Satellitbildsanalys av skogsbilvägar över våtmarker

Transkript

1 RAPPORT Satellitbildsanalys av skogsbilvägar över våtmarker Catharina D Fröjd

2 Skogsstyrelsen februari 2006 Författare Catharina D Fröjd Projektledare Pär Nyman Projektgrupp Gatharina D Fröjd Agneta Jonson Pär Nyman Patrik Olsson Papper brilliant copy Tryck JV, Jönköping Upplaga 110 ex ISSN BEST NR 1675 Skogsstyrelsens förlag Jönköping

3 Innehåll Uppdraget...1 Datakällor och programvaror...2 Fjärranalys av förändringar i våtmarker...3 Metodikens begränsningar...6 Antal våtmarksobjekt med skogsbilvägar...7 Diskussion...9 Analysens omfattning...9 Förekomsten av skogsbilvägar över värdefulla våtmarker...9 Referenser...10

4 RAPPORT NR 2/2006 Uppdraget I den här analysen undersöks förekomsten av skogsbilvägar som byggts över våtmarker med höga naturvärden. Uppdraget har getts till Skogsstyrelsen (SKS) av regeringen och beskrivs i regleringsbrevet för budgetåret 2005: Skogsstyrelsen skall efter samråd med Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet till den 31 december 2005 redovisa till Miljömålsrådet förekomsten av skogsbilvägar som efter 2001 byggts över, eller på annat sätt negativt påverkar, våtmarker med höga natur- och kulturmiljövärden. Resultatet sammanfaller med SKS uppföljning av delmål 3 i miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker. Delmålet lyder: Senast år 2006 skall skogsbilvägar inte byggas över våtmarker med höga natureller kulturvärden eller på annat sätt byggas så att dessa våtmarker påverkas negativt. Hänsyn till kulturvärden har ej tagits med i analysen. 1

5 RAPPORT NR 2/2006 Datakällor och programvaror Tabell 1 och 2 nedan redovisar de datakällor och programvaror som har använts i analysen. Tabell 1. Redovisning av analysens datakällor Datakälla Digitalt kartskikt över våtmarker Multispektrala satellitbilder 2 Digital skogsmask Molnmask Digitalt vägnät Beskrivning Klass 1 och 2 våtmarksobjekt i 15 län från Naturvårdsverkets våtmarksinventering (VMI) 1 Mosaiker av bilder år 2000 (topoblad av Landsat -7) samt år 2004 (Spot- 4, Spot -5 samt Landsat -5) Definition av skogsmark framtagen från lantmäteriets fastighetskarta Digitaliserad mask för att markera områden med moln Geografisk Sverige Data (GSD), väg- och markkarta från lantmäteriet Tabell 2. Redovisning av programvaror som har använts i analysen Programvara Beskrivning ENFORMA 4.2 Dataprogram för förändringsanalys 3 ESRI ArcGIS 9.0 Geografiskt informationssystem Mosaik Dataprogram som skapar mosaiker av satellitbilder 1 Se Inventering av Sveriges våtmarker, Naturvårdsverket rapport nr Satellitbildernas upplösning varierar från 10 till 25 meter. 3 Se Satellitbildsbaserade skattningar av skogliga arealer Skogsstyrelsens rapport 11:

6 RAPPORT NR 2/2006 Fjärranalys av förändringar i våtmarker Den metod som använts initierades inom projektarbetet Indikatorer och uppföljningsmetod för delmål 3 Skogsbilvägar över våtmarker inom Myllrande våtmarker. Metoden har testats och utvecklats av B Näsholm på Skogsvårdsstyrelsen i Västerbotten samt av P Nyman på Skogsvårdsstyrelsen i Värmland-Örebro, bilagor 1 och 2. Metoden genomfördes med följande huvudmoment: 1. Alla klass 1 och 2 våtmarkspolygoner valdes ut ur kartskikt över VMI (för exempel på våtmark se gul polygon i figur 1). 2. Förändringsanalyser genomfördes mellan satellitbilder från år 2000 och 2004, (för satellitbilder se figur 1 och 2). Analyserna 4 utfördes med hjälp av ENFORMA-programmet. Resultatet blev ett antal skillnadsbilder där förändringar, exempelvis i form av avverkningar för väggator, framträdde som ljusare områden (figur 3). 3. Landet delades in i fem delområden 5 fördelat på projektgruppens deltagare. Våtmarksobjekten i vartdera delområdet granskades därefter manuellt av respektive deltagare. Som tecken på nyanlagda vägar tolkades linjära ljusa förändringar i skillnadsbilden. Som stöd i granskningen användes befintligt digitalt vägnät från lantmäteriet, (figur 4). Figur 1. Satellitbild från år 2000 över våtmarksobjekt klass 2 (gul polygon) Figur 2. Satellitbild från år 2004 över samma våtmarksobjekt som i figur 1. Figur 3. Skillnadsbild mellan år 2000 och 2004 över våtmarksobjektet från figurerna 1 och 2. 4 I förändringsanalysen användes funktionen Hitta hyggen. Lantmäteriets skogsmask användes för att satellitbilderna skulle överensstämma radiometriskt. Möjligheten att bearbeta alla bildens pixlar nyttjades. Rött band angavs för satellitbildernas våglängdsband 2 (Spot 5) och 3 (Landsat 5, Landsat 7) 5 Delområden i analysen var 1; AC län 2; X och W län 3; D, U, S och T län 4; O län samt 5; F, G, H, I, K, N och M län 3

7 RAPPORT NR 2/2006 Motorväg Allmän väg, klass I Allmän väg, klass II Allmän väg, klass III Allmän väg, skilda körbanor, körbanemitt Allmän väg, skilda körbanor, vägmitt Genomfartsgata /led, körbanemitt Genomfartsgata /led, gatumitt Bilväg/gata Sämre bilväg Traktorväg Underfart, motorväg Underfart, Allmän väg klass I Underfart, Allmän väg klass II Underfart, Allmän väg klass III Underfart, Allmän väg Underfart, Allmän väg skilda körbanor Underfat bilväg/gata Underfartsgata, genomfartsgata Underfart sämre bilväg Underfart, genomfartsgata Järnväg med dubbelspår Järnväg med enkelspår Övrig järnväg Underfart, järnväg Underfart, övrig järnväg Färjeled Väg under byggnad Järnväg under byggnation Figur 4. Digitalt vägnät som användes i analysen. Våtmarksobjekten indelades i säkra respektive osäkra objekt. Säkra objekt hade förändringar som med säkerhet antogs vara en eller flera vägar byggda under perioden. Ofta fanns andra tecken som tydde på byggnation av vägar, till exempel utbyggnad av befintligt vägnät eller förekomst av avverkningar. Exempel på ett säkert våtmarksobjekt visas i figurerna 5-7. Skillnadsbilden i figur 5 visar ett antal ljusare linjer i våtmarkens nordöstra och södra del som leder till ett antal troliga avverkningar. Vägarna och avverkningarna syns även i satellitbilden från år 2004 (figur 6). De framträder dock inte i bilden från år 2000 (figur 7). Våtmarksobjektet betraktades i detta fall som säkert. Figur 5. Skillnadsbild mellan år 2000 och 2004 över våtmarksobjekt klass 2 (gul polygon) Figur 6. Satellitbild från år 2004 över samma våtmarksobjekt som i figur 5. Figur 7. Satellitbild från år 2000 över våtmarksobjektet i figur 5. 4

8 RAPPORT NR 2/2006 De våtmarksobjekt där förändringar påvisades men orsaken inte med säkerhet kunde fastställas betecknades som osäkra. Förändringarna var ofta mindre sammanhängande ljusa linjer som kunde bero på spektrala skillnader i våtmarkens fuktighet och vegetation. Linjerna kunde även vara vägar som byggts innan år 2000 men som trots det framträdde i förändringsbilden. Linjerna kunde också tyda på andra förändringar, exempelvis kraftledningar. Vissa objekt visade förändringar som möjligen orsakats av nya vägar i anslutning till våtmarken, men där fältbesök krävs för att säkerställa påverkan. Exempel på ett våtmarksobjekt som betecknades som osäkert visas i figurerna I våtmarkens östra del förefaller en väg gå in i våtmarken i nord-sydlig riktning (figur 8). Vägen framträder även i satellitbilden från år 2004 (figur 9). I satellitbilden från år 2000 var det svårt att avgöra om vägen existerar eller inte men det finns en antydan till vägsträckning (figur 10). Vid en kontroll i attributtabellen för det digitala vägnätet (GSD) fanns datumet angivet. Det framgick inte av tabellen om detta var vägens anläggningsdatum eller om det var ett inläggningsdatum i databasen. Våtmarksobjektet betraktades i därför som osäkert. Figur 8. Skillnadsbild mellan år 2000 och 2004 över våtmarksobjekt klass 2 (gul polygon) Figur 9. Satellitbild från år 2004 över samma våtmarksobjekt som i figur 8. Figur 10. Satellitbild från år 2000 över våtmarksobjektet i figur 9. 5

9 RAPPORT NR 2/2006 Metodikens begränsningar Genom att använda fjärranalys går det att på ett relativt snabbt sätt analysera stora områden med våtmarker. För att analysen ska bli heltäckande samt med likartad kvalitet i olika delar av landet behövs tillgång till tillförlitlig data. I den här undersökningen analyserades 15 län med hjälp av polygoner från VMI (se tabell 1). Våtmarkspolygoner saknades för fyra län - Stockholms, Uppsala, Östergötlands samt Västernorrlands län. I Norrbottens län gick det inte att få fram satellitbilder från år 2000 och i Jämtlands län var det för mycket moln i bilderna för att analysen skulle kunna genomföras. Likaså exkluderades totalt 825 objekt i de 15 län som undersöktes på grund av moln. Kvaliteten på data som användes varierade. I vissa län verkade våtmarkspolygonerna inte helt överensstämma med våtmarkerna. Ofta var polygonerna större än vad som syntes i satellitbilderna. Ibland var polygonen förskjuten i sidled. Även satellitbildernas kvalitet varierade. Satellitbilderna från år 2004 var av bättre kvalitet än bilderna från år Vissa topoblad från år 2000 saknades i D, M och N län (se vidare tabell 1). Den största arbetsinsatsen innefattar ett manuellt granskningsarbete. Det slutliga omdömet inkluderar ett visst mått av subjektiv bedömning. Eftersom olika personer granskar olika delområden kan det inte uteslutas en viss variation i bedömningarna. Speciellt när det gäller att klassificera våtmarksobjekten i grupperna säkra respektive osäkra objekt. 6

10 RAPPORT NR 2/2006 Antal våtmarksobjekt med skogsbilvägar I analysen undersöktes objekt i naturvärdesklasserna 1 och 2 från våtmarksinventeringen (VMI). Undersökningen gjordes i 15 län. I tabell 1 redovisas det antal våtmarksobjekt per län som bedömdes ha berörts av skogsbilvägar under perioden 2000 till I ett antal län kunde en delmängd av våtmarksobjekten inte granskas på grund av molnförekomst. Exempelvis föll 315 av de 525 våtmarksobjekten bort från analysen i Västmanlands län på grund av detta. Sammanlagt bedömdes 89 våtmarksobjekt i klasserna 1 och 2 med säkerhet beröras av nya skogsbilvägar (1,2 %). Flest objekt hittades i Dalarnas län där 31 av de studerade våtmarksobjekten betraktades som säkra objekt (6,3 %). Kronobergs län hade näst flest säkra objekt. Där fanns 11 stycken vilket motsvarar 2,3 % av de 486 granskade våtmarksobjekten. Antalet våtmarksobjekt där det var osäkert om de berördes av skogsbilvägar var 95 (1,2 %). Flest osäkra objekt fanns i Hallands län (18 stycken), vilket motsvarar 4,7 % av de 383 studerade objekten. I Jönköpings län klassades 13 våtmarksobjekt som osäkra. Det gav ett procentuellt värde på 2,6 % av 494 studerade våtmarksobjekt. Den sammanlagda granskade våtmarksarealen var cirka 1 miljon hektar. Störst sammanlagd våtmarksareal som granskades fanns i Västerbotten, ungefär hektar. Här hittades 11 säkra objekt vilket motsvarar 0,6 % av de granskade objekten. En jämförelse med vägdatabasen vid Skogsvårdsstyrelsen i Västerbotten visar god överensstämmelse med de våtmarker klass 1 och 2 där vägbyggnation tillåtits. I Västmanlands, Örebro, Gotlands, Kalmar, Blekinge och Skåne län hittades inga säkra objekt. Dessa län hade en förhållandevis liten areal klass 1 och 2 våtmarker, se tabell 1. 6 Uppgift om antal objekt under moln saknas. 7

11 RAPPORT NR 2/2006 Tabell 1. Antal och areal av klass 1 och 2 våtmarksobjekt i de 15 7 län som granskades i analysen. Säkra objekt berördes av en eller flera bilvägar. Osäkra objekt antogs behöva fältbesök för att verifiera att det byggts av skogsbilväg. Antal objekt under moln är avrundat till jämnt femtal. Län Antal objekt Antal objekt som berörs av nybyggda vägar Areal, ha Säkra Osäkra Antal objekt under moln AC Övrigt X VMI objekt generella W VMI objekt generella U S En av säkra vägbyggen är nydragning av riksväg 63. T D Satellitdata saknas för ett topoblad (17 objekt) O F N Satellitdata saknas för södra N län p.g.a. saknade topoblad (14 objekt) G I H K M Satellitdata saknas för västra M län p.g.a. saknade topoblad (89 objekt) Summa Granskningen kunde endast göras i dessa län. I fyra län saknades polygoner från VMI, dessa var Y, C, AB samt E län. I Z län kunde inte analysen göras på grund av att satellitbilderna bestod av för mycket moln. I BD fanns inte tillgång till satellitbilder över år 2000 i tillräckligt god tid för att hinna utföra analysen. 8

12 RAPPORT NR 2/2006 Diskussion Analysens omfattning Den här analysen har initierats som en tänkbar uppföljningsmetod inom projektarbetet Indikatorer och uppföljningsmetod för delmål 3 Skogsbilvägar över våtmarker inom Myllrande våtmarker. I det arbetet diskuterades ett antal uppföljningsmetoder varav använd metod föreslogs som en av de tre bästa. Ett par alternativa metoder som innefattade analys av Skogsvårdsstyrelsens vägdatabaser alternativt Skogens Vägdatabas (SVDB) kunde inte genomföras eftersom databaserna inte var kompletta för hela landet. Innan analysen genomfördes testades metoden under en ganska lång period. Av den anledningen förelåg en viss försening innan själva analysen kunde genomföras. En ambition hos projektgruppen var även att kontrollera våtmarksobjekt som hade registrerade kulturmiljövärden. Eftersom kunskap om våtmarkernas kulturvärden är bristfällig så ingår inte våtmarker med höga kulturmiljövärden i denna analys. Vid framtida analyser kan förhoppningsvis information om fasta fornlämningar och övriga kulturlämningar på våtmarkerna tas med. Förekomsten av skogsbilvägar över värdefulla våtmarker Resultatet visar att ett antal vägar har byggts över våtmarker klass 1 och 2 sedan år I analysen användes GSD-vägnät som stöd i granskningen. Det stora flertalet av vägarna över våtmarkerna föreföll ha byggts innan år Omfattningen av dessa har dock inte undersökts i denna analys. Det finns andra analyser som pekar på ett fortsatt intresse för att bygga vägar över våtmarker. I förstudien Myllrande våtmarker, Uppföljning av ingrepp i våtmarker i Västerbottens län som utgivits av Länsstyrelsen i Västerbotten 2005 redovisas att antalet anmälda skogsbilvägar över klass 1 och 2 våtmarker inte minskat. Ett flertal av dessa vägbyggnationer har dock avstyrts av Skogsvårdsstyrelsen. Ett antagande kan göras att flest skogsbilvägar korsar våtmarker i de delar av landet som har störst våtmarksareal uttryckt i procent av landytan. Uppgift om procentuell våtmarksareal per län togs inte fram i den här analysen. Statistiska centralbyrån, SCB, redovisar däremot länsvisa uppgifter om procentuell myrmarksareal i sin rapport Markanvändningen i Sverige, fjärde utgåvan Mest myrmark (med avseende på procent av landarealen) finns i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands, Dalarnas samt även Kronobergs Hallands och Jönköpings län. Norrbottens och Jämtlands län har inte analyserats i denna rapport men med avseende på de 15 län som här analyserats finns en tendens att det finns flest våtmarker med skogsbilvägar i län med störst andel myrmark. Västerbottens län förefaller dock inte följa mönstret. Där finns färre skogsbilvägar över våtmarker trots en stor myrmarksareal. Vid en jämförelse med Dalarnas län, (som hade det största antalet våtmarksobjekt med skogsbilvägar) bör dock påpekas att Dalarnas län var ett av de län som hade de mest generaliserade våtmarksobjekten. Där var avgränsningen betydligt mer schablonmässig än för övriga län. Flertalet av vägarna berörde här våtmarksobjekten i ytterkanterna. 9

13 RAPPORT NR 2/2006 Referenser Länsstyrelsen i Västerbottens län 2005: Myllrande våtmarker Uppföljning av ingrepp i våtmarker i Västerbottens län- en förstudie-. Länsstyrelsen i Västerbotten Meddelande 1. Tryck: Länsstyrelsen. Naturvårdsverket 1983: Inventering av Sveriges våtmarker. Naturvårdsverket rapport Naturvårdsverket Förlag. Statistiska centralbyrån 2004: Markanvändningen i Sverige. Fjärde utgåvan. SCB-tryck. Örebro. Skogsstyrelsen 2002: Satellitbildsbaserade skattningar av skogliga arealer. Skogsstyrelsen rapport 11. Skogsstyrelsens Förlag. 10

14 Studie 3: Finna åtgärder i våtmarker/sumpskogar Datum Projektnr Bilaga 1 1(10) SVS AC Bengt Näsholm Projekt uppföljningsmetoder Avser: Studie 3 Beskrivning: Versionshantering Detta dokument belyser möjligheten att kunna finna utförda åtgärder på våtmarker Versionsnr Datum Ändring och orsak Ansvarig Dokumentet skapades Bengt Näsholm Skapad Reviderad Bena Filnamn Studie3.rtf

15 Skogsstyrelsen Projekt uppföljningsmetoder (10) 1 Bakgrund Delmål 3 inom Myllrande våtmarker lyder: Senast år 2004 skall inte skogsbilvägar byggas över våtmarker med höga natur- eller kulturmiljövärden eller så att dessa våtmarker påverkas negativt på annat sätt. 2 Syfte SVO använder idag förändringsanalys med satellitbilder, ENFORMA, för att operativt kartera utförda avverkningar. Denna studie syftar till att undersöka om likartad teknik kan tillämpas för att detektera utförda åtgärder på våtmarker. Den åtgärd som kan tänkas utföras på våtmark är i första hand vägbyggnad. Dikning skulle kunna vara aktuellt men är sannolikt ovanlig. Att enbart med förändringsanalys kunna kartera dessa åtgärder med tillräcklig tillförlitighet är inte troligt. Tanken är mer att undersöka om det går att plocka fram sannolikt åtgärdade våtmarker, som i sin tur får undersökas vidare. 3 Materiel Följande data har använts: LST AC:s våtmarksinventering. Klassar våtmarker i fyra olika klasser. Till SVS AC:s anmälda vägbyggnadsprojekt. Anmälningarna är inkomna från 1999 och framåt. Spot 5 multispektrala satellitbilder från och över Västerbotten (054218). Definition av skogsmark (skogsmasker) framtagna från lantmäteriets fastighetskarta. Observera att skogsmask och våtmark ej överensstämmer med varandra. Det finns våtmarker som är delvis är klassade som skogsmark. Följande datorprogram har använts: ENFORMA för förändringsanalys av satellitbilder. Band 2 angavs som rött band. ESRI ArcMap 9.0 med tillägget Spatial Analyst för generell GIShantering. Egenutvecklat tillägg till ArcMap för att beräkna bufferstatistik se nedan. Skapad Reviderad Bena Filnamn Studie3.rtf

16 3(10) 3.1 Våtmarker som berörs av anmält vägbyggnadsprojekt I testområdet sammanfaller sex anmälda vägar till någon del med en eller flera våtmarker. Observera att det är den anmälda vägsträckningen som använts och inte den eventuellt faktiskt byggda. För varje anmäld väg redovisas nedan tre bilder: Den tidiga bilden, , tillsammans med berörd våtmark och anmäld vägsträckning. Den sena bilden, , tillsammans med berörd våtmark och anmäld vägsträckning. Våtmarken och förändrade pixlar (gula) J0D01 Våtmarken är oförändrad men två olika åtgärder är genomförda i anslutning till den. En anmäld väg finns i våtmarkens norra del. Väggatan är upphuggen 2003 och har blivit byggd till Dessutom finns ett nyupptaget hygge i anslutning till våtmarkens östra del J4G01 Våtmarken är oförändrad. Den anmälda vägen var byggd redan vid tidpunkten för 2003 års bild J7B01 Våtmarken är direkt påverkad av vägen. Dessutom finns ett upptaget hygge i direkt anslutning till våtmarken.

17 4(10) J2D01 Våtmarken är inte direkt påverkad. Vägen var byggd redan Däremot har det tillhörande hygget tagits upp mellan tidpunkterna för de två bilderna J4G02 Såväl väg som hygge har blivit genomförda. Vägen ligger inom våtmarken medan hygget ligger i direkt anslutning till J1A02 Vägen är ej byggd, men däremot finns att antal förändrade områden inom våtmarken.

18 5(10) 4 Metoder Två olika metoder har undersökts. I den första metoden har inom våtmarken förändrade pixlar undersökts. Ett problem med denna metod är att våtmarker uppvisar spektrala skillnader som inte beror på utförda åtgärder utan av naturliga skillnader i fuktighet och vegetation. Den andra metoden tittar på omgivningen runt våtmarken och utgår från hypotesen att en väg på våtmark ansluter till en väg på omgivande skogsmark. 4.1 Förändring inom våtmark För att utvärdera förändrade pixlar inom våtmarkerna togs en skillnadsbild fram med en skogsmask och ENFORMA-möjligheten att bearbeta samtliga pixlar. Resultatet blir en skillnadsbild även utanför skogsmarken. Därefter har en subjektiv bedömning gjorts av tröskelvärdet för förändrad pixel till att vara 134 ENFORMA Threshold mode. Vidare har det trösklade resultatet generaliserats till sammanhängande områden med åtminstone 10 pixlar. Slutligen har resultatet sparats som en shapefil. Den trösklade och generaliserade shapefilen har därefter hanterats i ArcMap. 4.2 Förändring inom buffertzon runt våtmarken För metoden att titta på förändringar runt våtmarker har ett nytt verktyg utvecklats.

19 6(10) Källa Raster MinBuffer MaxBuffer MinTröskel MaxTröskel Polygonskikt med våtmarker. Finns markerade objekt används dessa, annars används samtliga objekt. Skillnadsbild från ENFORMA. ENFORMA:s bil-format kan användas men betydligt snabbare uppnås om skillnadsbilden konverteras till en GRID. Runt varje objekt i källan skapas buffertzoner. BufferMax anger zonens yttre gräns. BufferMin anger dess inre. Om BufferMin inte anges kommer källans yttergräns att användas som zonens inre gräns. Tanken med MinBuffer är att eventuella problem med mixade pixlar i våtmarkens ytterområde ska minskas. För varje skapad zon kommer areal, medelvärde och standardavvikelse att beräknas dels för samtliga pixlar, dels för de pixlar vars värde ligger i intervaller MinTröskel MaxTröskel. MinTröskel ska spegla den nivå som en nybyggd väg får i skillnadsbilden. MaxTröskel kan användas för att ta bort den effekt som moln i den senare bilden kan ge. Statistikskikt Skikt med resultat som skapas - antingen en shapefil eller ett skikt i en personlig geodatabas. Skiktet består av polygonen i form av de buffertzoner som skapas runt varje källobjekt. Till varje objekt finns dels de ursprungliga attributen dels följande nya: BufferMin aktuellt värde för körningen BufferMax aktuellt värde för körningen TroskelMin aktuellt värde för körningen TroskelMax aktuellt värde för körningen AndrArea summerad areal för de pixlar inom buffertzonen vars värde ligger inom aktuella tröskelvärden. Beräknas som

20 7(10) 5 Resultat antalet ändrade pixlar * pixelstorlek. AndrMedel medelvärde för de pixlar inom buffertzonen vars värde ligger inom aktuella tröskelvärden. AndraStdAv standardavvikelse för de pixlar inom buffertzonen vars värde ligger inom aktuella tröskelvärden. BufArea arealen för buffertzonen. Beräknas utifrån vektorerna och inte ingående pixlar. BufMedel medelvärde för pixlar inom buffertzonen BufStdAv standardavvikelse för pixlar inom buffertzonen. Skillnadsbilder togs fram med ENFORMA och därefter har tröskelvärden för förändrad / oförändrad pixlar tagits fram subjektivt värden från och med 134 har betraktats som förändrade och värden från och med 185 betraktats som moln. 5.1 Våtmarker som berörs av anmält vägbyggnadsprojekt Förändring inom våtmark Ett överlägg togs fram för att få fram de våtmarker som till någon del överlappar en trösklad och generaliserad yta från ENFORMA. Alla våtmarker ansågs vara förändrade förutom 21J4G01 via detta förfaringssätt Förändring inom buffertzon runt våtmarken Statistik togs fram utifrån följande parametrar: Källa: Våtmarker berörda av anmälda vägar Raster: ENFORMA skillnadsbild med pixlar från enbart skogsmark. Min/max buffer: 0 80 Min/max tröskelvärde: Körningen gav följande resultat: Motsvarande körning gjordes men med en ENFORMA skillnadsbild där samtliga pixlar ingick.

21 8(10) För att reducera effekten av skillnad i fukt och vegetation borde analysen göras enbart på skogsmark. Rangordningen för objekten (AndrMedel) blir dock den samma för båda körningarna. Vilka våtmarker som borde undersökas ytterligare är en fråga som utredas. Helt klart ska 21J7B01 undersökas och det är även den som har det högsta AndrMedel. 21J4G01 är antagligen den som ej behöver utredas och det är även denna som har det lägsta AndrMedel. För övriga våtmarker gäller att utförda åtgärder ligger i anslutning till våtmarken. Är ett hygge som ansluter till en våtmark något som behöver undersökas? För 21J7B01 är det viktigt att notera att det sannolikt är det angränsande hygget som orsakar det höga AndrMedel och inte vägen i sig självt. 5.2 Samtliga våtmarker Förändring inom våtmark Antalet våtmarker inom berörd scen är enligt följande: Villkor: Antal våtmarker: Inget 219 Sammanfaller till någon del med trösklad och 142 generaliserad yta Antalet våtmarker med klass 1 eller 2 inom berörd scen är enligt följande: Villkor: Antal våtmarker: Inget 57 Sammanfaller till någon del med trösklad och 38 generaliserad yta Förändring inom buffertzon runt våtmarken Antalet våtmarker inom berörd scen är enligt följande: Villkor: Antal våtmarker: Inget 219 AndrMedel > AndrMedel > 133 and AndrArea > AndrMedel > 133 and AndrArea >

22 9(10) AndrMedel > AndrMedel > 139 and AndrArea > AndrMedel > 139 and AndrArea > Antalet våtmarker med klass 1 eller 2 inom berörd scen är enligt följande: Villkor: Antal våtmarker: Inget 57 AndrMedel > AndrMedel > 133 and AndrArea > AndrMedel > 133 and AndrArea > AndrMedel > AndrMedel > 139 and AndrArea > AndrMedel > 139 and AndrArea > AndrMedel styr antalet våtmarker kraftigt och skulle kunna användas för att prioritera vilka våtmarker som ska kontrolleras. Vilket värde som ska användas måste utredas vidare. Notabelt är att 21J7B01 är den våtmark som har högst AndrMedel bland alla våtmarker och inte bara bland de som berörs av en anmäld väg. 6 Diskussion och slutsatser Våtmarker uppvisar naturliga spektrala förändringar i satellitbilder från olika tidpunkter. Vegetationen varierar under året och de två bilderna borde vara från samma del av vegetationssäsongen för att reducera effekten från vegetationen. Skillnad i vattenhalt varierar på ett sätt som inte kan förutsägas från år till år. Problemet blir till att kunna särskilja dessa naturliga förändringar från de som härstammar från mänskliga åtgärder. Det går inte att enbart med förändringsanalys säga att en våtmark är berörd av en skoglig åtgärd eller inte. Däremot går det att ta fram våtmarker som sannolikt kan vara åtgärdade. Dessa kandidater får sedan kontrolleras med andra metoder. I denna studie har två olika angreppssätt prövats: dels att titta på förändringar inom våtmarken, dels att titta på förändringar i direkt anslutning till våtmarken. Inom aktuellt studieområde ger båda metoderna likartat resultat. De klart förändrade våtmarkerna kommer fram. Dessutom kommer ett antal ytterligare våtmarker fram. Om dessa är intressanta eller inte är en fråga som ligger utanför denna studie. Följande kan sägas om denna studien: Att titta inom våtmarkerna låter sig enkelt göras med nuvarande ENFORMA. Resultatet blir diskret förändrad / oförändrad våtmark. Att i de löpande ENFORMA-körningarna använda sig av möjligheten till att bearbeta samtliga pixlar och sedan göra ett överlägg med våtmarker klass 1 och 2 utgör inget nämnvärt merarbete.

23 10(10) Att titta på omgivningen av en våtmark och sedan beräkna statistik ger ett kontinuerligt resultat AndrMedel. Detta i sin tur ger ett verktyg som kan anpassas. Metoden kräver systemutveckling med i dagsläget osäker nytta. Värdet av resultatet måste utvärderas på fler områden. Det är enbart en scen som undersökts i denna studie. Det var svårt att hitta områden med Spotscener från både 2003 och 2004 och som hade vägar byggda på våtmark. Om Landsatscener går att använda har inte undersökts. 6.1 Förslag Följande idéförslag kan ges utifrån denna studie: Utöka dagens löpande ENFORMA-körningar till att gälla samtliga pixlar och inte bara skogsmark - tröskla och generalisera därefter. Gör ett överlägg med VMI klass 1 och 2. Granska utfallet manuellt. Utvärdera efter ett år om metoden ska förfinas med statistik.

24 Skogsenheten Pär Nyman Tfn dir Mobil E-post Fax UTKAST Datum Diarienr Bilaga 2 Projekt nya Uppföljningsmetoder Studie 3 Uppföljning av nybyggda vägar över känsliga våtmarker mellan år 2000 och Denna studie som gjorts inom projekt Nya Uppföljningsmetoder syftar dels till att pröva den metod som testades under vintern 2005 över ett större område, samt att skatta tidsåtgång för en rikstäckande analys av nybyggda skogsbilvägar över känsliga våtmarker mellan åren 2000 och Resultatet av studien samt diskussioner med Anders Persson och Catharina Dolk Fröjd ligger till grund för det förslag till genomförande som finns i rapporten. Sammanfattning Att ta reda på alla skogsbilvägar som byggts över våtmarker mellan åren 2000 och 2004 är en uppgift som skulle kräva oerhört mycket resurser. Med fjärranalys kan man nå väldigt långt till en rimlig kostnad. En rikstäckande förändringsanalys ger ett resultat nära sanningen. Uppskattningsvis skulle det kräva upp emot 50 dagsverken att genomföra en rikstäckande analys. Genomförs analysen av ett fåtal personer med vana från liknande arbete går det troligen fortare. Att jobba enligt samma metod som vid faktiskt avverkat, med tröskling, och granskning av förändrade områden visade sig inte vara en säker metod. Det mest effektiva är troligen att med hjälp av programmet Enforma ta fram en förändringsbild som används som bakgrundsbild och att i stället granska våtmarkerna manuellt på skärmen. Förutsättningarna för att göra en rikstäckande analys är goda då det finns ett något sånär? enhetligt dataset från år Med mindre programutveckling uppskattas tidsåtgången till maximalt 50 dagsverken, troligen mindre. Arbetet bör utföras av personer med vana dels av liknande analyser, samt med vana från SVO s verktyg, Enforma och ArcGIS. Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnr E-post Box 387 Drottninggatan svs@svsst.svo.se Karlstad Fax

25 Skogsvårdsstyrelsen (12) Studieområde Studieområdet bestod av delar av Gävleborgs län. Området valdes främst på grund av bra kvalitet på Våtmarksinventeringen, VMI Området begränsades av tillgången till satellitdata från år Röd kontur = länsgränser Svart kontur = den satellitbild från år 2000 som fanns tillgänglig (Landsat TM7 scenid: dat: ). Blått raster = studieområde Genomförande Ingående data Studieobjekt Våtmarksinventeringen (VMI) från SNV klass 1 och objekt fanns inom studieområdet. Gammal bild Landsat TM7, ScenID: , Datum Ny Bild Mosaik skapad av Metria från 2004 Skogsmask Molnmask Skogsmask från fastighetskartan, 10 m pixlar För den gamla bilden digitaliserades molnmask, medan den nya bilden hade molnmask skapad av Metria.

26 Skogsvårdsstyrelsen (12) Metodbeskrivning Målet var använda befintliga program och rutiner, främst Enforma och de delar av Kotten som används vid arbetet med Faktiskt avverkat. Metoden visade sig inte vara bra. Det medförde att byggda vägar missades, varför en annan metod rekommenderas för att genomföra en Sverigetäckande analys (läs under Slutsatser och förslag ). 1. Molnmask digitaliserades för den gamla bilden. Arbetet var tidsödande och behöver förmodligen inte göras i framtiden (tjänsten köps i samband med inköp av mosaiker). Molnmask för den nya bilden fanns redan klar. Molnmaskerna var viktiga för få en bra förändringsbild. De behövdes även i ett senare skede för att kunna maska bort moln ur förändringsbilden. 2. I programmet Enforma genererades en förändringsbild, där alla pixlar ingick i analysen. Förändringen gjordes på synligt rött. Detta för att synligt rött ansågs stabilare när våtmarker är inblandade i analysen. Skogsmasken användes bara för att kalibrera bilderna. 3. Ett tröskelvärde sattes i förändringsbilden för att skilja ut områden som förändrats/avverkats. Hyggen på skogsmark användes som referens. I och med att alla pixlar ingick kom även moln och molnskuggor med i resultatet. Tröskelvärdet sattes till Minsta areal angavs för sammanhängande område. Värdet sattes till 0,5 ha. Värdet påverkade i hög grad utfallet av analysen. Eftersom vägar kunde vara svåra att få sammanhängande i analysen gav ett lägre värde större chans att fånga en väggata. Nackdelen med lägre värde var att mängden icke relevanta områden ökade. 5. a Resultatet konverterades till shapefigurer för att underlätta arbetet med genomgången av förändringsobjekt. 6. Förändringsobjekt som låg under moln eller molnskuggor maskades bort. eftersom alla pixlar ingick i förändringsanalysen (även moln etc).. Detta gjordes i Arcview 3 och med både moln och förändringsobjekt som vektordata. Det här steget kunde även gjorts i Enforma, vilket skulle snabbat upp och underlättat arbetet. Om det gjorts i Enforma skulle resultatet blivit en förändringsbild utan moln och molnskuggor. 7. De förändringsobjekt som berörde objekt i VMI klass 1 och 2 valdes ut. Det gjordes i Arcview 3 med metoden Select by theme. Förändringsobjekt som blev valda sparades till ny shapefil. 8. Förändringsobjekten granskades på skärmen de objekt som inte var vägobjekt togs bort..granskningen gjordes i ArcGIS. Som underlag användes gammal bild, ny bild, förändringsbilden, samt skikten vägar och markslag från fastighetskartan. Granskningsarbetet gick relativt fort och drygt 400 objekt granskades på mindre än en dag. (Tanken från början var att använda de funktioner som används i Kotten för

27 Skogsvårdsstyrelsen (12) arbetet med faktiskt avverkat). (Eftersom Kotten inte är anpassat att jobba med de bildmosaiker som togs fram 2004 gick det emellertid inte att använda)). 9. Objekt som antogs vara väg klassades som säker eller osäker. Väg som syntes i förändringsbilden, men som inte föll ut som förändringsobjekt, ritades in och klassades som säker eller osäker. 10. Resultatet blev en shapefil med förändringsobjekt som antogs innehålla nybyggda vägar mellan åren 2000 och I efterhand gjordes en genomgång där studieobjekten granskades direkt mot förändringsbilden. Under studien över Gävleborgs län gjordes försök att söka ut nybyggda vägar ur Nationella vägdatabasens enskilda vägar (SNVDB). Databasen saknade emellertid uppgift om när vägarna byggdes. Resultat Inom studieområdet hittades bara ett säkert vägbygge bland 436 granskade förändringsobjekt. Ytterligare 5 objekt ansågs osäkra och behöver undersökas noggrannare, kanske i fält. Av en tillfällighet hittades ytterligare en väg som inte föll ut i analysen (se de exempel som följer). Antal studieobjekt VMI klass 1 och Antal förändringsobjekt ej under moln eller molnskugga (samtliga ägoslag) Antal förändringsobjekt som berörde VMI klass 1och Antal förändringsobjekt som antogs vara säkra vägbyggen 1 Antal förändringsobjekt som kan vara vägbyggen som påverkar VMI Antal säker vägbyggnad som hittades vid granskningen, men som inte föll ut som förändringsobjekt 5 1 Granskning av samtliga våtmarksobjekt med förändringsbilden som bakgrund Antal studieobjekt VMI klass 1 och Antal VMI med säker väg 3 Antal VMI med osäker väg och som kräver vidare utredning 10

28 Skogsvårdsstyrelsen (12) Att granska samtliga objekt mot förändringsbilden gav ett bättre resultat. Tidsåtgången var något längre, eftersom det var ca 200 objekt mer att granska. Exempel från analysen 1. Säker väg som framgick som förändringsobjekt. Gul figur = Nybyggd väg över VMI Röd linjer = vägar från fastighetskartan Ljusblå kontur = gräns för VMI klass 1 och 2 Bakgrund = förändringsbild från Enforma. Ljusa områden är avverkade, grå områden oförändrade. Väggatan framgår ganska tydligt i förändringsbilden, men på grund av dess utformning kan den vara svår att få med som förändringsobjekt. Den är tillräckligt lång för att klara minsta areal 0,5 ha.

29 Skogsvårdsstyrelsen (12) Samma område som ovan men med satellitbild från 2004 som bakgrund. Här framgår ganska tydligt att vägen fortsätter in på det avverkade området (som inte ingår i VMI). 2. Osäker väg som påverkar VMI 1och 2. Förändringsobjekt (gul kontur) med väg som slutar inne i ett VMI objekt. Bakgrundsbilden är Landsat från Ingen väggata syns i bilden.

30 Skogsvårdsstyrelsen (12) Samma objekt som ovan, men med 2004 års satellitbild. I bilden kan man ana väggatan som slutar i VMI objektet. Objektet behöver kontrolleras. 3. Väggata som hittades men som inte framgick som förändringsobjekt Väggatan framgår tydligt i förändringsbilden, men kommer inte med som förändringsobjekt. Det visade sig inte bero på generaliseringen (som är lätt att tro) utan på att vägen hade låga värden i förändringsbilden och sållades bort redan vid trösklingen. Trösklingen gjordes med hyggen som referens och tröskelvärdet sattes till 160. När värdet sänktes till 150 kom delar av vägen med som förändringsobjekt (se bild nedan).

31 Skogsvårdsstyrelsen (12) Samtidigt som tröskelvärdet minskas ökar antalet förändringsobjekt som skall granskas. Exemplet ovan visar att det är lätt att missa många vägar på grund av felaktigt referensobjekt. Sätts tröskelvärdet för lågt blir analysen mer kostsam då antalet objekt som skall granskas ökar. I stället för att försöka ta fram förändringsobjekt kan det vara bättre att granska studieobjekten med förändringsbilden som bakgrund. Då kommer man ifrån problemet ovan. Samma metod kan för övrigt användas på till exempel biotopskydd och naturvårdsavtal. 4. Granskning av VMI objekt med förändringsbilden som bakgrund

32 Skogsvårdsstyrelsen (12) Förändringsbild där moln maskats bort. Nybyggda vägar framgår tydligt på dess karakteristiska form. Röda och svarta linjer är vägar från fastighetskartan. Ljusblå kontur är VMI-objekt. Svarta områden är moln eller molnskugga som maskats bort i Enforma Slutsatser och förslag till heltäckande analys Diskussion och slutsatser Att ta reda på alla skogsbilvägar som byggts över våtmarker mellan åren 2000 och 2004 är en uppgift som skulle kräva oerhört mycket resurser. Med fjärranalys kan man nå väldigt långt till en rimlig kostnad. En rikstäckande förändringsanalys ger ett resultat nära sanningen.uppskattningsvis skulle det kräva upp emot 50 dagsverken att genomföra en rikstäckande analys. Genomförs analysen av ett fåtal personer med vana från liknande arbete går det troligen fortare. Att arbeta enligt samma metod som vid faktiskt avverkat, med tröskling, och granskning av förändrade områden är inte en säker metod.det mest effektiva är troligen att med hjälp av Enforma ta fram en förändringsbild som används som bakgrundsbild och att i stället granska våtmarkerna manuellt på skärmen. Vägar framträder tydligt i förändringsbilden, mycket på grund av deras karaktäristiska utseende. Om förändringsbilden trösklas och generaliseras är dock risken stor att de försvinner. Så var fallet i studien över Gävleborgs län. Där visades det sig även att vägarna som regel visade lägre värden i förändringsbilden än hyggen. Om tröskelvärdet sänktes så att alla vägbyggen kom med ökade andelen förändringsobjekt markant. Gammal bilddata (från 2000) saknar molnmasker över stora områden. Att ta fram molnmasker för den här analysen skulle kräva mycket arbete. En van tolkare kan urskilja moln och molnskuggor i förändringsbilden och klarar att

33 Skogsvårdsstyrelsen (12) genomföra analysen med mindre molnområden och dis i bilderna. Det skulle säkerligen räcka att maska bort stora sammanhängande områden, vilket inte är lika tidskrävande, men höjer kvalitén avsevärt. Granskningen är inte den mest tidskrävande delen, utan det är förmodligen att digitalisera moln och molnskuggor som inte skall ingå i analysen. Att maska bort moln och molnskuggor ger ett betydligt bättre underlag för granskningen. Molnmask finns för data från 2004, men troligtvis inte för data från Det beror dels på att flera regioner inte kom igång och genomförde faktiskt avverka. Vi den tiden gjordes arbetet med faktiskt avverkat ute på distrikt och i lokala PC, vilket gör det svårt att veta var data finns. Studien som gjordes på Gävleborgs län tog cirka tre dagsverken och av det utgjorde granskningen mindre än ett dagsverke. Avgörande för resursåtgången är hur många gånger man behöver göra körningar i Enforma för att ta fram en förändringsbild. Kan man hålla ner antalet till en eller max två per region minskar tidsåtgången avsevärt. För att klara det krävs mosaiker av bilder. Mosaiker finns för 2004 och skulle kunna skapas för Förutsättningar finns för att göra en heltäckande analys. Med data i ordning skulle det kanske handla om max fem dagsverken per region. Om det gjordes av ett fåtal personer skulle det förmodligen kunna göras snabbare. En heltäckande analys enligt ovan ryms dock inte inom projekt Nya Uppföljningsmetoder. Förslag till genomförande av rikstäckande analys Nedanstående förslag bygger på studien, samt diskussioner med Anders Persson och Catharina Dolk Fröjd. Förutsättningen är att den skall kunna genomföras under hösten 2005 och med befintliga data och programvara. Data för analys Data för år 2000 Landsatdata från år 2000 finns som en mosaik som är uppklippt i topokartans rutnät (25x25 km). Täckning framgår av bifogad bild. Det finns luckor och några områden med mycket moln. Ett program som slår ihop bladen till regionvisa mosaiker behöver tas fram och det kan göras av Anders Persson. Med van personal skulle det räcka med mycket grova och förenklade molnmasker, vilket skulle minska tiden för digitalisering av moln.

34 Skogsvårdsstyrelsen (12) Data för år 2004 Regionvisa mosaiker framtagna av Metria miljöanalys finns färdigt och med tillhörande molnmask. Data är klara att använda. Metod 1. Skapa regionvisa mosaiker med data från år 2000 och skapa molnmasker med de största molnområdena. 2. Ta fram en förändringsbild i Enforma mellan åren 2000 och Förändringsanalysen görs på all mark (även myr) och de största molnen i gamla bilden, samt alla moln i den nya maskas bort. 3. Manuell granskning på skärm av våtmarksobjekt med förändringsbilden, ny och gammal bild, samt lite andra data (vägar, markslag) som bakgrund. 4. Våtmarksobjekt som berörs av nybyggd väg enligt förändringsbilden sparas i kartfil. Eventuellt digitaliseras nybyggda vägar med förändringsbilden som bakgrund. 5. Resultatet av analysen kan granskas av respektive region för att säkra kvalitén. Personal och Utbildning Här finns två vägar att gå. Antingen tillfrågas varje region om de kan genomföra analysen, eller så utses ett fåtal personer, gärna bland regionernas GIS-specialister. De är vana att jobba med dessa typer an analyser och har i regel bra koll på sina data, samt viss lokalkännedom. De som skall genomföra analysen ges en kort utbildning innan de kör igång.

35 Skogsvårdsstyrelsen (12) Landsatdata från år 2000 som skulle kunna användas i analysen.

36 Av Skogsstyrelsen publicerade Rapporter: 1988:1 Mallar för ståndortsbonitering; Lathund för 18 län i södra Sverige 1988:2 Grusanalys i fält 1990:1 Teknik vid skogsmarkskalkning 1991:1 Tätortsnära skogsbruk 1991:2 ÖSI; utvärdering av effekter mm 1991:3 Utboträffar; utvärdering 1991:4 Skogsskador i Sverige :5 Contortarapporten 1991:6 Participation in the design of a system to assess Environmental Consideration in forestry a Case study of the GREENERY project 1992:1 Allmän Skogs- och Miljöinventering, ÖSI och NISP 1992:2 Skogsskador i Sverige :3 Aktiva Natur- och Kulturvårdande åtgärder i skogsbruket 1992:4 Utvärdering av studiekampanjen Rikare Skog 1993:1 Skoglig geologi 1993:2 Organisationens Dolda Resurs 1993:3 Skogsskador i Sverige :5 Nyckelbiotoper i skogarna vid våra sydligaste fjäll 1993:6 Skogsmarkskalkning Resultat från en fyraårig försöksperiod samt förslag till åtgärdsprogram 1993:7 Betespräglad äldre bondeskog från naturvårdssynpunkt 1993:8 Seminarier om Naturhänsyn i gallring i januari :9 Förbättrad sysselsättningsstatistik i skogsbruket arbetsgruppens slutrapport 1994:1 EG/EU och EES-avtalet ur skoglig synvinkel 1994:2 Hur upplever "grönt utbildade kvinnor" sin arbetssituation inom skogsvårdsorganisationen? 1994:3 Renewable Forests - Myth or Reality? 1994:4 Bjursåsprojektet - underlag för landskapsekologisk planering i samband med skogsinventering 1994:5 Historiska kartor - underlag för natur- och kulturmiljövård i skogen 1994:6 Skogsskador i Sverige :7 Skogsskador i Sverige nuläge och förslag till åtgärder 1994:8 Häckfågelinventering i en åkerholme åren :1 Planering av skogsbrukets hänsyn till vatten i ett avrinningsområde i Gävleborg 1995:2 SUMPSKOG ekologi och skötsel 1995:3 Skogsbruk vid vatten 1995:4 Skogsskador i Sverige :5 Långsam alkalinisering av skogsmark 1995:6 Vad kan vi lära av KMV-kampanjen? 1995:7 GROT-uttaget. Pilotundersökning angående uttaget av trädrester på skogsmark 1996:1 Women in Forestry What is their situation? 1996:2 Skogens kvinnor Hur är läget? 1996:3 Landmollusker i jämtländska nyckelbiotoper 1996:4 Förslag till metod för bestämning av prestationstal m.m. vid själverksamhet i småskaligt skogsbruk. 1997:1 Sjövatten som indikator på markförsurning 1997:2 Naturvårdsutbildning (20 poäng) Hur gick det? 1997:3 IR-95 Flygbildsbaserad inventering av skogsskador i sydvästra Sverige :5 Miljeu96 Rådgivning. Rapport från utvärdering av miljeurådgivningen 1997:6 Effekter av skogsbränsleuttag och askåterföring en litteraturstudie 1997:7 Målgruppsanalys 1997:8 Effekter av tungmetallnedfall på skogslevande landsnäckor (with English Summary: The impact on forest land snails by atmospheric deposition of heavy metals) 1997:9 GIS metodik för kartläggning av markförsurning En pilotstudie i Jönköpings län 1998:1 Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) av skogsbränsleuttag, asktillförsel och övrig näringskompensation 1998:2 Studier över skogsbruksåtgärdernas inverkan på snäckfaunans diversitet (with English summary: Studies on the impact by forestry on the mollusc fauna in commercially uses forests in Central Sweden 1998:3 Dalaskog - Pilotprojekt i landskapsanalys 1998:4 Användning av satellitdata hitta avverkad skog och uppskatta lövröjningsbehov 1998:5 Baskatjoner och aciditet i svensk skogsmark - tillstånd och förändringar 1998:6 Övervakning av biologisk mångfald i det brukade skogslandskapet. With a summary in English: Monitoring of biodiversity in managed forests. 1998:7 Marksvampar i kalkbarrskogar och skogsbeten i Gotländska nyckelbiotoper 1998:8 Omgivande skog och skogsbrukets betydelse för fiskfaunan i små skogsbäckar 1999:1 Miljökonsekvensbeskrivning av Skogsstyrelsens förslag till åtgärdsprogram för kalkning och vitalisering 1999:2 Internationella konventioner och andra instrument som behandlar internationella skogsfrågor 1999:3 Målklassificering i Gröna skogsbruksplaner - betydelsen för produktion och ekonomi 1999:4 Scenarier och Analyser i SKA 99 - Förutsättningar

37 2000:1 Samordnade åtgärder mot försurning av mark och vatten - Underlagsdokument till Nationell plan för kalkning av sjöar och vattendrag 2000:2 Skogliga Konsekvens-Analyser Skogens möjligheter på 2000-talet 2000:3 Ministerkonferens om skydd av Europas skogar - Resolutioner och deklarationer 2000:4 Skogsbruket i den lokala ekonomin 2000:5 Aska från biobränsle 2000:6 Skogsskadeinventering av bok och ek i Sydsverige :1 Landmolluskfaunans ekologi i sump- och myrskogar i mellersta Norrland, med jämförelser beträffande förhållandena i södra Sverige 2001:2 Arealförluster från skogliga avrinningsområden i Västra Götaland 2001:3 The proposals for action submitted by the Intergovernmental Panel on Forests (IPF) and the Intergovernmental Forum on Forests (IFF) - in the Swedish context 2001:4 Resultat från Skogsstyrelsens ekenkät :5 Effekter av kalkning i utströmningsområden med kalkkross 0-3 mm 2001:6 Biobränslen i Söderhamn 2001:7 Entreprenörer i skogsbruket :8A Skogspolitisk historia 2001:8B Skogspolitiken idag - en beskrivning av den politik och övriga faktorer som påverkar skogen och skogsbruket 2001:8C Gröna planer 2001:8D Föryngring av skog 2001:8E Fornlämningar och kulturmiljöer i skogsmark 2001:8G Framtidens skog 2001:8H De skogliga aktörerna och skogspolitiken 2001:8I Skogsbilvägar 2001:8J Skogen sociala värden 2001:8K Arbetsmarknadspolitiska åtgärder i skogen 2001:8L Skogsvårdsorganisationens uppdragsverksamhet 2001:8M Skogsbruk och rennäring 2001:8O Skador på skog 2001:9 Projekterfarenheter av landskapsanalys i lokal samverkan (LIFE 96 ENV S 367) Uthålligt skogsbruk byggt på landskapsanalys i lokal samverkan 2001:11A Strategier för åtgärder mot markförsurning 2001:11B Markförsurningsprocesser 2001:11C Effekter på biologisk mångfald av markförsurning och motåtgärder 2001:11D Urvalskriterier för bedömning av markförsurning 2001:11E Effekter på kvävedynamiken av markförsurning och motåtgärder 2001:11F Effekter på skogsproduktion av markförsurning och motåtgärder 2001:11G Effekter på tungmetallers och cesiums rörlighet av markförsurning och motåtgärder 2001:12 Forest Condition of Beech and Oek in southern Sweden :1 Ekskador i Europa 2002:2 Gröna Huset, slutrapport 2002:3 Project experiences of landscape analysis with local participation (LIFE 96 ENV S 367) Local participation in sustaina ble forest management based on landscape analysis 2002:4 Landskapsekologisk planering i Söderhamns kommun 2002:5 Miljöriktig vedeldning - Ett informationsprojekt i Söderhamn 2002:6 White backed woodpecker landscapes and new nature reserves 2002:7 ÄBIN Satellit 2002:8 Demonstration of Methods to monitor Sustainable Forestry, Final report Sweden 2002:9 Inventering av frötäktssbestånd av stjälkek, bergek och rödek under Ekdöd, skötsel och naturvård 2002:10 A comparison between National Forest Programmes of some EU-member states 2002:11 Satellitbildsbaserade skattningar av skogliga variabler 2002:12 Skog & Miljö - Miljöbeskrivning av skogsmarken i Söderhamns kommun 2003:1 Övervakning av biologisk mångfald i skogen - En jämförelse av två metoder 2003:2 Fågelfaunan i olika skogsmiljöer - en studie på beståndsnivå 2003:3 Effektivare samråd mellan rennäring och skogsbruk -förbättrad dialog via ett utvecklat samrådsförfarande 2003:4 Projekt Nissadalen - En integrerad strategi för kalkning och askspridning i hela avrinningsområden 2003:5 Projekt Renbruksplan Slutrapport, - ett planeringsverktyg för samebyarna 2003:6 Att mäta skogens biologiska mångfald - möjligheter och hinder för att följa upp skogspolitikens miljömål i Sverige 2003:7 Vilka botaniska naturvärden finns vid torplämningar i norra Uppland? 2003:8 Kalkgranskogar i Sverige och Norge förslag till växtsociologisk klassificering 2003:9 Skogsägare på distans - Utvärdering av SVO:s riktade insatser för utbor 2003:10 The EU enlargement in 2004: analysis of the forestry situation and perspectives in relation to the present EU and Sweden 2004:1 Effektuppföljning skogsmarkskalkning tillväxt och trädvitalitet, :2 Skogliga konsekvensanalyser SKA :3 Natur- och kulturinventeringen i Kronobergs län