ERFARENHETER AV ATT LEVA MED MALIGNT MELANOM

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ERFARENHETER AV ATT LEVA MED MALIGNT MELANOM"

Transkript

1 Hälsa och samhälle ERFARENHETER AV ATT LEVA MED MALIGNT MELANOM EN LITTERATURSTUDIE OM PSYKISKA REAKTIONER OCH COPINGSTRATEGIER ELIN CARLSSON SARA GUSTAFSSON Examensarbete i omvårdnad Nivå p Sjuksköterskeprogrammet Januari 2010 Malmö högskola Hälsa och samhälle Malmö

2 ERFARENHETER AV ATT LEVA MED MALIGNT MELANOM EN LITTERATURSTUDIE OM PSYKISKA REAKTIONER OCH COPINGSTRATEGIER ELIN CARLSSON SARA GUSTAVSSON Carlsson, E & Gustavsson, S. Erfarenheter av att leva med malignt melanom En litteraturstudie om psykiska reaktioner och copingstrategier. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, Bakgrund: Sola är både härligt och viktigt för att kroppen ska få tillräckligt med D-vitamin, men det kan också innebära en fara. I Sverige insjuknar varje år ca 2270 personer i hudcancern MM (Malignt melanom). Sjukdomen skulle kunna undvikas i flera fall om gemene man hyste större respekt för solen och dess negativa effekter. Denna insikt är mycket viktig ifall ökningen av MM ska kunna minskas. Syfte: Syftet var att få ökad kunskap om patienters erfarenheter av MM och vilka reaktioner och copingstrategier sjukdomen medför. Metod: Studien designades som en litteraturstudie och bestod av 10 kvantitativa och en kvalitativ artikel som analyserades enligt Carlsson och Eimans (2003) analysmodell. Resultat: Patienterna upplevde allt ifrån chock till oro och depression vid diagnosen av sjukdomen. För att hantera sin diagnos användes både emotionellt orienterade och problemorienterade copingstrategier. Resultatet visade att patienter som använde sig av problemorienterade copingstrategier upplevde mindre oro, depression och en bättre livskvalitet. Variationer framkom dock patienterna emellan. Slutsats: Tydlig och omfattande information kring sjukdomen samt stort socialt stöd minskar risken för oro och depression samt ökar användandet av problemorienterade copingstrategier. Nyckelord: Copingstrategier, information, malignt melanom, upplevelser, socialt stöd.

3 THE EXPERIENCE OF LIVING WITH MALIGNANT MELANOMA A LITERATURE REVIEW ABOUT PSYCHOLOGICAL REACTIONS AND COPING STRATEGIES ELIN CARLSSON SARA GUSTAVSSON Carlsson, E & Gustavsson, S. The experience of living with Malignant Melanoma- A literature review about psychological reactions and coping strategies. Degree Project, 15 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, Background: The sun is both wonderful and important for the body to get enough of vitamin D, but it can also be dangerous. In Sweden approximately 2270 people become ill in skin cancer MM (malignant melanoma) each year. The disease could be avoided in many cases, if people had more respect for the sun and it s harmful effects. This understanding is essential if the growths of MM are to be reduced. The purpose: The aim was to gain further knowledge about the patients' experiences of and strategies for dealing with MM. Method: The study was designed as a literature review based on 10 quantitative and one qualitative article analyzed according to Carlsson and Eiman (2003) analytical model. Results: The study showed that patients experienced feelings such as shock, anxiety and depression when diagnosed with MM. To cope with the diagnosis the patients used both emotionally oriented and problemoriented coping strategies. The results showed that patients who used problemoriented coping strategies experienced less anxiety, depression and a better quality of life. Conclusion: Clear and comprehensive information about the disease and high social support decreases the risk of anxiety, depression and increases the use of problemoriented coping strategies. Keywords: Coping behaviors, experience, information, melanoma, social support.

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 5 BAKGRUND 5 Fysiologi 5 Patofysiologi 6 Riskfaktorer 6 UV-strålning 6 Solarium 6 Hereditet 7 Diagnostik 7 Behandling 8 Samhällskostnader 8 Psykiska reaktioner 8 Stress 8 Ångest och oro 9 Depression 9 Coping 9 Problemorienterade copingstrategier 9 Emotionellt orienterade copingstrategier 10 Sjuksköterskans roll och uppgift 11 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING 11 METOD 12 Inklusions och exklusionskriterier 12 Databassökning 12 Kvalitetsgranskning 13 Dataanalys 13 RESULTAT 14 Psykosociala faktorer 14 Psykologiska reaktioner 15 Oro 15 Depression 16 Coping 16 Problemorienterad coping 16 Emotionellt orienterad coping 17 DISKUSSION 18 Metoddiskussion 18 Resultatdiskussion 19 Information och socialt stöds betydelse för 19 patienternas reaktioner Faktorer som minskar eller ökar 20 patientens psykologiska reaktioner Effekter av copingstrategi 21 Framtida värde 22

5 SLUTSATSER 23 REFERENSER 24 BILAGOR 27 Bilaga 1: Granskningsmall för kvalitativa 28 artiklar av Carlsson och Eiman (2003) Bilaga 2: Granskningsmall för kvantitativa 29 artiklar av Carlsson och Eiman (2003) Bilaga 3: Matris över artiklar som används i resultatet 30 4

6 INLEDNING Under 1960-talet var MM (Malignt melanom) en ovanlig sjukdom i Sverige (Brandberg m fl, 2008). Det registrerades då ca 240 nya fall per år. Sedan dess har incidensen ökat och idag diagnostiseras 2270 nya fall per år. Det innebär en tiodubbling på knappt 50 år. Enligt Brandberg m fl (2008) är hereditet och livsstil de stora bakomliggande orsakerna. Den mest betydelsefulla faktorn till ökningen är troligtvis inställningen till solen och de resvanor som föreligger idag (a a). Det finns vetenskapliga bevis för hur skadliga solens strålar kan vara, samtidigt ses det som ett sundhetstecken att vara brun och att ha varit ute i solen mycket (Brandberg m fl, 2008). Det kan spekuleras kring varför sjukdomsprevalensen inte minskar med tanke på den mängd information och kunskap som finns. Kanske är det så att många människor nonchalerar riskerna som de egentligen är medvetna om och istället fokuserar på hur bruna och fräscha de kommer att se ut efter att ha solat (a a). Vetskapen att sjukdomen skulle kunna vara självförvållad, relaterat till för mycket solande, skulle kunna väcka många tankar, frågor och känslor hos en person som blivit diagnostiserad med MM. Ånger, skuld och skam kan tänkas vara känslor som lätt uppstår och som gör det svårt för dessa människor att hantera sin diagnos och sjukdom. Många blir friska och går hela sitt liv utan något återfall medan sjukdomen andra gånger gått så långt att den inte går att bota. En stor oro och rädsla för att melanomet skall återkomma när det en gång drabbat någon kan också tänkas vara vanligt förekommande. Lärdomen om hur drabbade, av denna potentiellt svåra och vanliga sjukdom, känner sig och vilka tankar som finns hos dem skulle vara en bra och användbar erfarenhet för sjuksköterskor i arbetslivet. Genom att synliggöra tankar och känslor hos MM patienter blir det också lättare att avgöra vilket bemötande och vilken grad av engagemang patienten önskar från vårdpersonalen. Kunskapen skulle även kunna användas i det preventiva arbetet som enligt Socialstyrelsen (2005) ingår i en sjuksköterskas yrkesroll. Dels genom att informera om solens skadliga effekter och dels för att på lång sikt arbeta mot en förändring av den gällande inställningen att solandet bara har positiva effekter. BAKGRUND Enligt Steen (2002) kan MM vara en allvarlig form av cancer där födelsemärken oftast är orsaken till cancerutvecklingen. Det finns tre olika typer av hudcancer, basalcellscancer, skivepitelscancer och MM (Cancerfonden, 2009). Varje år insjuknar mer än 2000 personer i MM vilket har gjort den till en av de vanligaste cancerformerna i Sverige (a a). Fysiologi Enligt Sand m fl (2007) är huden (cutis) kroppens största organ. Den har flera uppgifter där en av de viktigaste är att skydda kroppen från yttre påverkan. Huden är uppbyggd av två lager, epidermis och dermis. Under dessa två lager finns subcutis som mestadels består av fettvävnad. Epidermis består av förhornat 5

7 plattepitel och dess genomsnittliga tjocklek är 0,1 mm. Det sker hela tiden en nyproduktion av celler (Sand m fl, 2007). Färgämnet melatonin produceras av melanocyter (pigmentceller) som finns i epidermis basala cellskikt. Mängden melanin beror på genetiska faktorer. Cellerna i huden skyddas av melanin som absorberar upp en del av den skadliga strålningen. Melanocyterna på huden stimuleras av UV (Ultraviolett) strålning att producera mer melanin som gör att hudfärgen blir mörkare (a a). Patofysiologi Enligt Nordenskjöld (2005) uppkommer cancer genom att gener som avgör hur cellen ska dela sig blir skadade. Inträffar detta kan ohämmad celldelning starta och bilda en tumör. De skadade generna kallas onkogener. I kroppen finns även gener som skyddar oss ifrån onormal celldelning, dessa kallas tumörsuppresorgener. Människan ärver en uppsättning gener från varje förälder och för att en cancercell ska kunna bildas måste båda tumörsuppresorgenerna skadas eller förloras (a a). Nordensköljd (2005) skriver att tumörceller från exempelvis huden bildar pigment eller hornämnen precis som normala celler. Skillnaden är att godartade tumörer som t ex vårtor eller födelsemärken slutar dela sig efter ett tag. Elakartade tumörer däremot fortsätter att delas och därmed kan tumören växa och bli större med risk för att brista eller börja trycka på andra organ i kroppen (a a). Enligt Steen (2002) kan en elakartad tumör även invadera närliggande organ eller följa med blodet till lymfa och då ge upphov till metastaser. När detta inträffar blir sjukdomen oftast livshotande för patienten (a a). Det finns ett par väsentliga skillnader mellan en vanlig cell och en cancercell (Brandberg m fl, 2008). Cancercellen har inbyggda signaler som driver på cellens tillväxt oberoende av cellens omgivning. Den har slutat svara på tillväxthämmande signaler och undviker programmerad celldöd d v s apoptos. Cancercellerna stimulerar även till nybildning av blodkärl vilket gör att tumörens blodförsörjning säkras (a a). Riskfaktorer I detta avsnitt beskrivs riskfaktorer som kan orsaka sjukdomen MM. UV-strålning Solen innehåller två sorters UV-strålning, UVA (Ultraviolett A) och UVB (Ultraviolett B) enligt SMM (Strålsäkerhetsmyndigheten, 2008). UVA utgör den största delen av UV-strålningen från solen och är minst energirik. UVA strålarna gör att huden blir mörkare och tränger ner i underhuden. Stålarna gör att huden åldras fortare och kan orsaka hudcancer. Den andra UV-strålningen, UVB är mer energirik. UVB-strålningen är orsaken till att människan bränner sig om den utsätter sig för mycket solljus. Ytskiktet i huden absorberar UVB som gör att huden blir tjockare och att en ökning av pigment sker på (a a). Solarium En riskfaktor för att drabbas av MM är enligt Diffey (2003) att sola solarium. Detta p g a att solarier har större andel UVA-strålar än den naturliga solen. Studier har visat ett tydligt samband mellan hudcancer och solande i solarium i unga år (a a). 6

8 Hereditet Personer med ljus hy och röd hårfärg har enligt Zalaudek m fl (2003) minskad förmåga att producera pigment vilket ökar känsligheten för solen och ger ökad risk att drabbas av MM. Enligt Paoli m fl (2009) är hereditet en annan riskfaktor. Cirka 5-10 % av patienterna som får MM har två eller flera släktingar som också har drabbats. Dysplatiska nevi är födelsemärken som är oregelbundna till formen med benägenhet att utvecklas till MM. I släkter där minst två personer har MM brukar hela familjen erbjudas undersökning för att tidigt upptäcka dysplatiska nevi (a a). Diagnostik MM kan bilda metastaser och drabba andra organ vilket kan leda till döden. För att förhindra detta är det viktigt att finna cancern i ett tidigt stadium (Steen, 2002). När läkare ställer diagnos på en förändring utgår de bl a ifrån Clarks nivå (Clark m fl, 1969) (se Tabell 1) och Breslows tjocklek (Breslow, 1970). Utbredningen av MM i de olika hudlagren kan bedömas utifrån Clarks klassificeringsmetod. Melanomen delas in i fem nivåer beroende på utbredningen (Clark m fl, 1969). Tabell 1. Clarks klassificeringsmetod (Clark m fl, 1969). Nivå I II III IV V Beskrivning Tumörcellerna är begränsade till epidermis. Tumörcellerna har spridits till översta delen av dermis. Påbyggnad på det översta området i dermis har skett. Tumörcellerna har invaderat det understa lagret i dermis. Tumörcellerna har trängt in i subcutis. Enligt Breslow (1970) kan tumörens tjocklek mätas för vägledning vid diagnostiseringen. Detta utförs där tumören är som tjockast. Breslows tjocklek är indelad i fyra klassificerings stadier och anges i mm (a a). Föreligger osäkerhet angående en hudförändring bör den undersökas. Anser läkaren att det skulle kunna vara MM avlägsnas förändringen (Steen, 2002). Patienten får då lokalbedövning och sedan skärs hudpartiet bort. Efteråt sker analysering i mikroskop (Brandberg m fl, 2008). För att kunna ställa diagnosen MM undersöks framför allt melanomets tjocklek och ulceration. Inspektion av ulcerationen betyder att läkaren undersöker ifall tumören orsakat sår på hudytan. Undersökning av tjockleken innebär att läkaren tar reda på hur djupt tumören växt. Specialister använder sig av mer avancerade redskap såsom dermatoskop eller DELM (Databaserad epiluminiscensmikroskopi). Ett dermatoskop är en typ av förstoringsglas med en inbyggd ficklampa som underlättar för läkaren vid analysering av hudförändringen. DELM är en slags videokamera som registrerar och lagrar bilder av födelsemärken och andra hudförändringar. Läkarna kan sedan jämföra bilder som är tagna vid olika tidpunkter och se om någon förändring skett (a a). 7

9 Uppföljningsrekommendationer för MM patienter varierar beroende på vilken stadieindelning patienten befinner sig i (Onkologiskt centrum, 2006). Stadieindelningen bestäms bl a med stöd av Clarks nivå (Clark m fl, 1969). Andra faktorer att ta hänsyn till vid uppföljningen är eventuell spridning till lymfkörtlar och om metastaser upptäckts. Uppföljningskontroller bör enligt rekommendationerna ske mer frekvent vid större tumörtjocklek, om ulceration finns och ifall spridning till regionala lymfkörtlar skett. Det rekommenderas dock att alla MM patienter går på kontinuerliga kontroller. Om metastaser upptäcks kartläggs de olika behandlingsmöjligheter som finns att tillgå med hänsyn till patientens ålder och allmäntillstånd för att sedan slutgiltigt välja behandlingsform (Onkologiskt centrum, 2006). Behandling Enligt Brandberg (2008) utförs ytterligare ett lokalt ingrepp efter det att diagnosen MM ställts och ett första ingrepp har gjorts. Behandlingen går då ut på att förhindra spridning både lokalt till lymfkörtlar och till andra organ. Det närliggande hudpartiet kring primärtumören skärs därför bort. Ingreppet kallas utvidgad excision och hur stort område som avlägsnas beror på tumörens storlek. Av antalet diagnostiserade MM patienter har ca 20 % en mikroskopisk spridning till de närmsta lymfkörtlarna. Därför är det viktigt att identifiera dessa patienter så att spridningen kan opereras bort. I fallen där mikroskopisk spridning till en körtel kunnat identifieras, är 10 års överlevnad ca 63 % jämfört med 48 % där metastaser känts. Idag finns en teknik som går ut på att hitta de lymfkörtlar som tumören spridit sig till och sedan ta bort dem. Tekniken kallas Sentinel node (a a). Enligt Brandberg m fl (2008) finns det inga prov eller röntgenundersökningar som kan göras efter att tumören opererats bort för att patienterna ska kunna få besked ifall de är helt fria från andra tumörceller som skulle kunna ge metastaser. Undersökningarna som utförs är kroppsundersökningar där synliga melanom i huden söks. Återfall av MM är inte ovanligt och kan ibland bete sig som vanliga sjukdomar t ex magsmärtor, huvudvärk eller ryggsmärtor (a a). Brandberg m fl (2008) skriver att MM, om det hunnit sprida sig i kroppen, blir en näst in till obotlig sjukdom. Idag existerar ingen allmänt accepterad medicinsk behandling. Sjukdomen är oftast okänslig för behandlingar som utförs och inga större framsteg har gjort de senaste 10 åren. Cytostatikabehandling är den behandlingsform som är mest beprövad. Behandlingen hjälper i kortare perioder men har oftast ingen bestående effekt. Andra behandlingsmetoder som finns är kirurgi, strålbehandling eller stereotaktisk behandling (a a). Samhällskostnader Tidigare beräkningar har visat att den årliga samhällskostnaden för solinducerad hudcancer är ca två miljarder kronor SSI (Strålskyddsinstitutet, 2008). Enligt beräkningar som SSI (2008) har genomfört tillkommer ytterligare kostnader för nevi borttagning på 300 miljoner och borttagning av MM på 166 miljoner kronor. I dessa kostnader exkluderas läkemedel, sjukskrivningar och produktionsbortfall då det bedöms som en liten del av den totala kostnaden (a a). Psykiska reaktioner Erfarenheterna hos MM patienter varierar. En del erfar stress, ångest och/eller oro och andra depression. 8

10 Stress En reaktion som många MM patienter kan uppleva är stress. Stress är enligt Toates (2000) människans sätt att hantera kroppens varningssignaler på hot och har en mycket viktig funktion i kroppen. När människan upplever osäkerhet eller förlust av kontroll aktiveras det sympatiska nervsystemet som förbereder kroppen för flykt eller strid (Jahren Kristoffersen, 2005). Symtom på stressen som uppstår kan vara allt ifrån svettningar, darrningar och förhöjt blodtryck till ångest, rädsla och aggression. Jahren Kristoffersen (2005) skriver att när hotet är av mer oklar natur kan reaktionen som följer bli en ospecifik ångest. Denna ångest kan i sin tur leda till att försvarsmekanismer som förnekelse eller förträngning aktiveras (a a). Ångest och oro Definitionen av ångest och oro är, enligt Nationalencyklopedin (2009), ett tillstånd av skräck och spänning. Tillståndet kan orsakas av olika situationer i livet som hot, förlust, separation eller misslyckande. Psykiska sjukdomar som fobier och tvångssyndrom kan utlösa och förknippas ofta med ångest (a a). När en patient diagnostiseras med MM upplevs ofta oro och ångest då patientens framtid är oviss och rädslor inför obehag, smärtor och döden lätt kan uppstå (Brandberg, 2008). Dessa känslor kan i sin tur leda till att depressioner då tillståndet inte går att påverka och patienten står utlämnad till sjukvården för behandling (a a). Depression Toates (2000) beskriver depression som ett flertal olika störningar. Karakteristiskt för depression är en känsla av negativitet, maktlöshet och oförmåga att påverka det som sker. Orsaken är ett komplicerat samspel som beror på aktiviteten i de basala delarna i nervsystemet. Dessa ligger till grund för våra känslor och hur vi tolkar dem. Genetiska faktorer kan vara en bidragande till att depressioner uppstår, likaså om en person vänder ilskan som upplevs inåt (a a). Enligt Jahren Kristoffersen och Breievne (2005) är förlust av självförtroende, värde, kroppsfunktioner, förändrat kroppsligt utseende och sorgen över dessa förluster bidragande orsaker till att depressioner uppstår. En annan anledning kan vara känslan över att vara hjälplös och beroende av någon annan för att få diagnos och behandling eller rädslan för att lämnas utanför den sociala gemenskapen (a a). Coping Carver och Connor- Smith (2009) skriver att copingstrategier används av patienter som utsätts för rädsla, skada eller förlust av något slag. När coping används är problemet oftast på ett medvetet plan medan det psykiska försvaret är omedvetet (Svedberg, 2007). Strategierna delas in i två grupper, problemorienterad och emotionellt orienterad coping (Carver & Schier 1989; Jahren Kristoffersen, 2005; Carver & Conner-Smith, 2009). Enligt Jahren Kristoffersen (2005) är båda grupperna viktiga för att kunna bevara psykisk stabilitet och hantera traumatiska situationer som uppstår i livet. Problemorienterade copingstrategier Enligt Carver och Conner-Smith (2009) syftar problemorienterad coping till att hantera de bakomliggande faktorer som utlöser känslorna som uppstår vid en svår situation, t ex diagnosen MM. Strategierna syftar till att aktivt anpassa personen till en ny situation och att försöka bearbeta känslorna som uppstår. Problemorienterade copingstrategier ses enligt Jahren Kristoffersen (2005) oftast som önskvärda och ändamålsenliga. Det varierar dock från person till person hur 9

11 strategierna tas tillvara. Den copingstrategi som väljs baseras på det beteende som uppvisas (Jahren Kristoffersen, 2005). Aktiv coping är en sorts problemorienterad strategi och innebär att personen använder en aktiv känslomässig bearbetning av en situation som inte kan förändras. Informationssökande coping förklaras med att personen genom att leta information försöker finna kunskap, vägledning och stöttning kring sitt problem (Jahren Kristoffersen, 2005). Enligt Klang Söderqvist (2001) försöker personen som drabbats bli kvitt sitt problem, när detta är omöjligt används istället copingstrategierna för att reducera eller kontrollera den stress som uppstår. Klang Söderqvist (2001) förklarar kognitiv coping med att den drabbade försöker hantera sitt problem genom att ta till erfarenheter och kunskap som den drabbade besitter för att hantera situationen. Detta sker på ett omedvetet plan och leder sen fram till känslor eller agerande. Beteende coping kan förklaras genom det agerande en person tar till för att klara av situationen och de känslor som uppstått (a a). Socialt stöd beskrivs av Jahren Kristoffersen (2005) som en viktig resurs för att patienten ska få bekräftelse och återkoppling till sig själv i den svåra situation som uppstått. Stödet är också viktigt för att patienten ska kunna utnyttja sina positiva resurser och friska sidor (a a). Emotionellt orienterade copingstrategier Enligt Jahren Kristoffersen (2005) och Carver och Connor- Smith (2009) är emotionellt orienterad coping inte inriktad på att aktivt lösa problemen eller situationen. Istället används emotionellt orienterad coping för att förändra upplevelsen av situationen. Strategierna används för att minska obehaget genom att dämpa känslorna eller att förändra innehållet i den utlösande situationen (a a). Jahren Kristoffersen (2005) menar att om problemorienterade copingstrategier kan beskrivas som ändamålsenlig coping så kan emotionellt orienterade copingstrategier beskrivas som ändamålslösa då strategierna oftast används för att undgå eller fly från det som är skrämmande eller obehagligt. Trots detta kan emotionellt orienterad coping vara nödvändig när en person kämpar för att hantera en situation som inte går att påverka eller förändra. Strategierna kan även vara effektiva om de bara används för att fly för stunden under behandling eller vid obehagliga undersökningar (a a). Det finns ett flertal olika strategier inom emotionellt orienterad coping. En av dem är undvikande av information (Jahren Kristoffersen, 2005). Denna strategi används när en drabbad vill slippa inse vad som skett. Genom att inte lyssna till vårdpersonalens råd och rekommendationer och genom att undvika att ta till sig det som berättas om sjukdomen kan den drabbade leva i illusionen att allt är som vanligt, eller på hoppet om att allt kommer lösa sig. Det kan också vara ett sätt att slippa ta del av det negativa som sjukdomen medför. Det finns både kognitivt undvikande och beteendeundvikande coping. Vid kognitivt undvikande coping sker undvikandet på ett intellektuellt plan. Den drabbade undviker mentalt påfrestande tankar och känslor för att slippa behöva ta dem till sig. Beteendeundvikande coping innebär att personen genom sitt agerande undviker situationer som påminner om dennes tillstånd. Detta kan innebära att personen 10

12 inte infinner sig vid inbokade läkarbesök eller glömmer att gå på sin behandling (Jahren Kristoffersen, 2005). Klang Söderqvist (2001) beskriver copingstrategin förnekande. I denna strategi förnekar personen det som hänt för att slippa kännas vid det som är jobbigt. Bagatellisering eller minimering av tillstånden är andra strategier som utgör ett försvar mot känslorna (Jahren Kristoffersen, 2005). Genom att inte vilja inse allvaret och istället göra problemet mindre än vad det egentligen är, blir situationen lättare att hantera för stunden. Distansering är en copingstrategi där personen medvetet försöker leda tankarna till något annat för att kunna behärska sina känslor. Depressiv hantering av ett problem betyder att problemet hanteras genom att tänka negativa tankar och känslor (a a). Enligt Carver (1989) är religion en typ av emotionellt orienterad coping. Genom att lägga över sina problem och sin oro på en högre makt kan den drabbade undgå att själv behöva agera (a a). Jahren Kristoffersen (2005) menar att den typen av coping används för att kunna överlåta ansvaret på någon annan. Den drabbade känner då lugn och trygghet i att själv inte kunna påverka situationen och över att omgivningen ber för den drabbade (a a). Sjuksköterskans roll och uppgift I Socialstyrelsens Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (2005) står det att ett av sjuksköterskans ansvarsområde är att främja hälsa och förebygga ohälsa. Wheeler (2009) menar att utbildning och information är en viktig del av sjuksköterskans uppgifter. Utbildningen kan ske genom preventivt arbete som t ex att sprida kunskap kring MM och hur personer själva kan undersöka sin hud och identifiera eventuella förändringar (a a). Informationen kan innebära att sjuksköterskor berättar om solen och dess skadliga effekter (Khachemoune & Ehrsam, 2005). Sjuksköterskor som möter patienter med MM har en viktig roll vad gäller emotionellt stöd då många MM patienter upplever både stress, rädsla och oro. Om sjuksköterskan kunde närvara redan vid diagnostillfället, skulle det medföra möjligheten att informera och stötta patienten redan från början (Khachemoune & Ehrsam, 2005). Enligt Wheeler (2009) har det psykologiska stödet stor betydelse för patienternas välbefinnande och livskvalité. Sjuksköterskan bör därför arbeta utifrån en helhetssyn och se till att patientens psykiska och fysiska behov tillfredsställs (Socialstyrelsen, 2005). SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Syftet med denna litteraturstudie var att få ökad kunskap om patienters erfarenheter av MM och vilka reaktioner och copingstrategier sjukdomen medför. Vilka psykiska och fysiska problem uppstår hos dessa patienter? Hur kan sjuksköterskor underlätta för patienterna? 11

13 METOD En litteraturstudie har gjorts för att svara på syftet. Vägledning genom arbetet har varit Fribergs (2006); Dags för uppsats vägledning för litteraturbaserade examensarbeten och artikelgranskningen har gjorts utifrån ett modifierat protokoll av Carlsson & Eiman (2003). Inklusions- och exklusionskriterier Inklusionskriterier som krävdes för att granskades artiklar skulle anses av värde att använda var att artiklarna skulle vara presenterade i en vetenskaplig tidsskrift, skulle belysa patienter med MM och deras erfarenheter, känslor och copingstrategier. Studien skulle helst utgå utifrån sjuksköterskans perspektiv och medverkande i studien skulle vara över 18 år. Studier som beskrev MM men inte svarade på syftet eller frågeställningarna exkluderades, likaså review-artiklar och artiklar som krävde beställning eller inköp. Artiklarnas publiceringsår spelade inte alltid en avgörande roll då patienters upplevelser och copingstrategier inte ansågs ha förändrats genom åren. I första hand valdes dock artiklar som inte var mer än 15 år gamla. Databassökning I denna litteraturstudie användes databaserna CINAHL och PubMed för att finna artiklar som svarade på syfte och frågeställning. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar var av värde även om kvalitativa artiklar ansågs mest önskvärda. Då PubMed har sitt huvudsakliga ämnesområde inom medicinsk vetenskap och CINAHL inom omvårdnad, ansågs dessa databaser vara av störst relevans för att finna artiklar. Sökningarna gjordes via Malmö högskola hemsida. Enligt Östlundh (2006) gjordes en inledande sökning för att få en översikt över forskningsområdet för att sedan utföra en fullständig litteratursökning. Begränsningar som användes och kombinerades var att artiklarna skulle vara skrivna på engelska, ha tillgång till abstract, finnas i fulltext och i vissa fall var publicerade i en nursing journal. Nursing journal togs ibland med som begränsning för att fokus inte skulle ligga på läkarnas arbete eller område. Vid sökningarna användes MeSH-termer alternativt sökord för att hitta artiklar som svarade på frågeställningarna och syftet. Val av MeSH-termer alternativt sökord identifierades delvis genom att titta på nyckelord i review-artiklar. Sökning med MeSH-termerna Melanoma AND Emotions gav många intressanta träffar. Vid sökning med MeSH-termer alternativt sökord i CINAHL och PubMed användes AND för att kombinera orden. MeSH-termer som användes vid databassökningen på PubMed var; Melanoma, Nursing, Coping strategies, Emotions, Quality of life, Nurse s role och Adaption Psychological. Manuellsökning genomfördes på PubMed med sökordet; Melanoma/Psychology. Vid databassökningen på CINAHL användes sökorden; Melanoma, Coping strategies, Nursing och Cancer patients. Databassökningen gav totalt 417 träffar varav samtliga titlar lästes. Om titelns överskrift ansågs stämma överens med litteraturstudiens syfte granskades artikelns abstrakt, övriga exkluderades. Av 417 lästa titlar lästes 220 abstrakt. I abstrakten som granskades skulle syftet med artikeln belysa patientens upplevelser, känslor, problem eller copingstrategier vid MM. Tio artiklar exkluderades vid 12

14 granskningen av abstrakten då de behövde köpas eller beställas för att kunna läsas i fulltext. Utifrån de 214 abstrakten valdes 39 artiklar ut för granskning. Vid gransknigen exkluderades artiklar ifall resultatet visades i kombination med andra diagnoser eller om studiens fokus ej låg på MM patienter och deras erfarenheter av sjukdomen. Artiklarnas resultat studerades så att de inte presenterades utifrån läkares profession. Slutligen valdes 13 artiklar ut för granskning enligt Carlsson & Eimans (2003) granskningsmall. Två artiklar exkluderades p g a att presentationen av resultatet inte var tillräcklig eller då urvalet i studien var för litet. Slutligen valdes 11 artiklar ut som ansågs belysa fynd som svarade på studiens syfte. En del variationer identifierades i artiklarnas resultat vilket ansågs positivt eftersom det gav bredd till litteraturstudien. Kvalitetsgranskning För att säkerställa kvalitén på de 13 utvalda artiklarna användes ett granskningsprotokoll utformat av Carlsson & Eiman (2003). Protokollet ansågs vara väl utformat och användbart för kvalitetsgranskning. En modifiering gjordes. Patienter med lungcancer byttes ut med patienter med MM. Separata protokoll användes för kvalitativa respektive kvantitativa artiklar (se Bilaga 1 & 2). Vid bedömningen av kvalitén poängsattes artiklarna utifrån innehållet i de olika delar som ska ingå i en vetenskaplig artikel (se Tabell 2). Tabell 2. Kvalité och graderingsgrad utifrån Carlsson & Eiman (2003). Grad/procent I (80%) II (70%) III (60%) Kvalitet Hög kvalité Medel kvalité Låg kvalité Poängen räknades samman och omvandlades till procent som visade vilken grad av kvalité artikeln höll (Carlsson & Eiman, 2003). Samtliga artiklar granskades enskilt av båda författarna till denna uppsats för att få en så objektiv kvalitetsbedömning som möjligt. Granskningen resulterade i nio artiklar av Grad I och två artiklar av Grad II. Två artiklar hamnade i Grad III och exkluderades därför. Dataanalys Analysen av artiklarna genomfördes utifrån Fribergs (2006) rekommendationer angående hur bearbetning av data kan utföras vid en litteraturöversikt. De 11 utvalda artiklarna sammanfattades i Matrisen med syfte, metod, urval, resultat och kvalitetstyp i procent (se Bilaga 3). I nästa steg utfördes en kartläggning av mönster samt likheter, respektive skillnader i artiklarnas resultat. När materialet var kartlagt sorterades det och sattes in under gemensamma nämnare. Vidare identifierades teman som presenteras i resultatet (Friberg, 2006).Tabell 3. Databassökning på PubMed och CINAHL. 13

15 Tabell 3. Databassökning på PubMed och CINAHL. Databas PubMed PubMed CINAHL CINAHL PubMed PubMed PubMed PubMed PubMed Sökord alt MeSHtermer Melanoma AND Nurse role Begränsningar English, Abstract, Melanoma English, AND Nursing Abstract, Nursing journal Melanoma AND Coping strategies Melanoma AND Nursing AND Cancer patients Melanoma AND Adaptation Psychological Melanoma AND Emotions English, Abstract, Fulltext English, Abstract, Fulltext English, Abstract English, Abstract Melanoma English, AND Psycho- Abstract logical status Melanoma English, AND Coping Abstract strategies Melanoma AND Quality of life Melanoma/ Psychology English, Abstract Träffar Lästa titlar Lästa abstract Granskade artiklar PubMed English, Abstract Totalt: Använda artiklar RESULTAT I resultatet anges olika faktorer som beskriver hur patienter upplever MM och vilka metoder som används för att hantera känslor och upplevelser. Psykosociala faktorer Lehto m fl (2005) kom i sin artikel fram till att vanliga symtom vid MM var oro, trötthet, brist på energi och depression. En del patienter upplevde även att livskvaliteten försämrades. 14

16 Psykologiska reaktioner Kelly m fl (1995) studerade sambandet mellan traumatiska stressymtom och olika stadier av MM. Författarna fann att upplevelsen av traumatiska stressymtom var konstant närvarande men högst i nivå II och III, enligt Clarks nivå, för att sedan sjunka i nivå IV. Patienter med nivå IV enligt Clarks nivå, upplevde mer traumatiska stressymtom jämfört med dem som hade en mindre lokal skada. Studien upptäckte även ett samband mellan traumatisk stress och ökad oro (a a). Enligt Trask m fl (2001) är det inte fler MM patienter än i normalbefolkningen som upplever lidande/sorg. Patienter som drabbas upplever dock högre grad av lidande/sorg än personer utan MM. Dessa patienter angav även lägre livskvalité. Författarna fann att patienter som levde tillsammans med en partner upplevde mindre lidande/sorg än patienter som levde ensamma (a a). Enligt Brandberg (1995) upplevde patienter med MM över 0.8 mm mer sömnstörningar än patienter med melanom under 0.8 mm. Författarna fann även att kvinnor upplevde mer sömnstörningar än män under flera uppföljningsstudier och att männen upplevde högre sömnkvalitet (a a). Patienter som genomgick problem- och stresshanteringsutbildning hade enligt Boesen m fl (2005) mindre psykiska problem som mättes med Total Mood Disturbance vid den första uppföljningen. Störst skillnad visades i förbättring gällande kraft, energi och trötthet. Efter 12 månader fanns dock ingen skillnad. Utbildningen hade störst effekt på patienter som levde tillsammans med en partner och på patienter som hade höga utgångsvärden, framför allt när det gällde depression, ilska och trötthet (a a). Oro Schofield m fl (2003) fann att patienter som känt sig förberedda på sin diagnos och som haft någon anhörig med sig vid diagnostiseringen upplevde mindre oro. Studien visade att patienter som fått diskutera sin livsförväntan med läkaren samma dag som diagnosen gavs, upplevde minde oro och depression. Personalens vilja att prata med patienterna om deras känslor och upplevelser hade även positiv effekt på oron (a a). Ifall omfattande information om sjukdomen getts upplevdes också lägre nivå av oro (Schofield m fl, 2003). Detsamma gällde patienter som angett att de fått lite information om sin sjukdom. Både skriftlig och individuell information motiverade till att patienterna upplevde mindre oro (a a). Schofield m fl (2003) fann att patienter som kände att de inte fått tillräcklig information vid tillfället då diagnosen tillkännagavs eller att informationen som gavs var otydlig upplevde större oro under uppföljningarna som gjordes. Missiha m fl (2003) fann att broschyrer som beskrev MM och dess behandling kunde minska oron. Andra faktorer som patienterna ansåg skulle göra oron mindre var ökat stöd från läkare samt samtal med mentorer som överlevt MM (a a).enligt Missiha (2003) ökades oron av faktorer som deltagarnas rädsla för döden, hur läkaren framställde prognosen och läkarens attityd när han/hon delgav patienterna diagnosen. Samma artikel visade även att yngre patienter oroade sig mer än äldre. Inget samband upptäcktes mellan oron och tumörens tjocklek, lokalisation och tidigare eller återkommande fall av hudcancer (a a). Detta fynd styrks av Brandberg m fl (1995) som inte heller fann någon skillnad i oro och depressionssymtom beroende på tumörens tjocklek. Brandberg m fl (1995) fann att patienter som efter två år inte fick något återfall, ändå upplevde högre oro vid den första uppföljningen, än patienter som fick återfall. 15

17 Depression Studien av Brandberg m fl (1995) visade att depressioner ökade från det första undersökningstillfället till det andra som genomfördes sju månader senare. Det visades dock ingen ökning vid den undersökning som genomfördes 13 månader senare (a a). Kelly m fl (1995) upptäckte att patienter med Clarks nivå II och III av någon anledning upplevde mer depressionssymtom, än de i nivå I och IV. Vidare fann Missiha m fl (2003) och Lehto m fl (2007) att kvinnor upplevde mer psykiska symtom än män. Detta fynd gjordes även av Brandberg m fl (1995) som fann att kvinnliga patienter under tre uppföljningsstudier, angav högre oro än männen, oavsett om männen drabbats av svårare melanom än kvinnorna. I studien som Lehto m fl, (2005) utförde fann författarna att yngre patienter angav mer psykiska symtom och depressionssymtom än andra patienter i studien. Patienter som hade inflytande över sin behandlingsplan upplevde däremot mindre depressiva symtom jämfört med patienter som kände att de inte kunnat påverka behandlingen (Schofield m fl, 2003). Coping Enligt Winterbottom och Harcourt (2004) upplevde alla MM patienter någon form av chock efter det att diagnos ställts. Den miljö patienten befann sig i samt informationen som gavs i samband med diagnosen påverkade hanteringen av sjukdomen och vilken copingstrategi som valdes (Söllner m fl, 1999: Winterbottom & Harcourt, 2004). Lehto m fl (2007) fann dock att val av copingstrategi inte hade något samband med vilken Breslows tjocklek patienterna hade. Problemorienterad coping Winterbottom och Harcourt (2004) och Lehto m fl (2007) fann att patienterna använde sig av en rad olika copingstrategier. Mest förekommande inom problemorienterad coping var socialt stöd. Andra copingstrategier var informationssökande coping, beteendecoping och kognitiv coping (Söllner m fl, 1999; Trask m fl, 2001; Boesen m fl, 2005). Vidare upptäckte Söllner m fl, 1999 att patienter som använde sig av problemorienterad coping hanterade sina problem mindre depressivt. Dessa patienter upplevde större socialt stöd och minde depression och uppgivenhet (a a). Detta fynd styrks av Trask m fl (2001) som fann att patienter som använde sig av problemorienterad och självkontrollerande coping upplevde mindre oro (P >0,005) och lidande samt högre livskvalité (P <0,005) än andra patienter i studien. Patienterna upplevde även bättre mental hälsa (P= 0,0001), ökad vitalitet (P= 0,0001) och minskad kroppslig smärta (P= 0, 005) (a a). Studien av Söllner m fl (1999) visar att patienter som använde aktiv coping och informationssökande coping reagerade mindre depressivt och upplevde mindre uppgivenhet vid MM-diagnosen. Patienterna angav även större socialt stöd (a a). Många av patienterna i Schofields m fl (2001) studie angav att de ville ha all eller måttlig information, detta var dock inte allas önskan. En stor del av patienterna hade även föredragit att få en broschyr där vanliga frågor och svar från MM patienter skrivits ner (Schofield m fl, 2001). Socialt stöd var en återkommande copingstrategi. Stödet upplevdes i större utsträckning av patienter som var gifta eller som levde tillsammans med en partner (Söllner m fl, 1999). Dessa patienter angav oftare än andra att de var nöjda 16

18 med sitt sociala stöd. Fyndet styrks av att patienter som levde ensamma utan stadigt förhållande upplevde sämre socialt stöd. Detta var oberoende av faktorer som tumördjup och var tumören var lokaliserad. Studien av Söllner m fl (1999) fann att patienterna med litet socialt stöd i större utsträckning använde sig av undvikande coping. Vidare fann författarna att patienter med mycket socialt stöd angav mindre lidande och hade stor tillit till läkare och mediciner (a a). Enligt Schofield m fl (2001) var det dock endast ett fåtal patienter som upplevt att läkarna informerat om den hjälp som fanns att tillgå när det gällde socialt stöd till personer med cancer. Författarna fann även att av de patienter som fick informationen om att socialt stöd fanns att tillgå var det endast ett fåtal som faktiskt använde sig av det. Patienterna berättade dock att de gärna talat med någon om sin upplevelse av MM ett tag efter diagnosen ställts (a a). Både Söllner m fl (1999) och Lehto m fl (2007) fann att kvinnor sökte socialt stöd i större utsträckning än män. Stödet gavs till största del av partners, släktingar och vänner men även från sjuksköterskor och läkare (Lehto m fl, 2005). Det var dock patienter i studien av Schofield m fl (2001) som angav att de hade velat ha en sjuksköterska närvarande vid diagnostiseringen. I Winterbottom och Harcourts (2004) studie hanterade en patient sin diagnos genom att jämföra sin situation med andras, det vill säga, genom att föreställa sig hur illa ställt andra hade det och hur illa situationen kunde ha varit för patienten själv. I Boesen m fl (2005) interventionsstudie jämfördes två grupper. Interventionsgruppen fick genomgå utbildning i hur stress hanteras på olika sätt, olika copingstrategier och hur dessa kan påverka olika individer. Författarna fann vid uppföljningen, sex månader efter interventionen, att den grupp som fick utbildning använde sig mer av problemorienterad coping än kontrollgruppen. Efter 12 månader fanns det dock inte längre någon signifikant skillnad grupperna emellan (P >0,11). Uppföljningen efter sex månader visade även att interventionen hade större effekt på patienterna i studien som var gifta. Dessa använde sig efter utbildningen i större utsträckning av beteendecoping och kognitiv coping. Detta resultat var inte heller signifikant vid uppföljningen 12 månader senare, beteende coping (P=0,33) och kognitiv coping (P=0,34) (a a). Emotionellt orienterad coping Strategier som användes mest inom emotionellt orienterad coping var enligt Winterbottom och Harcourt (2004) och Lehto m fl (2007) religion, undvikande av information, distansering och kognitiv flykt/undvikande coping. Andra strategier som togs upp var minimering och depressiv hantering av problemen (Söllner m fl, 1999; Trask m fl, 2001). Winterbottom och Harcourt (2004) beskriver copingstrategin undvikande av information där respondenten vid en intervju berättade att denne undvek information för att inte behöva fokusera på alla nackdelar med sin sjukdom. En annan copingstrategi som Winterbottom och Harcourt (2004) tog upp var minimering av problemen. Där en respondent beskrev sin diagnos som att den: Är bara ett tillstånd som identifierats och som måste behandlas. (a a, s 231) Tidigare hade samma respondent sagts sig vara extremt upprörd och ganska chockad. Ytterligare en respondent berättade att religionen användes som ett stöd 17

19 vid MM och att vetskapen om att andra bad för honom var betryggande och lugnande (Winterbottom & Harcourt, 2004). Även patienterna i studien av Söllner m fl (1999) angav att de använde sig av depressiv hantering av problemen och hjälpsökning via religion. Patienterna upplevde sig i viss mån vara nöjda med stödfunktionerna som funnits att tillgå och uppfattade att det fanns någon att anförtro sig åt om de så önskade. Trots detta angav patienterna att de inte var särskilt nöjda med stödet som gavs (a a). När Trask m fl (2001) undersökte patienter som använde sig av distanserande coping blev resultatet att dessa upplevde mindre oro och lidande samt högre grad av livskvalité, medan patienter som använde flykt/undvikande och accepterande av sitt ansvar som coping upplevde ökat lidande och oro (a a). DISKUSSION I denna del förs en diskussion kring litteraturstudiens metod och resultat. Metoddiskussion Initialt fanns en önskan att utföra en empirisk studie då detta ansågs mer passande för studiens syfte. Denna önskan fick dock avslag med motivationen att det redan fanns för mycket forskning inom ämnet. När litteratursökningen sedan utfördes blev resultatet att mestadels kvantitativa artiklar gick att finna. Vid denna tid var det dock försent att ändra studiemetod. Resultatet i denna litteraturstudie var svårt att sammanställa då de artiklar som återges i resultatet, använde sig av olika mätmetoder. Tematiseringen försvårades av att de teman som identifierades flöt samman. I de granskade artiklarna använde sig författarna även av olika mätmetoder för att bedöma coping vilket försvårade resultatbearbetningen. Svårigheter uppstod också med att översätta copingstrategierna till svenska och att få en gemensam benämning för en viss strategi. Vid identifiering och gruppering av copingstrategierna har författarna till denna litteraturstudie följt den indelning som presenteras i Jahren Kristoffersen m fl (2005) för att få en så adekvat indelning som möjligt. De kvantitativa studierna använde sig av frågeformulär som insamlingsmetod. En risk med dessa skulle kunna vara att patienternas upplevelser och känslor inte kommer fram då de inte uttrycks med patienternas egna ord. Kvalitativa studier som använder sig av intervjuer som datainsamlingsmetod tillåter patienterna att beskriva sin livsvärld utifrån frågorna som ställs vilket skulle gett ett bredare och mer trovärdigt resultat (Paulsson, 2008). En svaghet i artikeln av Brandberg m fl (1995) är att en av mätmetoderna som använts mätte upplevelser av oro och depression den senaste veckan. Om studien undersökt patienternas psykiska hälsa under en längre tid hade kanske studien visat ett mer tillförlitligt resultat då de psykiska reaktionerna kan förändras med tiden. Vidare var Schofield m fl (2001) och Trask m fl (2001) de enda författarna som exkluderade patienter som hade eller hade haft en psykisk sjukdom i sina studier. Detta kan ha medfört att de patienter som ingick övriga granskade artiklar kan ha haft en psykisk sjukdom vilket kan ha medfört ett missvisade resultat då studierna handlade antingen om patientens upplevelser, psykiska reaktioner eller copingstrategier för att hantera sin sjukdom. 18

20 Artiklarna som användes i resultatet hade stor variation i publiceringsålder. Kellys m fl (1995) artikel ansågs ligga till grund för en ny förståelse kring patienter med MM och att de upplevde traumatisk stress oavsett stadium i sjukdomen. Detta fynd ansågs vara av vikt att belysa i resultatet. Artikeln av Brandberg (1995) behandlade i sin studie en del psykiska reaktioner som inte blivit belysta i andra artiklar. På grund av detta togs beslutet att använda båda artiklarna trots deras ålder. Ytterligare en styrka med båda studierna var att de funnits som referens i artiklar som använts i resultatet. Brandberg m fl (1995) var refererad i Trask m fl (2001), Misshia m fl (2003) och Kelly m fl (1995) i Söllner m fl, Winterbottom och Harcourt (2004). I båda artiklarna gjorda av Lehto m fl (2005 & 2007) användes samma urvalsgrupp. Syfte och frågeställning skiljde sig dock åt i de båda studierna och ansågs därför kunna innefattas i resultatet i denna studie. Vid artikelgranskningen önskades ett protokoll med graderingar och detta hittades i Carlsson och Eiman (2003) studie; Evidensbaserad Omvårdnad (Bilaga 1 & 2). Granskningsprotokollet innehåller olika grader och poäng som omräknades till procent, vilket gjorde att det ansågs mer lätthanterligt och granskningen blev mer trovärdig. Den enda modifieringen som ansågs relevant var att byta ut patienter med lungcancer till patienter med MM. För att säkerställa kvaliteten på artiklarna som använts granskades artiklarna enskilt av båda författarna till föreliggande litteraturstudie. Sedan jämfördes och diskuterades resultaten av granskningarna för att endast använda artiklar som av båda ansågs hålla en hög kvalitet. Detta anser författarna är en styrka i föreliggande litteraturstudien. Under hela processen kring arbetet med artiklarna kontrollerades artiklarnas resultat ett flertal gånger för att undvika feltolkning eller att delar i artiklarnas resultat hade missats. Allt för att öka trovärdigheten och kvalitén i denna litteraturstudie. Resultatdiskussion Resultatet i denna litteraturstudie visade att patienter med MM som fått tydlig och omfattande information samt de som hade stort socialt stöd upplevde mindre psykiska reaktioner. Dessa patienter använde sig i större utsträckning av problemorienterade copingstrategier. Information och socialt stöds betydelse för patienternas reaktioner Val av copingstrategier och uppkomst av psykologiska faktorer beror till viss del på vilken information och stöd patienten har fått vid diagnosbeskedet och under behandlingen (Schofield m fl 2003; Winterbottom & Harcourt, 2004). För att underlätta patienters av val copingstrategi skulle en sjuksköterska kunna vara delaktig vid diagnosbeskedet som informatör. Studien av Brandberg m fl (1995) fann att depressioner ökade från det första undersökningstillfället, som gjordes tre månader efter det att diagnosen ställts, till den andra undersökningen sju månader senare för att sedan ligga på ungefär samma nivå 13 månader senare. Detta skulle kunna förklaras med att patienterna tiden efter diagnosbeskedet befinner sig i något av ett chocktillstånd och inte riktigt inser innebörden av diagnosen. När den andra undersökningen görs, har patienterna hunnit förstå och även börjat oroa sig för sitt tillstånd. Det kan vara så att många patienter tackar nej till socialt stöd och andra hjälpinsatser för att de inte känner något behov av det i början. Men efterhand som tiden går och innebörden av diagnosen börjar sjunka in kan både frågor angående patienternas livssituation och psykiska reaktioner uppstå. Med tanke på detta kan det vara av stor vikt när nydiagnostiserade patienter tackar nej till hjälp och support att ställa frågan på 19

Hudcancer: Basalcellscancer

Hudcancer: Basalcellscancer Hudcancer: Basalcellscancer Basalcellscancer, även kallat basaliom, är den vanligaste formen av hudcancer. Tumören förmodas utgå från de celler som finns längst ner i överhuden, basalcellerna. Den växer

Läs mer

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:

Läs mer

Samtal med den döende människan

Samtal med den döende människan Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627

Läs mer

Malignt melanom. Nils Hamnerius överläkare Skånes universitetssjukhus Hudkliniken Malmö

Malignt melanom. Nils Hamnerius överläkare Skånes universitetssjukhus Hudkliniken Malmö Malignt melanom Nils Hamnerius överläkare Skånes universitetssjukhus Hudkliniken Malmö Är melanom farligt? 1960-talet - ca 50 % överlevde idag överlever ca 80-90 % Är melanom farligt? avgörande är att

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. Institutionen för hälsovetenskap Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. en litteraturstudie Bernárdzon Liliana Djordjic Snezana Examensarbete (Omvårdnad C) 15hp November

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

ACTINICA LOTION FÖREBYGGER vissa former av HUDCANCER

ACTINICA LOTION FÖREBYGGER vissa former av HUDCANCER ACTINICA LOTION FÖREBYGGER vissa former av HUDCANCER Actinica Lotion skyddar huden mot UV-strålning och förebygger vissa former av hudcancer 2 Vad är hudcancer? Hudcancer är den vanligaste typen av cancer.

Läs mer

Aktinisk keratos /solkeratos. Patientinformation

Aktinisk keratos /solkeratos. Patientinformation Aktinisk keratos /solkeratos Patientinformation Vad betyder aktinisk keratos? Aktinisk betyder orsakad av solen. Keratos kommer av ordet keratin, som betyder horn. Det rör sig alltså om en förtjockning

Läs mer

ANHÖRIGAS UPPLEVELSER AV ATT LEVA MED EN PERSON SOM LIDER AV BIPOLÄR SJUKDOM En literaturbaserad studie

ANHÖRIGAS UPPLEVELSER AV ATT LEVA MED EN PERSON SOM LIDER AV BIPOLÄR SJUKDOM En literaturbaserad studie ANHÖRIGAS UPPLEVELSER AV ATT LEVA MED EN PERSON SOM LIDER AV BIPOLÄR SJUKDOM En literaturbaserad studie RELATIVES EXPERIENCES OF LIVING WITH A PERSON SUFFERING FROM BIPOLAR DISORDER A literature based

Läs mer

Nationellt kompetenscentrum anhöriga Box 762 Kalmar 391 27 0480-41 80 20 www.anhoriga.se

Nationellt kompetenscentrum anhöriga Box 762 Kalmar 391 27 0480-41 80 20 www.anhoriga.se Syfte med kunskapsöversikten Syfte att systematiskt söka, granska och sammanställa kunskap om verksamma metoder för att ge stöd till barn vars förälder eller omsorgsperson avlider Ett syfte är också att

Läs mer

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Sjuksköterskeprogrammet T3 Maj 2015 Camilla Persson camilla.persson@umu.se Idag tittar vi på: Repetition av sökprocessen: förberedelser

Läs mer

Tarmcancer en okänd sjukdom

Tarmcancer en okänd sjukdom Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) En panikattack drabbar minst var tionde människa någon gång i livet. Vid den första panikattacken uppsöker patienten ofta akutmottagningen. De kroppsliga

Läs mer

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer

Läs mer

Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 1

Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 1 Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 1 Bengt Dahlblom Läkare Försäkringsmedicinsk rådgivare Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 2 Sjukförsäkringen En av grundpelarna i det svenska trygghetssystemet

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus.

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. SUT20140120PSE02 Njurcancer Bakgrund

Läs mer

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,

Läs mer

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen för Urologiska sjukdomar September 2004 1 Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen inom det medicinska programmet benigna urologiska

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12

FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12 FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12 FÖR EXTERN ANVÄNDNING (F&S om ZYTIGA är endast avsedd för media) Vad är prostatacancer? Prostatacancer uppstår när det bildas cancerceller i prostatans

Läs mer

Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos

Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos Ögonmelanom 1 Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos barn. I Sverige drabbas sjuttio till åttio

Läs mer

LIVSKVALITET OCH COPINGSTRATEGIER HOS PATIENTER MED MALIGNT MELANOM

LIVSKVALITET OCH COPINGSTRATEGIER HOS PATIENTER MED MALIGNT MELANOM Hälsa och samhälle LIVSKVALITET OCH COPINGSTRATEGIER HOS PATIENTER MED MALIGNT MELANOM EN LITTERATURÖVERSIKT ALEXANDER HAUGAARD CORNELIA HARTY Examensarbete i omvårdnad Nivå 61-90 p Sjuksköterskeprogrammet

Läs mer

Hälsa och samhälle. Att leva med cancer EN LITTERATURSTUDIE. Sibel Elezi Nurxhan Uglari

Hälsa och samhälle. Att leva med cancer EN LITTERATURSTUDIE. Sibel Elezi Nurxhan Uglari Hälsa och samhälle Att leva med cancer EN LITTERATURSTUDIE Sibel Elezi Nurxhan Uglari Examensarbete i omvårdnad Nivå 61-90 p Sjuksköterskeprogrammet Juni 2010 Malmö högskola Hälsa och samhälle 205 06 Malmö

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature.

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Litteraturstudier Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Bakgrund/inledning Vi tycker att bakgrunden i artikeln

Läs mer

VÄGLEDNING för litteraturöversikt om

VÄGLEDNING för litteraturöversikt om MALMÖ HÖGSKOLA Hälsa och samhälle Utbildningsområde omvårdnad VÄGLEDNING för litteraturöversikt om ett folkhälsoproblem KENT JOHNSSON INGELA SJÖBLOM LOTTIE FREDRIKSSON Litteraturöversikt Omvårdnad II OV311A

Läs mer

Sunda vanor i solen. Utvecklingskraft Gustav Wass, Smålandsidrotten Tommy Wallin, Vaggeryds kommun Noomi Carlsson, Region Jönköpings län

Sunda vanor i solen. Utvecklingskraft Gustav Wass, Smålandsidrotten Tommy Wallin, Vaggeryds kommun Noomi Carlsson, Region Jönköpings län Sunda vanor i solen Utvecklingskraft 2016-09-08 Gustav Wass, Smålandsidrotten Tommy Wallin, Vaggeryds kommun Noomi Carlsson, Region Jönköpings län Hudens funktion Mer än bara en yttre fasad! Kroppens största

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

SAHLGRENSKA AKADEMIN UV-STRÅLNING OCH HUDCANCER I VÄSTRA GÖTALAND

SAHLGRENSKA AKADEMIN UV-STRÅLNING OCH HUDCANCER I VÄSTRA GÖTALAND UV-STRÅLNING OCH HUDCANCER I VÄSTRA GÖTALAND Eva Andersson Miljömedicinskt centrum Arbets- och miljömedicin Göteborg Kraftig ökning av hudcancer Kraftig ökning av antal hudcancerfall senaste 20-30 åren.

Läs mer

Sola lite lagom isommar!

Sola lite lagom isommar! Sola lite lagom isommar! Tips för dig som vill bli brun, men inte bränd. Att vara på stranden och känna det flödande solljuset värma ens kropp. För många av oss är det en lyckokänsla som vi bara får uppleva

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

KOMMUNIKATION MELLAN SJUKSKÖTERSKA OCH PATIENT

KOMMUNIKATION MELLAN SJUKSKÖTERSKA OCH PATIENT Hälsa och samhälle KOMMUNIKATION MELLAN SJUKSKÖTERSKA OCH PATIENT EN LITTERATURBASERAD STUDIE CAROLINE ERIKSSON PERNILLA WIKSTRÖM Examensarbete i omvårdnad Nivå 61-90 p Sjuksköterskeprogrammet Januari

Läs mer

Äldre kvinnor och bröstcancer

Äldre kvinnor och bröstcancer Äldre kvinnor och bröstcancer Det finns 674 000 kvinnor som är 70 år eller äldre i Sverige. Varje år får runt 2 330 kvinnor över 70 år diagnosen bröstcancer, det är 45 kvinnor i veckan. De får sin bröstcancer

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Att möta och uppmärksamma patienters behov av existentiellt stöd vid livets slut Annica Charoub Specialistsjuksköterska palliativ vård

Läs mer

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13 Onkologi -introduktion Outline: Vad är cancer? Incidens i Sverige och världen Riskfaktorer/prevention Behandling Nationell cancerstrategi Cancer is a threat to the individual and a challenge for the society

Läs mer

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Gabriella Frisk, Onkolog, Sektionschef Sektionen för cancerrehabilitering, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Agenda Bakgrund

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

Oro, ångest och depression

Oro, ångest och depression Oro, ångest och depression Annika Pohl öl LAH Motala Annika Pohl öl LAH Motala 1 Marianne 57år -85 opererad för hudförändring på hö ben juli diagnos av malignt melanom med spridning till lever, lunga,

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik

Läs mer

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du? Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski

Läs mer

CANCERPATIENTERS UPPLEVELSE AV TIDEN MELLAN DIAGNOS OCH BEHANDLING EN LITTERATURSTUDIE

CANCERPATIENTERS UPPLEVELSE AV TIDEN MELLAN DIAGNOS OCH BEHANDLING EN LITTERATURSTUDIE CANCERPATIENTERS UPPLEVELSE AV TIDEN MELLAN DIAGNOS OCH BEHANDLING EN LITTERATURSTUDIE FÖRFATTARE PROGRAM/KURS Louise Sandberg Mia Jakobsson Sjuksköterskeprogrammet, 180 poäng /Omvårdnad - Eget arbete

Läs mer

Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet

Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet - Men hur når vi dit? Wilhelmina Hoffman - Svenskt Demenscentrum & Stiftelsen Silviahemmet Demens betyder - Att jag behöver din hjälp - Att jag behöver

Läs mer

Behandling av prostatacancer

Behandling av prostatacancer Behandling av prostatacancer Sammanfattning Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Norden. Hög ålder, ärftlighet, viss geografisk och etnisk tillhörighet är riskfaktorer för att drabbas

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.

Läs mer

Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Om PSA-prov för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen: April 2010. Detta är en uppdaterad version av den broschyr som utkom 2007.

Läs mer

Patientinformation. Till dig som behandlas med OPDIVO (nivolumab)

Patientinformation. Till dig som behandlas med OPDIVO (nivolumab) Patientinformation Till dig som behandlas med OPDIVO (nivolumab) www.bms.se Inledning Före behandling med OPDIVO Det här är en broschyr avsedd som vägledning för dig som behandlas med OPDIVO. Här får du

Läs mer

Vad är en genetisk undersökning?

Vad är en genetisk undersökning? 12 Vad är en genetisk undersökning? Originalet framtaget av Guy s and St Thomas Hospital, London, UK, och London IDEAS Genetic Knowledge Park, januari 2007. Detta arbete är finansierat av EuroGentest,

Läs mer

Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle

Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle Dr Åke Berglund, Onkologen Akademiska Sjukhuset i Uppsala, talar om Onkologisk behandling samt livsstilsfaktorer. Dr Torbjörn Sakari och Stomisköterska

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Du hittar en knöl vad händer sen?

Du hittar en knöl vad händer sen? Du hittar en knöl vad händer sen? Följ med på en resa från provtagning till provsvar. Vi har besökt punktionsmottagningen och patologiska/cytologiska kliniken vid Skånes universitetssjukhus i Lund. 1 På

Läs mer

Centrala rekommendationer och konsekvenser. Tjock- och ändtarmscancer

Centrala rekommendationer och konsekvenser. Tjock- och ändtarmscancer Centrala rekommendationer och konsekvenser Tjock- och ändtarmscancer Tjock- och ändtarmscancer Områden Diagnostik, Lars Påhlman Kirurgi, Gudrun Lindmark Strålbehandling, Bengt Glimelius Läkemedelsbehandling,

Läs mer

Copingstrategier hos föräldrar och syskon till barn med cancer

Copingstrategier hos föräldrar och syskon till barn med cancer Institutionen för hälsa och samhälle Vårdvetenskap C inriktning omvårdnad, 51-60 poäng Vt, 2007 Copingstrategier hos föräldrar och syskon till barn med cancer en systematisk litteraturstudie Författare

Läs mer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening

Läs mer

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi Villa Fridhem 14-15 november 2016 Ulla Caverius, smärtläkare BUSE Frågor och svar på 60 minuter Varför känner vi smärta? Vad händer

Läs mer

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I 13 NOVEMBER 2012 Idag ska vi titta på: Sökprocessen: förberedelser inför sökning, sökstrategier Databaser: innehåll, struktur Sökteknik:

Läs mer

Sommartider hej, hej!

Sommartider hej, hej! Sommartider hej, hej! Äntligen dax för semester! En del har säkert redan dragit från stan medan andra får hålla ut några veckor till. "Den som spar han har" har alltid varit mitt motto på sommaren när

Läs mer

Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling

Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling GIST en ovanlig magtumör GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) är en ovanlig form av cancer i mag-tarmkanalen. I Sverige

Läs mer

Vi bygger för cancervården

Vi bygger för cancervården Vi bygger för cancervården Enligt nationella beräkningar kommer antalet personer som lever med cancer fördubblas fram till år 2030, vilket leder till att behovet av strålbehandling ökar. De patienter som

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

Aktinisk keratos /solkeratos

Aktinisk keratos /solkeratos Aktinisk keratos /solkeratos Patientinformation Innehåll Vad betyder aktinisk keratos?... 4 Hudens funktion... 4 Aktinisk keratos uppstår i överhuden... 4 Vad är aktinisk keratos?... 4 Hur uppkommer aktinisk

Läs mer

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund Söka artiklar, kursen Människans livsvillkor, 22 januari 2013

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund Söka artiklar, kursen Människans livsvillkor, 22 januari 2013 Campus Örnsköldsvik Söka artiklar, kursen Människans livsvillkor, 22 januari 2013 Under Söka och skriva på http://ovik.u b.umu.se/ finns länkar till lexikon, Sökhjälp och guider, Medicin och Skriva uppsats,

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Hälsa är ett begrepp som kan definieras på olika sätt. Enligt världshälsoorganisationen (WHO) är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier*

Checklista för systematiska litteraturstudier* Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog PTSD- posttraumatiskt stressyndrom Thomas Gustavsson Leg psykolog Bakgrund u Ett ångestsyndrom u Ångest- annalkande hot u PTSD- minnet av en händelse som redan inträffat Detta förklaras genom att PTSD

Läs mer

Bakom masken lurar paniken

Bakom masken lurar paniken Bakom masken lurar paniken Paniksyndrom Information till patienter och anhöriga Människor med paniksyndrom döljer ofta en stark rädsla för nya panikattacker, för att vara allvarligt sjuka, hålla på att

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Att få. är inte en. Vad sa de? Cancer? Vad händer nu?

Att få. är inte en. Vad sa de? Cancer? Vad händer nu? Det krävs ett test Att få diagnosen bröstcancer Bröstcancer är inte en sjukdom Vad sa de? Cancer? Vad händer nu? Det går nog inte att vara förberedd på hur man kommer att reagera när man får beskedet att

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Vad är det som påverkar hur vi upplever och hanterar smärta?

Vad är det som påverkar hur vi upplever och hanterar smärta? Vad är det som påverkar hur vi upplever och hanterar smärta? 1 För att förstå hur barn upplever och hanterar smärta Smärta är inte en isolerad känsla, utan det finns såväl oro och rädsla i samma emotion

Läs mer

Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå

Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå Psykiatriska kliniken Skellefteå Vad är Passage? Hästunderstödd behandlingsform vid psykiatriska kliniken, Skellefteå lasarett.

Läs mer

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset PET/CT Innehåll Vanligaste onkologiska indikationerna Inflammation och infektion

Läs mer

Patientinformation. Till dig som behandlas med OPDIVO (nivolumab) i kombination med YERVOY TM (ipilimumab) REGIMEN

Patientinformation. Till dig som behandlas med OPDIVO (nivolumab) i kombination med YERVOY TM (ipilimumab) REGIMEN Patientinformation Till dig som behandlas med OPDIVO (nivolumab) i kombination med YERVOY TM (ipilimumab) WWW.BMS.SE REGIMEN Inledning Före behandling med OPDIVO i kombination med YERVOY TM Det här är

Läs mer

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du? Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski

Läs mer

När livet plötsligt förändras Upplevelsen av att vara anhörig till en patient som drabbats av hjärntumör

När livet plötsligt förändras Upplevelsen av att vara anhörig till en patient som drabbats av hjärntumör EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ I VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2012:42 När livet plötsligt förändras Upplevelsen av att vara anhörig till en patient som drabbats

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

& report. Disclaimer. Att söka sanningen Om kunskapsstyrning och gränsarbete i systematiska litteraturöversikter Författare: Francis Lee

& report. Disclaimer. Att söka sanningen Om kunskapsstyrning och gränsarbete i systematiska litteraturöversikter Författare: Francis Lee ATT SÖKA SANNINGEN & 3 & report Leading Health Care nr 7 2012 Att söka sanningen Om kunskapsstyrning och gränsarbete i systematiska litteraturöversikter Författare: Francis Lee Vad kan vi lära av att studera

Läs mer

Anhörigas upplevelse av hjärtstopp och återupplivning

Anhörigas upplevelse av hjärtstopp och återupplivning Åsa Axelsson Göteborg universitet Sahlgrenska Universitetssjukhuset Anhörigas upplevelse av hjärtstopp och återupplivning Ingen intressekonflikt Hjärtstopp Behandling Förlust Förutsättningar Alltid plötsligt

Läs mer

Vad är NET? Att leva med en neuroendokrin tumör patientguide

Vad är NET? Att leva med en neuroendokrin tumör patientguide Vad är NET? Att leva med en neuroendokrin tumör patientguide Denna broschyr har tagits fram i samarbete mellan NNTG (Nordic Neuroendochrine Tumor Group), CARPA och Carcinor med stöd av Novartis. Håll dig

Läs mer

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins Om diagnoser Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins patienter har först kommit till primärvården.

Läs mer

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes Diabetes i media -tips till dig som skriver om diabetes Förord 03 5 tips till dig som rapporterar om diabetes 04 Diabetes ett samhällsproblem 06 Diabetes i siffror 07 Vad är diabetes 09 Två typer av diabetes

Läs mer

Genetisk testning av medicinska skäl

Genetisk testning av medicinska skäl Genetisk testning av medicinska skäl NÄR KAN DET VARA AKTUELLT MED GENETISK TESTNING? PROFESSIONELL GENETISK RÅDGIVNING VAD LETAR MAN EFTER VID GENETISK TESTNING? DITT BESLUT Genetisk testning av medicinska

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling På vår förskola ska alla trivas, vara trygga och känna lust att lära och rätt att lyckas. Almviks förskola 2015-2016 Inledning Almviks förskolas plan mot

Läs mer

Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer. Inger James. /smash/search.

Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer. Inger James.  /smash/search. Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer Inger James http://www.diva-portal.org /smash/search.jsf Kontext Gränssituationer Kirurgisk vårdavdelning Olika gemenskaper Huvudsyftet

Läs mer