Nätprovfiske 2011 Lundholmssjön & Sunnerbysjön Lagans (Vrigstadsåns) vattensystem Sävsjö kommun, Jönköpings län

Transkript

1 Nätprovfiske 211 Lundholmssjön & Sunnerbysjön Lagans (Vrigstadsåns) vattensystem Sävsjö kommun, Jönköpings län Tät dimma och soluppgång över Lundholmssjön 211. Sjöarna domineras av karpfisk eftersom de grunda och näringsrika miljöerna passar dessa arter. Fångsten i Lundholmssjön var låg medan den var ganska ordinär i Sunnerbysjön. Trots att sjöarna ligger nära varandra så skiljer sig fiskbestånden åt i vissa delar. Rapporten är en del i framtagandet av en utvecklingsplan (fiskevårdsplan) för Vrigstadortens FVOF. Provfisket ingår dessutom i arbetet med miljömålet Levande sjöar och vattendrag. Enligt fiskindex EQR8 baserat på fångsten så har sjöarna måttlig status. Sjöarna är värdefulla ur rekreationssynpunkt med sitt samhällsnära läge och har stor utvecklingspotential gällande fisketurism. Av: Carl-Johan Månsson Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg-Blekinge

2 Datum: Referens/kontaktperson: Carl-Johan Månsson Fiskerikonsulent/fiskeribiolog Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg-Blekinge Flottiljvägen Kalmar Telefon E-post Hemsida: Bild 1. Fångsten i Lundholmssjön och Sunnerbysjön dominerades av karpfisk. Två gäddor fångades totalt, varav den ena som syns på bilden var relativt stor. Inledning Allmänt Provfiske med översiktsnät syftar till att uppskatta fisksamhällets artsammansättning och struktur, enskilda arters täthet och enskilda arters storlekssammansättning i en sjö. Sedan 199-talet har det blivit allt vanligare med nätprovfisken som ett led i övervakningen av miljöförändringar i sjöar. Nätprovfisken är en väsentlig komponent i undersökningar som syftar till att beskriva och följa förändringar av tillståndet i sjöekosystem, exempelvis beroende av försurning, övergödning, giftiga substanser och fysiska miljöstörningar. Fisksamhällets struktur ger information om effekter av miljöstörningar genom att fiskarterna är olika känsliga för vattenkemiska och hydrologiska förändringar. Dessutom har fisk ett stort 2

3 inflytande på övriga organismer i sjöekosystemet, varför kunskap om fiskbestånden är nödvändig för att tolka förändringar inom andra delar av ekosystemet. Genom ett nätprovfiske skaffar man sig en referensbild över bl.a. fisksamhällets artsammansättning och struktur i sjön. Denna referensbild är ett viktigt jämförelsematerial gentemot andra sjöar eller i samma sjö om denna utsätts för någon form av miljöstörning eller vid tidserieuppföljning av tillståndet i sjön. Försurningseffekter kan exempelvis upptäckas vid ett nätprovfiske. Vid en uppföljning kan man sedan konstatera om en utförd kalkningsinsats har haft positiv effekt på reproduktion och beståndsstorlek hos fisken i sjön. Ett annat syfte med nätprovfisken kan vara att kartlägga sjöns fiskfauna ur naturvårdsaspekt. Syftet med provfisket i Lundholmssjön och Sunnerbysjön var att inventera fiskbeståndet och utvärdera fisksamhällets status inför framtagande av en fiskevårdsplan för Vrigstadortens FVOF. Vid nätprovfisken kan uppgifter inhämtas om bl.a.: Artutbredning: Vilka fiskarter som förekommer i sjön. Artsammansättning: Fiskfaunans sammansättning i sjön såväl i antal som i vikt. Andelen rovfisk/karpfisk: Indikator på näringsstatus och försurningstillståndet i sjön. Diversitet: Mångfalden i fisksamhället vilken beskriver hur många arter det finns i sjön och hur jämnt fördelade dessa är inbördes. Fisksamhällets totala storlek: vilket anges som fångst per ansträngning (per nät) och redovisas i vikt och antal individer. Fångsten per ansträngning ger ett relativt mått på fiskbiomassa och fisktäthet i sjön. Beståndsstorlek - arter: vilket anges som fångst per ansträngning för respektive fiskart. Detta ger ett mått på artens biomassa och individrikedom i sjön. Fiskarternas storleksfördelning: Medellängd, medelvikt och längdfördelning hos olika arter. Ger information om näringsstatus, konkurrens- och tillväxtförhållande i sjön. Starka årskullar kan påvisas och fortplantningsstörningar kan upptäckas. Omfattning och förhållanden Omfattning De provfiskade sjöarna var Lundholmssjön och Sunnerbysjön, båda i Vrigstadsåns delavrinningsomårde, Lagans vattensystem. Sjöarna ligger i Sävsjö kommun, Jönköpings län. Sjöarnas läge framgår av karta nedan (figur 1). Båda sjöarna ingår i Vrigstadortens fiskevårdsområde. Inga tidigare provfisken är gjorda i sjöarna. 3

4 Lundholmssjön Sunnerbysjön Figur 1. Lundholmssjön och Sunnerbysjöns läge. Sjöarna ligger mycket tätt och utgörs av utvidgningar av Vrigstadsåns huvudfåra. Meteorologi 211 inleddes liksom 21 med kallt och snörikt vinterväder. I mitten av april kom värmen och bidrog till höga temperaturer och mycket sol. I början på maj var det åter kall väderlek med kalla nätter varefter ett högtryck kom in över landet i mitten på maj. Slutet på månaden gav värmerekord på flera platser i södra Sverige. Överlag var maj en växlande vädermånad med något varmare temperaturer och blötare än normalt. Juni månad innehöll en hel del lågtryck med regn men överlag var temperaturen högre än normalt. Vädret i juli kännetecknas av olika väderfronter med kallare och varmare väder. Åska och regn var vanligt förekommande. Vädermässigt var våren och sommaren inte helt optimal för romutveckling och fisktillväxt då vädret var relativt kallt med växlande periodvis låga vattentemperaturer. Vid tiden för provfisket i början på augusti var det växlande väder med en del regnskurar. Under provfiskedygnet var det inledningsvis växlande väder med regnskurar varefter del klarnade upp och blev soligt. Natten och morgonen var klar och kall, med tät morgondimma över sjöarna. 4

5 Material och Metodik Metod och utrustning Nätprovfisket 211 utfördes som ett standardiserat nätprovfiske enligt Fiskeriverkets metodik. Metoden finns i sin helhet på Fiskeriverkets hemsida: ovfiskeisjoar/sjoprovfiskedokument.4.1cb5b8de1fc4b4c html Metodiken är främst inriktad på att uppskatta fångsten per ansträngning i respektive sjö för att sedan kunna göra jämförelser med andra sjöar och med samma sjö inom ramen för tidserieundersökningar. Näten som användes var Norden 12 med tolv olika maskstorlekar (5-55 mm). Beroende på sjöns areal och maxdjup så användes 8 st nät fördelade i båda sjöarna. Nätplaceringen slumpades ut på en djupkarta. Näten fördelades i olika djupzoner enligt metodik; -3, 3-6 m osv för att fiska av olika djupområden. I Lundholmssjön finns en enda tydlig djuphåla med djup över 3 m. Detta gjorde att 6 nät lades mellan -3 m och 2 nät i djupzonen 6-12 m. Näten lades ut mellan kl på kvällen och togs upp följande morgon mellan kl Efter rensning av näten så dokumenterades fångsten. Varje fisk mättes till hela mm och fisken vägdes artvis i gram. Ett urval ålderprover från olika fiskarter togs från sjöarna. I samband med nätläggningen så utfördes provtagning i sjöns djuphåla av vattnets siktdjup, ph (yta), och temperatur (varje meter). Väder och vindförhållanden noterades och omgivningsinformation dokumenterades. Även fågelobservationer noterades. Arbetet med provfisket har utförts av Hushållningssällskapets fiskerikonsulent med assistans av av medlemmar i FVOF. All utvärdering och rapportering har utförts av fiskerikonsulenten på Hushållningssällskapet. Analys och utvärdering Rådata från nätprovfisket och den omgivningsinformation som inhämtades har behandlats och utvärderats enligt följande: Sjöbeskrivning Vattenkemi Utförande Fiskarter och artsammansättning Total fångst per ansträngning Fångstens djupfördelning Tillstånd och bedömning enligt EQR8 Artvis fångst och längdfördelning Diskussion, sammanfattning och råd Fångsten presenteras som fångst per ansträngning, d.v.s. fångsten per nät. 5

6 (1 ansträngning=ett nät utlagt en natt) Jämförelsevärden Fångsten jämförs med värden från Fiskeriverkets provfiskedatabas. Jämförelsevärdena baseras på 6228 utförda provfisken fördelat på 339 sjöar i hela landet. Jämförelsevärdena för Jönköpings län baseras på 656 utförda provfisken fördelat på 334 sjöar. Bedömning med EQR8 EQR8 (Ecological Quality Ratio), ekologisk kvalitetskvot är en vidareutveckling av det svenska fiskindexet FIX som togs fram År 2 beslutade EU att införa vattendirektivet som innebär att alla sjöar ska uppfylla god status. EQR8 är ett system som liknar det äldre systemet, FIX, och som används för att bedöma sjöars ekologiska status beroende på fisksamhällets status. Systemet bygger på standardiserade nätprovfisken och åtta parametrar, s.k. indikatorer. Från fångsten i ett nätprovfiske kan man räkna fram p-värden (-1) och Z-värden (+/-) och utifrån detta bedöma hur mycket vattnet skiljer sig från sjöar som är obetydligt mänskligt påverkade, vilket ger statusklassen (1-5). Om Z-värdet är positivt betyder det att indikatorvärdet är högre än referensvärdet och är det negativt så är indikatorvärdet lägre än referensvärdet. De indikatorer som ingår i EQR8 är: Antal arter = Antalet inhemska fiskarter Diversitet (antal) = Shannons diversitetsindex baserat på antal individer. Diversitet (vikt) = Shannons diversitetsindex baserat på biomassa. Biomassa (F/A) = Total vikt för alla arter dividerat med antal nät. Antal (F/A) = Totalt antal individer av alla inhemska fiskarter dividerat med antal nät. Medelvikt = Total biomassa fisk dividerat med antal individer. Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar = Andelen (baserat på biomassa) fiskätande abborre och gös. Beräknas som att abborrfisken börjar äta fisk vid längden mm. Kvot abborre / karpfiskar = total vikt av abborre dividerat med total vikt av karpfiskar. Rapportering till Fiskeriverkets fiskdatabas Uppgifter från provfisket har rapporterats in till Fiskeriverket och data finns upplagd i registret där man själv kan söka uppgifter. Länk till provfiskedatabasen: skeisjoar f193632e89364.html 6

7 Nätprovfiske i Lundholmssjön och Sunnerbysjön 211. Lundholmssjön ( ) Provfisket 211 Provfisket 211 utfördes som ett standardiserat provfiske med 8 st bottennät (Norden 12) mellan 3/8-4/8. Lundholmssjön har aldrig tidigare provfiskats med standardiserad metodik. Sjöbeskrivning Sjökaraktär Lundholmssjön har en areal av 47 ha och är belägen över högsta kustlinjen på en höjd av 191 möh i Sävsjö kommun. Sjön har ett maxdjup på 7 m, som utgörs av en tydlig djuphåla. I övrigt är sjön grund. Sjöns omgivning domineras av låglänt terräng med omfattande odlingsmark. Närheten till samhället i sjöns norra del är påtaglig. Blandskog dominerar närmast vattnet och vattenvegetationen utgörs av starr, vattenklöver, vit näckros, bladvass, säv, vattenpilört, kaveldun och gäddnate. Strandvegetationen domineras av täta bestånd med högvass. Mjukbotten dominerar i sjön. Vid inloppet till sjön nära samhället är sedimenten mycket mjuka och gasbildning som når ytan föreligger. Sjön är relativt flikig trots sin mindre storlek och strandzonerna har våtmarkskaraktär. Sjöns karaktär indikerar en näringsberikad miljö, påverkad av tätort och jordbruk. Bild 2. Lundholmssjön är en näringsberikad sjö belägen nära Vrigstad samhälle. 7

8 Vattenkemi Vattenkemiskt sett tar Lundholmssjön tar emot vatten från flera geografiska områden med olika påverkan. Uppströms sjön ligger Vrigstad samhälle med industriell verksamhet av olika slag. Vrigstadsån tar med sig vatten från torvverksamhet runt Stockaryd. Sävsjöån och Ljungaån tillför dagvatten och vatten från reningsverk. Via Bodaån väster om Lundholmssjön och Vämmesån tillförs vatten från skogsmark. Vämmesån och Bodaån ingår i åtgärdsområden för kalkning. Vissa mätpunkter av vattenkemi ingår i Lagans recipientkontroll medan andra mätningar ingår i kalkeffektuppföljningen i Jönköpings län. Nedan redovisas data från Bodaån (kalkeffekt 6 gånger/år) och Hägnaån (recipient mätpunkt gånger/år). Bodaån uppvisade 21 som lägst ett ph-värde på 6,23 och alkalinitet (buffringsförmåga),7 mekv/l. Detta är relativt låga värden, främst för alkalinitet där målet är,1 mekv/l. I figur 2 nedan visas hur ph och alkalinitet varierat i Bodaån mellan åren Lägsta värden 21 i Hägnaån var 6,2 och,11 mekv/l. ph och alkaliniteten uppvisar inga kritiska värden sett på de regelbundna mätningar som utförts. Surt vatten bedöms inte påverka fiskbeståndet nämnvärt. Vatenkemi ph och alkalinitet Bodaån Alk ph Alkalinitet buffringsförmåga (mekv/l) 1,6 1,4 1,2 1,8,6,4, ph Figur 2. ph och alkalinitet (mekv/l) i Bodaån Bodaåns färgtal varierade under 21 mellan 177 till 411 mgpt/l vilket motsvarar starkt färgat vatten. I Hägnaån varierade färgen mellan 12 till 35 mgpt/l. I Hägnaån var totalfosforhalten under 21 som medel hög medan totalkvävehalten var mycket hög. Totalt sett är näringstillförseln till Lundholmssjön hög. Sjöns vatten är starkt färgat vatten och sjön har ett ph som oftast ligger mellan 6 och 7. Delar av tillrinningsområdet är försurningspåverkat och kräver kalkning för att upprätthålla en god vattenkemisk balans. Vattnet i Hägnaån innehåller höga halter syretärande ämnen mätt som TOC vilket kan skapa problem. Enligt vattendirektivets statusklassning uppvisar vattenkemin god status i tillrinnande vattendrag i avseende på försurning och näringsämnen. 8

9 Utförande Lundholmssjön provfiskades med 8 bottennät (Norden 12) enligt standardiserad metodik. Vid nätläggningen var det växlande molnighet och svag sydvästlig vind. Lufttemperaturen låg på hela 25 ºC. Siktdjupet var 1,1 m och ph uppmättes i ytvattnet till 7,5 (neutralt). Ytvattentemperaturen låg på hela 25,8 ºC vilket är ovanligt varmt. Detta tyder på snabb uppvärmning. Syrgashalten i sjöns enda tydliga djuphåla låg på något låga 6,3 mg/l i ytan och på,1 mg/l på 6 m djup. Syrehalten var därmed alltför låg för fisk i den djupaste delen vilket är vanligt i skiktade sjöar. Redan på 4 m var syrehalten relativt låg (3, mg). Ett temperatursprångskikt återfanns på 6 m djup (figur 3). Fåglar som observerades i samband med provfisket var kanadagäss (ca 5 st), grågäss och skäggdopping. Lundholmssjön kväll Syrehalt mg/l Temperatur C Syremättnad % ,3 25, ,9 25,4 7 Vattendjup ,8 4,4 21,4 2,4 22, ,8 8 19,5-6,1 1 17,5 Figur 3. Temperatur- och syreprofil i Lundholmssjön på kvällen Fiskarter och artsammansättning Vid provfisket i Lundholmssjön fångades sex fiskarter; abborre, mört, braxen, benlöja, sarv och gädda. Detta är högre än det genomsnittliga antalet fångade arter vid provfisken i sjöar i Jönköpings län i snitt (4,2 st). Det är också högre än för landet som helhet (4,1 st) och också för sjöarna i Lagans vattensystem (3,8 st). Lundholmssjön innehåller också sutare, ruda, ål, gös och lake. Gös har satts ut av föreningen på 195- och 196-talet. Även signalkräfta finns i sjön. Hur arterna fördelade sig i fångsten vid 211 års provfiske framgår av figur 4. 9

10 Artfördelning - Antal Sarv 1% Abborre 14% Benlöja 3% Braxen 9% Artfördelning - Vikt Mört 34% Sarv 1% Abborre 11% Benlöja <1% Braxen 33% Mört 72% Gädda <1% Gädda 21% Figur 4. Artsammansättning i antal och vikt i Lundholmssjön 211. Fångsten dominerades av mört i både antal och vikt. Fördelningen mellan mört och braxen var liknande viktmässigt och arterna utgjorde tillsammans 67 % av totalfångsten. Fångsten visar att fisksamhället är starkt karpfiskdominerat. Karpfiskens biomassa utgjordes av 68 % mot rovfiskens 32 %. Detta indikerar näringspåverkan. Total fångst per ansträngning Vid provfisket 211 i Lundholmssjön fångades 111 individer med en total biomassa av 5356 g. Fångsten per nät var i genomsnitt 13,9 st fiskar och 669,5 g. Fångsten låg därmed betydligt under det nationella jämförelsevärdet i antal och vikt (31,6 st/145 g). Jämfört med andra sjöar i Jönköpings län så var fångsten betydligt lägre i antal (29,8 st) och vikt (129,7 g). Fångsten tyder på ett mycket glesare fisksamhälle än många andra sjöar (ofta kalkade sjöar där provfisken genomförs i kalkutvärdering). Jämförelsevärden som har räknats fram i fiskindex EQR8 är per nät 26,6 st och 1175,7 g vilket är värden från sjöar med liknande förutsättningar. Fångsten i Lundholmssjön låg under dessa värden. Tabell 1. Fångst per ansträngning artvis och totalt i Lundholmssjön 211. Jämförelsevärden är genomsnittsvärden för provfiskade sjöar i hela Sverige och kommer från Fiskeriverkets fiskdatabas. Fiskart Abborre Mört Braxen Benlöja Gädda Sarv Totalt Antal (st) Vikt(g) Antal/nät (st) 2 1 1,3,4,1,1 13,9 Jämförelsevärde 16,3 17,9 3, 3,,3 1,9 31,6 Vikt/nät (g) 76,6 225,3 22,9 2,9 138,4 5,5 669,5 Jämförelsevärde 672,4 477,2 4,1 28,5 25,3 99,9 145,4 Medellängd (mm) 145,8 123,8 233, Minimilängd (mm) Maximilängd (mm) Medelvikt (g) 38,3 22,5 176,7 7,

11 Fångsten av samtliga arter låg under jämförelsevärdena. Totalt sett var fångsten mycket liten och ungefär hälften av jämförelsevärdena för landet som helhet. Fångstens djupfördelning Lundholmssjön domineras av djup grundare än 3 m. En tydlig djuphåla finns i västra delen av sjön där syrehalt (enligt metodik) mättes. Syrehalten var relativt låg på djup under 4 m, men eftersom stora grundområden finns så kan fisken uppehålla sig på dessa. I den djupare zonen fångades endast abborre. Övrig fisk fångades grunt i zonen -3 m vilket är fullt normalt. Då Lundholmssjön har en tydlig djuphåla så lades två nät inom denna, varvid djupzonen 6-12 m fiskades. De två näten låg på 6,3-7, m och 6,5-7, m. Tabell 2. Fångst per djupzon i 8 bottensatta nät i Lundholmssjön m=6 nät, 6-12 m=2 nät. F/A=Fångst per ansträngning. Djupzon Abborre Mört Braxen Benlöja Gädda Sarv -3 m F/A antal (st) 2,5 13,3 1,7,5,2,2-3 m F/A vikt (g) 9,5 3,3 294,5 3,8 184,5 7, m F/A antal (st), m F/A vikt (g) 35 Tillstånd och bedömning enligt EQR8 Klassningen av vattnets ekologiska status görs enligt de 8 indikatorerna nedan (tabell 3). Klasserna är 5-dålig, 4-otillfredsställande, 3-måttlig, 2-god och 1-hög. Z-värdet, som kan vara både positivt och negativt, indikerar hur mycket värdet skiljer från referensvärdet, d.v.s. opåverkade förhållanden (Z-värde=). Ju längre Z-värdet ligger ifrån desto större är avvikelsen. Avvikelserna kan antyda problem med försurning (f) eller övergödning (ö) (se tabell 3). Antydningarna bör dock tolkas utifrån varje sjös övriga karaktärsdrag. Tabell 3. Bedömning enligt EQR8 (ekologisk status) för Lundholmssjön 211. Indikatorer EQR8 Klass Z-värde Indikerar (f/ö) p-värde Antal arter,48 2,7 Diversitet (antal),61 2 -,51 Diversitet (vikt),24 4 1,18 ö Biomassa,23 4-1,21 f Antal,27 4-1,11 f Medelvikt,9 1,13 Andel fiskätande abborrfiskar,39 3 -,86 Kvot abborre / karpfisk,6 5-1,86 ö Klass EQR8,4 3 Måttlig ekologisk status 11

12 Bedömningen enligt fiskindexet EQR8 signalerar två av indikatorerna övergödning och två försurning. Mest avvek kvoten abborre/karpfisk, diversitet (vikt), biomassa och antal. Den låga fångsten indikerar försurningspåverkan medan fördelningen mellan arter indikerar övergödning. Det finns en eller flera påverkansfaktorer som hämmar fiskens utveckling. Närheten till samhället kan vara en betydande faktor. Abborren är till synes missgynnad på ett eller annat sätt. Näringstillförseln till sjön är relativt hög vilket gynnar karpfisken framför abborren. Sammantaget får sjön bedömningen måttlig ekologisk status och därmed uppvisar fiskbeståndet en måttlig avvikelse från ett opåverkat fisksamhälle. Artvis fångst och längdfördelning Fångsten 211 redovisas artvis nedan med tillhörande längddiagram. Abborre Totalt fångades 16 abborrar som sammanlagt vägde 613 g. Per ansträngning (per nät) ger detta en fångst på 2, st och 76,6 g. Detta är betydligt under genomsnittet i antal och vikt om man jämför mot Fiskeriverkets fiskdatabas (16,3 st/672,7 g). Längderna varierade mellan mm (figur 5). I fångsten ingick årsyngel (+), 2-somrig (1+) och 3-somrig (2+) abborre vilket tyder på fungerande reproduktion de senaste åren. Få och små abborrar indikerar att konkurrens med karpfisk föreligger. Medelvikten hos abborren var 38,3 g vilket är under genomsnittet i svenska sjöar (66 g). Abborren rekrytering fungerar svagt tillfredsställande i Lundholmssjön men konkurrensen med mört och braxen är stor för uppväxande abborrar. Sjöns dåliga siktförhållanden kan potentiellt missgynna abborren. Den låga fångsten av abborre kan indikera brist på fungerade lek- och uppväxtplatser, konkurrens med karpfisk och en hög predation från gädda och gös. Lundholmssjön 211. Abborre (n=16, 8 nät) 5 4 Antal (st) Längd (mm) Figur 5. Längdfördelning hos abborren i Lundholmssjön Mört 12

13 Totalt fångades 8 mörtar som vägde 182 g. Per ansträngning fångades 1 st och 225,3 g. Fångsten indikerar ett mindre mörtbestånd jämfört med andra svenska sjöar (jämförelsevärde 17,9/477,2 g). Längderna på mörtarna varierade mellan 6-26 mm (figur 6). De minsta mörtarna i fångsten representerar 2-somrig mört enligt de åldersanalyser som gjordes i samband med provfisket. De fiskar som föddes 211 är troligen för små för att fastna i maskorna. Längdfördelningen uppvisar en kontinuerlig sammansättning och ett mörtbestånd som reproducerar sig årligen. Medelvikten hos mörten låg på 22,5 g vilket är under genomsnittet i Sverige från provfiskade sjöar (42 g). Låg medelvikt visar att mörten inte är utsatt för reproduktionsstörningar och att det potentiellt kan vara stor inomartskonkurrens. Få fiskar fångades över 2 cm. Lundholmssjön 211. Mört (n=8, 8 nät) Antal (st) Längd (mm) Figur 6. Längdfördelning hos mörten i Lundholmssjön Bild 3. Mörtar från Lundholmssjön

14 Braxen Totalt fångades 1 braxnar som vägde 1767 g. Per ansträngning fångades 1,3 st och 22,9 g. Fångsten indikerar ett mindre bestånd än andra svenska sjöar (jämförelsevärde 3, st/4,1 g). Längderna på braxnarna varierade mellan mm (figur 7). De senaste årens reproduktion har fungerat. Fisk mellan saknades helt vilket kan ha att göra med ojämn reproduktion eller kanske syrebrist längre tillbaka i tiden. Antalet fångade fiskar är dock så litet att det kan röra sig om ett slumpmässigt resultat. Liknande tendens fanns hos mörten där mört mellan 2-25 mm saknades. Medelvikten hos braxen låg på 176,7 g vilket är något under genomsnittet i Sverige från provfiskade sjöar (195 g). Lundholmssjön 211 Braxen (n=1, 8 nät) 3 Antal (st) Längd (mm) Figur 7. Längdfördelning hos braxen i Lundholmssjön. Övriga arter En gädda, en sarv och 3 benlöjor fångades vid provfisket. Fångsten var låg men hos både sarven och gäddan blir fångsten ofta underrepresenterad beroende på arternas levnadssätt. Sarven är starkt knuten till de grundaste och vegetationsrikaste områdena, medan gäddan har ett stationärt beteende. Diskussion, sammanfattning och råd Fångsten i Lundholmssjön var totalt sett låg, vilket är var oväntat beroende på sjöns näringsrikedom. Sjön dominerades av karpfisk, medan abborrbeståndet var mycket glest. Ingen gös fångades vilket var oväntat. Att döma av provfisket är gösbeståndet glest, vilket kan vara en effekt av att gösen (och abborren) har svårt att hitta lämpliga lekplatser i sjön eller att någon yttre påverkan sker. En del stora gösar har fångats vid sportfiske de senaste åren vilket tyder på ett glest bestånd med övervikt av äldre fiskar. Potentiellt goda reproduktionslokaler för gös finns dock i sunden som förbinder sjöarna i huvudfåran. 14

15 För att gynna abborren och begränsa karpfiskens utbredning bör föreningen starta ett reduktionsfiske på mört och braxen. Detta kan lämpligast göras med stora ryssjor, så kallade bottengarn. Skulle karpfisken öka kommande år finns det risk för att sjön tippar över till en mer näringsrik miljö med omfattande syrebrist på grund av ökad nedbrytning vid bottnarna. Syrefria bottenförhållanden leder till att fosfor frisätts från bottnarna, vilket kan bidra till ytterligare övergödning och algblomning. Samtliga fiskarters reproduktion fungerar men det verkar vara någon faktor som begränsar fiskens utveckling. Vattenkemin kan vara en del i det hela då påverkansomfattningen är relativt stor uppströms. Torvtäkter uppströms kan påverka fiskbeståndet negativt genom tillförsel av organiskt material som leder till sämre sikt och kritiska syreförhållanden. Fisken har dock möjlighet att förflytta sig mellan olika sjöar då förhållandena är sämre vilket kan vara fallet i Lundholmssjön. Potentiellt kan syrefria förhållanden med svavelvätebildning som följd innebära negativ påverkan. Det skulle vara betydelsefullt att mäta vattenkemin mer noggrant vid inloppet till sjön (Vrigstadsån) för att utreda påverkansfaktorer. Enligt fiskindex EQR8 har Lundholmssjön måttlig ekologisk status vilket delvis kan härledas till påverkan från omgivande verksamheter. För att nå god ekologisk status i Lundholmssjön så är det viktigt att öka reproduktionen och yngelöverlevnaden hos förekommande fiskarter. Speciellt viktigt är det att gynna abborren som bidrar till balansen i sjön. Detta kan göras genom att lägga ut risvasar. Sjön innehar idag ett alltför stort bestånd med karpfisk gentemot abborre vilket leder till obalans. Reduktion av mört och braxen skulle kunna ledan till en positiv förskjutning samtidigt som en bättre kontroll av vattenkvalitet och syrehalt är av stort värde. Här tas några kortfattade råd upp för föreningens fortsatta förvaltning av sjön. Fler och mer ingående åtgärdsförslag presenteras i den fiskevårdsplan som tas fram för Vrigstadortens FVOF. För att gynna både abborre och gös bör föreningen lägga ut risvasar i sjön. Detta görs lämpligen på 1-3 m djup. Lundholmssjön har begränsad undervattensvegetation. Vasar har en viktig funktion som uppväxtplats för yngel. Gösen verkar inte ha fått fäste riktigt i sjöarna då ingen fångades vid provfisket. Utsättning av vuxen gös runt 1 kg bör göras kommande år. Gösen kan vara en del i att balansera fisksamhället mot en mindre andel karpfisk. Vid alla fiskutsättningar måste tillstånd sökas hos länsstyrelsen. Dokumentera vattennivåerna på vårarna (maj-juni) för att se hur dessa påverkar fiskens lekoch uppväxtplatser på grunda områden. Öka vattenprovtagningen i sjön för att mer ingående utreda påverkan från industriella verksamheter. Här är kommun, länsstyrelse och vattenråd viktiga aktörer. Mätning av kvicksilver och andra miljögifter i gädda bör inledas. Utför regelbundna nätprovfisken. Inför bestämmelser kring maximimått på gös 7 cm och gädda 9 cm. Fisk som fångas över dessa längder ska återutsättas. Även minimimått för gädda 4 cm och gös 5 cm bör gälla. 15

16 Nätkarta Lundholmssjön 211 Vrigstad samhälle Djuphåla Bild 4. Fiskerättsägare vid Pelikroken som hjälpte till vid provfisket

17 Sunnerbysjön ( ) Provfisket 211 Provfisket 211 utfördes som ett standardiserat provfiske med 8 st bottennät (Norden 12) mellan 3/8-4/8. Sunnerbysjön har aldrig tidigare provfiskats med standardiserad metodik. Sjöbeskrivning Sjökaraktär Sunnerbysjön har en areal av 14 ha och är belägen över högsta kustlinjen på en höjd av 191 möh i Sävsjö kommun. Maxdjupet som mättes upp i samband med provfisket visade 4 m vid åns inlopp till sjön. I övrigt är maxdjupet runt 3 m. Omgivningen präglas av kulturpåverkad flack mark med ett stort inslag av odlingsmark och våtmark. Vattenvegetationen är tät längs stränderna där mjukare bottnar dominerar och består främst av säv, bladvass, näckrosor, vattenklöver och kaveldun. Sjöns egenskaper styrs i väsentlig del av ån som genomflyter sjön. Sjön är näringspåverkad av omgivande markanvändning. Bild 5. Sunnerbysjön påverkas starkt av Vrigstadsån. Tät vegetation med näckrosor och säv dominerar strandzonen. Vattenkemi 17

18 En mätpunkt för Vrigstadsån (646) som ingår i recipientkontrollen (Lagan) uppvisade ett lägsta ph värde under på 6,6 och lägsta alkalinitet på,16 mekv/l. Ingen försurningspåverkan föreligger enligt mätdata (figur 8). Totalfosfor (figur 9) ligger inom klasserna måttligt höga halter och höga halter vilket indikerar en viss näringspåverkan. Totalkväve ligger inom klassen höga halter. Vid Lillåns inlopp i Sunnerbysjön finns en mätpunkt som ingår i Lagans recipientkotrollprogram (mätpunkt 65, 6 gånger/år). 21 var lägsta värdet för ph 6,3 och för alkalinitetet,9 mekv/l. Värdena varierade 21 mellan 6,3-7, och,9-,19 mekv/l. Färgtalet varierade mellan 6-3 mgpt/l vilket är betydligt färgat till starkt färgat. Totalfosforhalten var som medel måttligt hög medan kvävehalten var hög. En hög halt av syretärande ämnen uppvisades. Vattenkemin i Lillån indikerar godkända nivåer överlag men höga halter av organiskt material kan skapa problem. Låga alkalinitetsvärden kan inträffa vilket tyder på att buffringskapaciteten i tillrinningsområdet är dålig. Enligt vattendirektivets statusklassning så håller vattnet i Vrigstadsån och Lillån god status gällande näringsämnen och försurning. 8 1,,8 ph 6 4,6,4,2 Alkalinitet (mekv/l) , ph Alk Figur 8. ph och alkalinitet i Vrigstadsån Tot P (ug/l) Tot N (ug/l) P N Figur 9. Totalfosfor (TotP) och totalkväve (TotN) i Vrigstadsån Utförande Sunnerbysjön provfiskades med 8 bottennät (Norden 12) enligt standardiserad metodik. Beroende på sjöns grunda djupförhållanden så fiskades näten enbart i 18

19 djupzonen -3 m. Vid nätläggningen var det växlande molnighet och svag sydvästlig vind. Lufttemperaturen var 25 ºC. Siktdjupet var 1,1 m och ph uppmättes i ytvattnet till 7,6 (neutralt). Ytvattentemperaturen låg på 22,6 ºC, vilket är varmt. Dock låg temperaturen 3 º lägre än i Lundholmssjön. Syrgashalten i sjön var något låg men acceptabla 6,2 mg/l i ytan och på 5,3 mg/l på 4 m djup. Syrehalten var därmed tillfredsställande för fisk i hela vattenmassan. Inget temperatursprångskikt återfanns vid tiden för provfisket (figur 1). Inga fåglar observerades i samband med provfisket. Sunnerbysjön kväll Syrehalt mg/l Temperatur C Syremättnad % ,2 22, ,2 21,9 59 Vattendjup ,3 4,9 21,7 21, ,3 21,1 6 Figur 1. Temperatur- och syreprofil i Sunnerbysjön på kvällen Fiskarter och artsammansättning Vid provfisket i Sunnerbysjön fångades sex fiskarter; abborre, mört, braxen, benlöja, sarv och gädda. Samma arter fångades i Lundholmssjön. Detta är högre än genomsnittet för antalet fångade arter i Jönköpings län i snitt (4,2 st). Det är också högre än för landet som helhet (4,1 st) och också för sjöarna i Lagans vattensystem (3,8 st). Sunnerbysjön innehåller också sutare, ruda, ål, gös och lake. Gös har satts ut av föreningen längre tillbaka i tiden. Även signalkräfta finns i sjön. Hur arterna fördelade sig i fångsten vid 211 års provfiske framgår av figur

20 Artfördelning - Antal Artfördelning - Vikt Mört 53% Sarv 8% Abborre 28% Benlöja <1% Braxen 11% Gädda <1% Mört 17% Sarv 14% Gädda 28% Abborre 16% Benlöja <1% Braxen 25% Figur 11. Artsammansättning i antal och vikt i Sunnerbysjön 211. Fångsten dominerades antalsmässigt av mört och viktmässigt av gädda. Den enda gäddan som fångades var stor vilket ger resultatet. Fångsten visar att fisksamhället är karpfiskdominerat, dock inte i samma utsträckning som Lundholmssjön. Karpfiskens biomassa utgjordes mestadels av braxen, mört och sarv och stod totalt för 56 % av biomassan. Fångsten av gädda bidrar till en stor del av rovfiskbiomassan, vilket gör resultatet något slumpmässigt. Hade inte gäddan fångats hade andelen rovfisk varit mycket lägre. Total fångst per ansträngning Vid provfisket 211 i Sunnerbysjön fångades 23 individer (111 i Lundholmssjön) med en total biomassa av 1426 g (5356 g i Lundholmssjön). Totalt fångades 25,4 st fiskar och 1753,3 g per ansträngning. Fångsten låg därmed något under jämförelsevärdet i antal medan fångsten var större viktmässigt gentemot andra svenska sjöar (31,6 st/145 g). Jämförelsevärden som har räknats fram i fiskindex EQR8 är per nät 28,1 st och 1276,2 g vilket är värden från sjöar med liknande förutsättningar. Fångsten i Sunnerbysjön var något lägre antalsmässigt medan vikten var högre. Jämfört med andra sjöar i Jönköpings län så var fångsten antalsmässigt lägre (29,8 st), men viktmässigt större (129,7 g). Den totala fångsten per ansträngning tyder på ett ganska normalt fiskbestånd med en hög medelvikt. Dock är förhållandet mellan abborre och karpfisk relativt lågt, vilket tyder på påverkan. 2

21 Tabell 4. Fångst per ansträngning artvis och totalt i Sunnerbysjön 211. Jämförelsevärden är genomsnittsvärden för provfiskade sjöar i hela Sverige och kommer från Fiskeriverkets fiskdatabas. Fiskart Abborre Mört Braxen Benlöja Gädda Sarv Totalt Antal (st) Vikt(g) Antal/nät (st) 7,1 13,3 2,8,1,1 2 25,4 Jämförelsevärde 16,3 17,9 3, 3,,3 1,9 31,6 Vikt/nät (g) 28,4 292, ,4 493,3 249,1 1753,3 Jämförelsevärde 672,4 477,2 4,1 28,5 25,3 99,9 145,4 Medellängd (mm) ,2 229, ,4 Minimilängd (mm) Maximilängd (mm) Medelvikt (g) 39, , ,6 Fångsten var betydligt större än i Lundholmssjön. Abborre och mört fångades i liten mängd. Braxenfångsten var ordinär och fångsten av sarv var större än jämförelsevärdet i viktmässigt. En gädda på 86 cm fångades. Totalt sett var fångsten ganska ordinär i jämförelse med landet i övrigt. Fångsten var mer än dubbelt så stor jämfört med Lundholmssjön. Tillstånd och bedömning enligt EQR8 Klassningen av vattnets ekologiska status görs enligt de 8 indikatorerna nedan (tabell 5). Klasserna är 5-dålig, 4-otillfredsställande, 3-måttlig, 2-god och 1-hög. Z-värden, som kan vara både positivt och negativt, indikerar hur mycket värdet skiljer från referensvärdet, d.v.s. opåverkade förhållanden (Z-värde=). Ju längre Z-värdet ligger ifrån desto större är avvikelsen. Avvikelser kan antyda problem med försurning (f) eller övergödning (ö). Antydningarna bör dock tolkas utifrån varje sjös övriga karaktärsdrag (se tabell 5) Tabell 5. Bedömning enligt EQR8 (ekologisk status) för Sunnerbysjön 211. Indikatorer EQR8 Klass Z-värde Indikerar (f/ö) p-värde Antal arter,13 5 1,52 ö Diversitet (antal),17 4 1,37 Diversitet (vikt), 5 2,81 ö Biomassa,49 2,68 Antal,86 1 -,18 Medelvikt,43 3,79 ö Andel fiskätande abborrfiskar,67 2 -,42 Kvot abborre / karpfisk,17 4-1,38 ö Klass EQR8,37 3 Måttlig ekologisk status Bedömningen efter fiskindexet EQR8 visar en tydlig tendens åt att fiskbeståndet är påverkat av övergödning. Fyra av indikatorerna visar detta; antal arter, diversitet (vikt), medelvikt som låg 21

22 högre än referensvärdet (Z=>) samt kvot abborre/karpfisk som låg lägre. Ökad näringshalt i vattnet brukar visa sig genom mer karpfisk och en högre medelvikt hos fisken. Kvoten mellan abborre och karpfisk förändras ofta till fördel för karpfisken. Biomassa och antal visar dock på mindre påverkan då dessa låg i klass 1 och 2. Om man jämför Lundholmssjöns status med Sunnerbysjön så ligger båda sjöarna nära varandra i bedömningen men har vissa skillnader i de enskilda indikatorerna. Lundholmssjön verkar ha någon begränsande reproduktionsfaktor vilket ger en mindre fiskmängd. I det avseendet har Sunnerbysjön bättre status. Det är viktigt att verka för att minska tillförseln av näringsämnen till sjöarna för att läget inte ska förvärras. Enligt de standardiserade bedömningsgrunderna klassificeras statusen för Sunnerbysjön som måttlig. Artvis fångst och längdfördelning Fångsten 211 redovisas artvis nedan med tillhörande längddiagram. Abborre Totalt fångades 57 abborrar som sammanlagt vägde 2243 g. Per ansträngning (per nät) ger detta en fångst på 7,1 st och 28,4 g. Detta är betydligt under genomsnittet i antal och vikt jämfört med de nationella jämförelsevärdena (16,3 st/672,7 g). Längderna varierade mellan mm (figur 12). I fångsten ingick årsyngel (+), 2-somrig (1+) och 3-somrig (2+) abborre vilket tyder på fungerande reproduktion de senaste åren. Fångsten tyder på ett något bättre förhållande för abborren i Sunnerbysjön än i Lundholmssjön. Abborrar mellan mm dominerade i fångsten. Få fiskar över 2 mm och relativt låga tätheter av abborre kan tyda på att miljön inte är optimal för abborren, bland annat på grund av stor konkurrens från karpfisken. Medelvikten hos abborren var 39,4 g vilket är under genomsnittet i svenska sjöar (66 g). Sunnerbysjön 211. Abborre (n=57, 8 nät) 12 1 Antal (st) Längd (mm) Figur 12. Längdfördelning hos abborre i Sunnerbysjön. Mört 22

23 Totalt fångades 16 mörtar som vägde 2337 g. Per ansträngning fångades 13,3 st och 292,1 g. Fångsten indikerar ett ganska ordinärt mörtbestånd mot andra svenska sjöar (jämförelsevärde 17,9/477,2 g). Längderna på mörtarna varierade mellan mm (figur 13). De minsta mörtarna i fångsten representerar 2-somrig mört. De fiskarna som föddes 211 är troligen för små för att fastna i maskorna. Längdfördelningen uppvisar en kontinuerlig sammansättning och ett mörtbestånd som reproducerar sig årligen. Medelvikten hos mörten låg på 22 g vilket är under genomsnittet i Sverige från provfiskade sjöar (42 g). Låg medelvikt visar att det kan vara en stor inomartkonkurrens. Få fiskar fångades över 2 cm. Sunnerbysjön 211. Mört (n=16, 8 nät) Antal (st) Längd (mm) Figur 13. Längdfördelning hos mört i Sunnerbysjön. Braxen Totalt fångades 22 braxnar som vägde 3496 g. Per ansträngning fångades 2,8 st och 437 g. Fångsten indikerar ett ordinärt bestånd mot andra svenska sjöar (jämförelsevärde 3, st/4,1 g). Längderna på braxnarna varierade mellan mm (figur 14). De senaste årens reproduktion har troligen fungerat tillfredsställande. De minsta representerar troligen fjolårsungar. Braxen gynnas i näringsrika sjöar. Medelvikten hos braxen låg på 158,9 g vilket är under genomsnittet i Sverige från provfiskade sjöar (195 g). 23

24 Sunnerbysjön 211. Braxen (n=22, 8 nät) 4 3 Antal (st) Längd (mm) Figur 14. Längdfördelning hos braxen i Sunnerbysjön. Bild 6. Braxnar från Sunnerbysjön 211. Braxenbeståndet är relativt stort i sjön. Sarv Sarven underrepresenteras ofta i provfisken beroende på dess levnadssätt i tät växtlighet och grunt vatten. I många sjöar där sarv förekommer fångas endast någon eller några få per provfiske. Totalt fångades 16 sarvar som vägde 1993 g. Per ansträngning fångades 2 st och 249,1 g. Fångsten indikerar ett ordinärt bestånd med hög medelvikt mot andra svenska sjöar (jämförelsevärde 1,9 st/99,9 g). Längderna på sarvarna varierade mellan mm (figur 15). De senaste årens reproduktion har fungerat. Den minsta sarven är troligen född 21. Miljön i sjön passar sarven. Medelvikten hos sarven var 124,5 g vilket är över genomsnittet i Sverige från provfiskade sjöar (84 g). 24

25 Sunnerbysjön 211. Sarv (n=16, 8 nät) 3 Antal (st) Längd (mm) Figur 15. Längdfördelning hos sarv i Sunnerbysjön. Bild 7. Sarven är en vacker fisk som finns i ett stort bestånd i Sunnerbysjön. Största fisken var 32 mm och åldern på fisken var 14 år. Inom vissa grupper av fiskare, s.k. specielister finns ett intresse för att meta efter sarv. Övriga arter En gädda på 86 mm (3946 g) och en benlöja på 121 mm fångades. Den låga fångsten av benlöja kan tyda på hög predation från rovfiskarna. Gäddbestånd är svåra att skatta genom provfiske eftersom de generellt är underrepresenterade i fångsterna, men troligen finns det gott om gädda i systemet, vilket styrks av fiskerättsägarna och sportfiskare. Diskussion, sammanfattning och råd 25

26 Fångsten i Sunnerbysjön var totalt sett något lägre till antalet medan vikten var högre än jämförelsevärden i tidigare Fiskeriverkets nätprovfiskedatabas. Detta tyder på ett storvuxet fiskbestånd hos ett par av arterna vilket bidrar till hög vikt; braxen, sarv och gädda. Hos övriga arter var medelvikten låg. Sunnerbysjöns fiskbestånd domineras av karpfisk. Inte heller här fångades någon gös. Stor gös fångas i sjöarna och det verkar som om gösen har svårigheter med reproduktion vilket leder till ett glest storvuxet bestånd (gamla fiskar). Statusen för abborre var något bättre i Sunnerbysjön jämfört med Lundholmssjön. Överlag var fångsten större i Sunnerbysjön vilket tyder på mindre påverkan i vissa avseenden. För att gynna rovfisken bör föreningen införa maximimått på gädda och gös, förslagsvis 7 cm för gös och 9 cm för gädda. Minimimått på 4 cm för gädda och 5 cm för gös är också bra regel då fiskarna hinner leka minst en gång och ett större predationstryck på karpfisken skulle råda och därmed ge bättre balans inom fiskbeståndet. Det är viktigt att gynna rovfisken genom att lägga ut risvasar där gösen och abborren kan leka. Gösens lekkrav är fasta och väl syresatta bottnar, gärna med inslag av rötter. Platser som är lämpliga för gösens lek är i sunden mellan sjöarna där bottnarna har en hårdare karaktär och är mer syresatta. Sunden är troligen också viktiga för abborrens lek. Dokumentation av vattennivåerna då gäddan leker är viktigt för att se att nivåerna är lämpliga på gäddans grunda lekområden. Översvämmade och grunda områden som är väl uppvärmda är bra lekmiljöer för gäddan. Reglering av vattnet görs nedströms i systemet. Ytterligare utsättning av gös i sjöarna kan vara ett sätt att trycka tillbaka karpfisken. Förslaget att fiska med bottengarn riktat efter karpfisk gäller mer i Sunnerbysjön än i Lundholmssjön. I Sunnerbysjön finns mycket braxen som kan fiskas med både nät och bottengarn. Samtliga arters reproduktion fungerar. En tydlig avvikelse syns i fiskindex där fyra av indikatorerna visar övergödning. Det är viktigt att näringstillförseln till sjön minskar. Ett led i detta arbete kan vara nya våtmarker och kväve/fosforfällor i tillrinnande vattendrag. Måttlig ekologisk status är troligen ett resultat av näringspåverkan. Sjön hamnade inom samma statusklass som Lundholmssjön, klass 3. Bedömningen är i vissa avseenden inte helt rättvis då sjön ligger mitt i ett åsystem vilket bidrar till fler arter och en högre diversitet. För att nå god ekologisk status i Sunnerbysjön är det viktigt att liksom i Lundholmssjön gynna abborren för att få en balans i fiskbeståndet. Reproduktionen tycks fungera bättre här än i Lundholmssjön vilket kan härledas lägre påverkan från industriell verksamhet. Reduktion av braxen vore positivt för sjön på längre sikt för ett bättre balanserat fisksamhälle. Här tas några kortfattade råd upp för föreningens fortsatta förvaltning av sjön. Fler och mer ingående åtgärdsförslag presenteras i den fiskevårdsplan som tas fram för Vrigstadortens FVOF. För att gynna både abborre och gös bör föreningen lägga ut risvasar i sjön. Detta görs lämpligen på 1-3 m djup. Sunden är troligen viktiga lekområden för abborre och gös. Vasar kan fungera som viktiga uppväxtplatser för yngel. Detta framförallt i vatten där undervattensvegetationen har svag utbredning vilket tycks gälla i sjöarna. Påverka så att näringstillförsel från omgivande marker begränsas. Detta kan göras med våtmarker och kväve-/fosforfällor i tillrinningsområdet. En dialog kring sådana åtgärder bör inledas. 26

27 Gösen verkar inte ha fått fäste riktigt i sjöarna då ingen fångades vid provfisket. Utsättning av vuxen gös runt 1 kg bör göras kommande år. Gösen kan vara en del i att balansera fisksamhället mot en mindre andel karpfisk. Vid alla fiskutsättningar måste tillstånd sökas hos länsstyrelsen. Utför reduktionsfisken för att minska beståndet av braxen. Öka vattenprovtagningen i sjön för att mer ingående utreda påverkan från industriella verksamheter. Här är kommun, länsstyrelse och vattenråd viktiga aktörer. Utför regelbundna nätprovfisken. Inför bestämmelser kring maximimått på gös 7 cm och gädda 9 cm. Fisk som fångas över dessa längder ska återutsättas. Även minimimått för gädda 4 cm och gös 5 cm bör gälla. Nätkarta Sunnerbysjön 211 Åldersanlays Från sjöarna analyserades ett antal åldersprover på abborre, mört, braxen och sarv. Hos abborren användes gällock och hos karpfisken fjäll. Tillväxtzoner (sommar) och vilozoner (vinter) räknades under förstoring. Nedan (figur 16 och 17) visas tillväxten hos abborre och mört jämfört med data från tidigare Fiskeriverkets åldersdatabas. Totalt ingår 2 abborrar och 28 mörtar från provfisket 211 i åldersanalysen. 27

28 Längd hos åldersanalyserade abborrar Medellängd Sverige Lundholmssjön/Sunnerbysjön Längd (mm) Ålder (antal somrar) Figur 16. Tillväxt hos abborre i Lundholmssjön/Sunnerbysjön. Den svarta kurvan anger medeltillväxten för abborre i analyserade sjöar i tidigare Fiskeriverkets data. Staplarna anger standardavvikelse. Totalt analyserades 2 abborrar. Längd hos åldersanalyserade mörtar Medellängd Sverige Lundholmssjön/Sunnerbysjön Längd (mm) Ålder (antal somrar) Figur 17. Tillväxt hos mört. Den svarta kurvan anger medeltillväxten för mört i analyserade sjöar i tidigare Fiskeriverkets data. Staplarna anger standardavvikelse. Totalt analyserades 28 mörtar. Tillväxten hos abborren följer ganska väl jämförelsevärdena och bedöms vara är normal där de äldsta fiskarna var 1 somrar (9+) gamla. Hos mörten fångades troligen ingen årsunge (född 211) i provfisket då dessa ofta är alltför små för att fastna i näten. De yngsta i analysen var 2 somrar gamla. Tillväxten var tämligen låg de första åren vilket skulle kunna indikera en hög konkurrens med låg tillväxt som följd. De äldre 28

29 analyserade mörtarna har haft god tillväxt vilket kan visa att det är de första åren som är kritiska innan de når upp i större storlek. Vid större storlek kan annan större föda intas och konkurrensen minskar. Det är få fiskar som ingår i analysen vilket gör att det kan handla om variationer hos individer. Tabell 6. Ålder hos braxen i Lundholmssjön/Sunnerbysjön. Fiskart Längd (mm) Ålder Braxen Braxen Braxen Sarv Några få prover togs på braxen och sarv. De fiskar som provtogs var relativt gamla - mellan 1-16 år. Den äldsta braxen på 465 mm var 17 somrar gammal. Karpfiskarnas tillväxthastighet är generellt långsam och arterna är långlivade. Utökad bedömning av sjöarnas status med fiskindex EQR8 Fiskindex EQR8 P-värden Lundholmssjön P-värden Sunnerbysjön 1,9,8,7,6,5,4,3,2,1 Antal arter Diversitet antal Diversitet vikt Biomassa Antal Medelvikt Andel fiskätande abborrfiskar Kvot abborre/karpfisk Sammanvägd bedömning P-värde (-1) Indikator Figur 18. Klassificering av provfiskeresultatet enligt EQR8. Figuren anger p-värden och ju närmare 1 desto närmarereferensvärdet är provfiskeresultatet. Den sammanvägda bedömningen anger medelvärdet av de åtta enskilda indikatorerna och sjöns ekologiska status. Gränsen för god ekologisk status, som är lägsta målet enligt vattendirektivet, visas med grön linje (p-värde,46). P-värdet för antal arter var högre för Sunnerbysjön än jämförelsevärdet vilket ger en sämre status. Då sjön ligger mitt i Vrigstadsåns huvudfåra och med närhet till flera andra sjöar är detta inte 29

30 oväntat. Dessa faktorer gör att bedömningen blir missvisande och bör höjas. Värdet för Lundholmssjön låg närmare jämförelsevärdet och hamnade över gränsen för god status. P-värdet för diversitet antalsmässigt visade att Lundholmssjön låg närmare referensvärdet och över gränsen för god status. Störst diversitet hade Sunnerbysjön men med en större avvikelse mot referensvärdet. Vanligtvis dominerar en art i sjön. Det säger dock inget om vilka arter som utgjorde detta. Mört dominerar sjöarna vilket indikerar näringspåverkan. P-värdet för diversitet viktmässigt visar ett högre värde än jämförelsevärdet och därmed sämre status. Vanligtvis dominerar en art viktmässigt men i båda sjöarna var spridningen jämn mellan flera arter. Lundholmssjön hade en något bättre fördelning än Sunnerbysjön. Båda sjöarna hamnar i sämre klasser vilket ofta är ett tecken på övergödning och inte en helt otänkbar orsak i detta fall. P-värdet för biomassa var betydligt lägre för Lundholmssjön än jämförelsevärdet medan Sunnerbysjön låg över. Detta beror på liten fångst per ansträngning i Lundholmssjön medan fångsten i Sunnerbysjön var ganska ordinär. P-värdet visar på god status för Sunnerbysjön. P-värdet för antal var låg för Lundholmssjön medan det låg nära 1 för Sunnerbysjön. Detta återspeglas i fångst per ansträngning, antal. P-värdet för medelvikt låg högt för Lundholmssjön medan det för Sunerbysjön låg nära gräsen för god status. Detta visar att reproduktion sker kontinuerligt i båda sjöarna. P-värdet för andel fiskätande abborrfiskar låg högt för Sunnerbysjön och över god status medan det för Lundholmssjön låg något lågt. I Lundholmssjön kan konkurrens med karpfisk vara den faktor som påverkar abborren mest. Den låga till ordinära tillväxten hos abborre styrker detta antagande (se figur 15). Det kan även bero på svag reproduktion och hårt fisketryck. Kvoten mellan abborre och karpfisk var låg i de båda sjöarna. Detta indikerar näringspåverkan som bidrar till att karpfisken gynnas och abborrfisken missgynnas. Med provfisket gjort i två av fiskevårdsområdets sjöar har Vrigstadortens FVOF ett värdefullt underlag och bästa tänkbara förutsättningar att arbeta vidare med den förvaltnings- och utvecklingsplan (fiskevårdsplan) som arbetet ska mynna ut i. Planen ger förslag till hur sjöarna kan förvaltas på bästa sätt kommande år och utgör ett åtgärdsdokument för framtiden. 3