Omvärldsnytt nr. 3, 2012

Transkript

1 Innehåll SKL och folkbildningspolitiken Kulturkonferens Konferens om ungas mötesplatser Ny bibliotekslag Public serviceutredningen Kreativa Europa Erasmus for all Ny koordinator Europa 2020 Forum för det civila samhället Överenskommelsen på integrationsområdet Digidel 2013 Regeringens digitaliseringsgrupper Kommunernas ekonomi Strategi för romsk inkludering Ny utredning om unga som varken studerar eller arbetar Utredning om förebyggande av våldsbejakande extremism Via Omvärldsnytt kommer Folkbildningsförbundet med ojämna mellanrum att informera om frågor relevanta för studieförbunden. Med två undantag, vi kommer att gå igenom vårpropositionen och budgetpropositionen för att relativt snabbt analysera innehållet.. Alla frågor vi tar upp är givetvis inte relevanta för alla förbund, men vi hoppas att de fl esta ska fi nna något av intresse. Vi vill gärna ha respons på innehållet och att ni berättar om det är någon särskild fråga ni vill att vi håller extra koll på framöver. Tveka inte att höra av er! (120702) Omvärldsnytt nr. 3, 2012 SKL och folkbildningspolitiken Styrelsen för Sveriges kommuner och landsting (SKL) fastställde på sitt sammanträde 15 juni ett dokument som syftar till att tydliggöra SKL:s folkbildningspolitiska roll. I skrivande stund har inte dokumentet publicerats offentligt, så vi kan inte länka till det i detta Omvärldsnytt. Folkbildningsförbundet har dock fått möjlighet att läsa dokumentet och anser att det sammantaget är konstruktivt och ger goda förutsättningar för en förbättrad samverkan mellan kommuner/landsting och studieförbund. Utgångspunkten i dokumentet är att studieförbunden är en väsentlig del av samhällslivet på lokal och regional nivå, samt att den fria och frivilliga bildningstraditionen som studieförbunden står för, måste värnas. För att stärka studieförbundens roll lokalt och regionalt krävs enligt SKL en öppen och kontinuerlig dialog, med ett givande och tagande från alla parter. SKL lyfter även fram konstruktiva förslag på hur ansvarsfördelningen mellan folkbildningens aktörer skulle kunna tydliggöras. Slutsatsen i dokumentet är att staten, kommunerna, landstingen och studieförbunden måste hitta nya sätt att samverka för att gemensamt lösa de utmaningar samhället står inför. Kulturkonferens Den 8-9 oktober arrangerar Sveriges kommuner och landsting (SKL) en kulturkonferens i samarbete med Luleå kommun och Norrbottens läns landsting. Temat för årets konferens är Kulturarv för framtiden. Diskussionerna kommer att kretsa kring frågorna; vad är ett kulturarv i dag och vad blir ett kulturarv i morgon? Konferensen berör vad som formar en lokal identitet, hur enfald står mot mångfald och hur tradition möter förnyelse. SKL:s kulturkonferens är en arena och mötesplats för hela kulturbranschen, fylld med föreläsningar, seminarier och lärande exempel. Programmet presenteras efter sommaren men det går redan nu att anmäla sig till årets kulturhändelse. Anmäl dig på: Konferens om ungas mötesplatser Den september äger konferensen Om ungas mötesplatser rum för fjärde gången. Konferensen äger rum i Stockholm och arrangeras av KiD Kunskapsutveckling i dialog, som är ett partnerskap bestående av Sveriges kommuner och landsting (SKL), Malmö högskola, Luleå tekniska universitet, FoU Väst, Göteborgsregionen, Fritidsledarskolorna, Fritidsforum och Ungdomsstyrelsen. Årets konferens genomförs i samarbete med Sensus och Stockholms stad. Syftet med konferensen är att deltagarna ska kunna skapa nätverk samt ta del av erfarenheter, utvecklingsinsatser Sida 1

2 och aktuell forskning inom ramen för årets tema Lärande, trygghet och kreativitet. Mer information och anmälan här: Ny bibliotekslag Regeringen skickade den 14 maj förslaget till ny bibliotekslag på remiss. Förslaget syftar främst till att möta de omvärldsförändringar som skett sedan den nuvarande bibliotekslagens (1996:1596) tillkomst och behovet av att lagens tillämpning följs upp. Förslaget betonar principer som att utlåning av litteratur ska vara avgiftsfri och att alla ska ha tillgång till biblioteksservice. Den nya lagen föreslås vara teknikneutral och särskilt ange att folkbiblioteken ska främja användningen av informationsteknik för kunskapsinhämtning och lärande. Ett kvalitetskrav föreslås genom en bestämmelse om att folkbibliotekens utbud och tjänster ska präglas av allsidighet och kvalitet. Särskilt prioriterade grupper, bland annat barn och ungdomar, lyfts fram i den nya lagen. Ansvarsfördelningen mellan olika bibliotekshuvudmän fastställs tydligare. Yttrande över remissen ska vara inne 15 september 2012 varefter regeringen ämnar fatta beslut för att den nya lagen ska kunna träda i kraft den 1 juli Läs mer: Public serviceutredningen Sedan i juni 2011 arbetar Public service-kommittén med att utreda uppdraget och villkoren för radio och tv i allmänhetens tjänst, inför nästa tillståndsperiod som inleds den 1 januari Kommittén ska presentera slutsatser och förslag till regeringen senast den 1 september i år. Därefter vidtar en remissrunda. SVT, SR och UR har redan nu bjudit in till dialog om utredningens resultat i oktober, som Folkbildningsförbundet kommer att bevaka. Följande frågor kommer kommittén att belysas i sitt betänkande: - Hur ska uppdraget till radio och tv i allmänhetens tjänst utformas? - Hur ska det breda och varierade utbudet på bästa sätt nå publiken? - Hur kan mångfalden i SR:s, SVT:s och UR:s programproduktion stärkas? - Hur ska radio och tv i allmänhetens tjänst fi nansieras? Ska radio- och tv-avgiften vara kvar eller ersättas med en annan uppbördsform? - Hur ska programföretagens verksamhet styras, regleras och följas upp? - Ska en övergång ske från analog till digital radio, och hur ska en sådan övergång i så fall gå till? Public service-kommitténs hemsida: Sida 2

3 Kreativa Europa På ministerrådets möte för utbildning, ungdom, kultur och idrott i Bryssel den maj beslutade EU:s kulturministrar om utformningen av Kreativa Europa - ett nytt stödprogram för de kulturella och kreativa sektorerna. Sverige har bidragit till att programmet nu innehåller ett särskilt fokus på barns och ungas behov och tillgång till kultur. I rådets slutsatser betonas vikten av att synliggöra och validera kompetenser och färdigheter som förvärvas genom såväl formellt som icke-formellt lärande. Kommissionen uppmanas av rådet att inrätta en tematisk expertgrupp med nationella experter som ska återrapportera till rådet i slutet av Vidare uppmanas medlemsstaterna och kommissionen att lägga fram ett förslag till en rekommendation från rådet om validering av icke-formellt och informellt lärande, i enlighet med Europa 2020-strategins fl aggskeppsinitiativ Unga på väg och Agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen. Medlemsstaterna uppmanas å sin sida bl.a. att underlätta och förbättra erkännande och validering av icke-formellt och informellt lärande för att stärka ungdomars kapacitet och kreativitet i samhället. Ansatsen i rådets slutsatser är positiva för studieförbunden, som kan få en viktig roll i arbetet med implementeringen av Kreativa Europa på nationell nivå. Detta gäller inte minst ambitionerna kring validering och erkännande av icke formell kompetens. Folkbildningsförbundets styrelse tillsatte i maj 2012 en särskild arbetsgrupp som ska arbeta med validering. Arbetsgruppen kommer noga att följa implementeringen av Kreativa Europa. Läs mer: Erasmus for all Påverkansarbetet för att förändra kommissionens förslag Erasmus for all pågår. En liten framgång skördades när förslaget diskuterades på EU-nämndens sammanträde den 4 maj. Efter påpekanden från oppositionen lovade den svenska regeringen att verka för en öronmärkning av resurser till vuxnas lärande inom programmet. Behandling pågår i fl era utskott EU-parlamentet, där bl.a. Kent Johansson (c), som också är ordförande i RIO, har lagt förslag om förändringar i ITRE-utskottet. Vår europeiska organisation EAEA har lämnat konkreta och detaljerade Sida 3

4 ändringsförslag, både till ansvarig kommissionär och till fl era EU-parlamentariker. På initiativ av EU-parlamentets huvudrapportör Doris Pack, kommer inte frågan upp för beslut förrän i november, som skäl anger Pack att hon vill ha mer tid för diskussion med civilsamhället. Så än fi nns tid att påverka! Ny koordinator Regeringen har fl yttat ansvaret för den Europeiska agendan för vuxnas lärande från Utbildningsdepartementet till Skolverket. Ny nationell koordinator är Sara Petersson, sara.petersson@skolverket.se. Europa 2020 Europa 2020-strategin utgör sedan juni 2010 EU:s gemensamma tillväxt- och sysselsättningsstrategi. Varje år utformar regeringen en rapport om genomförandet av Europa 2020-strategin i den nationella politiken. I år fi nns folkbildningens bidrag med. Läs mer här: Forum för det civila samhället Forum för det civila samhället, som fr.o.m hålls i Ungdomsstyrelsens regi, gick av stapeln juni på Fryshuset. Jämställdhets- och biträdande utbildningsminister Nyamko Sabuni var en av de inledande talarna. Hon berättade om regeringens arbete med en politik för det civila samhället och menade att den största framgången är överenskommelsen mellan civilsamhälle och regering. Ariane Rodnert, medlem i Europeiska, Ekonomiska och Sociala Kommittéen (EESK), presenterade Europeisk kod för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen. ( Under förmiddagen var det dialogcafé, där alla medverkande diskuterade hur civilsamhället kan samverka med institutionerna. Många hinder i överenskommelser och dialog nämndes, bl.a. en brist på förståelse för och kunskap om hur civilsamhället fungerar. Flera medverkande organisationer nämnde att de är medlems- eller paraplyorganisationer, vilket gör att en konsultation i olika frågor tar lång tid. Tid som nästan aldrig fi nns när det gäller att svara på en remiss eller förfrågan från kommun eller regering. Slutsatser som drogs var att bägge parter måste blir mer lyhörda, öppna och kommunikativa. Överenskommelsen på integrationsområdet Den 29 maj arrangerade styrgruppen för överenskommelsen en konferens Sida 4

5 för att samla erfarenheter och idéer för det framtida arbetet inom ramen för densamma. Bl.a. redovisades goda erfarenheter från samarbeten i regionerna Göteborg, Västernorrland och Örebro. En fråga som diskuterades på konferensen var om det är positivt eller negativt att ha fl era separata överenskommelser mellan kommuner och frivilligorganisationer. Deltagarna var eniga om att en kontinuerlig och öppen dialog, samt tydlighet vad gäller parternas skyldigheter är avgörande för att få överenskommelsen att omsättas till praktisk verksamhet. Se videoklipp från konferensen (OBS! dålig kvalitet): Film1 : Film2 : Film3 : Digidel 2013 Kampanjen har nu 285 registrerade partners och insatser. Kampanjen kommer att lansera en utmaning för alla partners under.se:s Internetdagar (Digidel har då en egen dag, den 22 oktober). Utmaningen handlar om att hitta de bästa lösningarna för att öka den digitala delaktigheten. Synpunkter kommer att tas in på en nätverksträff i Malmö, den 20 september (dit alla partners är välkomna). Regeringens digitaliseringsgrupper I oktober 2011 lanserade regeringen It i människans tjänst en digital agenda för Sverige, Nu har en digitaliseringskommission utsetts, som ska arbeta för att det itpolitiska målet om att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter uppnås. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 december 2015 och ordföranden är Jan Gulliksen, professor inom området människa-datorinteraktion vid KTH. Sedan tidigare fi nns ett digitaliseringsråd, som ger råd i frågor som gäller digitaliseringen av Sverige och för strategiska diskussioner mellan regeringen och företrädare för olika samhällsområden. Rådet leds av IT-minister Anna-Karin Hatt. E-delegationen består av 16 myndigheters generaldirektörer, samt SKL, det ligger också under Näringsdepartementet och ska stärka utvecklingen av e-förvaltning och skapa goda möjligheter för myndighetsövergripande samordning.en annan relevant grupp är Användningsforum en plattform för en kontinuerlig dialog på hög strategisk nivå om tillgänglighet till och användbarhet av it. Kansliet fi nns hos Handisam, som också sitter med i Digidels kampanjledning. Sida 5

6 Digidel ordnar ett samtal på Internetdagarna med Digitaliseringskommissionen, användningsforum, Sesam, E-delegationen och Post och telestyrelsen (PTS) om vem som bestämmer vad bland alla dessa grupper. Seminariet kommer att dokumenteras om man inte kan komma. Kommunernas ekonomi För kommunsektorn som helhet sjönk resultatet från 8,3 miljarder kronor 2010 till 6,3 miljarder kronor Kommunernas resultat uppgick till 8,8 miljarder kronor medan landstingen redovisade ett negativt resultat, - 2,5 miljarder kronor. Andelen kommuner som redovisade positiva resultat 2011 utgjorde 85 procent, vilket var en minskning jämfört med 2010 och ett något sämre utfall än genomsnittet för den senaste femårsperioden. Det var tre landsting som redovisade positiva resultat Även för landstingen var det en försämring jämfört med 2010 och genomsnittet den senaste femårsperioden. Vid jämförelse mellan kommungrupperna avseende det fi nansiella målet för god ekonomisk hushållning (d.v.s. att årets resultat ska uppgå till 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag), är det främst kommungruppen förortskommuner till storstäder som hamnar i topp. För kommungruppen glesbygdskommuner föreligger det motsatta förhållandet. Sannolikt kommer kommunernas ekonomi generellt att försvagas något under de närmsta åren. Av särskilt intresse för studieförbunden är redovisningen av kostnaden för komvux som uppgick till totalt 3,8 miljarder kronor varar 979 miljoner är utbildning som upphandlats från studieförbund, folkhögskolor och enskilda anordnare. Genomsnittlig kostnad per komvuxelev var kr vilket innebär en minskning med 4 procent jämfört med föregående år. Antalet kommuner som anordnar Svenska för invandrare (SFI) var 260 vilket är en ökning jämfört med föregående år. En tredjedel av SFI-eleverna deltog i utbildning som anordnades av studieförbund, folkhögskolor och enskilda anordnare. Strategi för romsk inkludering Regeringen har antagit en strategi för romsk inkludering. Det huvudsakliga arbetet koncentreras till de fem utvalda kommunerna: Göteborg, Helsingborg, Linköping, Luleå och Malmö. De nu utsedda kommunerna kommer att få ett bidrag om cirka kronor per år och kommun efter att deras projektplaner har godkänts. Bidraget ska användas för att bygga upp en struktur i den kommunala förvaltningen för att förbättra romers inkludering. Sida 6

7 Därutöver ska kommunerna: - identifi era romers behov och eventuella problem genom nulägesbeskrivningar i samverkan med relevanta myndigheter, - bedriva metodutveckling i centrala verksamheter såsom utbildning, arbete, hälsa och socialtjänst i samråd med relevanta myndigheter och vad gäller hälsa även med landstingen, - dokumentera kontinuerligt och systematiskt de åtgärder som vidtas och noga följa upp dem, - säkerställa lokal romsk delaktighet och lokalt romskt infl ytande i utvecklingsarbetet. I anslutning till detta har regeringen också beslutat att uppdra åt Arbetsförmedlingen att utifrån lokala förutsättningar sprida information och kunskap bland romer om den service och det stöd som Arbetsförmedlingen kan erbjuda. Man ska också se till att enskilda arbetssökande hos förmedlingen ges den hjälp som de behöver. Likaså ska Skolverket medverka i pilotverksamheten. Verkets uppgift blir bland annat att bättre beskriva romska barns och elevers situation i förskola, förskoleklass, grundskola och gymnasieskola i pilotkommunerna. Vidare ska Skolverket se till att lämplig utbildning görs tillgänglig för att utbilda cirka 20 brobyggare inom förskola, förskoleklass och grundskola i dessa kommuner. Skolverket ska dessutom främja utveckling och produktion av böcker och andra lärverktyg för barn, unga och vuxna på samtliga varieteter av romani chib. Ny utredning om unga som varken studerar eller arbetar Ann-Marie Begler generaldirektör för skolinspektionen har fått i uppdrag att se över hur arbetet med unga som varken studerar eller arbetar kan utvecklas. Temagruppen Unga i arbetslivet visade att det 2009 fanns unga där det helt saknas information om deras sysselsättning eller försörjning. Genom det kommunala uppföljningsansvaret har kommunerna ett ansvar att hålla sig löpande informerade om unga under 20 år som inte arbetar eller studerar. Skolverket har dock pekat på brister i det kommunala uppföljningsansvaret. Utredarens uppdrag är brett. Bland annat ska utredaren analysera statistiska källor som kan användas för att kartlägga gruppen unga som Sida 7

8 varken arbetar eller studerar. Utredaren ska också ta ställning till om ansvarsfördelningen mellan kommunerna och de statliga myndigheterna behöver förtydligas när det gäller insatser för unga som varken arbetar eller studerar samt göra en översyn av det kommunala informationsansvaret i syfte att förtydliga kommunernas ansvar. Utredaren har också, om det anses motiverat, mandat att lämna andra förslag för hur arbetet med unga som varken arbetar eller studerar kan förbättras. Utredningen ska vara klar senast den 31 januari Direktiven till utredningen fi nns här: Utredning om förebyggande av våldsbejakande extremism Den 31 maj tillsatte regeringen och demokratiminister Birgitta Ohlsson utredningen Ett effektivare arbete för att förebygga våldsbejakande extremism. Utredningen är ett led i regeringens nationella handlingsplan mot våldsbejakande extremism. Utredare är Eskil Franck, överintendent för Forum för levande historia. Till sin hjälp kommer utredaren att ha ett 15-tal experter. Slutrapport från utredningen ska presenteras 13 december Studieförbunden kommer sannolikt att beröras av utredningen eftersom direktiven betonar samverkan mellan kommuner, myndigheter och civilsamhället. Enligt direktiven ska utredaren samråda med det civila samhällets organisationer. Läs mer: Glad sommar Till sist önskar vi alla folkbildare en skön sommar med sol, lata dagar och bad. I år ska vi få tydligare och mer enhetlig information om kvaliteten på badvattnet, så simma lugnt! Mer om regeringens beslut om information om badvattnet: Sida 8