Miljörapport Tertial Borås Stad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljörapport Tertial 2 2014. Borås Stad"

Transkript

1 Miljörapport Tertial Borås Stad

2 Innehållsförteckning Inledning 3 Hållbara perspektiv 4 Hållbar samhällsplanering 16 Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås 20 Hållbar natur 29 2

3 Inledning I denna Miljörapport Tertial 2 redovisas Borås Stads förvaltningars och bolags åtgärdsarbete med Borås Stads miljömål som beslutades 2012 av Kommunfullmäktige. Några prioriterade etappmål har också analyserats utifrån de erfarenheter vi har idag. Ett arbete som fördjupas av de etappmålsansvariga förvaltningarna vid årsredovisningen. Borås Stad har valt att arbeta med att nå de nationella miljökvalitetsmålen i fyra prioriterade områden. Områdena är Hållbara perspektiv, Hållbar samhällsplanering, Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås samt Hållbar natur. För varje prioriterat område har ett antal mål och etappmål utarbetats. Målen anger vad vi vill uppnå och etappmålen definierar steg på vägen för att nå målen. Etappmålen ska uppnås under tiden För respektive etappmål framgår vilken nämnd eller bolag som har huvudansvar för att leda arbetet för att nå målet. Kommunens löpande arbete, som Miljöförvaltningens tillsyn eller miljöövervakning som styrs av regelverk, finns inte med som mål och etappmål. För varje etappmål anges åtgärder för att nå målet och hur det kan följas upp. För att nå etappmålen är det viktigt att ansvariga nämnder och bolag gör en mer detaljerad åtgärdsplan. De åtgärder och aktiviteter som nämnder och bolag tar fram ska presenteras i Stratsys. Tre gånger per år, vid tertialuppföljning och årsredovisning, ska uppgifterna kontrolleras och uppdateras. När nämnder och bolag behöver avsätta ökade resurser och investeringar för att nå etappmålen ska detta hanteras i den normala budgetprocessen. Det ska då tydligt framgå i budgetskrivningen att det avser åtgärder för att nå Borås Stads miljömål. Miljö- och konsumentnämnden ansvarar för den samordnande rapporteringen av hur arbetet med miljömålen fortlöper. Miljöbarometern, som nås via Borås Stads webbplats, ska synliggöra arbetet för att nå miljömålen för allmänheten. Statusen för etappmålen presenteras i rapporten med symbolerna nedan och visar hur arbetet med en miljömålsåtgärd framskrider: Pågående innebär att arbetet med åtgärden pågår Pågående med avvikelse åtgärden är i vänteläge eller påbörjad tidigare än planerat Ej påbörjad arbete med åtgärden har inte påbörjats Avslutad Vissa efterfrågade kompletteringar som begärts in har inte inkommit. Under hösten 2014 planeras en introduktion av de nytillkomna bolagen Borås Recovery AB och Borås Textile Fashion Center AB, för att de fortsättningsvis ska kunna komma igång med miljömålsuppföljning och redovisning av klimatkompensation i enlighet med ägardirektiven. 3

4 Hållbara perspektiv Beskrivning I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och ger förutsättningar för en hållbar samhällsutveckling. Borås Stad strävar efter att vara en ledande miljökommun och ett gott exempel på lokalt arbete med Sveriges nationella miljömål. Mål 1. Borås Stad har hög kompetens inom miljöområdet Alla förvaltningar och bolag arbetar enligt ett miljöledningssystem (1a) 23 procent (7 av 30) av förvaltningarna och bolagen arbetar idag enligt ett miljöledningssystem; Miljöförvaltningen (ISO 14001), Lokalförsörjningsförvaltningen (ISO 14001), Servicekontoret (ISO 14001), Tekniska förvaltningen (Miljödiplomering), Borås Energi och Miljö AB (ISO 14001), Fristadbostäder AB (14001) och Borås Djurpark AB (Miljödiplomering). 14 verksamheter planerar att 2016 påbörjat arbete med miljöledning. Alla verksamheter kommer 2016 inte klara kraven för ledningssystem enligt nuvarande plan. Stadsdel Norr uppger att de avser vara klara Ytterligare fem verksamheter avstår att skaffa ett eget miljöledningsarbete. Antingen har entreprenör eller underliggande verksamheter en miljöcertifiering eller så arbetar anställda redan med miljöledning. Redovisade målsättningar: ISO certifiering; Revisionskontoret Miljödiplomering; Kulturförvaltningen, Stadskansliet, Borås Borås TME AB, Borås Kommuns Parkerings AB, Stadsdelsförvaltningarna Norr, Väster och Öster (delar in arbetet i etapper) Revision för att åter klara certifiering; Borås Elnät AB och Borås Lokaltrafik AB Miljöledningsystem utan certifiering påbörjas hos: Arbetslivsförvaltningen, Sociala omsorgsförvaltningen, Fritids- och folkhälsoförvaltningen, AB Bostäder (under 2015), Inkubatorn AB (under 2015) Avstår eget miljöledningssystem för att entreprenör som sköter fastigheterna har miljöledningsystem eller att underliggande verksamheter arbetar med Grön Flagg; Viskaforshem AB, Sandhultsbostäder AB och Toarpshus AB, Utbildningsförvaltningen. Personal som arbetar i Industribyggnader AB är anställda på Lokalförsörjningsförvaltningen och arbetar efter dess kvalitets-, certfierings- och ledningssystem men redovisar inte att de klarar kraven för ett miljöledningsystem. 4

5 Svar saknas Borås Waste Recovery AB och Borås Textile Fashion Center AB följs upp i samband med årsredovisningen Den 22 maj genomfördes en heldagsutbildning i Processen att leda miljödiplomeringen och rollen som miljösamordnare. 18 personer från olika förvaltningar och bolag deltog. Miljögruppen har fortsatt träffas en gång i månaden och driver olika frågor framåt. Sammanfattande bedömning Miljö- och kvalitetsarbetet behöver integreras med ordinarie verksamhetsplanering, budgetprocess, internkontroll och redovisning för att undvika det dubbelarbete som ofta sker idag. För att komma dit krävs nya sätt att arbeta. Även om vi i dagsläget har separata rapporter som går till olika instanser för verksamhets-, ekonomisk- och miljörapportering så kan vi försöka hitta metoder för att integrera arbetet. Att låta medarbetarna gå miljöutbildning och engagera ledningen är ett steg på vägen. Tertialuppföljning och miljömålsuppföljning kan samordnas i vissa fall. Handläggare och chefer har hög arbetsbelastning. Allt utanför det ordinarie arbetet blir ickeprioriterat. Arbetssituationen blir ohållbar för rapportörerna och de som utpekats att samordna miljöarbetet. De är beroende av svar och analyser och engagemang från fler personer på sina respektive förvaltningar för att kunna driva arbetet vidare. Stratsys och miljömålsuppföljningen är verktyg för åtgärdsarbetet. Redovisningstillfällena är en möjlighet att driva åtgärdsarbetet framåt och stämma av handlingsplaner för arbetet. Idag läggs stor tid på påminnelser om att rapportera och komplettera redovisningar, tid som borde läggas på åtgärdsarbetet. Kvalitetssäkring av vårt arbete, effektivisering av våra resurser och synergieffekter på andra mål uppsatta av Kommunfullmäktige är skäl till att arbetet med miljöledning fortsatt bör prioriteras. Transparens och insyn vad våra skattemedel används till är ytterligare skäl. Åtgärdsförslag Miljögruppen som arbetar med etappmål har signalerat att kommunen bör få till en gemensam avfallslösning. En som passar för personalutrymmen, men även en som är gångbar i de offentliga lokalerna. Avfall är en av stadens symbolfrågor och därför bör den interna hanteringen kunna utvecklas. Att alla bolag och förvaltningar ska införa ett miljöledningssystem kan här bli en hjälp för att lyckas med detta. Andra gemensamma frågor är exempelvis miljöutbildning, kemikaliehanteringssystem, revidering av Riktlinjer för resor och åtgärder för att öka andelen hållbara resor i tjänsten. Att lösa dessa gemensamma frågor kan också underlätta för de verksamheter som redan idag arbetar i ett miljöledningssystem att fortsatt klara sina revisioner och för verksamheter att ta steget att börja arbeta med miljöledning. Miljögruppen Ta fram beslutsunderlag om vilka kommunkoncerngemensamma frågor som behöver lyftas till förvaltningschefer och/eller Kommunstyrelsen. Exempel på kostnader och möjliga lösningar kan bifogas. 5

6 Ledning vid förvaltning/bolag Tillsätt arbetsgrupp för åtgärdsarbete och klargör mandat och resurser i samband med ordinarie verksamhetsplanering och budgetprocess. Påbörja miljöutredning. Integrera miljömålsuppföljningen med ordinarie verksamhetsuppföljning. Uppmana avdelningschefer/enhetschefer att aktivt delta i åtgärds- och uppföljningsarbetet. Etappmålsansvarig förvaltning Lyft de förvaltningsgemensamma frågorna till förvaltningschefsgrupp och/eller Kommunstyrelsen som Miljögruppen inte själva har mandat att fatta beslut om för att påskynda gemensamma lösningar. Upphandla miljöutbildare. Introducera nya verksamheter och verksamheter som inte sedan tidigare deltar på koordinatorsträffar och/eller miljödiplomeringsgruppens träffar. Utred vid revidering av miljömålen hur miljöledningsarbetet kan integreras ytterligare med miljömålsarbetet. Planera miljökoordinatorsträffar/miljödiplomeringsnätverkets träffar gemensamt för att undvika för mycket mötestid och att innehåll krockar. Kommunicera processkartläggning av miljöarbetet i kommunen och tidsplan för detta till nämnder och bolag. Miljösamordnaren/Miljökoordinatorn Lyft frågor som ledningsgrupp och nämnd/bolagsstyrelse behöver besluta om. Fortsatt kompetensutveckling kring miljösamordning/processledning. Integrera uppföljning och åtgärdsarbetet exempelvis genom kort möte med berörda där rapporteringsmallen blir dagordning: vilket arbete har bedrivits, resultat och hur går vi vidare. Övriga frågor Vad krävs för att Revisionskontoret ska kunna ingå i Miljöförvaltningens miljöledningssystem? Kan Industribyggnader AB ingå i Lokalförsörjningsförvaltningens miljöledningssystem på sikt? Kan Utbildningsförvaltningens administrativa delar påbörja arbetet med miljöledning tillsammans med Stadsdelsförvaltningarna när de påbörjar miljöledningsarbete på stadsdelskontoren? 6

7 Miljöutbildning för alla anställda (1b) Alla chefer har gått miljöutbildning via Dialogforum procent av förvaltningarnas personal har genomgått miljöutbildning som inkluderar Borås Stads miljöarbete. Komplett statistik för bolagen ges i samband med årsredovisningen. Nyanställda och personal inom Borås Stad som missat tidigare utbildningstillfällen erbjuds att boka upp sig på miljöutbildning på fredagar. Anmälan sker till Kompetenscentrum. Redovisade målsättningar: Merparten av personalen har utbildats: Borås Borås TME AB, Borås Djurpark AB, Borås Elnät AB, Borås Energi och Miljö AB, Borås Kommuns Parkerings AB, Borås Lokaltrafik AB, Fristadbostäder AB, Viskaforshem AB, Miljöförvaltningen, Tekniska förvaltningen, Fritids- och folkhälsoförvaltningen, Servicekontoret. Utbildas under hösten: Stadskansliet (anställda ska utbildas inom sex månader), Lokalförsörjningsförvaltningen (specialutbildning oktober), Utbildningsförvaltningen (Sven Eriksonsgymnasiets personal), Samhällsbyggnadsförvaltningen (Navet i september), Revisionskontoret, Kulturkontoret, Arbetslivsförvaltningen. Önskar miljöutbildas: Stadsdelarna Öster, Väster, Norr (önskar stöd av Miljöförvaltningen), Inkubatorn AB. Stadsdel Öster redovisar också att de enheter som är Grön Flagg certifierade har fått en utbildning på Navet (gäller förskolan) där miljöfrågor är en del av innehållet. Övriga: AB Bostäder i Borås (skjuter utbildningen på framtiden), AB Sandhultsbostäder/Toarpshus (endast VD har 15 år gammal utbildning), Sociala omsorgsnämnden (flyttas fram till 2015 då verksamheterna inte kan täcka vikariekostnaderna under 2014, miljöambassadörer ska dock utses och miljöutbildas 2014), Fristadbostäder AB (har miljöutbildat alla sina anställda, men enbart 8 procent har komplett utbildning om Borås Stads miljöarbete VD har dock informerat anställda om miljömålen). Sammanfattande bedömning Intresset har varit stort och miljökommunikatören har haft fullbokat vid utbildningstillfällena. För att målet ska nås krävs att externa miljöutbildare upphandlas eller att fler miljöutbildare tas fram internt i verksamheterna som kan utbilda sina kollegor då miljökommunikatören inte kommer att hinna utbilda all personal i kommunkoncernen innan målet ska vara nått. Förvaltningarna och bolagen har redan idag möjlighet att anlita extern utbildare, men då flera har samma behov kan en upphandling behöva göras. Inför en revidering av miljömålen bör Borås Stad undersöka en liknande ambition som Borås Energi och Miljö AB har. De internutbildar sin personal och har också satt upp ett mål till 2019 att alla anställda ska ha miljöutbildning som inte är äldre än tre år. Idag har 25 procent av deras personal utbildning nyare än tre år. De påbörjar kompetenskartläggning under året. Under året har förfrågan också kommit om möjlighet finns att miljöutbilda Kommunstyrelsens ledamöter på sikt. I början av 2015 bör möjlighet ges till en sådan utbildning. Andra kommuner planerar utbildningssatsningar i samband med att nya ledamöter tillträder. Miljöförvaltningen deltar i planeringen av en film på fem minuter som lyfter regionalt miljömålsarbete och goda exempel. Arbetet sker i nätverket Hållbar Utveckling Väst. 7

8 Åtgärdsförslag Etappmålsansvarig förvaltning Upphandla miljöutbildare Förvaltningar och bolag Överväg att planera in miljöutbildning i samband med verksamhetsplaneringsdagar eller flera arbetsplatsträffar för att minska kostnader för vikarier Mål 2. Barn och ungdomar får grund för miljöengagemang Skolor och förskolor arbetar systematiskt med praktisk och teoretisk hållbarhetsundervisning (2a) Miljöförvaltningen och Stadsdelsförvaltningarna Norr, Väster och Öster samarbetar kring utformningen av det årskursstyrda aktivitetsschemat. Under våren 2014 godkändes aktivitetsschemat av områdescheferna inom förskola och grundskola. Under vecka 30 har tusen exemplar av foldern med information om aktivitetsschemat distribuerats ut till rektorer inom förskolor, grundskolor och grundsärskolor. Marknadsföring av aktivitetsschemat sker också via webbnätverket för pedagoger i Borås Stad. Uppföljning av hur aktivitetsschemat används ska ske under våren Sammanfattande bedömning et av lanseringen bör följas och utvärderas. Åtgärdsförslag Förvaltningar Delta i aktivitetsschemat och återkoppla synpunkter/utvärdering av innehållet. Alla förskolor, skolor och gymnasier har ett miljöledningssystem (2b) Omkring 36 procent eller 49 av de 137 förskolorna, skolorna och gymnasierna är idag Grön Flagg certifierade och 43 verksamheter har påbörjat arbetet för att bli certifierade. Områdesledningar för förskola och skola i stadsdelar och Utbildningsförvaltningen beslutar vilka aktiviteter stadsdelar gör gemensamt och vilka aktiviteter som ordnas inom respektive 8

9 förvaltning. Exempel på aktiviteter som kan anordnas är utbildning av personal i Grön Flagg, inspirationsföreläsningar med Navet, nätverksträffar, studiebesök på enheter som har Grön Flagg, guide som beskriver hur förskolor och skolor kan arbeta med Grön Flagg samt utbildning för ungdomsråd och skolråd. Under 2014 kommer alla förskolepedagoger inom Borås Stad att delta i inspirationsföreläsningen om Grön Flagg med Navet. Utbildningsförvaltningen - Fyra av sju skolor är Grön Flagg-certifierade; Bergslenagymnasiet, Sven Eriksonsgymnasiet, Tullengymnasiet och Viskastrandsgymnasiet. Arbete pågår att certifiera kvarvarande tre skolor inom perioden fram till och med Stadsdelsförvaltningen Norr 18 av totalt 28 förskolor är Grön Flagg certifierade. För närvarande har en skola i stadsdelen (Engelbrektskolan) denna utmärkelse. Fyra förskolor och två skolor, Bergdalskolan och Erikslundskolan förbereder för Grön Flagg. Stadsdelsförvaltningen Väster 32 av totalt 35 förskolor har påbörjat arbetet med certifieringen. Tre grundskolor har Grön Flagg och två grundskolor förbereder Grön Flagg. Stadsdelsnämnden har 13 grundskolor. Antal enheter inom grundskolan är 16 då Daltorpsskolan, Särlaskolan samt Viskaforsskolan har två enheter. Stadsdelsförvaltningen Öster - 7 av totalt 14 skolor (50 procent) är Grön Flaggcertifierade. Motsvarande siffra för förskolan är 53 procent (16 förskolor). Målet för 2015 är att 60 procent av alla förskolor och grundskolor skall vara Grön flaggcertifierade. För 2018 är målet 100 procent. Sammanfattande bedömning Stadsdel Öster har målsättningen att alla enheter är certifierade först 2018 vilket ger en signal om att målet kan bli svårt att nå i tid om inte ytterligare resurser eller åtgärder vidtas. Påbörjat arbete bör fortsätta enligt plan och Stadsdel Öster bör beskriva ytterligare vilka åtgärder som kan vidtas för att målet kan nås i tid. Samma resonemang som vid etappmål 1a) om miljöledning för verksamheterna gäller. Åtgärdsförslag Etappmålsansvarig förvaltning Undersök vilka insatser som krävs för att stadsdelarna ska klara målet till Mål 3. Borås är en matsmart kommun Minst 25 procent av alla livsmedel är ekologiska (3a) 15 procent av förvaltningarnas inköp av livsmedel är ekologiska enligt redovisningar i Agresso till och med sista augusti Motsvarande siffra från statistik från grossister ur datasystemet Compare är 20 procent. De bolag och nämnder som haft inköp över kronor ombads 9

10 redovisa planerade åtgärder i miljömålsuppföljningen. Kost och lokalvårdens andel ligger mellan procent i stadsdelarna medan övriga delarna av verksamheterna har lägre andel. Kostverksamheten kommer att fortsätta utveckla arbetssätt för att öka andelen vegetabilier, minska andelen kött, öka antalet ekologiska produkter, välja rätt kött och på så sätt frigöra medel för ekologiska inköp. Något som andra kommuner vittnar om är möjligt. Stadsdel Öster, som har 18 procent ekologiska livsmedel, redovisar att ett underskott på livsmedelsbudgeten och prioritering av budget i balans har lett till att målvärdet inte uppnåtts även om en ökning skett. Livsmedelskostnaden har ökat mer än budgetuppräkningen, vilket inneburit en besparing på livsmedel. Dessutom menar de att ekologiska inköp innebär en merkostnad. Servicekontoret redovisar att 14 procent av det som säljs i Grillen, Fullmäktigecafeterian och Nornans och Pantängens serveringar är ekologiskt. De arbetar för att få in fler ekologiska produkter i sortimentet, men påpekar att leverantören inte alltid levererar de ekologiska varor de beställt. Återbruks restaurang, som är en del av Arbetslivsförvaltningens verksamhet, har påbörjat samarbete med kostekonomen från Stadsdel Väster för att ta fram arbetssätt för en meny anpassad utifrån ekologiska alternativ. 9 procent av Borås Djurpark AB:s inköp är ekologiska. Sociala Omsorgsförvaltningen som har boendeenheter vill inte öka kostnaderna för matinköp eller inskränka på de boendes rätt att bestämma över sina egna inköp. Förvaltningen fokuserar på bra inköpsrutiner och minskning av matsvinn och information till personal och boende för att om möjligt öka det ekonomiska utrymmet för ekologiska inköp. Andelen ekologiskt är där idag omkring 10 procent. Sammanfattande bedömning De nya livsmedelsavtalen som planeras träda i kraft i mars 2015 har för ett antal livsmedelsprodukter enbart ett ekologiskt alternativ möjligt för avrop. Stadsdel Väster ska tillsammans med Arbetslivsförvaltningen, Sociala omsorgsförvaltningen och Utbildningsförvaltningen också ta fram ett styrdokument för kost. En övergripande styrgrupp med ansvariga förvaltningschefer har tillsatts, liksom en arbetsgrupp innehållande bland annat chefer och verksamhetsutvecklare inom kost samt kostpedagog. Att också fortsatt organisera det strategiska arbetet för att minska matens miljöpåverkan är positivt. Restaurangverksamheterna i Borås Stad som drivs av Servicekontoret och Borås Djurpark AB bör ta möjligheten att öka andelen ekologiskt genom de metoder som stadsdelarna framgångsrikt arbetar med. Idag kan exempelvis ett utskrivet vegetariskt alternativ saknas på menyn även om det går att förbeställa om man känner till detta. Det finns önskemål om att Borås Stad verkar för att restauranger och caféer i Borås ska öka utbudet av ekologiska livsmedel och Fairtradevaror. Då måste vi själva visa upp att detta är möjligt. Har personalrestaurangerna samt djurparkens restaurang/konferensverksamhet ett större ekonomiskt utrymme per portion jämfört med skolmatens budget på 10 kronor per portion? Mer ekonomiskt utrymme leder inte automatiskt till mer ekologiska inköp. Andra faktorer spelar in. I Borås Stads tidning Så klart Borås listas förskolor som hade en hög andel ekologiska livsmedel under tertial 1; Lorensbergsgården (Väster) 39 procent, Ängsgården (Öster) 38,5 procent och Elfsborgsgården (Väster) 32 procent. Detta visar att målet är möjligt att nå. Verksamheter med kronor i livsmedelsinköp behöver också ta frågan på allvar och öka sin andel ekologiskt. Borås Stad verkar för att hushållen ska öka sin andel ekologiska inköp. Jämför man med ett hushålls matkostnader på ett år är summan betydligt större och som offentlig verksamhet bör vi minska vår miljöpåverkan från upphandling och inköp. Borås Energi 10

11 och Miljö AB är ett gott exempel där 22 procent av livsmedelsinköpen på drygt kr är ekologiska. Allt kaffe, te och frukt som köps in skall vara ekologiskt. Andra bolag svarar att de anser att deras inköp är obetydliga. Flera av kommunens verksamheter serverar och säljer vatten på flaska, mineralvatten. Borås Djurpark AB har fyra ställen i parken där man kan fylla på medhavd vattenflaska med kranvatten. Komposterbara muggar erbjuds dem som inte har någon flaska. Detta initiativ skulle kunna marknadsföras ytterligare. Personalrestauranger och förvaltningar erbjuder också olika varianter på flaskvatten. Istället bör vi i första hand använda och marknadsföra det närproducerade kranvattnet från Borås och på så sätt frigöra mer utrymme för ekologiska inköp. Åtgärdsförslag Borås Stad Se över om det är möjligt att anpassa/höja livsmedelsbudgeten då matpriserna stigit? Alla restauranger och caféer För att utöka utrymmet i budget för ekologiska inköp och öka andelen ekologiskt: Öka andel vegetabilier och baljväxter samt svamp som är proteinrika i kosten. Istället för en fisk- och en kötträtt byta ut mot fisk/kötträtt respektive vegetarisk rätt på menyn. Personalen ska kunna uppge för kunderna om maten innehåller ekologiska livsmedel och/eller MSC-märkt fisk osv. Följ upp när leverantörer skickar andra varor fast ekologiska är beställda. Låna meny av den skola/förskola som har högst andel ekologiskt eller bjud in gästkockar från dessa verksamheter för att väcka intresset och erfarenhetsutbytet.. Ersätt flaskvatten och läsk med kranvatten smaksatt med frukt och grönsaker. Minska matsvinnet (se exempel på hur under etappmål 3c). Efterfråga ekologiskt alternativ och/eller vegetariskt alternativ i samband med konferenser, middagar och fikabeställningar. Noggrann kontering. Utbildning av kockar med produktionsansvar inom ekologiska och etiskt märkta livsmedel och klimatanpassade menyer planeras under hösten. Ekologiskt utbud hos upphandlade leverantörer och att det som beställts också levereras. Utbyte mellan bolagen om hur kontering kan göras/statistik samlas in på ett bra sätt. Borås Stads skolrestauranger arbetar med klimatanpassade menyer (3b) Klimatsmart meny Ett projekt har genomförts där en ny gemensam och mer klimatsmart matsedel för grundskolan har tagits fram. Matsedeln har en kött/fisk rätt och en vegetarisk rätt varje dag. Ett rullande nioveckors schema har tagits fram. Antal genomförda menyförändringar är nio stycken. Antalet risserveringar har minskat från 10 till 5 räknat på 9 veckor. Ris ska inte serveras som dagligt alternativ. Istället ska bulgur, couscous, baljväxter, potatisvarianter och pasta väljas som alternativ. Arbete pågår med att fasa in förskolans matsedel i skolans 9-veckors schema. Inom 11

12 gymnasieskolan pågår arbete med att justera menyerna till ökad klimatanpassning genom att servera mer ekologiskt samt vegetariskt. Det arbetet kommer att underlättas om den framtida livsmedelsupphandlingen innehåller produkter med höga miljökrav. Under andra tertialet planerades Kretsloppsveckans kampanj för ekologisk mat där alla kök inom kostverksamheten inom Borås Stad fokuserat på miljöanpassade livsmedel på sina matsedlar. Verksamheten fanns också på plats en dag på Stora torget i Borås och serverade skolmat till allmänheten och delade ut informationsmaterial. Stadsdelarna, Utbildningsförvaltningen och Miljöförvaltningen har anmält intresse av att delta i SIK (Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB)-projektet gällande att inkludera klimatberäkningar i befintliga måltidsplaneringsverktyg. Det skulle förenkla arbetet med klimatanpassning av måltider. Projekten genomförs om medel beviljas från Västra Götalandsregionen. Förvaltningarna medfinansierar projektet om det blir av. Tekniska förvaltningen utreder möjligheten att starta upp en distributionscentral. I Tekniska förvaltningens utredning deltar representanter från kostverksamheten. Åtgärdsförslag Alla restauranger och caféer Använd kottguiden.se Inför vegetariskt alternativ på menyn Matsvinnet minskar i de offentliga köken (3c) Tre kampanjer för minskat matsvinn har genomförts. Borås Stad har deltagit i tre olika projekt Är du matsmart, Minska överproduktionen och Minska matsvinn. Erfarenheterna sprids inom organisationen till olika målgrupper, bland annat genom informationsmaterial och den stadsdelsövergripande Matildagruppen. 49 enheter har strukturerat mätt matsvinn och tre utbildningstillfällen har skett för minskat matsvinn. Från och med 2014 redovisas antalet enheter som strukturerat mätt matsvinn, inte antalet vägningar som föregående år. Bedömningen är att antalet vägningar blir på en detaljnivå som inte är intressant att följa. Inom Är du matsmart har grundskolorna tävlat om att minska tallrikssvinnet. Projektet avslutades våren 2014 och har utvärderats. 37 grundskolor vägde matsvinn under fyra veckor (20 dagar). Ett ökat medvetande om problematiken kring matsvinn har skapats, diskussioner har kommit igång i klassrum, kök, i media och bland politiker och tjänstemän. Inom SIK(Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB)-projektet Minska överproduktionen mäts produktions-, servering- och tallrikssvinn. Engelbrektskolan väger kontinuerligt alla skoldagar serverings- och tallrikssvinn. Bergdalskolan börjar med sina mätningar hösten Projektet avslutas efter Stadsdel Öster väger matsvinn i 10 förskolor inom ramen för VGregionens projekt Minska matsvinn, mellan vägningarna sker förbättringar. Projektet har pågått två perioder med vägningar varje dag under två veckor. 10 förskolor har deltagit under 20 dagar. Matsvinnsprojekt planeras på Hestra Midgårdskolan och Särlaskolan. 12

13 35 deltagare från Borås Stad hörde 10 mars skolkock Carina Andersson från Fågelviksgymnasiet i Tibro, vinnare av Arla Guldko 2013, berätta om möjligheterna med mer grönt i skolrestaurangen. Inom ramen för projektet Minskat matsvinn i Västra Götalandsregionen hölls den 17 juni en information och guidning om Hållbara val på Navet i Borås. Fem deltagare var med från Borås Stad. Den 2 september 2014 hölls utbildning om Hållbar klimat(skol)mat av Skolmatsakademin. Borås Stad representerades av 15 deltagare. Sammanfattande bedömning Att minska matsvinnet långsiktigt kräver kontinuerligt arbete eftersom nya elever och ny personal tillkommer kontinuerligt. För att åstadkomma beteendeförändringar krävs dessutom återkommande påminnelser och satsningar. Åtgärdsförslag - Sprida erfarenheterna från genomförda projekt till fler målgrupper, exempelvis personalmatsrestaurangerna. Mål 4. Miljökrav och etiska krav ställs vid upphandling Miljökrav och etiska krav ställs vid upphandling av varor och tjänster (4a) Under året har arbete pågått för att kunna ställa hårdare miljö- och kemikaliekrav än Miljöstyrningsrådets baskrav där det är möjligt. Upphandlingsavdelningen har tagit fram ett förslag till Upphandlingsregler som under hösten skickas ut på remiss. Arbetet med uppföljningskontroller av sociala och etiska krav av upphandlade leverantörer fortsätter. Genom SKL Kommentus inköpscentral deltar vi i revision av olika leverantörer. Detta kommer att införlivas i kommande upphandlingar vilket medför att vi kan ställa krav enligt Barnkonventionen och ILO (International Labour Organization) med möjlighet till kontroll. 1,7 procent av förvaltningarnas livsmedelsinköp har utgjorts av etiskt märkta varor enligt halvårsstatistik från grossist. Enligt bolagens redovisningar ställs miljökrav vid inköp av varor som exempelvis kaffe, te och kontorsmaterial som papper och skrivare. Vissa bolag använder sig av Borås Stads upphandlingsavdelning och de krav de ställer (Borås Kommuns Parkerings AB) eller samverkar med Borås Stad för att ta fram krav (Borås Energi och Miljö AB). Bostadsbolagen ställer olika former av miljökrav i samband med byggnation. Här har ingen ny information redovisats jämfört med tertialredovisning 1. Inga stickprovskontroller har heller redovisats under tertial 2. Borås Lokaltrafik AB anger att det vid upphandling av bussar finns få leverantörer. Miljökraven utvecklas på de produkter där det finns en tydlig miljöpåverkan och det finns alternativa leverantörer. Borås Elnät AB diskuterar internt hur de ska arbeta med att ställa generella miljöoch etiska krav vid upphandling. 13

14 Sammanfattande bedömning Målet följs upp mer ingående i samband med årsredovisningen. Ett förslag om en miljösamordnare som skulle kunna arbeta med miljökraven i upphandling samt genomföra stickprovskontroller i lokala upphandlingar har lyfts i budgetprocessen. Åtgärdsförslag Etappmålsansvarig förvaltning Se över uppföljningen av etiska inköp och vad som konteras under posten. Beakta livscykelkostnad vid inköp (4b) Etappmålet följs upp i samband med årsredovisningen. Utredning pågår för att avgöra i vilka upphandlingar som det är lämpligt att beakta livscykelkostnad vid inköp. De hälso- och miljöfarliga ämnena i upphandlade varor minskar (4c) Under året har arbetet med att ta fram kemikaliekrav påbörjats. Möjlighet att upphandla ett kemikaliehanteringssystem, liknande det Borås Djurpark AB har, utreds under året och möjlighet att ta fram en kemikalieplan har efterfrågats av Miljöförvaltningen. Borås Stad har ställt specifika kemikaliekrav vid en upphandling. Antalet upphandlingar där kemikaliekrav ställts med hjälp av Miljöstyrningsrådets baskrav är fler. Borås Energi och Miljö AB uppger att deras projektavdelning (ej hela verksamheten) ställt kemikaliekrav vid fyra upphandlingar under andra tertialet. Projektavdelningen bedömer byggvaror avseende farliga ämnen från och med Bolaget har också en kemikaliekontrollgrupp. Vid entreprenader uppger Fristadbostäder AB att inga ämnen som finns i Begränsningsdatabasen eller Prioriteringslistan på Kemikalieinspektionens hemsida får användas. Alla produkter/material skall också vara klassade som godkända i Sunda Hus bedömningsdatabas. Eventuella avsteg måste godkännas av bolaget. Lokalförsörjningsförvaltningen ställer liknande krav. AB Bostäder i Borås uppger exempelvis krav på PVC-fria produkter. Miljöledningssystem kan vara en ingång att arbeta mer med utbytesprincipen. Borås Lokaltrafik AB uppger exempelvis att de sedan den första miljöcertifieringen 1997 arbetat med att ersätta hälso- och miljöfarliga ämnen i sina inköp. 14

15 Sammanfattande bedömning Borås Stad liksom Fristadbostäder AB ställer krav i samband med byggnation om att entreprenörer ska använda produkter som motsvarar godkända produkter i Sunda Hus miljöbedömningsdatabas. I dagsläget behövs styrmedel för att få ett kvalitetssäkrat miljöarbete i byggprocessen i form av krav på dokumentsystem som underlättar även i förvaltningsskedet. Detta för att kunna spåra miljöfarliga produkter som använts i byggprocessen samt att vid renoveringar kunna återanvända byggmaterial på ett bättre sätt. Om Borås Stad upphandlar projektlicenser för byggprojekt kan entreprenörerna få tillgång till utbildning och Borås Stad äger informationen i ett längre perspektiv. I dagens system kan det vara ett hinder för mindre entreprenörer att lägga anbud och gynna större företag som redan har tillgång till dessa system. Förbättringsförslag Borås Stad Redovisa handlingsplan för upphandling av kemikaliehanteringssystem och om Borås Stad ska ta fram en kemikalieplan. Lokalförsörjningsförvaltningen och bostadsbolagen - Utreda möjligheterna och eventuella kostnader för att upphandla projektlicenser till Sunda Hus eller motsvarande system. 15

16 Hållbar samhällsplanering Beskrivning Borås Stad planerar för ett hållbart samhälle och arbetar för att invånarna ska ha en hälsosam livsmiljö både i stad och på landsbygd. Nybyggnad sker i första hand genom förtätning i tätorter och nära kollektivtrafik. Grönområden och tysta miljöer värderas, liksom energieffektiva lösningar och medvetna materialval. Mål 5. Borås planerar för ett hållbart samhälle Krav på hållbart byggande (5a) Stadsdelen Norrby (hela området, både befintligt och det ännu obebyggda) ska hållbarhetscertifieras enligt BREEAM Communities. BRE Environmental Assessment Method (BREEAM) är ett miljöcertifieringssystem från Storbritannien. (Läs mer: Certifieringsarbetet sker tillsammans med övrigt stadsutvecklingsarbete och Innovationplattform Norrby. Borås Stad har inte antagit några krav för hållbart byggande som krävs för att etappmålet ska nås. Minst 20 procent av de kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna skyddas (5b) Pågående med avvikelse Sju procent av de kulturhistoriskt värdefulla fastigheterna är skyddade. Enligt etappmål 5b skall byggnader skyddas. Indikatorn har ändrats av Samhällsbyggnadsförvaltningen till att följa skyddade fastigheter istället då dessa prioriterats framför byggnader. Inga bevarandeplaner antas under 2014 då dessa inte prioriterats i verksamhetsplanen för Samhällsbyggnadsförvaltningen. Stärka Borås Stads identitet genom kunskap om äldre bebyggelse (5c) 31 stadsvandringar, föreläsningar, informationstillfällen och liknande har genomförts. 16

17 Bättre mötesplatser (5d) 14 mötesplatser har förbättrats. Gatuavdelningen vid Tekniska förvaltningen har två nya mötesplatser: Viskanpromenaden - kvarteret Elektra och ombyggnad av Västerbrogatan. Parkavdelningen har 12 nya/renoverade mötesplatser: Sjömarksbadet, Ramnaparken, Gökgatan, Attoparken, Megaparken, Villabergsparken, Elias Väg, Ekvägen, Sjöliden, Budkavleparken, Tåmarksgatan, Trandareds vall. En levande landsbygd - samarbetsprojekt för bruk och skötsel av odlingslandskapet (5e) Bidrag för sociala investeringar, som Borås Stad utlyste, söktes under våren 2014 för projekt Lantis. Projektidén handlade om att utveckla 4H-gården med integreringsprojekt samt att skolelever skulle miljöutbildas. Då projektet skulle behöva utredas ytterligare vilket inte kan genomföras med nuvarande resurser så väljer Miljö- och konsumentnämnden att i nuläget inte gå vidare med projektidén. Under sommarmånaderna har inga bymöten ägt rum då målgruppen för mötena då är upptagna med sina jordbruk. Inom Leader Sjuhärad projektet "Slåttergubbens marker" - som påbörjades hösten 2012 och är förlängt till 31 oktober 2014 har under sommaren ekologen deltagit i en studieresa till Rumäniens kulturlandskap för att studera äldre brukningsformer. Flera projekt pågår också med Lokala naturvårdsprojekt (LONA): "Inventering av ängssvampar" - Projektet pågår under "Inventering av vildbin och småfjärilar i ängsmark" - Projektet pågår under "Skyddsvärda träd - informationssatsning" Projektet pågår under "Urbanbees - vildbiutställning" - Projektet pågår under Mål 6. Bättre förutsättningar för en hälsosam livsmiljö Minst 20 procent av skolor och förskolor har en kvalitetssäkrad innemiljö (6a) 16,5 procent av skolorna och förskolorna är P-märkta. Under hösten 2014 sker P-märkning av en ombyggd skola. 17

18 Minskat buller på förskolor (6b) Lokalförsörjningsförvaltningen anlitar akustikkonsulter i byggprojekt och att förvaltare har möjlighet att få utbildning i akustikkunskap. Stadsdelsförvaltningen Norr Under 2013 genomfördes bullermätningar på utvalda förskolor inom förvaltningen där bullernivåerna upplevdes som höga. Inga mätningar har överskridit medelnivån på 75 dba under 8 timmar, vilket innebär att förvaltningen uppfyller Borås Stads målnivå. Idag arbetar verksamheten handfast för att minska bullernivån med många olika åtgärder, dock är arbetet inte systematiserat och bedrivs utan dokumentation (handlingsplan). Åtgärder: vid inköp av nya produkter såsom möbler, mattor, gardiner, leksaker väljs material som har ljuddämpade egenskaper. Förskolor som upplever höga ljudnivåer använder ljudmätare som visar när ljudnivån är hög. Verksamheten bedömer att bullerdämpande åtgärder med störst effekt är minskade barngrupper och lokaler som är anpassade till verksamheten. Idag drivs förskolor i vissa fall i lägenhetslokaler som inte klarar lika stora barngrupper ur bullerhänsyn. Arbetet med att bygga fler förskolor pågår var knappt 17 procent av skolorna och förskolorna i Borås Stad P-märkta. P-märkning är en certifiering som drivs av Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, SP. Märkningen har krav inom termisk komfort, luftkvalitet, fukt, buller, radon, elektriska och magnetiska fält samt temperatur på tappvarmvatten är målet att 20 procent av förskolor och skolor är P-märkta. Under hösten görs en nulägesanalys för att ta reda på hur stadsdelsförvaltningarna Öster och Väster arbetar med minskat buller på förskolor. Stadsdelsförvaltningen Norr kommer att utifrån denna resultatanalys bestämma hur berörda förvaltningar kan arbeta vidare med etappmålet. Stadsdelsförvaltningen Väster Inom Stadsdelförvaltningen Väster har mätningar och åtgärder gjorts på de förskolor där synpunkter på bullernivån framkommit vid skyddsrond eller arbetsplatsträffar. Berörda förskolor har därefter arbetat bland annat utifrån Arbetsmiljöverkets material "Bullret bort". Det har gett bra stöd i arbetet även med pedagogiska åtgärder. De åtgärderna kan handla om gruppindelningar, att alla barn inte går ut samtidigt, rogivande musik och nedtonad belysning, undvikande av spring osv. Inom stadsdel väster väljs produkter i material som har ljuddämpande egenskaper vid inköp av möbler, mattor, gardiner leksaker. Stadsdelsförvaltningen Öster För att minska bullret har förskolorna köpt in ljuddämpande bord och ljuddämpande skärmar. Ytterligare planerade åtgärder för att minska bullret är beslutade. En tillsatt arbetsgrupp kommer att arbeta med att definiera hur en bra måltidssituation skall vara. En annan grupp kommer att arbeta vidare med ytterligare inventering av ljuddämpande material och en tredje grupp är tillsatt för att arbeta med frågan mer långsiktigt. Om möjlighet finns kommer Previa eventuellt att anlitas för att utföra hörselkontroller. 18

19 Tysta områden inventeras (6c) Nu utreds vilken detaljeringsgrad som kommer att krävas i inventeringen. Göteborgsregionen har upphandlat konsult som ska utreda tysta områden för kommunerna runt Göteborg. Vi hoppas kunna ta del av erfarenheter från detta arbete inför vår kommande inventering. 19

20 Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Beskrivning Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet, hållbara transportlösningar och inspiration till miljömedvetna resvanor når vi det hållbara samhället. Mål 7. Borås Stad arbetar för att bli en fossilbränslefri organisation Minst 80 procent av Borås Stads tjänsteresor är fossilbränslefria eller sker med miljöfordon (7a) Förvaltningarna och bolagen har ombetts att analysera de resor som gjordes Resor med privat bil i tjänsten Flera förvaltningar uppger att deras anställda reser med privat bil i tjänsten. Anställda med bilavtal på Servicekontoret reste mer med privat bil i tjänsten, merparten miljöfordon, 2013 på grund av en ökad orderingång, ett stort projekt i Viared. AB Bostäder i Borås uppger att 75 procent av resorna med privat bil i tjänsten avser resor till och från hemmet vid snöjour, resterande 25 procent tänker man minska. Borås Borås TME AB kör veckovisa rutter för påfyllning av broschyrmaterial med privat bil eller hyrbil (när det varit möjligt miljöfordon). De önskar istället använda bilpool men har som kommunalt bolag inte haft möjlighet på grund av juridiska skäl att ingå i den bilpool som nyttjas av förvaltningarna. Miljöförvaltningen har halverat användningen av privatbil i tjänst genom att vara restriktiv. Sociala omsorgsförvaltningens resor med privat bil i tjänsten sker av medarbetare i Funktionshinderverksamhetens boendestöd och till enhetschefer som inte vill låta bilpoolsbilar bli stående på en enhet många timmar. Boendestödet har från 2014 fått sex nya leasingbilar och privata bilar kommer endast att användas i undantagsfall. Personliga assistenter och ledsagare står för en liten del av resorna när de byter uppdrag under arbetstid eller vid avlösning vid personalbyte på annan ort i samband med brukarnas semesterresor och rekreationsvistelser. Lokalförsörjningsförvaltningen uppger att även deras personal behöver tillgång till fordon flera gånger under dagtid vilket är skälet till att resorna inte minskat. Personalen ska samordna resorna och köra ecodriving (bränslesnålt). Samhällsbyggnadsförvaltningens bygglovsinspektörer använder privat bil i tjänsten vid akuta ärenden eller då det är mycket utrustning som behövs och som inte går att ta med sig från bilen varje gång. Uppskattningsvis körs ca 400 mil om året med privat bil. Målet för 2015 är att antalet mil ska minska till ca 100 mil per år. 20

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

Miljörapport Tertial 2 2015. Servicenämnden

Miljörapport Tertial 2 2015. Servicenämnden Miljörapport Tertial 2 Servicenämnden Inledning I denna Miljörapport redovisas Servicenämndens åtgärdsarbete med Borås Stads miljömål 2013-2016 som beslutades 2012 av Kommunfullmäktige. Borås Stad har

Läs mer

SP1 BESLUTSFÖRSLAG. Kommunstyrelsen föreslås besluta:

SP1 BESLUTSFÖRSLAG. Kommunstyrelsen föreslås besluta: SP1 BESLUTSFÖRSLAG Yttrande över lokaliserings- och lämplighetsprövningar utanför detaljplanelagt område (bygglovsärenden utom plan) för fastigheten Ljushults-Kärra 1:7 Kommunstyrelsen föreslås besluta:

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för resor Riktlinjer för resor 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

Byråns interna miljöarbete

Byråns interna miljöarbete Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom

Läs mer

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap Miljöhandlingsplan 2014 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av prefekten 2014 02 17 2 Miljöhandlingsplan 2014 Bakgrund Rektor vid har den 5 mars 2009 beslutat att ska miljöcertifieras

Läs mer

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 2012-10-15 1 (4) Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 Landstingets miljövision Landstinget ska medverka till en hållbar utveckling som innebär att östgöten, i nuvarande och kommande generationer,

Läs mer

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13 Grön IT policy Karlstads kommun 2013-09-13 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund... 3 1.1 Strategisk plan... 3 1.2 Miljö- och Klimatstrategin... 3 2 Grön IT... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Tillämpning... 4 3 Förutsättningar

Läs mer

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning

Läs mer

Region Skånes Miljöbevis - checklista

Region Skånes Miljöbevis - checklista Region Skånes Miljöbevis - checklista Denna checklista består av kriterier som ni som mottagare av bidragsfinansiering från Region Skåne ska fylla i om ni får minst sex prisbasbelopp eller mer per tolvmånadersperiod.

Läs mer

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB 2008-01-01, reviderad 2011-08-01 Miljöledningssystem FC. AB Organisation och ansvar Ledningsgrupp Verkställande direktör Dan-Henrik Eriksson Ekonomi/ administration

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej 1(6) Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1 Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1 Miljöledning i staten 2014 och kommande utmaningar Kristina von Oelreich 2015-09-28

Läs mer

Rutiner för möten och resor

Rutiner för möten och resor Förslag till rutiner 2015-04-01 Dnr KS.2015.134 Sektor kommunstyrelsen Handläggare: Björn Järbur Kommunchef Tel: 0303-330264 E-post: bjorn.jarbur@ale.se Rutiner för möten och resor Syfte Dessa rutiner

Läs mer

Axfood presenterar hållbarhetsprogram med tuffa klimatmål

Axfood presenterar hållbarhetsprogram med tuffa klimatmål PRESSMEDDELANDE 2010-04-20 Axfood presenterar hållbarhetsprogram med tuffa klimatmål Axfood presenterar sitt hållbarhetsprogram, med några av de tuffaste klimatmål som finns i branschen, på en presskonferens

Läs mer

PLANETEN SKA MED Augusti 2011. Planeten ska med. Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara

PLANETEN SKA MED Augusti 2011. Planeten ska med. Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara Planeten ska med Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara 2 På vår resa ska planeten med n Vår resa mot framtiden bygger just nu på sju åtaganden som vi ska

Läs mer

Riktlinjer för Karlstads kommuns klimatkompensation

Riktlinjer för Karlstads kommuns klimatkompensation MILJÖFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-03-19 Henric Barkman, 054-540 4706 henric.barkman@karlstad.se Riktlinjer för Karlstads kommuns klimatkompensation Bakgrund och underlag Kommunfullmäktige beslutade år 2008

Läs mer

Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 1 (6) Axfoods hållbarhetsprogram 2010

Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 1 (6) Axfoods hållbarhetsprogram 2010 Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 1 (6) Axfoods hållbarhetsprogram 2010 Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 2 (6) Innehållsförteckning 0. Hållbarhetspolicy...3 1. Varor...3 2. Avfall och kretslopp...4 3. Transporter...4

Läs mer

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och

Läs mer

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning version 22 jan 2004 2 Innehållsförteckning Sida Bakgrund 3 Strategi Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning Miljöledningssystem för kommunens

Läs mer

Resepolicy för Malmö stad. Malmö stads policy för resor och möten gäller alla medarbetare i kommunen. Den avser alla resor i tjänsten.

Resepolicy för Malmö stad. Malmö stads policy för resor och möten gäller alla medarbetare i kommunen. Den avser alla resor i tjänsten. Lll löm, kmkåkpsenast sparat av bodnoräöbodnor Sidan 1-08-08öl, Resepolicy för Malmö stad med riktlinjer Resepolicy godkänd av kf 14/12 1995, 213, bih 152. Ändr av kf 20/12 2010, 274, bih 169. Riktlinjer

Läs mer

Riktlinjer för resor

Riktlinjer för resor RIKTLINJER Diarienummer KS13-205-021 1(7) Riktlinjer för resor Dokumentnamn Riktlinjer för resor Fastställd/upprättad av Kommunstyrelsen Dokumenttyp Riktlinje 2015-01-07 Diarienummer KS13-205-021 Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN BAKGRUND Den goda måltiden är riktlinjer för en god kvalitet på den mat och de måltider som erbjuds inom de verksamheter Dals-Eds kommun ansvarar för. Den goda måltiden

Läs mer

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015 Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar Inledning I den här rapporten redovisas inrapporterade indikatorer från

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Värt att veta miljöarbete inom SLU i Alnarp 2014

Värt att veta miljöarbete inom SLU i Alnarp 2014 Värt att veta miljöarbete inom SLU i Alnarp 2014 Rektor har beslutat att hela universitet ska miljöcertifieras innan utgången av 2016. ISO 14001 Internationell standard för miljöledningssystem Grundkravet:

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte miljöcertifierad.

Läs mer

Uppföljning av lokal handlingsplan för hållbar utveckling 2013 Gemensamma Förvaltningen

Uppföljning av lokal handlingsplan för hållbar utveckling 2013 Gemensamma Förvaltningen 1 (8) 2014-02-25 Dnr xxx-xx Gemensamma förvaltningen Christina Lindqvist, fastighetsekonom Uppföljning av för hållbar utveckling 2013 Gemensamma Förvaltningen Denna handlingsplan är baserad på den övergripande

Läs mer

Goda exempel på miljöledning

Goda exempel på miljöledning Goda exempel på miljöledning Nedan har vi tagit fram några goda exempel på miljöpolicy, miljömål och miljöuppfyllelse från redovisningen Miljöledning i staten. Exemplen är hämtade från Försvarets materielverk,

Läs mer

1. Redovisning av resultatet från miljöutredningen, miljöpolicy och övergripande miljömål

1. Redovisning av resultatet från miljöutredningen, miljöpolicy och övergripande miljömål 1(7) Rektor 2004-03-14 Leif Svensson Dnr Redovisning av miljöledningssystemarbetet under år 2003 vid Högskolan i Gävle Arbetet med att integrera miljöledningssystem allt bättre i den ordinarie verksamheten

Läs mer

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 14 RESEPOLICY FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2003-03-31

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 14 RESEPOLICY FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2003-03-31 ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 14 RESEPOLICY FÖR ESLÖVS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2003-03-31 Denna policy gäller för medarbetare, inhyrd medarbetare, och förtroendevalda inom Eslöv kommun

Läs mer

Mandat Mål och ledningssystem Roller resurser Uppföljning Visa och berätta Fira!

Mandat Mål och ledningssystem Roller resurser Uppföljning Visa och berätta Fira! 1 Mandat Mål och ledningssystem Roller resurser Uppföljning Visa och berätta Fira! 2 Kommunstyrelsen beslut att 1. Staden antar som långsiktigt mål att konventionella fordon i stadens fordonspark, så långt

Läs mer

Resultat av webbenkät juni 2014. Miljöledning och miljödiplomering som verktyg för hållbar utveckling Besvarades av 148 personer

Resultat av webbenkät juni 2014. Miljöledning och miljödiplomering som verktyg för hållbar utveckling Besvarades av 148 personer Resultat av webbenkät juni 2014 Miljöledning och miljödiplomering som verktyg för hållbar utveckling Besvarades av 148 personer Hur många anställda har ni i er verksamhet? 1-50 anställda -70% 51-100 anställda

Läs mer

Miljöledningsrapport 2014 Specialpedagogiska skolmyndigheten

Miljöledningsrapport 2014 Specialpedagogiska skolmyndigheten Miljöledningsrapport 2014 Specialpedagogiska skolmyndigheten Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter och förordning (SFS 2014:480) om myndigheters inköp av energieffektiva varor,

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider Kostpolicy för Falköpings kommun Mat och måltider Falköpings kommun och maten Här i Falköpings kommun är maten ett medel för att nå god och jämlik hälsa för kommunens invånare. Detta är i enlighet med

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Bilpool för tjänstebilar

Bilpool för tjänstebilar 1(5) Kommunstyrelsen 2014-05-26 Bilpool för tjänstebilar Ärendet Kommunens tjänstebilar (bilar som används i tjänsten) hanteras av respektive förvaltning. Endast ett fordon klarar de miljökrav som är beslutade

Läs mer

Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012

Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012 Mah/förvaltning Sid 1(6) Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012 Inledning Vid Malmö högskola bedrivs forskning, utbildning och samverkan inom miljöområdet. Genom denna s k indirekta

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

1. Vad kan kommunen göra med

1. Vad kan kommunen göra med 1. Vad kan kommunen göra med Tydliga riktlinjer vid upphandling: Minska köttinköp Öka vegetariska livsmedel i skolor, äldrevård m.m. Välj vegetariskt vid konferenser Öka andelen ekologiskt Alternativ till

Läs mer

Resepolicy för Kumla kommun

Resepolicy för Kumla kommun Resepolicy för Kumla kommun Antagen av kommunstyrelsen den 4/5 2011, 82 2011-xx-xx 1. Inledning Kumla kommuns resepolicy gäller för samtliga anställda och politiker i Kumla kommun och i de kommunala bolagen.

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska Miljöpolicy För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska hushålla med resurser och i största möjliga mån använda förnybara naturresurser i vår produktion och administration

Läs mer

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle 2014 Hälsofrämjande miljöarbete TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle Det finns en stark koppling mellan hälsa och miljö. I TioHundra AB jobbar vi med båda. Redan 2007 miljöcertifierades hela TioHundra

Läs mer

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Ur vår miljöpolicy: "Miljöfrågorna är en självklar och viktig del av evenemanget och för våra samarbetspartners". Vårt miljöarbete tar sin utgångspunkt i

Läs mer

Resepolicy för Gävle kommunkoncern

Resepolicy för Gävle kommunkoncern Dnr 12KS470 Resepolicy för Gävle kommunkoncern Beslutat i Kommunfullmäktige 30 september 2013 Resepolicy för Gävle kommunkoncern Beslutat i Kommunfullmäktige 30 september 2013 Citera gärna ur skriften

Läs mer

MILJÖBERÄTTELSE. Verksamhetens namn. Miljöberättelse för år 2014 2014-01-15 1. Företag/verksamhet: Borås Djurpark AB. Gatuadress: Alidelundsgatan 11

MILJÖBERÄTTELSE. Verksamhetens namn. Miljöberättelse för år 2014 2014-01-15 1. Företag/verksamhet: Borås Djurpark AB. Gatuadress: Alidelundsgatan 11 MILJÖBERÄTTELSE Verksamhetens namn Miljöberättelse för år 2014 Företag/verksamhet: Borås Djurpark AB Gatuadress: Alidelundsgatan 11 Postadress: Box 502 501 13 Borås Miljösamordnare: Per-Arne Persson Telefon:

Läs mer

Strategi för hållbar utveckling

Strategi för hållbar utveckling 2008-04-14 1 (8) Strategi för hållbar utveckling Bakgrund I Falköpings kommuns flerårsplan för 2008 2011 sägs följande om de övergripande målsättningar för hållbar utveckling: Utan att äventyra kommande

Läs mer

Kungsträdgården 1-6 juni 2011

Kungsträdgården 1-6 juni 2011 20 år! Kungsträdgården 1-6 juni 2011 Miljöutbildning 3 maj, 2011 Presentation 11-05-05 1 20 år med smakprover! År 1991 startades Restaurangernas Dag som ett evenemang för att inspirera stockholmarna att

Läs mer

Miljöfika för företag Kristianstad 140918

Miljöfika för företag Kristianstad 140918 Miljöfika för företag Kristianstad 140918 140320 Britt Carlsson Green britt.carlsson-green@hmskane.se HMSkåne för en hållbar framtid med hållbara transporter www.hmskane.se 1 Framtidsfråga! Det sätt vi

Läs mer

Genomgång av Ekomatsedeln. Praktiska övningar som ger inblick i Ekomatsedelns

Genomgång av Ekomatsedeln. Praktiska övningar som ger inblick i Ekomatsedelns Kursprogrammet Hållbar mat i kommuner och landsting bygger på lång och gedigen erfarenhet av utbildningar för personal i offentlig sektor. Våra utbildningar ger utomordentligt goda resultat. Det visar

Läs mer

Strategi för energieffektivisering 2011-2020

Strategi för energieffektivisering 2011-2020 Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...

Läs mer

Energieffektivisering av transporter för kommuner och landsting

Energieffektivisering av transporter för kommuner och landsting Energieffektivisering av transporter för kommuner och landsting Program 10.00 Effektivisera resor och transporter- översikt och fördjupning 11.10 Strängnäs kommun 11.45 Lunch 12.30 Hur styra via resepolicy?

Läs mer

Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete för kostverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun

Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete för kostverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete för kostverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete av kostenverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun Den

Läs mer

KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL

KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL ÖVERGRIPANDE MÅL Skollunch ska erbjudas utan avgift till alla elever som är antagna

Läs mer

Klimat och transporter

Klimat och transporter 2010-03-19 Klimat och transporter Jannica Schelin Processledare för Hållbart Resande i Norrköpings kommun Hållbart Resande Hållbart Resande och Mobility Management Arbetet med Hållbart Resande handlar

Läs mer

Riktlinjer för Habilitering & Hälsa. Miljöarbete 2014-2016

Riktlinjer för Habilitering & Hälsa. Miljöarbete 2014-2016 Riktlinjer för Habilitering & Hälsa Miljöarbete 2014-2016 Riktlinjer för miljöarbete Habilitering & Hälsa 2014-2016 Habilitering & Hälsa ska: följa den miljölagstiftning, föreskrifter och övriga krav som

Läs mer

HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING

HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING KURSPROGRAM 2014 Kursprogrammet Hållbar mat i kommuner och landsting bygger på lång och gedigen erfarenhet av utbildningar för personal i offentlig sektor. Våra utbildningar

Läs mer

Miljökurser inom ramen för Miljöledningssystem vid Umeå universitet

Miljökurser inom ramen för Miljöledningssystem vid Umeå universitet UMEÅ UNIVERSITET Miljökurser inom ramen för Miljöledningssystem vid Umeå universitet Innehållsförteckning Miljökurser inom ramen för universitetets miljöledningssystem... 1 Utbildningsplan och målgrupper...

Läs mer

KARTLÄGGNING AV GÖTEBORGS ARBETE MED UNGA OCH KLIMAT

KARTLÄGGNING AV GÖTEBORGS ARBETE MED UNGA OCH KLIMAT KARTLÄGGNING AV GÖTEBORGS ARBETE MED UNGA OCH KLIMAT Konsument- och medborgarservice Konsument- och medborgarservice samordnar och utvecklar service för Göteborgs Stad. Vår målsättning är att underlätta

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Energi- och miljöplan

Energi- och miljöplan Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Lessebo kommuns energi- och miljöplan innefattar fem områden: Avfall Byggnation, underhåll och inneklimat

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket 2012-02-16 Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte

Läs mer

Intern klimatrapport Sala Sparbank

Intern klimatrapport Sala Sparbank Intern klimatrapport Sala Sparbank FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.salasparbank.se Verksamhetsområde Sala och Heby Beräkningsperiod Januari-december 2014 Kontaktperson Annika Nelson Berg NYCKELTAL Antal

Läs mer

Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting 2007-2020. Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter 2011-2014.

Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting 2007-2020. Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter 2011-2014. Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting 27-22. Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter 211-214. Miljöredovisning för år 211 Sammanfattning Detaljmål 211 214 211 Resultat 211 1.

Läs mer

MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik R

MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik R Ersätter Utbytt den Sign 1:5 Inledning Kommunens verksamhet medför att ett stort antal resor och transporter genomförs varje år. Det är viktigt att dessa resor och transporter sker kostnadseffektivt, trafiksäkert

Läs mer

Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies

Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies OMSLAGSFOTO:DIGITALSTUDION Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies Stadens nämnder och bolag skall upprätta riktlinjer för resande omfattande såväl resande

Läs mer

Energistrategier. Vision 2040

Energistrategier. Vision 2040 Vision 2040 Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän Energistrategier Strategier Strategisk plan 2010-2014 Strategi för energieffektivisering Uppdrag och planer Uppdrag i strategisk plan

Läs mer

Miljöpolicy. Ekologigruppen AB. Vi sätter miljön i fokus i varje uppdrag. Ständig förbättring. Miljöansvar

Miljöpolicy. Ekologigruppen AB. Vi sätter miljön i fokus i varje uppdrag. Ständig förbättring. Miljöansvar VERKSAMHETSSYSTEM Miljöpolicy och miljömål Generella dokument nr: 00-08 Fastställd av styrelsen 2013-02-13 Ekologigruppen AB Miljöpolicy Ekologigruppens verksamhet genomsyras av en strävan mot ett samhälle

Läs mer

Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i

Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i Umeå kommun? Lägg ner kollektivtrafiken 7 Öka kollektivtrafiken Bygg bort cykelvägarna 5 Gör det enkelt att cykla Öppna gamla

Läs mer

Karolinska Institutets miljö- och hållbarhetsarbete. istockphoto

Karolinska Institutets miljö- och hållbarhetsarbete. istockphoto Karolinska Institutets miljö- och hållbarhetsarbete Universiteten har en nyckelroll KI har tillsammans med andra universitet och lärosäten världen över en nyckelroll i arbetet att nå en hållbar utveckling.

Läs mer

2013-12-19 Dnr SU FV-2.10.1-3832-13. Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015

2013-12-19 Dnr SU FV-2.10.1-3832-13. Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015 2013-12-19 Dnr SU FV-2.10.1-3832-13 Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015 Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 MÅL OCH ÅTGÄRDER... 3 3 ALLMÄNNA ANVISNINGAR FÖR MILJÖARBETET... 7 3.1 ORGANISATION

Läs mer

Ett gott liv var dag

Ett gott liv var dag Ingegerd Eriksson Projektledare SLUTRAPPORT 2015-06-18 Ett gott liv var dag Vård- och omsorgsprojektet 2 Innehåll 1. Sammanfattning 3 2. Inledning 4 3. Resultatredovisning 5 4. Utvärdering av arbetet 7

Läs mer

175 FÖRSLAG Datum 2009-11-02. Ert datum

175 FÖRSLAG Datum 2009-11-02. Ert datum I II ~ landstinget DALARNA Gunnar Fasten 175 FÖRSLAG Datum 2009-11-02 Ert datum Betecknlngldlarienr LD09/02318 1(8) Er beteckning MÖTES- OCH RESEPOLICY I LANDSTINGET DALARNA Inledning Omfattning Landstingets

Läs mer

Postadress: Mölnlycke

Postadress: Mölnlycke MILJÖBERÄTTELSE Miljöberättelse för år 2013 Företag/verksamhet: Härryda Energi AB Gatuadress: Kabelvägen 2 Postadress: Mölnlycke Miljösamordnare: Mats Fredriksson Telefon: 031-7246470 Sammanfattning Översikt

Läs mer

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 F Framtaget av Anneli Tellmo Jung, chef för kommunal service i Sävsjö kommun 1 Innehållsförteckning 1. Inledning.3 2.

Läs mer

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 1 BESLUT 2003-12-18 Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 Malmö högskolas miljöråd har under hösten tagit fram ett förslag till Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola.

Läs mer

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden Stockholm växer Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden stockholm.se/norradjurgardsstaden The Capital of Scandinavia ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden

Läs mer

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 1 (10) Klimatstrategi för Mörbylånga kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-22 Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 2 (10) Innehållsförteckning KLIMATSTRATEGI...3 Vision... 3 Strategi... 3 KLIMATMÅL...5

Läs mer

Miljömål Trollhättan Lokal tillämpning av de nationella miljömålen

Miljömål Trollhättan Lokal tillämpning av de nationella miljömålen Miljömål Trollhättan Lokal tillämpning av de nationella miljömålen Ledningsgrupp för Planeringsfrågor och Agenda 21 Arbetsgrupp från olika förvaltningar Referensgrupp/kontaktpersoner Styrgrupp Dokument

Läs mer

Hållbart resande i Jönköping. Olle Gustafsson Projektledare Hållbart resande Jönköpings kommun

Hållbart resande i Jönköping. Olle Gustafsson Projektledare Hållbart resande Jönköpings kommun Hållbart resande i Jönköping Olle Gustafsson Projektledare Hållbart resande Jönköpings kommun Vad är hållbart resande? - Beteendepåverkan för ökad gång, cykling och resande med kollektivtrafik - Effektiviserad

Läs mer

Strategi för Energieffektivisering 2010-2020. Ljusdals kommun

Strategi för Energieffektivisering 2010-2020. Ljusdals kommun 2010-2020 Ljusdals kommun Lennart Wing Bengt Gustafsson 2011-03-24 2 (14) Sammanfattning Denna strategi utgör kommunens övergripande riktlinjer för ett gemensamt strategiskt arbete med energieffektivisering

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Miljöberättelse Miljöstegen

Miljöberättelse Miljöstegen Miljöberättelse Miljöstegen Giltig under perioden: 1 januari 2014 15 januari 2015 Innehåll: Organisation och verksamhet Sammanfattning av miljöpåverkan Miljö- och kvalitetspolicy Miljömål 2014 Genomförda

Läs mer

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt Bakgrund Målsättningen med att tillämpa miljömål för energieffektiva

Läs mer

Bättre luft. Mindre buller. Klimat

Bättre luft. Mindre buller. Klimat Klimat Bättre luft Mindre buller Tyst sida avsteg från bullerriktvärden Områden med stadskaraktär, kvartersstruktur och god kollektivtrafik 65 db(a) bullrig sida - < 50 db(a) tyst sida 1 Koldioxidminskning

Läs mer

Minskad energianvändning genom utbildning och tillsyn

Minskad energianvändning genom utbildning och tillsyn Minskad energianvändning genom utbildning och tillsyn Åsa Hill Charlotta Hedvik Miljöförvaltningen Stockholm Disposition Inledning Miljöbalken Utbildning av inspektörer och chefer Tillsynen ska säkerställa

Läs mer

Policy för resor och transporter i tjänsten

Policy för resor och transporter i tjänsten Styrdokument Policy för resor och transporter i tjänsten Giltighetstid 2012-02-01 2015-06-30 2 (6) Beslutshistorik Gäller från 2012-02-01 till och med 2015-06-30 Antagen av kommunstyrelsen 2002-10-30,

Läs mer

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Målet är att tydliggöra dekaner, prefekter och chefers ansvar i miljöarbetet/miljöledningssystemet. 13.00 13.40 Eddi Omrcen, miljöchef vid GU Hur är

Läs mer

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Målet är att tydliggöra dekaner, prefekter och chefers ansvar i miljöarbetet/miljöledningssystemet. 13.00 13.45 Eddi Omrcen, miljöchef vid GU Hur är

Läs mer

HÅLLBARA EVENEMANG I KARLSTADS KOMMUN

HÅLLBARA EVENEMANG I KARLSTADS KOMMUN MILJÖFÖRVALTNINGEN RÅDRUMMET Karlstad 2014 CHECKLISTA HÅLLBARA EVENEMANG I KARLSTADS KOMMUN Hej! Vi vill hjälpa dig att göra ditt evenemang så hållbart som möjligt: miljömässigt, socialt och ekonomiskt.

Läs mer

Intern klimatrapport Sala Sparbank

Intern klimatrapport Sala Sparbank Intern klimatrapport Sala Sparbank FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.salasparbank.se Verksamhetsområde Sala och Heby Beräkningsperiod Januari-december 2013 Kontaktperson Annika Nelson Berg NYCKELTAL Antal

Läs mer

VI ARBETAR FÖR ATT FLER SKA SERVERA EKOLOGISK OCH KLIMATSMART MAT I RESTAURANG & STORHUSHÅLL.

VI ARBETAR FÖR ATT FLER SKA SERVERA EKOLOGISK OCH KLIMATSMART MAT I RESTAURANG & STORHUSHÅLL. VI ARBETAR FÖR ATT FLER SKA SERVERA EKOLOGISK OCH KLIMATSMART MAT I RESTAURANG & STORHUSHÅLL. Informationscentrum för Ekologiska Produkter Informationsmaterial Kursverksamhet Studiebesök Rådgivning Marknadsutveckling

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Policy för inköp och upphandling inom Värmdö kommun

Policy för inköp och upphandling inom Värmdö kommun Policy för inköp och upphandling inom Värmdö kommun Värmdö kommuns inköps- och upphandlingspolicy gäller för alla typer av inköp och upphandlingar som görs inom kommunen eller kommunens bolag. 1 Syfte

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer