Immeln nätprovfiske 2014

Transkript

1 Immeln nätprovfiske 2014 Immeln Sjöprovfiske 2014 Sammanfattning Bedömningen av status för fisk i Immeln enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (NV 2007:4 bilaga 1) blir måttlig status o sex av sex möjliga index (totalt åtta index) indikerar försurningspåverkan o en av sex möjliga index (totalt åtta index) indikerar näringspåverkan Länsstyrelsens bedömning av resultaten för fisk med avseende på försurningsgrad blir klass 2, dvs. sjöar där försurningskänsliga fiskarter (ex mört) uppvisar reproduktionsstörningar. Sjönamn Avrinningsområde Koordinater (RT90) Immeln 87 Skräbeån Sjöyta (km 2 ) Största djup (m) Omsättning s-tid (år) Höjd över havet (m) 24,28 28,0 1,61 81 Försurningsgrad Måluppfyllelse Rovfisk- eller Ekologisk status kalk karpfiskdominerad (EQR8) 2 Ja Rovfisk Måttlig Sjön provfiskades av Länsstyrelsen Skåne i mitten av juli månad Juli månad 2014 var mycket varmare än normalt (+ 3,9 o C relativt medelvärdet för ) och mer nederbördsrik än normalt (+ 16 mm relativt medelvärdet för ). Fisket utfördes enligt standardiserad metod för provfiske med översiktsnät (SIS, 2006) varvid 56 bottensatta nät och 8 pelagiska nät lades ut. Immeln har tidigare provfiskats vid tre tillfällen; 1991, 2001 och Syftet med provfisket är kalkningseffektuppföljning, regional miljöövervakning och statusbedömning för vattenförvaltningen. De vattenkemiska förhållandena har varit tillräckligt bra under femårsperioden , för att uppnå satt mål, ph minst 6,0. Svaga syreförhållanden från cirka 7-8 meters vattendjup under 2014, kan ha påverkat fångstresultatet negativt i djupintervallen 6-35 m. Totalt fångades sex fiskarter under alla har tidigare fångats. Gädda, sarv och sutare saknades i fångsten I Immeln 2014 fångades totalt mindre antal fiskar per nät än i medeltal för den sydvästsvenska skogssjön, men klart fler än kvartil 1-värdet (dvs. än för motsvarande 25% av sjöarna). Det samma gäller för vikt per nät. Abborre dominerar fångsten i både antal (ca 61 %) och i vikt (ca 62 %) under Mörtsamhället visar svaga tecken på försurningspåverkan under

2 BAKGRUND Immeln Sjöprovfiske 2014 Figur 1. Immeln Områdesbeskrivning Kalkstart: 1983 ph okalk_2007/2008 : 5,70 ph 1860, ca.: 6,78 ph relativt ph 1860 : 1,08 Mål: Vattenkemi; ph=6,0 oorg Al < 50 µg/l Biologi: reproducerande mört, obetydligt försurningspåverkad bottenfauna. Figur 2. Det kalkade åtgärdsområdet, Immeln (Detaljkarta C). Immeln är en skogssjö (70% skogsmark i avrinningsområdet) i det kalkade åtgärdsområdet Immeln, inom Skräbeåns avrinningsområde. Immeln har ett maxdjup på 28,0 meter och med ett medeldjup på 6,8 meter och med en lång omsättningstid (ca. 1,61 år). Kalkning startade 1983 med sjökalkning i en uppströmsliggande sjö (Hjärtasjön) och med en kalkdoserare i Strönhultsbäcken. 2

3 Vattenkemi Immeln Sjöprovfiske 2014 Syra- och buffertförhållande samt vattenfärg ph och alkalinitet från år 2004 och framåt. Kalkstart Period ph Alk µekv/l Färg mg Pt/L Antal st Min 6, :a kvartil 6, Median 6, Medel 6, :e kvartil 6, Max 7, Figur 3. Syra- och buffertstatus Tabell 3. Statistik för de senaste sex åren Immeln är idag betydligt brunfärgad med en median vattenfärg på 95 mg Pt/L. Immeln har idag en stabil försurningskemi (m. avs. på ph och alkalinitet). Oorganiskt aluminium mäts inte kontinuerligt, men högsta värde från åtta prov under perioden var 30 µg oorganiskt Al/L. Målet med ph 6 under minst fem år, har uppnåtts för perioden Näringsförhållanden Variabel Säsong Antal Medel ± 95 % CL 3 Median (1:a 3:e kvartil) Min (år) Max (år) PO 4 -P μg/l Vår 18 4 ± 1 4 (3-5) 1 (1998) 7 (2008) PO 4 -P μg/l Sommar 17 3 ± 1 3 (3-4) 1 (1999) 7 (2000) TP μg/l Vår ± 2 14 (12-15) 7 (1998) 19 (2008) TP μg/l Sommar ± 1 13 (11-14) 7 (1998) 15 (2012) NO 3 -N μg/l Vår ± ( ) 232 (2003) 447 (2000) NO 3 -N μg/l Sommar ± ( ) 102 (1997) 300 (2008) TN μg/l Vår ± ( ) 562 (2005) (2008) TN μg/l Sommar ± ( ) 433 (2005) 804 (2006) Tabell 4. Statistik för näringsvariabler vår och höst under åren Gul markering visar direkt växttillgänglig form av fosfor och kväve sommartid. Rödmarkering visar på underlag för bedömning av status med avseende på näringsämnen inom vattenförvaltningen. I Immelns utflöde genomförs årligen en utökad vattenkemisk provtagning sex gånger per år. I tabell 4, redovisas data för fosfor och kväve säsongsvis, dvs. från vår (april) och sommar (augusti) under denna period. Fosfat-fosforhalten kan vara mycket låg och skiljer sig inte nämnvärt mellan säsongerna. Resultaten i tabell 4 visar att fosfor (som PO 4 -P) möjligen kan verka tillväxtbegränsande i Immeln. Total-

4 Immeln Sjöprovfiske 2014 fosfor (TP) halterna är relativt låga och tenderar att vara något lägre under sommaren, dock inte signifikant lägre. Halten oxiderat kväve (som NO 3 -N) sjunker från vår till sommar men visar att kväve trots det inte kan verka tillväxtbegränsande sommartid. Koncentrationen av total-kväve (TN) sjunker något under sommaren relativt under våren, minskningen verkar inte vara signifikant. Närsaltshalterna i Immeln 2014 avvek inte från tidigare år. Fosfor och kväve är allmänt relativt låga i Immeln och vi bedömer att bara fosfor kan verka tillväxtbegränsande. Väder Lufttemperaturen i Osby strax väster om Immeln och för år 2014 relativt den för perioden har bestämts av SMHI, se Figur 4. Lufttemperatur ( o C/mån), månadsmedel i Osby 2014 Figur 5. Månadsnederbörd (mm/mån) i Osby 2014 relativt perioden relativt perioden År 2014 är det hittills det varmaste året sedan mätperiodens början1923. Det näst varmaste året inträffade 1934 med ett årsgenomsnitt på 8,4 o C. År 2014 översteg denna genomsnittstemperatur med hela 0,5 o C (8,9 o C). Månadsmedeltemperaturen i Osby 2014 var inte lägre än normal vid något tillfälle och bara normal under juni. Speciellt stora temperaturöverskott inträffat i under vår vintermånaderna februari (+4,6 o C) och mars (+4,5 o C). Men även april, juli, september och oktober hade mycket höga överskottstemperaturer (ca +3 o C). Hela 2014 var med andra ord mycket varmare än normalt. Vår vintern, juli och hösten var speciellt mycket varmare än normalt. Årsnederbörden 2014 var 874 mm och var klart högre än den genomsnittliga för på 712 mm/år. Lägst årsnederbörd sedan stationens start 1923 föll 1947 med 432 mm medan högst nederbörd föll 2007 med mm. Nederbörden 2014 låg således hela 162 mm över genomsnittet för Den mycket varma vintern och våren 2014 (januari april) föll totalt något mer regn (+17 mm) relativt motsvarande period för åren Under maj föll extremt mycket mer (+55 mm) än för åren Även i augusti (+38 mm), oktober (+29 mm) och i december (+23 mm) föll mycket mer nederbörd än i genomsnitt för dessa månader under perioden 4

5 Immeln Sjöprovfiske Tydliga nederbördsunderskott under 2014 inträffade i mars ( 13 mm) och i september ( 15 mm) relativt genomsnitt för dessa månader under perioden Första provfiskedygnet kom med en helmulen himmel, ch ett lätt duggregn och en relativt svag nordlig vind med en lufttemperatur på 17,1 o C. Sportfiskesituation och fisketryck Det finns ett allmänt fiske i Immeln. Markägare och andra sportfiskare bedriver ett visst nät- och handredskapsfiske i sjön. Fisktrycket bedöms vara normalt. 5

6 PROVFISKERESULTAT Immeln Sjöprovfiske 2014 Tabell 5. Provfiskeuppgifter Sjönamn Koordinater Datum 1:a nätläggning (RT90) Immeln Yttemperatur ( o C) Bottentemperatur ( o C) Siktdjup (m) Antal bottennät (st.) Antal pelagiska nät (st.) 19,3 13,9 3, Provfisket genomfördes under fyra nätter med 56 nät av typen Norden 12 och med åtta pelagiska nät av typen Norden11. Fem provfiskedjup avfiskades med bentiska nät; 0-3 m med 13 nät och 3-6 m med 15 nät och 6-12 m med 14 nät och m med 12 nät samt m med 2 nät. De pelagiska näten avfiskade fyra djup; 0-6 m, 6-12 m, m och m, fångsten hölls isär för åtta djup; 0-3 m, 3-6 m, 6-9 m, 9-12 m, m, m, m och m (Immelns största djup är 28,0 m). Provfisket var standardiserat och följde Naturvårdsverkets aktuella Undersökningsmetodik för provfiske i sjöar. Resultaten från provfisket har redovisats till central datavärd, SLU, och finns här: De första 16 bentiska näten lades ut den 14 juli och togs upp den 15 juli 2014, osv. se figur 6. Figur 6. Nätläggningskarta och nättläggningsdjup Vi har ännu inte kunnat få tag i kartan digitalt och kan därför inte presentera näten på denna här. 6

7 Immeln Sjöprovfiske 2014 Vattentemperatur och syrgasmättnad i djupled vid provfisketillfället visas i figur 7 nedan. Kommentar: Siktdjupet den 14 juli var 3,3 m och bedöms vara måttligt. Vattentemperaturen i Immeln var normal i ytvattnet (19,3 o C). Temperaturen föll ner till 13,9 o C vid 10,0 meters djup. Sjön var temperaturskiktad. Syrgasmättnaden föll från 90% på en meters vattendjup till svaga syreförhållande (48 % mättnad) på 10,0 meters djup. Sjön var syreskiktad mellan sju och åtta meters djup. Slutsats: Förutsättningarna för fiskfångst i näten på djupintervallen 6-12, och m:s vattendjup var begränsande. Figur 7. Syre- och temperaturprofiler i Immeln under provfisket i juli 2014 Artsammansättning Totalt fångades sex arter vid provfisket 2014, se bilaga 1. Tre av dessa sex arter hör till familjen karpfiskar (Cyprinidae): mört, braxen och benlöja som är försurningskänsliga. De tre andra arterna är abborre, gers och sik. Vid provfisket 2014 dominerade abborre som art, både antalsmässigt och viktsmässigt (680 st. och g) över mört (143 st. och g). Jämfört med tidigare fångster i Immeln från så minskade antalet fångade fiskar 2014 till något färre för abborre, mört och gers samt tre gånger färre för sik. För braxen var antalet fångade fiskar fyra gånger fler samt för benlöja två gånger fler, jämfört med tidigare fångster i Immeln från

8 Immeln Sjöprovfiske 2014 Jämfört med såväl andra sydvästsvenska skogssjöar som med den svenska sjön var antalet fångade individer i Immeln 2014 något färre för abborre samt betydligt färre för braxen och benlöja samt mycket färre för mört. För gers var antalet fångade individer i Immeln 2014 något fler, jämfört med sydvästsvenska skogssjöar. Jämfört med den svenska sjön var antalet fångade individer för gers något färre samt betydligt färre för sik. Jämfört med tidigare fångster i Immeln från var vikten fångad fisk 2014 mycket lägre för sik samt betydligt lägre för mört och gers. För braxen var vikten fångad fisk 2014 mycket högre samt betydligt högre för abborre och benlöja, jämfört med tidigare fångster i Immeln från Jämfört med andra sydvästsvenska skogssjöar och med den svenska sjön var vikten fångad fisk i Immeln 2014 mycket lägre för mört. Jämfört med andra sydvästsvenska skogssjöar var vikten fångad fisk betydligt lägre för benlöja och gers samt något lägre för braxen samt betydligt högre för abborre. Jämfört med den svenska sjön var vikten fångad fisk i Immeln 2014 mycket lägre för sik samt betydligt lägre för abborre, braxen, benlöja och gers. Tabell 6. Resultat från provfiske i Immeln i juli 2014 med bottensatta nät. Färgskrafferade uppgifter avser jämförelsematerial. Gul färg = Medel av resultat från provfisken i Immeln. Grå färg = Medel av senaste provfisket i 82 sydvästsvenska skogssjöar som geografiskt avgränsas av följande koordinater (RT90); norr , syd , väst och öst ; i tid - inom perioden ; uppenbara slättsjöar har uteslutits, ex-vis Oppmannasjön, Levrasjön, Råbelövssjön, Finjasjön, Västra Ringsjön m.fl. I dessa 82 sjöar förekom abborre i alla 82, mört i 76 sjöar, braxen i 58 sjöar, sarv i 28 sjöar och gädda i 65 sjöar (Länsstyrelsen Skåne, 2012). Blå färg, data från NORS Nätprovfiske i Jönköpings län, mall för provfiskeutvärdering (Länsstyrelsen Jönköping, tabell 13). Variabel Abborre Mört Braxen Benlöja Sik Gers Antal 2014 (st.) Antal 2014 i procent av totalt antal 60,8 12,8 5,5 3,2 2,1 15,7 Antal per nät 2014 (st./nät) 12,1 2,6 1,1 0,6 0,4 3,1 Immeln, äldre fiske ,0 2,8 0,3 0,3 1,1 4,4 Sydvästsvenska skogssjöar 14,1 16,6 2,3 1,8 2,5 Svenska sjöar 16,1 17,3 3,0 2,5 0,9 3,9 Vikt 2014 (g) Vikt 2014 i procent av total vikt 62,3 13,9 20,1 1,1 1,4 1,2 Vikt per nät 2014 (g/nät) Immeln, äldre fiske Sydvästsvenska skogssjöar Svenska sjöar Medellängd 2014 (mm) Immeln, äldre fiske Sydvästsvenska skogssjöar Svenska sjöar Medelvikt 2014 (g) Immeln, äldre fiske Sydvästsvenska skogssjöar Svenska sjöar

9 Immeln Sjöprovfiske 2014 Abborrens medellängd i fångsten 2014 var oförändrad och medelvikten var betydligt högre, relativt tidigare provfiskefångster i Immeln. Medellängden för abborre i Immeln 2014 var något längre än den förväntade i en sydvästsvensk skogssjö men betydligt mindre än i en svensk sjö i allmänhet. Abborrens medelvikt i Immeln 2014 var betydligt högre än den förväntade i en sydvästsvensk skogssjö och betydligt lägre än i en svensk sjö i allmänhet. Mörtens medellängd i fångsten var 2014 oförändrad, relativt tidigare provfiskefångster i Immeln. Medellängden var betydligt större än vad som förväntas i en sydvästsvensk skogssjö och i en svensk sjö i allmänhet. Mörtens medelvikt i Immeln 2014 var något lägre än vid tidigare provfiskefångster. Medelvikten var betydligt högre än vad som förväntas i en sydvästsvensk skogssjö och i en svensk sjö i allmänhet. Braxens medellängd var något kortare 2014 relativt tidigare provfiskefångster samt något längre än i den sydvästsvenska skogssjön. Braxens medelvikt 2014 var betydligt mindre än vid tidigare provfiskefångster samt något högre än i den sydvästsvenska skogssjön. Gersens medellängd var den förväntade 2014, relativt tidigare provfiskefångster och betydligt mindre änsom i den sydvästsvenska skogssjön. Gersens medelvikt 2014 var den förväntade 2014, relativt tidigare provfiskefångster och betydligt mindre än i den sydvästsvenska skogssjön. Benlöjans medellängd var den förväntade 2014, relativt tidigare provfiskefångster och betydligt längre än i den sydvästsvenska skogssjön. Benlöjans medelvikt 2014 var den förväntade 2014, relativt tidigare provfiskefångster och betydligt högre än i den sydvästsvenska skogssjön. Sikens medellängd var något längre 2014 än i tidigare fångster i Immeln, från Sikens medelvikt 2014 var den förväntade, relativt tidigare provfiskefångster. 9

10 Immeln Sjöprovfiske 2014 Frihängande nät (pelagiska) Totalt fångades fyra arter vid provfisket 2014 med totalt 8 nät. Dessa arter var; abborre, mört, sik och benlöja. Tabell 7. Resultat från provfiske i Immelnsjön i juli 2014 med 8 st. frihängande nät. Färgskrafferade uppgifter visar på jämförelsedata. Gul färg = Medel av resultat från provfisken 2010 i Immeln. Blå färg, data från NORS Nätprovfiske i Jönköpings län, mall för provfiskeutvärdering (Länsstyrelsen Jönköping, tabell 13). Variabel Abborre Mört Sik Benlöja Antal 2014 (st.) Antal 2014, andel i % 54,0 11,5 23,0 11,5 Antal per nät 2014, st./nät 7,6 1,6 3,3 1,6 Immeln, äldre fiske ,8 2,8 1,1 0,5 Svenska sjöar 19,6 36,0 8,5 17,8 Vikt 2014 (g) Vikt 2014, andel i % 21,4 28,6 35,5 14,6 Vikt per nät 2014, g/nät Immeln, äldre fiske Svenska sjöar Medellängd 2014, mm/fisk Immeln, äldre fiske Svenska sjöar Medelvikt 2014, g/fisk Immeln, äldre fiske Svenska sjöar Abborre dominerade totalt i fångsten i de fria vattenmassorna (pelagialen) centralt i Immeln, antalsmässigt (ca. 54 %) och sik dominerade viktsmässigt (ca. 36 %), se tabell 7. 10

11 Immeln Sjöprovfiske 2014 Fångst i djupled Fördelningen av fångsten i djupled visar att väldigt litet fisk fångades på m och m djup, se tabell 8. Tabell 8. Fångstuppgifter per nät för bottensatta nät och djupzon i Immeln 2014 Djupzon Variabel Sort Abborre Mört Braxen Benlöja Sik Gers Totalt 0-3 m Antal st./nät 13,2 8,4 4,0 2,2 0,0 3,1 30,9 3-6 m Antal st./nät 23,3 2,2 0,4 0,5 0,0 3,8 30, m Antal st./nät 8,5 0,1 0,2 0,0 0,5 4,8 14, m Antal st./nät 3,4 0,0 0,0 0,0 1,2 1,0 5, m Antal st./nät 0,0 0,0 0,0 0,0 1,0 0,0 1,0 0-3 m Vikt g/nät m Vikt g/nät m Vikt g/nät m Vikt Vikt m Vikt Vikt Sydvästskånska skogssjöar (Länsstyrelsen Skåne, tabell 25 och 26) 0-3 m Antal st./nät 18,2 23,4 3, ,3 46,2 3-6 m Antal st./nät 11,3 19,1 1, ,2 20, m Antal st./nät 3,6 7,9 0, ,6 6,5 0-3 m Vikt g/nät m Vikt g/nät m Vikt g/nät I en sydvästsvensk skogssjö kan man förvänta sig en halvering av total fångst både med avseende på antal och vikt när djupet ökar från 0 3 m till 3 6 m, se tabell 7. I Immeln 2014 fångades betydligt mindre antal fiskar per nät på 0 3 m djup och betydligt fler på 3 6 m och 6 12 m, än förväntat. Viktmässigt var fångsten som förväntat på 0 3 m djup och betydligt högre på 3 6 m och 6 12 m. Antalet abborrar var betydligt färre i Immeln 2014 än vad som kan förväntas i en sydvästsvensk skogssjö på 0 3 m djup och betydligt fler på 3 6 m och 6 12 m. Vikten av abborre var något lägre på 0 3 m djup och mycket högre på 3 6 m och 6 12 m djup, än vad som kan förväntas. För mört var fångsten, både med avseende på antal och vikt, mycket lägre i samtliga djupzoner än vad som kan förväntas i en sydvästsvensk skogssjö. 11

12 Immeln Sjöprovfiske 2014 Frihängande nät (pelagiska) Tabell 9. Fångstuppgifter för frihängande nät per djupzon i Immeln 2014 Djupzon Variabel Sort Abborre Mört Sik Benlöja Totalt 0-3 m Antal st./nät 6,0 4,0 0,5 6,5 17,0 3-6 m Antal st./nät 19,0 2,0 0,0 0,0 21,0 6-9 m Antal st./nät 2,0 0,5 0,0 0,0 2, m Antal st./nät 0,5 0,0 0,5 0,0 1, m Antal st./nät 1,5 0,0 1,0 0,0 2, m Antal st./nät 1,5 0,0 3,5 0,0 5, m Antal st./nät 0,0 0,0 5,5 0,0 5, m Antal st./nät 0,0 0,0 2,0 0,0 2,0 0-3 m Vikt g/nät m Vikt g/nät m Vikt g/nät m Vikt g/nät m Vikt g/nät m Vikt g/nät m Vikt g/nät m Vikt g/nät Antalet fångade fiskar per nät var mycket färre på 6 9 m, 9 12 m, m och m. Mängden fisk per nät minskade från djupzonen 0 3 m (398 g/nät) till djupzonen 9 12 m (16 g/nät) och ökade sedan till djupzonen m (172 g/nät). UTVÄRDERING - BEDÖMNING Förekomst av arter Totalt har fyra provfisken genomförts under perioden Under denna period har nio arter fångats, se tabell 10 nedan. Gädda, sarv och sutare fångades inte ÅR Abborre Mört Braxen Sik 12 Benlöja Gers Gädda Sarv Sutare 1991 x x x x x x x x 2001 x x x x x x x x x 2010 x x x x x x x 2014 x x x x x x X = arten har fångats; röd fyllning = har ej fångats Tabell 10. Arter som fångats, respektive inte fångats ett givet provfiskeår. Totalt har nio arter fångats vid provfisken Immeln. Vid provfisket 2014 fångades sex arter; abborre, mört, braxen, sik, benlöja och gers, se tabell 10. De arter som saknades i provfisket 2014 var; gädda, sarv och sutare. Sex fångade arter 2014 är mycket färre än de förväntade 10 arterna för Immeln.

13 Antal och vikt, tidsserie Immeln Sjöprovfiske 2014 Antal individer, st/nät Vikt, g/nät Figur 8. Fångst per ansträngning som antal respektive vikt/ nät, art och totalt i Immeln Immeln provfiskades en första gång 1991 och därefter vid ytterligare tre tillfällen; 2001, 2010 och det här aktuella provfisket Provfisket 1991 genomfördes med äldre provfiskenät (DROT14). Jämförelser mellan resultaten för 1991 och resterande provfisken i figur 8 haltar därför med avseende på totalt antal och mängd medan relationen mellan arterna i fångsterna ska vara jämförbara. Antal fångade fiskar minskade något från 1991 till Denna minskning berodde framför allt på en minskning i antal för abborre och gers. Vikt fångad fisk sjönk rejält från 1991 till för att sedan åter öka 2014, om än inte till 1991 års vikt. Förändring i vikt kan framför allt kopplas till förändringar i vikt för mört, gädda, sutare och braxen. Vid samtliga fyra provfisken dominerade abborre i såväl antal som vikt över mört, se figur 8. Vid provfisket 2010 minskade mört, men ej abborre, drastiskt i både antal och vikt. Orsaken till detta är okänd. Vid senaste provfisket 2014, var fångsten av mört åter den förväntade i vad avser såväl antal som vikt. Den reduktion i fångst av mört som noterades 2010 kunde också registreras för sik. Siken har emellertid ännu inte återhämtat sig 2014, på samma sätt som mörten har. Övriga fångade arter 2014; sarv och benlöja, förekom båda fåtaligt. Den drastiska effekten mellan 2010 för mört och i viss mån för sik kan vi ej förklara. Möjligen kan den ha varit klimatbetingad. Artvis bedömning Nedan följer en artvis beskrivning av Immelns fisksamhälle Längdfördelning redovisas för abborre och mört. Med hjälp av ett frekvensdiagram kan man jämföra vilka längdklasser som dominerar inom respektive art och dra generella slutsatser om populationens status, eventuella konkurrenssituationer samt se om vissa längdklasser eventuellt saknas. 13

14 Immeln Sjöprovfiske 2014 Mört är målart för att bedöma försurningspåverkan i skånska sjöar. Länsstyrelsens bedömning fokuserar därför på resultatet för denna art men utnyttjar också bland annat resultaten för andra försurningskänsliga karpfiskar i sin slutliga, samlade bedömning. ABBORRE Antal st./klass Längder 5 mm:s klasser Immeln abborre Figur 9. Längdfrekvensdiagram för abborre i fem mm:s längdklasser 2010 och 2014 Antalet abborrar per längdklass fördelade sig 2014, enligt den hyperbolkurva (en hög kurvnivå i dess start men därefter först snabbt minskande och sedan en mer långsamt avtagande kurvnivå) man kan förvänta sig i en normal abborrpopulation i Immeln. År 2014 fångades dock relativt bra med årsyngel av abborre (< 72 mm långa, se bilaga 3), något fler än vid provfisket Huvuddelen fångade abborrindivider 2014, återfanns inom längdintervallet mm, dvs. var tre-somriga (2+) eller yngre. Antalet längre än 140 mm ( 3+) år 2014 var ungefär lika med antalet år Medellängd och vikt för de fångade abborrarna 2014 var 126 mm och 48 g. Vid provfisket 2010 var motsvarande siffror 127 mm och 42 g. Minst fångad abborre var 64 mm lång och vägde 2,3 g. Störst fångad abborre var 415 mm lång och vägde 937,6 g. För abborre kunde inga reproduktionsproblem påvisas för MÖRT Antal st./klass Längder 5 mm:s klasser Immeln mört Figur 10. Längdfrekvensdiagram för mört i fem mm:s längdklasser 2010 och Det totala antalet mörtar har ökat markant i fångsten 2014 relativt i fångsten Antalet mörtar per längdklass i Immeln år 2014 fördelade sig inte enligt den hyperbolkurva man kan förvänta sig i en normal mörtpopulation, något den inte heller gjorde år Om detta berodde på att storleken 14

15 Immeln Sjöprovfiske 2014 på årsyngel hos mört var för liten för att kunna fångas 2014 eller om något annat inträffat (t.ex. problem vid/med reproduktionen eller ett stort predationstryck) något som fångsten 2010 kan ha visat. Det fångades bara ett fåtal mörtar mindre än 100 mm långa år Detta är emellertid klart bättre än 2010, då inga mörtar mindre än 100 mm långa fångades. Reproduktionen fungerade därför 2014 om än möjligen svagt. År 2010 fungerade emellertid inte reproduktionen för mört. Medellängd och vikt för de fångade mörtarna 2014 var 170 mm och 51 g. Vid provfisket 2010 var motsvarande siffror 170 mm och 47 g. Minst fångad mört var 77 mm lång och vägde 3,8 g. Störst fångad mört var 222 mm lång och vägde 99,3 g. Svag förekomst av årsyngel i mörtfångsten 2014 och en klar avsaknad år 2010, kan indikera en negativ påverkan på mörtens reproduktion. BRAXEN Braxen har fångats vid samtliga provfisken. År 2014 fångades 1,1 st./nät med en medellängd på 238 mm och en medelvikt på 173 g. Minsta braxen 2014 var 117 mm lång och vägde 15,0 g och störst var 519 mm och vägde g. Vi kunde inte skönja någon försurningspåverkan för braxen. SIK Sik har fångats vid samtliga provfisken. År 2014 fångades 0,4 st./nät med en medellängd på 166 mm och en medelvikt på 32 g. Minsta fångad sik 2014 var 148 mm lång och vägde 20,5 g medan störst fångad sik var 188 mm lång och vägde 45,1 g. Vi kunde inte skönja någon försurningspåverkan för sik. GERS Gers har fångats vid samtliga provfisken. År 2014 fångades 3,1 st./nät med en medellängd på 70 mm och en medelvikt på 6 g. Minst fångad gers 2014 var 50 mm lång och vägde 1,2 g medan störst fångad gers var 107 mm lång och vägde 12,4 g. Vi kunde inte skönja någon försurningspåverkan för gers. BENLÖJA Benlöja har fångats vid samtliga provfisken. År 2014 fångades 3,2 st./nät med en medellängd på 113 mm och en medelvikt på 17 g. Minsta fångad benlöja 2014 var 85 mm lång och vägde 3,5 g medan störst fångad benlöja var 173 mm lång och vägde 31,6 g. Vi kunde inte skönja någon försurningspåverkan för benlöja. 15

16 SUTARE Immeln Sjöprovfiske 2014 Sutare har fångats 1991 (två individer) och 2001 (två individer) men inte 2010 eller i detta provfiske Med så få fångade individer är det inte möjligt att uttala sig om vad detta betyder för arten över tiden i sjön. SARV Sarv (två individer) har fångats vid provfisket 2001, men inte vid provfiskena 1991, 2010 eller vid detta provfiske, Med så få fångade individer är det inte möjligt att uttala sig om vad detta betyder för arten över tiden i sjön. GÄDDA Gädda har fångats 1991 (fyra individer), 2001 (en individ) och 2010 (tre individer) men inte någon individ vid detta provfiske, Med så få fångade individer är det inte möjligt att uttala sig om vad detta betyder för arten över tiden i sjön. Försurningsbedömning Länsstyrelsen i Jönköpings län har tagit fram ett bedömningsunderlag för att klassa fiskfaunan till en viss försurningsgrad (sex klasser 1-6) utifrån provfiskeresultat (Länsstyrelsen Jönköping, 2010). Resultaten från provfisket i Immeln 2014 resulterar enligt denna bedömning i klass 2, dvs. sjöar där försurningskänsliga fiskarter (som mört) uppvisar reproduktionsstörningar. Länsstyrelsen i Skåne län bedömer kalkade sjöars fiskfauna med avseende på surhet i fyra statusklasser (god, måttlig, otillfredsställande och dålig status). Resultaten för Immeln 2014 bedöms som måttlig status med avseende på fisk, dvs. enstaka 1+; dvs. minst en, en- eller tvåsomriga mörtar med längder <100 mm har fångats. 16

17 Bedömning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrund 2007:4 Immeln Sjöprovfiske 2014 EQR8 är ett multimetriskt fiskindex för sjöar. EQR8 försöker bedöma ekosystemets förmåga att upprätthålla ett balanserat, integrerat och anpassat organismsamhälle med en artsammansättning, mångsidighet och funktionell organisation som är typisk för naturliga livsmiljöer i regionen. Tabell 11. Resultat för EQR8 i Immeln vid provfisket 2010 respektive Jämförvärdet visar det förväntade värdet för respektive del-index i den typ av sjö som Immeln är jämförbar med. P-värdet visar hur väl varje delindex för Immeln motsvarar jämförvärdet. EQR8 är medelvärdet av de åtta P-värdena. Datum, 1:a nätläggningsdag Typ av sjöprovfiske Standardiserat Standardiserat Sjö Immeln Immeln 1. Antal inhemska fiskarter (st.), Niart 7 6 Jämförvärde Antal fiskarter (st.) 9,66 9,66 P-värde Antal fiskarter 0,08 0,02 2. Artdiversitet (antal), Sdn 1,94 2,41 Jämförvärde Artdiversitet (antal) 2,94 2,94 P-värde Artdiversitet 0,08 0,35 3. Artdiversitet (vikt), Sdw 1,91 2,23 Jämförvärde Artdiversitet (vikt) 3,46 3,46 P-värde Artdiversitet 0,04 0,10 4. Fångst/nät (g), Wiart Jämförvärde Fångst/nät (g/nät) P-värde Fångst/nät 0,10 0,47 5. Fångst/nät (antal), Niind 15,09 19,98 Jämförvärde Fångst/nät (individer/nät) 40,07 40,07 P-värde Fångst/nät 0,09 0,23 6. Medelvikt i totala fångsten (g), MeanW 40,76 46,92 Jämförvärde Fångst (g/indvid) 31,81 31,81 P-värde Fångst/nät 0,65 0,47 7. Andel potentiellt fiskät. abborrfiskar 1 (vikt), Andpis 0,50 0,45 Jämförvärde Andel pot. fiskätande abborrfiskar (vikt) 0,34 0,34 P-värde Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar 0,36 0,54 8. Kvot abborre/karpfisk 2 (vikt), AbCyW 4,78 1,77 Jämförvärde Kvot abborre/karpfisk (vikt) 0,83 0,83 P-värde Kvot abborre/karpfisk 0,11 0,49 Medelvärde av P-värden = EQR8 0,19 0,33 Status med avseende på fisk Otillfredsst. Måttlig 1 abborrfiskar = fiskätande abborrar (längre än 120 mm) och gös; 2 karpfisk = cyprinider, dvs. arter som mört, braxen, björkna, sarv, karp m.fl. 17

18 Tabell 11 visar på måttlig status för fisk i Immeln 2014, dvs. EQR8-värdet på 0,33. Immeln Sjöprovfiske 2014 Figur 11. Klassifiering av provfiskeresultatet enligt standardiserade bedömningsgrunder vid provfisket i Immeln Figuren visar P-värden och ju närmare ett p-värdet är desto närmare referensvärdet är provfiskeresultatet. Det sammanlagda värdet av P-värdena delat med antalet P-värden (åtta stycken) ger underlag för sjöns ekologisk status, Enligt vattendirektivet ska alla sjöar uppnå minst god ekologisk status. Figur 11 ovan visade att P-värdet för framför allt antal arter, diversitet antal, diversitet vikt och antal individer (lägre än förväntat) kraftigt avvek från de förväntade, i en helt opåverkad sjö av samma typ som Immeln. Övriga P-värden var nära de för en opåverkad sjö. Figur 12. Förändring i ekologisk status för fisk mellan olika provfisken. Figur 12 ovan visar förändring i ekologisk status över tiden i Immeln. Indexet minskade från god status 1991 till otillfredsställande status för 2010 för att öka till måttlig status

19 Immeln Sjöprovfiske 2014 Bilagor och referenser Bilagor 1. Nätprovfiske i Immeln, översiktliga fångstuppgifter från fram t.o.m Längdfrekvensdiagram över tid i Sandören. 3. Tidigare åldersbestämningar i Immeln. Referenser 1. Naturvårdsverket, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. Handbok 2007:4 utgåva 1, december Bilaga A, Bedömningsgrunder för sjöar. 2. Länsstyrelsen Skåne, Fisk i sydvästsvenska skogssjöar ett underlag för jämförelse med andra sjöar. 3. Länsstyrelsen Jönköping, 2010:xx. Nätprovfiske i Jönköpings län mall för provfiskeutvärdering Bedömningsskala för fisksamhällens försurningspåverkan, Länsstyrelsen i Skåne

20 IMMELN Bilaga 1.

21 Bilaga 2 Längdklasser Antal st./klass Immeln abborre 1991 Antal st./klass Immeln mört Längder 5 mm:s klasser Längder 5 mm:s klasser Antal st./klass Immeln abborre 2001 Antal st./klass Immeln mört Längder 5 mm:s klasser Längder 5 mm:s klasser Antal st./klass Immeln abborre 2010 Antal st./klass Immeln mört Längder 5 mm:s klasser Längder 5 mm:s klasser

22 Bilaga 3 Immeln åldersanalys av mört och abborre MÖRT Tot År Datum antal n Median Min Max n Median Min Max n Median Min Max n Median Min Max n Median Min Max jul aug ABBORRE Tot År Datum antal n Median Min Max n Median Min Max n Median Min Max n Median Min Max n Median Min Max jul aug