Verksamhetsplan för 2016

Transkript

1 Verksamhetsplan för 2016 FoU Södertörns uppgift är att bidra till att utveckla socialt arbete genom forskning, utvärdering och utbildning. Det sker i nära samarbete med personal inom socialtjänstens områden individ- och familj samt funktionshinder. I denna verksamhetsplan redovisas den övergripande inriktningen för FoU Södertörns verksamhet under de kommande åren med fokus på år Stöd till utvecklingsprojekt i kommunerna FoU Södertörn bistår kommunerna med stöd till utvecklingsprojekt. Det kan handla om handledning till enskilda medarbetare eller personalgrupper, föreläsningar eller workshops vid enstaka eller ett flertal tillfällen. Detta är ett viktigt uppdrag som medarbetarna vid FoU ägnar mycket tid åt. Under 2016 fortsätter utvecklingsprojekt som startat under Det avser exempelvis samverkan barn och missbruk i Tyresö, brukarperspektiv på samverkan mellan kommun, psykiatri och beroendecentrum i Botkyrka samt familjer med komplex problematik i Nacka. Här finns utrymme för fler kommuner att använda sig av FoU Södertörn. Utåtriktad verksamhet Under 2016 kommer en ny hemsida att arbetas fram för FoU Södertörn. Den kommer att ge bättre förutsättningar för att presentera FoU:s verksamhet. Det nätverk för kommunikatörer i ägarkommunerna som bildades 2015 kommer att fortsätta träffas. Syftet är att bättre nå ut i kommunerna med FoU:s verksamhet. FoU Södertörn kommer att fortsätta att utveckla former för rapportering av projekt. Det handlar om fler sammanfattningar, redovisningar i powerpointformat och fylligare beskrivningar på hemsidan. 1

2 Projekt med inriktning mot IFO Barn som är aktuella både inom IFO och LSS Detta projekt utgår från att barn kan vara aktuella för insatser både inom IFO och LSS. Fokusgruppsintervjuer med handläggare både från LSS och IFO har hållits i åtta kommuner. Syftet är att med utgångspunkt från vinjetterna tydliggöra dilemman och svårigheter i bedömningar och samarbete. Studien avser att öka kunskapen om bedömningsarbetet inom respektive enhet samt hinder och möjligheter för samverkan. Den har också som syfte att visa hur kommunerna organiserar sig kring denna fråga. Under 2016 presenteras resultaten både skriftligt i en rapport samt muntligt vid ett flertal konferenser. Öppenvårdsinsatser på Södertörn Under 2015 presenterades resultatet av den kartläggning som gjorts i ägarkommunerna om socialtjänstens öppenvård för barn och unga. Under år 2016 fördjupas kunskaperna t ex avseende vad de olika insatserna har för innehåll, vilka som nås av insatserna etc. Extra fokus läggs på familjebehandling och vad den insatsen kan innebära. En serie av workshops anordnas i systematisk uppföljning Serien avslutas med gemensam konferens. I projektet engageras utvecklingsledarnätverket för IFO. Longitudinell studie av ensamkommande barn och ungdomar Hur går det på lång sikt för de ensamkommande barnen i kommunerna? Följa ensamkommande ungdomar i flera av ägarkommunerna genom återkommande intervjuer under en femårsperiod. Försörjningsstöd Följa ekonomiskt biståndsarbete utifrån ett barnperspektiv. Projektet planeras i samarbete med KNUT-kommunerna som kommer att ägna extra uppmärksamhet åt barnperspektivet under året. Kartläggning av öppenvårdsinsatser inom ägarkommunernas missbruksvård Projektet syftar till att kartlägga vilka öppenvårdsinsatser som erbjuds i ägarkommunernas missbruksvård för att undersöka eventuella skillnader i tillämpningar av olika metoder och insatser, utröna potentiella samarbetsmöjligheter och skapa underlag för att utarbeta bättre rutiner för systematisk uppföljning av insatserna. Familjehemsplacerade barns röster Detta är ett forsknings- och utvecklingsprojekt för att utveckla ett system som följer upp långtidsplacerade barn i och efter placeringen i familjehem. Fokus ligger på hur barnets erfarenheter kan bidra till verksamhetsutveckling. Projektet bedrivs i tre steg a) en översikt av modeller för att ta till vara barns upplevelser av kontakten med socialtjänsten under placering i familjehemsvård (avslutades 2015) Francesca Östberg och Eva Samuelsson Eva-Marie Åkerlund Eva Samuelsson Åsa Bringlöv 2

3 b) i samarbete med kommunerna arbeta med uppföljningar c) ta fram ett kvalitetsuppföljningssystem vars centrala uppgift är att utveckla och organisera rutiner och system i kommunerna. Fördelar, spänningar och motsägelsefulla incitament i välfärdssystemet: New Public Management i svensk missbruksoch beroendevård Under senare år har olika inslag av byråkratisering (upphandlingar, tillsyn, öppna jämförelser etc.) ökat inom välfärdssystemen. Syftet med denna studie är att undersöka hur denna process har påverkat det dagliga arbetet inom missbruks- och beroendevården. Vilka fördelar och nackdelar kan ses i olika kommuner och organisationer? Intervjuer genomförs med politiker, tjänstemän och vårdgivare i offentlig och privat sektor i olika kommuner/regioner med olika administrativa lösningar. Intervjuerna ligger till grund för en webenkät riktad till professionella, vilken jämför olika professioner, regioner. Studien ger kunskap om NPM:s möjligheter och begränsningar i välfärdssystemet och bidrar med förbättringsförslag. Studien görs i samarbete med Stockholms universitet. Hemmasittare - konferens Barn som inte går i skolan hemmasittare upplevs som ett ökat problem. Barnen far illa och det finns behov av ökad samverkan mellan skola och socialtjänst. FoU Södertörn har undersökt kunskapen på området och funnit att det finns många rapporter skrivna om detta fenomen och fungerande arbetssätt i flera kommuner. För att sprida denna kunskap föreslås därför att FoU Södertörn anordnar en konferens på temat med kompetenta föreläsare och presentationer av kommuner som har ett strukturerat arbetssätt kring hemmasittare. Signs of safety Samarbetsprojekt med Stockholms stad och FoU Nordväst med finansiering av Stockholms stad. Projektet innehåller en kartläggning av vilka kommuner och stadsdelar som använder Signs of Safety samt en utvärdering i form av fallstudier. Utvärdering av ensamkommande flyktingbarn i Nacka I Nacka utvärderas mottagandet av ensamkommande flyktingbarn i deras omsorgskedja. Den övergripande frågan är huruvida omsorgskedjan gynnar ungdomarnas självupplevda integration. Utvärdering av umgängesverksamheten Älvis Kartlägga framgångsfaktorer och hinder för verksamheten. Vilka ingår i målgruppen? Finns behov av kompletterande stödinsatser? Hur upplever föräldrar och barn umgängesverksamheten? Utvärdering av YAP Youth Advocate Programmes Eva Samuelsson Tomas Bons Francesca Östberg Delfinansierat av Stockholm och Länsstyrelsen Live Stretmo Nacka Ann-Sofie Bergman Stockholms stad 3

4 YAP-modellen erbjuder ett intensivt styrkebaserat stöd till barn, ungdomar och familjer med olika behov och bygger på en förtroendefull relation mellan ungdomen och YAP-stödpersonen. YAP-stödpersonen finns till hands för att hjälpa ungdomen och familjen att själva göra det som behövs för att nå sina egna mål. Ungdomarna, som är i åldern år, träffar sin YAP-stödperson upp till femton timmar i veckan under sex månader. Josefin Bernhardsson Allmänna barnhuset via Botkyrka Projekt med inriktning mot funktionshinder Boendestöd ett professionsperspektiv Detta projekt studerar den administrativa processen kring boendestöd och involverar både boendestödjare och handläggare från beslut till genomförande av insats. Fokus ligger på avsikten med stödet och det handlingsutrymme/restriktioner som finns för dessa professionella aktörer. Under 2015 hålls fokusgrupper med handläggare och boendestödjare. Resultaten presenteras i en rapport. Dessutom strävar FoU efter att möta både handläggare och boendestödjare i ägarkommunerna för att tillsammans diskutera den administrativa processen och de nyckelresultat som studien genererat. Vad är delaktighet? Detta projekt problematiserar begreppet delaktighet genom dokumentoch fallstudier. Under 2015 har en sammanställning av begreppets ursprung och användning inom funktionshinderområdet gjorts. Delaktighet har också diskuterats med yrkesverksamma på ett boende. Utifrån samtal med personalgruppen har underlag samlats in för att intervjua brukare om deras uppfattning om delaktighet. Detta material analyseras och presenteras under 2016 i en rapport och i diskussioner med personal. Gunnel Andersson Gunnel Andersson Utvecklingsprojekt om genomförandeplaner Intresserade kommuner bildar tillsammans med representanter för FoU en arbetsgrupp för att diskutera upplägg av studien. Tillsammans ringar vi in vad som är problematiskt, vilka utvecklingsmöjligheter som finns och hur FoU kan vara behjälpligt. I detta arbete kan utvecklingsledarnätverket för funktionshinder vara en resurs. Hemmaboende vuxna i föräldrahemmet Detta projekt anknyter till boendefrågan för personer inom LSS. Ett projekt om vuxna med utvecklingsstörning som bor kvar i föräldrahemmet och som Projektet undersöker motiv för att bo kvar både från föräldrars och vuxna barns perspektiv, men analyserar också huruvida valet att bo kvar hemmet, på tvärs mot de FORTE

5 funktionshinderpolitiska målen, kan tolkas som samhällskritik Brukares perspektiv på socialpsykiatri Finns det nya målgrupper inom socialpsykiatrin? I så fall, hur ser deras behov ut? Hur nyttjas gemensamhetsutrymmen knutna till servicebostäder inom LSS? Bidrar dessa rum till social samvaro? Utvecklingsprojekt i Huddinge. Genom deltagande observationer samt intervjuer med brukare och personal undersöks hur gemensamhetsutrymmen används och hur brukarnas intressen tas till vara. Gunnel Andersson Dana Hagström Huddinge. 5

6 Nätverk Utvecklingsledarnätverk FoU Södertörn har en sammankallande roll i kommunernas nätverk för metodstödjare och utvecklingsledare inom IFO- och funktionshinder. Missbruksnätverket i Södertörn FoU Södertörn samordnar missbruksnätverket i Södertörn med syftet att lyfta och arbeta vidare med gemensamma frågeställningar inom missbruksoch beroendevården. Arbetsgruppen metodutveckling familjerätt - Barn i svåra vårdnadskonflikter Under 2016 fortsätter FoU att samordna metodutvecklingsarbetet av de två metoderna Konflikt & Försoning samt Föräldrakoordinator. Kristina Engwall Åsa Bringlöv Eva Nyberg Samfinansierade tjänster BBIC-samordnare Arbetar 50 procent. Samordnaren bistår Södertörns kommuner i arbetet utifrån BBIC samt ansvarar för grundutbildningar i Södertörn. Dessutom närvarar BBIC-samordnaren vid socialstyrelsens träffar för BBIC-samordnare från hela landet. Utvecklingsledare inom familjehemsvården Arbetar 50 procent. Utvecklingsledaren samordnar samt utvecklar kommunernas utbildning riktad till familjehem. Charlotta Lundström Samfinansierad tjänst (ej Gotland) Christina Sandahl Samfinansierad tjänst (ej Gotland) 6