Verksamhetsplan Umeå centrum för genusstudier

Transkript

1 Umeå universitet Umeå centrum för genusstudier Verksamhetsplan 2011 Umeå centrum för genusstudier

2 NULÄGESRAPPORT Visioner, mål och strategier UCGS vision är att under Fortsätta att utveckla UCGS som det nationellt och internationellt ledande centrum för genusforskning som det blivit under de 3 första åren - Fortsätta att vara en framstående utbildningsmiljö för både grund- avancerad och forskarnivå inom området genusstudier - Bedriva undervisning i genusvetenskap med hög kvalitet och med internationalisering av utbildningen - Bedriva forskarutbildning inom genusområdet med en tvärvetenskaplig ansats - Fortsätta att etablera god samverkan med det omgivande samhället i frågor som rör genus och jämställdhet Syftet med UCGS är att skapa en sammanhållen och slagkraftig fakultetsgemensam organisation för universitetets genusforskning och utbildning i genusstudier. UCGS har i uppdrag att ta ett universitetsgemensamt ansvar för tvärvetenskapligt, nationellt och internationellt samarbete och utveckling inom området genusstudier. Vidare ska UCGS bygga en internationellt framstående forskningsverksamhet. UCGS är från och med 2011 utnämnt till en s.k. stark forskningsmiljö, vilket kommer att generera nya anställningar i form av karriärtjänster och gästforskare. Våra tre gästprofessorer är nu fullt integrerade i verksamheten, men kontrakten går ut under Resurser för att utveckla utbildningen kommer även fortsättningsvis att avsättas, främst för att öka vår synlighet internationellt och att upprätta avtal med andra universitet. Aktiviteter Vid centret bedrivs utbildning på grund- avancerad och forskarnivå. Utbildning i ämnet genusvetenskap ges på såväl grund- som avancerad nivå och vi har inrättat genusvetenskap forskarnivå vid den humanistiska fakulteten. Genusforskarskolan ger som tidigare en tvärvetenskaplig forskarutbildning i samarbete med ett flertal ämnesinstitutioner inom och utanför Umeå universitet. Vid centret bedrivs genusforskning inom en rad olika forskningsprojekt. Flera forskningsprogram och projekt är i gång vid centret. Challenging Gender har av Vetenskapsrådet utsetts till ett så kallat Center of Gender Excellence och sammanlagt är ett 40-tal forskare från hela universitetet inklusive forskare från Mittuniversitetet knutna till programmet. Quing är ett EU-finansierat forskningsprojekt (Quality in Gender and Equality Policies) där den nordiska delen sköts från UCGS. Andra exempel är ett projekt finansierat av Delegationen för jämställdhet och ett från FAS, samt karriärbidraget för Prognosen för UCGS ekonomiska läge ser god ut även för nästa 3-årsperiod. Ekonomin är stabil och det stora myndighetskapital som vi dragits med kommer att vara nästan förbrukat vid utgången av 2012, dvs i enlighet med den handlingsplan som vi lämnat in till samhällsvetenskapliga fakulteten. Förutom forskningsanslaget kommer vi att få tillskott i budgeten genom: - Umeå universitets sk starka forskningsmiljöer ca 1,4 milj/år i fem år - Challenging Gender; ett års finansiering kvar - Ett karriärbidrag för tiden (2 miljoner exkl OH) en post-doc anställd, och en projektassistent anställs - Delegationen för jämställdhet (3,3 miljoner)- en post-doc anställd - Ett FAS-anslag (2 miljoner) - Samt ett antal mindre projekt och uppdrag 2

3 Kontrakten med de tre internationella gästprofessorerna går ut dec Dessa var en satsning finansierad av det stora överskottet (myndighetskapitalet), medan den nya professuren i genusvetenskap ska finansieras av anslagsmedel och är en tillsvidareanställning. Den nationella gästlärarens anställning på 25 % har hittills förlängts ett år i taget också den en satsning som möjliggjordes av överskottet. För den biträdande lektorn får vi sk rektorsmedel via Challenging Gender för de två första åren, sedan ska den finansieras av våra egna medel. Följande strategiska satsningar görs i första hand: - Den biträdande lektorn tillträdde 1 januari En professor i genusvetenskap (annonsen ut i febr), tillträde tidigast 1 jan Sju nya samfinansierade doktorander antas från 1 januari 2011 ( ) - En vik lektor från 1 september 2011 (1 år med möjlighet till förlängning) - Två doktorander i genusvetenskap från 1 september 2012/alt. 1 jan post-doktorer tillsätts från 1 september En biträdande lektor utannonseras, tillsätts antagligen 1 jan En gästprofessor på 40 % inbjuds (alternativt 2 personer på vardera 20 %), 1 jan samfinansierade doktorander ligger i planen men anställs först 1 september 2012/(alt 1 jan 2013) - Beorende på hur halvårsbokslutet utfaller så finns ytterligare en satsning planerad: att utlysa lönemedel om max 1 mån/forskare el. grupp för genusforskare vid Umeå universitet att söka lönemedel för att söka externa anslag. Sammantaget innebär ovanstående att budgeten under de närmaste åren kommer att underbalanseras och verksamheten finansieras genom det sparade kapitalet. Inom de närmaste åren bör ovanstående satsningar ha resulterat i utökade intäkter i form av nya forskningsbidrag, nya kurser med ökat antal studenter både på grund- som avancerad nivå samt stabil verksamhet inom Genusforskarskolan. Riskanalys En utmaning, som vi delar med många enheter och institutioner, är att generera externa forskningsanslag. I och med att alla fakulteter nu har infört ett slags resultatpremiesystem som bygger på externa anslag, publikationer och forskarstuderande, så kommer konkurrensen om var forskare ska förlägga sina anslag att hårdna. En ytterligare försvåring ligger i det faktum att vi enligt Umeå universitets riktlinjer - helst inte bör tillsvidareanställa forskare på centrumbildningar, vilket påverkar de unga forskare som rekryterats till UCGS som forskarassistenter och post-docar. Det finns med andra ord en inkonsistens inbyggd i systemet som kan komma att missgynna en universitetsgemensam centrumbildning som UCGS. I förhållande till de mål och visioner som universitetsledningen ställt upp för UCGS, bör en strategi utvecklas för hur den fortsatta forskningsverksamheten vid centret ska utformas. En annan utmaning handlar om att vi behöver rekrytera fler studenter till grund- och avancerad nivå. Även denna fråga bör tas upp till diskussion och åtgärder vidtas under UTBILDNING PÅ GRUND- OCH AVANCERAD NIVÅ Visioner, mål och strategier Kursutbudet. Utveckling av kurser på avancerad nivå har varit ett särskilt prioriterat område under de senaste åren, med målsättning att ge möjlighet till magister- och mastersexamina i genusvetenskap baserade på fristående kurser. Flertalet av kurserna ges på engelska, dels för 3

4 att ge utländska studenter möjligheter till genusstudier vid Umeå universitet (internationaliseringsaspekten) och dels för att öka studentvolymen vid kurserna. En vision på några års sikt är att utveckla ett engelskspråkigt mastersprogram. Ett annat utvecklingsområde är nätbaserade kurser på grundnivå där arbete påbörjats ht Målet är: - att kunna erbjuda fyra fristående kurser på avancerad nivå (varav tre på engelska) samt en masteruppsatskurs. - att fortsätta utvecklingsarbetet rörande nätbaserade kurser samt att ht 11 starta den första kursen: Genusvetenskap: Makt och kön A, 30 hp (halvfart). - att - om lärarsituationen tillåter - ge en uppdragsutbildning rörande jämställdhetsarbete för anställda inom Umeå kommun och kranskommuner under ht 11. Rekrytering av studenter: Söktrycket till A- och B-kurserna var något lägre än vanligt föregående år, vilket i sin tur ledde till att C-kursen ht 10 ställdes in pga för få sökande. En ökning har skett under innevarande läsår och vi räknar med att ge en C-kurs i vanlig ordning ht 11 samt ett tillskott av studenter genom den nätkurs som startar ht Trots den generella osäkerheten rörande utländska studenter nästa läsår räknar vi med en liten ökning, då vi i huvudsak rekryterar utbytesstudenter. Som ett led i internationaliseringen har dessutom en särskild satsning gjorts under 2010 för att utarbeta samarbetsavtal med några utländska universitet för lärar- och studentutbyte. Målet är: - att öka studentvolymen både på grund- och avancerad nivå, på den senare med både svenska och utländska studenter. Genomströmningen är mycket god på grundnivån, sämre på avancerad nivå. Faktorer som vi inte råder över är att studenter avbryter studierna p.g.a. att de fått arbete eller för att de överskattat sin förmåga att läsa flera kurser parallellt. Ett annat problem är att utländska studenter inte alltid har tillräckliga förkunskaper även om de formellt är behöriga. Vi gör därför en justering i kursutbudet (vilka kurser som ges på svenska resp. engelska) för att anpassa bättre för utländska studenter. Målet är: - att behålla den höga genomströmningen på grundkurserna och att öka på avancerad nivå Studentinflytandet bedöms som gott. Arbetet med kursvärderingar, uppföljningar och återkopplingar ska ha fortsatt hög prioritet. Vi har dock inte uppnått målsättningen att utveckla former för kursvärdering som är mindre tidskrävande för moment- och kursansvariga lärare. Målet är: - att bibehålla nuvarande höga ambitionsnivå när det gäller studenternas inflytande över utbildningen och dess kvalitet genom ett upparbetat system för kursvärdering och återkoppling: Studenterna ska även fortsättningsvis uppfatta att det är meningsfullt med kursvärdering! - att utveckla mindre tidskrävande former för kursvärderingar utan att förlora i svarsfrekvenser och kvalitet. Forskningsanknytning i utbildningarna avspeglas dels i utveckling och revideringar av kurser, dels i direkt undervisningen. Samtliga undervisande lärare är disputerade. Genom att många forskare anställts under senare år har läget varit särskilt gott när det gäller att föra in nya aktuella forskningsområden i undervisningen. Målet är: - att behålla stark forskningsanknytning och att ta vara på den vetenskapliga kompetens och mångfald som finns bland forskare anställda vid UCGS, men också i den utvidgade genusforskarmiljön vid Umeå universitet. 4

5 Bemanningssituationen är god under innevarande läsår men förändras till det sämre under 2011, då de flesta post.doc-anställningar upphör. Planeringen för att lösa denna situation pågår. Troligen kommer vi trots detta att bli beroende av köpa in fler lärare från andra institutioner under nästa läsår. Målet är: - att ersätta lärare som slutar genom några nyanställningar och vikariatslösningar. - att vidareutveckla tvärvetenskapligt samarbete i lärarlag med hög vetenskaplig kompetens. Yrkes- och arbetsmarknadsanknytning: Fristående kurser har generellt inte samma förutsättningar om utbildningsprogram när det gäller arbetsmarknadsanknytning, men vi har vissa riktade inslag i grundutbildningen (bl.a. med stöd av ENS) där vi behandlar genuskompetens i arbetslivet. Utifrån en alumnundersökning (2008) kan vi konstatera att 79% av våra tidigare grundstudenter rapporterar att de haft stor/mycket stor nytta av sin genusstudier i arbetet och att 42% av dem säger att deras arbetsgivare sett deras genuskunskaper som en merit. Masterutbildningen i genusvetenskap ger möjlighet till en inriktning mot bl.a. yrkesverksamheter inom jämställdhets- och mångfaldsområdet och vi har ambitionen att här erbjuda mer omfattande arbetsmarknadsinriktade inslag i samverkan med intresserade avnämare inom t.ex. kommuner, landsting och länsstyrelse. Målet är: - att vidareutveckla inslag med arbetsmarknadsanknytning i kurser både på grund- och avancerad nivå. Undervisningsformerna bygger främst på campusförlagd undervisning. I en del kurser finns inslag av nätbaserad undervisning och under det gångna året har Cambro införts som administrativt stöd på nästan alla kurser. Ett flertal lärare har deltagit i UPC:s Cambroutbildning. Utvecklingsarbete för en helt nätbaserad A-kurs har påbörjats. Målet är: - att fortsätta utvecklingsarbetet rörande nätbaserad utbildning. - att fortsätta att utveckla lärares kompetens när det gäller nätbaserad undervisning. Examination: Ett omfattande utvecklingsarbete har redan gjorts när det gäller utveckling av utbildning i genusvetenskap på avancerad nivå; nya kurser har utvecklats och arbetet är nu inne i en konsoliderande fas. Här ingår aktiv marknadsföring av möjligheterna att ta masterexamen i genusvetenskap. Den första masteruppsatsstudenten har antagits vt 11. Ansökan om examensrättigheter för magisterexamen har dock inte beviljats ännu. Målet är: - att fortsätta konsolidering och marknadsföring av masterutbildning - att göra förnyad ansökan om examinationsrätt för magisternivå. Internationellt utbyte: Ökad internationalisering av utbildningen på avancerad nivå har varit ett prioriterat område En särskild satsning har gjorts för att upparbeta kontakter och utbytesavtal och sådana är klara med universiteten i Jyväskylä (Finland) och York (England). Förberedelse för utbyten är gjorde med universiteten i Roskilde (Danmark) och Manithoba (Canada). Vi har under året haft två utresande och en inresande lärare. Målet är: - att fullfölja avtalsskrivande med ovanstående universitet. - att skicka minst två lärare från UCGS på lärarutbyte vid annat universitet samt att ta emot minst två lärare som gästlärare. - att rekrytera fler utländska studenter till kurser på avancerad nivå. - att på sikt kunna erbjuda svenska studenter möjligheter till utlandsstudier. Aktiviteter Kursutbudet: VT 2011: Genusvetenskap: Makt och kön B (30 hp), Genus, välfärd och makt (15 hp), Gender Studies: Feminist Theories and Intersectional Analysis (15 hp) och 5

6 Masteruppgsats i genusvetenskap (30 hp). HT 2011: Genusvetenskap: Makt och kön A (30 hp), Genusvetenskap: Makt och kön A nätkurs (15 av 30 hp), Genusvetenskap: Makt och kön C (30 hp), Gender, Sex, Bodies: Theories and Debates (15hp) och Critical Perspectives on Nordic Gender Equalities (15 hp). Studentinflytandet vid UCGS sker genom studentrepresentation i styrelsen, där tre platser (en för varje utbildningsnivå) finns. Representanter utses av studentkårerna, som tyvärr inte fullt ut besatt dessa platser. En direkt form av studentinflytande sker genom de kursvärderingar som görs, både skriftligt och muntligt, efter varje avslutat moment och hel kurs. Sammanställningar av kursvärderingar med förslag till förändringar är tillgängliga för studenterna på kurswebbsidor och i mer utförlig form i en pärm på UCGS. När ny kurs eller nytt kursmoment startar får studenterna information om förändringar som gjorts med anledning av kursvärderingar föregående kursomgång. Sammanställningar av kursvärderingar utgör även en viktig del i lärarlagens planering och kontinuerliga revideringar av kursmoment. Se även avsnittet Studentinflytande under Visioner, mål och strategier Studentnöjdhet: Av Samhällsvetarenkäten (grundnivån 2005, 2007) samt redovisning av universitetsgemensamma kursvärderingsfrågor (ht 10) framgår att studenterna över huvudtaget är mycket nöjda med utbildningen. Särskilt nöjda är de med kursadministration, påverkansmöjligheter, lärarnas bemötande och sammanfattande betyg för utbildningen. Alumnundersökningen (ht 2008) ger också ett mycket gott betyg åt utbildningen. För följande områden: Söktrycket, Genomströmningen, Forskningsanknytningen, Bemanningssituationen, Yrkes/arbetsmarknadsanknytning, Undervisningsformer, Examination samt Internationellt utbyte se motsvarande avsnitt under Visioner, mål och strategier. Riskanalys Genom post.doc./fo.ass.-anställningar har andelen UCGS-anställda lärare ökat, vilket har bidragit till något sänkta lärarkostnader, en förstärkning av det ämnesmässiga och pedagogiska utvecklingsarbetet och en stabilare situation när det gäller det oumbärliga övergripande läraransvaret. Då flertalet av dessa anställningar upphör under 2011 står vi inför en problematisk bemanningssituation som måste lösas genom nyrekrytering av lärare. Ett annat riskområde gäller den låga studentvolymen. Även om vi ser en viss ökning under innevarande läsår är den inte helt tillfredsställande. Vi ser samtidigt mycket positivt på vårt utvecklingsarbete när det gäller kurser på avancerad nivå och inte minst att vi bidrar till universitetets utbud av kurser för utländska studenter. Vår verksamhet ligger mycket väl i linje med Samhällsvetenskapliga fakultetens internationaliseringsmål för En viss oro finns dock för att universitetets krav på att minska antalet kurser med färre än tio registrerade studenter. En del kurser på avancerad nivå når inte alltid upp till den siffran, men de är ändå motiverade utifrån internationaliseringsaspekter, och här är det nödvändigt att se till långsiktighet i satsningar som gör. Detsamma gäller vår strävan efter att utveckla ett kursutbud på avancerad nivå som möjliggöra masterexamen. 6

7 UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ Mål, visioner och strategier Vid Umeå centrum för genusstudier bedrivs idag tvärvetenskaplig forskarutbildning inom ramen för Genusforskarskolan. Sedan starten 2001 har Genusforskarskolans målsättning varit att främja genusforskningen som en inriktning inom olika discipliner. Genusforskarskolans verksamhet har därför i hög grad fått karaktär av ett integreringsprojekt inom stora delar av Umeå universitet. Det är ett arbetssätt som också främjar satsningen på genusforskning som ett av universitetets starka forskningsområden Forskarutbildningen bygger på en både ekonomisk och vetenskaplig samverkansmodell. Det innebär att Genusforskarskolans doktorander har en dubbel hemvist; dels i det ämne vid Umeå universitet där de disputerar, dels vid Genusforskarskolan. För att uppnå syftet att skapa ny kunskap och goda forskare, förutsätts Genusforskarskolan och ämnesinstitutionerna arbeta konstruktivt för att hantera de konkreta praktiska och vetenskapliga implikationerna av denna mångfald. Detta gör vi genom att satsa på ett antal strategiska områden: rekrytering, handledarkompetens, internationellt utbyte, kurser och seminarier, samt utbildningsmiljö. På området rekrytering strävar vi efter att utforma en tydlighet rörande utlysning och rekrytering av doktorander för att stärka och bredda den tvärvetenskapliga profilen och säkra kvalitetskraven. I detta arbete ligger också att stärka och utveckla samarbetet med ämnesinstitutioner. Vidare strävar vi efter att locka såväl manliga som kvinnliga sökande till de utlysta doktorandtjänsterna för att uppnå en jämnare könsfördelning i doktorandgruppen. Ett annat viktigt område inom ramen för rekrytering av doktorander, utgörs av möjligheten att från 2012 erbjuda forskarutbildning i ämnet genusvetenskap. Målen är att: - Att bibehålla ett högt söktryck och en jämn tillströmning av nya doktorander, såväl samfinansierad som inom ämnet genusvetenskap, och att parallellt med detta stärka utbildningens kvalitetsaspekter. - Att utveckla och inrätta forskarutbildning inom det tvärvetenskapliga ämnet genusvetenskap med start På området handledarkompetens strävar vi efter att fortsatt stärka vårt samarbete med handledare vid ämnesinstitutioner. Härvidlag vill vi bidra till att stärka genusvetenskaplig kompetens genom att genomföra en mer genusprofilerad och behovsstyrd satsning på handledningspedagogiska frågor i handledarkollegiet. Ett exempel är att vi erbjuder utbildningsdagar/workshops med gästföreläsare och pedagoger från olika vetenskapsområden. Målet är att: - Fortsätta att stärka integrationsarbetet och stötta kompetensutvecklingsbehov i handledargruppen. På området internationellt utbyte strävar vi mot att aktivt erbjuda möjligheter för doktorander att få erfarenheter av internationella forskningssammanhang. Vi strävar här efter att ha goda rutiner för uppföljning och återkoppling till doktorander och nyligen disputerade doktorer för att internationaliseringserfarenheter bättre ska komma hela forskarmiljön till godo. Målet är att: - Genusforskarskolans doktorander ska skolas till att bli aktiva initiativtagare och deltagare i upprättandet av internationella forskarnätverk inom området genusforskning. På området kurser och seminarier vill vi verka för att vidareutveckla och lyfta fram den 7

8 behovsstyrda kurs- och seminarieverksamheten som en kvalitetsaspekt som särskiljer Genusforskarskolan från traditionella forskarutbildningar. Målen är att: - Genusforskarskolans modell för kursutveckling och seminarieverksamhet ska utgöra en levande del av kvalitetsarbetet och framväxten av en tvärvetenskaplig forskarmiljö vid Umeå centrum för genusstudier. - Det samarbete som utvecklats med InterGender rörande forskarutbildningskurser bibehålls och fördjupas till att också omfatta gemensamma forskarhandledningsutbildningar. På området utbildningsmiljö strävar vi efter att utveckla former för doktorandernas närvaro och integrering i det dagliga arbetet, till exempel genom forskningsaktiviteter (seminarier, workshops etc.) och sociala aktiviteter. Målet är att: - Genusforskarskolan/Centrum för genusstudier ska erbjuda en god utbildnings- och forskarmiljö med delaktighet för alla anställda och doktorander samt även handledare. Aktiviteter I anslutning till ovan identifierade strategiska områden, rekrytering, handledarkompetens, internationellt utbyte, kurser och seminarier, samt utbildningsmiljö, är följande aktiviteter kopplade: Rekrytering I slutet av januari 2011 var antalet inskrivna doktorander vid Genusforskarskolan 35. Sammanlagt 30 har disputerat (varav 27 doktorsexamina, 3 lic.examina). Doktoranderna återfinns primärt inom samhällsvetenskaplig, humanistisk och medicinsk fakultet. Därför har ett samarbete med företrädare för teknisknaturvetenskaplig fakultet inletts, med syfte att synliggöra samarbetsmöjligheter med UCGS/Genusforskarskolan. Vid utlysningar av post-doc-anställningar och forskarassistentanställningar har disputerade vid Genusforskarskolan kunnat hävda sig mycket väl i den nationella och internationella konkurrensen. Flertalet av de disputerade har idag anställning inom sina områden och flera har fått extern finansiering för nya forskningsprojekt. Handledarkompetens Överlag utmärks Genusforskarskolans handledare av en hög kompetensnivå. Flertalet har genomgått universitetspedagogisk handledarutbildning och några har också genomgått handledarutbildning med inriktning mot genusvetenskapliga projekt. Utbyte av erfarenheter kring rutiner, handledarpedagogik, specifika och generella problem tas regelbundet upp (1-2 ggr/termin) på handledarkollegiet, dit samtliga involverade huvud- och biträdande handledare inbjuds. Genusforskarskolan har under 2010 genomfört två workshops som erbjudits forskarskolans handledarkollektiv; en i tvärvetenskaplig forskarhandledning och en i tvärvetenskapliga publiceringsstrategier. Syftet med dessa har varit att bidra till kompetensutvecklingsmöjligheter inom det genusvetenskapliga fältet. Internationellt utbyte: Samtliga doktorander har goda möjligheter till internationellt utbyte under sin utbildningstid. Detta beror bland annat på att doktoranderna tilldelas internationaliseringsmedel som är öronmärkta för forskningsresor/ -vistelser vid lärosäten utomlands eller resor till internationella konferenser med relevant inriktning för avhandlingsarbetets inriktning. Möjligheterna att under utbildningstiden ingå i internationella forskarnätverk har väsentligen stärkts genom de internationellt rekryterade gästprofessorer som tillträdde vid UCGS under Likaså bidrar forskningsprogrammet Challenging 8

9 gender med dess internationella referensgrupp till möjligheter att etablera internationella kontakter. (se vidare Forskning). Kurser och seminarier Genusforskarskolan har från starten 2001 utvecklat drygt 20 egna forskarkurser. Kursutvecklingen har i stor utsträckning varit behovsstyrd, dvs. anpassats efter individuella doktoranders/ doktorandgruppers särskilda behov både av stärkande av allmän och tvärvetenskaplig genusvetenskaplig kompetens och av förstärkning av teoretiska profilkunskaper inom fältet. Denna flexibilitet kännetecknar också seminarieverksamheten. Varje doktorand erbjuds från första anställningsdagen plats i en tvärvetenskaplig seminariegrupp, som träffas 2-4 ggr/termin under ledning av en senior genusforskare. Vid de varje termin återkommande internaten kompletteras denna form med gemensamma seminarier, där alla doktorander bereds möjlighet att presentera sina work in progress. Utbildningsmiljö (lokaler, utrustning) UCGS flyttade under vårterminen 2008 till nya lokaler, centralt belägna på universitetsområdet. Här erbjuds konferensrum och uppehållsrum som kan nyttjas av Genusforskarskolans doktorander. Härigenom får doktorander tillgång till den tvärvetenskapliga miljö som byggts upp vid UCGS via forskarassistent- postdoc- samt gästprofessorsanställningar. Doktoranderna har i övrigt sin primära hemvist vid ämnesinstitutioner där deras utbildningsmiljö diskuteras och regleras via det samarbetsavtal som tecknas mellan UCGS och ämnesinstitutionerna. Riskanalys Söktrycket har överlag varit starkt vid alla utlysningar, med undantag för utlysningen 2009 då 6 utlysta tjänster ledde till 3 tillsättningar. Under förutsättning att den finansiella situationen för att bedriva forskarutbildning inom ramen för Genusforskarskolan inte förändras, ser vi därför små risker inför kommande års utlysningar. Söktrycket till doktorandanställningarna med tillsättning 1 januari 2011 var dessutom tämligen gott och resulterade i sju nya tillsättningar. Det som ter sig bekymmersamt är tillsättningen av helfinansierade doktorander inom huvudområdet genusvetenskap. Ambitionen var att två doktorander inom genusvetenskap skulle ha tillträtt 1 januari Vår målsättning är fortsatt att utveckla det nya ämnet på forskarnivå och därmed 1 sept 2012/alt 1 jan 2013 tillsätta 2 doktorander i ämnet genusvetenskap. FORSKNING Visioner, mål och strategier Genusforskningen har ytterligare befäst sin position vid Umeå universitet genom att under 2010 utses till en av universitetets starka forskningsmiljöer. Den excellensmiljö som identifierades 2006 har således på detta sätt getts ytterligare kvitto på en framgångsrik utveckling. Ambitionen är att Umeå centrum för genusstudier fortsätter att utveckla Umeås genusforskning dels utifrån det mång- och tvärvetenskapliga fundament som sedan tiotals år är uppbyggt vid Umeå universitet men också en kraftfull utveckling inom ämnet genusvetenskap. På dessa stadiga två ben skapas möjligheter till att befästa och utveckla positionen som ett internationellt ledande genusforskningscentrum. Ett sådant forskningscentrum bedriver framstående verksamhet inom flera övergripande och sinsemellan överlappande områden: 9

10 - Teoretisk utveckling, reflexivitet och kunskapskritik - Metodutveckling - Internationalisering - Samverkan med omgivande samhället - Rekrytering och kompetensförsörjning - Publiceringsstrategier - Extern finansiering Teoretisk utveckling, reflexivitet och kunskapskritik: Det mångvetenskapliga samarbetet inom UCGS och inom ingående forskningprogram skapar goda villkor för reflexivitet, kritisk kunskapsutveckling och teorigenerering och teoriutveckling. Målet är att de tvärvetenskapliga kunskapsarenorna ytterligare fördjupas och utvecklas. Metodutveckling: Genusforskare har varit och är fortfarande bland föregångarna när det gäller utvecklingen av både kvalitativa forskningsmetoder och interaktiva forskningsansatser. Även kvantitativa forskningsmetoder används och vidareutvecklas av genusforskare idag. Målet är att ytterligare fördjupa kunskapen kring kvalitativa metoder samt öka användande t av stora databaser som exempelvis Demografiska databasen och stora registerdata inom Umeå universitets genusforskningsmiljö. Internationellt utbyte: Inom forskningsprogrammet Challenging Gender har upparbetats ett mera omfattande internationellt utbyte i form av internationell referensgrupp, gästforskarvistelser, internationella konferenser m m. Vidare förekommer internationella samarbeten och samverkan mellan enskilda forskare genom det högre seminariet vid UCGS som har en ambition att bjuda in ledande internationella genusforskare. Målet är att den höga nivån av internationalisering skall fortsatt vara ett kännemärke för UCGS. Samverkan med omgivande samhället: Genusforskningen producerar producera kunskap av stor relevans för områden som rättsväsende, skola, folkhälsoarbete, hälso- och sjukvård, jämställdhetsarbete, livsformer och värderingar samt opinionsbildning. Ett biträdande lektorat har tillsatts med specifik inriktning på kunskapsöverföring. Även internationellt finns efterfrågan på Umeåforskarnas sakkunskap; t ex inom WHO- och EU-projekt, inom norska, sydafrikanska och australiensiska forskningsråden samt SIDA/Sarec. Målet är att ytterligare fördjupa och synliggöra genusforskningens viktiga samhällsrelevans. Publiceringsstrategier: Förutom den referee-granskade tidskriftspubliceringen har flera av Umeås genusforskare också haft framgångsrik publicering av antologier och böcker på utländska förlag. UCGS är också aktivt inblandade i redaktioner för flera internationella tidskrifter för genusforskning, vilket också gynnar arbetet med publiceringsstrategier. Målet är att andelen arbeten på engelska väsentligt stiger. Rekrytering och kompetensförsörjning: Antalet forskare inom genusområdet vid Umeå universitet kan beräknas till ca 70. Här är inte doktorander inräknade, till exempel 30 doktorander vid Genusforskarskolan och minst 20 ytterligare doktorander. Majoriteten av forskarna har disputerat efter I nuläget finns således inga problem med kompetensförsörjning till den ämnesintegrerade genusforskningen. Ett viktigt tillskott i forskarmiljön är fortlöpande postdoktoranställningar (med start 2009) liksom de gästprofessurer som tillsatts under 2009 samt en nationell gästlärare. Rekryteringssituationen är gynnsam tack vare Genusforskarskolans resurs för 10

11 forskarutbildning. Könsfördelningen är skev, varför området bör sträva efter att öka andelen manliga forskare. Under 2010 har ett mera strategiskt arbete påbörjats för att öka andelen män i genusforskning och bygga upp miljöer. Under 2011 kommer också en professur i genusvetenskap att utlysas. Under 2009 har ett utvecklingsprogram inletts inom UCGS som riktar sig till postdoktorer och forskarassistenter. Programmet syftar till karriärutveckling för att gynna en fortsatt akademisk forskarbana. Under 2011 skall programmet ytterligare fördjupa sin funktion av att vara ett forskningsstrategiskt råd med djup förankring i verksamheten. Lokaler och utrustning: UCGS flyttade i maj 2008 till nya lokaler i Samhällsvetarhuset. De genusforskare som har sina arbetsplatser vid centret har hittills kunnat erbjudas egna arbetsrum efter viss ombyggnation. Samfinansierade forskarassistenter har med ett undantag sina arbetsplatser utanför UCGS, dvs. vid den samfinansierande institutionen. Nyanskaffning av datorer och annan teknisk utrustning görs kontinuerligt i takt med anställningar. Målet är att i möjligaste mån hålla samman forskare vid UCGS så att den gemensamma forskningsmiljön utvecklas på ett tillfredsställande sätt. Externa medel: Ambitionen är att öka andelen externa medel bland annat genom att utdela medel för skrivande av ansökningar samt coachning kring ansökningsskrivande. Riskanalys En utmaning för UCGS framöver kommer att vara att generera nya externa anslag till forskningen. I och med att alla fakulteter nu har infört ett slags resultatpremiesystem som bygger på externa anslag, publikationer och forskarstuderande, så kommer konkurrensen om var forskare ska förlägga sina anslag att hårdna. En ytterligare försvåring ligger i det faktum att vi helst inte bör tillsvidareanställa forskare på centrumbildningar, vilket påverkar de unga forskare som rekryterats till UCGS som forskarassistenter och post-docar. Det finns med andra ord en inkonsistens inbyggd i systemet som kan komma att missgynna en universitetsgemensam centrumbildning som UCGS. I förhållande till de mål och visioner som universitetsledningen ställt upp för UCGS, bör fortsatta diskussioner med universitetsledningen föras om hur man på bästa sätt skapar goda strukturella villkor för en centrumbildning av denna typ. SAMVERKAN Visioner, mål och strategier Genuskunskap och genusvetenskaplig kompetens efterfrågas i allt högre grad i det svenska samhället. Detta skapar goda förutsättningar för UCGS att utveckla kontakterna med samhälle och näringsliv. Vårt mål att även fortsättningsvis bedriva utåtriktad verksamhet i linje med beskrivningen nedan. Förutom de initiativ som redan är under planering, kommer vi att ta initiativ till ytterligare samarbete med lokala aktörer för att synliggöra genus- och jämställdhetsaspekter i samhället. Aktiviteter Utåtriktad samverkan, särskilt i form av forskningsinformation och fortbildning, är av tradition en stark sida inom genusområdet. Centrets vetenskapliga medarbetare har kunskapsresurser när det gäller jämställdhet och genusforskning som efterfrågas flitigt från många olika håll, t.ex. journalister, politiker, tjänstemän i andra verksamheter, t.ex. vårdorganisationer, studenter från andra ämnen inom och utanför Umeå universitet samt 11

12 lärare och gymnasieelever. Centrets forskare och lärare genomför regelbundet populärvetenskapliga föreläsningar utanför universitetet för olika åhörargrupper. Teman för dessa föreläsningar kan vara genus och politik, genus och våld, genus och jämställdhet i barnfamiljer, maskulinitet. Under 2011 påbörjas planering av ett samarrangerat projekt kallat Challenging Power som ska gå av stapeln under kulturhuvudstadsåret Samarbetet med Bokkaféet Pilgatan kommer att fortsätta. En medarbetare vid UCGS är universitetets representant i styrgruppen för Centrum mot våld i Västerbottens län. UCGS deltar också med föreläsningar för allmänheten. UCGS medverkar i Företagsforskarskolan om utbildning i genusperspektiv och jämställdhet. Under 2011 medverkar UCGS i en öppen föreläsningsdag på Kulturhuset i Stockholm, där de tre genusexcellenserna i Sverige presenterar sin forskning. Inbjudna är politiker, media, myndigheter, intresseorganisationer och allmänhet. UCGS arrangerar en gränsöverskridande dialogworkshop för ett inkluderande Umeå. Detta är ett samverkansprojekt mellan UCGS och Umeå kommun. Målet är att främja inkludering i Umeå och lägga grund för gränsöverskridande samarbeten. Metoden bygger på självreflektion kring identitet och maktrelationer samt inlevelse och empati för andras erfarenheter och perspektiv, och forskare från UCGS deltar och dokumenterar workshopen. Riskanalys UCGS saknar en tydligt uttalad målsättning med sitt samverkansarbete och därför är det väsentligt att under 2011 utarbeta en sådan målsättning och utveckla strategier för hur arbetet ska utformas. Detta kommer att ge ramar för vad som ingår i Samverkan och vad som inte ingår. PERSONAL OCH VERKSAMHETSSTÖD Vision, mål och strategier Målsättningen är att vi även framgent ska ha en hög standard vad gäller arbetet med personaloch stödverksamhet. Aktiviteter Organisation och ledarskap: Den samhällsvetenskapliga fakulteten är värdfakultet för det nybildade centret som är ett fakultetsgemensamt centrum för genusstudier vid Umeå universitet. Nytt för 2011 är att föreståndaren arbetar 60 % och att en biträdande föreståndare tillsatts på 20%. Centret har följande organisations- och ledningsstruktur: Föreståndare, 60 %. Föreståndaren har det övergripande ansvaret för utbildning, forskning och samverkan med det omgivande samhället vid enheten, och ansvarar på uppdrag av dekanus för den dagliga ledningen av enheten. Föreståndaren ansvarar för att enheten följer såväl Umeå universitets egna styrdokument som gällande författningar och avtal. Uppdraget som föreståndare innebär ett helhetsansvar för enheten. Föreståndaren ansvarar för ekonomin och den långsiktiga kompetensförsörjningen, är chef för all personal vid institutionen och ansvarar för att utvecklingssamtal genomförs med all personal minst en gång per år. Föreståndaren har ansvar för arbetsmiljön för såväl anställda som för studenter. Föreståndaren adjungeras till styrelsen. Biträdande föreståndare, 20 %. Vissa frågor delegeras till bitr föreståndaren; såsom en del frågor som rör GU samt att göra en översyn och uppdatering av alla planer vid UCGS. Bitr föreståndaren deltar i AU och adjungeras till styrelsens möten med närvaro- och yttranderätt. I övrigt samverkar föreståndaren och bitr föreståndare i frågor som rör löneförhandling, anställningar, medarbetarsamtal, strategisk planering m.m. 12

13 Vetenskaplig ledare, 25 %: på 5 % ansvar för den övergripande forskningsplaneringen och forskningsstrategier och på 20 % för forskningsprogrammet Challenging Gender. Vetenskapliga ledaren är vice ordförande i styrelsen. Styrelsen har från 2011 förnyat förtroende är en fakultetsövergripande styrelse med 11 ledamöter: en extern ordförande med bas utanför högskolesektorn, en vetenskaplig ledare som också är vice ordförande, en representant från vardera fakulteten, en extern ledamot från näringsliv och samhälle samt tre studeranderepresentanter från olika utbildningsnivåer. Styrelsens uppdrag är att ansvara för verksamhetens övergripande inriktning och utveckling, att besluta i frågor om budget och verksamhetsplanering, att besluta om fördelning av centrets resurser samt att i övrigt främja UCGS verksamhet. Arbetsutskott (AU): föreståndare, bitr föreståndare, de två studierektorerna för grund- och forskarutbildning samt två administratörer. Den vetenskapliga ledaren deltar i planeringen angående strategiska långsiktiga satsningar. AU har till uppgift att samordna och effektivisera det fortlöpande arbetet vid centret. AU är en viktig stödfunktion för föreståndaren. Studierektor för grundutbildningen. I arbetsuppgifterna ingår ansvar för rekrytering och organisering av lärarlag, att policy och planer som antagits av styrelsen genomförs och följs upp samt ett övergripande ansvar för pedagogiskt utvecklingsarbete. Vidare medverkar studierektorn i arbetsutskottet vid UCGS och ska tillsammans med föreståndare, studierektor för grundutbildning samt administratörer svara för den dagliga verksamheten vid centret. Studierektorn har ett övergripande ansvar för marknadsföring av kurser och innehar även funktionen som studievägledare. Studierektor för forskarutbildningen Utarbetar och förankrar samarbetsavtal med institutioner och forskarskolor och medverkar i planering av forskarkurser. Vidare ska studierektorn medverka i arbetsutskottet vid UCGS och tillsammans med föreståndare, studierektor för grundutbildning samt administratörer svara för den dagliga verksamheten vid centret. Tillsammans med koordinatorn för forskarutbildningen svarar studierektor för seminarieledning, extern information och kontakter samt utvecklings- och utvärderingssamtal med doktorander. Administration För den administrativa verksamheten vid UCGS svarar en utbildningssamordnare, en ekonomiadministratör och f o m en nytillsatt samordnare för personaladministrativa frågor. Den sistnämnda delas med fem andra institutioner/enheter. Forskningsinformatören fortsätter under Det studieadministrativa arbetet för utbildning på grund- avancerad och forskarnivå delas mellan de två administratörerna, så även ekonomihanteringen. Detta skapar goda förutsättningar för ett hållbart system. Lokal- och datorfrågor samt personalhanteringen av administreras av ekonomiadministratören. Riskanalys Den enorma expansion som UCGS genomgått under har inneburit stora påfrestningar och en ökad arbetsbörda för stödfunktionerna och administrationen. Rekryteringen av en informatör har inneburit att vissa uppgifter har avlastats från administratörerna, och den nya personalsamordnaren innebär ett tillskott. Men även fortsättningsvis kommer arbetsbördan att vara stor, inte minst på grund av den nya redovisningsmodellen för ekonomi. För att vidmakthålla en god och hållbar psykosocial arbetsmiljö är det därför av vikt att se över det administrativa arbetet. En förstärkning av administrationen kommer därför att ske med tillsättning av utbildningsadministratör, 50 % från 1 september Denna kommer bl a att arbeta med internationaliseringsfrågor. 13