga avsättningarna...15 Diskussion...16 NO och NS medelareal i förhållande till PF-PG-bestånd och avverkningsanmälningar...16 NO och NS fuktighets- och ståndortsklass...16 Brister med användandet av ståndortsindex...17 Blöta och fattiga tallskogar...17 Konsekvenser för skogsbruksplanläggning...17 Konsekvenser för formellt områdesskydd och naturvårdsavtal...17 Naturvärde och ståndortsindex finns det samband?...18 Barrskog eller lövskog...18 Arealen långsiktigt frivilligt avsatt areal med biologisk kvalitet 2003 i Västra Götaland...18 Riktlinjer för fortsatta studier...19 Tack...19 Referenser...20

4 Sammanfattning Kunskap om de frivilliga avsättningarna är viktiga i sig för att utvärdera deras bidrag till måluppfyllelsen av miljökvalitetsmålet Levande skogar, men kunskap om dem är också viktiga för inriktningen av det formella områdesskyddet och för att utvärdera kvaliteten i skogsbruksplaner. Denna studie är en analys av de frivilliga avsättningarna samt en jämförelse av frivilligt och formellt skyddade arealer, som ingår i delmål 1, Levande skogar i Västra Götaland (2003). De frivilliga avsättningarna som analyserats är bestånd som givits målklass NO och NS i Gröna skogsbruksplaner upprättade av Sydved, Södra skogsägarna och Skogsvårdsstyrelsen i Västra Götaland. Dessa har jämförts med naturreservat, biotopskydd och naturvårdsavtal i regionen. Kända nyckelbiotoper, objekt med höga naturvärden och riksskogstaxeringens uppgifter om regionens skogar har använts för att relatera de skyddade arealerna till regionens naturvärden och skogliga förhållanden. Totalt ingick ha produktiv skogsmark i undersökningen, huvudsakligen privatägd. Av denna areal utgjordes 11 % av frivilliga avsättningar, 5,4 % NO och 5,6 % NS. Medelstorleken för dessa var i genomsnitt mindre än medelstorleken för avdelningar med målklassen PG, nyckelbiotoper och områden med höga naturvärden. De frivilliga avsättningarna består, baserat på angivet ståndortsindex, nära nog till lika delar barrskog och lövskog. Naturreservaten tillsammans med nationalparkerna i regionen består till 75 % av barrskog, huvudsakligen tall. Tyvärr, har jämförelser av naturreservatens ståndorter med övriga skyddade områden inte varit möjliga att utföra då underlag för detta saknats. Avdelningar med målklassen NO var i jämförelse med avdelningar med målklassen PG överrepresenterad på torra, fuktiga och blöta marker. De frivilliga avsättningarna var överrepresenterade på de lägre ståndorterna, i synnerhet de avdelningar som givits målklassen NO. Talldominerade nyckelbiotoper har i genomsnitt ett betydligt högre ståndortsindex än frivilliga avsättningar där tall dominerar. Av beslutade biotopskydd utgörs 59 % av barrskog även om andelen lövskog ökat under senare år. De frivilliga avsättningarna som domineras av gran har lägre ståndortsindex än grandominerade biotopskydd. Både frivilliga avsättningar och biotopskydd som domineras av gran har lägre ståndortsindex i genomsnitt än nyckelbiotoper och grandominerade bestånd i regionen. Lövskog dominerar (60 %) i naturvårdsavtalen som slutits i regionen. Ståndortsindex i björkdominerade naturvårdsavtal har i medeltal ungefär samma ståndortsindex som frivilliga avsättningar med målklass NS, men är högre än de frivilliga avsättningar med målklass NO. Men, björkdominerade nyckelbiotoper har i medeltal högre ståndortsindex än skyddade områden som domineras av björk. Studien visar att barrskog dominerar de områden som skyddats, frivilligt eller formellt, i regionen (60 %), men att lövskog dominerar i nyckelbiotoper och höga naturvärden (75 %). De frivilliga avsättningar som ingår i denna studie, vilka bedöms utgöra mer än hälften av skogsbrukets samlade frivilliga avsättningar, utgör tillsammans nära ha. Av dessa bedöms ha ingå i Levande skogar, 1

5 dvs vara avsatta efter Undersökningar av de frivilliga avsättningarnas kvalitet och långsiktighet indikerar att omkring 60 % utgörs av skyddsvärd skog och att omkring 75 % har avsatts långsiktigt. Förmodligen innebär detta, beaktat att det inte är alltid som kvalitet och långsiktighet överensstämmer, att det finns ca ha långsiktigt frivilligt avsatt skyddsvärd skogsmark i Västra Götaland vid utgången av Därmed skulle målet, som siktar på 2010, vara uppfyllt till cirka 60 % efter 40 % av tidsperioden. 2

6 Bakgrund och syfte Skogsvårdsstyrelsen (SVS) och Länsstyrelsen i Västra Götaland skall tillsammans ta fram en gemensam fördjupad regional strategi för områdesskydd (naturreservat och biotopskydd) och naturvårdsavtal för särskilt värdefulla områden i länet. En kostnadseffektiv måluppfyllelse av miljökvalitetsmålet Levande skogar, delmål 1 Långsiktigt skydd av skogsmark, skall utgöra utgångspunkt för uppdraget. Områdesskydd och naturvårdsavtal skall ses i ett landskapssammanhang, vilket innebär att också beröringspunkter med bevarandeinsatser som sker i form av frivilliga avsättningar bör uppmärksammas. För inriktningen på det fortsatta arbetet med långsiktigt skydd av skogsmark är det därför viktigt att kvaliteten på de områden som fått ett långsiktigt skydd i form av områdesskydd, naturvårdsavtal och frivilliga avsättningar jämförs med befintligt kunskapsunderlag, exempelvis nyckelbiotopsinventeringen. Det är också viktigt att kvaliteten i de långsiktigt skyddade områdena, uppdelade på respektive skyddsform, jämförs sinsemellan eftersom skyddsinstrumenten skiljer sig åt beträffande juridik, ändamål och ekonomi etc. Enligt SVO:s långsiktiga mål ska skogsvårdsstyrelserna senast 2007 känna till de frivilliga avsättningarnas omfattning, kvalitet och varaktighet. För utvärdering och utveckling av skogsbruksplanläggning är det intressant att, jämföra areal och kvalitet på de områden som avsätts för naturvårdsändamål respektive produktionsmål. Detta bl.a. för att kunna sätta dem i relation till riksskogstaxeringens uppgifter om regionens skogar, och de gällande riktlinjer som uttrycks i policys och certifieringsstandards för upprättandet av Gröna planer. Denna studie ger inte en fullständig bild av de frivilliga avsättningarnas biologiska kvalitet eller markägarnas långsiktighet i de frivilliga avsättningar, men det bör vara i skogsbrukets intresse att få en objektiv bedömning av de frivilliga avsättningarna status i miljömålsarbetet baserad på uppgifterna i skogsbruksplanerna. 3

7 Metod I studien ingår kända nyckelbiotoper och områden med höga naturvärden samt de skyddsformer av värdefull skogsmark som ingår i delmål 1, Levande skogar; av markägarna frivilligt avsatta arealer i skogsbruksplaner, formellt skyddade områden i form av naturreservat, biotopskyddsområden och naturvårdsavtal Frivilliga avsättningar Vid ett möte med SVS:s sektorsråd våren 2004 undersöktes möjligheten att analysera beståndsdata och geografiskt läge för de frivilliga avsättningarna i skogsbruksplanerna som upprättats av de skogliga aktörer som medverkade vid mötet. SVS, Vida, Södra Skogsägarna, Sydved och Sveaskog var beredda att låta SVS utföra en sådan analys för de skogsbruksplaner som upprättats tom Ett villkor för att lämna ut data till analysen var att det i resultatet inte skulle vara möjligt att särskilja enskilda aktörer eller fastigheter. Med undantag av Sveaskog lämnade ovan nämnda aktörer uppgifter från sina skogsbruksplaner till en gemensam databas. Fullständigheten i aktörernas beståndsdata, avseende uppgifter om de ingående avdelningarnas volym, fuktighetsklass, storlek, ålder och bonitet varierade. Principen om minsta gemensamma nämnare fick därför gälla, d.v.s. de uppgifter som lämnats av samtliga aktörer analyserades. I enstaka fall har analyser skett trots att materialet inte var komplett så länge det bedömdes vara tillräckligt omfattande och representativt. I kapitlen resultat och diskussion jämförs resultatet av de i analysen ingående aktörernas frivilliga avsättningar bl. a. med Skogsvårdsorganisationens utvärdering av skogspolitikens effekter (SUS 1), Meddelande Skog för naturvårdsändamål uppföljning av frivilliga avsättningar, områdesskydd samt miljöhänsyn vid föryngringsavverkning. Nyckelbiotoper och höga naturvärden Västra Götalands registrerade nyckelbiotoper och objekt med naturvärden på privatmark sammanställdes 2002 i Nyckelbiotopsinventeringen Västra Götaland sammanställning av Emma Forsberg. Rapporten innehåller uppgifter om bl.a. nyckelbiotopernas fördelningen på biotoptyper, trädslagsfördelning, medelvolym, markslag, ståndort, medelbonitet samt medel- och medianstorlek. För objekt med naturvärden finns uppgifter om fördelningen på biotoptyper, markslag och medelstorlek. Uppgifterna i rapporten användes för att bedöma naturvärdet i de frivilligt respektive formellt skyddade områdena. Formellt skyddade områden SVS naturskyddsregister användes för att sammanställa uppgifter om den sammanlagda arealen skyddad skog och antalet naturvårdsavtal och biotopskydd samt fördelningen av dessa på biotoptyper enligt gällande definition och dominerande trädslag. Fältuppgifter utöver de som normalt inhämtas vid bildandet av biotopskydd och naturvårdsavtal, exempelvis fuktighetsklass, buskskikt och samtliga trädslag, inhämtades och registrerades under år 2000 i en databas för de biotopskydd och naturvårdsavtal som bildats t.o.m Uppgifterna om dessa naturvårdsavtal och biotopskydd kompletterade uppgifterna till de naturvårdsavtal och 4

8 biotopskydd som beslutats under perioden 2000 t.o.m Naturvårdsavtalen och biotopskydden delades in i tio skogstyper; tallskog granskog barrblandskog blandskog triviallövskog aspskog triviallövskog med inslag av ädellövskog ädellövskog bokskog ekskog Antal och areal av naturvårdsavtal och biotopskydd per skogstyp beräknades för hela regionen och för varje distrikt. I Kartering av skyddade områden Skogstyper i naturreservat och nationalparker (SNV 2003) beskrivs naturreservat som bildats i regionen t.o.m. våren Beskrivningen bygger på uppgifter som inhämtats genom fjärranalys och de ingående nio naturtyperna är; tallskog, granskog, barrblandskog, barrsumpskog, lövblandade barrskogar, triviallövskog, ädellövskog, triviallövskog med ädellövskog och lövsumpskog. 5

9 Resultat Frivilliga avsättningar Den totala arealen planlagd produktiv skogsmark som analyserades i studien var ha, huvudsakligen privatägd. Totalt finns knappt 1,3 miljoner produktiv skogsmark i länet. I Västra Götaland är ca 80 % av skogsmarken privatägd, vilket innebär att nära 29 % av den privatägda produktiva skogsmarksarealen ingår i studien. Uppskattningsvis finns skogsbruksplaner på ytterligare ha privatägd skogsmark i länet och om man utgår från att 80 % av den icke privatägda skogen är planlagd, finns ytterligare ha planlagd skogsmark (H-U Kalnins muntl). Detta skulle innebära att ca 50 % av den planlagda skogsmarken ingår i studien, men nära 85 % av den planlagda privatägda skogsmarken. Skogsmarksareal fördelat på målklass % NO NS PF PG Målklass Fig. 1. Den procentuella fördelningen av arealen produktiv skogsmark fördelad på målklasser. Frivilligt avsatt areal i studien, beräknat på 11 % (5,4+5,6) och ha planlagd areal, blir ha. Av dessa utgörs ha av NO och ha av NS. 6

10 Jämförelse av medelstorlek per trädslag(si) på NO, NS, NO+NS, NB och HN hektar Björk Ek Bok Gran Tall Totalt Trädslag, FA och NB+NV N-mål NO NS NB HN Fig. 2. Medelstorleken för de frivilliga avsättningarna fördelat på för björk, ek, bok, gran och tall (baserat på angivet ståndortsindex. För N-mål oavsett trädslag, uppdelat för NO resp. NS oavsett trädslag samt nyckelbiotoper respektive höga naturvärden oavsett trädslag. Bestånden i de frivilliga avsättningarna (1,4) är mindre än de kända nyckelbiotoperna (2,2) och objekten med höga naturvärden (2,4) i regionen. De frivilliga avsättningarna (1,4 ha) är mindre än medelarealen för PG-bestånd (2,4 ha) och i nivå med PF-bestånden (1,5 ha). Avverkningsanmälningarna i Västra Götaland är större än NO och NS. Medelarealen för faktiskt avverkat bestånd i Västra Götaland var under 2003 nära 2,1 ha. Fuktighetsklass för NO och PG % Torr Frisk Fuktig Blöt NO PG Fuktighetsklass Fig. 3. Diagrammet visar fördelningen av NO-areal och PG-areal uppdelat på fyra fuktighetsklasser. Jämfört med PG-arealen är NO-arealen överrepresenterad på torra, fuktiga och blöta marker. Det kan även konstateras att drygt 50 % av NO-arealen finns på fuktig eller blöt mark, i jämförelse med PG-arealen som endast till 7 % återfinns på fuktig eller blöt mark. Uppdelat på fuktighetsklass fördelar sig målklasserna PF och NS ungefär lika med 6 % torr mark, 74 % frisk mark, 17 % fuktig mark och 3 % blötmark. Trots att de frivilliga avsättningarna endast utgör 11 % av den totala arealen planlagd mark innebär det alltså att de står för nära 42 % av arealen fuktig eller blöt mark. 7

11 All planlagd skogsmark jämfört med N-mål % TOT N-mål Björk EK Bok Gran Tall SI Fig. 4. Diagrammet visar den procentuella andelen av all planlagd areal resp. de frivilliga avsättningarna, fördelad på trädslag på basis av angivet ståndortsindex. De frivilliga avsättningarna består, baserat på angivit ståndortsindex, av nära nog lika delar barrskog och lövskog. Figur 4 visar tydligt att de frivilliga avsättningarna av björk och ek utgör, jämfört med den totala andelen frivilliga avsättningarna (11 %), en förhållandevis stor andel av den totala planlagda skogsmarksandelen för dessa trädslag. I frivilliga avsättningar ingår nära 5 ggr mer björk än ett slumpvist urval av områden, 6 ggr mer ek men endast en fjärdedel gran jämfört med ett slumpvist urval av områden. För tall är urvalet nära en slumpvis fördelning. Baserat på angivet ståndortsindex är trädslagsfördelningen för NO 73 % barrskog och 27 % lövskog. Det är nästan det omvända förhållandet för de områden som målklassats som NS. Där utgörs 78 % av lövskog och 22 % av barrskog. Totalt sett för de frivilliga avsättningarna överväger arealen barrskog något, 52 % jämfört med 48 % lövskog. Utöver att analysera vilket trädslag som angivits för avdelningen har även ståndortsindex angivits, vilket är ett mått på markens produktionsförmåga. I tabellen nedan redovisas den uppdelning i fyra klasser som gjordes för varje trädslag. Tabell 1. Indelningen av de ingående trädslagens ståndort i fyra grupper, från lågt till högt. Ståndortsindex 1 Låg Hög Björk B14 - B30 B14-B17 B18-B21 B22-B25 B26-B30 Ek E14 - E30 E14-E17 E18-E21 E22-E25 E26-E31 Bok F14 - F34 F14-F18 F19-F23 F24-F28 F29-F34 Gran G12 - G40 G12-G17 G18-G23 G24-G29 G30-G40 Tall T10 - T32 T10-T17 T18-T22 T23-T27 T28-T32 För ståndortsindex med gran fördelar sig Västra Götaland, enligt Riksskogstaxeringens uppgifter, enligt följande; 1 % av arealen i klass 1, 9 % i klass 2, 40 % i klass 3 och 50 % i klass 4. 8

12 Målklass och SI-klass % 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% PG PF NS NO SI1, lågt SI2 SI3 SI4, högt Tot målklass SI och målklass Fig. 5. Målklassad areal, uppdelad på ståndortsindexklasserna oavsett trädslag, samt total målklass oavsett ståndortsindexklass. De frivilliga avsättningarna är överrepresenterade i de två lägsta klasserna, motsvarar nästan totalandel i den näst högsta klassen, och är underrepresenterade på de bättre ståndorterna. Avsättningar med inriktningen NO är mycket kraftigt överrepresenterat i den lägsta klassen. Notera att PF är mycket överrepresenterad i den högsta klassen. Målklass och SI-klass 80 Andel av målklass i SI SI1 SI2 SI3 SI4 0 NO NS PF PG Målklass Fig. 6. Diagrammet visar fördelningen av ståndortsindexklasser för respektive målklass. Arealen med målklass NO är mycket tydligt förskjuten, nära 80 % återfinns på de sämre ståndorterna. Arealen med målklass NS är mer normalfördelad och är 9

13 inte olik den fördelning målklass PG har. Arealen med målklass PF är förskjuten till de högre ståndorterna. Nyckelbiotoper, naturvärdesobjekt och frivilliga avsättningar I en jämförelse av trädslag och ståndortsindex för nyckelbiotoper och frivilliga avsättningar skiljer sig inte medelvärdet nämnvärt för björk, ek, bok och gran. För björk och bok är medelvärdet av ståndortsindex något högre i nyckelbiotoperna än i de frivilliga avsättningar medan det för ek och gran ligger något under. Däremot är medelvärdet för talldominerade bestånd betydligt högre för nyckelbiotoper än i de frivilliga avsättningarna. SI för tall i N-mål Medel SI för tall i NB = T20 50 % T1 T2 T3 T4 SI Fig. 7. Diagrammet visar frivilliga avsättningar av tallskog uppdelat på ståndortsindexklass jämfört med ståndortsmedelvärdet för nyckelbiotoper med tall. En jämförelse av ståndortsindex för de frivilliga avsättningarna av gran jämfört med nyckelbiotoper och beslutade biotopskydd redovisas under nästa rubrik, Figur 9. Biotopskyddsområden I Västra Götaland har det under perioden beslutats om 339 biotopskyddsområden omfattande en areal om 814 ha produktiv skogsmark. Medelarealen är 2,4 ha. Under de senaste tre åren har arealen ökat med ungefär 140 ha om året. Arealen biotopskyddsområden är relativt jämnt fördelad i regionen, men med en något större andel i Dalsland. De beslutade biotopskyddsområdena domineras av barrskog, både uttryckt i antal biotopskyddsområden (55 %) och i areal biotopskyddsområden (59 %). Av dessa siffror kan också utläsas att barrskogsrika biotopskyddsområden i medeltal är större än lövskogsrika. Andelen lövskogsrika biotopskyddsområden har ökat under de senaste åren. Under hela perioden var andelen lövskogsrika biotopskydd 41 % jämfört med perioden då 32 % av de beslutade biotopskyddsområden var lövrika. 10

14 Biotopskyddsområden , ha 4 Tallskog 9 Granskog Barrblandskog 82 Barrblandlövskog Triviallövskog Blandlövskog med ädellövskog Blandädellövskog 242 Ekskog Bokskog Fig. 8. Sammanställda uppgifter för arealen biotopskydd, beslutade under perioden , avseende trädslagsfördelning. För perioden finns uppgifter om ståndortsindex sammanställt för beslutade biotopskyddsområden. Av den totala biotopskyddsarealen för denna period, 248 ha, är 156 ha grandominerad. Medelvärdet för ståndortsindex är G25 för grandominerade biotopskydd, dvs. något högre än de frivilliga avsättningarna (G23), men lägre än medelvärdet (G28) för kända nyckelbiotoper som domineras av gran. Enligt riksskogstaxeringen är medelvärdet G28 för Västra Götaland NO och BS (tom 99) och VG för SI gran SI för NB = G28 G10 G12 G14 G16 G18 G20 G22 G24 G26 G28 G30 G32 G34 G36 NO,% BS, % VG, % Fig. 9. Diagrammet visar fördel frivilliga avsättningar med målklassen NO, beslutade biotopskydd (BS) och fördelningen i länet (VG) för gran baserat på Riksskogstaxeringens uppgifter med ståndortsindex gran. Ståndortsindex för nyckelbiotoper gran anges med pilen. Arealen övriga beslutade biotopskyddsområden fördelar sig jämnt för övriga trädslag. Därmed blir arealen för varje trädslag liten och jämförelser med de frivilliga avsättningarna och nyckelbiotopernas ståndortsindex mycket osäker. 11

15 Naturvårdsavtal I Västra Götaland har det under perioden slutits 326 naturvårdsavtal omfattande en areal om ha produktiv skogsmark. Medelarealen är strax över 7 ha. En stor del av arealen naturvårdsavtal återfinns i de norra och mellersta delarna av gamla Älvsborgs län samt i mellersta Bohuslän. Under de senaste tre åren har arealen ökat med ungefär 250 ha om året. Naturvårdsavtalen domineras av lövskog, huvudsakligen triviallövskog, både uttryckt i antal och i areal, 55 respektive 60 %. Lövskogsrika naturvårdsavtal är i medeltal större än barrskogsdominerade naturvårdsavtal. Naturvårdsavtal , ha Tallskog 331 Granskog Barrblandskog Barrblandlövskog Triviallövskog Blandlövskog med ädellövinslag Blandädellövskog Fig. 10. Sammanställda uppgifter för naturvårdsavtal, slutna under perioden , avseende trädslagsfördelning. För perioden finns uppgifter om ståndortsindex för slutna naturvårdsavtal. Av den totala naturvårdsavtalsarealen under perioden, 699 ha, är 225 ha björkdominerade. Medelvärdet för ståndortsindex är B20 för björkdominerade naturvårdsavtal, dvs. likt NS, högre än NO, men lägre än björkdominerade nyckelbiotoper. 12

16 50 NVA (tom 99), NO samt NS för SI björk SI för NB = B22 % av areal NVA% NO% NS% 0 B14 B16 B18 B20 B22 B24 B26 B28 Ståndortsindex Fig. 11. Diagrammet visar ståndortsindex (björk) fördelat på frivilliga avsättningar med målklass NO respektive NS och naturvårdsavtal dominerade av björk. Medelvärdet för ståndortsindex för nyckelbiotoper dominerade av björk anges med pilen. Naturreservat Naturvårdsverket, Lantmäteriet och länsstyrelserna har i samverkan genomfört en kartering av skogklädda naturreservat och nationalparker. Karteringen är baserad på analyser av satellitbilder och publicerades i Rapport 5282, Kartering av skyddade områden (Naturvårdsverket 2003). Arealfördelning av skyddad produktiv skog (skogsbruk ej tillåtet) i naturreservat och nationalparker i Västra Götalands län 8% 4% 3% 1% Cirka hektar skyddad produktiv skogsmark, utöver det finns cirka 1943 hektar skyddade skogliga impediment Tallskog 8% 37% Granskog Barrblandskog Barrsumpskog 8% Lövblandade barrskogar Triviallövskog 8% Ädellövskog 13% 10% Triviallövskog med ädelinslag Lövsumpskog Hygge Fig. 12. Diagrammet visar trädslagsfördelningen, baserat på fjärranalys, i de beslutade naturreservat tom våren Grovt räknat kan man förmoda att naturreservaten består till 75 % av barrskog, mestadels tall, 15 % triviallövskog och 10 % ädellövskog. Lite drygt 10 % av den skyddade produktiva skogsmarksarealen i naturreservat är sumpskog, huvudsak- 13

17 ligen barrskogsdominerad. Tyvärr finns inga sammanställda uppgifter om naturreservatens arealer fördelade på ståndortsindex, varför jämförande studier som de för naturvårdsavtal och biotopskydd ej varit möjligt. Områdesskydd, frivilliga avsättningar, naturvärde och trädslagsfördelning i Västra Götaland I studien ingår ha frivilliga avsättningar och utgår man från ståndortsindex, är ha barrskog. Av arealen naturreservat är ha av barrskog, i naturvårdsavtalen 948 ha och i biotopskydden 480 ha. I sammanställningen av nyckelbiotoper och objekt med naturvärden för Västra Götaland kan trädslagsfördelningen utläsas för 75 % av arealen i databasen. För de återstående 25 %, som utgörs av exempelvis vatten- eller topografiskt betingade biotoper, kan inte trädslagsfördelningen med säkerhet utläsas. Om man antar att trädslagsfördelningen för dessa fördelar sig lika mellan barrskog och lövskog kvarstår förhållandet mellan barr och lövskogsdominerade nyckelbiotoper. Andelen barrskog i nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt är i det närmaste lika, 25 %. Tabell 2. Areal frivilliga avsättningar, naturvårdsavtal, biotopskydd, naturreservat och nationalparker samt areal nyckelbiotoper och områden med höga naturvärden uppdelat på barrskog och lövskog. I tabellen finns också en jämförelse av den totalt skyddade arealen med de kända naturvärdena (NB och HNV) i regionen uppdelat på barrskog och lövskog. Frivilliga avsättningar NVA BS NR och NP Totalt, ha Totalt, % NB och HN, ha NB och HN, % Barrskog Lövskog Totalt FA,BS,NVA,NR+NP, tot. skydd och NB+HN % Löv Barr NO NS N BS NVA BS+NVA NR Tot. Skydd NB+HN Fig. 13. Andelen frivilliga avsättningar, naturvårdsavtal, biotopskydd, naturreservat och nationalparker samt nyckelbiotoper (NB) och områden med höga naturvärden (HNV) uppdelat på barrskog och lövskog. 14

18 Areal, kvalitet och långsiktighet i de frivilliga avsättningarna I Miljömålen för Västra Götaland (Anon 2003) har målet fram till 2010 för arealen frivilliga avsättningar angivits till ha. Utifrån nedanstående beräkningar (Tabell 3) bör det vid utgången av 2003 ha funnits ca ha frivilligt avsatt areal, ej beaktat dess skyddsvärde eller dess långsiktiga skydd. Men beaktas skyddsvärdet eller långsiktigheten i skyddet, baserat bl. a. på resultatet av SUS 1 och Grahn (2005) bedöms den frivilligt avsatta arealen till ca 60 % vara skyddsvärd och ca 75 % av arealen vara långsiktigt avsatt (Tabell 3). Tabell 3. Tabellen redovisar de arealer som ingår i denna studie, en uppskattad areal frivilliga avsättningar på övrig planlagd privatägd och bolagsägd mark samt kvalitet och långsiktighet. Denna studie Ytterligare privat Bolagsägt Totalt Tot. efter -98 Planlagd areal, ha Andel NO/NS av planlagd areal 11% (denna studie) 8% (enl SUS 1*) 8% (enl SUS 1) Frivilliga avsättningar, ha Planlagd efter -98, bedömd, ha Kvalitet enl. SUS 1, % 60% 60% 70% Kvalitet enl. SUS 1, ha Planlagd efter -98, ha Kontinuitet enl. VG**Ex-. och ST*** samt SUS 1, % 70% 70% 75% Kont. enl. VG & ST & SUS 1, ha Areal frivilligt avsatt skogsmark långsiktigt med biologisk kvalitet x? alt x?? (Se diskussion) * Skogsstyrelsen Skogsvårdsorganisationens utvärdering av skogspolitikens effekter - SUS Skog för naturvårdsändamål uppföljning av frivilliga avsättningar, områdesskydd samt miljöhänsyn vid föryngringsavverkning. Meddelande ** Grahn A Långsiktigheten i skogsägarnas avsättningar vilken är den och vilka faktorer är den beroende av? Examensarbete, utfört vid Göteborgs Universitet i samarbete med Skogsvårdsstyrelsen Västra Götaland. ***Emilsson S. m.fl Vad tycker markägare om NO och NS målen i Skogsvårdsstyrelsens Gröna skogsbruksplaner? Projektarbete, utfört vid Skogsvårdsstyrelsen Värmland-Örebro. 15

19 Diskussion NO och NS medelareal i förhållande till PF-PG-bestånd och avverkningsanmälningar Medelarealen för de frivilliga avsättningarna är mindre än medelarealen för PGbestånd och nyckelbiotoper, och i nivå med PF-bestånden. Avverkningsanmälningarna i Västra Götaland är större än NO och NS. Det är dock inte ovanligt att flera avdelningar ingår i en avverkningsanmälan. En nyckelbiotop berör ibland flera fastigheter. Detta kan i vissa fall förklara skillnaden i medelstorlek. En annan förklaring till att de frivilliga avsättningarna i medelstorlek är mindre än nyckelbiotoperna är att planläggaren valt att inte ta med hela nyckelbiotopen som en frivillig avsättning. Kanske i tron (Mattson m.fl. 2003) att markägaren inte är så intresserad av naturvård. NO och NS fuktighets- och ståndortsklass En övervägande areal frivilliga avsättningar med målklassen NO finns på blöta eller fuktiga marker. Blöta eller fuktiga marker har förmodligen inte påverkats lika intensivt av skogsbruket som friska marker, undantaget dikningsföretag, vilket innebär att flera av dem har en längre tid av orördhet bakom sig. Att flera är tekniskt svåra att avverka, ofta har en låg volym, låg tillväxt samt är svårföryngrade innebär att den ekonomiska uppoffringen är mindre för att lämna orörda. En viss del av dessa arealer bör även inrymmas i generell hänsyn. Visserligen har många av dessa områden därför goda möjligheter att lämnas orörda under en längre tid framöver. Men, vilket naturvärde har dessa områden i förhållande till andra delar av fastigheten? Generellt sett är förutsättningarna för en hög biologisk mångfald, räknat i antal arter, större på marker med hög bonitet. Men, marker med hög bonitet har och har även haft större ekonomiskt värde då de också producerar mer virke. De bördigare markerna har därför ofta en längre historia av brukande och följaktligen oftast en lägre biologisk mångfald idag. Trots allt visar ändå ståndortsuppgifterna för nyckelbiotoperna att det finns nyckelbiotoper med höga ståndortsindex. Det är därför nedslående att konstatera att de frivilliga avsättningarna är överrepresenterade på de sämsta ståndorterna nästan saknas helt på de bästa. Särskilt tydligt är detta för frivilliga avsättningar med målklass NO. Det är också beklagligt att tvingas konstatera att medelboniteten för grandominerade biotopskydd är lägre än medelvärdet för nyckelbiotoper med granskog. Det finns flera skäl för staten att prioritera högproduktiva skogar i sitt områdesskydd: Strategin bör vara värdebaserad där områden med högst biologiskt värde skyddas. Alla skyddsvärda typer av biotoper bör ingå i det statliga skyddet. Avsättning av produktiva skogar är en större ekonomisk uppoffring för markägaren. Avsättningens varaktighet är troligen mer osäker i produktiva skogar på grund av det högre produktionsvärdet 16

20 Brister med användandet av ståndortsindex Ett bestånds ståndortsindex speglar inte beståndets alla ingående trädslag utan ståndortsindexet baseras på det dominerande trädslaget i beståndet. För att kontrollera om beskrivningen av ståndortsindex för samtliga målklasser i skogsbruksplanerna stämmer med trädslagsfördelningen i Västra Götaland, jämfördes dessa med uppgifter i Skogsstatistisk årsbok 2003 för Västra Götaland. Uppgifterna från skogsbruksplanerna visade på en granandel på 56 %, en tallandel på 31 % och en lövandel på 11 %, jämfört med 55 % gran, 29 % tall och 16 % löv. Överensstämmelsen var således god. Blöta och fattiga tallskogar En kanske felaktig tolkning, men som är svår att undvika, är att en inte oväsentlig andel av de frivilliga avsättningarna med målklassen NO som utgörs av tall på blöta marker, i själva verket är icke produktiv skogsmark. Det är istället en utfyllnadsareal som ges ett högre ståndortsindex än det korrekta för att på en enskild fastighet få ihop nödvändiga 5 %, vilket gör att skogsbruksplanen på pappret är certifieringsgrundande. Ett liknande resonemang kan förmodligen även föras för trädbärande hagmarker. Planläggaren får lätt acceptans för denna typ av avsättning hos markägaren, då den ekonomiska uppoffringen är mycket begränsad. Om denna tolkning av resultatet är korrekt, liksom förklaringen till denna, är det av stor vikt att denna felaktiga form av målklassning upphör. Avsättningar på svaga och blöta marker försvaras ibland krampaktigt genom att man hävdar att de har ett högt biologiskt värde eftersom området under lång tid varit opåverkade av skogsbruk. Konsekvenser för skogsbruksplanläggning En stor andel av de frivilliga avsättningarna består av bestånd som har ett betydligt lägre ståndortsindex än genomsnittet för nyckelbiotoper och höga naturvärden. En förklaring till detta är att andelen NB och HNV bedöms ligga på ca 3-5 % av skogsmarksarealen medan andelen frivilligt avsatta områden är 11 % i denna studie. Arealen frivilliga avsättningar kan därför inte fyllas enbart av NB och HNV dessutom är NB och HNV ej jämnt spridda över alla fastigheter. Men, resultatet i andra studier (SUS 1, Anderson 2002), där fältbesök genomförts, har visat att det i många fall inte är de mest skyddsvärda områdena som avsatts som frivilliga avsättningar. Även resultatet i denna studie indikerar att så kan vara fallet. Om de frivilliga avsättningarna skall vara en starkt bidragande faktor till uppfyllandet av miljömålet Levande skogar är det nödvändigt att de riktlinjer som ges i styrande dokument för skogsbruksplanläggning är korrekta och tydliga. Det är också viktigt att de som utför skogsbruksplanläggningen är medvetna om gällande riktlinjer samt att de har tillräcklig kunskap för att göra korrekta avvägningar. Därutöver bör det vara i skogscertifieringens intresse att fortlöpande kontrollera, utvärdera och följa upp de planer som används som underlag vid en fastighets certifiering och undersöka om korrekt val av frivilliga avsättningar gjorts. Konsekvenser för formellt områdesskydd och naturvårdsavtal Att medelarealen för de frivilligt avsatta områdena är lägre än medelarealen för nyckelbiotoper och områden med höga naturvärden, kan delvis förklaras av att skogsbruksplaner upprättas för enskilda fastigheter. Avgränsning av nyckelbioto- 17

21 per och områden med höga naturvärden sker utifrån områdets biologiska värden utan hänsyn till administrativa gränser. Om detta förklarar skillnaden i medelvärde är inte möjligt att besvara med nuvarande material, men kan vara en del av förklaringen och bör därför undersökas. Frivilliga avsättningar och det formella områdesskyddet ska tillsammans bidra till att det övergripande miljömålet Levande skogar uppnås. Dessa är därför i någon mån kommunicerande kärl och skall komplettera varandra. Det formella områdesskyddet bör i högre grad än tidigare inriktas mot områden med höga ståndorter. Naturvärde och ståndortsindex finns det samband? Ett område har normalt sett högre framtida ekonomiskt värde ju högre dess ståndortsindex är eftersom marken kan producera en större volym per tidsenhet. Det blir därför en bättre ekonomisk affär att avsätta mark med ett lägre ståndortsindex. Det är en procentandel, räknat i areal, som är kriteriet för att kunna certifiera fastigheten. Är detta då hela förklaringen till att en så oproportionellt stor andel av de frivilligt avsatta arealerna, särskilt de NO-klassade, har ett så lågt ståndortsindex? Nej, men sannolikt för en del av de frivilliga avsättningarna. Trots allt har mark med högt ståndortsindex även historiskt haft ett högt ekonomiskt värde. Därför har dessa marker brukats mer intensivt än marker med lägre ståndortsindex. Naturvärdet har därför haft större möjligheter att kunna utvecklas under lång tid av orördhet på marker med lägre ståndortsindex. Barrskog eller lövskog I Västra Götaland överväger barrskogsdominerade områden i det som skyddats formellt eller frivilligt. Men, det finns en skillnad i inriktning mellan den formellt skyddade och det frivilligt avsatta arealen då 70 % av det formellt skyddade områdena utgörs av barrskog medan knappt 52 % av den frivilligt avsatta arealen utgörs av barrskog. I de kända nyckelbiotoperna samt områden med höga naturvärden dominerar lövskog. Samtidigt är det en högre andel av den totala skogsmarkens lövskogsrika marker som skyddats än det är av andelen barrskog som skyddats, eftersom Västra Götaland till drygt 80 % består av barrskog. I siffror innebär det att ca 6 % av lövskogen och ca 3 % av barrskogen är skyddad formellt eller frivilligt i Västra Götaland. Den regionala skogsstrategin, som förväntas antas under slutet av 2005, kommer att ange inriktningen av det formella områdesskyddet fram till Arealen långsiktigt frivilligt avsatt areal med biologisk kvalitet 2003 i Västra Götaland En faktor som inte analyserats i denna studie, utöver de frivilliga avsättningarnas geografiska läge och biologiska kvalitet på fastighetsnivå och därmed dess ekologiska funktionalitet, är hur långsiktigt markägarna avser att bevara naturvärdet i de frivilliga avsättningarna. Denna fråga är mycket viktig, då långsiktigheten har en avgörande betydelse för bevarandet av biologisk mångfald. Enligt resultatet av SUS 1 bör ca ha frivilligt avsatta skogarna i Västra Götaland vara skyddsvärda. Men, hur långsiktiga är de frivilligt avsatta arealerna? I SUS 1, liksom i ett par studentarbeten (Emilsson 2004 och Grahn 2005) har försök gjorts att utröna i vad mån de frivilliga avsättningarna är långsiktiga, oberoende av dess biologiska kvalitet. På privat mark har dessa studier givit vid handen att omkring % av 18

22 den frivilligt avsatta arealen är långsiktigt avsatt. Detta skulle mycket grovt innebära att det i Västra Götaland finns ha långsiktigt avsatt skogsmark. Frågan inställer sig genast hur stor är då arealen som är både skyddsvärd och långsiktigt frivilligt avsatt skogsmark? Det är inte troligt att det finns ett direkt samband, dvs. att de ha skyddsvärd skog också är långsiktigt avsatt. Det omvända förhållandet, dvs. att den areal som är skyddsvärd aldrig är långsiktigt avsatt är dock än mindre troligt. Om dessa antaganden är riktiga, innebär det att arealen frivilligt och långsiktigt avsatt skyddsvärd produktiv skogsmark uppgår till minst ha och högst ha i Västra Götaland Förmodligen handlar det om nära ha. Riktlinjer för fortsatta studier Att analysera de frivilliga avsättningarnas geografiska läge i förhållande till befintligt områdesskydd och naturvårdsavtal samt kända naturvärden, skulle ytterligare förbättra möjligheten till en kostnadseffektiv regional strategi och därmed öka måluppfyllelsen i delmålet Långsiktigt skydd av skogsmark. Fältbedömning av de frivilliga avsättningarnas naturvärde på fastighetsnivå avseende dess naturvärde, val av målklass och avgränsning. Fördjupade studier av markägarnas ambitioner gällande långsiktigheten i de avsatta arealerna. I vad mån de åtgärder som föreslagits för bestånd med inriktningen naturvårdsskötsel utförs. Är planläggningsinstruktionerna tillräckliga och har planläggarna tillräcklig kunskap för att bedöma naturvärden och föreslå adekvat skötsel? Uppföljning av de oberoende certifieringsorganens kontroll av certifierade fastigheter. Tack Denna studie hade inte varit möjlig utan de aktörer som försett mig med uppgifter om deras skogsbruksplaner. Jag vill därför rikta ett stort tack till dessa!! Emma Roland och Stefan Adolfsson har bidragit starkt till att jämförelsen av de frivilliga avsättningarna med biotopskydd, naturvårdsavtal samt nyckelbiotoper har varit möjlig. Tack ska ni ha!! Hjälp har jag också fått av Peter Post, Christer Kalén och Gunnar Jansson med korrekturläsning. Tack!! 19

23 Referenser Anon Miljömålen i Västra Götaland. Rapport 2003:1 Skogsvårdsstyrelsen i Västra Götaland. Andersson M Naturhänsyn på certifierade privata skogsfastigheter en jämförelse i praktiken mellan FSC och PEFC i Sydsverige. Examensarbete nr 35, Inst. för sydsvensk skogsvetenskap, SLU. Forsberg E Nyckelbiotopsinventeringen Västra Götaland sammanställning Skogsvårdsstyrelsen Västra Götaland. AB Multitryck, Borås. Emilsson S. m.fl Vad tycker markägare om NO och NS målen i Skogsvårdsstyrelsens Gröna skogsbruksplaner? Projektarbete, utfört vid Skogsvårdsstyrelsen Värmland-Örebro. Grahn A Långsiktigheten i skogsägarnas avsättningar vilken är den och vilka faktorer är den beroende av? Examensarbete, utfört vid Göteborgs Universitet i samarbete med Skogsvårdsstyrelsen Västra Götaland. Mattsson, L. Boman, M. och Kindstrand C Privatägd skog: Värden, Visioner och forskningsbehov. Brattåsstiftelsen och Sufor, Lund. ISBN Nilsson M m.fl Kartering av skyddade områden Skogstyper i naturreservat och nationalparker, Rapport Naturvårdsverket. Skogforsk Naturvårdsbestånd i gröna skogsbruksplaner analys av naturvärden och ekonomi, Arbetsrapport 544. Skogsstyrelsen Skogsstatistisk årsbok Skogsstyrelsen, Jönköping. Skogsstyrelsen Skogsvårdsorganisationens utvärdering av skogspolitikens effekter - SUS Skog för naturvårdsändamål uppföljning av frivilliga avsättningar, områdesskydd samt miljöhänsyn vid föryngringsavverkning. Meddelande

24 Av Skogsstyrelsen publicerade Rapporter: 1988:1 Mallar för ståndortsbonitering; Lathund för 18 län i södra Sverige 1988:2 Grusanalys i fält 1990:1 Teknik vid skogsmarkskalkning 1991:1 Tätortsnära skogsbruk 1991:2 ÖSI; utvärdering av effekter mm 1991:3 Utboträffar; utvärdering 1991:4 Skogsskador i Sverige :5 Contortarapporten 1991:6 Participation in the design of a system to assess Environmental Consideration in forestry a Case study of the GREENERY project 1992:1 Allmän Skogs- och Miljöinventering, ÖSI och NISP 1992:2 Skogsskador i Sverige :3 Aktiva Natur- och Kulturvårdande åtgärder i skogsbruket 1992:4 Utvärdering av studiekampanjen Rikare Skog 1993:1 Skoglig geologi 1993:2 Organisationens Dolda Resurs 1993:3 Skogsskador i Sverige :5 Nyckelbiotoper i skogarna vid våra sydligaste fjäll 1993:6 Skogsmarkskalkning Resultat från en fyraårig försöksperiod samt förslag till åtgärdsprogram 1993:7 Betespräglad äldre bondeskog från naturvårdssynpunkt 1993:8 Seminarier om Naturhänsyn i gallring i januari :9 Förbättrad sysselsättningsstatistik i skogsbruket arbetsgruppens slutrapport 1994:1 EG/EU och EES-avtalet ur skoglig synvinkel 1994:2 Hur upplever "grönt utbildade kvinnor" sin arbetssituation inom skogsvårdsorganisationen? 1994:3 Renewable Forests - Myth or Reality? 1994:4 Bjursåsprojektet - underlag för landskapsekologisk planering i samband med skogsinventering 1994:5 Historiska kartor - underlag för natur- och kulturmiljövård i skogen 1994:6 Skogsskador i Sverige :7 Skogsskador i Sverige nuläge och förslag till åtgärder 1994:8 Häckfågelinventering i en åkerholme åren :1 Planering av skogsbrukets hänsyn till vatten i ett avrinningsområde i Gävleborg 1995:2 SUMPSKOG ekologi och skötsel 1995:3 Skogsbruk vid vatten 1995:4 Skogsskador i Sverige :5 Långsam alkalinisering av skogsmark 1995:6 Vad kan vi lära av KMV-kampanjen? 1995:7 GROT-uttaget. Pilotundersökning angående uttaget av trädrester på skogsmark 1996:1 Women in Forestry What is their situation? 1996:2 Skogens kvinnor Hur är läget? 1996:3 Landmollusker i jämtländska nyckelbiotoper 1996:4 Förslag till metod för bestämning av prestationstal m.m. vid själverksamhet i småskaligt skogsbruk. 1997:1 Sjövatten som indikator på markförsurning 1997:2 Naturvårdsutbildning (20 poäng) Hur gick det? 1997:3 IR-95 Flygbildsbaserad inventering av skogsskador i sydvästra Sverige :5 Miljeu96 Rådgivning. Rapport från utvärdering av miljeurådgivningen 1997:6 Effekter av skogsbränsleuttag och askåterföring en litteraturstudie 1997:7 Målgruppsanalys 1997:8 Effekter av tungmetallnedfall på skogslevande landsnäckor (with English Summary: The impact on forest land snails by atmospheric deposition of heavy metals) 1997:9 GIS metodik för kartläggning av markförsurning En pilotstudie i Jönköpings län 1998:1 Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) av skogsbränsleuttag, asktillförsel och övrig näringskompensation 1998:2 Studier över skogsbruksåtgärdernas inverkan på snäckfaunans diversitet (with English summary: Studies on the impact by forestry on the mollusc fauna in commercially uses forests in Central Sweden 1998:3 Dalaskog - Pilotprojekt i landskapsanalys 1998:4 Användning av satellitdata hitta avverkad skog och uppskatta lövröjningsbehov 1998:5 Baskatjoner och aciditet i svensk skogsmark - tillstånd och förändringar 1998:6 Övervakning av biologisk mångfald i det brukade skogslandskapet. With a summary in English: Monitoring of biodiversity in managed forests. 1998:7 Marksvampar i kalkbarrskogar och skogsbeten i Gotländska nyckelbiotoper 1998:8 Omgivande skog och skogsbrukets betydelse för fiskfaunan i små skogsbäckar 1999:1 Miljökonsekvensbeskrivning av Skogsstyrelsens förslag till åtgärdsprogram för kalkning och vitalisering 1999:2 Internationella konventioner och andra instrument som behandlar internationella skogsfrågor 1999:3 Målklassificering i Gröna skogsbruksplaner - betydelsen för produktion och ekonomi 1999:4 Scenarier och Analyser i SKA 99 - Förutsättningar

25 2000:1 Samordnade åtgärder mot försurning av mark och vatten - Underlagsdokument till Nationell plan för kalkning av sjöar och vattendrag 2000:2 Skogliga Konsekvens-Analyser Skogens möjligheter på 2000-talet 2000:3 Ministerkonferens om skydd av Europas skogar - Resolutioner och deklarationer 2000:4 Skogsbruket i den lokala ekonomin 2000:5 Aska från biobränsle 2000:6 Skogsskadeinventering av bok och ek i Sydsverige :1 Landmolluskfaunans ekologi i sump- och myrskogar i mellersta Norrland, med jämförelser beträffande förhållandena i södra Sverige 2001:2 Arealförluster från skogliga avrinningsområden i Västra Götaland 2001:3 The proposals for action submitted by the Intergovernmental Panel on Forests (IPF) and the Intergovernmental Forum on Forests (IFF) - in the Swedish context 2001:4 Resultat från Skogsstyrelsens ekenkät :5 Effekter av kalkning i utströmningsområden med kalkkross 0-3 mm 2001:6 Biobränslen i Söderhamn 2001:7 Entreprenörer i skogsbruket :8A Skogspolitisk historia 2001:8B Skogspolitiken idag - en beskrivning av den politik och övriga faktorer som påverkar skogen och skogsbruket 2001:8C Gröna planer 2001:8D Föryngring av skog 2001:8E Fornlämningar och kulturmiljöer i skogsmark 2001:8G Framtidens skog 2001:8H De skogliga aktörerna och skogspolitiken 2001:8I Skogsbilvägar 2001:8J Skogen sociala värden 2001:8K Arbetsmarknadspolitiska åtgärder i skogen 2001:8L Skogsvårdsorganisationens uppdragsverksamhet 2001:8M Skogsbruk och rennäring 2001:8O Skador på skog 2001:9 Projekterfarenheter av landskapsanalys i lokal samverkan (LIFE 96 ENV S 367) Uthålligt skogsbruk byggt på landskapsanalys i lokal samverkan 2001:11A Strategier för åtgärder mot markförsurning 2001:11B Markförsurningsprocesser 2001:11C Effekter på biologisk mångfald av markförsurning och motåtgärder 2001:11D Urvalskriterier för bedömning av markförsurning 2001:11E Effekter på kvävedynamiken av markförsurning och motåtgärder 2001:11F Effekter på skogsproduktion av markförsurning och motåtgärder 2001:11G Effekter på tungmetallers och cesiums rörlighet av markförsurning och motåtgärder 2001:12 Forest Condition of Beech and Oek in southern Sweden :1 Ekskador i Europa 2002:2 Gröna Huset, slutrapport 2002:3 Project experiences of landscape analysis with local participation (LIFE 96 ENV S 367) Local participation in sustaina ble forest management based on landscape analysis 2002:4 Landskapsekologisk planering i Söderhamns kommun 2002:5 Miljöriktig vedeldning - Ett informationsprojekt i Söderhamn 2002:6 White backed woodpecker landscapes and new nature reserves 2002:7 ÄBIN Satellit 2002:8 Demonstration of Methods to monitor Sustainable Forestry, Final report Sweden 2002:9 Inventering av frötäktssbestånd av stjälkek, bergek och rödek under Ekdöd, skötsel och naturvård 2002:10 A comparison between National Forest Programmes of some EU-member states 2002:11 Satellitbildsbaserade skattningar av skogliga variabler 2002:12 Skog & Miljö - Miljöbeskrivning av skogsmarken i Söderhamns kommun 2003:1 Övervakning av biologisk mångfald i skogen - En jämförelse av två metoder 2003:2 Fågelfaunan i olika skogsmiljöer - en studie på beståndsnivå 2003:3 Effektivare samråd mellan rennäring och skogsbruk -förbättrad dialog via ett utvecklat samrådsförfarande 2003:4 Projekt Nissadalen - En integrerad strategi för kalkning och askspridning i hela avrinningsområden 2003:5 Projekt Renbruksplan Slutrapport, - ett planeringsverktyg för samebyarna 2003:6 Att mäta skogens biologiska mångfald - möjligheter och hinder för att följa upp skogspolitikens miljömål i Sverige 2003:7 Vilka botaniska naturvärden finns vid torplämningar i norra Uppland? 2003:8 Kalkgranskogar i Sverige och Norge förslag till växtsociologisk klassificering 2003:9 Skogsägare på distans - Utvärdering av SVO:s riktade insatser för utbor 2003:10 The EU enlargement in 2004: analysis of the forestry situation and perspectives in relation to the present EU and Sweden 2004:1 Effektuppföljning skogsmarkskalkning tillväxt och trädvitalitet, :2 Skogliga konsekvensanalyser SKA :3 Natur- och kulturinventeringen i Kronobergs län

26 2004:4 Naturlig föryngring av tall 2004:5 How Sweden meets the IPF requirements on nfp 2004:6 Synthesis of the model forest concept and its application to Vilhelmina model forest and Barents model forest network 2004:7 Vedlevande arters krav på substrat - sammanställning och analys av arter 2004:8 EU-utvidgningen och skogsindustrin - En analys av skogsindustrins betydelse för de nya medlemsländernas ekonomier 2004:9 Nytt nummer se 2005:1 2004:10 Om virkesförrådets utveckling och dess påverkan på skogsbrukets lönsamhet under perioden :11 Naturskydd och skogligt genbevarande 2004:12 Når vi skogspolitikens mångfaldsmål på artnivå? - Åtgärdsförslag för uppföljning och metodutveckling 2005:1 Access to the forests for disabled people 2005:2 Tillgång till naturen för människor med funktionshinder 2005:3 Besökarstudier i naturområden - en handbok 2005:4 Visitor studies in natureareas - a manual 2005:5 Skogshistoria år från år :6 Vägar till ett effektivare samarbete i den privata tätortsnära skogen 2005:7 Planering för rekreation - Grön skogsbruksplan i privatägd tätortsnära skog 2005:8a-8c Report from Proceedings of ForestSAT 2005 in Borås May 31 - June :9 Sammanställning av stormskador på skog i Sverige under de senaste 210 åren 2005:10 Frivilliga avsättningar - en del i Miljökvalitetsmålet Levande skogar

27 Av Skogsstyrelsen publicerade Meddelanden: 1991:2 Vägplan :3 Skogsvårdsorganisationens uppdragsverksamhet Efterfrågade tjänster på en öppen marknad 1991:4 Naturvårdshänsyn Tagen hänsyn vid slutavverkning :5 Ekologiska effekter av skogsbränsleuttag 1992:1 Svanahuvudsvägen 1992:2 Transportformer i väglöst land 1992:3 Utvärdering av samråden /skogsbruk rennäring 1993:2 Virkesbalanser :3 Uppföljning av 1991 års lövträdsplantering på åker 1993:4 Återväxttaxeringarna :1 Plantinventering :2 Gallringsundersökning :3 Kontrolltaxering av nyckelbiotoper 1996:1 Skogsstyrelsens anslag för tillämpad skogsproduktionsforskning 1997:1 Naturskydd och naturhänsyn i skogen 1997:2 Skogsvårdsorganisationens årskonferens :1 Skogsvårdsorganisationens Utvärdering av Skogspolitiken 1998:2 Skogliga aktörer och den nya skogspolitiken 1998:3 Föryngringsavverkning och skogsbilvägar 1998:4 Miljöhänsyn vid föryngringsavverkning - Delresultat från Polytax 1998:5 Beståndsanläggning 1998:6 Naturskydd och miljöarbete 1998:7 Röjningsundersökning :8 Gallringsundersökning :9 Skadebilden beträffande fasta fornlämningar och övriga kulturmiljövärden 1998:10 Produktionskonsekvenser av den nya skogspolitiken 1998:11 SMILE - Uppföljning av sumpskogsskötsel 1998:12 Sköter vi ädellövskogen? - Ett projekt inom SMILE 1998:13 Riksdagens skogspolitiska intentioner. Om mål som uppdrag till en myndighet 1998:14 Swedish forest policy in an international perspective. (Utfört av FAO) 1998:15 Produktion eller miljö. (En mediaundersökning utförd av Göteborgs universitet) 1998:16 De trädbevuxna impedimentens betydelse som livsmiljöer för skogslevande växt- och djurarter 1998:17 Verksamhet inom Skogsvårdsorganisationen som kan utnyttjas i den nationella miljöövervakningen 1998:18 Auswertung der schwedischen Forstpolitik :19 Skogsvårdsorganisationens årskonferens :1 Nyckelbiotopsinventeringen Slutrapport 1999:2 Nyckelbiotopsinventering inom större skogsbolag. En jämförelse mellan SVOs och bolagens inventeringsmetodik 1999:3 Sveriges sumpskogar. Resultat av sumpskogsinventeringen :1 Skogsvårdsorganisationens Årskonferens :2 Rekommendationer vid uttag av skogsbränsle och kompensationsgödsling 2001:3 Kontrollinventering av nyckelbiotoper år :4 Åtgärder mot markförsurning och för ett uthålligt brukande av skogsmarken 2001:5 Miljöövervakning av Biologisk mångfald i Nyckelbiotoper 2001:6 Utvärdering av samråden 1998 Skogsbruk - rennäring 2002:1 Skogsvårdsorganisationens utvärdering av skogspolitikens effekter - SUS :2 Skog för naturvårdsändamål uppföljning av områdesskydd, frivilliga avsättningar, samt miljöhänsyn vid föryngringsavverkning 2002:3 Recommendations for the extraction of forest fuel and compensation fertilising 2002:4 Action plan to counteract soil acidification and to promote sustainable use of forestland 2002:5 Blir er av 2002:6 Skogsmarksgödsling - effekter på skogshushållning, ekonomi, sysselsättning och miljön 2003:1 Skogsvårdsorganisationens Årskonferens :2 Konsekvenser av ett förbud mot permetrinbehandling av skogsplantor 2004:1 Kontinuitetsskogar - en förstudie 2004:2 Landskapsekologiska kärnområden - LEKO, Redovisning av ett projekt :3 Skogens sociala värden 2004:4 Inventering av nyckelbiotoper - Resultat 2003