Verksamhetsplan Umeå centrum för genusstudier

Transkript

1 Umeå universitet Umeå centrum för genusstudier Styrelsesammanträde Bilaga 7.1 Sid 1 (22) Verksamhetsplan 2010 Umeå centrum för genusstudier

2 NULÄGESRAPPORT Visioner, mål och strategier UCGS vision är att - Utveckla ett nationellt och internationellt ledande centrum för genusforskning - Skapa en framstående utbildningsmiljö för både grund- avancerad och forskarnivå inom området genusstudier. - Bedriva forskarutbildning inom genusområdet med en tvärvetenskaplig ansats - Skapa goda förutsättningar för samverkan med det omgivande samhället i frågor som rör genus och jämställdhet Umeå centrum för genusstudier (UCGS) är från och med ett fakultetsgemensamt centrum för genusstudier. Syftet med UCGS är att skapa en sammanhållen och slagkraftig fakultetsgemensam organisation för universitetets genusforskning och utbildning i genusstudier. UCGS har i uppdrag att ta ett universitetsgemensamt ansvar för tvärvetenskapligt, nationellt och internationellt samarbete och utveckling inom området genusstudier. Vidare ska UCGS bygga en internationellt framstående forskningsverksamhet. Målsättningen att skapa ett nationellt och internationellt centrum fortsätter under 2010 då våra inbjudna gästprofessorer/gästlärare nu kommer att vara fullt integrerade i verksamheten. Nu är alla postdocar och fo-assar på plats vilket kommer att generera en ökning av vetenskapliga publikationer och en god grund för att bedriva genusvetenskaplig utbildning. Nya ansökningar om externa medel kommer att utgå från centret. Resurser för att utveckla utbildningen kommer även fortsättningsvis att avsättas, främst för att öka vår synlighet internationellt och att upprätta avtal med andra universitet. Aktiviteter Vid centret bedrivs utbildning på grund- avancerad och forskarnivå. Utbildning i ämnet genusvetenskap ges på såväl grund- som avancerad nivå. Genusforskarskolan ger en tvärvetenskaplig forskarutbildning i samarbete med ett flertal ämnesinstitutioner inom och utanför Umeå universitet. Från och med 2010 kommer vi också att kunna utbilda forskare inom huvudområdet genusvetenskap i och med att den humanistiska fakulteten inrättat detta ämne på forskarnivå. Vid centret bedrivs genusforskning inom en rad olika forskningsprojekt. Forskningsprogrammen Challenging Gender och Quing har sitt säte vid UCGS. Challenging Gender har av Vetenskapsrådet utsetts till ett så kallat Center of Gender Excellence och sammanlagt är ett 40-tal forskare från hela universitetet inklusive forskare från Mittuniversitetet knutna till programmet. Quing är ett EU-finansierat forskningsprojekt (Quality in Gender and Equality Policies) där den nordiska delen sköts från UCGS. Riskanalys En utmaning, som vi delar med många enheter och institutioner, är generera externa forskningsanslag. I och med att alla fakulteter nu har infört ett slags resultatpremiesystem som bygger på externa anslag, publikationer och forskarstuderande, så kommer konkurrensen om var forskare ska förlägga sina anslag att hårdna. En ytterligare försvåring ligger i det faktum att vi helst inte bör tillsvidareanställa forskare på centrumbildningar, vilket påverkar de unga forskare som rekryterats till UCGS som forskarassistenter och post-docar. Det finns med andra ord en inkonsistens inbyggd i systemet som kan komma att missgynna en universitetsgemensam centrumbildning som UCGS. I förhållande till de mål och visioner som 2

3 universitetsledningen ställt upp för UCGS, bör en strategi utvecklas under 2010 för hur den fortsatta forskningsverksamheten vid centret ska utformas. En annan utmaning handlar om att vi behöver rekrytera fler studenter till grund- och avancerad nivå. Även denna fråga bör tas upp till diskussion och åtgärder vidtas under UTBILDNING PÅ GRUND- OCH AVANCERAD NIVÅ Visioner, mål och strategier Kursutbudet på grundnivå har varit oföränderligt stabilt under många år. Utvecklingen av kursutbudet på avancerad nivå har varit ett särskilt prioriterat område under de senaste åren. Fokus för 2010 ligger på konsolidering av dessa nya kurser genom uppföljningar av studenters och lärares utvärderingar för att uppnå högsta möjliga utbildningskvalitet samt ett fortsatt arbete med att sammanställa förslag till tematiska kurspaket för att vägleda studenter i lämpliga ämneskombinationer inom ramen för master- respektive magisterexamen i genusvetenskap. Ett annat utvecklingsområde är nätbaserade distanskurser. Målen är: - att läsåret kunna erbjuda kurserna på grundnivå i samma utsträckning som idag samt ett utbud av kurser på avancerad nivå som ger god grund för masterexamen i genusvetenskap, baserad på fristående kurser. - att utarbeta en modell för magisterexamen i genusvetenskap och söka examensrätt för denna. - att påbörja ett utvecklingsarbete rörande nätbaserade distanskurser. - att ge en uppdragsutbildning åt Västerbottens läns landsting kallad Hållbar jämställdhet ; ett utbildningspaket som vänder sig till alla chefer inom VLL. Rekryteringssituation: Marknadsföringen av kurser i genusvetenskap ska fortsätta och vidareutvecklas. Ett mönster som innebär att färre sökande till kurser på B- och C-nivå ska diskuteras vidare, liksom hur vi möta den generella nedgången av studenter som förväntas inom några år. En viktig strategisk diskussion rör förutsättningarna att utveckla nätbaserade distanskurser. Under 2010 kommer en särskild satsning att göras när det gäller internationalisering av utbildningen på avancerad nivå. I det lektorsvikariat som tillsats ingår att utarbeta samarbetsavtal med några utländska universitet för student- och lärarutbyte, dels inom ramarna för universitetets/fakulteternas samarbetsavtal, dels genom kontakter som UCGS arbetar upp via utländska gästforskare och kontakter med ett antal utländska universitet. Målet är: - att öka studentvolymen både på grund- och avancerad nivå, på den senare med både svenska och utländska studenter. Genomströmningen är mycket god på grundnivån men sämre på avancerad nivå. Det finns faktorer vi inte råder över när det gäller genomströmningen på kurser på denna nivå, men samtidigt anledning att vid kursplanering och revidering lägga vikt vid frågor som kan gynna en hög genomströmning. Målet är: - att behålla den höga genomströmningen på grundkurserna och att öka den på avancerad nivå. Studentinflytandet bedöms som gott. Arbetet med kursvärderingar ska ha fortsatt hög prioritet. Ett behov finns dock av att utveckla former för kursvärdering som är mindre tidskrävande för moment- och kursansvariga lärare. Målen är: - att bibehålla nuvarande höga ambitionsnivå när det gäller studenternas inflytande över utbildningen och dess kvalitet genom ett upparbetat system för kursvärdering och 3

4 återkoppling: Studenterna ska även fortsättningsvis uppfatta att det är meningsfullt med kursvärdering! - att utveckla mindre tidskrävande former för kursvärderingar. Forskningsanknytning i utbildningarna är ett kontinuerligt utvecklingsområde som ska avspeglas i revideringar av kurser. Mot bakgrund av att fler forskare anställts vid UCGS kan nya forskningsområden bli aktuella att föra in i undervisningen. Målet är: - att behålla stark forskningsanknytning och att ta vara på den vetenskapliga kompetens och mångfald som finns bland forskare anställda vid UCGS, men också i den utvidgade genusforskarmiljön vid Umeå universitet. Bemanningssituationen 2010 är genom nyanställningar god. Fortsatt integrering av nyanställda forskare/lärare i lärarlag är viktig samt universitetspedagogisk utbildning för forskare/lärare som inte redan har sådan. Bemanningssituationen kommer att förändras påtagligt, både personellt och ekonomiskt 2011, då nuvarande post.doc.-anställningar upphör. Planeringen för detta ska påbörjas under Målen är: - att bibehålla och utveckla tvärvetenskapligt samarbete i lärarlag med hög vetenskaplig kompetens. - att nyanställda forskare/lärare deltar i universitetspedagogisk utbildning. - att ha god framförhållning i den nya anställningssituation som uppstår Yrkes- och arbetsmarknadsanknytning: Ökade krav de senaste åren i detta avseende avspeglas i en strävan att bibehålla och vidareutveckla inslag med arbetsmarknadsanknytning som redan nu finns på kurserna på grundnivå. Masterutbildningen i genusvetenskap kommer att riktas mot bl.a. yrkesverksamheter inom jämställdhets- och mångfaldsområdet och här blir det ytterst viktigt att kunna erbjuda mer omfattande arbetsmarknadsinriktade inslag. Arbete med att utveckla sådana inslag (som påbörjades av utbildningsutvecklaren 2009) i samverkan med intresserade avnämare inom t.ex. kommuner, landsting och länsstyrelse kommer att fortsätta. Målet är: - att vidareutveckla inslag med arbetsmarknadsanknytning i kurser både på grund- och avancerad nivå. Undervisningsformerna bygger huvudsakligen på campusförlagd undervisning. I en del kurser finns inslag av nätbaserad undervisning och kommunikation. Det finns en strävan är att successivt införa Cambro som administrativt stöd för vissa kurser och att utöka nätbaserade undervisningsformer. Möjligheterna till samarbete med andra institutioner när det gäller kompetensutveckling och support kommer att undersökas under Målen är - att successivt införa Cambro som administrativt stöd och lärplattform för fler kurser. - att påbörja ett utvecklingsarbete rörande nätbaserade distanskurser. - att i enlighet med samhällsvetenskapliga fakultetens krav fortsätta att utveckla lärares kompetens när det gäller IKT-baserad undervisning. Examination: Ett omfattande utvecklingsarbete har redan gjorts när det gäller utveckling av utbildning i genusvetenskap på avancerad nivå; nya kurser har utvecklats och arbetet går nu in i en mer konsoliderande fas när det gäller utbildningen på avancerad nivå. I detta ingår även att mer aktivt börja marknadsföra möjligheterna att ta masterexamen i genusvetenskap. Genusvetenskap har under 2009 godkänts forskarutbildningsämne (vid Humanistiska fakulteten) vilket bör möjliggöra att även inrätta magisterxamen i ämnet. Ansökan om detta kommer att göras under Målet är: 4

5 - att det vårterminen 2011 ska vara möjligt att ta ut både magister- och masterexamen i genusvetenskap, baserad på fristående kurser. Internationellt utbyte: Ökad internationalisering av utbildningen på avancerad nivå är ett prioriterat område En särskild satsning görs för att upparbeta kontakter och utbytesavtal med några utländska universitet i syfte att öka antalet inresande studenter och ge möjlighet för våra studenter att ta kurser inom genusområdet vid dessa universitet. Tidigare erfarenheter från andra institutioner har visat att etablerade lärarutbyten är en väl fungerande ingång för studentutbyten. Genom lärarutbyten etableras kunskap om vad UCGS kan erbjuda studenter vid andra universitet samt vilka kurser som kan passa för våra studenter att exempelvis inkludera i en masterexamen i genusvetenskap. Detta ger i sin tur möjlighet till att ge studenterna både utresande och inresande initierad information om hur studier vid annat lärosäte kan bidra till att öka deras utbildningskvalitet. Målet är: - att skicka minst två lärare från UCGS på lärarutbyte vid annat universitet samt att ta emot minst två lärare som gästlärare. - att rekrytera fler utländska studenter till kurser på avancerad nivå. - att på sikt kunna erbjuda svenska studenter möjligheter till utlandsstudier. Aktiviteter Kursutbudet på grundnivå har varit oföränderligt stabilt under många år. På höstterminen ges kurserna Genusvetenskap: Makt och kön A respektive C och på vårterminen motsvarande B- kurs. Inriktningen de senaste åren har varit att steg för steg utveckla kurser på avancerad nivå och att ge kurser på engelska. Kursutbudet för 2010: VT - Genus, välfärd och makt (15 hp), Gender Studies: Feminist Theories and Intersectional Analysis (15 hp) och Masteruppgsats i genusvetenskap (30 hp). HT - Gender, Sex, Bodies: Theories and Debates (15hp) och Genus och social hållbarhet: Kritiska granskningar och praktiska exempel (15 hp). Mindre justeringar av planeringstalen har gjort att utbildningsuppdraget för 2010 (35,00 Hst) är aningen lägre än 2009 (36,25 Hst). Utvecklingen av utbildning i genusvetenskap på avancerad nivå har fortsatt enligt planen under Antalet kurser har utökats från två till fyra. Två av kurserna ges på engelska. En av kurserna ges via Cambro. En masteruppsatskurs erbjuds från och med Arbetet med att konsolidera och vidareutveckla utbildningen på avancerad nivå fortsätter under Söktrycket till kurserna på grundnivån har totalt sett varit något svagare under de senaste två åren jämfört med tidigare, dock inte entydigt; A-kursen ökade 2009 medan B- och C-kurserna minskade något. På avancerad nivå har studentrekryteringen totalt sett varit ökande sedan 2007, med viss variation mellan kurserna. Särskilt glädjande har varit att andelen utbytesstudenter ökat markant under ht 09. Samtidigt har det studieadministrativa arbetet när det gäller dessa studenter också ökat väsentligt. Genomströmningen är fortsatt mycket god på grundnivån. Organisationen för uppföljning av studieresultat är välfungerande. Studenterna är överlag mycket nöjda med kurserna. Fler studenter än tidigare verkar läsa ämnet för att få en genusvetenskaplig profil i pågående utbildning inom andra ämnen, vilket kan ses som ett uttryck för att dagens studenter ser genuskompetens som meriterande i olika yrkessammanhang. Detta bekräftas även i den alumnundersökning som gjordes 2008; dessa kurser i många fall haft avgörande betydelse för vad alumner arbetar med. De senaste årens tendens när det gäller minskat söktryck till B- och C-kursen kan dock tolkas som ett uttryck för att fler studenter endast läser A-kursen som en del i sin universitetsutbildning. Genomströmningen på avancerad nivå är betydligt lägre. 5

6 Farhågor som uttryckts generellt att dessa kurser kommer att rekrytera många studenter i väntan på att de ska få jobb verkar i viss mån ha besannats; ett motiv från våra avhoppare har varit just detta. En annan förklaring är att de flesta läser dessa halvfartskurser parallellt med andra studier och alla orkar inte fullfölja kurserna. Det finns inte heller någon gemensam koordination av halvfartskurser (ens på fakultetsnivå), vilket medför att undervisning och examinationer ibland kolliderar och försvårar genomförandet av kurserna. Studentinflytandet vid UCGS sker genom studentrepresentation i styrelsen, där tre platser (en för varje utbildningsnivå) finns. Representanter utses av studentkårerna, som tyvärr inte fullt ut besatt dessa platser. En direkt form av studentinflytande sker genom de kursvärderingar som görs, både skriftligt och muntligt, efter varje avslutat moment och hel kurs. Sammanställningar av kursvärderingar med förslag till förändringar är tillgängliga för studenterna på kurswebbsidor och i mer utförlig form i en pärm på UCGS. När ny kurs eller nytt kursmoment startar får studenterna information om förändringar som gjorts med anledning av kursvärderingar föregående kursomgång. Sammanställningar av kursvärderingar utgör även en viktig del i lärarlagens planering och kontinuerliga revideringar av kursmoment. Studenterna gav i den senaste Samhällsvetarenkäten ett mycket gott betyg när det gäller möjligheter att påverka upplägg/genomförande av kurser. Studentnöjdhet: Av Samhällsvetarenkäten (grundnivån 2005, 2007) framgår att studenterna över huvudtaget är mycket nöjda med utbildningen; genomsnittet ligger högre än för den samhällsvetenskapliga fakulteten sammantaget. Särskilt nöjda är de med kursadministration, påverkansmöjligheter, lärarnas bemötande och sammanfattande betyg för utbildningen. Under ht 2008 genomfördes en alumnundersökning med alla studenter som studerat genusvetenskap vid Umeå universitet under åren Resultatet av undersökningen visar att alumnerna ger ett mycket gott betyg åt utbildningen. Forskningsanknytningen i kurserna är mycket god. Andelen disputerade lärare är mycket hög och lärarlagens tvärvetenskapliga sammansättning innebär att de flesta lärare undervisar inom egna eller näraliggande forskningsområden; forskningsanknytning är alltså mycket hög. Kontinuerliga kursrevideringar och utveckling av nya kurser avspeglar dels utvecklingen inom genusforskningsfältet, dels de starka forskningsinriktningar som finns så väl inom USGS, som vid andra institutioner vid Umeå universitet. Ett exempel på det senare är kursen på avancerad nivå Genus, välfärd och makt. Bemanningssituationen är i nuläget mycket god. Under 2009 utfördes en ökad andel av undervisningen av forskare/lärare anställda vid UCGS. Det innebär dock inte att behovet att köpa in lärare med särskild kompetens från andra institutioner har upphört. Yrkes/arbetsmarknadsanknytning: Genusvetenskap ges som fristående kurser, både på grund- och avancerad nivå och kan ingå i många olika examina med mycket skilda yrkesinriktningar. Ingen specifik arbetsmarknadsanknytning t.ex. i form av praktik ingår i kurserna. Det har dock skett en utveckling under de senaste åren mot fler inslag i utbildningen som anknyter till arbetsmarknadsfrågor och anställningsbarhet. Sedan flera år finns ett inslag där yrkesverksamma jämställdhetsarbetare inom olika myndigheter och organisationer inbjuds att föreläsa om sin verksamhet, sitt arbetsområde och även sin utbildningsväg. Vidare finns inslag i samverkan med Enheten för näringsliv och samhälle (ENS) som handlar om formulering av genusvetenskaplig kompetens och anställningsbarhet. Studenter, som så önskar, uppmuntras att skriva uppsatser med arbetsmarknadsinriktning. UCGS har under 6

7 2009 stärkt kontakter med bl.a.umeå kommun och Länsstyrelsen, som kan ge uppslag till aktuella områden att undersöka i uppsatser. Undervisningsformer: Undervisningen sker för närvarande huvudsakligen i form av campuskurser. En kurs (på avancerad nivå) ges delvis via Cambro. Utvecklingen av den universitetsgemensamma lärplattformen och det administrativa stödsystemet Cambro följs dock och flera lärare har under 2009 gått Cambrokurs. Examination: Att genusvetenskap ges som fristående kurser (ej programutbildning) innebär att huvudområdet ingår i generella examina. Från och med år 2000 har det varit möjligt att ta ut kandidatexamen med genusvetenskap som huvudämne/område. Genusvetenskap är godkänt som huvudområde för masterexamen, och från och med 2010 finns också reella möjligheter att ta ut en sådan examen. Internationellt utbyte: UCGS har hittills etablerat ett internationellt lärarutbyte via Erasmus, med Jyväskylä universitet i Finland. Under våren 2009 tog UCGS emot en gästlärare därifrån och under hösten 2010 kommer en av våra lärare att åka på lärarutbyte dit. Studenter på grundnivå får däremot kontinuerlig information om universitetets centralt administrerade utbytesverksamhet. På våra engelskspråkiga kurser på avancerad nivå har vi sett en glädjande ökning under 2009 när det gäller andelen inresande utländska studenter. Även utländska doktorander (som bedriver forskarstudier vid UmU-institutioner) visar intresse för dessa kurser. Tyvärr upplever vi en hel del organisatoriska problem på universitetscentral nivå rörande ansökan/antagning av utländska studenter och studieadministrationen kring dessa studenter har periodvis över huvud taget varit mycket omfattande. Riskanalys Kurserna på båda nivåerna håller genomgående mycket god kvalitet; viktiga faktorer är lärarnas höga kompetens, samarbete i lärarlag och (därigenom) god progression mellan kurserna. Genom post.doc./fo.ass.-anställningar under 2009/2010 har andelen UCGSanställda lärare ökat. Detta har bidragit till, dels något sänkta lärarkostnader, dels förstärkning av det ämnesmässiga och pedagogiska utvecklingsarbetet och dels en stabilare situation när det gäller övergripande läraransvar för de olika kurser som ges. Situationen kommer att vara lika god under 2010 medan vi från 2011, då flertalet av dessa anställningar upphör, ser uppenbara risker. Vi riskerar att förlora grundläggande kontinuitet och stabilitet i lärarlagen och om vi tvingas att köpa in en ökad andel lärare från andra institutioner nu till betydligt högre kostnad än tidigare finns uppenbara risker att vi äventyrar kursernas nuvarande höga kvalitet och goda rykte. Ett annat riskområde gäller den fortsatt låga studentvolymen, framför allt de senaste årens utveckling på grundnivån där en viss ökning av studenter på A-nivå inte motsvaras av ökning på B- och C-nivå. Studenttrycket har varierat en del under de tolv år som kurserna getts på helfart, och nedgången de senaste åren kan vända. Men mot bakgrund av den förväntade stora generella nedgången av studenter från 2012 och en framåt, finns ändå en uppenbar risk att vi inte lyckas uppnå vår målsättning att öka studentvolymen på grundnivå. Samma generella nedgång torde även drabba utbildningar på avancerad nivå, förutom den förväntade nedgången pga det aviserade avgiftssystemet för utomeuropeiska studenter. Men mot bakgrund, dels av ett ökat intresse som vi upplever från olika håll när det gäller kurser i genusvetenskap på avancerad nivå, dels våra egna satsningar när det gäller att utveckla 7

8 samarbete med några utländska universitet, är vi mer optimistiska när det gäller rekryteringen till denna nivå. UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ Mål, visioner och strategier Vid Umeå centrum för genusstudier bedrivs idag tvärvetenskaplig forskarutbildning inom ramen för Genusforskarskolan, som tidigare var en fristående arbetsenhet. Sedan starten 2001 har Genusforskarskolans målsättning varit att främja genusforskningen som en inriktning inom olika discipliner. Genusforskarskolans verksamhet har därför i hög grad fått karaktär av ett integreringsprojekt inom stora delar av Umeå universitet. Det är ett arbetssätt som också främjar satsningen på genusforskning som ett av universitetets starka forskningsområden Forskarutbildningen bygger på en både ekonomisk och vetenskaplig samverkansmodell. Det innebär att Genusforskarskolans doktorander har en dubbel hemvist: dels i det ämne vid Umeå universitet där de disputerar, dels vid Genusforskarskolan. Somliga har också en tredje hemvist vid någon av partnerhögskolorna/-universitetet eller i enstaka fall något annat lärosäte eller inom ett externfinansierat projekt. För att uppnå syftet att skapa ny kunskap och goda forskare, förutsätts Genusforskarskolan och ämnesinstitutionerna arbeta konstruktivt för att hantera de konkreta praktiska och vetenskapliga implikationerna av denna mångfald. Detta gör vi genom att satsa på ett antal strategiska områden: rekrytering, handledarkompetens, internationellt utbyte, kurser och seminarier, samt utbildningsmiljö. På området rekrytering strävar vi efter att utforma en tydlighet rörande utlysning och rekrytering av doktorander för att stärka och bredda den tvärvetenskapliga profilen och säkra kvalitetskraven. I detta arbete ligger också att stärka och utveckla samarbetet med ämnesinstitutioner. Vidare strävar vi efter att locka såväl manliga som kvinnliga sökande till de utlysta doktorandtjänsterna för att uppnå en jämnare könsfördelning i doktorandgruppen. Ett annat viktigt område inom ramen för rekrytering av doktorander, utgörs av möjligheten att från läsåret 2010/2011 erbjuda forskarutbildning i ämnet genusvetenskap. Målen är att: - Att bibehålla ett högt söktryck och en jämn tillströmning av nya doktorander, såväl samfinansierad som inom ämnet genusvetenskap, och att parallellt med detta stärka utbildningens kvalitetsaspekter. - Att utveckla och inrätta forskarutbildning inom det tvärvetenskapliga ämnet genusvetenskap med start 2010/2011. På området handledarkompetens strävar vi efter att fortsatt stärka vårt samarbete med handledare som verkar vid ämnesinstitutioner. Härvidlag vill vi bidra till att stärka genusvetenskaplig kompetens genom att genomföra en mer genusprofilerad och behovsstyrd satsning på handledningspedagogiska frågor i handledarkollegiet. Ett exempel är att vi under 2010 kommer att erbjuda utbildningsdagar/workshops med gästföreläsare och pedagoger från olika vetenskapsområden. Målen är: - Fortsätta att stärka integrationsarbetet och höja kompetensnivån i handledargruppen. - Under vt-10 ge en workshop i tvärvetenskapligt handledarskap för handledarkollegiets medlemmar. På området internationellt utbyte strävar vi mot att aktivt erbjuda möjligheter för doktorander 8

9 att få erfarenheter av internationella forskningssammanhang. Vi strävar här efter att ha goda rutiner för uppföljning och återkoppling till doktorander och nyligen disputerade doktorer för att internationaliseringserfarenheter bättre ska komma hela forskarmiljön till godo. Målet är att: - Att Genusforskarskolans doktorander ska skolas till att bli aktiva initiativtagare och deltagare i upprättandet av internationella forskarnätverk inom området genusforskning. På området kurser och seminarier vill vi verka för att vidareutveckla och lyfta fram den behovsstyrda kurs- och seminarieverksamheten som en kvalitetsaspekt som särskiljer Genusforskarskolan från traditionella forskarutbildningar. Målen är: - Att Genusforskarskolans modell för kursutveckling och seminarieverksamhet ska utgöra en levande del av kvalitetsarbetet och framväxten av en tvärvetenskaplig forskarmiljö vid Umeå centrum för genusstudier. - Att det samarbete som utvecklats med InterGender går in i en mer konsoliderad fas med fördjupat samarbete kring forskarutbildningskurser med samarbetspartners inom InterGender. På området utbildningsmiljö strävar vi efter att utveckla former för doktorandernas närvaro och integrering i det dagliga arbetet, till exempel genom forskningsaktiviteter (seminarier, workshops etc.) och sociala aktiviteter. Mål: - Att Genusforskarskolan/Centrum för genusstudier ska erbjuda en god utbildnings- och forskarmiljö med delaktighet för alla anställda och doktorander samt även handledare. Aktiviteter I anslutning till ovan identifierade strategiska områden, rekrytering, handledarkompetens, internationellt utbyte, kurser och seminarier, samt utbildningsmiljö, är följande aktiviteter kopplade: Rekrytering I slutet av januari 2010 var antalet inskrivna doktorander vid Genusforskarskolan 31. Sammanlagt 27 har disputerat (varav 24 doktorsexamina, 3 lic.examina). Doktoranderna återfinns inom ämnena etnologi, historia, medie- och kommunikationsvetenskap, litteraturvetenskap, idéhistoria, filosofi, informatik, konstvetenskap, kostvetenskap, dramateater-film, statsvetenskap, socialt arbete, pedagogik, psykologi, pedagogiskt arbete, omvårdnad, epidemiologi, folkhälsovetenskap, allmänmedicin, kirurgisk och perioperativ vetenskap, samhällsmedicin samt språkstudier Inför 2011 planeras utlysningar för motsvarande sex samfinansierade och två helfinansierade doktorandutrymmen. Tillsättning planeras ske i början av För att förstärka möjligheterna till återkoppling och kunskaps- resp. erfarenhetsutbyte mellan disputerade och nya doktorander vid Genusforskarskolan bjuds alumni -doktorerna in till samtliga terminsupptakter, vilket har visat sig fungera som ett informellt mentorssystem. Vid utlysningar av post-doc-anställningar och forskarassistentanställningar har disputerade vid Genusforskarskolan kunnat hävda sig mycket väl i den nationella och internationella konkurrensen. Flertalet av de disputerade har idag anställning inom sina områden och flera har fått extern finansiering för nya forskningsprojekt. Handledarkompetens 9

10 Överlag utmärks Genusforskarskolans handledare av en hög kompetensnivå, flertalet har genomgått universitetspedagogisk handledarutbildning. Några har genomgått handledarutbildning med inriktning mot genusvetenskapliga projekt. Utbyte av erfarenheter kring rutiner, handledarpedagogik, specifika och generella problem tas regelbundet upp (1-2 ggr/termin) på handledarkollegiet, dit samtliga involverade huvud- och biträdande handledare inbjuds. Internationellt utbyte: Samtliga doktorander har en för svenska forskarutbildningar ovanligt stor del av internationellt utbyte under sin utbildningstid. Detta beror bland annat på att alla doktorander av Genusforskarskolan tilldelas en schablonsumma internationaliseringsmedel som är öronmärkta för forskningsresor/ -vistelser vid lärosäten utomlands eller resor till internationella konferenser med relevant inriktning för avhandlingsarbetets inriktning. Möjligheterna att under utbildningstiden ingå i internationella forskarnätverk har väsentligen stärkts genom de internationellt rekryterade gästprofessorer som tillträdde vid UCGS under Likaså bidrar forskningsprogrammet Challenging gender med dess internationella referensgrupp till möjligheter att etablera internationella kontakter. (se vidare Forskning). Kurser och seminarier Genusforskarskolan har från starten 2001 utvecklat hela 20 egna forskarkurser. Kursutvecklingen har i stor utsträckning varit behovsstyrd, dvs. anpassats efter individuella doktoranders/ doktorandgruppers särskilda behov både av stärkande av allmän och tvärvetenskaplig genusvetenskaplig kompetens och av förstärkning av teoretiska profilkunskaper inom fältet. Denna flexibilitet kännetecknar också seminarieverksamheten. Varje doktorand erbjuds från första anställningsdagen plats i en tvärvetenskaplig seminariegrupp, som träffas 2-4 ggr/termin under ledning av en senior genusforskare. Vid de varje termin återkommande internaten kompletteras denna form med gemensamma seminarier, där alla doktorander bereds möjlighet att presentera sina works in progress. Utbildningsmiljö (lokaler, utrustning) UCGS flyttade under vårterminen 2008 till nya lokaler, centralt belägna på universitetsområdet. Här erbjuds konferensrum och uppehållsrum som kan nyttjas av Genusforskarskolans doktorander. Härigenom får doktorander tillgång till den tvärvetenskapliga miljö som byggts upp vid UCGS via forskarassistent- postdoc- samt gästprofessorsanställningar. Doktoranderna har i övrigt sin primära hemvist vid ämnesinstitutioner där deras utbildningsmiljö diskuteras och regleras via det samarbetsavtal som tecknas mellan UCGS och ämnesinstitutionerna. Riskanalys Söktrycket har överlag varit starkt vid alla utlysningar, med undantag för utlysningen 2009 då 6 utlysta tjänster ledde till 3 tillsättningar. Denna utveckling måste analyseras inför planerade utlysningar under Under förutsättning att den finansiella situationen för att bedriva forskarutbildning inom ramen för Genusforskarskolan inte förändras, ser vi dock små risker under kommande år. Söktrycket till de utlysta doktorandanställningarna var visserligen något mindre under 2009 än tidigare år, men vi bedömer inte att detta är av allvarlig natur. FORSKNING Visioner, mål och strategier 10

11 En övergripande utgångspunkt inför arbetet tidigare stora forskningsansökningar från Umeåmiljön har varit att förmera och utveckla den empiriskt solida forskning som finns vid Umeå universitet. Ambitionen är att Umeås genusforskning inom tidsperioden kommer att dels konsolideras i form av ett antal större forskningsprojekt, dels utvecklas i tvärvetenskaplig riktning genom nya samarbeten över ämnesgränser. Forskningen har hittills övervägande byggt på empiri hämtad från Sverige och övriga Norden. Att göra denna empiri föremål för internationell komparation och vidareutveckling är ett av målen inom en femårsperiod. I ansökan till starka forskningsmiljöer januari 2010 tas ett samlat grepp om Umeås genusforskning för att skapa möjligheter till fortsatt växt och utveckling av forskningen. Teoretisk utveckling och kunskapskritik: Genom att exempelvis inom programmet Challenging Gender skapa en arena för reflexivitet och teoriutveckling kan Umeå universitet bli en viktig aktör när det gäller teorigenerering från tvärvetenskaplig empirisk forskning. Att genusforskningen också har en kunskapskritisk utgångspunkt och bedriver jämfört med de flesta forskningsområden ett mycket tydligt akademiskt förändringsarbete skapar också positiva effekter för ämnesutveckling vid Umeå universitet. Ansökan om starka forskningsmiljöer innehåller förslag till fortsatt arena-arbete för att skapa kontinuitet och sammanhang mellan de olika seminarierna och forskargrupperna. Metodutveckling: Genusforskare, både i Sverige och internationellt, har varit och är fortfarande bland föregångarna när det gäller utvecklingen av både kvalitativa forskningsmetoder och interaktiva forskningsansatser. Idag är sådana ansatser i färd med att erövra allt fler forskningsområden och ämnen, även utanför genusforskningen. Även kvantitativa forskningsmetoder används och vidareutvecklas av genusforskare idag. Vi förutser att användningen av stora databaser som exempelvis Demografiska databasen och stora registerdata kommer att öka inom Umeå universitets genusforskningsmiljö. Även detta poängeras i ansökan om starka forskarmiljöer. Internationellt utbyte: Den internationella bedömarpanel som för Vetenskapsrådets räkning granskade CGex-ansökningar angav följande bedömningsgrund: the evaluation committee took into account a group s track record, its potential for the future, and also made an overall judgement about the broader focus and synergy for the group. We asked whether it should be innovative and work towards the creation of new paradigms in gender research. We were looking for collaborations amongst intellectual directions or disciplines that would be likely tio move the frontiers forward.. I utlåtandet beskrivs att teman inom Challenging Gender have the potential to provide settings for facilitating inter-disciplinary learning and interchange, as well as basis for future innovative inter-disciplinary research projects. /../ The plans for extending international collaboration are well thought out, with a high priority given to internationalisation, and there are good existing links with a wide range of gender researchers worldwide. Inom forskningsprogrammet Challenging Gender upparbetas ett mera omfattande internationellt utbyte i form av gästforskarvistelser, internationella konferenser m m. Programmet har en internationell referensgrupp som bidrar till detta arbete. Utifrån tilldelade medel inom Centers of Gender Excellence och den motfinansiering som Umeå universitet ger i form av max kronor per år kan således ett effektivt internationaliseringsarbete bedrivas. I ansökan om starka forskarmiljöer poängteras detta samt ges förslag på fortsättning efter Informationsmaterial på engelska bör kontinuerligt förnyas och en bättre koordinering bör skapas i samband med besök av internationella gäster samt för våra egna 11

12 aktiviteter inom och utom Sverige. Vidare förekommer internationella samarbeten och samverkan mellan enskilda forskare genom det högre seminariet vid UCGS som har en ambition att bjuda in ledande internationella genusforskare. Samhällelig relevans: Genusforskningen har hittills producerat och kommer framgent att producera kunskap av stor relevans för områden som rättsväsende, skola, folkhälsosarbete, hälso- och sjukvård, jämställdhetsarbete, livsformer och värderingar samt opinionsbildning. Ett biträdande lektorat är under tillsättning med specifik inriktning på kunskapsöverföring. Tillsammans med äskade medel inom ansökan för stark forskningsmiljö kan detta bli en stark kunskapsnisch för UCGS. Genusforskningen i Umeå behöver förstärka sina internationella nätverk och internationella samarbetsformer. Ett strategiskt arbete behöver bedrivas för att etablera kontakter med stora genuscentra i en internationell kontext. Detta arbete har påbörjats inom ramen för såväl Challenging Gender som Quing. Målet är: Fasta internationella samarbeten och utbyten skall etableras. Utvecklingsprogram för postdoktorer och forskarassistenter: Under 2009 har ett utvecklingsprogram inletts inom UCGS som riktar sig till postdoktorer och forskarassistenter. Programmet syftar till karriärutveckling för att gynna en fortsatt akademisk forskarbana. Publicering: Enligt tidigare rapporterade publiceringar för UmUs genusmiljö fr o m 2000 har ca 630 av ca 1550 arbeten skrivits på engelska och på finska/ norska författats 70 arbeten. Utifrån målsättningen att prioritera internationalisering kommer under femårsperioden andelen arbeten på engelska att stiga väsentligt. Förutom den referee-granskade tidskriftspubliceringen (se tidigare inskickad rapport) har flera av Umeås genusforskare också haft framgångsrik publicering av antologier och böcker på utländska förlag. Även internationellt finns efterfrågan på Umeåforskarnas sakkunskap; t ex inom WHO- och EUprojekt, inom norska, sydafrikanska och australiensiska forskningsråden samt SIDA/Sarec. Aktiviteter Umeå universitet har en nationellt framträdande genusforskning och hittills har över 140 doktorsavhandlingar med genusperspektiv producerats i Umeå. Umeås genusforskning bedrivs vid samtliga fakulteter och vid många institutioner. UCGS har ambitionen att fungera som en knutpunkt och ett nav för Umeås genusforskning men kommer också att arbeta för att den ämnesintegrerade genusforskningen även framgent får en viktig plats i Umeås genusmiljö. Här återfinns arbeten inom bland annat språk, historia, idehistoria, etnologi, litteratur, juridik, statsvetenskap, sociologi, pedagogik, pedagogiskt arbete, omvårdnad, sjukgymnastik, folkhälsovetenskap och allmänmedicin. Forskningsprogrammet Challenging Gender med övergripande syfte att skapa en plattform för organiserat internationellt samarbete. Programmet har av Vetenskapsrådet utsetts till en av tre Centers of Gender Excellence (CGEx) och tilldelats 20 miljoner kronor under en femårsperiod Programmet bygger på fem olika teman: demokrati/social rättvisa, våld, emotioner, hälsa och normaliseringsprocesser. Alla teman förbinds av en arena för tvärvetenskaplig och internationellt jämförande teoriutveckling. 12

13 Forskningsprogrammet Quing är ett EU-finansierat program. EU är en mångfacetterad institution med ambitioner om ömsesidig respekt mellan dess olika medborgare och kulturer. Målsättningar som mångfald och inklusion ska uppnås genom att motarbeta hierarkisering, orättvisor och utanförskap. Trots detta finns många exempel på exkludering och polarisering, inte minst relaterade till etnicitet, religion och sexualitet. Kön/genus bör också betraktas som konstitutiva för dessa motsättningar samtidigt som jämställdhetspolitiken är det mest utvecklade politikområdet när det gäller att motverka olika former av orättvisor och diskriminering. Därmed bör också jämställdhetspolitik kunna fungera som en utgångspunkt för politik som fokuserar på andra former av underordning, en form av inklusiv politik. QUING har som syfte att skapa kunskap för en sådan inklusiv politik. Fokus ligger på hur olika former av ojämlikheter kan relateras till varandra genom ett intersektionellt förhållningssätt samt hur teknokratiska tendenser inom detta område kan motverkas. I projektet analyseras även hur den nuvarande jämställdhetspolitiken formuleras och hur denna kan förbättras genom att inriktas mot målsättningen om ett jämställt medborgarskap i ett multikulturellt Europa. Projektet består av fem olika delprojekt som lägger tonvikt på beskrivning och tolkning av policy, komparation, intersektionell analys, databasuppbyggnad samt resultatspridning. Rekryteringssituation: Antalet forskare inom genusområdet vid Umeå universitet kan beräknas till ca 70. Här är inte doktorander inräknade, till exempel 30 doktorander vid Genusforskarskolan och minst 20 ytterligare doktorander. Av forskarna är 14 professorer. Majoriteten av forskarna har disputerat efter I nuläget finns således inga problem med kompetensförsörjning till den ämnesintegrerade genusforskningen. Sju forskarassistentanställningar anställts, varav en avslutar sin anställning 1 jan Anställningarna samfinansieras med ämnesinstitutioner. Ett viktigt nytillskott i forskarmiljön är också de 10 post-doc-anställningar som tillsattes under 2009, liksom även de gästprofessurer som tillsatts under 2009 (Gabriele Griffin, Naomi Scheman och Nira Yuval-Davis) samt en nationell gästlärare Marianne Winther-Jörgensen. Sammantaget är 33 forskare hel- eller delfinansierade vid UCGS vid 2010 års ingång (OBS! forskare som finansieras via Challenging Gender men som inte direkt är knutna till UCGS har inte medräknats i denna siffra). Rekryteringssituationen är gynnsam tack vare Genusforskarskolans resurs för forskarutbildning. Könsfördelningen är skev, varför området bör sträva efter att öka andelen manliga forskare. Under 2010 påbörjas ett mera strategiskt arbete för att öka andelen män i genusforskning och bygga upp miljöer. I ansökan om starkt forskningsområde är detta en viktig del. Professorskompetensen inom ämnet genusvetenskap behöver tillförsäkras på lång sikt, antingen genom forskningslektorat eller genom att utlysa professur (er). Arbete pågår om att utlysa en professor i genusvetenskap under Mål: UCGS vill utveckla och förstärka den ämnesorienterade genusforskningen samt bygga upp forskning och forskarutbildning inom ämnet genusvetenskap. Under 2009 har arbetet fortsatt med att tillskapa forskarutbildning i genusvetenskap. Humanistiska fakulteten har antagit genusvetenskap som huvudområde och en studieplan för forskarutbildning är under färdigställande. Ett annat mål är att bibehålla en jämn tillströmning av doktorander. De forskare som anställs som forskarassistenter och post-doktorer kommer att i huvudsak ägna sig åt forskning. De forskare/lärare som är knutna till UCGS kan forska på externa medel i den omfattning som projektmedlen medger. I övrigt används viss del av kompetensutvecklingstiden till egen forskning. I ansökan till starkt forskningsområde äskas medel för olika typer av forskningsperioder för olika kategorier av genusforskare. Målen är: - Att fler forskare bör ges möjlighet att bedriva forskning inom UCGS. 13

14 - Att fortsättningsvis ge forskare/lärare möjlighet att ägna sig åt forskning så att genusforskningen vid UCGS kan leva upp till de övergripande målen att utveckla ett nationellt och internationellt ledande centrum för genusforskning. Lokaler och utrustning: UCGS flyttade i maj 2008 till nya lokaler i Samhällsvetarhuset. De genusforskare som har sina arbetsplatser vid centret har hittills kunnat erbjudas egna arbetsrum efter viss ombyggnation. Samfinansierade forskarassistenter har med två undantag sina arbetsplatser utanför UCGS, dvs. vid den samfinansierande institutionen. Nyanskaffning av datorer och annan teknisk utrustning görs kontinuerligt i takt med anställningar. Målet är: Att i möjligaste mån hålla samman forskare vid UCGS så att den gemensamma forskningsmiljön utvecklas på ett tillfredsställande sätt. Externa medel: Sedan år 2000 har genusområdet dragit in ca 100 miljoner kronor i externa medel. Ambitionen är att öka denna tilldelning bland annat genom att vi har initierat EUansökningar under Vid UCGS har Malin Rönnblom tilldelats medel (3,1 milj) från Jämställdhetsdelegationen för ett jämställdhetsprojekt för tiden Riskanalys En utmaning för UCGS framöver kommer att vara att generera nya externa anslag till forskningen. I och med att alla fakulteter nu har infört ett slags resultatpremiesystem som bygger på externa anslag, publikationer och forskarstuderande, så kommer konkurrensen om var forskare ska förlägga sina anslag att hårdna. En ytterligare försvåring ligger i det faktum att vi helst inte bör tillsvidareanställa forskare på centrumbildningar, vilket påverkar de unga forskare som rekryterats till UCGS som forskarassistenter och post-docar. Det finns med andra ord en inkonsistens inbyggd i systemet som kan komma att missgynna en universitetsgemensam centrumbildning som UCGS. I förhållande till de mål och visioner som universitetsledningen ställt upp för UCGS, bör en strategi utvecklas under 2010 för hur den fortsatta forskningsverksamheten vid centret ska utformas. SAMVERKAN Visioner, mål och strategier Genuskunskap och genusvetenskaplig kompetens efterfrågas i allt högre grad i det svenska samhället. Detta skapar goda förutsättningar för UCGS att utveckla kontakterna med samhälle och näringsliv. Vårt mål att även fortsättningsvis bedriva utåtriktad verksamhet i linje med beskrivningen nedan. Vi kommer att ta initiativ till ytterligare samarbete med lokala aktörer för att synliggöra genus- och jämställdhetsaspekter i samhället. Aktiviteter Utåtriktad samverkan, särskilt i form av forskningsinformation och fortbildning, är av tradition en stark sida inom genusområdet. Centrets vetenskapliga medarbetare har kunskapsresurser när det gäller jämställdhet och genusforskning som efterfrågas flitigt från många olika håll, t.ex. journalister, politiker, tjänstemän i andra verksamheter, t.ex. vårdorganisationer, studenter från andra ämnen inom och utanför Umeå universitet samt lärare och gymnasieelever. Centrets forskare och lärare genomför regelbundet populärvetenskapliga föreläsningar utanför universitetet för olika åhörargrupper. Teman för 14

15 dessa föreläsningar kan vara genus och politik, genus och våld, genus och jämställdhet i barnfamiljer, maskulinitet. Under 2010 samarrangeras utställningen Lost and found med Bildmuseet med ett stort bidrag av föreläsningar och seminarier av genusforskare vid UCGS. Samarbetet med Bokkaféet Pilgatan kommer att fortsätta. Läsåret 2009/2010 genomför UCGS tillsammans med Pilgatan och Institutionen för Idé- och samhällsstudier en föreläsningsserie kallad Svenska feminister. Arrangemangen hålls på Bokkaféet Pilgatan. En medarbetare vid UCGS är universitetets representant i styrgruppen för Centrum mot våld i Västerbottens län. Forskare inom nätverket Challenging Violence har utvecklat/bedriver, med Juridiska institutionen som värdinstitution, uppdragsutbildningen Mäns våld mot kvinnor och barn samhällsansvar och samverkan. Övriga samverkanspartners är Brottsoffermyndigheten, Försäkringskassan i Västerbottens län, Kommunförbundet, Kriminalvårdsmyndigheten, Kvinnojouren i Umeå, Länsarbetsnämnden, Länsstyrelsen i Västerbottens län, Migrationsverket, Polismyndigheten i Västerbotten, Socialtjänsten i Umeå, Västerbottens läns landsting samt Åklagarkammaren. UCGS deltar också med föreläsningar för allmänheten. UCGS medverkar i Företagsforskarskolan om utbildning i genusperspektiv. Riskanalys UCGS saknar en tydligt uttalad målsättning med sitt samverkansarbete och därför är det väsentligt att under 2010 utarbeta en sådan målsättning och utveckla strategier för hur arbetet ska utformas. Detta kommer att ge ramar för vad som ingår i Samverkan och vad som inte ingår. PERSONAL OCH VERKSAMHETSSTÖD Vision, mål och strategier Målsättningen är att vi även framgent ska ha en hög standard vad gäller arbetet med personaloch stödverksamhet. Aktiviteter Det ekonomiska läget är fortsatt stabilt inför Det överskott som UCGS haft sedan tidigare år har minskat i samband med att större satsningar gjorts som har påverkat det ackumulerade överskottet. Tio post-docar och fem delfinansierade forskarassistenter har anställts. Beslut har tagits att delfinansiera tre doktorander fr.o.m Ytterligare doktorandanställningar planeras kommande år, dels 6 samfinansierade doktorander enligt den gängse modellen, dels 2 helfinansierade doktorander i genusvetenskap som huvudområde. Tre internationella gästprofessorer har anställts för en 3-årsperiod med början En nationell gästlärare har anställts på 25 %. En informatör på 50 % har anställts under Rekrytering av en professor har påbörjats för anställning år Sammantaget innebär ovanstående att budgeten under de närmaste åren kommer att underbalanseras och verksamheten finansieras genom det sparade kapitalet. Inom de närmaste åren bör ovanstående satsningar ha resulterat i utökade intäkter i form av nya forskningsbidrag, nya kurser med ökat antal studenter både på grund- som avancerad nivå samt stabil verksamhet inom Genusforskarskolan. Organisation och ledarskap: Den samhällsvetenskapliga fakulteten är värdfakultet för det nybildade centret som är ett fakultetsgemensamt centrum för genusstudier vid Umeå universitet. Centret har följande organisations- och ledningsstruktur: 15

16 - Föreståndare, 50 %. I samarbete med den vetenskapliga ledaren ansvarar föreståndaren för att utveckla, genomföra och följa upp verksamheten utifrån den fastlagda verksamhetsprofilen för forskning och utbildning. Föreståndaren ansvarar också för administration, ekonomi- och personalfrågor. - Vetenskaplig ledare, 25 %: på 5 % ansvar för den övergripande forskningsplaneringen och forskningsstrategier och på 20 % för forskningsprogrammet Challenging Gender. - Styrelsen är en fakultetsövergripande styrelse med 11 ledamöter: en extern ordförande med bas utanför högskolesektorn, en vetenskaplig ledare som också är vice ordförande, en representant från vardera fakulteten, en extern ledamot från näringsliv och samhälle samt tre studeranderepresentanter från olika utbildningsnivåer. Föreståndaren adjungeras till styrelsen. Styrelsens uppdrag är att ansvara för verksamhetens övergripande inriktning och utveckling, att besluta i frågor om budget och verksamhetsplanering, att besluta om fördelning av centrets resurser samt att i övrigt främja UCGS verksamhet. - Arbetsutskott (AU): föreståndare, de två studierektorerna för grund- och forskarutbildning samt två administratörer. Den vetenskapliga ledaren deltar i planeringen angående strategiska långsiktiga satsningar. AU har till uppgift att samordna och effektivisera det fortlöpande arbetet vid centret. AU är en viktig stödfunktion för föreståndaren. - Studierektor för grundutbildningen. I arbetsuppgifterna ingår ansvar för rekrytering och organisering av lärarlag, att policy och planer som antagits av styrelsen genomförs och följs upp samt ett övergripande ansvar för pedagogiskt utvecklingsarbete. Vidare medverkar studierektorn i arbetsutskottet vid UCGS och ska tillsammans med föreståndare, studierektor för grundutbildning samt administratörer svara för den dagliga verksamheten vid centret. Studierektorn har ett övergripande ansvar för marknadsföring av kurser och innehar även funktionen som studievägledare. - Studierektor för forskarutbildningen Utarbetar och förankrar samarbetsavtal med institutioner och forskarskolor och medverkar i planering av forskarkurser. Vidare ska studierektorn medverka i arbetsutskottet vid UCGS och tillsammans med föreståndare, studierektor för grundutbildning samt administratörer svara för den dagliga verksamheten vid centret. Tillsammans med koordinatorn för forskarutbildningen svarar studierektor för seminarieledning, extern information och kontakter samt utvecklings- och utvärderingssamtal med doktorander. Administration För den administrativa verksamheten vid UCGS svarar en utbildningssamordnare och en ekonomiadministratör. En informatör på 50 % har anställts och fortsätter under Det studieadministrativa arbetet för utbildning på grund- avancerad och forskarnivå delas mellan de två administratörerna, så även ekonomihanteringen. Detta skapar goda förutsättningar för ett hållbart system. Lokal- och datorfrågor samt personalhanteringen av administreras av ekonomiadministratören. Riskanalys Den enorma expansion som UCGS genomgått under har inneburit stora påfrestningar och en ökad arbetsbörda för stödfunktionerna och administrationen. Rekryteringen av en informatör har inneburit att vissa uppgifter har avlastats från administratörerna, men även fortsättningsvis kommer arbetsbördan att vara stor. För att vidmakthålla en god och hållbar psykosocial arbetsmiljö är det därför av vikt att se över det administrativa arbetet. En förstärkning av administrationen kommer att ske under en begränsad tid 2010, med tillsättning av utbildningsadministratör, 50 %. 16