Biotopkartering och provfisken i Torsås kommun 2014

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Biotopkartering och provfisken i Torsås kommun 2014"

Transkript

1 Biotopkartering och provfisken i Torsås kommun Av:, Fiskerikonsulent I samarbete med Bruatorpsåns vattenråd och Torsås kommun. Finansierat via Länsstyrelsen i Kalmar län genom statliga fiskevårdsmedel samt Torsås kommun.

2 Sammanfattning Provfisken utfördes under 2014 i Vallmans göl, Torsås, vattnet klassades som måttlig status. Signalkräfta förekommer på sträckan uppströms Vallmans göl. Fiskväg bör anläggas vid Vallmans göl. Biotopkartering av Tjärekullaån visade att ån är varierad och har stor potential att förbättras. Förhoppningen är att underlaget blir en viktig del i åtgärdsarbetet för kommunen och vattenråd och för statusklassning. Fältundersökningarna har utförts enligt nationella riktlinjer för att på bästa sätt kunna följas upp kommande år. Inledning Hushållningssällskapets fiskerikonsulent initierade under hösten 2013 ett projekt som syftade till att få mer kunskap om kräftförekomst i Vallmans göl och Tjärekullaån uppströms Torsås samhälle. Medel till provfisken och biotopkartering söktes via Länsstyrelsen i Kalmar län samt Torsås kommun som beviljades. Det är av stor vikt att få ökad kunskap om Vallmans göl och Tjärekullaån då det högt upp i Bruatorpsåns avrinningsområde finns skyddsvärda bestånd med flodkräfta. Undersökningarna utgör en viktig grund i att lägga fram förslag för att skydda flodkräftan och som underlag för fiske- och vattenvårdande åtgärder. Rapporten utgör också viktigt underlag till statusklassning av vattenförekomster. Metoder Biotopkartering utfördes maj i Tjärekullaån. Sträckan från sammanflödet Torsåsån till Ulvasjön biotopkarterades, totalt 17 kilometer. Ån karterades genom att följa vattendraget längst ena stranden från startpunkt och vidare uppströms. I fält noterades en mängd uppgifter som samlades in på fältblanketter. Protokoll fördes över vattenbiotop, närmiljö, biflöden, vandringshinder och vägpassager. Provfisken i form av nät- och kräftprovfiske i Vallmans göl utfördes 4-6 augusti. Fyra provfiskenät av Norden 12 samt ett extranät (maska 70 mm), lades i dammen. Extranätets fångst är inte medräknad i utvärderingen utan noteras separat. Totalt lades 76 kräftburar ut, modell LINI 14 användes på lina om fem burar per lina. Botten och djup noterades för varje bur. Burarna lades intill dämmet nedströms Vallmans göl, i dammen samt i ån uppströms dammen. Sex burar lades därtill uppströms samhället vid Branta hall. Kartor över de inventerade områdena finns i rapporten. I samband med provfisket mättes syrehalten. Fångsten vid nätprovfisket redovisas som fångst per ansträngning, d.v.s. fångsten per nät och jämförs med data från SLU:s fiskdatabas som omfattar ca 3000 provfiskade sjöar. Vallmans göl är en damm, det är viktigt att notera att nationella data från sjöprovfisken inte är helt jämförbara. Hushållningssällskapets fiskerikonsulent har utfört flertalet provfisken i dammar, Vallmans göl jämförs med dessa. Sammantaget klassas vattnet utifrån fångsten enligt ett fiskindex, EQR8. Klasserna följer statusklassningen inom Vattendirektivet; dålig, otillfredsställande, måttlig, god och hög. 2

3 Undersökningarna utfördes efter nationell standard. Data har rapporterats in till nationella datavärdar. Vattenrådet och Torsås kommun tackas för medhjälp i fält. Speciellt tack till Christer Thörn, Torsås. Resultat Kort historisk återblick Vallmans göl anlades, med sitt nuvarande utseende, år I en tidningsartikel från 2 okt, 1986, kan man läsa att höstens muddring avslutad och att en halv miljon anslagits till projektet hittills. Innan utgrävningen ut var dammen en våtmark, till stor del rik på vegetation. Troligen hade vattnet en bättre renande och utjämnande funktion innan dammen grävdes ut. Idag är vattnet i Vallmans göl starkt färgat/grumligt, få undervattensväxter noteras. Tjärekullaån är ett biflöde till Bruatorpsån som i likhet med flera andra små vattendrag i området kan få problem med låga flöden sommartid. En stor del av ån är utdikad. Dammar och andra stensättningar vittnar om att ån varit betydelsefull för byborna. Figur 1. Man kan fundera över vad som nappade i Vallmans göl på 1940-talet. Notera den täta vegetationen. Bild: Christer Thörn. Förhållanden Medelvattenföring rådde vid aktuell tid för karteringen av Tjärekullaån. Vid provfiskena var det högt vattenstånd efter kraftiga regn under sommaren. Delavrinningsområdet en viktig del av Bruatorpsån Tjärekullaåns delavrinningsområde är 39,5 km 2 stort. Av markanvändning utgör skog 27,8 km 2, jordbruk 5,1 km 2 och öppen mark 4,1 km 2. Hela ytan utgör ca 10 % av Bruatorpsåns avrinningsområde som är 430 km 2 stort. 3

4 Nätprovfiske Utförande Vallmans göl provfiskades med fyra bottennät (Norden 12) plus ett extranät med grövre maskstorlek (70 mm). Vid nätläggningen var det växlande molnighet och svag sydlig vind. Lufttemperaturen låg på hela 25ºC, samma temperatur rådde i ytvattnet. Siktdjupet uppmättes till endast 0,5 m och ph i ytvattnet var 6,3. Ett temperatursprångskikt fanns på 2 m djup, här sjönk syrehalten snabbt från ytans 7,2 mg/l till 4,6 mg/l på 2 m djup och till låga 3,4 mg/l vid 3 m djup. Maxdjup som noterades var 4 m vid åns inlopp i dammen. Fiskarter och artsammansättning Vid provfisket i Vallmans göl fångades sju fiskarter; abborre, mört, benlöja, gers, braxen, gädda och sarv. I extranätet fångades en sutare. Sju fiskarter är högre än genomsnittet för antalet arter i Kalmar län (5,3 st). Det är högre än för landet som helhet (4,1 st) och över medelvärdet för sjöarna i Bruatorpsåns vattensystem (3,9 st). Vallmans göl får betecknas som ett artrikt vatten, vilket förövrigt gäller hela nedre Bruatorpsån (Hushållningssällskapets elfiskeundersökningar ). Hur arterna fördelade sig i fångsten framgår av figur 2 nedan. Artfördelning - Vikt Artfördelning - Antal Mört 44% Sarv <1% Gädda 10% Abborre 9% Gers <1% Benlöja 11% Braxen 26% Gädda 1% Gers <1% Mört 29% Sarv <1% Braxen 28% Abborre 4% Benlöja 38% Figur 2. Artsammansättning i vikt och antal i Vallmans göl Fångsten dominerades viktmässigt av mört och i antal av benlöja. Viktmässigt utgjorde karpfisken 80 % av fångsten vilket är en hög andel. Abborren utgjorde endast 9 resp. 4 % av fångsten. Total fångst per ansträngning Vid provfisket i Vallmans göl fångades 257 individer med en total biomassa av 6630 g. Per ansträngning (per nät) fångades totalt 64,3 st fiskar och 1657,5 g. Fångsten låg över jämförelsevärdet i både antal och vikt gentemot andra svenska sjöar (31,6 st/1450 g). 4

5 Mot andra sjöar i Kalmar län så var fångsten betydligt större i antal (35,5) och liknande viktmässigt (1528,5 g). Mot andra sjöar i Bruatorpsåns avrinningsområde så var fångsten i nivå antalsmässigt (62,6 st) och något mindre viktmässigt (1795,3 g). Fångsten i fyra dammar i Nissan 2013 var som medel 11 stycken fiskar och 729 g per nät (Månsson, 2013). Vid provfisken 2014 i en damm i Lagans vattensystem så var fångsten per nät 11 fiskar och 908 g och i en damm i Alsterån 17 fiskar och 444 g (Månsson, 2014). Mot dessa fångster uppvisade Vallmans göl en stor fångst. Jämförelsevärden som har räknats fram i fiskindex EQR8 är per nät 73,2 st och 1978,1 g vilket är värden från opåverkade sjöar med liknande förutsättningar. Fångsten i Vallmans göl var något lägre. Fångsten totalt sett tyder på ett stort fisksamhälle som domineras av karpfisk. Tabell 1. Fångst per ansträngning artvis och totalt i Vallmans göl Jämförelsevärden är genomsnittsvärden för provfiskade sjöar i hela Sverige och kommer från SLU fiskdatabas. * = Fångad i extranät, ej medräknad i total. Fiskart Abborre Mört Gers Sarv Braxen Antal (st) Vikt(g) Antal/nät (st) 2,8 18,8 0,3 0,3 18 Jämförelsevärde 16,3 17,9 3,7 1,9 3,0 Vikt/nät (g) ,8 2,3 1,5 436 Jämförelsevärde 672,4 477,2 28,3 99,9 400,1 Medellängd (mm) ,9 Minimilängd (mm) Maximilängd (mm) Medelvikt (g) 52 38, ,2 Fiskart Sutare* Benlöja Gädda Totalt Antal (st) Vikt(g) Antal/nät (st) 23,8 0,5 64,3 Jämförelsevärde 0,6 3,0 0,3 31,6 Vikt/nät (g) 184,3 173,8 1657,5 Jämförelsevärde 358,6 28,5 205,3 1450,4 Medellängd (mm) ,3 374,5 Minimilängd (mm) Maximilängd (mm) Medelvikt (g) ,8 347,5 Fångsten av abborre per ansträngning (per nät) låg långt under jämförelsevärdet i både antal och vikt. Fångsten av mört var hög i vikt och fångsten av braxen hög i antal. Benlöja stack ut i jämförelse med nationella data, fångsten var stor. 5

6 Tillstånd och bedömning enligt EQR8 Klassningen av vattnets ekologiska status görs enligt de 8 indikatorerna nedan (tabell 2). Klasserna är 5-dålig, 4-otillfredsställande, 3-måttlig, 2-god och 1-hög. Z-värden, som kan vara både positivt och negativt, indikerar hur mycket värdet skiljer från referensvärdet, d.v.s. opåverkade förhållanden (Z-värde=0). Ju längre Z-värdet ligger ifrån 0 desto större är avvikelsen. De enskilda indikatorerna kan antyda problem med försurning (f) eller övergödning (ö), antydningarna bör dock tolkas utifrån varje sjös övriga karaktärsdrag. Tabell 2. Bedömning enligt EQR8 (ekologisk status) för Vallmans göl Indikatorer EQR8 Klass Z-värde Indikerar (f/ö) p-värde Antal arter 0,04 5 2,09 ö Diversitet (antal) 0,05 5 1,92 Diversitet (vikt) 0,21 4 1,26 ö Biomassa 0,86 1-0,18 Antal 0,82 1-0,23 Medelvikt 0,66 2 0,44 Andel fiskätande abborrfiskar 0,51 2-0,66 Kvot abborre / karpfisk 0,06 5-1,89 ö Klass EQR8 0,40 3 Måttlig ekologisk status Fyra indikatorer avvek mycket från referensen; antal arter, diversitet (antal), diversitet (vikt) och kvot abborre/karpfisk. Detta beror på många arter, en skev artfördelning där arterna fördelar sig jämnt samt en stor andel karpfisk i fångsten. En viss näringspåverkad miljö kan föreligga där rovfiskar såsom abborre får det tuffare. Det mörka och grumliga vattnet en troligen en begränsande faktor för abborren som stor del jagar med synen. Sammantaget hamnar vattnet på måttlig status vilket bedöms som rättvist. Artvis längdfördelning samt reproduktionsbedömning Abborre min 40 mm max 246 mm Godkänd reproduktion men få mindre och större individer. Tycks vara missgynnad. Mörkt/grumligt vatten kan påverka negativt. Benlöja min 68 mm max 150 mm Godkänd reproduktion. Stort bestånd. Braxen min 62 mm max 318 mm Godkänd reproduktion. Stort bestånd. Gers min 95 mm max 95 mm Godkänd reproduktion. Oväntat med endast en individ i fångsten. Dammen torde vara en utmärkt lokal för gers. Gädda min 294 mm max 455 mm Godkänd reproduktion. Finns troligen i bra bestånd. Svårfångad i provfisken. 6

7 Mört min 58 mm max 284 mm Godkänd reproduktion. Inget i fångsten tyder på reproduktionsstörning från surt vatten. Dominans av tvåsomriga mörtar. Sarv min 80 mm max 80 mm Godkänd reproduktion men tycks finnas i små tätheter. Ofta små fångster vid provfisken. Figur 3. Fångade arter vid provfisket i Vallmans göl Två av signalkräftorna. 7

8 Kräftprovfiske Fyra signalkräftor fångades. Kräftorna fångades i dammens utlopp samt i ån uppströms. Signalkräftan finns etablerad i Vallmans göl och på uppströms sträcka. Ingen kräfta fångades vid Branta hall. Fångsten samt linornas placering redovisas i tabell/figur nedan. Vallmans göl Lina Bur Djup (m) Botten Fångst ,5-2,0 Fast ,0-2,0 Hård 1 signalkräfta, hona, 120 mm ,0-2,0 Fast ,5-1,0 Fast ,5-1,0 Fast ,5-1,0 Mjuk ,0-1,5 Fast ,5-1,5 Fast ,5-1,5 Hård ,5-1,0 Hård ,2-0,5 Hård 1 signalkräfta, hane, 120 mm ,5-1,0 Hård 2 signalkräfta, hannar, 98 & 120 mm ,5-1,0 Fast ,0-2,0 Fast - Branta hall ,5-1,0 Fast-Hård

9 Biotopkartering Tjärekullaån 17 km karterades totalt, från sammanflödet Torsåsån till Ulvasjön. Storlek och lopp Medelbredden för de karterade sträckorna var 2,1 m, minsta bredd var 0,5 m och största bredd var 10 m. 9,2 km av längden hade ett rakt lopp. Vattenbiotoper Strömförhållande På hela sträckans längd dominerade lugnflytande vatten; 55 %, följt av svagt strömmande vatten; 32 %. Strömmande vatten dominerade på 13 % av vattendragets sammanlagda längd. Forsande 0 Strömmande 2131 Svagt strömmande 5473 Lugnflytande Figur 4. Dominerande strömförhållande angivet som vattendragslängd (m). Bottenmaterial Bottenmaterialet dominerades av grövre detritus och findetritus som dominerade på en sträcklängd av 63 %. Grus, sten och block dominerade på en sträcka av 3642 meter (21 %). Häll Block Sten Grus Sand Lera Findetritus Grovdetritus Figur 5. Dominerande bottenmaterial angivet som vattendragslängd (m). Vegetation i vattnet 13 % av vattendragets längd hade en vegetationstäckning på över 50 % (2,2 km). 9

10 Skuggning 41 % av vattendragtes längd hade en måttlig skuggning av vattenytan på 5-50 % (7 km). God beskuggning, >50 % fanns på 10 km av sträckan. Död ved Så gott som hela sträckan hade en liten andel död ved (<6 stockar/100 m). Endast 400 meter hade måttligt med död ved vilket var ca 2 % av hela vattendragets längd. Rensningar 94 % av vattendragets sträcka var kraftigt rensat eller omgrävt/rätat. På en sträcka av totalt 1000 m var rensningen försiktig. Vissa sträckor har rensats under senare år, däribland området runt Släta fly. Öringbiotoper Tämligen bra uppväxtområden för öring fanns på 600 meter av sträckan vilket är ca 4 %. Detsamma gällde för tämligen bra lekområde. Av den totala ytan om m 2 så utgjorde 1284 m 2 tämligen bra lekområden vilket motsvarar 4 % (figur 6). Detta är lägre om man jämför andra vattendrag inom Bruatorpsåns avrinningsområde. Vid biotopkartering av Bruatorpsån (Länsstyrelsen, 2004) så hade Glasholmsån ca 4500 m 2 och Applerumsån ca 1000 m 2 tämligen bra och bra-mycket bra uppväxtområden. Områden inom bästa klass fanns inga i Tjärekullaån. Uppväxtområde för öring (m2) 4% 0% 28% 68% Ej lämpligt, klass 0 Möjligt, ej bra, klass 1 Tämligen bra, klass 2 Bra-mycket bra, klass 3 Figur 6. Andel uppväxtområden för öring inom Tjärekullaån. 10

11 Tämligen bra ståndplatser för öring fanns på 2150 m 2 vilket utgjorde 7 % av vattendragets totala yta. Omgivning och närmiljö Tjärekullaåns omgivning domineras av skog, främst barrskog och öppna marker i olika hävdstatus. Närmiljön domineras av skog i olika tillväxtstadier, främst al och gran. På 50 % av vattendragets längd dominerar olikåldrig skog i närmiljön, 27 % av sträckan domineras av produktionsskog och på 23 % av sträckan betesmark. Skyddszon Där produktionsskog dominerade närmiljön, en sträcka på 4,5 km, så saknades skyddszon helt eller så var den <3 m bred. Där betesmark dominerade så var skyddszonen även där smal, <3 m bred. Diken Totalt noterades endast fyra diken på sträckan. I samtliga rann lite vatten. Bredden på dikena låg mellan 0,5-2 m och djupet mellan 0,5-1 m. Skyddszon fanns vid två av dikena. Vandringshinder I Tjärekullaån noterades totalt sex vandringshinder för fisk och annan fauna. För de partiella hindren bedöms mört, öring, ål och kräftor kunna ta sig förbi vid höga flöden. De definitiva hindren förhindrar passage av dessa arter. Tabell 3. Vandringshinder på sträckan. Nr Lokal Koordinater Typ Användning Höjd Passerbarhet 1 Syd Björsebo X Y Mindre stensättning Ingen 0,5 m Partiellt 2 Oxlehall X Y Damm Ingen 1,5 m Definitivt 3 Oxlehall X Y Damm Ingen 0,5 m Partiellt 4 Oxlehall X Y Damm Branddamm 0,1 m Partiellt 5 Södra Slätafly X Y Vägtrumma Ingen 0,2 m Definitivt 6 Södra Slätafly X Y Damm Ingen 0,2 m Partiellt 7 Södra Slätafly X Y Damm Ingen 1 m Partiellt Vägpassager Totalt noterades 15 vägpassager. I de flesta fall handlade det om vägtrummor. Ett par öppna broar samt stensatta överfarter noterades. Förutom det definitiva hindret med trumma vid Södra Släta fly så utgjorde ingen vägpassage definitivt hinder för fisk, kräftor eller utter. Vid ett av dessa så hade en stor hög med ris samlats i anslutning till trumman, vilket bedömdes till partiellt. 11

12 Diskussion och förslag Signalkräftor finns etablerade i Vallmans göl. Därmed utgör dammen ingen spridningsbarriär för signalkräftan, arten finns utbredd uppströms. Fiskvägar vid Vallmans göl och uppströms samhället bör projekteras. Uppströms Kulebo finns betydande öringsträckor och även Tjärekullaån skulle på sikt kunna bli viktiga sträckor för den vandrande öringen. Fiskväg i form av trappa vid Vallmans göl skulle kunna gjutas på norra sidan i anslutning till befintligt utskov. För öring är sträckorna nr 5 och 22 mest lämpliga. Här finns idag goda lek- och uppväxtmiljöer med blandad stenbotten och god beskuggning. Sträckorna 9-11 kan förbättras genom att lägga ut sten och grus. Även sträckorna nr 13, 15 och 18 har hög potential för vattenvårdande åtgärder. Några platser bör utvärderas biologiskt genom att utföra elfisken. Prioriterade platser för detta är strax uppströms Tjärekulla, Oxlehall och södra Slätafly. Enligt markägare längs ån så fanns flodkräfta i ån fram till runt år Gädda och lake ska finnas. Elfisken skulle ge underlag till statusklassning samt undersöka eventuell kräft- och öringförekomst. Figur 7. Sträcka 5. 12

13 Figur 8. Sträcka 22. Vandringshinder finns ett flertal på den karterade sträckan, flera av dessa är kulturhistoriskt intressanta. Vid Oxlehall rinner ån helt under en byggnad, här har vattenkraften historiskt nyttjats. Här skulle ett omlöp kunna anläggas på åns södra sida. Vid södra Slätafly finns en vägtrumma som bör sänkas eftersom den ligger alltför grunt och skapar ett vandringshinder. De partiella hindren kan enkelt åtgärdas genom att öppna upp, tröskla med sten för att höja ytan nedströms samt styra vattnet bättre. Prio ett gällande vandringshinder, förutom Vallmans göl, bör vara att åtgärda den stensättning som finns söder om Björsebo. Detta görs enkelt genom att tröskla nedströms hindret. Det finns inga uppgifter om att kräftor finns i Tjärekullaån idag, ett hinder nära sjön kan tjänstgöra som säkerhetsbarriär om arten skulle vandra uppströms från Torsås samhälle. Flodkräftbestånd är högt skyddsvärda, samtliga sjöar där flodkräfta finns idag bör innan olika åtgärder/exploateringar bedömas utifrån detta. Ett bra sätt att öka förvaltningen vore att bilda ett skyddsområde för flodkräfta som efter beslut får restriktioner. Förvaltningen bör stärkas hos vattenägarna, lämpligen bildas ett kräftskötselområde. Figur 9. Partiellt hinder vid medelvattenföring på sträcka 7. 13

14 Punktvis rensningsbehov föreligger på vissa sträckor. Insatser bör ske punktvis där vattnet tydligt däms upp. Ofta handlar det om material som fastnat och skapat rishögar. På sträckorna 3, 12, 16, 20 finns hinder som kan vara aktuella att rensa. Det är viktigt att kantzoner tillåts växa upp som bidrar till beskuggning, detta kan öka på vissa sträckor. Överlag var beskuggningen annars god i en stor del av Tjärekullaån. Figur 10. Rensningsbehov på sträcka 3 och 16. Tjärekullaån hyser höga naturvärden. Miljöerna längs ån innehåller mader, våtmarker, sumpskogar och betesmarker. Vid Tjärekulla finns en nyckelbiotop med ädellöv och strax nedströms Ulvasjön finns värdefulla översvämningsbiotoper. Områden som under karteringen uppvisade värdefulla strukturer var mellan Tjärekulla och Björsebo med gamla betesmarker och omväxlande forsande partier och översvämmade marker. Även partiet mellan Södra Slätafly till Ulvasjön håller en varierad karaktär med kvillar, rörligt grundvatten och fuktiga stråk Några arter som noterades vid karteringen var forsärla, blåmossa och märlkräfta. Dessa arter indikerar varierade förhållanden och god vattenkvalitet. Figur 11. Tjärekullaåns närmiljö innehåller höga naturvärden, här värdefulla betesmarker vid Slätafly. 14

15 Idag bedrivs ett fiske i Vallmans göl, främst av lokalt boende i samhället men även ett visst turistfiske. Det vore värdefullt om vattnet skulle kunna ingå i ett helt fiskevårdsområde, från samhället till mynningen. Ett första steg kunna vara att bilda ett område för endast Vallmans göl där inkomna medel kan gå tillbaka till vattenvård. Att starta ett fiskekort för Vallmans göl bör genomföras av Torsås kommun i samarbete med fiskeexpertis. Åtgärder kopplat till Vattendirektivets God status Vattenförekomsterna som omfattas har måttlig status (2015). För att uppnå god status i Tjärekullaån och Vallmans göl senast år 2021 så bör följande åtgärder genomföras: Åtgärda vandringshinder vid Vallmans göl. Gynna fiskbestånd i Vallmans göl genom att anlägga risvasar för abborren. Ekologisk restaurering av sträckor i Tjärekullaån bör utföras. Åplansrestaurering, skapa meandringar samt tillföra sten och död ved. Utöka kantzonerna och skyddszoner mot åkermark. Rensningar i vatten bör ske punktvis och vara tydligt behovsstyrd. Anläggande av grunda vatten i form av våtmarker, viltvatten och sedimentationsfällor uppströms Vallmans göl bör anläggas. Det finns befintliga vattenområden/dammar som kan få bättre funktion genom att leda in mer vatten. Vattenkemisk provtagning bör inledas i Vallmans göl. Utfiskning av karpfisk i Vallmans göl skulle kunna bidra till att vattenkvaliteten förbättras. Då metoden är svår och resurskrävande bör denna användas först efter att man har anlagt våtmarker och begränsat näringstillförsel/organiskt material från uppströms områden. Syresättning/bättre cirkulation bör göras av vattnet i Vallmans göl. En fontän skulle kunna vara ett sätt. Provfisket i Vallmans göl bör följas upp inom tre år. Elfisken bör göras på ett par platser i Tjärekullaån. 15

16 Översiktskarta Tjärekullaåns delavrinningsområde 16

17 Detaljkartor med biotopkarterade sträckor i Tjärekullaån

18

19

20

21 Delsträckor 21

22 Referenser och underlag Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (HVMFS 2013:19). Länsstyrelsen i Kalmar län Biotopkartering Bruatorpsån. Meddelande 2004:03. Månsson, C-J Elfisken i Torsås kommun. Månsson, C-J Fiskundersökningar i Nissan. Månsson, C-J Provfiske i Alsterån Månsson, C-J Biologiska undersökningar vid Ivars kraftverksdamm, Rymmens utlopp, Lagan. Naturvårdsverket. Undersökningstyp: provfiske i sjöar, provfiske efter kräfta i sjöar och vattendrag samt biotopkartering vattendrag. SLU Provfiskedatabasen. VISS, Vattenkartan. 22

Skydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE

Skydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE Rastälven Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 11e4i, 11e3i, 11e3j, 11e2j & 11f2a Vattenförekomst: SE661195-145124 Kommun: Nora och Hällefors Vattendragsnummer: 122405 Inventeringsdatum: 10

Läs mer

Svennevadsån-Skogaån Figur 1.

Svennevadsån-Skogaån Figur 1. Svennevadsån-Skogaån Avrinningsområde: Nyköpingsån 65 Terrängkartan: 9f8d, 9f9d och 9f8e Vattenförekomst: SE654370-147609 Kommun: Hallsberg Vattendragsnummer: 650250 & 65041 Inventeringsdatum: 27 och 28

Läs mer

Eskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING

Eskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING Lekhytteån Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10e41, 10e4j, 10e3i och 10e3j Vattenförekomst: SE656786-144723 Kommun: Lekeberg Vattendragsnummer: 121068 Inventeringsdatum: 3 juni 2004

Läs mer

Göljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004

Göljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004 Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10f6a Vattenförekomst: - Kommun: Örebro Vattendragsnummer: 121023 Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004 Koordinater: 6580327 1453197 Inventerad

Läs mer

Lillån vid Vekhyttan Figur 1.

Lillån vid Vekhyttan Figur 1. Lillån vid Vekhyttan Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10e3h, 10e3i, 10e2i och 10e1i Vattenförekomst: SE655904-144254 Kommun: Lekeberg Vattendragsnummer: 121086 Inventeringsdatum: 30

Läs mer

Lerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g

Lerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g Avrinningsområde: Gullspångsälven 61-138 Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g Vattenförekomst: - Kommun: Karlskoga Vattendragsnummer: 138134 Inventeringsdatum: 29 och 30 juni 2004 Koordinater: 6583283

Läs mer

Samtliga inventerade vattendrag

Samtliga inventerade vattendrag Samtliga inventerade vattendrag Figur 1. Karta över samtliga vattendrag som biotopkarterades i Örebro län år 2004. 10 Strömförhållande Sammantaget i alla inventerade vattendrag är strömförhållanden med

Läs mer

Tabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ).

Tabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ). Hörksälven Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 12f1a, 12f0a, 11e9j och 11f9a Vattenförekomst: SE664838-144980 Kommun: Ljusnarsberg Vattendragsnummer: 122882 & 1228821 Inventeringsdatum: 3

Läs mer

Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.

Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget. Avrinningsområde: Arbogaån 6- Terrängkartan: f7a, f7b och f6b Vattenförekomst: SE666-4669 Kommun: Ljusnarsberg Vattendragsnummer: 75 Inventeringsdatum: 6 juli 4 Koordinater: 66985 4595 Inventerad sträcka:

Läs mer

Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal

Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 10f9a,10f9b och 10f8b Vattenförekomst: SE659955-145464 Kommun: Nora och Örebro Vattendragsnr.: 122263 & 122631 (kanalen)

Läs mer

Kyrkån. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 19 augusti 2004

Kyrkån. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 19 augusti 2004 Kyrkån Avrinningsområde: Gullspångsälven 6-8 Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e Vattenförekomst: - Kommun: Laxå Vattendragsnummer: 8 Inventeringsdatum: 9 augusti 4 Koordinater: 655964 49694 Inventerad

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12) Nätprovfiske 2015 Löddeån- Kävlingeån Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 3 3.1 Lokaler 3 3.2 Fångst 4 3.3 Jämförelse med tidigare fisken 7 3.4 Fiskarter 9 4 Referenser 12 Sid 2 (12)

Läs mer

Limmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004

Limmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004 Avrinningsområde: Gullspångsälven 6-8 Terrängkartan: ef Vattenförekomst: SE66794-494 Kommun: Hällefors Vattendragsnummer: 84 Inventeringsdatum: juni 4 Koordinater: 6679 4947 Inventerad sträcka: 49 meter

Läs mer

Vattenkvalitet Vattenkemiprover från Svartälven vid Hammarn (tabell 1).

Vattenkvalitet Vattenkemiprover från Svartälven vid Hammarn (tabell 1). Svartälven Avrinningsomr.: Gullspångsälv. 61-138 Terrängkartan: 12ed, 11e9d, 11e8d, 11e8e, Vattenförekomst: SE663193-14263 11e7e, 11e7f, 11e6f, 11e5f, 11e2f, 11e2g, 11eg, Vattendragsnummer: 13814 11gh,

Läs mer

Utvärdering nätprovfisken FINJASJÖN 2016 Hässleholms kommun, Skåne län

Utvärdering nätprovfisken FINJASJÖN 2016 Hässleholms kommun, Skåne län Utvärdering nätprovfisken FINJASJÖN 216 Hässleholms kommun, Skåne län 217-2-2 Av: Carl-Johan Månsson, Fiskerikonsulent Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg-Blekinge Sammanfattning Finjasjön är en sänkt

Läs mer

Hammarskogsån-Danshytteån

Hammarskogsån-Danshytteån Hammarskogsån-Danshytteån Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terränkartan: 11f4b, 11f4c och 11f3c Vattenförekomst: SE661976-146120 Kommun: Lindesberg Vattendragsnummer: 122616 Inventeringsdatum: 2 september

Läs mer

Standardiserat nätprovfiske och annan biologi 2015 Hornsjön Öland

Standardiserat nätprovfiske och annan biologi 2015 Hornsjön Öland Standardiserat nätprovfiske och annan biologi 2015 Hornsjön Öland Carl-Johan Månsson, Fiskerikonsulent Under juli månad, 28-30 juli 2015, utfördes ett standardiserat nätprovfiske i Hornsjön på norra Öland

Läs mer

Nätprovfisken i Hallands län 2009 Biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar

Nätprovfisken i Hallands län 2009 Biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar Nätprovfisken i Hallands län 9 Biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar Nätprovfisken i Hallands län 9. Biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar. Länsstyrelsen i Hallands län Enheten för naturvård

Läs mer

Standardiserat nätprovfiske Inventering stormusslor HULINGEN 2015

Standardiserat nätprovfiske Inventering stormusslor HULINGEN 2015 Standardiserat nätprovfiske Inventering stormusslor HULINGEN 2015 Biologisk undersökning i en tätortnära sjö, Fiskerikonsulent 2015-11-24 Förord Jag startade mitt brinnande fiskeintresse vid Hulingen.

Läs mer

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth och Per Stolpe, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Alexander

Läs mer

Resultat från provfisken i Långsjön, Trekanten och Flaten år 2008

Resultat från provfisken i Långsjön, Trekanten och Flaten år 2008 Resultat från provfisken i Långsjön, Trekanten och Flaten år 2008 en utvärdering av Magnus Dahlberg & Niklas B. Sjöberg Juni 2009 Omslagsfoto: Magnus Dahlberg Inledning Följande rapport redovisar resultatet

Läs mer

Östra Ringsjön provfiske 2006 Redovisning av resultat samt en kortfattad jämförelse med tidigare undersökningar

Östra Ringsjön provfiske 2006 Redovisning av resultat samt en kortfattad jämförelse med tidigare undersökningar Östra Ringsjön provfiske 26 Redovisning av resultat samt en kortfattad jämförelse med tidigare undersökningar MS Naturfakta Mikael Svensson Box 17 283 22 OSBY msnaturfakta@telia.com 479-1536; 75-91536

Läs mer

Elfiskeundersökningar i Torsås och Kalmar kommun, södra Kalmar län 2015

Elfiskeundersökningar i Torsås och Kalmar kommun, södra Kalmar län 2015 Elfiskeundersökningar i Torsås och Kalmar kommun, södra Kalmar län 2015 Brömsebäcken Grisbäcken Bruatorpsån Applerumsån Strömby å Glasholmsån Halltorpsån Hagbyån Fiskinventeringar på 14 lokaler och jämförelser

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro Inventering gjordes 2013-07-25 av Per Ingvarsson på Naturcentrum AB med medhjälpare Oscar Ingvarsson. Sträckan som undersöktes

Läs mer

Rädsjön. Bakgrund. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Rädsjön. Bakgrund. Sjöbeskrivning. Fisksamhället Senast uppdaterad 9--1 Sjöuppgifter Koordinater (X / Y): 677 / 11911 Höjd över havet (m): 36 Län: Dalarna () Sjöyta (ha): 8 Kommun: Mora Maxdjup (m): 9 Vattensystem (SMHI): Dalälven (3) Medeldjup (m):,

Läs mer

Inventering av fisk och vattenbiotop i Veberödsbäcken

Inventering av fisk och vattenbiotop i Veberödsbäcken Inventering av fisk och vattenbiotop i Veberödsbäcken Lunds kommun Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post: eklov@fiskevard.se

Läs mer

Död ved i ravin Gnyltån syns inte

Död ved i ravin Gnyltån syns inte Död ved i vatten Död ved i ravin Gnyltån syns inte Marenbäcken omgrävd ingen skyddszon, ej skuggad igenväxt Dålig hänsyn vid avverkning Produktionsskog och rensning 3 Vandringshinder Gårdvedaån Torrfåra

Läs mer

Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället Sötvattenslaboratoriets nätprovfiske i Sjöuppgifter Koordinater (X / Y): 7677 / 896 Höjd över havet (m): Län: Västerbotten () Sjöyta (ha): 7 Kommun: Lycksele och Vilhelmina Maxdjup (m): Vattensystem (SMHI):

Läs mer

Biotopkartering av Fylleån Meddelande 2013:18

Biotopkartering av Fylleån Meddelande 2013:18 Meddelande 2013:18 Fullständig titel: Biotopkartering av Fylleån - och biflödena Assarpsbäcken, Assman, Hällabäcken, Kölsbäcken, Lillån, Skifteboån, Timmersbäcken, Ulvsnäsabäcken, Vekaån, Årnarpsbäcken,

Läs mer

Elfiske i Jönköpings kommun 2010

Elfiske i Jönköpings kommun 2010 Elfiske i Jönköpings kommun 2010 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller som uppföljningen av och inför fiskevårdsinsatser i Tabergsån och Lillån i Huskvarna.

Läs mer

Nätprovfiske 2011 YXERN. Botorpsströmmens vattensystem Vimmerby och Västerviks kommuner Kalmar län

Nätprovfiske 2011 YXERN. Botorpsströmmens vattensystem Vimmerby och Västerviks kommuner Kalmar län Nätprovfiske 2011 YXERN Botorpsströmmens vattensystem Vimmerby och Västerviks kommuner Kalmar län är Kalmar läns största sjö (1492 ha) och har en stor biologisk funktion där den skärgårdslika miljön bidrar

Läs mer

Murån Koord: X: 676895 / Y: 154644

Murån Koord: X: 676895 / Y: 154644 Murån Koord: X: 676895 / Y: 54644 Tolvören Norrtjärnen Sågtjärnen Vittersjö Sammanfattning Murån rinner från Vittersjön via Sågtjärnen och Norrtjärnen till Tolvören. Ån passerar öster om Tolvören gränsen

Läs mer

Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering

Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering 2009-12-14 sid 1 (5) Härryda kommun Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering Två fiskare i Mölndalsån Sportfiskarna Per-Erik Jacobsen Fiskevårdskonsulent Sjölyckan 6 416 55 Göteborg

Läs mer

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14)

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14) Provfiske Kävlingeån Höje å Sid 1 (14) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta elfiskelokaler 4 3.2 Lista elfiskelokaler 4 3.3 Datablad provfiske 5 3.4 Fiskarter 12 4 Referenser 14 Sid

Läs mer

Nätprovfiske 2011 Lundholmssjön & Sunnerbysjön Lagans (Vrigstadsåns) vattensystem Sävsjö kommun, Jönköpings län

Nätprovfiske 2011 Lundholmssjön & Sunnerbysjön Lagans (Vrigstadsåns) vattensystem Sävsjö kommun, Jönköpings län Nätprovfiske 211 Lundholmssjön & Sunnerbysjön Lagans (Vrigstadsåns) vattensystem Sävsjö kommun, Jönköpings län Tät dimma och soluppgång över Lundholmssjön 211. Sjöarna domineras av karpfisk eftersom de

Läs mer

Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006

Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006 Tina Hedlund, Aquanord 2006-06-22 Rapport Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006 Undersökningen utförd av Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Hösten 2005 utfördes två elfisken i Vojmån och ett elfiske

Läs mer

Växjösjön, Trummen och Barnsjön

Växjösjön, Trummen och Barnsjön Växjösjön, Trummen och Barnsjön Nätprovfiske 21 Sandkrypare. Foto av Henrik Olsson En rapport av: Huskvarna Ekologi Box 478 561 31 Huskvarna Tfn 36-13 2 4 Mobil 7-373 4 57 E-post. huskvarna.ekologi@telia.com

Läs mer

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 2013-12-13 Rapport Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 Aquanord AB Bakgrund och syfte Skarvsjön har till skillnad från de flesta andra sjöar två utlopp, ett i sjöns norra

Läs mer

Elfiske. Inledning. Rådande väderlek och lufttemperaturer vid elfisketillfället har noterats.

Elfiske. Inledning. Rådande väderlek och lufttemperaturer vid elfisketillfället har noterats. Recipientkontroll Elfiske Inledning Fältundersökningar Elfisken har utförts på tre lokaler inom s vattensystem (tabell ). Inom dessa lokaler har provytor tidigare definierats och markerats. På provytorna

Läs mer

Provfiske i Järlasjön 2008

Provfiske i Järlasjön 2008 Provfiske i ärlasjön 2008 Rapport 2008:20 Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Provfiske i ärlasjön 2008 1 Provfiske i ärlasjön 2008 Författare: Ulf Lindqvist 2008-10-14 Rapport 2008:20

Läs mer

rapport 2013/3 Standardiserat provfiske Garnsviken 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth

rapport 2013/3 Standardiserat provfiske Garnsviken 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth rapport 2013/3 Standardiserat provfiske Garnsviken 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth Författare Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth Foto Författarna om inget annat anges Produktion

Läs mer

Provfiske i Västra Ringsjön 2005 en jämförelse med resultaten 2001 och 2002

Provfiske i Västra Ringsjön 2005 en jämförelse med resultaten 2001 och 2002 Provfiske i Västra Ringsjön en jämförelse med resultaten och 96 mm, 76 g och 6 år gammal har denna gös satt i sig oändliga mängder småfisk MS Naturfakta Mikael Svensson Box 7 8 OSBY msnaturfakta@telia.com

Läs mer

Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem 2014

Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem 2014 Rönne å - vattenkontroll Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem Nedanstående tabeller och figurer visar resultatet av elfiske i Rönne å vattensystem Tabell. Artantal, andel laxfisk samt beräknad täthet

Läs mer

Fiskvandring i Smedjeån

Fiskvandring i Smedjeån 1 Fiskvandring i Smedjeån Lagan vid förra sekelskiftet Foton från Gamla Laholms årsbok 2010 2 Utbyggnad av vattenkraft Laholms kraftverk 1932 Fiskvandring i Smedjeån Majenfors 1907 Bassalt 1010 Knäred

Läs mer

Stormusslor i Yxern och Yxeredsån 2016

Stormusslor i Yxern och Yxeredsån 2016 Stormusslor i Yxern och Yxeredsån 2016 Musslor från Yxern, Kalmar läns största insjö. Foto: Carl-Johan Månsson På uppdrag av Yxerns FVOF och Yxeredsåns FVOF 2016-12-16 Carl-Johan Månsson, Fiskerikonsulent

Läs mer

Fisksamhället 11% Abborre Braxen Gers Mört Övriga arter

Fisksamhället 11% Abborre Braxen Gers Mört Övriga arter Sötvattenslaboratoriets nätprovfiske i Sjöuppgifter Koordinater (X / Y): 667 / 79 Höjd över havet (m): 7 Län: Uppland () Sjöyta (ha): 76 Kommun: Uppsala Maxdjup (m): Vattensystem (SMHI): Norrström (6)

Läs mer

Provfiske i Taxingeån 2015

Provfiske i Taxingeån 2015 En stor asphona från Taxingeån. Foto: Lars Fränstam. Fakta 2015:24 Provfiske i Taxingeån 2015 Publiceringsdatum 2015-11-04 Författare Rickard Gustafsson Kontakt Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223

Läs mer

Fiskundersökningar i Rönne å 2012

Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Länsstyrelsen i Skåne län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post:

Läs mer

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010 Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun arbetat med underhåll och reparationer av fiskvägar samt ny kulvert i omlöpet i Grannebyån. De vattendrag som vi arbetat

Läs mer

Björnån. Berggrunden i området utgörs av omvandlade vulkaniter och äldre graniter. Dominerande jordart är morän men kalt berg och torv finns också.

Björnån. Berggrunden i området utgörs av omvandlade vulkaniter och äldre graniter. Dominerande jordart är morän men kalt berg och torv finns också. Björnån Björnån avvattnar Stora Granesjön m.fl. sjöar och rinner till Hjortesjön och Virserumssjön. Härifrån rinner sedan Virserumsån som via Gårdvedaån mynnar i Emån söder om Målilla. Åns längd inklusive

Läs mer

Åtgärd av vandringshinder i Kvarnbäcken, Skarvsjöby 2014

Åtgärd av vandringshinder i Kvarnbäcken, Skarvsjöby 2014 2015-03-31 Rapport Åtgärd av vandringshinder i Kvarnbäcken, Skarvsjöby 2014 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund och syfte Under 2013 genomförde Aquanord AB efter önskemål från Bo Larsson i Långnäs en inventering

Läs mer

Elfiske i Jönköpings kommun 2012

Elfiske i Jönköpings kommun 2012 Elfiske i Jönköpings kommun 2012 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller som uppföljningen av och inför fiskevårdsinsatser i Tabergsån, Lillån i Huskvarna

Läs mer

Åtgärdsområde 004 Västerån

Åtgärdsområde 004 Västerån Bilaga Åtgärder och resultat i Västerån Utskriven: 3-9-3 Åtgärdsområde Västerån Gislaved Nissan Sokvag: Målpunkt $+ [_ #* %, ") MÅRDAKLEV G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\_.emf

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 16. Ryssåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 16. Ryssåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015

Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015 Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015 Foto: Tony Söderlund Bakgrund Flottningen av timmer var som mest omfattande i Sverige mellan 1850-1950. Detta var den metod

Läs mer

Biotopkartering och inventering av vattendrag inom Slumpåns vattensystem

Biotopkartering och inventering av vattendrag inom Slumpåns vattensystem fiske miljö- och vattenvård Biotopkartering och inventering av vattendrag inom Slumpåns vattensystem Erik Westberg Yvonne Bung Miljökontoret, Trollhättans kommun Rapport 16 ISSN 1403 1051 ISRN THN-MK-RS--16

Läs mer

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

Provfiske i Långsjön. Resultat från ett standardiserat nätprovfiske 2010

Provfiske i Långsjön. Resultat från ett standardiserat nätprovfiske 2010 Provfiske i Långsjön Resultat från ett standardiserat nätprovfiske 2010 Sportfiskarna Tel: 08-704 44 80, fax: 08-795 96 73 E-post: stockholm@sportfiskarna.se Postadress: Svartviksslingan 28, 167 39 Bromma

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån 2015. Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån 2015. Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12) Provfiske Kävlingeån - Bråån 2015 Kävlingeåns Löddeåns fvo Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad

Läs mer

Fiskevårdsplan för Pinnåns övre delar 2006

Fiskevårdsplan för Pinnåns övre delar 2006 Fiskevårdsplan för Pinnåns övre delar 2006 Hjälmsjön & Pinnåns Fiskevårdsområdesförening Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432

Läs mer

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Erik Degerman, Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet, Örebro 92 000 sjöar 450 000

Läs mer

Allmänt om Tidanöringen

Allmänt om Tidanöringen Allmänt om Tidanöringen Insjö-öring Insjööring är öring som anpassats till att leva helt och hållet i sötvatten. De förändrades när de blev instängda i sjöar efter istiden. Tidanöringen utgör en av tre

Läs mer

Fiskevårdsplan för Bäljane å 2002. Helsingborgs Sportfiske och fiskevårdsklubb

Fiskevårdsplan för Bäljane å 2002. Helsingborgs Sportfiske och fiskevårdsklubb Fiskevårdsplan för Bäljane å 2002 Helsingborgs Sportfiske och fiskevårdsklubb Lund 2002-06-25 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432

Läs mer

Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22

Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014 En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Sportfiskarna Tel: 08-410 80 680 E-post: tobias@sportfiskarna.se Postadress: Svartviksslingan 28, 167 39

Läs mer

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Bevara Sommens nedströmslekande öring 1 Bevara Sommens nedströmslekande öring Projektbeskrivning Laxberg Version 2012-09-19 Mål med projektet Att återskapa fria vandringsvägar för fisk för att öka reproduktionen hos Sommens nedströmslekande

Läs mer

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR MALPROVFISKE EMÅN 2006. Meddelande 2006:16

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR MALPROVFISKE EMÅN 2006. Meddelande 2006:16 LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR MALPROVFISKE EMÅN 26 Meddelande 26:16 MALPROVFISKE EMÅN 26 Utgiven av: Ansvarig enhet: Projektansvarig: Författare: Omslagsbilder: Tryckt hos: Upplaga: 15 Meddelande

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 14. Våmåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-01 2 14. Våmåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Fiskundersökningar i Höje å 2004

Fiskundersökningar i Höje å 2004 Fiskundersökningar i Höje å 2004 Länsstyrelsen i Skåne Höje å fvo Lund 2004-10-19 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post:

Läs mer

Inventering av vandringshinder - Höje å. Lunds kommun

Inventering av vandringshinder - Höje å. Lunds kommun Inventering av vandringshinder - Höje å Lunds kommun INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta vandringshinder 4 3.2 Lista vandringshinder 5 3.3 blad vandringshinder 6 4 Referenser 18 Sid

Läs mer

2013-11-18. Förslag på åtgärder i Ljungbyåns HARO

2013-11-18. Förslag på åtgärder i Ljungbyåns HARO 2013-11-18 Förslag på åtgärder i Ljungbyåns HARO ECOCOM AB Stortorget 38 392 31 Kalmar 0761-75 03 00 info@ecocom.se www.ecocom.se Åtgärdsförslag ID Namn och vattendrag Åtgärdstyp A Inventera vandringshinder

Läs mer

Redovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008

Redovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008 Redovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008 Emåförbundet 2008 På uppdrag av Norrköpings kommun T. Nydén & P. Johansson Inledning Pjältån 2008 Denna rapport redovisar översiktligt genomförda

Läs mer

PROVFISKE AV FISK I ÄLTASJÖN I NACKA OCH STOCKHOLMS KOMMUNER UNDER FEMTONÅRSPERIODEN , SAMMANFATTNING

PROVFISKE AV FISK I ÄLTASJÖN I NACKA OCH STOCKHOLMS KOMMUNER UNDER FEMTONÅRSPERIODEN , SAMMANFATTNING ÄLTENS FISKEKLUBB Sten Fogelström, 08-773 06 72 KORT RAPPORT PROVFISKE FISK, 1996-2010 2011-03-22 PROVFISKE AV FISK I ÄLTASJÖN I NACKA OCH STOCKHOLMS KOMMUNER UNDER FEMTONÅRSPERIODEN 1996 2010, SAMMANFATTNING

Läs mer

KORT RAPPORT PROVFISKE FISK,

KORT RAPPORT PROVFISKE FISK, ÄLTENS FISKEKLUBB Sten Fogelström, 08-773 06 72 KORT RAPPORT PROVFISKE FISK, 1996-2011 2011-10-23 PROVFISKE AV FISK I ÄLTASJÖN I NACKA OCH STOCKHOLMS KOMMUNER UNDER SEXTONÅRSPERIODEN 1996 2011, SAMMANFATTNING

Läs mer

Ekologisk fiskevård i Kattisavan Inventeringsrapport inklusive åtgärdsplan för långsiktigt hållbart fiske och förbättrad tillgänglighet för besökare

Ekologisk fiskevård i Kattisavan Inventeringsrapport inklusive åtgärdsplan för långsiktigt hållbart fiske och förbättrad tillgänglighet för besökare Ekologisk fiskevård i Kattisavan Inventeringsrapport inklusive åtgärdsplan för långsiktigt hållbart fiske och förbättrad tillgänglighet för besökare Greger Jonsson Hushållningssällskapet 2007-01-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Kemisk/fysikaliska mätresultat. Biologisk funktion. Raritet. Bedömning: Något påverkad vilket ger 1- poäng. (-, 0)

Kemisk/fysikaliska mätresultat. Biologisk funktion. Raritet. Bedömning: Något påverkad vilket ger 1- poäng. (-, 0) Pauliströmsån Pauliströmsån är ett biflöde till Emån och rinner upp nordost om Eksjö i Jönköpings län och har sitt utlopp i Emån strax väster om Järnforsen. Uppströms finns bl.a. sjöarna Mycklaflon och

Läs mer

Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å

Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å Länsstyrelsen i Skåne Höje å fvo Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432

Läs mer

Biotopkartering Göteborg Hovåsbäcken

Biotopkartering Göteborg Hovåsbäcken Biotopkartering Göteborg 2016 Hovåsbäcken Sportfiskarna Text & bild: Niklas Wengström, Elin Ruist, Mattias Larsson. Tel: 031-83 44 64 E-post: niklas.wengstrom@sportfiskarna.se Postadress: Sjölyckan 6,

Läs mer

Carl-Johan Månsson, Fiskerikonsulent

Carl-Johan Månsson, Fiskerikonsulent Carl-Johan Månsson, Fiskerikonsulent Administrativa uppgifter Biotopkartering av Nävraån utfördes under 2016, totalt 27 km. Totalt delades ån in i 32 delsträckor. Projektet initierades av Hushållningssällskapets

Läs mer

Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken

Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken Kvibille Gästis 2014-05-21 Närvarande Markägare och arrendatorer: Karl-Olof Johnsson, Göran Andreasson, Thomas Nydén och Lars

Läs mer

Fiskundersökningar i Tullstorpsån 2015

Fiskundersökningar i Tullstorpsån 2015 Fiskundersökningar i Tullstorpsån 2015 Tullstorpsåprojektet Tullstorpsån Ekonomisk förening Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432

Läs mer

Järleån/Dyltaån Figur 1.

Järleån/Dyltaån Figur 1. Järleån/Dyltaån Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 10F NV och 11F SV VattenförekomstID: SE659495-146293 Kommuner: Lindesberg, Nora, Örebro Vattendragsnummer: 122-248 Inventeringsdatum: 23

Läs mer

Lokalbeskrivningsprotokoll. Leonard Sandin Inst för akvatiska resurser SLU

Lokalbeskrivningsprotokoll. Leonard Sandin Inst för akvatiska resurser SLU Lokalbeskrivningsprotokoll Leonard Sandin Inst för akvatiska resurser SLU Uppdatering av undersökningstypen: Lokalbeskrivning Den senast uppdaterade versionen av undersökningstypen för lokalbeskrivning

Läs mer

Elfiskeundersökning i Parkajoki, Käymäjoki, Tupojoki, Jylhäjoki och Orjasjoki 2005

Elfiskeundersökning i Parkajoki, Käymäjoki, Tupojoki, Jylhäjoki och Orjasjoki 2005 0 FISKERIVERKET 2006-02-10 Elfiskeundersökning i Parkajoki, Käymäjoki, Tupojoki, Jylhäjoki och Orjasjoki 2005 Sofia Nilsson Fiskeriverket, 11 FISKERIVERKET 2006-02-10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1

Läs mer

Biotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde Steg 1. Sammanställning av inventerade områden fram till 2012

Biotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde Steg 1. Sammanställning av inventerade områden fram till 2012 Biotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde Steg 1 Sammanställning av inventerade områden fram till 2012 Biotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde

Läs mer

Nätprovfiske hösten 2014 i Molkomsjön

Nätprovfiske hösten 2014 i Molkomsjön Nätprovfiske hösten 2014 i Molkomsjön Fiske- och vattenvård 2 Sportfiskeakademin i Forshaga HT-14 Lärare: Joakim Eriksson & Mikael Thyberg 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... Inledning... Bakgrundsinformation...

Läs mer

Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008

Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008 2009-01-21 2007-08-01 Rapport Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008 Tina Hedlund Aquanord Bakgrund och syfte Den del av Gunnarbäcken som rinner mellan Lill-Bastuträsket och Stor-Bastuträsket kallas för

Läs mer

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog sida 2 Naturvärdesbedömning För att kunna avgöra vilka områden i en

Läs mer

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016 Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 17. Limåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 17. Limåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Provfiske i. Kalvfjärden, Tyresö. Text, tabeller och diagram: Nils-Olof Ahlén

Provfiske i. Kalvfjärden, Tyresö. Text, tabeller och diagram: Nils-Olof Ahlén -9- Provfiske i Kalvfjärden, Tyresö Text, tabeller och diagram: ils-olof Ahlén Provfisket genomfört i samarbete med Länsstyrelsen i Stockholms län som medfinansierat projektet via det statliga fiskevårdsbidraget.

Läs mer

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 Johan Persson och Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult, Ylva Lönnerholm, Uppsala universitet Författare Johan Persson

Läs mer

Projektplan: åtgärder för att minska näringslackage

Projektplan: åtgärder för att minska näringslackage Handläggare Datum Renate Foks 2015-03-01 0480 450173 Projektplan: åtgärder för att minska näringslackage från Slakmöre dike Introduktion Norra Möre Vattenråd och Kalmar Norra Miljösektion (en sektion i

Läs mer

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp. Moren Moren tillhör Lillåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 28 km SSV om Hultsfred på en höjd av 166,1 m.ö.h. Det är en näringsfattig, försurningskänslig klarvattensjö, 1,44

Läs mer

RASTÄLVEN - Grängshytteforsarna

RASTÄLVEN - Grängshytteforsarna RASTÄLVEN - Grängshytteforsarna Redovisning av biotopvårdsåtgärder 2006 Inom ramen för Projektet Flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige LIFE04 NAT/SE/000231 Författare: Peter Johansson EMÅFÖRBUNDET

Läs mer

Projektarbete. Utfört av: Fredrik Lindstein Matias Machakaire Lisa Petersson Petra Eriksson Sebastian Tegnér Thomas Falk. Handledare: Björn Nelehag

Projektarbete. Utfört av: Fredrik Lindstein Matias Machakaire Lisa Petersson Petra Eriksson Sebastian Tegnér Thomas Falk. Handledare: Björn Nelehag Projektarbete Utfört av: Fredrik Lindstein Matias Machakaire Lisa Petersson Petra Eriksson Sebastian Tegnér Thomas Falk Handledare: Björn Nelehag 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund och syfte sida 3 Beskrivning:

Läs mer

Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte

Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte Naturvårdsenheten Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Inledning och bakgrund Rapporten redovisar den avsänkning som gjordes av Forserumsdammen samt de biotopvårdsåtgärder

Läs mer

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Munksjön-Rocksjön Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Rocksjön och Munksjön är två centralt belägna sjöar med goda fiskemöjligheter. Sjöarna tillhör de artrikaste i Jönköpings län och är kända för

Läs mer

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010 Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010 Spetsiga målarmusslor vid Sjömellet Inventeringen utförd av: F:a Helena Sundström Herngren

Läs mer