FoU Södertörn. Botkyrka, Gotland, Haninge, Huddinge, Nacka, Nynäshamn, Södertälje, Tyresö, Värmdö och Salem

Transkript

1 FoU Södertörn

2 FoU:s uppdrag FoU Södertörns uppgift är att bidra till att utveckla socialt arbete genom forskning, utvärdering och utbildning. Det sker i nära samarbete med personal inom socialtjänstens områden individ- och familj samt funktionshinder.

3 FoU Södertörn Botkyrka, Gotland, Haninge, Huddinge, Nacka, Nynäshamn, Södertälje, Tyresö, Värmdö och Salem

4 Vad gör FoU Södertörn? Studier Utvärdering Handledning Bollplank

5 FoU en grund för kunskapsutveckling 1. Frågor från 3. Systematisering 5. Svar på 7. Nya frågor verksamheter som av empirin utifrån forskande frågor görs forskningsbara likheter, skillnader 2. Insamling av material: 4. Anknyta till 6. Sprida resultat. dagböcker, samtal, med aktuell forskning Fortsatt reflektion brukare

6 FoU metoder och dilemman 1. Frågor från 3. Systematisering 5. Svar på 7. Nya frågor verksamheter av empirin utifrån forskande frågor Dilemman arbetssätt/metoder likheter, skillnader, mat o alkohol 2. Insamling av material: 4. Anknyta till 6. Sprida resultat. intervjuer, studiebesök aktuell forskning Fortsatt reflektion Utbildning i Botkyrka

7 FoU metoder och dilemman 1. Frågor från 3. Systematisering 5. Svar på 7. Nya frågor verksamheter av empirin utifrån forskande frågor Delaktighet mat o alkohol likheter, skillnader, kontaktad av verksamheter 2. Insamling av material: 4. Anknyta till 6. Sprida resultat. enkät, intervjuer aktuell forskning Fortsatt reflektion föreläsningar

8 F som i forskning Bidra till ny kunskap, som ett tillägg till redan befintlig kunskap. Lyfta blicken. Ifrågasätta de grundantaganden som dominerar i stunden.

9 U som i utveckling Utvärderingar Lärande utvärderingar

10 O som i och Länk mellan forskningsverksamhet och verksamhetsnära utvecklingsarbete

11 Kunskapssyn på FoU användbar kunskap uppstår i dialog med kommunerna den egna erfarenhetsbaserade kunskapen tydliggörs genom reflexion och forskning akademisk kunskap får prövas i det egna arbetet

12 FoU:s utåtriktade verksamhet Seminarier och konferenser Rapporter Hemsida Filmer Affischer Medverkan i andras konferenser och tidskrifter Facebook

13

14 Barn i behov av insatser från både LSS och SoL

15 Utgångspunkter Behovet av samverkan och svårigheten att ha en helhetssyn på familjer Barn med funktionsnedsättning som lever i familjer med social problematik

16 Metod Vinjetter Fokusgrupper Stor forskargrupp

17 Lagarna Socialtjänstlagen Vid åtgärder som rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas

18 LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (SFS 1993:387) Personkrets 1: personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd Personkrets 2: personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom Personkrets 3: personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.

19 10 insatser 1. rådgivning 2. personlig assistans 3. ledsagarservice 4. kontaktperson 5. avlösarservice i hemmet 6. korttidsvistelse utanför det egna hemmet 7. korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov 8. boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet 9. bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna 10. daglig verksamhet

20 Dilemma Man ska inte riskera att granskas av Socialtjänsten bara för att man ansöker om stöd via LSS Forskning visar att barn med funktionsnedsättning löper större risk för att utsättas för våld och utnyttjas. Vad gör vi med den kunskapen?

21 Vad ser vi i materialet? Organisatoriska hinder för samverkan Okunskap om varandras lagstiftning Önskemål om insatser som inte finns Diskussionerna gled ofta in på föräldrarna

22 Olika rationaliteter IFO beviljar kortare insatser som ska leda till förändring LSS-insatser kompenserar för funktionsnedsättning som inte kan botas, livslångt stöd

23 Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenheter Francesca Östberg Francesca Östberg September 2015

24 Ett utvecklingsprojekt Syfte och frågeställning: Att undersöka och utveckla arbetet med familjer med mycket komplex problematik. Finns det en möjlighet att upptäcka dem tidigare och kan man finna öppningar som inte använts?

25 Frågor man ville få besvarade För att få kunskap om det kan finnas möjlighet att upptäcka denna typ av familjer tidigare ställdes följande frågor: Ingången för familjen i socialtjänsten fanns det något vi kunde uppmärksammat som vi inte gjorde? Var det något som tydde på att det var en familj med komplex problematik? Fanns det under utredningarnas gång, och i de insatser som gavs öppningar som vi inte nappade på? Ges exempel på mer lyckade insatser/kontakter/perioder för familjen? Annat som uppmärksammats i läsningen?

26 Urval, material och metod Genomläsning av ett urval akter som varit aktuella 10 år eller mer. Socialsekreterare läste varsin akt och skrev sammanfattningar av dokumentationen. Socialsekreterarna skrev ner sina reflektioner för varje familj utifrån frågorna. Forskaren gjorde en sammanfattning av sammanfattningarna och gjorde ytterligare reflektioner samt kopplade till forskning.

27 Risk- och skyddsfaktorer i familjerna Tydliga riskfaktorer framkom i dokumentationen i alla familjer på alla nivåer för att barnen kan komma att fara illa: Föräldrar: missbruk, psykiska ohälsa, mödrars låga utbildningsnivå, kognitiva funktionsnedsättningar Familjen: våld, hög stressnivå pga. dålig ekonomi och instabilitet i boendet Barn: framkommer dåligt men flera visar tidiga beteendestörningar och frågetecken kring kognitiva funktionsnedsättningar Miljö: framkommer inte i dokumentationen

28 Vad får de för insatser? Kontaktperson/familj Familjebehandling Sluten dygnsvård

29 Reflektioner efter läsningen som väcker nya frågor Fallen speglar ett akutdrivet socialt arbete med bristande barnfokus och att insatser inte fullföljs. Varför framgår inte. Svårt att veta vad som hänt genom akterna stora luckor-inga motiveringar. Vi vet inte så mycket om barnen. När barn och vuxna berättar om missförhållanden händer inget särskilt. Påfallande lågintensiva insatser till barn som levt med föräldrar med mycket grava problem. Samma insatser ges om och om igen. Är det för att man inte vet vad de har fått för insatser tidigare (personalomsättning), att den specialiserade organisationen fragmentiserar, bristande kunskap eller en resursfråga? Föräldrars (mödrars) vilja styr (frivilligideologin) beror det på uppgivenhet eller att lämpliga insatser inte finns att tillgå?

30 Svensk social barnavård Utmärkande för svensk social barnavård är: Ambitionen att ingripa i ett tidigt skede Att arbeta förebyggande innan problematik visar sig Att insatser ska ha ett familjeperspektiv, dvs. arbetet ska riktas mot att stärka föräldrakapaciteten och att förstärka barns och familjers nätverk. Socialtjänstlagen bygger på principer om frivillighet och självbestämmande Först när föräldrar inte ger sitt samtycke till stöd och barnets situation anses mycket svår (påtaglig risk) kan en ansökan om LVU bli aktuell.

31 Bred definition på barn som far illa Riskerar vi att missa de allvarliga fallen i och med vår mer allmänna och breda definition på barn som far illa och med vår betoning av stöd till familjen framför barns skydd? (Cocozza, 2003; 2007; Khoo, 2004)

32 Vad säger forskningen? Kontaktfamilj/Kontaktperson Kvalitativa studier visar att såväl föräldrar som barn betraktar insatsen kontaktfamilj som avlastning för föräldern, och upplevs som positiv av både barn och föräldrar(andersson & Bangura, 2001; Berg-Eklund, 2010). En registerstudie (kontaktfamilj och kontaktperson som sammanslaget mått) visar att på lång sikt verkar inte insatsen förebygga för fortsatt psykosocial utsatthet o senare placering. Det är barn med stark utsatthet (höga överrisker för allvarligt utfall) som får insatsen. När det gäller yngre barn med många problemfaktorer i hemmiljön kan man se att en längre tids kontaktfamiljsinsats ger en något mindre försämring av hur barnen får det på lång sikt. Forskarna ställer frågan om problematiken kanske är för allvarlig för den äldre gruppen för att den ska göra någon skillnad på lång sikt. Rekommendationen är att eftersom barn och föräldrar upplever insatsen positivt bör den användas mer strukturerat och genomtänkt i kombination med andra insatser t.ex. stöd i skolarbetet för barnen, språkträning och med insatser som är anpassade för unga med känslomässiga- och beteendeproblem. Här framhålls också vikten av att föräldrar, nätverk och stödpersoner är delaktiga i insatserna (Vinnerljung m.fl 2011; 2013, 2014; Brännström & Vinnerljung, 2015

33 Vad säger forskningen? Kärnkomponenter i sena interventioner Familjebehandling I Sverige paraplybeteckning för en mängd olika insatser därför svårt att utvärdera. Här behövs systematisk lokal uppföljning. Effektstudier gjorda utanför Sverige (USA) avseende effekt på återfall i kriminalitet visar att två behandlingsinriktningar; dels insatser med familjefokus dels de med kognitiv eller kognitiv-beteendeterapeutisk (KBT) inriktning går i positiv riktning. Men långtifrån alla unga lagöverträdare som deltar i dessa insatser slutar begå brott efter genomgången behandling. De faktiska effekterna av de mest effektiva programmen är generellt små. Oklart vilka specifika familjefokuserade program som är effektiva MST-behandlingen har inte motsvarat de förhoppningar som funnits om att metoden skulle vara mer effektiv för att förhindra fortsatt negativ utveckling hos de unga än traditionella insatser (Socialstyrelsen, 2014). Innebär inte att insatsformen fungerar dåligt bara att den inte verkar vara bättre än någon annan modell med liknande innehåll. Viktigt att anpassa insatsernas innehåll till individens behov. Motivation och inlärningsstil är individuell och varierar, viktiga faktorer som behöver påverkas för att ett beteende ska förändras. Placering utanför hemmet Kunskapsbrister om samhällsvårdens (behandlings)effekter, en hög andel placeringar som avslutas i förtid stick i stäv mot kommuners intentioner, problem vid övergången från samhällsvård till vuxenliv, samt det relativt svaga kunskapsläget vad gäller barns situation under själva vårdtiden (Wiklund & Sallnäs i Unicefrapport, 2016)

34 Vad säger forskningen? Kärnkomponenter i sena interventioner Intensiva, vid rätt tidpunkt dygnet-runt insatser med pedagogiskt och praktiskt stöd inom flera system samtidigt (mikro/individ familj-meso/skola, fritid,-makro-, arbete, studier, byte av bostad Stärka anknytningen - Spädbarnsverksamhet Kombination av pedagogiska strategier, praktisk hjälp och respektfullt bemötande Undanröj praktiska hinder för att kunna ta del av insatser

35 Samverkan Vi vet på ett tidigt stadium att barnen lever i en riskmiljö Vi vet att insatser behövs på alla nivåer och inom flera system samtidigt Det kräver samverkan mellan organisationens olika delar (LSS, vuxen, försörjningsstöd etc), mellan professioner och verksamheter såväl i utredning som under pågående insatser. Vad kan det innebära i det konkreta arbetet?

36

37 Varför kommer de tillbaka? Hinder och möjligheter i vårdprocesser för personer med komplexa problem Åsa Bringlöv, FoU Södertörn Oktober 2016

38 KARTLÄGGNINGSMETODEN Autentiska fall Granskning av journaler och akter minst 12 månader bakåt i tiden Kvalitativa intervjuer med brukare, närstående Kostnadsberäkning av alla insatser

39 Mångbesökarprojektet Norrbotten Jämtland 8-17 fall var Totalt 70 fall Var finns hindren? Vilka resurser har använts? Sex rapporter Uppsala Stockholm Halland Skåne

40 TIDSLINJE 12 MÅNADER Exempel på hur dokumentationen sammanställts i en tidslinje

41 Varför kommer de tillbaka? Hur samverkar aktörer? Vad sker vid och mellan akutbesöken? Hur svarar insatser mot individens behov? Delar av processen som inte hjälper individen???? Hur har resurserna använts?

42 Failure demand när individen kommer tillbaka pga vårdens tidigare misslyckanden (Seddon 2004)

43 Kartläggningarna har visat Lyckas inte skapa kontinuitet i vård och stöd Akutdriven Brandkårsutryckningar i de mest kritiska lägena Undviker tvång men har otillräckliga alternativ till tvång Utgår från befintliga insatser snarare än individens behov och problem

44 Forts Kartläggningarna har visat Mottagandet och bemötandet i akuta skedet inte anpassat till målgruppens problematik och tillstånd Utgår från att individen själv klarar av att skaffa den vård och stöd de behöver Trots att avbrott är vanliga saknas beredskap att hantera dem Utgår från befintliga insatser snarare än individens behov och problem Utgår inte från kunskap om att individens hela livssituation spelar en viktig roll för rehabiliteringen Utgår inte från kunskapen att rehabiliteringsprocessen vid tungt missbruk och beroende är mycket lång, kanske livslång Utgår fortfarande från nykterhet/drogfrihet som mål och villkor för vård och stöd. Insatser med annan inriktning saknas

45 Hindren pekar också ut möjliga lösningar Bemötande och miljöer som är bättre anpassade för målgruppen Högre grad av omhändertagande eller stöd genom hela processen Inte villkora hjälp på ett sätt som individen inte kan leva upp till Tvärprofessionella samarbeten utformade för att svara mot mångbesökarnas sammansatta behov Flexiblare lösningar Utveckla öppenvårdsalternativ där man utgår från individens behov av behandling, stöd, gemenskap, mening, sysselsättning Basbehov behöver vara tillgodosedda

46 Det finns förutsättningar tillit och goda relationer klient/patient och personal upparbetade kontakter brukarorganisationer säger att de gärna vill hjälpa till (men inte bli utnyttjade)

47 Och det finns Kunskap om arbetssätt som fungerar men de används inte Ekonomiska resurser kring individerna som kan användas på mer verksamt sätt för mer långsiktigt varaktiga resultat

48 Akuta insatser prioriterar sig själva. Att vända skutan kräver medveten satsning.

49 Brukarinflytande på verksamhetsnivå inom missbruks- och beroendevården Tomas Bons & Marianne Paunia

50 Bakgrund Regionala rådet för psykiatri- och missbruksfrågor beviljade FoU Södertörn, FoU Nordost och Verdandi projektmedel Skapa ett kunskapsunderlag för att utveckla brukarinflytande/medverkan på verksamhetsnivå

51 Fyra frågeområden Varför brukarmedverkan? Erfarenheter av brukarmedverkan? Områden för brukarmedverkan? Organisation kring brukarmedverkan?

52 Är brukarmedverkan något bra och eftersträvansvärt? Såväl profession och brukare anser att man som brukare ska ha inflytande över sin vård att man genom brukarerfarenhet kan ge tillbaka och utveckla verksamheten

53 Hur ser det ut i praktiken? Professionen menar att det saknas samordning för brukarinflytande och att det är svårt att hitta former för bra samarbete. Brukarna uttrycker att de inte är vana vid att bli tillfrågade och ge synpunkter vare sig på sin egen behandling eller verksamhetsutveckling.

54 Slutligen Exempel på brukarmedverkan Minerade områden Det krävs ett uttalat fokus på frågan, tid, resurser och en hel del ansträngningar. Goda exempel behöver spridas för att verksamheter ska engageras och inspireras.