Hans Zettby sid 1 (6)

Transkript

1 Hans Zettby sid 1 (6) Min historia angående Malignt melanom hudcancer. Sedan hösten förra året har jag haft ett födelsemärke på min kind. Det har under våren 2018 blivit mycket mörkare än övriga födelsemärken. Jag har varken tänkt på det särskilt ofta då det inte har märkts av eller påverkat mig på något sätt fram till i somras. En kväll märkte jag plötsligt att det började klia oerhört mycket på kinden, jag tänkte inte mer på det och kliade helt enkelt tillbaka. Kliandet gav inte med sig och vid sänggåendet samma kväll inspekterade jag mitt ansikte i jakt på vad jag trodde var en fästing eller kanske ett myggbett. Istället hittade jag mitt födelsemärke som inte längre var svart. Istället för ett liten svart prick med en tydlig skarp kant hade jag nu en mörkbrun lurig, lite större prick med röda kanter och något som liknade ett hål mitt i. Jag blev lite förbryllad men insåg att jag inte kunde göra annat än att gå och lägga mig. Morgonen därpå hade kliandet tilltagit och när jag kliade tillbaka började märket blöda. Dags att anlita experterna, rådfrågade min son Erik som lyckligtvis var i Linköping. Erik är läkare med special kompetens inom psykiatri men har under sin läkarutbildning fått prova på under allmäntjänstgöring lära sig om huden och dess sjukdomar. Hans besked var att snarast kontakta vårdcentralen, alternativ en hudläkare för att få en tid för undersökning. Då min ordinarie läkare hade semester tog jag kontakt med Hudläkarnas mottagning på Ågatan, lyckligtvis fick jag en tid för besök nästkommande dag. Dagen därpå stod jag på utsatt tid i väntrummet 11:40 och undersökningen varade inte länge. Läkaren kontaktade patologen på universitetssjukhuset för att ta del av tidigare gjorda prov på den aktuella fläcken. Nu visade det sig att patologerna som undersökt det prov som togs 2016 inte varit helt överens om provsvaret, vilket fick min hudläkare att skickade in en remiss till plastikkirurgen för att göra en analys på den bruna fläcken i ansiktet. Det tog drygt en vecka innan kallelsen kom hem till mig vilket kändes skönt att äntligen få en operation och borttagandet fläcken. En sjuksköterska tog emot mig på plastikmottagningen och jag ombads att byta om till de operationskläder som tilldelades mig. Beordrades att även kalsongerna

2 Hans Zettby sid 2 (6) skulle tas av. Något förvånad åtlydde jag sjuksköterskans tillsägelse men påpekade att det var i ansiktet operationen skulle göras och inte någon annan stans på kroppen. Nu var reglerna sådana vilket jag bara hade att följa. Väl tillbaka i väntrummet möttes jag av en sjuksköterska helt inklädd i plast. Jag frågade om hon klätt upp sig bara för mig och det hade hon. Tillsammans lunkade vi bort till operationssalen där jag möttes av en liten smal brits. Utan att gå in på närmare detaljer sprutades bedövningsmedel in i min vänstra kind. Fick ligga kvar på britsen under 10 minuter för att bedövningen skulle hinna verka innan det blev dags att förflytta mig in till operationssalen. Här väntade doktor Alexander Larsson med ytterligare en sjuksköterska på att komma till handlingarna. Operationen tog ungefär 30 minuter och känslan av att det nu var över gjorde mig tacksam. Nu hoppades jag på att man tagit bort hudcancern och att man nu inte behövde känna oro i fortsättningen. Doktorn skulle höra av sig senare efter han fått in provsvaret från patologen. Det kom att dröja drygt en månad då doktorn som opererat mig ringde och gav mig beskedet, tyvärr du har malignt melanom vilket är den allvarligaste formen av hudcancer och den cancersjukdom som ökar mest. Han påpekar att den beror oftast på att man har bränt sig flera gånger i solen och jag inser att så är det nog i mitt fall. Jag skall få en ny tid till operation inom någon vecka på plastikkirurgen meddelar doktorn mig vilket känns betryggande att det skulle skynda på så snabbt. Tumörens tjocklek var under 1 mm och mina lymfkörtlar undersöktes och verkade opåverkade. Malignt melanom har nämligen den dåliga egenskapen att den gärna bildar metastaser, dottertumörer, och dessa sprider sig ofta till lymfkörtlarna. Eftersom min tumör inte hade hunnit växa till sig så mycket gjordes bedömningen att jag inte behöver göra någon portvaktsbiopsi. Däremot behöver jag göra ytterligare en operation av kinden och den här gången större. Istället för att springa omkring och oroa mig för vad de har tagit bort från min kind och vad som kanske finns kvar där bestämde jag mig för att i möjligaste mån försöka leva i nuet och inte oroa mig mer än nödvändigt. Kallelse till ny operation. Som utlovat kommer en kallelse till plastikmottagningen på US. Jag skall infinna mig torsdagen den 20 september klockan 08:30. Den här gången blir det en doktor, Sinan Dogan som skall operera mig.

3 Hans Zettby sid 3 (6) Samma procedur som tidigare när jag anmält min ankomst till sköterskan på plastikkirurgen. Nu var jag förberedd på rutinerna så det blev inga konstigheter eller frågor på hur operationen skulle gå till väga. Så blev det blev dags att inta operationssalen och lägga sig på plats för operation. Diverse förstoringsglas och lampor och andra instrument plockades fram och användes när doktorn skärskådade mitt ansikte. Med djupa veck i sitt ansikte nagelfor han min tidigare operations ärr och markerade med penna på kinden hur han skulle göra den förnyade operationen. Sjuksköterskan kom att tvätta mitt ansikte med någon form av sprit innan det blev dags för operationen. Förra gången gick operationen på 30 minuter till skillnad från denna som varade över en timma. Jag fick berättat för mig att slamsan som tagits bort skulle skickas till en patolog som skulle gå lös på den med mikroskop och skalpell och sedan meddela sina fynd tillbaka till plastikkirurgen. Jag paketerades ihop igen med plåster av större modell, 17 stygn och ett tryckförband i ansiktet. Operationen gick kanonbra även om jag inte riktigt var med på vad som hände eller vad som gjordes. Jag är hemma igen och pustar ut med fullt av stygn på kinden och ett par barnbarn i knät. Passar på att ta kontakt med Familjeläkarna för att boka tid för borttagning av stygnen inom två veckor. Du hade hudcancer, malignt melanom men vi tog den tidigt. Idag damp brevet som jag väntat på ner i brevlådan. Kirurgen Sinan meddelar skriftligen att den läskiga biten han karvade bort under den senaste operationen nu återkommit från mikroskopiundersökningen med goda nyheter. Inga spår av malignt melanom! Några veckors orolig väntan är nu över och jag kan börja på nästa livskapitel. Ett helt nytt sätt att förhålla sig till livet börjar nu. Månatliga inspektioner av samtliga kvarvarande födelsemärken skall nu genomföras och solen skall undvikas i möjligaste mån. Från första läkarkontakt till en andra operation hann det bara gå knappt två månader. I alla led har jag blivit tagen på stort allvar och jag har fått all information och stöd som jag kan tänkas behöva. Mycket bra! Ett standardiserat vårdförlopp för hud melanom infördes 2016 och i mitt fall tycker jag att det här har fungerat utomordentligt bra. Cancerforskningen går hela tiden framåt.

4 Hans Zettby sid 4 (6) Varför just jag?! Vad har jag gjort för att drabbas av cancer? Jag har levt ett sunt liv, inte rökt, motionerat och ändå blir jag sjuk! När jag fick diagnosen blev det naturligt för mig att söka en förklaring. För många är det ofattbart att sjukdom kan slå till. Man har levt ett liv fri från smärta och krämpor och så plötsligt en dag vaknar man upp och livet är förändrat, för alltid. Ibland finns en förklaring, cancern man drabbades av kan vara genetisk, det vill säga man har ärvt den från sin mamma eller pappa. Det handlar om cirka 10 procent inom vissa cancersjukdomar. Levnadsvanor är en annan orsak till cancer. Rökning och för mycket solande är starkt kopplat till sjukdomen. Men den största orsaken är trots allt slumpen. Så svår att acceptera, så mycket enklare om det var en tydlig orsak som gjorde allt begripligt. Vid det här laget vet de flesta förmodligen att för mycket sol inte är bra för hyn oavsett om du bränner dig eller inte. För mycket sol vid för många tillfällen kan leda till hudcancer, många smetar på generöst med solskydd, tar på hattar och plagg för att skydda sig mot de starka strålarna. Att exponeras för solen är heller inte den enda faktorn som ökar risken för hudcancer. Ju ljusare hy man har desto mindre skyddad är du mot UV-strålar. Människor med blå eller gröna ögon och blont eller rött hår riskerar också i högre utsträckning att drabbas av hudcancer jämfört med människor med mörkare ögon och hår. Om man vet med sig att det finns en släkting eller familjemedlem som har drabbats av hudcancer är det viktigt att vara extra observant. Det på grund av att det då finns en ökad risk att drabbas av sjukdomen än för de som inte har sjukdomen i släkten. Hudcancer kan komma i alla åldrar, men risken att drabbas ökar ju äldre man blir, genomsnittsåldern för att få diagnosen hudcancer är 55 år. Ju mer man minskar tiden i solen, desto bättre, med andra ord. Om man upptäcker fler än elva leverfläckar på högerarmen finns det en risk att man har fler än 100 stycken utspridda över hela kroppen. Enligt min hudläkare finns en studie från 2015 som antyder att det innebär en ökad risk för malignt melanom och därmed viktigt att man håller koll på hur leverfläckar ser ut och om de förändras.

5 Hans Zettby sid 5 (6) När immunförsvar är försvagat är det mer troligt att hudcancer utvecklas, så att se till att hålla immunförsvaret så starkt som möjligt, det är en viktig faktor för att undvika att drabbas av sjukdomen. Människor mår bra av att veta Hudcancer är den diagnosgrupp som ökar mest. Forskning har visat att solens UV-strålning är en direkt orsak till hudcancer. Förändrade solvanor är en orsak till att hudcancerfallen ökar dramatiskt. Solen avger tre olika typer av ultraviolett ljus, UVA, UVB och UVC. UVA-strålning står för den största delen av solens strålar som når jorden och är den strålning som tränger djupast ner i huden. Den gör så att pigmentet mörknar och huden blir tjockare och med tiden rynkig. UVB-strålningen gör att vi bränner oss om vi vistas för länge i solen. Brännskadorna ger skador i cellernas DNA, vilket kan leda till hudcancer. UVCstrålningen filtreras helt bort av ozonlagret. Kopplingen mellan solning och hudcancer är jämförbar med den mellan rökning och lungcancer. Att solens strålar kan orsaka cancer vet de allra flesta trots detta är det många som bränner sig och få som skyddar sig tillräckligt. Faktum är att svenskar solar mer än vad man gör i många andra länder. Närmare personer i Sverige drabbas varje år av någon av de två hudcancerformerna malignt melanom eller skivepitelcancer i huden. Dessutom får personer om året den mer lindriga formen av hudcancer, basalcellscancer. Närmare 600 personer avlider av hudcancer årligen. Den som reser till varmare länder på vintern utsätter sig för extra stor risk. Dels är den vinterbleka huden ovan vid det starka solljuset, så att man lättare bränner sig, dels är UV-indexet i exempelvis Thailand dubbelt så högt som under en solig sommardag i Sverige. Att bränna sig ökar risken för hudcancer och det är extra farligt att bränna sig i unga år eftersom barns hudceller är extra känsliga. Barns hudceller har inte samma förmåga att skapa skyddande pigment som vuxnas. Barn ska därför aldrig sola. Men faktum är att ju mer sol huden utsätts för desto större blir risken för hudcancer även utan att bränna sig. Mellan 80 och 85 procent av alla patienter med malignt melanom i huden botas tack vare att melanomet upptäcks tidigt och därmed inte har hunnit sprida sig.

6 Hans Zettby sid 6 (6) Därför är det viktigt att regelbundet hålla koll på sin hud och att söka läkare vid misstänkta hudförändringar. Hudcancertyperna basalcellscancer och skivepitelcancer är ännu vanligare än malignt melanom, men är i regel enklare att bota. Cancer är samlingsnamnet på cirka 200 olika sjukdomar. De vanligaste cancerformerna i Sverige är: prostatacancer, bröstcancer, tjock- och ändtarmscancer, hudcancer och lungcancer.