Skogsstyrelsens erfarenheter kring samarbetsnätverk i landskapet

Transkript

1 RAPPORT Skogsstyrelsens erfarenheter kring samarbetsnätverk i landskapet Simon Jonegård

2 Skogsstyrelsen november 2009 Författare Simon Jonegård Projektägare Michael Norén Projektledare Tove Thomasson Resursperson Johan Åberg Fotograf Simon Jonegård Upplaga Finns endast som pdf-fil för egen utskrift ISSN BEST NR 1821 Skogsstyrelsens förlag Jönköping

3 Innehåll Sammanfattning 1 Bakgrund och innehåll 2 Inledning 3 Behovet av att samarbeta på landskapsnivån 3 Skogsstyrelsens arbete med samarbetsprojekt på landskapsnivån 3 Exempel på samarbetsnätverk 4 Landskapsekologiska kärnområden 4 Uthålligt skogsbruk byggt på landskapsanalys i lokal samverkan 5 Regionala landskapsstrategier Östergötland 6 Östra Vätterbranterna 7 Vilhelmina Model Forest 8 Resultat och slutsatser 10 Geografisk skala 10 Deltagare i samverkansprojekt 10 Tema för samverkan 11 Framgångsfaktorer och fallgropar 12 Startfasen 12 Kunskap 12 Arbetssätt 13 Organisering och förvaltning 14 Referenser 15

4 Sammanfattning Skogsstyrelsens erfarenheter av samarbetsnätverk i landskapet är en del i projektet Nya skyddsformer. Namnet samarbetsnätverk som ett namn för samverkan på landskapsnivå kommer från det finska METSO-programmet. I Sverige finns sedan många år flera projekt, liksom mer långsiktiga initiativ, som har arbetat med naturvård på olika geografiska nivåer och i olika samverkansformer. De samarbetsnätverk som undersökts och beskrivits närmare i denna rapport är följande: Uthålligt skogsbruk byggt på landskapsanalys i lokal samverkan Landskapsekologiska kärnområden Levande eklandskap i Östergötland Östra Vätterbranterna Vilhelmina Model Forest Valda exempel uppvisar en stor bredd vad gäller t.ex. aktörer och areal, vilket framförallt beror på en variation på de arbetsteman (till exempel eklandskap eller rennäring) som dominerar verksamheten eller projektet. Erfarenheter från samarbetsnätverken visar emellertid tydligt att det krävs en bred kunskap om de sociala och ekologiska processerna som styr förändringarna i landskapet. Denna kunskap kan bara fås genom ett långsiktigt arbete som inkluderar många sektorer i samhället. Av stor vikt är att tidigt i processen fundera och diskutera igenom lämpliga deltagare och lämplig geografisk skala för samarbetet. Det är även viktigt att formerna för samarbetet är väl genomtänkta och organiserade. Vad gäller innehållet i samarbetsnätverk är det mycket värdefullt att försöka arbeta utifrån en holistisk syn på landskapet, samtidigt som arbetet måste vara tillräckligt konkret för att upprätthålla ett engagemang bland aktörerna inom området. Genom den erfarenhetsbank kring samverkan på landskapsnivå som har byggts upp inom Skogsstyrelsen och som här sammanfattas är förhoppningen att stimulera till fortsatta satsningar. För möjlighet till en snabbkoll av hur kommande initiativ står sig mot tidigare erfarenheter lämnas slutligen en sammanställning av de viktigaste framgångsfaktorerna och några fallgropar. I arbetet med denna rapport har enbart svenska exempel där Skogsstyrelsen har varit inblandad undersökts. För en bredare kunskapssammanställning som även bygger på erfarenheter från forskning och utländska fallstudier hänvisas till Margareta Ihses och Swantje Oostras rapport om regionala landskapsstrategier 1. I denna återfinns även en mer fullödig litteraturförteckning för ämnesrelevant litteratur. 1 Naturvårdsverket

5 Bakgrund och innehåll Skogsstyrelsen redovisade 2008 tillsammans med Naturvårdsverket regeringsuppdraget Kompletterande metoder vid skydd av värdefull natur (även kallat Komet) 2. Där redovisar myndigheterna ett antal förslag till att utveckla och testa några metoder vid skydd av värdefull natur. Ett av dessa förslag var att skapa särskilda samarbetsnätverk. Målet med samarbetsnätverken är att markägarna tillsammans med övriga aktörer inom ett geografiskt område med höga naturvärden aktivt och gemensamt dels ska utveckla naturvärdena inom området, dels arbeta med landsbygdsutveckling knuten till skyddet och skötseln av området. I juni 2009 la regeringen fram en proposition om områdesskydd där några av Kometrapportens förslag återfanns, bland dem Samrådsgrupper för naturvård på regional nivå. Regeringens bedömning skiljer sig därmed något från myndigheternas förslag som syftade på mindre geografiska områden, men regeringen skriver samtidigt att detta hindrar inte att mera lokala samverkansgrupper enligt Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens förslag också kan bildas. Myndigheternas förslag i Kometuppdraget, grundade sig bland annat på erfarenheter av samverkan med olika aktörer på landskapsnivå när det gäller bevarande av biologisk mångfald. Till exempel innehåller myndigheternas gemensamma arbete med skydd av skog i enlighet med den Nationella strategin för formellt skydd av skyddsvärd skog mycket av samverkan. Flera tankar i denna härrörde sig från En samlad naturvård 3. Vidare understryks vikten av samverkan i skogsutredningen Mervärdesskog 4 och under senare år har i Finland pilotprojekt genomförts kring samarbetsnätverk inom ramen för Programmet för biodiversitet i södra Finlands skogar, METSO. Syftet med denna rapport är att sammanställa och dokumentera några av de erfarenheter som Skogsstyrelsen hittills har eller känner till av samarbetsnätverksliknande projekt på landskapsnivå. Rapporten ger på så vis ytterligare bakgrund till förslaget om Samarbetsnätverk och kan utgöra ett viktigt underlag för fortsatt samarbete på landskapskalan med flera olika aktörer. Rapporten ingår i Skogsstyrelsens och Naturvårdsverkets projekt Nya skyddsformer. 2 Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen Regeringens skrivelse 2001/02:173 4 SOU 2006:81 2

6 Inledning Behovet av att samarbeta på landskapsnivån Naturvården har av tradition varit fokuserad på bevarande av arter och biotoper. Förändringen av skogsbruket och dess metoder med t.ex. större maskiner, färre trädslag och lägre åldrar kräver dock en mycket större medvetenhet om landskapsnivån. För att lyckas bibehålla och utveckla de värdefulla strukturerna i skogslandskapet behövs en större medvetenhet om de processer som verkar i natur och samhälle. Genom förbättrad kunskap om vad som är funktionella och resilienta landskap (dvs. som är robusta och med förmåga till återuppbyggnad) ökar möjligheterna att göra rätt prioriteringar. Genom ett förbättrat samarbete kan detta också omsättas i praktiken. Behovet av ett ökat samarbete mellan aktörerna i landskapet är uppmärksammat genom internationella konventioner (framförallt Konventionen om biologisk mångfald 5 och den Europeiska landskapskonventionen 6 ) och omsätts i ett flertal globala program och processer (t.ex. Man and Biosphere Program 7 och International Model Forest Network 8 ). På nationell nivå ligger bl.a. En samlad naturvård 9 och miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv 10 till grund för satsningar på naturvårdssamarbete på landskapsskalan. Skogsstyrelsens arbete med samarbetsprojekt på landskapsnivån I Sverige har det under flera år funnits en medvetenhet om behovet av att samarbeta på landskapsnivån. Detta har kommit till uttryck i flera olika projekt och initiativ, vilka kort sammanfattas i kommande kapitel. Några av de viktigaste erfarenheterna som Skogsstyrelsen har utvecklat kring samarbete i skogslandskapet har hämtats in genom projekten Landskapsekologiska kärnområden samt, Uthålligt skogsbruk byggt på landskapsanalys i lokal samverkan, vilka genomfördes under slutet på 1990-talet/början på 2000-talet. Skogsstyrelsen har också varit något delaktig i arbetet med regionala landskapsstrategier, bl.a. Levande eklandskap i Östergötland som var en del av länsstyrelsen i Östergötlands pilotprojekt om regionala landskapsstrategier. Dessutom pågår ett värdefullt bevarande- och utvecklingsarbete inom mer permanenta samarbetsinitiativ. Dessa har ofta sin upprinnelse i ett mindre projekt, men har senare sökt långsiktiga ramverk för fortsatt arbete. Av den stora mängd av olika initiativ har Östra Vätterbranterna och Vilhelmina Model Forest valts ut i denna sammanfattning, då de bedöms kunna visa på en bra bredd och långsiktighet, vilken har visat sig väldigt värdefull i arbetet med att skapa landskapsövergripande samarbeten Regeringens skrivelse 2001/02:

7 Exempel på samarbetsnätverk Landskapsekologiska kärnområden Bakgrund Landskapsekologiska kärnområden 11, LEKO, var ett utvecklingsprojekt som genomfördes inom 16 projektområden över hela landet under perioden Arbetet inom LEKO syftade till koncentrerade insatser med naturvårdens samlade instrument, alltifrån rådgivning till bildande av områdesskydd. Inom ett LEKO genomfördes arbetet normalt under ett par år under ledning av dåvarande skogsvårdsstyrelsen. Ambitionen var att testa LEKO-metoden under så många olika omständigheter och skilda geografiska områden som möjligt. De samlade erfarenheterna från projektet bedömdes så positiva att man siktade på en fortsättning från 2005 och framåt. Denna fortsatta satsning har dock inte genomförts. Geografisk skala Valda LEKO skulle vara i storleksordningen hektar skogsmark. Varför områdena borde ligga inom detta spann anges ej, men områdets storlek berodde på områdets karaktär och läge i landet. De olika LEKO var avsiktligt utvalda för att representera ett brett spektrum av naturtyper med varierande skogshistoria och olika förhållanden vad gäller ägarkategorier, storlek på fastigheter m.m. Gemensamt för alla var en stor koncentration av skogliga värdekärnor s.k. landskapsekologiska kärnområden. Deltagare Inom LEKO var markägare, Skogs(vårds)styrelsen och Länsstyrelsen tillsammans drivande i arbetet. Inom några LEKO har i viss utsträckning även andra organisationer (t.ex. Naturskyddsföreningen) varit delaktiga. Tema I fokus för LEKO var att utveckla ett landskapsekologiskt planarbete och ett förbättrat samarbete med markägare. Detta primärt för att komma vidare med arbetet med bevarande av biologisk mångfald och skydd av värdefull skog. Initialt hade man inom projektet en tydlig ambition att även lyfta skogsproduktionsaspekterna inom angivna LEKO. Deltagarna konstaterade dock att denna inriktning tyvärr till stor del föll bort under projektarbetet. Metoder för samarbete Grundläggande för arbetet var en målklassning helst Grön Plan (eller Kombiplan, dvs. med både jord- och skogsmark) över hela landskapet. Ambitionen var också att väga samman all information om naturen till en grund för en landskapsekologisk plan. Från detta kunskapsunderlag kunde sedan markägarnas frivilliga 11 Skogsstyrelsen

8 naturvårdsinsatser kombineras med naturvårdsinstrument såsom naturreservat, biotopskyddsområde, naturvårdsavtal, NOKÅS och riktad rådgivning. Uthålligt skogsbruk byggt på landskapsanalys i lokal samverkan Bakgrund Uthålligt skogsbruk byggt på landskapsanalys i lokal samverkan 12 är titeln på ett svenskt-finskt projekt som genomfördes under åren med stöd från miljöfonden LIFE. Drivande i projektet var Skogsvårdsstyrelsen samt Skogsbrukets Utvecklingscentral Tapio och Kustens Skogscentral i Finland. Projektet verkade inom fem demonstrationsområden: Vindeln, Kolmården och Linderödsåsen i Sverige, Vanda och Sydösterbotten i Finland. Huvudsyftet var att söka modeller för att ta hänsyn till olika intressen vid skoglig planering. Aktiviteterna var inriktade på metoder och tekniker för landskapsanalys och -planering för ett uthålligt och mångsidigt skogsbruk. Geografisk skala Den geografiska storleken för de fem försöksområdena varierade mellan 5000 och ha. Deltagarna fick själva definiera sina landskap utefter de gränser de varit mest förtrogna med (t.ex. by-, socken- eller kommungränser, älgskötselområden, avrinningsområden, biologiska kvaliteter eller turistiska attraktioner). De två finska områdena var mindre i storlek och kunde därigenom totalinventeras och detaljplaneras i samband med skogsbruksplanläggning (jmf med LEKO). De tre svenska försöksområdena hade en betydligt större areal varpå istället olika ämnesområden valdes ut för närmare analys och projektarbete (jmf med t.ex. Vilhelmina model forest). Deltagare Deltagandet i projektet har varierat betydligt mellan försöksområdena. Inom större områden har representanter från t.ex. skogsägare, ideella föreningar och myndigheter engagerats, medan det inom mindre områden enbart har varit berörda skogsägare som deltagit. För vissa ämnesspecifika delprojekt (som t.ex. jakt) har enbart de som känt sig intresserade deltagit. Tema Inom projektet har många olika teman behandlats utifrån det lokala intresset bland deltagarna, t.ex. biologisk mångfald, vilt, renskötsel, tätortsnära skogsbruk, ädellövskog, historiska landskap m.m. Metoder för samarbete Deltagarna i projektet genomförde en identifikation om vad som är angeläget att samarbeta om och vilka frågor som behöver utredas på landskapsnivå. En land- 12 Skogsstyrelsen

9 skapsanalys som genom tydliga tematiska kartor beskriver aktuellt tillstånd och framtida resultat av olika handlingsalternativ låg sedan till grund för diskussioner om landskapet och dess förvaltning. Analysen syftade till att vidga den traditionella datainsamlingen för att tillgodose skogsägarens behov av planering till flera funktioner och värden i skogslandskapet. Regionala landskapsstrategier Östergötland Bakgrund Regeringen gav år 2006 i uppdrag till sju länsstyrelser att utveckla en regional landskapsstrategi. I denna sammanställning har vi valt att presentera Östergötlands landskapsstrategi om eklandskapet, eftersom detta arbete har tydligast kopplingar till samarbetsnätverk för skogslandskapet. Syftet med de regionala landskapsstrategierna var att söka nya arbetsformer utifrån ekosystemansatsen för att nå miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv. Inom Eklandskapet Östergötland har målet varit att säkra och utöka skötseln av ekmiljöer. 13 Geografisk skala Eklandskapet Östergötland omfattar ca ha värdekärnor med ek, spridda över länet. Arbetet med eklandskapet har bedrivits på olika skalor. Från ett europeiskt perspektiv har prioriteringen fastlagts, då Östergötland har ett internationellt ansvar att bevara ekarna och de organismer som hör dit. Landskapsstrategin har sedan genomförts på länsnivå, men med en geografisk nedbrytning utifrån bl.a. inventeringsresultat till värdetrakter och kommuner. Det praktiska arbetet har sedan utförts på gårdsnivå, med nära samarbete med markägare. Deltagare Landskapsstrategin arbetades fram av flera av länsstyrelsens enheter, med brett stöd av en referensgrupp bestående av företrädare från markägare, areella näringar, ideella organisationer, universitet, kommunen och Skogsstyrelsen. I det löpande arbetet har markägare, djurhållare och rådgivare från Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen varit nyckelpersoner. Tema Länsstyrelsens fokusområden i arbetet med landskapsstrategin var att utveckla samverkansformerna med markägare och djurhållare för att långsiktigt klara skötseln av eklandskap. Genom att arbeta för ett mångbruk och på sikt även nyanläggning av ekbestånd i eklandskap vill man skapa möjligheter för att få bättre lönsamhet och tillräckligt med areal för både ekonomi och bevarande. Metoder för samarbete I samarbetet mellan markägare och myndigheter har arbetssättet med en kontaktperson från myndigheterna varit uppskattat av markägare, brukare och övriga ak- 13 Länsstyrelsen Östergötland

10 törer. Kontaktpersonen har samordnat det tvärsektoriella myndighetsarbetet som berör en viss fastighet och tagit hjälp av sakkunskap och relevanta myndighetspersoner vid behov. Efterhand har alla inblandade blivit bättre på att ge råd om vilka verktyg som kan vara aktuella att använda i olika situationer. Östra Vätterbranterna Bakgrund Östra Vätterbranterna 14 är ett ambitiöst pilotprojekt för naturvård som efterhand har utvecklats till ett forum för diskussioner och problemlösning för att skapa ett hållbart nyttjande av naturresurserna i landskapet. Ett flertal konflikter mellan ideell naturvård och skogliga aktörer liksom ett dåligt samarbete mellan myndigheterna föranledde initiativet till Projekt Östra Vätterbranterna år Genom en aktiv samverkan, bl.a. genom LEKO (se ovan), har de olika intressegrupperna kunnat mötas regelbundet och arbetar nu tillsammans för att bilda ett s.k. biosfärområde. Geografisk skala Östra Vätterbranterna är ca ha stort, varav ca ha utgörs av Vättern. Områdets avgränsning följer de tio socknar som ligger inom det karaktäristiska mosaikartade Östra Vätterbrantslandskapet. I det praktiska arbetet har hela området delats in i 18 så kallade dellandskap, vardera mellan 330 och 2600 ha. Dellandskap av följande fem typer har avgränsats i) hamlade träd, ii) jätteträd, iii) ädellöv, iv) tall, gran och asp, samt v) solbelyst tall i beteshagar. Deltagare Arbetet inom Östra Vätterbranterna har framförallt skett inom en arbetsgrupp med representanter från Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen, Jönköpings kommun, Södra, LRF, Gränna Skogsgrupp och WWF. Till denna har en referensgrupp knutits med representanter från i första hand LRF och andra lokala föreningar. Tema Fokusområden i arbetet med Östra Vätterbranterna har varierat under åren. Från att till en början handla mycket om konflikthantering och reservatsbildning, ägnas idag en större del åt att skapa nya former för samarbete, samförvaltning och frivilliga avtal. Tidigare har de mer orörda brantmiljöerna stått i fokus i landskapet, medan det numera primärt är skötselkrävande kulturlandskap, med bl.a. trädbärande betesmarker och hamlade träd som det arbetas mest aktivt med. Genom arbetet med det framtida biosfärområdet har ett antal temafrågor och temalandskap tagits fram. Dessa är bl.a. landskapshistoria och -ekologi, turism, småskalig träförädling, tätortsnära natur och vattnet i landskapet. 14 Se mer på: 7

11 Metoder för samarbete För att väcka intresse och öka kunskapen om olika värden i landskapet, och om deras betydelse för landsbygdsutvecklingen, har demonstrationsområden skapats för att fungera som noder för turism, landskapslaboratorium för forskning och uppföljning och som utomhusklassrum vid diverse seminarier och kurser. Många gånger har det krävts paketlösningar, med en kombination av olika styrmedel och annan hjälp, för att kunna återuppta en långsiktig skötsel inom demonstrationsområdena och för tematiska projekt. Vilhelmina Model Forest Bakgrund Etableringen av Vilhelmina Model Forest 15 är en fortsättning av Life-projektet Uthålligt skogsbruk byggt på ett landskapsperspektiv i lokal samverkan (se ovan). Inom Vilhelmina kommun etablerades då ett försöksområde, där man tillsammans med ett antal demonstrationsområden kunde visa på olika metoder av hållbart skogsbruk. I området finns stora intressekonflikter (t.ex. mellan rennäring och skogsbruk samt mellan naturvård och produktion) vilket innebär att behovet av att utveckla samarbetsformer och lösningar på markanvändningsfrågor är stort. 16 Geografisk skala Model Forest området omfattar hela Vilhelmina kommun ( ha). Projektområdet kan emellertid sägas variera beroende på vilka aspekter av hållbart nyttjande som är aktuellt att arbeta med. För frågor som berör rennäringen utgår man från samebyarnas gränser från Bottenhavet till fjällområdet ( ha). På samma sätt arbetas med vattenfrågor och Ångermanälven från Vilhelmina till Höga kusten för att få en helhetssyn i ett landskapsperspektiv. Deltagare En lokal styrgrupp har skapats inom Vilhelmina Model Forest med 15 ordinarie ledamöter, och lika många suppleanter, som representerar markägare, brukare, lokala aktörer, samt myndigheter och forskare. Under uppbyggnad är även ett forum för partnerskap genom ett nätverk med ett femtiotal personer från olika delar av samhället på olika nivåer. Både styrgruppen och nätverket ska bestå av representanter från skogsbruk, naturvård, rekreation, turism och rennäring. En möteslokal finns i Vilhelmina kyrkstad där olika arbeten redovisas och sammanträden kan hållas. Tema Inom verksamhetsplanen för Vilhelmina Model Forest har man antagit flera tematiska program, med fokus på t.ex. naturvård i ett landskapsperspektiv, klimatförändringarnas påverkan på skogen samt kombinationen skogsbruk rennäring. 15 Se mer på: 16 Skogsstyrelsen

12 Metoder för samarbete Genom att anlägga forsknings- och demonstrationsområden, informationsskyltar och stigar finns möjligheter att använda skogen som en tankesmedja och lärosal och visa på olika sätt att bruka och använda naturresurserna i landskapet. Demonstrationsområdena (14 st.) innefattar många av aspekterna av hållbart skogsbruk som t.ex. skötsel av vattendrag, tätortsnära skogsbruk, rennäring, gallringsmetoder och skogshistoria. Till dessa har man också kunnat knyta t.ex. skogsforskning som ofta är i behov av permanenta ytor för sina studier. 9

13 Geografisk skala Resultat och slutsatser Vilken skala som är lämplig för samarbetsnätverk beror på flera olika faktorer; målsättning, landskapstyp (skogsbygd, mellanbygd eller jordbruksbygd), aktuella arter eller habitat, samt vilka processer och tids-/ekonomiska ramar man har att arbeta med. Om samverkan rör kulturmiljövård, produktion eller rekreation kan andra faktorer påverka valet av skala. Tillgången till underlagsmaterial som t.ex. kartor kan också vara en begränsande i faktor. Vid omfattande samverkansprojekt bör man arbeta i olika skalor samtidigt, t.ex. på gårdsnivå, på kommunal nivå och på regional nivå. Markägarens intresse tenderar att minska efter en ökande geografisk skala från den egna fastigheten till grannfastigheter, jaktområde, skifteslag och kommun. Representanter för organisationer, kommuner och föreningar har däremot en tendens att öka intresset för landskapsanalyser när man kommer upp på en högre geografisk skala. Hembygdens närlandskap är normalt en bra utgångspunkt för att skapa engagemang och samhörighet och för att utveckla en helhetssyn. Men en del av de värden som behöver utvecklas genom lokal samverkan kan bara förstås rätt i ett större landskap. Detta gäller för vissa ämnesaktuella områden, som t.ex. jaktvårdsområden, sammanhängande ekosystem m.m. För en eller flera fastigheter kan det vara lämpligt att bara markägarna samverkar och överväger former för eventuell samverkan med utomstående. Inom ett stort område, som t.ex. en hel kommun, sker lokal samverkan framförallt med representanter för de olika intressegrupperna. Inom ett mindre geografiskt område, t.ex. ett antal byar, ingår oftast markägare och ibland enskilda personer med ett allmänt intresse (t.ex. eldsjälar för bygdens utveckling). En socken kan utgöra en lämplig nivå att arbeta på i landskapsfrågor och bygdeutveckling. När man väljer ut ett geografiskt område är det dock viktigt att möjligheten finns att kunna arbeta över olika administrativa gränser. Utifrån ett landskapsekologiskt perspektiv bör istället utvalda växt- och djurarter eller ekologiska processer vara utgångspunkten. Dessa kan variera betydligt i skala alltifrån flera kvadratmil till enstaka kvadratkilometrar beroende på om det t.ex. rör vitryggig hackspett eller läderbagge. I de undersökta exemplen varierar den geografiska skalan i sammanhängande områden från 500 ha till ha. Arbetet inom Levande eklandskap Östergötland skedde inom hela länet men framförallt inom de ha spridda värdekärnor med ek. Deltagare i samverkansprojekt Antalet deltagare och typ av deltagare varierar något mellan undersökta exempel. Som framgår ovan kan antalet deltagare vara beroende av storleken på det/de 10

14 landskap man har valt att arbeta inom. Alternativt kan den geografiska ytan vara avhängig den grupp med deltagare som man har valt att samarbeta med. För ett effektivt samarbete bör antalet personer i t.ex. en arbetsgrupp inte vara alltför många, då det tenderar att minska utrymmet i diskussionerna. En tumregel kan vara att alla markägare och övriga intressenter inom aktuellt område ska kunna få plats i ett mötesrum. För att kunna arbeta med landskap krävs dock att en bredd av intressen och företrädare för olika sektorer i samhället är aktiva i arbetet. Inom större samarbetsnätverk krävs en organisation med flera olika grupper för att kunna driva arbetet framåt på ett bra och rättvist sätt. En vanlig struktur innefattar en styrgrupp, en arbetsgrupp och en referensgrupp. Inom de undersökta samarbetsnätverksliknande projekten har myndigheter och privata markägare alltid varit representerade i arbetsgruppen. Inom mindre områden är de sistnämnda enbart representanter för sin egen fastighet och verksamhet, medan markägare i större landskap ofta varit representerade genom t.ex. LRF:s lokalavdelningar eller Södras SBO. Myndigheter är ofta representerade av både Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen. Flera andra myndigheter kan dock vara aktuella beroende på vilket typ av landskap och vilket tema (se nedan) som samverkan kretsar kring. Vid urval av deltagare från myndigheter är det viktigt att komma ihåg att t.ex. länsstyrelserna har flera olika enheter med skilda ansvarsområden. Kommunerna har ofta en viktig roll i samarbetsnätverk kring landskapsfrågor. Det kommunala planmonopolet och den sektorsövergripande förvaltningen lämpar sig väl för ett arbetssätt som ser till helheten. Kommunerna besitter också mycket kunskap och är ofta stora markägare i tätortsnära landskap. I ett flertal samarbetsnätverk finns frivilligorganisationer som t.ex. Naturskyddsföreningen och Hembygdsföreningen representerade och är även oftast aktiva i arbetet. Inte sällan har dessa organisationer mycket lokalkunskap (till exempel om bygdens fågelliv eller torparhistoria) som saknas hos både myndigheter och markägare. Näringslivet är viktigt att få med i samarbetsnätverk kring landskapet för att fånga in den ekonomiska aspekten av hållbart brukande. Ofta finns de areella näringarna med i en eller annan form, medan övrigt företagande såsom turism, förädling, industri m.fl. lätt förbises. Högskolor, universitet och övriga skolor kan fylla en viktig funktion i arbetet med ett uthålligt brukande av landskap då de kan generera och sprida kunskap om detta. Tema för samverkan Utifrån de undersökta samverkansprojekten har ett antal teman utkristalliserats. Dessa kan tillsammans med sina systerprojekt inom bl.a. LEKO eller Landskapsstrategier ses som en exempelsamling för framgångsrika projekt där samverkan mellan flera aktörer skett på landskapsnivån. Vidare kan de utgöra ett uppslag för 11

15 nya samarbetsnätverk; dock bör ett val av tema oftast föregås av grundliga diskussioner mellan berörda aktörer. Sammantaget visar exemplen att det finns goda förutsättningar att föra ut och skapa en god samverkan kring bevarandet av skyddsvärd skog. Mosaiklandskap med skog och öppen mark Historiska markslag Tätortsnära skog Skog intill vattendrag och runt sjöar Kombination skogsbruk rennäring Beteslandskap med höga trädvärden Sammanhängande ädellövskoglandskap Värden i värdetrakter Klimatanpassat brukande Praktiskt genomförande av regionala/lokala miljökvalitetsmål Bevarande av symbol-/paraply-/nyckelarter Framgångsfaktorer och fallgropar Startfasen Då många arbetar med landskap från olika perspektiv och med olika utgångspunkter finns ett tydligt behov av att skapa en fysisk mötesplats för alla intressenter. En bra start för att skapa en gemensam vision och gemensamma mål för området bör ges stor uppmärksamhet. Initiativtagaren bör lägga ner mycket kraft på att involvera alla aktuella intressenter från början och ge dem förutsättningar att delta i samverkan. Helhetssyn behövs för att rätt definiera, se och kommunicera sambanden mellan landskapets olika funktioner och värden. Många framgångrika och långsiktiga landskapsinitiativ (t.ex. biosfärområden och model forest) har börjat som ett tidsavgränsat projekt till att övergå till en mer permanent form. Kunskap Geografiska analyser, såväl i rum som i tid måste ingå i en bra landskapssamverkan. Teknik och metod anpassas lämpligen till mål och landskap. Lokal kunskap om och ansvar för landskapet måste respekteras av myndigheter och organisationer som vill påverka landskapet. 12

16 Det är viktigt att koppla rätt mottagare till rätt ämnesområde för att uppnå bra kunskapsspridning, engagemang och samverkan. Det är viktigt att sträva efter lösningar som är både ekologiskt och ekonomiskt långsiktigt fördelaktiga. Ett gott samarbete mellan naturvård och kulturmiljövård är nödvändigt. Ett problem i det sammanhanget är att kunskapen om kulturmiljövärdena ofta är låg och att resurser för inventeringar saknas. Historik, kultur- och fornlämningsinventeringar inom ett landskap, är ofta bra sätt att komma igång med en grundläggande form av lokal samverkan. Naturinventeringar, historiska kartor, kulturinventeringar, beskrivningar av geologi, hydrologi, etc. är nödvändiga och en grundläggande utgångspunkt för lokal samverkan. En noggrann kartläggning, av t.ex. nyckelbiotoper, är väldigt viktig för att lägga alla korten på bordet och skapa förutsättningar för en konstruktiv dialog. Den digitala tekniken med GIS och landskapsanalys, är ett mycket bra förenande medel för en effektiv och god samverkan och delaktighet i en grupp av olika intressenter. Landskapsekologiska teorier och modeller bör ligga till grund för att hantera biologisk mångfald på landskapsnivån. Terminologin behöver utvecklas för att skapa en förståelse mellan olika intressegrupper. Arbetssätt Bra samverkan skapas oftast med en kombination av ett för deltagaren aktuellt ämne eller ämnen tillsammans med ett geografiskt område som man ansvarar för eller är intresserad av. Myndigheterna har genom sin tillgång till specialister, material och teknik en viktig roll i problemanalysen. Den mjuk-hårda linjen dvs. att vara tydlig med gällande regler men tillmötesgående i relationen med markägare för områden med mycket höga naturvärden är ett effektivt och demokratiskt arbetssätt. Markägarnas vilja till samverkan stimuleras av att de deltar/arbetar aktivt i faktainsamling och problemlösning såväl övergripande som för aktuellt ämnesområde. Detta kan ske på fastighetsnivå, men kan också gälla samverkan över fastighetsgränserna. 13

17 Markägarna och övriga intressenter bör ges tillräckligt med tid för förtroendeskapande och eftertanke. Initialt bör alla parter ägna mycket tid åt att lyssna! Ett visst tempo måste upprätthållas för att skapa styrfart och för att deltagarna inte ska tappa intresse. Inom längre projekt kan arbetet ses som att genomföra ett maraton och sprinterlopp på samma gång. Positiva markägarkontakter och goda exempel sprider sig därför är det ofta effektivare att arbeta med de mest intresserade markägarna än med de fastigheter där det finns högst naturvärde. Organisering och förvaltning En tydlig organisation och ett uttalat ledarskap är viktigt för att driva och leda projektet. För att projektet ska fungera effektivt krävs en kontinuerlig och utförlig informationsspridning. Allmänheten bör informerats genom både informationsskyltar och genom tidningsartiklar. Ofta behövs kunskap från annan fackkunskap, t.ex. pedagogik och kommunikationsvetenskap. Arbetsgruppen bör vara ganska liten för att fungera effektivt. Större möten kan användas initialt och för redovisningar från de mindre grupperna samt för allmän information. Möten ute i landskapet och personliga kontakter är en förutsättning för framgång. Bruna kuvert (centrala utskick från myndigheter till ägare/brukare) är ofta ett kontraproduktivt sätt att kommunicera. För att förbättra kvaliteten och långsiktigheten i praktiska skötselåtgärder samt för att skapa en samsyn och känsla av delaktighet är det lämpligt att markägare, arrendatorer, naturskyddsföreningar, närboende, forskare samt tjänstemän från kommuner, skogsstyrelsen, skogsbolag och länsstyrelsens deltar tillsammans vid flera olika tillfällen. 14

18 Referenser Länsstyrelsen Östergötland Levande eklandskap i Östergötland regional landskapsstrategi Rapport 2007:22. Internet: Naturvårdsverket Regionala landskapsstrategier - Ett rikt växt- och djurliv. Naturvårdsverkets rapport Internet: Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen Kompletterande metoder vid skydd av värdefull natur redovisning av regeringsuppdrag. Naturvårdsverkets rapport Internet: r_naturvard/n_komet.pdf Proposition 2008/09:214. Hållbart skydd av naturområden. Internet: Regeringens skrivelse 2001/02:173. En samlad naturvårdspolitik. Internet: Skogsstyrelsen Projekterfarenheter av landskapsanalys i lokal samverkan - (LIFE 96 ENV S 367) Uthålligt skogsbruk byggt på landskapsanalys i lokal samverkan. Rapport 9:2001 Internet: Skogsstyrelsen Landskapsekologiska kärnområden - LEKO, Redovisning av ett projekt Meddelande 2:2004. Internet: Skogsstyrelsen 2006, Arenor för hållbart brukande av landskapets alla värden begreppet Model Forest som ett exempel. Rapport 7:2006. Internet: SOU 2006:81 Mervärdesskog slutbetänkande av skogsutredningen Internet: 15

19 Av Skogsstyrelsen publicerade Rapporter: 1988:1 Mallar för ståndortsbonitering; Lathund för 18 län i södra Sverige 1991:1 Tätortsnära skogsbruk 1992:3 Aktiva Natur- och Kulturvårdande åtgärder i skogsbruket 1993:7 Betespräglad äldre bondeskog från naturvårdssynpunkt 1994:5 Historiska kartor - underlag för natur- och kulturmiljövård i skogen 1995:1 Planering av skogsbrukets hänsyn till vatten i ett avrinningsområde i Gävleborg 1995:2 SUMPSKOG ekologi och skötsel 1996:1 Women in Forestry What is their situation? 1996:2 Skogens kvinnor Hur är läget? 1997:2 Naturvårdsutbildning (20 poäng) Hur gick det? 1997:5 Miljeu96 Rådgivning. Rapport från utvärdering av miljeurådgivningen 1997:6 Effekter av skogsbränsleuttag och askåterföring en litteraturstudie 1997:7 Målgruppsanalys 1997:8 Effekter av tungmetallnedfall på skogslevande landsnäckor (with English Summary: The impact on forest land snails by atmospheric deposition of heavy metals) 1997:9 GIS metodik för kartläggning av markförsurning En pilotstudie i Jönköpings län 1998:1 Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) av skogsbränsleuttag, asktillförsel och övrig näringskompensation 1998:3 Dalaskog - Pilotprojekt i landskapsanalys 1998:4 Användning av satellitdata hitta avverkad skog och uppskatta lövröjningsbehov 1998:5 Baskatjoner och aciditet i svensk skogsmark - tillstånd och förändringar 1998:6 Övervakning av biologisk mångfald i det brukade skogslandskapet. With a summary in English: Monitoring of biodiversity in managed forests. 1998:7 Marksvampar i kalkbarrskogar och skogsbeten i Gotländska nyckelbiotoper 1999:1 Miljökonsekvensbeskrivning av Skogsstyrelsens förslag till åtgärdsprogram för kalkning och vitalisering 1999:2 Internationella konventioner och andra instrument som behandlar internationella skogsfrågor 2000:1 Samordnade åtgärder mot försurning av mark och vatten - Underlagsdokument till Nationell plan för kalkning av sjöar och vattendrag 2000:4 Skogsbruket i den lokala ekonomin 2000:5 Aska från biobränsle 2000:6 Skogsskadeinventering av bok och ek i Sydsverige :1 Landmolluskfaunans ekologi i sump- och myrskogar i mellersta Norrland, med jämförelser beträffande förhållandena i södra Sverige 2001:2 Arealförluster från skogliga avrinningsområden i Västra Götaland 2001:3 The proposals for action submitted by the Intergovernmental Panel on Forests (IPF) and the Intergovernmental Forum on Forests (IFF) - in the Swedish context 2001:4 Resultat från Skogsstyrelsens ekenkät :5 Effekter av kalkning i utströmningsområden med kalkkross 0-3 mm 2001:6 Biobränslen i Söderhamn 2001:7 Entreprenörer i skogsbruket :8A Skogspolitisk historia 2001:8B Skogspolitiken idag - en beskrivning av den politik och övriga faktorer som påverkar skogen och skogsbruket 2001:8C Gröna planer 2001:8D Föryngring av skog 2001:8E Fornlämningar och kulturmiljöer i skogsmark 2001:8G Framtidens skog 2001:8H De skogliga aktörerna och skogspolitiken 2001:8I Skogsbilvägar 2001:8J Skogen sociala värden 2001:8K Arbetsmarknadspolitiska åtgärder i skogen 2001:8L Skogsvårdsorganisationens uppdragsverksamhet 2001:8M Skogsbruk och rennäring 2001:8O Skador på skog 2001:9 Projekterfarenheter av landskapsanalys i lokal samverkan (LIFE 96 ENV S 367) Uthålligt skogsbruk byggt på landskapsanalys i lokal samverkan 2001:11A Strategier för åtgärder mot markförsurning 2001:11B Markförsurningsprocesser 2001:11C Effekter på biologisk mångfald av markförsurning och motåtgärder 2001:11D Urvalskriterier för bedömning av markförsurning 2001:11E Effekter på kvävedynamiken av markförsurning och motåtgärder 2001:11F Effekter på skogsproduktion av markförsurning och motåtgärder 2001:11G Effekter på tungmetallers och cesiums rörlighet av markförsurning och motåtgärder 2002:1 Ekskador i Europa 2002:2 Gröna Huset, slutrapport

20 2002:3 Project experiences of landscape analysis with local participation (LIFE 96 ENV S 367) Local participation in sustainable forest management based on landscape analysis 2002:4 Landskapsekologisk planering i Söderhamns kommun 2002:5 Miljöriktig vedeldning - Ett informationsprojekt i Söderhamn 2002:6 White backed woodpecker landscapes and new nature reserves 2002:7 ÄBIN Satellit 2002:8 Demonstration of Methods to monitor Sustainable Forestry, Final report Sweden 2002:9 Inventering av frötäktssbestånd av stjälkek, bergek och rödek under Ekdöd, skötsel och naturvård 2002:10 A comparison between National Forest Programmes of some EU-member states 2002:11 Satellitbildsbaserade skattningar av skogliga variabler 2002:12 Skog & Miljö - Miljöbeskrivning av skogsmarken i Söderhamns kommun 2003:1 Övervakning av biologisk mångfald i skogen - En jämförelse av två metoder 2003:2 Fågelfaunan i olika skogsmiljöer - en studie på beståndsnivå 2003:3 Effektivare samråd mellan rennäring och skogsbruk -förbättrad dialog via ett utvecklat samrådsförfarande 2003:4 Projekt Nissadalen - En integrerad strategi för kalkning och askspridning i hela avrinningsområden 2003:5 Projekt Renbruksplan Slutrapport, - ett planeringsverktyg för samebyarna 2003:6 Att mäta skogens biologiska mångfald - möjligheter och hinder för att följa upp skogspolitikens miljömål i Sverige 2003:7 Vilka botaniska naturvärden finns vid torplämningar i norra Uppland? 2003:8 Kalkgranskogar i Sverige och Norge förslag till växtsociologisk klassificering 2003:9 Skogsägare på distans - Utvärdering av SVO:s riktade insatser för utbor 2003:10 The EU enlargement in 2004: analysis of the forestry situation and perspectives in relation to the present EU and Sweden 2004:1 Effektuppföljning skogsmarkskalkning tillväxt och trädvitalitet, :2 Skogliga konsekvensanalyser SKA :3 Natur- och kulturinventeringen i Kronobergs län :4 Naturlig föryngring av tall 2004:5 How Sweden meets the IPF requirements on nfp 2004:6 Synthesis of the model forest concept and its application to Vilhelmina model forest and Barents model forest network 2004:7 Vedlevande arters krav på substrat - sammanställning och analys av arter 2004:8 EU-utvidgningen och skogsindustrin - En analys av skogsindustrins betydelse för de nya medlemsländernas ekonomier 2004:10 Om virkesförrådets utveckling och dess påverkan på skogsbrukets lönsamhet under perioden :11 Naturskydd och skogligt genbevarande 2004:12 Når vi skogspolitikens mångfaldsmål på artnivå? - Åtgärdsförslag för uppföljning och metodutveckling 2005:1 Access to the forests for disabled people 2005:2 Tillgång till naturen för människor med funktionshinder 2005:3 Besökarstudier i naturområden - en handbok 2005:4 Visitor studies in nature areas - a manual 2005:5 Skogshistoria år från år :6 Vägar till ett effektivare samarbete i den privata tätortsnära skogen 2005:7 Planering för rekreation - Grön skogsbruksplan i privatägd tätortsnära skog 2005:8a-8c Report from Proceedings of ForestSAT 2005 in Borås May 31 - June :9 Sammanställning av stormskador på skog i Sverige under de senaste 210 åren 2005:10 Frivilliga avsättningar - en del i Miljökvalitetsmålet Levande skogar 2005:11 Skogliga sektorsmål - förutsättningar och bakgrundsmaterial 2005:12 Målbilder för det skogliga sektorsmålet - hur går det med bevarandet av biologisk mångfald? 2005:13 Ekonomiska konsekvenser av de skogliga sektorsmålen 2005:14 Tio skogsägares erfarenheter av stormen 2005:15 Uppföljning av skador på fornlämningar och övriga kulturlämningar i skog 2005:16 Mykorrhizasvampar i örtrika granskogar - en metodstudie för att hitta värdefulla miljöer 2005:17 Forskningsseminarium skogsbruk - rennäring augusti :18 Klassning av renbete med hjälp av ståndortsboniteringens vegetationstypsindelning 2005:19 Jämförelse av produktionspotential mellan tall, gran och björk på samma ståndort 2006:1 Kalkning och askspridning på skogsmark - redovisning av arealer som ingått i Skogsstyrelsens försöksverksamhet :2 Satellitbildsanalys av skogsbilvägar över våtmarker 2006:3 Myllrande Våtmarker - Förslag till nationell uppföljning av delmålet om byggande av skogsbilvägar över värdefulla våtmarker 2006:4 Granbarkborren - en scenarioanalys för :5 Överensstämmer anmält och verkligt GROT-uttag? 2006:6 Klimathotet och skogens biologiska mångfald 2006:7 Arenor för hållbart brukande av landskapets alla värden - begreppet Model Forest som ett exempel 2006:8 Analys av riskfaktorer efter stormen Gudrun 2006:9 Stormskadad skog - föryngring, skador och skötsel 2006:10 Miljökonsekvenser för vattenkvalitet, Underlagsrapport inom projektet Stormanalys

21 2006:11 Miljökonsekvenser för biologisk mångfald - Underlagsrapport inom projekt Stormanalys 2006:13 Hur drabbades enskilda skogsägare av stormen Gudrun - Resultat av en enkätundersökning 2006:14 Riskhantering i skogsbruket 2006:15 Granbarkborrens utnyttjande av vindfällen under första sommaren efter stormen Gudrun - (The spruce bark beetle in wind-felled trees in the first summer following the storm Gudrun) 2006:16 Skogliga sektorsmål i ett internationellt sammanhang 2006:17 Skogen och ekosystemansatsen i Sverige 2006:18 Strategi för hantering av skogliga naturvärden i Norrtälje kommun ( Norrtäljeprojektet ) 2006:19 Kantzonens ekologiska roll i skogliga vattendrag - en litteraturöversikt 2006:20 Ägoslag i skogen - Förslag till indelning, begrepp och definitioner för skogsrelaterade ägoslag 2006:21 Regional produktionsanalys - Konsekvenser av olika miljöambitioner i länen Dalarna och Gävleborg 2006:22 Regional skoglig Produktionsanalys - Konsekvenser av olika skötselregimer 2006:23 Biomassaflöden i svensk skogsnäring :24 Trädbränslestatistik i Sverige - en förstudie 2006:25 Tillväxtstudie på Skogsstyrelsens obsytor 2006:26 Regional produktionsanalys - Uppskattning av tillgängligt trädbränsle i Dalarnas och Gävleborgs län 2006:27 Referenshägn som ett verktyg i vilt- och skogsförvaltning 2007:1 Utvärdering av ÄBIN 2007:2 Trädslagets betydelse för markens syra-basstatus - resultat från Ståndortskarteringen 2007:3 Älg- och rådjursstammarnas kostnader och värden 2007:4 Virkesbalanser för år :5 Life Forests for water - summary from the final seminar in Lycksele August :6 Renskador i plant- och ungskog - en litteraturöversikt och analys av en taxeringsmetod 2007:7 Övervakning och klassificering av skogsvattendrag i enlighet med EU:s ramdirektiv för vatten - exempel från Emån och Öreälven 2007:8 Svenskt skogsbruk möter klimatförändringar 2007:9 Uppföljning av skador på fornlämningar i skogsmark 2007:10 Utgör kvävegödsling av skog en risk för Östersjön? Slutsatser från ett seminarium anordnat av Baltic Sea 2020 i samarbete med Skogsstyrelsen 2008:1 Arenas for Sustainable Use of All Values in the Landscape - the Model Forest concept as an example 2008:2 Samhällsekonomisk konsekvensanalys av skogsmarks- och ytvattenkalkning 2008:3 Mercury Loading from forest to surface waters: The effects of forest harvest and liming 2008:4 The impact of liming on ectomycorrhizal fungal communities in coniferous forests in Southern Sweden 2008:5 Långtidseffekter av kalkning på skogsmarkens kol- och kväveförråd 2008:6 Underlag för en nationell strategi för skötsel och skydd av sumpskogar 2008:7 Regionala analyser om kontinuitetsskogar och hyggesfritt skogsbruk 2008:8 Frötäkt och frötäktsområden av gran och tall i Sverige 2008:9 Vägledning vid skogsmarkskalkning 2008:10 Områden som skogsmarkskalkats inom Skogsstyrelsens försöksverksamhet :11 Inventering av ädellövplanteringar på stormhyggen från 1999 i Skåne 2008:12 Aluminiumhalter i skogsbäckar och variationen med avrinningsområdenas egenskaper 2008:13 Åtgärder för ett uthålligt brukande av skogsmarken - resultat från studier finansierade inom Movib 2008:14 Användningen av växtskyddsmedel inom skogsbruket 2008:15 Skogsmarkskalkning 2008:16 Skogsmarkskalkningens effekter på kemin i mark, grundvatten och ytvatten i SKOKAL-områdena 16 år efter behandling 2008:18 Effekter av skogsbruk på rennäringen - en litteraturstudie 2008:19 Hyggesfritt skogsbruk i ädellövskog - En litteratursammanställning 2008:20 Kontinuitetsskogar och hyggesfritt skogsbruk i ädellövskogar - slutrapport för delprojekt Ädellöv 2008:21 Skoglig kontinuitet och historiska kartor - en metodstudie för bokskog 2008:22 Kontinuitetsskogar och Kontinuitetsskogsbruk Slutrapport för delprojekt Skötsel hyggesfritt skogsbruk 2008:23 Naturkultur Utvecklingen i försöksserien de 10 första åren 2008:24 Jämförelse av ekonomi och produktion mellan trakthyggesbruk och blädning i skiktad granskog analyser spå beståndsnivå baserade på simulering 2008:25 Skogliga konsekvensanalyser 2008 SKA-VB :1 Åtgärdsplanering i reglerade vattendrag arbetsgång och åtgärdsförslag i övre Ångermanälven 2009:2 Skog & Historia i Uppland Gröna Jobb :3 Utvärdering av metoder för kvantifiering av epifytiska hänglavar 2009:4 Kartläggning och Identifiering av kontinuitetsskog 2009:5 Skogsproduktion i stormområdet: Ett underlag för Skogsstyrelsens strategi för uthållig skogsproduktion 2009:6 Ekonomisk beskrivning av konsekvenser i samband med ledningsintrång i skogsmark 2009:7 Avverkning av nyckelbiotoper och objekt med höga naturvärden en gis-analys och inventeringsdata från Polytax 2009:8 Produktionsanalys i Gävleborgs län 2009:9 Skogsstyrelsens erfarenheter kring samarbetsnätverk i landskapet

22 Av Skogsstyrelsen publicerade Meddelanden: 1991:2 Vägplan :5 Ekologiska effekter av skogsbränsleuttag 1995:2 Gallringsundersökning :3 Kontrolltaxering av nyckelbiotoper 1996:1 Skogsstyrelsens anslag för tillämpad skogsproduktionsforskning 1997:1 Naturskydd och naturhänsyn i skogen 1997:2 Skogsvårdsorganisationens årskonferens :1 Skogsvårdsorganisationens Utvärdering av Skogspolitiken 1998:2 Skogliga aktörer och den nya skogspolitiken 1998:3 Föryngringsavverkning och skogsbilvägar 1998:4 Miljöhänsyn vid föryngringsavverkning - Delresultat från Polytax 1998:5 Beståndsanläggning 1998:6 Naturskydd och miljöarbete 1998:7 Röjningsundersökning :8 Gallringsundersökning :9 Skadebilden beträffande fasta fornlämningar och övriga kulturmiljövärden 1998:10 Produktionskonsekvenser av den nya skogspolitiken 1998:11 SMILE - Uppföljning av sumpskogsskötsel 1998:12 Sköter vi ädellövskogen? - Ett projekt inom SMILE 1998:13 Riksdagens skogspolitiska intentioner. Om mål som uppdrag till en myndighet 1998:14 Swedish forest policy in an international perspective. (Utfört av FAO) 1998:15 Produktion eller miljö. (En mediaundersökning utförd av Göteborgs universitet) 1998:16 De trädbevuxna impedimentens betydelse som livsmiljöer för skogslevande växt- och djurarter 1998:17 Verksamhet inom Skogsvårdsorganisationen som kan utnyttjas i den nationella miljöövervakning 1998:19 Skogsvårdsorganisationens årskonferens :1 Nyckelbiotopsinventeringen Slutrapport 1999:3 Sveriges sumpskogar. Resultat av sumpskogsinventeringen :1 Skogsvårdsorganisationens Årskonferens :2 Rekommendationer vid uttag av skogsbränsle och kompensationsgödsling 2001:3 Kontrollinventering av nyckelbiotoper år :4 Åtgärder mot markförsurning och för ett uthålligt brukande av skogsmarken 2001:5 Miljöövervakning av Biologisk mångfald i Nyckelbiotoper 2001:6 Utvärdering av samråden 1998 Skogsbruk - rennäring 2002:1 Skogsvårdsorganisationens utvärdering av skogspolitikens effekter - SUS :2 Skog för naturvårdsändamål uppföljning av områdesskydd, frivilliga avsättningar, samt miljöhänsyn vid föryngringsavverkning 2002:4 Action plan to counteract soil acidification and to promote sustainable use of forestland 2002:6 Skogsmarksgödsling - effekter på skogshushållning, ekonomi, sysselsättning och miljön 2003:1 Skogsvårdsorganisationens Årskonferens :2 Konsekvenser av ett förbud mot permetrinbehandling av skogsplantor 2004:1 Kontinuitetsskogar - en förstudie 2004:2 Landskapsekologiska kärnområden - LEKO, Redovisning av ett projekt :3 Skogens sociala värden 2004:4 Inventering av nyckelbiotoper - Resultat :1 Stormen en skoglig analys 2007:1 Övervakning av insektsangrepp - Slutrapport från Skogsstyrelsens regeringsuppdrag 2007:2 Kvävegödsling av skogsmark 2007:3 Skogsstyrelsens inventering av nyckelbiotoper - Resultat till och med :4 Fördjupad utvärdering av Levande skogar 2007:5 Hållbart nyttjande av skog 2008:1 Kontinuitetsskogar och hyggesfritt skogsbruk 2008:2 Rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring 2008:3 Skogsbrukets frivilliga avsättningar 2008:4 Rundvirkes- och skogsbränslebalanser för år 2007 SKA-VB :1 Dikesrensningens regelverk 2009:2 Viltanpassad Skogsskötsel Skogliga åtgärder för att minska skador 2009:3 Ny metod och nya definitioner i uppföljningen av frivilliga avsättningar 2009:4 Stubbskörd kunskapssammanställning och Skogsstyrelsens rekommendationer 2009:5 Vidareutveckling av pågående viltskadeinventeringar