Verksamhetsplan Umeå centrum för genusstudier

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verksamhetsplan 2011. Umeå centrum för genusstudier"

Transkript

1 Umeå universitet Umeå centrum för genusstudier Verksamhetsplan 2011 Umeå centrum för genusstudier

2 NULÄGESRAPPORT Visioner, mål och strategier UCGS vision är att under Fortsätta att utveckla UCGS som det nationellt och internationellt ledande centrum för genusforskning som det blivit under de 3 första åren - Fortsätta att vara en framstående utbildningsmiljö för både grund- avancerad och forskarnivå inom området genusstudier - Bedriva undervisning i genusvetenskap med hög kvalitet och med internationalisering av utbildningen - Bedriva forskarutbildning inom genusområdet med en tvärvetenskaplig ansats - Fortsätta att etablera god samverkan med det omgivande samhället i frågor som rör genus och jämställdhet Syftet med UCGS är att skapa en sammanhållen och slagkraftig fakultetsgemensam organisation för universitetets genusforskning och utbildning i genusstudier. UCGS har i uppdrag att ta ett universitetsgemensamt ansvar för tvärvetenskapligt, nationellt och internationellt samarbete och utveckling inom området genusstudier. Vidare ska UCGS bygga en internationellt framstående forskningsverksamhet. UCGS är från och med 2011 utnämnt till en s.k. stark forskningsmiljö, vilket kommer att generera nya anställningar i form av karriärtjänster och gästforskare. Våra tre gästprofessorer är nu fullt integrerade i verksamheten, men kontrakten går ut under Resurser för att utveckla utbildningen kommer även fortsättningsvis att avsättas, främst för att öka vår synlighet internationellt och att upprätta avtal med andra universitet. Aktiviteter Vid centret bedrivs utbildning på grund- avancerad och forskarnivå. Utbildning i ämnet genusvetenskap ges på såväl grund- som avancerad nivå och vi har inrättat genusvetenskap forskarnivå vid den humanistiska fakulteten. Genusforskarskolan ger som tidigare en tvärvetenskaplig forskarutbildning i samarbete med ett flertal ämnesinstitutioner inom och utanför Umeå universitet. Vid centret bedrivs genusforskning inom en rad olika forskningsprojekt. Flera forskningsprogram och projekt är i gång vid centret. Challenging Gender har av Vetenskapsrådet utsetts till ett så kallat Center of Gender Excellence och sammanlagt är ett 40-tal forskare från hela universitetet inklusive forskare från Mittuniversitetet knutna till programmet. Quing är ett EU-finansierat forskningsprojekt (Quality in Gender and Equality Policies) där den nordiska delen sköts från UCGS. Andra exempel är ett projekt finansierat av Delegationen för jämställdhet och ett från FAS, samt karriärbidraget för Prognosen för UCGS ekonomiska läge ser god ut även för nästa 3-årsperiod. Ekonomin är stabil och det stora myndighetskapital som vi dragits med kommer att vara nästan förbrukat vid utgången av 2012, dvs i enlighet med den handlingsplan som vi lämnat in till samhällsvetenskapliga fakulteten. Förutom forskningsanslaget kommer vi att få tillskott i budgeten genom: - Umeå universitets sk starka forskningsmiljöer ca 1,4 milj/år i fem år - Challenging Gender; ett års finansiering kvar - Ett karriärbidrag för tiden (2 miljoner exkl OH) en post-doc anställd, och en projektassistent anställs - Delegationen för jämställdhet (3,3 miljoner)- en post-doc anställd - Ett FAS-anslag (2 miljoner) - Samt ett antal mindre projekt och uppdrag 2

3 Kontrakten med de tre internationella gästprofessorerna går ut dec Dessa var en satsning finansierad av det stora överskottet (myndighetskapitalet), medan den nya professuren i genusvetenskap ska finansieras av anslagsmedel och är en tillsvidareanställning. Den nationella gästlärarens anställning på 25 % har hittills förlängts ett år i taget också den en satsning som möjliggjordes av överskottet. För den biträdande lektorn får vi sk rektorsmedel via Challenging Gender för de två första åren, sedan ska den finansieras av våra egna medel. Följande strategiska satsningar görs i första hand: - Den biträdande lektorn tillträdde 1 januari En professor i genusvetenskap (annonsen ut i febr), tillträde tidigast 1 jan Sju nya samfinansierade doktorander antas från 1 januari 2011 ( ) - En vik lektor från 1 september 2011 (1 år med möjlighet till förlängning) - Två doktorander i genusvetenskap från 1 september 2012/alt. 1 jan post-doktorer tillsätts från 1 september En biträdande lektor utannonseras, tillsätts antagligen 1 jan En gästprofessor på 40 % inbjuds (alternativt 2 personer på vardera 20 %), 1 jan samfinansierade doktorander ligger i planen men anställs först 1 september 2012/(alt 1 jan 2013) - Beorende på hur halvårsbokslutet utfaller så finns ytterligare en satsning planerad: att utlysa lönemedel om max 1 mån/forskare el. grupp för genusforskare vid Umeå universitet att söka lönemedel för att söka externa anslag. Sammantaget innebär ovanstående att budgeten under de närmaste åren kommer att underbalanseras och verksamheten finansieras genom det sparade kapitalet. Inom de närmaste åren bör ovanstående satsningar ha resulterat i utökade intäkter i form av nya forskningsbidrag, nya kurser med ökat antal studenter både på grund- som avancerad nivå samt stabil verksamhet inom Genusforskarskolan. Riskanalys En utmaning, som vi delar med många enheter och institutioner, är att generera externa forskningsanslag. I och med att alla fakulteter nu har infört ett slags resultatpremiesystem som bygger på externa anslag, publikationer och forskarstuderande, så kommer konkurrensen om var forskare ska förlägga sina anslag att hårdna. En ytterligare försvåring ligger i det faktum att vi enligt Umeå universitets riktlinjer - helst inte bör tillsvidareanställa forskare på centrumbildningar, vilket påverkar de unga forskare som rekryterats till UCGS som forskarassistenter och post-docar. Det finns med andra ord en inkonsistens inbyggd i systemet som kan komma att missgynna en universitetsgemensam centrumbildning som UCGS. I förhållande till de mål och visioner som universitetsledningen ställt upp för UCGS, bör en strategi utvecklas för hur den fortsatta forskningsverksamheten vid centret ska utformas. En annan utmaning handlar om att vi behöver rekrytera fler studenter till grund- och avancerad nivå. Även denna fråga bör tas upp till diskussion och åtgärder vidtas under UTBILDNING PÅ GRUND- OCH AVANCERAD NIVÅ Visioner, mål och strategier Kursutbudet. Utveckling av kurser på avancerad nivå har varit ett särskilt prioriterat område under de senaste åren, med målsättning att ge möjlighet till magister- och mastersexamina i genusvetenskap baserade på fristående kurser. Flertalet av kurserna ges på engelska, dels för 3

4 att ge utländska studenter möjligheter till genusstudier vid Umeå universitet (internationaliseringsaspekten) och dels för att öka studentvolymen vid kurserna. En vision på några års sikt är att utveckla ett engelskspråkigt mastersprogram. Ett annat utvecklingsområde är nätbaserade kurser på grundnivå där arbete påbörjats ht Målet är: - att kunna erbjuda fyra fristående kurser på avancerad nivå (varav tre på engelska) samt en masteruppsatskurs. - att fortsätta utvecklingsarbetet rörande nätbaserade kurser samt att ht 11 starta den första kursen: Genusvetenskap: Makt och kön A, 30 hp (halvfart). - att - om lärarsituationen tillåter - ge en uppdragsutbildning rörande jämställdhetsarbete för anställda inom Umeå kommun och kranskommuner under ht 11. Rekrytering av studenter: Söktrycket till A- och B-kurserna var något lägre än vanligt föregående år, vilket i sin tur ledde till att C-kursen ht 10 ställdes in pga för få sökande. En ökning har skett under innevarande läsår och vi räknar med att ge en C-kurs i vanlig ordning ht 11 samt ett tillskott av studenter genom den nätkurs som startar ht Trots den generella osäkerheten rörande utländska studenter nästa läsår räknar vi med en liten ökning, då vi i huvudsak rekryterar utbytesstudenter. Som ett led i internationaliseringen har dessutom en särskild satsning gjorts under 2010 för att utarbeta samarbetsavtal med några utländska universitet för lärar- och studentutbyte. Målet är: - att öka studentvolymen både på grund- och avancerad nivå, på den senare med både svenska och utländska studenter. Genomströmningen är mycket god på grundnivån, sämre på avancerad nivå. Faktorer som vi inte råder över är att studenter avbryter studierna p.g.a. att de fått arbete eller för att de överskattat sin förmåga att läsa flera kurser parallellt. Ett annat problem är att utländska studenter inte alltid har tillräckliga förkunskaper även om de formellt är behöriga. Vi gör därför en justering i kursutbudet (vilka kurser som ges på svenska resp. engelska) för att anpassa bättre för utländska studenter. Målet är: - att behålla den höga genomströmningen på grundkurserna och att öka på avancerad nivå Studentinflytandet bedöms som gott. Arbetet med kursvärderingar, uppföljningar och återkopplingar ska ha fortsatt hög prioritet. Vi har dock inte uppnått målsättningen att utveckla former för kursvärdering som är mindre tidskrävande för moment- och kursansvariga lärare. Målet är: - att bibehålla nuvarande höga ambitionsnivå när det gäller studenternas inflytande över utbildningen och dess kvalitet genom ett upparbetat system för kursvärdering och återkoppling: Studenterna ska även fortsättningsvis uppfatta att det är meningsfullt med kursvärdering! - att utveckla mindre tidskrävande former för kursvärderingar utan att förlora i svarsfrekvenser och kvalitet. Forskningsanknytning i utbildningarna avspeglas dels i utveckling och revideringar av kurser, dels i direkt undervisningen. Samtliga undervisande lärare är disputerade. Genom att många forskare anställts under senare år har läget varit särskilt gott när det gäller att föra in nya aktuella forskningsområden i undervisningen. Målet är: - att behålla stark forskningsanknytning och att ta vara på den vetenskapliga kompetens och mångfald som finns bland forskare anställda vid UCGS, men också i den utvidgade genusforskarmiljön vid Umeå universitet. 4

5 Bemanningssituationen är god under innevarande läsår men förändras till det sämre under 2011, då de flesta post.doc-anställningar upphör. Planeringen för att lösa denna situation pågår. Troligen kommer vi trots detta att bli beroende av köpa in fler lärare från andra institutioner under nästa läsår. Målet är: - att ersätta lärare som slutar genom några nyanställningar och vikariatslösningar. - att vidareutveckla tvärvetenskapligt samarbete i lärarlag med hög vetenskaplig kompetens. Yrkes- och arbetsmarknadsanknytning: Fristående kurser har generellt inte samma förutsättningar om utbildningsprogram när det gäller arbetsmarknadsanknytning, men vi har vissa riktade inslag i grundutbildningen (bl.a. med stöd av ENS) där vi behandlar genuskompetens i arbetslivet. Utifrån en alumnundersökning (2008) kan vi konstatera att 79% av våra tidigare grundstudenter rapporterar att de haft stor/mycket stor nytta av sin genusstudier i arbetet och att 42% av dem säger att deras arbetsgivare sett deras genuskunskaper som en merit. Masterutbildningen i genusvetenskap ger möjlighet till en inriktning mot bl.a. yrkesverksamheter inom jämställdhets- och mångfaldsområdet och vi har ambitionen att här erbjuda mer omfattande arbetsmarknadsinriktade inslag i samverkan med intresserade avnämare inom t.ex. kommuner, landsting och länsstyrelse. Målet är: - att vidareutveckla inslag med arbetsmarknadsanknytning i kurser både på grund- och avancerad nivå. Undervisningsformerna bygger främst på campusförlagd undervisning. I en del kurser finns inslag av nätbaserad undervisning och under det gångna året har Cambro införts som administrativt stöd på nästan alla kurser. Ett flertal lärare har deltagit i UPC:s Cambroutbildning. Utvecklingsarbete för en helt nätbaserad A-kurs har påbörjats. Målet är: - att fortsätta utvecklingsarbetet rörande nätbaserad utbildning. - att fortsätta att utveckla lärares kompetens när det gäller nätbaserad undervisning. Examination: Ett omfattande utvecklingsarbete har redan gjorts när det gäller utveckling av utbildning i genusvetenskap på avancerad nivå; nya kurser har utvecklats och arbetet är nu inne i en konsoliderande fas. Här ingår aktiv marknadsföring av möjligheterna att ta masterexamen i genusvetenskap. Den första masteruppsatsstudenten har antagits vt 11. Ansökan om examensrättigheter för magisterexamen har dock inte beviljats ännu. Målet är: - att fortsätta konsolidering och marknadsföring av masterutbildning - att göra förnyad ansökan om examinationsrätt för magisternivå. Internationellt utbyte: Ökad internationalisering av utbildningen på avancerad nivå har varit ett prioriterat område En särskild satsning har gjorts för att upparbeta kontakter och utbytesavtal och sådana är klara med universiteten i Jyväskylä (Finland) och York (England). Förberedelse för utbyten är gjorde med universiteten i Roskilde (Danmark) och Manithoba (Canada). Vi har under året haft två utresande och en inresande lärare. Målet är: - att fullfölja avtalsskrivande med ovanstående universitet. - att skicka minst två lärare från UCGS på lärarutbyte vid annat universitet samt att ta emot minst två lärare som gästlärare. - att rekrytera fler utländska studenter till kurser på avancerad nivå. - att på sikt kunna erbjuda svenska studenter möjligheter till utlandsstudier. Aktiviteter Kursutbudet: VT 2011: Genusvetenskap: Makt och kön B (30 hp), Genus, välfärd och makt (15 hp), Gender Studies: Feminist Theories and Intersectional Analysis (15 hp) och 5

6 Masteruppgsats i genusvetenskap (30 hp). HT 2011: Genusvetenskap: Makt och kön A (30 hp), Genusvetenskap: Makt och kön A nätkurs (15 av 30 hp), Genusvetenskap: Makt och kön C (30 hp), Gender, Sex, Bodies: Theories and Debates (15hp) och Critical Perspectives on Nordic Gender Equalities (15 hp). Studentinflytandet vid UCGS sker genom studentrepresentation i styrelsen, där tre platser (en för varje utbildningsnivå) finns. Representanter utses av studentkårerna, som tyvärr inte fullt ut besatt dessa platser. En direkt form av studentinflytande sker genom de kursvärderingar som görs, både skriftligt och muntligt, efter varje avslutat moment och hel kurs. Sammanställningar av kursvärderingar med förslag till förändringar är tillgängliga för studenterna på kurswebbsidor och i mer utförlig form i en pärm på UCGS. När ny kurs eller nytt kursmoment startar får studenterna information om förändringar som gjorts med anledning av kursvärderingar föregående kursomgång. Sammanställningar av kursvärderingar utgör även en viktig del i lärarlagens planering och kontinuerliga revideringar av kursmoment. Se även avsnittet Studentinflytande under Visioner, mål och strategier Studentnöjdhet: Av Samhällsvetarenkäten (grundnivån 2005, 2007) samt redovisning av universitetsgemensamma kursvärderingsfrågor (ht 10) framgår att studenterna över huvudtaget är mycket nöjda med utbildningen. Särskilt nöjda är de med kursadministration, påverkansmöjligheter, lärarnas bemötande och sammanfattande betyg för utbildningen. Alumnundersökningen (ht 2008) ger också ett mycket gott betyg åt utbildningen. För följande områden: Söktrycket, Genomströmningen, Forskningsanknytningen, Bemanningssituationen, Yrkes/arbetsmarknadsanknytning, Undervisningsformer, Examination samt Internationellt utbyte se motsvarande avsnitt under Visioner, mål och strategier. Riskanalys Genom post.doc./fo.ass.-anställningar har andelen UCGS-anställda lärare ökat, vilket har bidragit till något sänkta lärarkostnader, en förstärkning av det ämnesmässiga och pedagogiska utvecklingsarbetet och en stabilare situation när det gäller det oumbärliga övergripande läraransvaret. Då flertalet av dessa anställningar upphör under 2011 står vi inför en problematisk bemanningssituation som måste lösas genom nyrekrytering av lärare. Ett annat riskområde gäller den låga studentvolymen. Även om vi ser en viss ökning under innevarande läsår är den inte helt tillfredsställande. Vi ser samtidigt mycket positivt på vårt utvecklingsarbete när det gäller kurser på avancerad nivå och inte minst att vi bidrar till universitetets utbud av kurser för utländska studenter. Vår verksamhet ligger mycket väl i linje med Samhällsvetenskapliga fakultetens internationaliseringsmål för En viss oro finns dock för att universitetets krav på att minska antalet kurser med färre än tio registrerade studenter. En del kurser på avancerad nivå når inte alltid upp till den siffran, men de är ändå motiverade utifrån internationaliseringsaspekter, och här är det nödvändigt att se till långsiktighet i satsningar som gör. Detsamma gäller vår strävan efter att utveckla ett kursutbud på avancerad nivå som möjliggöra masterexamen. 6

7 UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ Mål, visioner och strategier Vid Umeå centrum för genusstudier bedrivs idag tvärvetenskaplig forskarutbildning inom ramen för Genusforskarskolan. Sedan starten 2001 har Genusforskarskolans målsättning varit att främja genusforskningen som en inriktning inom olika discipliner. Genusforskarskolans verksamhet har därför i hög grad fått karaktär av ett integreringsprojekt inom stora delar av Umeå universitet. Det är ett arbetssätt som också främjar satsningen på genusforskning som ett av universitetets starka forskningsområden Forskarutbildningen bygger på en både ekonomisk och vetenskaplig samverkansmodell. Det innebär att Genusforskarskolans doktorander har en dubbel hemvist; dels i det ämne vid Umeå universitet där de disputerar, dels vid Genusforskarskolan. För att uppnå syftet att skapa ny kunskap och goda forskare, förutsätts Genusforskarskolan och ämnesinstitutionerna arbeta konstruktivt för att hantera de konkreta praktiska och vetenskapliga implikationerna av denna mångfald. Detta gör vi genom att satsa på ett antal strategiska områden: rekrytering, handledarkompetens, internationellt utbyte, kurser och seminarier, samt utbildningsmiljö. På området rekrytering strävar vi efter att utforma en tydlighet rörande utlysning och rekrytering av doktorander för att stärka och bredda den tvärvetenskapliga profilen och säkra kvalitetskraven. I detta arbete ligger också att stärka och utveckla samarbetet med ämnesinstitutioner. Vidare strävar vi efter att locka såväl manliga som kvinnliga sökande till de utlysta doktorandtjänsterna för att uppnå en jämnare könsfördelning i doktorandgruppen. Ett annat viktigt område inom ramen för rekrytering av doktorander, utgörs av möjligheten att från 2012 erbjuda forskarutbildning i ämnet genusvetenskap. Målen är att: - Att bibehålla ett högt söktryck och en jämn tillströmning av nya doktorander, såväl samfinansierad som inom ämnet genusvetenskap, och att parallellt med detta stärka utbildningens kvalitetsaspekter. - Att utveckla och inrätta forskarutbildning inom det tvärvetenskapliga ämnet genusvetenskap med start På området handledarkompetens strävar vi efter att fortsatt stärka vårt samarbete med handledare vid ämnesinstitutioner. Härvidlag vill vi bidra till att stärka genusvetenskaplig kompetens genom att genomföra en mer genusprofilerad och behovsstyrd satsning på handledningspedagogiska frågor i handledarkollegiet. Ett exempel är att vi erbjuder utbildningsdagar/workshops med gästföreläsare och pedagoger från olika vetenskapsområden. Målet är att: - Fortsätta att stärka integrationsarbetet och stötta kompetensutvecklingsbehov i handledargruppen. På området internationellt utbyte strävar vi mot att aktivt erbjuda möjligheter för doktorander att få erfarenheter av internationella forskningssammanhang. Vi strävar här efter att ha goda rutiner för uppföljning och återkoppling till doktorander och nyligen disputerade doktorer för att internationaliseringserfarenheter bättre ska komma hela forskarmiljön till godo. Målet är att: - Genusforskarskolans doktorander ska skolas till att bli aktiva initiativtagare och deltagare i upprättandet av internationella forskarnätverk inom området genusforskning. På området kurser och seminarier vill vi verka för att vidareutveckla och lyfta fram den 7

8 behovsstyrda kurs- och seminarieverksamheten som en kvalitetsaspekt som särskiljer Genusforskarskolan från traditionella forskarutbildningar. Målen är att: - Genusforskarskolans modell för kursutveckling och seminarieverksamhet ska utgöra en levande del av kvalitetsarbetet och framväxten av en tvärvetenskaplig forskarmiljö vid Umeå centrum för genusstudier. - Det samarbete som utvecklats med InterGender rörande forskarutbildningskurser bibehålls och fördjupas till att också omfatta gemensamma forskarhandledningsutbildningar. På området utbildningsmiljö strävar vi efter att utveckla former för doktorandernas närvaro och integrering i det dagliga arbetet, till exempel genom forskningsaktiviteter (seminarier, workshops etc.) och sociala aktiviteter. Målet är att: - Genusforskarskolan/Centrum för genusstudier ska erbjuda en god utbildnings- och forskarmiljö med delaktighet för alla anställda och doktorander samt även handledare. Aktiviteter I anslutning till ovan identifierade strategiska områden, rekrytering, handledarkompetens, internationellt utbyte, kurser och seminarier, samt utbildningsmiljö, är följande aktiviteter kopplade: Rekrytering I slutet av januari 2011 var antalet inskrivna doktorander vid Genusforskarskolan 35. Sammanlagt 30 har disputerat (varav 27 doktorsexamina, 3 lic.examina). Doktoranderna återfinns primärt inom samhällsvetenskaplig, humanistisk och medicinsk fakultet. Därför har ett samarbete med företrädare för teknisknaturvetenskaplig fakultet inletts, med syfte att synliggöra samarbetsmöjligheter med UCGS/Genusforskarskolan. Vid utlysningar av post-doc-anställningar och forskarassistentanställningar har disputerade vid Genusforskarskolan kunnat hävda sig mycket väl i den nationella och internationella konkurrensen. Flertalet av de disputerade har idag anställning inom sina områden och flera har fått extern finansiering för nya forskningsprojekt. Handledarkompetens Överlag utmärks Genusforskarskolans handledare av en hög kompetensnivå. Flertalet har genomgått universitetspedagogisk handledarutbildning och några har också genomgått handledarutbildning med inriktning mot genusvetenskapliga projekt. Utbyte av erfarenheter kring rutiner, handledarpedagogik, specifika och generella problem tas regelbundet upp (1-2 ggr/termin) på handledarkollegiet, dit samtliga involverade huvud- och biträdande handledare inbjuds. Genusforskarskolan har under 2010 genomfört två workshops som erbjudits forskarskolans handledarkollektiv; en i tvärvetenskaplig forskarhandledning och en i tvärvetenskapliga publiceringsstrategier. Syftet med dessa har varit att bidra till kompetensutvecklingsmöjligheter inom det genusvetenskapliga fältet. Internationellt utbyte: Samtliga doktorander har goda möjligheter till internationellt utbyte under sin utbildningstid. Detta beror bland annat på att doktoranderna tilldelas internationaliseringsmedel som är öronmärkta för forskningsresor/ -vistelser vid lärosäten utomlands eller resor till internationella konferenser med relevant inriktning för avhandlingsarbetets inriktning. Möjligheterna att under utbildningstiden ingå i internationella forskarnätverk har väsentligen stärkts genom de internationellt rekryterade gästprofessorer som tillträdde vid UCGS under Likaså bidrar forskningsprogrammet Challenging 8

9 gender med dess internationella referensgrupp till möjligheter att etablera internationella kontakter. (se vidare Forskning). Kurser och seminarier Genusforskarskolan har från starten 2001 utvecklat drygt 20 egna forskarkurser. Kursutvecklingen har i stor utsträckning varit behovsstyrd, dvs. anpassats efter individuella doktoranders/ doktorandgruppers särskilda behov både av stärkande av allmän och tvärvetenskaplig genusvetenskaplig kompetens och av förstärkning av teoretiska profilkunskaper inom fältet. Denna flexibilitet kännetecknar också seminarieverksamheten. Varje doktorand erbjuds från första anställningsdagen plats i en tvärvetenskaplig seminariegrupp, som träffas 2-4 ggr/termin under ledning av en senior genusforskare. Vid de varje termin återkommande internaten kompletteras denna form med gemensamma seminarier, där alla doktorander bereds möjlighet att presentera sina work in progress. Utbildningsmiljö (lokaler, utrustning) UCGS flyttade under vårterminen 2008 till nya lokaler, centralt belägna på universitetsområdet. Här erbjuds konferensrum och uppehållsrum som kan nyttjas av Genusforskarskolans doktorander. Härigenom får doktorander tillgång till den tvärvetenskapliga miljö som byggts upp vid UCGS via forskarassistent- postdoc- samt gästprofessorsanställningar. Doktoranderna har i övrigt sin primära hemvist vid ämnesinstitutioner där deras utbildningsmiljö diskuteras och regleras via det samarbetsavtal som tecknas mellan UCGS och ämnesinstitutionerna. Riskanalys Söktrycket har överlag varit starkt vid alla utlysningar, med undantag för utlysningen 2009 då 6 utlysta tjänster ledde till 3 tillsättningar. Under förutsättning att den finansiella situationen för att bedriva forskarutbildning inom ramen för Genusforskarskolan inte förändras, ser vi därför små risker inför kommande års utlysningar. Söktrycket till doktorandanställningarna med tillsättning 1 januari 2011 var dessutom tämligen gott och resulterade i sju nya tillsättningar. Det som ter sig bekymmersamt är tillsättningen av helfinansierade doktorander inom huvudområdet genusvetenskap. Ambitionen var att två doktorander inom genusvetenskap skulle ha tillträtt 1 januari Vår målsättning är fortsatt att utveckla det nya ämnet på forskarnivå och därmed 1 sept 2012/alt 1 jan 2013 tillsätta 2 doktorander i ämnet genusvetenskap. FORSKNING Visioner, mål och strategier Genusforskningen har ytterligare befäst sin position vid Umeå universitet genom att under 2010 utses till en av universitetets starka forskningsmiljöer. Den excellensmiljö som identifierades 2006 har således på detta sätt getts ytterligare kvitto på en framgångsrik utveckling. Ambitionen är att Umeå centrum för genusstudier fortsätter att utveckla Umeås genusforskning dels utifrån det mång- och tvärvetenskapliga fundament som sedan tiotals år är uppbyggt vid Umeå universitet men också en kraftfull utveckling inom ämnet genusvetenskap. På dessa stadiga två ben skapas möjligheter till att befästa och utveckla positionen som ett internationellt ledande genusforskningscentrum. Ett sådant forskningscentrum bedriver framstående verksamhet inom flera övergripande och sinsemellan överlappande områden: 9

10 - Teoretisk utveckling, reflexivitet och kunskapskritik - Metodutveckling - Internationalisering - Samverkan med omgivande samhället - Rekrytering och kompetensförsörjning - Publiceringsstrategier - Extern finansiering Teoretisk utveckling, reflexivitet och kunskapskritik: Det mångvetenskapliga samarbetet inom UCGS och inom ingående forskningprogram skapar goda villkor för reflexivitet, kritisk kunskapsutveckling och teorigenerering och teoriutveckling. Målet är att de tvärvetenskapliga kunskapsarenorna ytterligare fördjupas och utvecklas. Metodutveckling: Genusforskare har varit och är fortfarande bland föregångarna när det gäller utvecklingen av både kvalitativa forskningsmetoder och interaktiva forskningsansatser. Även kvantitativa forskningsmetoder används och vidareutvecklas av genusforskare idag. Målet är att ytterligare fördjupa kunskapen kring kvalitativa metoder samt öka användande t av stora databaser som exempelvis Demografiska databasen och stora registerdata inom Umeå universitets genusforskningsmiljö. Internationellt utbyte: Inom forskningsprogrammet Challenging Gender har upparbetats ett mera omfattande internationellt utbyte i form av internationell referensgrupp, gästforskarvistelser, internationella konferenser m m. Vidare förekommer internationella samarbeten och samverkan mellan enskilda forskare genom det högre seminariet vid UCGS som har en ambition att bjuda in ledande internationella genusforskare. Målet är att den höga nivån av internationalisering skall fortsatt vara ett kännemärke för UCGS. Samverkan med omgivande samhället: Genusforskningen producerar producera kunskap av stor relevans för områden som rättsväsende, skola, folkhälsoarbete, hälso- och sjukvård, jämställdhetsarbete, livsformer och värderingar samt opinionsbildning. Ett biträdande lektorat har tillsatts med specifik inriktning på kunskapsöverföring. Även internationellt finns efterfrågan på Umeåforskarnas sakkunskap; t ex inom WHO- och EU-projekt, inom norska, sydafrikanska och australiensiska forskningsråden samt SIDA/Sarec. Målet är att ytterligare fördjupa och synliggöra genusforskningens viktiga samhällsrelevans. Publiceringsstrategier: Förutom den referee-granskade tidskriftspubliceringen har flera av Umeås genusforskare också haft framgångsrik publicering av antologier och böcker på utländska förlag. UCGS är också aktivt inblandade i redaktioner för flera internationella tidskrifter för genusforskning, vilket också gynnar arbetet med publiceringsstrategier. Målet är att andelen arbeten på engelska väsentligt stiger. Rekrytering och kompetensförsörjning: Antalet forskare inom genusområdet vid Umeå universitet kan beräknas till ca 70. Här är inte doktorander inräknade, till exempel 30 doktorander vid Genusforskarskolan och minst 20 ytterligare doktorander. Majoriteten av forskarna har disputerat efter I nuläget finns således inga problem med kompetensförsörjning till den ämnesintegrerade genusforskningen. Ett viktigt tillskott i forskarmiljön är fortlöpande postdoktoranställningar (med start 2009) liksom de gästprofessurer som tillsatts under 2009 samt en nationell gästlärare. Rekryteringssituationen är gynnsam tack vare Genusforskarskolans resurs för 10

11 forskarutbildning. Könsfördelningen är skev, varför området bör sträva efter att öka andelen manliga forskare. Under 2010 har ett mera strategiskt arbete påbörjats för att öka andelen män i genusforskning och bygga upp miljöer. Under 2011 kommer också en professur i genusvetenskap att utlysas. Under 2009 har ett utvecklingsprogram inletts inom UCGS som riktar sig till postdoktorer och forskarassistenter. Programmet syftar till karriärutveckling för att gynna en fortsatt akademisk forskarbana. Under 2011 skall programmet ytterligare fördjupa sin funktion av att vara ett forskningsstrategiskt råd med djup förankring i verksamheten. Lokaler och utrustning: UCGS flyttade i maj 2008 till nya lokaler i Samhällsvetarhuset. De genusforskare som har sina arbetsplatser vid centret har hittills kunnat erbjudas egna arbetsrum efter viss ombyggnation. Samfinansierade forskarassistenter har med ett undantag sina arbetsplatser utanför UCGS, dvs. vid den samfinansierande institutionen. Nyanskaffning av datorer och annan teknisk utrustning görs kontinuerligt i takt med anställningar. Målet är att i möjligaste mån hålla samman forskare vid UCGS så att den gemensamma forskningsmiljön utvecklas på ett tillfredsställande sätt. Externa medel: Ambitionen är att öka andelen externa medel bland annat genom att utdela medel för skrivande av ansökningar samt coachning kring ansökningsskrivande. Riskanalys En utmaning för UCGS framöver kommer att vara att generera nya externa anslag till forskningen. I och med att alla fakulteter nu har infört ett slags resultatpremiesystem som bygger på externa anslag, publikationer och forskarstuderande, så kommer konkurrensen om var forskare ska förlägga sina anslag att hårdna. En ytterligare försvåring ligger i det faktum att vi helst inte bör tillsvidareanställa forskare på centrumbildningar, vilket påverkar de unga forskare som rekryterats till UCGS som forskarassistenter och post-docar. Det finns med andra ord en inkonsistens inbyggd i systemet som kan komma att missgynna en universitetsgemensam centrumbildning som UCGS. I förhållande till de mål och visioner som universitetsledningen ställt upp för UCGS, bör fortsatta diskussioner med universitetsledningen föras om hur man på bästa sätt skapar goda strukturella villkor för en centrumbildning av denna typ. SAMVERKAN Visioner, mål och strategier Genuskunskap och genusvetenskaplig kompetens efterfrågas i allt högre grad i det svenska samhället. Detta skapar goda förutsättningar för UCGS att utveckla kontakterna med samhälle och näringsliv. Vårt mål att även fortsättningsvis bedriva utåtriktad verksamhet i linje med beskrivningen nedan. Förutom de initiativ som redan är under planering, kommer vi att ta initiativ till ytterligare samarbete med lokala aktörer för att synliggöra genus- och jämställdhetsaspekter i samhället. Aktiviteter Utåtriktad samverkan, särskilt i form av forskningsinformation och fortbildning, är av tradition en stark sida inom genusområdet. Centrets vetenskapliga medarbetare har kunskapsresurser när det gäller jämställdhet och genusforskning som efterfrågas flitigt från många olika håll, t.ex. journalister, politiker, tjänstemän i andra verksamheter, t.ex. vårdorganisationer, studenter från andra ämnen inom och utanför Umeå universitet samt 11

12 lärare och gymnasieelever. Centrets forskare och lärare genomför regelbundet populärvetenskapliga föreläsningar utanför universitetet för olika åhörargrupper. Teman för dessa föreläsningar kan vara genus och politik, genus och våld, genus och jämställdhet i barnfamiljer, maskulinitet. Under 2011 påbörjas planering av ett samarrangerat projekt kallat Challenging Power som ska gå av stapeln under kulturhuvudstadsåret Samarbetet med Bokkaféet Pilgatan kommer att fortsätta. En medarbetare vid UCGS är universitetets representant i styrgruppen för Centrum mot våld i Västerbottens län. UCGS deltar också med föreläsningar för allmänheten. UCGS medverkar i Företagsforskarskolan om utbildning i genusperspektiv och jämställdhet. Under 2011 medverkar UCGS i en öppen föreläsningsdag på Kulturhuset i Stockholm, där de tre genusexcellenserna i Sverige presenterar sin forskning. Inbjudna är politiker, media, myndigheter, intresseorganisationer och allmänhet. UCGS arrangerar en gränsöverskridande dialogworkshop för ett inkluderande Umeå. Detta är ett samverkansprojekt mellan UCGS och Umeå kommun. Målet är att främja inkludering i Umeå och lägga grund för gränsöverskridande samarbeten. Metoden bygger på självreflektion kring identitet och maktrelationer samt inlevelse och empati för andras erfarenheter och perspektiv, och forskare från UCGS deltar och dokumenterar workshopen. Riskanalys UCGS saknar en tydligt uttalad målsättning med sitt samverkansarbete och därför är det väsentligt att under 2011 utarbeta en sådan målsättning och utveckla strategier för hur arbetet ska utformas. Detta kommer att ge ramar för vad som ingår i Samverkan och vad som inte ingår. PERSONAL OCH VERKSAMHETSSTÖD Vision, mål och strategier Målsättningen är att vi även framgent ska ha en hög standard vad gäller arbetet med personaloch stödverksamhet. Aktiviteter Organisation och ledarskap: Den samhällsvetenskapliga fakulteten är värdfakultet för det nybildade centret som är ett fakultetsgemensamt centrum för genusstudier vid Umeå universitet. Nytt för 2011 är att föreståndaren arbetar 60 % och att en biträdande föreståndare tillsatts på 20%. Centret har följande organisations- och ledningsstruktur: Föreståndare, 60 %. Föreståndaren har det övergripande ansvaret för utbildning, forskning och samverkan med det omgivande samhället vid enheten, och ansvarar på uppdrag av dekanus för den dagliga ledningen av enheten. Föreståndaren ansvarar för att enheten följer såväl Umeå universitets egna styrdokument som gällande författningar och avtal. Uppdraget som föreståndare innebär ett helhetsansvar för enheten. Föreståndaren ansvarar för ekonomin och den långsiktiga kompetensförsörjningen, är chef för all personal vid institutionen och ansvarar för att utvecklingssamtal genomförs med all personal minst en gång per år. Föreståndaren har ansvar för arbetsmiljön för såväl anställda som för studenter. Föreståndaren adjungeras till styrelsen. Biträdande föreståndare, 20 %. Vissa frågor delegeras till bitr föreståndaren; såsom en del frågor som rör GU samt att göra en översyn och uppdatering av alla planer vid UCGS. Bitr föreståndaren deltar i AU och adjungeras till styrelsens möten med närvaro- och yttranderätt. I övrigt samverkar föreståndaren och bitr föreståndare i frågor som rör löneförhandling, anställningar, medarbetarsamtal, strategisk planering m.m. 12

13 Vetenskaplig ledare, 25 %: på 5 % ansvar för den övergripande forskningsplaneringen och forskningsstrategier och på 20 % för forskningsprogrammet Challenging Gender. Vetenskapliga ledaren är vice ordförande i styrelsen. Styrelsen har från 2011 förnyat förtroende är en fakultetsövergripande styrelse med 11 ledamöter: en extern ordförande med bas utanför högskolesektorn, en vetenskaplig ledare som också är vice ordförande, en representant från vardera fakulteten, en extern ledamot från näringsliv och samhälle samt tre studeranderepresentanter från olika utbildningsnivåer. Styrelsens uppdrag är att ansvara för verksamhetens övergripande inriktning och utveckling, att besluta i frågor om budget och verksamhetsplanering, att besluta om fördelning av centrets resurser samt att i övrigt främja UCGS verksamhet. Arbetsutskott (AU): föreståndare, bitr föreståndare, de två studierektorerna för grund- och forskarutbildning samt två administratörer. Den vetenskapliga ledaren deltar i planeringen angående strategiska långsiktiga satsningar. AU har till uppgift att samordna och effektivisera det fortlöpande arbetet vid centret. AU är en viktig stödfunktion för föreståndaren. Studierektor för grundutbildningen. I arbetsuppgifterna ingår ansvar för rekrytering och organisering av lärarlag, att policy och planer som antagits av styrelsen genomförs och följs upp samt ett övergripande ansvar för pedagogiskt utvecklingsarbete. Vidare medverkar studierektorn i arbetsutskottet vid UCGS och ska tillsammans med föreståndare, studierektor för grundutbildning samt administratörer svara för den dagliga verksamheten vid centret. Studierektorn har ett övergripande ansvar för marknadsföring av kurser och innehar även funktionen som studievägledare. Studierektor för forskarutbildningen Utarbetar och förankrar samarbetsavtal med institutioner och forskarskolor och medverkar i planering av forskarkurser. Vidare ska studierektorn medverka i arbetsutskottet vid UCGS och tillsammans med föreståndare, studierektor för grundutbildning samt administratörer svara för den dagliga verksamheten vid centret. Tillsammans med koordinatorn för forskarutbildningen svarar studierektor för seminarieledning, extern information och kontakter samt utvecklings- och utvärderingssamtal med doktorander. Administration För den administrativa verksamheten vid UCGS svarar en utbildningssamordnare, en ekonomiadministratör och f o m en nytillsatt samordnare för personaladministrativa frågor. Den sistnämnda delas med fem andra institutioner/enheter. Forskningsinformatören fortsätter under Det studieadministrativa arbetet för utbildning på grund- avancerad och forskarnivå delas mellan de två administratörerna, så även ekonomihanteringen. Detta skapar goda förutsättningar för ett hållbart system. Lokal- och datorfrågor samt personalhanteringen av administreras av ekonomiadministratören. Riskanalys Den enorma expansion som UCGS genomgått under har inneburit stora påfrestningar och en ökad arbetsbörda för stödfunktionerna och administrationen. Rekryteringen av en informatör har inneburit att vissa uppgifter har avlastats från administratörerna, och den nya personalsamordnaren innebär ett tillskott. Men även fortsättningsvis kommer arbetsbördan att vara stor, inte minst på grund av den nya redovisningsmodellen för ekonomi. För att vidmakthålla en god och hållbar psykosocial arbetsmiljö är det därför av vikt att se över det administrativa arbetet. En förstärkning av administrationen kommer därför att ske med tillsättning av utbildningsadministratör, 50 % från 1 september Denna kommer bl a att arbeta med internationaliseringsfrågor. 13

Verksamhetsplan Umeå centrum för genusstudier

Verksamhetsplan Umeå centrum för genusstudier Umeå universitet Umeå centrum för genusstudier 2011-02-02 Verksamhetsplan 2011 Umeå centrum för genusstudier NULÄGESRAPPORT Visioner, mål och strategier UCGS vision är att under 2011 - Fortsätta att utveckla

Läs mer

Verksamhetsplan Umeå centrum för genusstudier

Verksamhetsplan Umeå centrum för genusstudier Umeå universitet Umeå centrum för genusstudier Bil 11:1 2012-02-13 Verksamhetsplan 2012 Umeå centrum för genusstudier 1 NULÄGESRAPPORT Visioner, strategier och mål Fortsätta att utveckla UCGS som det nationellt

Läs mer

Dnr 2015/4. Verksamhetsplan Institutionen för nordiska språk. Fastställd av institutionsstyrelsen

Dnr 2015/4. Verksamhetsplan Institutionen för nordiska språk. Fastställd av institutionsstyrelsen Dnr 2015/4 Verksamhetsplan 2015 Institutionen för nordiska språk Fastställd av institutionsstyrelsen 2015-02-25 Innehållsförteckning Bakgrund och förutsättningar 3 Utbildning på grundnivå och avancerad

Läs mer

Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013

Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013 Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013 1 Handlingsplan Utifrån mål och strategier har denna handlingsplan fastställts utifrån samma

Läs mer

UMEÅ UNIVERSITET. Institutionen för medicinsk biovetenskap. Verksamhetsberättelse 2011

UMEÅ UNIVERSITET. Institutionen för medicinsk biovetenskap. Verksamhetsberättelse 2011 UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för medicinsk biovetenskap Verksamhetsberättelse 2011 I enlighet med direktiv från universitetsledningen följer verksamhetsberättelsen till stor del samma struktur som verksamhetsplanen.

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN DATUM: 2014-09-15 VERSION: Ekonomi och Samhälle AVSÄNDARE: Birgit Karlsson KONTAKTPERSON: Birgit Karlsson FORSKNING SOM PÅVERKAR Vårt

Läs mer

Policy för Internationalisering Medicinska fakulteten vid Lunds universitet

Policy för Internationalisering Medicinska fakulteten vid Lunds universitet 1 Dnr M2009/2125 Internationella styrgruppen Policy för Internationalisering Medicinska fakulteten vid Lunds universitet Modern medicinsk vetenskap är beroende av ny teknologi, ökat informationsutbyte

Läs mer

Naturvetenskapliga fakulteten

Naturvetenskapliga fakulteten HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2016 Naturvetenskapliga fakulteten DATUM: 2015-10-29 BESLUTAD AV: Fakultetsstyrelsen KONTAKTPERSON: Ola Wetterberg, prodekan FORSKNING SOM PÅVERKAR Den långsiktiga profileringen

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

SPRÅKPOLICY. Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22. Språkpolicyn sammanfattas i fem huvudpunkter:

SPRÅKPOLICY. Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22. Språkpolicyn sammanfattas i fem huvudpunkter: STYRDOKUMENT Dnr V 2015/495 SPRÅKPOLICY Publicerad Beslutsfattare Ansvarig enhet www.styrdokument.gu.se Rektor Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22 Giltighetstid Sammanfattning Tillsvidare

Läs mer

UPPSALA UNIVERSITET : Hum-Sam.Vet.området: Engelska institutionen

UPPSALA UNIVERSITET : Hum-Sam.Vet.området: Engelska institutionen 1 BESLUT ENGELSKA 2010/4 UPPSALA UNIVERSITET : Hum-Sam.Vet.området: Engelska institutionen Engelska institutionens jämställdhetsplan för 2010 På förslag av institutionens jämställdhetsgrupp fastställer

Läs mer

Verksamhetsplan för MND 2010

Verksamhetsplan för MND 2010 Dnr SU 408 11-0067-10 1(9) Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, MND Verksamhetsplan för MND 2010 Denna verksamhetsplan är beslutad av institutionsstyrelsen 10-02-11. Inledning

Läs mer

UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETSPLAN 2013

UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETSPLAN 2013 UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETSPLAN 2013 INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET DATUM: 2013-12- 04 AVSÄNDARE: Lena Rogström KONTAKTPERSON: Lena Rogström FORSKNING SOM PÅVERKAR Vi har påbörjat arbetet med att etablera

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå

Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå Dnr: FAK 2011/467 Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå Fastställda 2011-12-16 av ordförande i Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap (FHSAB) Fakultetsnämnden

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETSPLAN 2013

UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETSPLAN 2013 UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETSPLAN 2013 HUMANISTISKA FAKULTETEN DATUM: 2014-01- 15 AVSÄNDARE: Dekanus Margareta Hallberg KONTAKTPERSON: Kanslichef Anna Nordling FORSKNING SOM PÅVERKAR nu bättre samordning

Läs mer

Bedömning av arbetsprestationer

Bedömning av arbetsprestationer 2014-10-30 Bedömning av arbetsprestationer Lönekriterier som grund för lönesamtalet Varje medarbetare ska veta på vilka grunder lönen sätts och hur hon eller han kan påverka sin lön. Inför en lönerevision

Läs mer

LYSKRAFT Avtal för samverkan mellan Norrköpings kommun och Linköpings universitet

LYSKRAFT Avtal för samverkan mellan Norrköpings kommun och Linköpings universitet LYSKRAFT Avtal för samverkan mellan Norrköpings kommun och Linköpings universitet 2014-2016 Bakgrund och allmänna förutsättningar Mellan Norrköpings kommun (Kommunen) och Linköpings universitet (LiU) finns

Läs mer

UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETSPLAN 2013 INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER

UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETSPLAN 2013 INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETSPLAN 2013 INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER DATUM: 2013-12-10 AVSÄNDARE: Institutionen för språk och litteraturer KONTAKTPERSON: Gunnar Bergh, prefekt FORSKNING SOM PÅVERKAR

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2013-2014 Specialpedagogiska institutionen Stockholms universitet Beslutad vid institutionsstyrelsens sammanträde 2013-05-17 2 Verksamhetsplan Verksamhetsplanen innehåller de prioriterade

Läs mer

Riktlinjer för anställda

Riktlinjer för anställda Riktlinjer för anställda Följande riktlinjer och villkor gäller för anställda vid Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion. Riktlinjerna kompletterar de regler som gäller vid Göteborgs universitet

Läs mer

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Fastställd av rektor 2015-05-19 Dnr: FS 1.1-707-15 Denna handläggningsordning

Läs mer

Rektor Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Box 936 461 29 Trollhättan. Maud Quist BESLUT 2004-06-01 Reg.nr 641-4444-03

Rektor Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Box 936 461 29 Trollhättan. Maud Quist BESLUT 2004-06-01 Reg.nr 641-4444-03 Rektor Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Box 936 461 29 Trollhättan Maud Quist BESLUT 2004-06-01 Reg.nr 641-4444-03 Ansökan om rätt att utfärda magisterexamen med ämnesdjup i omvårdnad Högskolan i Trollhättan/Uddevalla

Läs mer

Organisationsbeskrivning för Temainstitutionen

Organisationsbeskrivning för Temainstitutionen Institutionen för Tema 2006-05-02 Dnr Tema 67/04-20 Beslut IS 2005-04-21 Senast reviderad 2007-01-26 BESLUT Beskrivningar för ledningsfunktioner och organisation vid Tema Temainstitutionen är indelad i

Läs mer

Meritportföljer för lärare och forskare vid Sahlgrenska akademin

Meritportföljer för lärare och forskare vid Sahlgrenska akademin Meritportföljer för lärare och forskare vid Sahlgrenska akademin Sahlgrenska akademin använder meritportföljer för att tydliggöra vilken kompetens och vilka meriter som ska värderas hos lärare och forskare.

Läs mer

Meritportfölj Till hjälp för sökande till läraranställningar och för lärare som söker befordran har Högskolan i Skövde utformat nedanstående förslag på hur man kan sortera sina handlingar i en meritportfölj.

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= Mål och visioner Strategiplan 2007-2010

INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= Mål och visioner Strategiplan 2007-2010 INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= och visioner Strategiplan 2007-2010 och visioner Strategiplan 2007-2010 1. Inledning Vår vision Verksamheten vid Institutionen för mat, hälsa och miljö, MHM,

Läs mer

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020 Fakulteten för teknik Strategi 2015 2020 Attraktivt utbildningsutbud. Starka forskningsmiljöer. Samhörighetskänsla, ansvar och tydliga mål. Välkommen till Fakulteten för teknik! Fakulteten för teknik Strategi

Läs mer

Strategisk plan för Språk- och litteraturcentrum

Strategisk plan för Språk- och litteraturcentrum Strategisk plan för Språk- och litteraturcentrum 2015 2017 Språk- och litteraturcentrums (SOLs) strategiska plan är en fördjupning och konkretisering av de planer som tagits fram av Lunds universitet (LU)

Läs mer

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser samt för inrättande av huvudområden

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser samt för inrättande av huvudområden Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser samt för inrättande av huvudområden Utbildningsstrategiska rådet 2013-06-18 Fastställd av rektor 2013-10-08 Dnr:

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Kriterier för bedömning av vetenskaplig och pedagogisk skicklighet vid

Kriterier för bedömning av vetenskaplig och pedagogisk skicklighet vid 1 (7) BESLUT ON/FN 2013-06-10 Rev. 2014-09-16 (del.) SU FV-1.9-2638-14 Carina Nymark Utredare Kriterier för bedömning av vetenskaplig och pedagogisk skicklighet vid anställning som biträdande lektor och

Läs mer

Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet

Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet 2015-2020 Pedagogik av högsta kvalitet Utveckling av den universitetspedagogiska verksamheten är en viktig strategisk fråga för Linnéuniversitetet. Verksamheten ska

Läs mer

Kompetensförsörjningsplan

Kompetensförsörjningsplan 1 Kompetensförsörjningsplan 2015-2017 Kompetensförsörjningsplan 2015-2017 2 Kompetensförsörjningsplan 2015-2017 3 Innehåll Allmänt... 4 Personalkategorier... 4 Utbildning... 5 Förutsättningar... 5 Behov...

Läs mer

Roller och ansvarsfördelning inom forskarutbildningen vid Teknisk-naturvetenskaplig fakultet, Umeå universitet

Roller och ansvarsfördelning inom forskarutbildningen vid Teknisk-naturvetenskaplig fakultet, Umeå universitet Umeå universitet Teknisk-naturvetenskaplig fakultet 2016-12-07 Dnr: FS 1.1-2139-16 Sid 1 (5) Roller och ansvarsfördelning inom forskarutbildningen vid Teknisk-naturvetenskaplig fakultet, Umeå universitet

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

Dagordningen godkännes med tillägg av övrig fråga: p 27 Fråga ang flyttbidrag. 15 Fastställande av dagordning

Dagordningen godkännes med tillägg av övrig fråga: p 27 Fråga ang flyttbidrag. 15 Fastställande av dagordning Sid 1 (5) Närvarande Jonas Sjöstedt Britta Lundgren Katarina Hamberg Lena Eskilsson Sara de Luna Ann Sörlin Ann Öhman Elin Kvist Leila Lexelius Monica Forsell-Allergren Förre EU-parlamentarikern, ordförande

Läs mer

Handlingsplan för kvalitetsarbete läsåret 2012-2013 Sektionen för Lärarutbildning

Handlingsplan för kvalitetsarbete läsåret 2012-2013 Sektionen för Lärarutbildning Handlingsplan för kvalitetsarbete läsåret - 2013 Sektionen för Lärarutbildning Inledning Sektionen för lärarutbildningen har utifrån kvalitetsprogramet för sektionen upprättat en handlingsplan för läsåret

Läs mer

Övrig deltagare Ann-Louise Silfver. adjungerad

Övrig deltagare Ann-Louise Silfver. adjungerad Sid 1 (5) Närvarande Jonas Sjöstedt Britta Lundgren Lena Eskilsson Åsa Gunnarsson Katarina Hamberg Aurora Moberg Ann Öhman Leila Lexelius Elin Kvist Monica Forsell-Allergren Övrig deltagare Ann-Louise

Läs mer

Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT

Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Uppdrag och ansvar Inom nuvarande organisation ligger ansvaret för internationaliseringsfrågor i första hand på fakulteterna.

Läs mer

ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET

ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET Dnr: ORU 1.2.1-4488/2013 ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET Fastställd av: styrelsen Datum: 2013-12-12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Disposition av Anställningsordningen 3. Utgångspunkter

Läs mer

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020 Dnr: 2013/281-2.2.4 Rekryteringsplan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-0 Inledning För att kunna locka attraktiv kompetens har fakultetsstyrelsen för beslutat

Läs mer

Karriärplan och halvtidsutvärdering för biträdande lektor

Karriärplan och halvtidsutvärdering för biträdande lektor RIKTLINJE Gäller från och med 2014-01-01 Karriärplan och halvtidsutvärdering för biträdande lektor Gäller från och med 1 april 2014. Beslutad av fakultetsrådet (protokoll nr 2/2014) I denna riktlinje finns

Läs mer

2014-03-17. 1. Riktade samverkansprojekt 2014-01-10. 2. Öppna samverkansprojekt 2014-02-21

2014-03-17. 1. Riktade samverkansprojekt 2014-01-10. 2. Öppna samverkansprojekt 2014-02-21 2014-03-17 Forskningsanslag 2014 Barn och ungdomsvetenskapliga forskningsmiljön kommer under 2014 att utlysa fyra former av forskningsanslag i syfte att främja forskning inom området vid Högskolan Väst,

Läs mer

Jämställdhetsplan 2012-2014

Jämställdhetsplan 2012-2014 Jämställdhetsplan 2012-2014 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av DSV:s styrelse 2012-02-14 Institutionen för data- och systemvetenskap Jämställdhetsplan 2012-14 Enligt högskolelagen

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll Övergripande bedömningsgrunder... 3 universitetslektor

Läs mer

Likabehandlingsplan för Institutionen för baltiska språk, finska och tyska (2012)

Likabehandlingsplan för Institutionen för baltiska språk, finska och tyska (2012) Likabehandlingsplan för Institutionen för baltiska språk, finska och tyska (202) Inledning Institutionens handlingsplan för likabehandling är en lokal tillämpning av den övergripande jämställdhetsplanen

Läs mer

Härefter kommer en genomgång av de anställningar som har diskuterats med förslag till beslut/vidare beredning.

Härefter kommer en genomgång av de anställningar som har diskuterats med förslag till beslut/vidare beredning. Kompetensförsörjning vid SPL ( 11-15) Institutionsstyrelsen har under flera sammanträden sedan institutionsstyrelsens strategidag diskuterat och överlagt om behoven av strategiska rekryteringar med anledning

Läs mer

Medicinsk kemi och biofysik Verksamhetsplan

Medicinsk kemi och biofysik Verksamhetsplan 1. Ett universitet som gör det möjligt 1.1 Långsiktighet möjliggör högt risktagande 1.1.1 Fakulteten har utvecklat ett system för finansiering av högre lärarbefattningar (lektorat och professurer) med

Läs mer

Verksamhetsplan 2012. Styrelsen för forskarutbildning. Dnr: 1302/2012-500 Fastställd: 2012-03-09

Verksamhetsplan 2012. Styrelsen för forskarutbildning. Dnr: 1302/2012-500 Fastställd: 2012-03-09 Verksamhetsplan 2012 Styrelsen för forskarutbildning Dnr: 1302/2012-500 Fastställd: 2012-03-09 Styrelsen för forskarutbildning - Verksamhetsplan 2012 2 (5) Verksamhetsplan 2012 - Styrelsen för forskarutbildning

Läs mer

AKADEMIN FÖR BIBLIOTEK, INFORMATION, PEDAGOGIK OCH IT:s ORGANISATIONS- OCH BESLUTSORDNING

AKADEMIN FÖR BIBLIOTEK, INFORMATION, PEDAGOGIK OCH IT:s ORGANISATIONS- OCH BESLUTSORDNING HÖGSKOLAN I BORÅS STYRDOKUMENT Dnr 313-15 AKADEMIN FÖR BIBLIOTEK, INFORMATION, PEDAGOGIK OCH IT:s ORGANISATIONS- OCH BESLUTSORDNING Styrelsen för Högskolan i Borås har i styrelsens organisations- och beslutsordning

Läs mer

Handlingsplan för internationalisering

Handlingsplan för internationalisering BESLUT 1 2010-06-24 Dnr LS 2010/499 Rektor Handlingsplan för internationalisering 2010-2011 Bakgrund Internationalisering är en av fyra strategier i universitetets Strategiska Plan 2007-2011 för att uppnå

Läs mer

BESLUT 2009-03-26 Dnr Mahr 50-2009/244

BESLUT 2009-03-26 Dnr Mahr 50-2009/244 Malmö högskola / Gemensam förvaltning Jonas Alwall Arbetsgruppen för studentinflytandepolicy vid Malmö högskola 1(9) BESLUT 2009-03-26 Dnr Mahr 50-2009/244 Studentinflytandepolicy för Malmö högskola Inledning

Läs mer

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Kvalitetskriterier för utnämning till docent vid fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier vid Mittuniversitetet. Riktlinjer fastställda av

Läs mer

Medicinska fakulteten Sid 1 (7)

Medicinska fakulteten Sid 1 (7) Medicinska fakulteten 2009-03-11 Sid 1 (7) Medicinska fakultetens jämställdhetsplan 2009 2011 Medicinska fakultetens jämställdhetsplan är treårig. Planen innehåller en kartläggning vad avser antalet anställda,

Läs mer

Jämställdhetsplan

Jämställdhetsplan Jämställdhetsplan 9- Introduktion Följande Jämställdhetsplan gäller läsåret 9-. Planen har tagits fram av institutionens jämställdhetsombud Per Ståhlberg och doktorand Oliver Thalén, i samråd med prefekt

Läs mer

Handlingsplan för internationalisering

Handlingsplan för internationalisering HANDLINGSPLAN 1 2008-05-21 Dnr HT 2007/440 Styrelsen för humaniora och teologi Handlingsplan för internationalisering 2008-2012 Följande är en handlingsplan för internationalisering av verksamheten inom

Läs mer

Masterprogrammet i audiologi/logopedi Kvalitetsarbete Uppföljning fastställd av Nämnden för rehabiliteringsutbildning

Masterprogrammet i audiologi/logopedi Kvalitetsarbete Uppföljning fastställd av Nämnden för rehabiliteringsutbildning Lunds universitet Medicinska fakulteten Masterprogrammet i audiologi/logopedi Kvalitetsarbete Uppföljning fastställd av Nämnden för rehabiliteringsutbildning 11-08 Sakområde Fokus Mål Strategi Tid Ansvar

Läs mer

2004-01-19 FÖRSLAG. Övergripande samarbetsavtal Linköpings universitet - Landstinget i Östergötland

2004-01-19 FÖRSLAG. Övergripande samarbetsavtal Linköpings universitet - Landstinget i Östergötland REGIONALT ALF-AVTAL Parter i detta avtal är Landstinget i Östergötland (Landstinget) och Linköpings universitet (Universitetet), nedan gemensamt benämnda parterna. Vad avtalet reglerar Detta avtal är ett

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll universitetslektor samt biträdande universitetslektor

Läs mer

Språkpolicy för Umeå universitet Fastställd av rektor Dnr: UmU

Språkpolicy för Umeå universitet Fastställd av rektor Dnr: UmU Språkpolicy för Umeå universitet Fastställd av rektor Typ av dokument: Beslutad av: Giltighetstid: Område: Ansvarig enhet: Rektor - tills vidare Organisation Informationsenheten Sid 2 (8) 1. Inledning...

Läs mer

Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014

Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014 Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014 Internationalisering i lärarutbildningen Skälen till att ha en målsättning om hög grad av internationalisering i Linnéuniversitetets lärarutbildning

Läs mer

Medicinsk kemi och biofysik Verksamhetsplan

Medicinsk kemi och biofysik Verksamhetsplan 1. Ett universitet som gör det möjligt 1.1 Långsiktighet möjliggör högt risktagande 1.1.1 Fakulteten har utvecklat ett system för finansiering av högre lärarbefattningar (lektorat och professurer) med

Läs mer

Medicinsk kemi och biofysik Verksamhetsplan

Medicinsk kemi och biofysik Verksamhetsplan 1. Ett universitet som gör det möjligt 1.1 Långsiktighet möjliggör högt risktagande 1.1.1 Fakulteten har utvecklat ett system för finansiering av högre lärarbefattningar (lektorat och professurer) med

Läs mer

Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola Dnr HS 15-08/941

Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola Dnr HS 15-08/941 Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola Dnr HS 15-08/941 Antagen av Fakultetstyrelsen 2006-06-12 Reviderad, antagen av Fakultetstyrelsen 2008-10-23 Vision och uppdrag för Hälsa

Läs mer

Dnr: 2014/396-1.1. Regeldokument. Språkpolicy. Beslutat av Rektor. Gäller från 2014-11-17

Dnr: 2014/396-1.1. Regeldokument. Språkpolicy. Beslutat av Rektor. Gäller från 2014-11-17 Dnr: 2014/396-1.1 Regeldokument Språkpolicy Beslutat av Rektor Gäller från 2014-11-17 Beslutat av: Rektor Beslutsdatum: 2014-11-17 Dnr: 2014/396-1.1 Innehåll Inledning 3 Linnéuniversitetet en kreativ kunskapsmiljö

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 2016 Humanistisk samhällsvetenskapliga området

Verksamhetsplan 2015 2016 Humanistisk samhällsvetenskapliga området Verksamhetsplan för HS området 2015-2016 1 Verksamhetsplan 2015 2016 Humanistisk samhällsvetenskapliga området Verksamhetsplan för HS området 2015-2016 3 Verksamhetsplan för HS-området 2015-2016 I denna

Läs mer

Statsvetenskapliga institutionen

Statsvetenskapliga institutionen HANDLINGSPLAN 2016 2018 OCH VERKSAMHETSPLAN 2016 Statsvetenskapliga institutionen DATUM: 2015-11-27 BESLUTAD AV: Mikael Gilljam KONTAKTPERSON: Anna Engkvist FORSKNING SOM PÅVERKAR Mål och strategier enligt

Läs mer

Anställningsordning. för anställning som och befordran till lärare. vid Stockholms universitet (AOSU)

Anställningsordning. för anställning som och befordran till lärare. vid Stockholms universitet (AOSU) 1 (21) 2010-12-03 Dnr SU 601-3485-10 Anställningsordning för anställning som och befordran till lärare vid Stockholms universitet (AOSU) Fastställd av universitetsstyrelsen 2010-12-03 att gälla fr.o.m.

Läs mer

IT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

IT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET STYRDOKUMENT Dnr V 2013/903 IT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor IT-enheten Beslutsdatum 2014-01-20 Giltighetstid

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

HANDLINGSPLAN & VERKSAMHETSPLAN 2015 INSTITUTIONEN FÖR KLINISKA VETENSKAPER, SAHLGRENSKA AKADEMIN

HANDLINGSPLAN & VERKSAMHETSPLAN 2015 INSTITUTIONEN FÖR KLINISKA VETENSKAPER, SAHLGRENSKA AKADEMIN HANDLINGSPLAN 2015-2017 & VERKSAMHETSPLAN 2015 INSTITUTIONEN FÖR KLINISKA VETENSKAPER, SAHLGRENSKA AKADEMIN 2015-01-30, version 1 DATUM: 2015-02-05 AVSÄNDARE & KONTAKTPERSON: Prefekt, Professor Ian Milsom

Läs mer

Dnr 193/2012-200. Anvisningar. till Anställningsordningen för lärare och forskare vid Karolinska Institutet. Giltig från 2012-04-24

Dnr 193/2012-200. Anvisningar. till Anställningsordningen för lärare och forskare vid Karolinska Institutet. Giltig från 2012-04-24 Dnr 193/2012-200 Anvisningar till Anställningsordningen för lärare och forskare vid Karolinska Institutet Giltig från 2012-04-24 Fastställd av rektor den 17 januari samt 24 april 2012 INNEHÅLL 1. INLEDNING...

Läs mer

Linnéuniversitetets kvalitetspolicy

Linnéuniversitetets kvalitetspolicy Linnéuniversitetets kvalitetspolicy Rektorsbeslut nr: 199 Datum: 2013-11-11 Dnr: ST 2013/417-1.1 Rektors förord Linnéuniversitetet har högt ställda ambitioner som lärosäte. För att nå upp till vår vision

Läs mer

Högskolan i Gävles ansökan om tillstånd att utfärda. masterexamen inom området utbildningsvetenskap.

Högskolan i Gävles ansökan om tillstånd att utfärda. masterexamen inom området utbildningsvetenskap. BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Jana Hejzlar 08-563 088 19 jana.hejzlar@uka.se 2016-05-02 42-402-15 Högskolan i Gävle Rektor Högskolan i Gävles ansökan om tillstånd att utfärda

Läs mer

Örebro universitet. Utvärderingsavdelningen BESLUT 2002-01-15 Reg.nr 641-3688-00

Örebro universitet. Utvärderingsavdelningen BESLUT 2002-01-15 Reg.nr 641-3688-00 Örebro universitet Utvärderingsavdelningen BESLUT 2002-01-15 Reg.nr 641-3688-00 Ansökan om rätt att utfärda psykologexamen Örebro universitet ges rätt att utfärda psykologexamen. Ansökan Örebro universitet

Läs mer

Verksamhetsuppdrag för Humaniora och medier 2015

Verksamhetsuppdrag för Humaniora och medier 2015 HÖGSKOLAN DALARNA BESLUT DUC 2014/2098/10 Rektor 2014-12-19 Rev. 2015-02-09 Rev. 2015-03-09 Rev. 2015-08-24 Verksamhetsuppdrag för Humaniora och medier 2015 Ärendet Rektor beslutade 2014-12-19 om verksamhetsuppdrag

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i kognitionsvetenskap vid ITfakulteten vid Göteborgs Universitet

Studieplan för forskarutbildningen i kognitionsvetenskap vid ITfakulteten vid Göteborgs Universitet 1 Dnr G 213 980/10 Studieplan för forskarutbildningen i kognitionsvetenskap vid ITfakulteten vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet 2010-03-18.

Läs mer

HANDLINGSPLAN & VERKSAMHETSPLAN 2014 IT-FAKULTETEN

HANDLINGSPLAN & VERKSAMHETSPLAN 2014 IT-FAKULTETEN Dnr V 2013/780 HANDLINGSPLAN 2014-2016 & VERKSAMHETSPLAN 2014 IT-FAKULTETEN DATUM: 2013-10-17, behandlas på fakultetsstyrelsens sammanträde den 5 december FASTSTÄLLD AV: Jan Smith, dekanus KONTAKTPERSON:

Läs mer

Lokal handlingsplan för hållbar utveckling 2015 vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd

Lokal handlingsplan för hållbar utveckling 2015 vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Bilaga 5-05-13 Dnr 995-14 1 (5) Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Lotta Dalheim Englund/ASC Lokal handlingsplan för hållbar utveckling vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Högskolan i Borås

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

RIKTLINJER ANTAGNING AV DOCENT

RIKTLINJER ANTAGNING AV DOCENT 1(5) Beslut av Forsknings- och forskarutbildningsnämnden 2013-02-25 Dnr 2013/229 A 21 ANTAGNING AV DOCENT Allmänt Genom att anta docenter stärks forsknings- och utbildningskvalitén vid Högskolan Väst.

Läs mer

Riktlinjer för anställning och befordran av lärare samt för antagning av docent och av excellent lärare vid teknisknaturvetenskapliga

Riktlinjer för anställning och befordran av lärare samt för antagning av docent och av excellent lärare vid teknisknaturvetenskapliga TEKNAT 2014/214 Riktlinjer för anställning och befordran av lärare samt för antagning av docent och av excellent lärare vid teknisknaturvetenskapliga vetenskapsområdet Fastställda av teknisk-naturvetenskapliga

Läs mer

Jämställdhetsplan 2012 2014

Jämställdhetsplan 2012 2014 TEKNAT 2012/17 Jämställdhetsplan 2012 2014 Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten Fastställd av teknisk-naturvetenskapliga områdesnämnden/fakultetsnämnden 2012-05-29 Förklaring av terminologi och struktur

Läs mer

Riktlinjer för anställning och befordran av lärare samt för antagning av docent och av excellent lärare vid teknisknaturvetenskapliga

Riktlinjer för anställning och befordran av lärare samt för antagning av docent och av excellent lärare vid teknisknaturvetenskapliga TEKNAT 2013/6 Riktlinjer för anställning och befordran av lärare samt för antagning av docent och av excellent lärare vid teknisknaturvetenskapliga vetenskapsområdet Fastställda av teknisk-naturvetenskapliga

Läs mer

Beslut och beredning vid Fakulteten för teknik och samhälle (TS).

Beslut och beredning vid Fakulteten för teknik och samhälle (TS). MAH / Fakulteten för teknik och samhälle 1(5) Thomas Strandberg Adm PM 20150121, Dnr TS 122015/116 Beslut och beredning vid Fakulteten för teknik och samhälle (TS). Beslut i olika är delegerade rektor

Läs mer

HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning.

HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning. HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning. 1 Undantag kan förekomma, exempelvis vid tillämpning av bestämmelserna i Lagen om anställningsskydd (LAS). 2 Undantaget

Läs mer

Kompetenser och arbetsuppgifter för examinator, examinerande lärare, lärare och instruktör samt befattningsbeteckningar inom hippologprogrammet

Kompetenser och arbetsuppgifter för examinator, examinerande lärare, lärare och instruktör samt befattningsbeteckningar inom hippologprogrammet Kompetenser och arbetsuppgifter för examinator, examinerande lärare, lärare och instruktör samt befattningsbeteckningar inom hippologprogrammet Innehåll Innehåll... 1 Inledning... 1 Kompetensbeskrivning

Läs mer

Policy för internationalisering vid Lunds universitet

Policy för internationalisering vid Lunds universitet Styrelsen 2007-12-17 Policy för internationalisering vid Lunds universitet 2008-2011 I denna policy 1 för internationalisering formuleras gemensamma visioner, värderingar, mål och strategier för universitetets

Läs mer

Ekonomisk-historiska institutionen Strategi 2013-2015. A. Lägesbeskrivning

Ekonomisk-historiska institutionen Strategi 2013-2015. A. Lägesbeskrivning Strategi för ekonomisk-historiska institutionen 2013-2015 1 Ekonomisk-historiska institutionen Strategi 2013-2015 A. Lägesbeskrivning Vid institutionen bedrivs forskning inom ekonomisk historia (EH) och

Läs mer

Handlingsplan för internationalisering

Handlingsplan för internationalisering Dnr 2015/281 Handlingsplan för internationalisering Fastställd av rektor 2016-06-14 Innehållsförteckning 1. Inledning, utgångspunkt och syfte 3 2 Generella insatser 3 2.1 Nätverk och partnerskap i forskning,

Läs mer

BHS - handlingsplan för hållbar utveckling 2014-2016

BHS - handlingsplan för hållbar utveckling 2014-2016 BHS - handlingsplan för hållbar utveckling 2014-2016 Uppdaterat 2013-10-21 Detta underlag är baserat på de högskolegemensamma målen för hållbar utveckling 2014-2016 (dnr 555-13) samt institutionens verksamhetsplan

Läs mer

Handlingsplan fo r internationalisering pa Folkha lsovetenskapligt program

Handlingsplan fo r internationalisering pa Folkha lsovetenskapligt program Handlingsplan fo r internationalisering pa Folkha lsovetenskapligt program 2012-03-02 1 1. Inledning Svenska lärosäten ska enligt regeringens direktiv bedriva ett aktivt internationaliseringsarbete i syfte

Läs mer

Masterprogrammet i audiologi/logopedi Kvalitetsarbete

Masterprogrammet i audiologi/logopedi Kvalitetsarbete Lunds universitet Fastställd av Nämnden för rehabiliteringsutbildning Medicinska fakulteten 02-01 Kristina Hansson och Boel Heister Trygg Masterprogrammet i audiologi/logopedi Kvalitetsarbete Sakområde

Läs mer