[FRAM]TIDSBRIST EN ENKÄTSAMMANFATTNING OM HUR GYMNASIELÄRARE I SVERIGE SER PÅ LÄRANDE FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "[FRAM]TIDSBRIST EN ENKÄTSAMMANFATTNING OM HUR GYMNASIELÄRARE I SVERIGE SER PÅ LÄRANDE FÖR HÅLLBAR UTVECKLING"

Transkript

1 [FRAM]TIDSBRIST EN ENKÄTSAMMANFATTNING OM HUR GYMNASIELÄRARE I SVERIGE SER PÅ LÄRANDE FÖR HÅLLBAR UTVECKLING skapad av Ungdomar.se inom projektet we_change_lärare

2 SAMMANFATTNING Vi behöver ett hållbart samhälle. De ekologiska, sociala och ekonomiska anledningarna för det är oräkneliga och antalet människor som accepterar dessa fakta blir allt fler för varje dag. Förändringen går dock alldeles för långsamt, och ska den ske på ett djupare och mer övergripande samhällsplan måste hållbar utveckling finnas med som en naturlig del i skolundervisningen av de nya generationerna. Denna rapport från Ungdomar.se syftar till att förmedla svenska gymnasielärares egna tankar kring hur hållbar utveckling bättre kan implementeras i den svenska gymnasieskolan. Enkäten som rapporten bygger på utformades inom ramen för projektet we_change_lärare, och kunde genomföras med stöd från Antonia Ax:son Johnsons stiftelse för miljö och utveckling. Under sommaren 2014 svarade mer än 500 personer på de 25 frågorna, vilket motsvarar ca 2 procent av den svenska gymnasielärarkåren. Stödet för att inkludera hållbar utveckling i undervisningen är massivt: 95 procent av de svarande tycker att det är viktigt eller mycket viktigt. En stor majoritet av lärarna tycker också att de har tillräckligt goda kunskaper om hållbar utveckling för att implementera det i sin undervisning, men mer än hälften anger samtidigt att hållbar utveckling inte ingick i deras lärarutbildning. Bland resultaten och de hundratals kommentarerna kan mycket utläsas, och syftet med rapporten är att göra lärarnas egna tankar lättillgängliga för beslutsfattare, skolledningar, rektorer, forskare, tjänstemän, och inte minst för lärarna själva. Fortbildning, kollegialt samarbete, progressivt ledarskap, nära kontakt med samhällsaktörer utanför skolan, och tid mycket tid är något av det som lärarna efterfrågar mest för att bättre kunna implementera hållbar utveckling i undervisningen. Utifrån dessa resultat har vi formulerat följande rekommendationer: 1. Hållbar utveckling måste ingå i lärarutbildningen för alla lärarstudenter på alla lärosäten. Idag ingår inte hållbar utveckling som obligatorisk del i den svenska lärarutbildningen, utan det är upp till respektive lärosäte att avgöra. Detta lämnar åt många lärarstudenter att frivilligt söka upp kurser som inkluderar hållbar utveckling, vilket resulterar i att implementering av hållbar utveckling i undervisningen enligt läroplanen i stor utsträckning beror på lärarstudenternas personliga intresse. Ett sådant upplägg försenar implementeringen, då många lärare går miste om kunskap och pedagogiska metoder som skulle kunna hjälpa dem i detta. 2. Tydligt ledarskap behövs för att driva utvecklingen framåt, på såväl regerings- och kommunal nivå som av rektorer och skolledning. T.ex. kan kommuner ta fram en handlingsplan för hur hållbar utveckling kan implementeras i de lokala skolorna; rektorer kan få tydliga direktiv och stöd; och Skolverket och Skolinspektionen kan stötta lärare och följa upp effekter med starkt stöd från regeringen och tilldelade skattepengar. 3. Ge stöd till engagerade lärare och ge dem möjlighet att utveckla sitt intresse och dela med sig av goda exempel till andra lärare så att de kan sprida utvecklingen kollegialt på betald arbetstid. Exempel på sådant stöd är mer avancerad fortbildning, utveckling av anpassat lärarmaterial, tid att bygga och nyttja nätverk med sakkunniga och andra lärare, samt ökade möjligheter att samarbeta närmare med samhällsaktörer av olika slag. Sedan 2005 har det funnits ett globalt FN-program för lärande för hållbar utveckling. Det har ställt krav även på den svenska skolan, men många lärare vet inte ens om att det finns. I november 2014 kommer Unescodelegater från samtliga medlemsländer att träffas i Japan för att utvärdera det senaste tioårsprogrammet och besluta om ett nytt: the GAP, Global Action Programme on Education for Sustainable Development. På initiativ av bland annat Sverige förlängs alltså det globala arbetet för att utbilda våra unga att stöpa om samhället i en för alla hållbar form. Låt oss se till att Sverige tar ledningen i den utvecklingen, som det progressiva och medvetna land vi tror oss vara. 2

3 INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 2 INTRODUKTION... 4 METOD... 5 Enkätfrågorna... 5 INTERVJU: ULRIKA... 7 RESULTAT... 8 DEL 1: OM DIG... 8 INTERVJU: LINNÉA DEL 2: OM HUR DU SER PÅ HÅLLBAR UTVECKLING I DIN UNDERVISNING INTERVJU: ANDERS DEL 3: OM DIN SKOLA DEL 4: OM KOMMENTARER INTERVJU: MARIA DISKUSSION & REKOMMENDATIONER INTERVJU: KARIN KÄLLFÖRTECKNING & RELATERAT MATERIAL Skolan har uppgiften att till eleverna överföra värden, förmedla kunskaper och förbereda dem för att arbeta och verka i samhället. Skolan ska förmedla sådana mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensramen i samhället och som utgår från grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som alla omfattas av. [ ] Eleverna ska träna sig att tänka kritiskt, att granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. På så vis närmar sig eleverna ett vetenskapligt sätt att tänka och arbeta. Genom studierna ska eleverna stärka grunden för det livslånga lärandet. Förändringar i arbetslivet, ny teknologi, internationaliseringen och miljöfrågornas komplexitet ställer nya krav på människors kunskaper och sätt att arbeta. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja att pröva och omsätta nya idéer i handling och att lösa problem. ur första kapitlet av läroplanen för gymnasiet, Gy11 (2011) 3

4 INTRODUKTION Denna rapport är producerad av Ungdomar.se inom ramen för projektet we_change_lärare. Projektet syftar till att stötta gymnasielärare att implementera hållbar utveckling i sin undervisning, i nära koppling till ungdomsprojektet we_change som riktar sig till gymnasieelever. Lärarsatsningen är möjliggjord tack vare stöd från Antonia Ax:son Johnsons stiftelse för miljö och utveckling. Under vårterminen 2014 genomfördes pilotversionen av we_change_lärare och vi mötte då 370 gymnasielärare i sex städer under ett tre-timmarsevent i respektive stad. Syftet med eventen var att förmedla inspiration, motivation och kunskap för att bättre implementera hållbar utveckling i deltagarnas dagliga undervisning. Som workshopledare hade vi med oss Världsnaturfonden WWF, Fryshuset och The Non-Violence Project. Utvärderingarna från lärarna var överhängande positiva, men samtidigt förmedlades en stor frustration hos de lärare som redan vill få in hållbarhet i undervisningen, och en kunskapsbrist hos många lärare om vad hållbar utveckling faktiskt innebär. Lärande för hållbar utveckling (LHU) är essentiellt för ett samhälle som ska fungera hållbart. Till och med på FN-nivå har det beslutats om ett tio år långt program för LHU globalt (UNDESD), och när det programmet löper ut i december 2014 kommer det att följas upp av ett nytt tioårsprogram (GAPESD). Det pågår ett stort internationellt arbete kring hållbar utveckling i skolan, och Sverige är väl ansett för sina bidrag utomlands. Däremot är arbetet på hemmaplan inte lika framgångsrikt. Skolans styrdokument, som uppdaterades 2011, innefattar hållbarhet på många ställen, inte minst i de inledande kapitlen i läroplanen som berör skolans värdegrund och samhällsfunktion. Men vi snubblar på tröskeln när det kommer till själva implementeringen av hållbarhet i den dagliga undervisningen. Den sista instansen klassrummet är där hållbar utveckling måste få ta mest självklar plats, men gör det minst. Efter turnéerna med we_change_lärare och we_change under våren 2014 sammanfattade vi en enkät med 25 frågor för att djupare ta reda på hur lärare ser på hållbar utveckling i undervisningen och sina möjligheter att implementera det. Vi skickade enkäten till just lärarna själva; de som i sitt dagliga arbete ska se till att våra unga lär sig en nyanserad bild av samhället, utrustas med verktyg för att påverka sin vardag och utvecklas till konstruktiva medborgare. Då we_change-projekten riktar sig till gymnasiet blev det naturligt att rikta enkäten till gymnasielärare. Denna rapport sammanfattar vad de svarande lärarna tyckte. Vår ambition är att rapporten bidrar till att driva vidare arbetet för implementerad hållbar utveckling i den svenska skolan, inte minst för den nya regering som bildas hösten 2014 och som förhoppningsvis kommer att leda Sverige in i en mer hållbar framtid. Annika Hagberg projektledare för we_change_lärare Stockholm, 1 september

5 METOD Ett antal frågor togs fram utifrån erfarenheter från pilotprojektet we_change_lärare och en begränsad litteraturstudie. Frågorna delades med sakkunniga för feedback, bl.a. en gymnasielärare, en lärarstudent, en forskare och en utbildningsexpert. Enkäten tilldelades 25 frågor fördelade på fyra delar: om läraren själv, om hur läraren ser på hållbar utveckling i sin undervisning, om lärarens arbetsplats, samt om möjlighet till ytterligare kommentarer och vidare uppföljning. Enkäten formade vi i onlineverktyget SurveyMonkey. All text var på svenska och endast ett svar per dator togs emot, för att förebygga att samma person svarade flera gånger. På grund av onlineverktyget kunde enkäten enkelt spridas med hjälp av en länk. Vi mailade ut länken i ett informativt och sakligt till först de lärare vi haft kontakt med tidigare under projekten we_change_lärare och we_change, och därefter genom att dels be om hjälp med spridning i olika nätverk och dels genom att manuellt leta efter adresser till rektorer i ett tiotal kommuner över hela landet och be dem i sin tur att vidarebefordra mailet till sina lärare. Vi fick även uppmuntrande tillåtelse från Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet att sprida länken genom deras respektive kanaler i sociala medier. För att få en djupare dimension på enkätsvaren och fler personliga berättelser genomförde vi även ett antal intervjuer med lärare som frivilligt anmält intresse för det. Över telefon och Skype genomfördes intervjuerna under juni och augusti månad, varav fem finns sammanfattade i de röda rutorna mellan varje sektion av rapporten. Enkätfrågorna Samtliga enkätfrågor (utom nummer 24) hade svarsalternativ, oftast i form av skala 1-4 där 1 var mest och 4 var minst, samt möjlighet att tillägga en skriftlig kommentar. Genom att formulera stängda svarsalternativ underlättades kvantitativ analys, medan kommentarsfältet möjliggjorde öppna, kvalitativa komplement. Av de 25 frågorna redovisas 24 i denna rapport, då den sista frågan handlade om vidare kontakt, varför den är irrelevant för rapporten. Så här var de 25 enkätfrågorna formulerade: Del 1: Om dig 1. Vilken kommun arbetar du i? 2. Hur länge har du arbetat som lärare? 3. Arbetar du för närvarande på en kommunal skola eller friskola? 4. Vilket/vilka ämnen undervisar du i? 5. Ingick hållbar utveckling i din utbildning när du studerade till lärare? 6. Hur beskriver du dig själv angående könstillhörighet? 7. Hur viktigt är det för dig som privatperson att förstå vad hållbar utveckling handlar om och innebär? 8. Tycker du att du lever hållbart i din vardag? Del 2: Om hur du ser på hållbar utveckling i din undervisning 9. Hur väl håller du med om följande påståenden om hållbar utveckling i undervisningen? a. Hållbar utveckling handlar framför allt om miljö- och klimatfrågor b. Hållbar utveckling är för brett, abstrakt eller komplicerat för att integreras i mina lektioner c. Hållbar utveckling borde vara ett eget ämne/kurs d. Hållbar utveckling borde vara ett tankesätt att utgå ifrån i all undervisning e. Jag känner att jag förstår vad hållbar utveckling betyder/innebär 10. Hur viktigt tycker du att det är att hållbar utveckling ingår i gymnasieundervisningen? 11. Tycker du att det är möjligt att inkludera hållbar utveckling i undervisningen av ditt ämne/dina ämnen? 12. Känner du att du har tillräcklig kunskap om och förståelse för hållbar utveckling för att kunna inkludera det i din undervisning? 5

6 13. Hur väl känner du till på vilket sätt hållbar utveckling är kopplat till skolans styrdokument och ditt läraruppdrag vad gäller a. kapitel 1-2 i Gy11? (om skolans värdegrund, uppgifter, övergripande mål och riktlinjer) b. examensmålen för ditt program? c. syfte, centralt innehåll och kunskapskrav för ditt ämne/dina ämnen? 14. Hur ofta har du inslag av hållbar utveckling eller har hållbarhetsperspektiv på din undervisning, tycker du? 15. Hur föredrar du att arbeta med hållbar utveckling i din undervisning? 16. Ange hur ofta dina elever fick respektive borde få möjlighet till en tydligare bild av verkligheten och samhället utanför skolan genom besök av externa aktörer. 17. Om du lyfter hållbar utveckling i din undervisning, ungefär hur ser fördelningen ut av fokus mellan problemen och lösningarna? 18. Vilka är utmaningarna/begränsande faktorerna för dig som lärare att inkludera hållbar utveckling i din undervisning? 19. Om du vill ha mer kunskap/stöd om hållbar utveckling och hur du får in det i din undervisning, hur vill du i så fall ha kunskapen/stödet? 20. Vad motiverar dig som lärare att inkludera hållbar utveckling i din undervisning? Del 3: Om din skola 21. Tycker du att din skola som verksamhet applicerar ett hållbarhetstänk? Som att det finns sopsortering, vegetarisk skolmat, samtal om tolerans och mångfald, möjlighet att starta intressegrupper, m.m. 22. Känner du att hållbar utveckling är väl förankrat hos skolledningen på din skola? 23. Hur ser tvärvetenskapligt samarbete för hållbar utveckling ut mellan lärare på din skola? Del 4: Om kommentarer och fördjupningsmöjligheter 24. Har du några avslutande tankar kring vad som skulle underlätta för dig som lärare att få in hållbarhet i all din undervisning? Denna ruta är också öppen för fria tankar, t.ex. om vi glömt att ta upp någon viktig aspekt som du vill lyfta, eller om du vill ge oss feedback på enkäten. 25. Om du vill bli kontaktad av oss i nedanstående ärenden får du gärna ange din adress och telefonnummer så att vi kan höra av oss. a. Ja tack, kontakta mig om att ingå i djupare intervjusamtal om lärande för hållbar utveckling (max 30 min). b. Ja tack, skicka information om utvärderingsresultaten och/eller rapporten som ska vara klar i augusti. c. Ja tack, gör mig till prenumerant på ert nyhetsbrev. d. Ja tack, kontakta mig i annat ärende. 6

7 INTERVJU: ULRIKA, LÄRARE I ENGELSKA OCH RELIGIONSKUNSKAP Jag tog lärarexamen Hållbar utveckling ingick lite grann då, men inte direkt, fast man kunde välja en tillvalskurs i hållbar utveckling om man ville. Under Lärarlyftet 2010 läste jag 60 hp om hållbar utveckling på universitetet. Nu har jag jobbat som gymnasielärare i 13 år och efterhand gått in som sakkunnig i olika HU- projekt, nu för kommunen som projektledare för att ta fram kommunens strategi för lärande för hållbar utveckling, som ska ingå i kommunens miljöstrategiska program. Vad styr dig mest i din roll som lärare? Styrdokumenten och mitt engagemang, för barnen som kommer få ta smällarna. Det finns ju ingen annanstans i samhället där vi kan nå så många samhällsmedborgare under flera år, potentialen för att ändra samhället på sikt är enorm! Hur skulle du vilja att det fungerade med hållbar utveckling i undervisningen? Samarbeten. Till exempel samarbetar min skola med det kommunala avfallsbolaget när vi pratar med eleverna om konsumtion och avfall. Vi kan ta stöd av lokala aktörer och göra studiebesök, vilket är väldigt uppskattat. Jag önskar inte mer stöd i form av material, det finns tillräckligt redan, förutom i vissa ämnen som till exempel fordon. Många lärare lägger ansvaret för hållbar utveckling på lärare i naturkunskap, biologi, kemi och teknik, så mer stöd behövs till lärare i andra ämnen. Rektorernas roll väger också tungt. Om rektorerna inte underlättar för lärarna sker inget. I intervjuer jag har gjort med andra kommuner efterfrågas fortbildning: lärarna kan inte tillräckligt, varken faktamässigt eller didaktiskt. Nu försöker min kommun förbereda rektorerna genom att ge workshops om bland annat rektorernas roll som skolledare för att hjälpa lärarna att undervisa eleverna och för att kunna bygga vidare på det som lärs ut i grundskolan. Har du ett drömscenario? Ett verklighetsnära lärande, där vi har stor samverkan med samhället. Eleverna måste få känna att de gör nåt för samhället och inte bara för att det ska göras för skolan; de behöver få känna att de faktiskt påverkar! Det hade varit bra att få samarbeta med flera lärare på samma lektionstid, att ha ett mer flytande schema för att lättare anpassa lektionerna efter den aktuella frågan eller ämnet. 7

8 RESULTAT Under perioden 20 maj till 18 augusti 2014 inkom 569 svar från 65 kommuner, varav de flesta innan midsommar respektive under augusti. Av de 569 personer som påbörjat enkäten är det 506 som fullbordat enkäten. Antal svar framgår i rubriken för respektive frågas diagram. I de gröna rutorna står citat från utvalda kommentarer som de svarande kunde välja att lämna frivilligt. Under läsåret 2013/14 tjänstgjorde totalt gymnasielärare i Sverige, vilket ger enkäten en svarsprocent på 2,1. Det är ett ansenligt antal svarande, vilket ger möjlighet att utläsa trender och återkommande åsikter som är värda att undersöka vidare. I denna del av rapporten följer en genomgång av enkätsvaren för respektive fråga (utom den sista frågan som är irrelevant för rapporten), samlade under enkätens fyra delar. DEL 1: OM DIG FRÅGA 1. VILKEN KOMMUN ARBETAR DU I? De 569 svarande arbetar i 65 olika kommuner, fördelat enligt tabell 1. Av Sveriges 290 kommuner representerar enkätsvaren 22 procent av alla kommuner, en dryg femtedel. Tabell 1. Vilken kommun arbetar du i? N = 569 Kommun Andel svar Antal Andel svar Antal Kommun i procent svarande i procent svarande Göteborgs stad 12,5 % 71 Södertälje kommun 0,7 % 4 Stockholms stad 8,8 % 50 Skellefteå kommun 0,5 % 3 Helsingborgs stad 7,6 % 43 Täby kommun 0,5 % 3 Gävle kommun 6,9 % 39 Vännäs kommun 0,5 % 3 Eskilstuna kommun 4,9 % 28 Danderyds kommun 0,4 % 2 Hudiksvalls kommun 4,4 % 25 Haninge kommun 0,4 % 2 Linköpings kommun 4,4 % 25 Jokkmokks kommun 0,4 % 2 Lidköpings kommun 3,5 % 20 Mora kommun 0,4 % 2 Malmö stad 3,5 % 20 Rättviks kommun 0,4 % 2 Gotlands kommun 3,0 % 17 Skövde kommun 0,4 % 2 Ludvika kommun 2,5 % 14 Ale kommun 0,2 % 1 Norrköpings kommun 2,5 % 14 Avesta kommun 0,2 % 1 Borlänge kommun 2,1 % 12 Bollnäs kommun 0,2 % 1 Falu kommun 2,1 % 12 Borås stad 0,2 % 1 Jönköpings kommun 2,1 % 12 Halmstads kommun 0,2 % 1 Leksands kommun 1,9 % 11 Härnösands kommun 0,2 % 1 Sandvikens kommun 1,9 % 11 Hässleholms kommun 0,2 % 1 Söderhamns kommun 1,9 % 11 Hörby kommun 0,2 % 1 Säffle kommun 1,8 % 10 Karlstads kommun 0,2 % 1 Umeå kommun 1,4 % 8 Kungälvs kommun 0,2 % 1 Vallentuna kommun 1,2 % 7 Mariestads kommun 0,2 % 1 Arvidsjaurs kommun 1,1 % 6 Munkedals kommun 0,2 % 1 Ljusdals kommun 1,1 % 6 Nacka kommun 0,2 % 1 Tomelilla kommun 1,1 % 6 Nordmalings kommun 0,2 % 1 Uppsala kommun 1,1 % 6 Skara kommun 0,2 % 1 Örebro kommun 1,1 % 6 Storumans kommun 0,2 % 1 Kristianstads kommun 0,9 % 5 Strömstads kommun 0,2 % 1 Olofströms kommun 0,9 % 5 Sundsvalls kommun 0,2 % 1 Sundbybergs stad 0,9 % 5 Uddevalla kommun 0,2 % 1 Örnsköldsviks kommun 0,9 % 5 Värmdö kommun 0,2 % 1 Bodens kommun 0,7 % 4 Ystads kommun 0,2 % 1 Gislaveds kommun 0,7 % 4 Älvsbyns kommun 0,2 % 1 Solna stad 0,7 % 4 1 Siffror för läsåret 2013/14, enligt Skolverkets databas SIRIS: (hämtad ) 8

9 FRÅGA 2. HUR LÄNGE HAR DU ARBETAT SOM LÄRARE? Flest svarande lärare har också längst arbetslivserfarenhet, förutom en avvikelse för års erfarenhet, där ett mindre antal svarat. 50% 2. Hur länge har du arbetat som lärare? N = 569 Tre svarande förklarade i kommentarsfältet att de ännu studerade till lärare och därför angett 0-2 års erfarenhet. Lärarutbildningen gjordes om 2011, samtidigt som läroplanerna. Av de som började studera till lärare då har ingen hunnit ta examen ännu, då ämneslärarutbildningen är på 5,5 år. 25% 6% 12% 27% 18% 37% 0% 0-2 år 3-5 år 6-10 år år >15 år FRÅGA 3. ARBETAR DU FÖR NÄRVARANDE PÅ EN KOMMUNAL SKOLA ELLER FRISKOLA? 3. Arbetar du för närvarande på en kommunal skola eller friskola? N = % 1% 72% Kommunal skola Friskola Jag vet inte/vill inte svara 72 procent av de svarande arbetar på en kommunal skola och 27 procent på en friskola, vilket motsvarar en ungefärlig fördelning på tre fjärdedelar mot en fjärdedel. 1 procent vill inte ange om de arbetar på en kommunal eller privatägd skola. I verkligheten är fördelningen att 76 procent arbetar på kommunal skola, 23 procent på fristående skola och 1 procent för landstinget, enligt Skolverkets statistik 2, vilket ger enkäten en mycket verklighetstrogen spegling. 2 Siffror för läsåret 2013/14, enligt Skolverkets databas SIRIS: (hämtad ) 9

10 FRÅGA 4. VILKET/VILKA ÄMNEN UNDERVISAR DU I? 4. Vilket/vilka ämnen undervisar du i? N = 569 Engelska Historia Idrot & hälsa Matemark Naturkunskap Religionskunskap Samhällskunskap Svenska/svenska som andraspråk Biologi Bygg- o anläggningsämnen Data, IT o Design Ekonomiämne El- o energiämnen Entreprenörskap Esterskt ämne Fordonsämnen Fysik 2% 2% 2% 2% 3% 4% 5% 5% 5% 9% 8% 11% 12% 15% 17% 16% 17% Av de svarande anger 51 procent att de undervisar i gymnasiegemensamma ämnen och 49 procent undervisar i karaktärsämnen, yrkesämnen, eller valbara ämnen som psykologi och filosofi. Då de flesta lärare undervisar i mer än ett ämne eller kurs blir det sammanlagda procenttalet mer än ,6 procent av de 569 svarande har angett att de undervisar i kurser inom ämnet Hållbart samhälle, vilket består av tre kurser: Miljö- och energikunskap, Politik och hållbar utveckling, samt Hållbart samhällsbyggande 3. Detta diagram visar således att de svarande täcker många olika ämnesområden och att intresset för hållbar utveckling i skolan inte enbart kommer från lärare som undervisar i ämnen med hållbarhetsprofil. Geografi 2% Handelsämnen Hotell- o turismämnen Hållbart samhälle Kemi Media- och kommunikaron Moderna språk Naturbruksämnen Psykologi Restaurang- o livsmedelsämnen Teknik 5% 6% 3% 5% 6% 2% 1% 4% 2% 4% Vård- o omsorgsämnen Annat valbart ämne 11% 12% 0% 5% 10% 15% 20% 3 Skolverkets ämnes- och kursbeskrivningar finns här (hämtad ): amnen- och- kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/haal?tos=gy&subjectcode=h%c3%85l&lang=sv 10

11 FRÅGA 5. INGICK HÅLLBAR UTVECKLING I DIN LÄRARUTBILDNING? På frågan om hållbar utveckling ingick i den svarandes lärarutbildning anger en övervägande majoritet att det inte gjorde det: 68 procent anger att hållbar utveckling ingick ganska lite eller knappt/inte alls. Var tolfte svarande uppger att hållbar utveckling inkluderades i stor utsträckning, medan lika många minns inte eller kan inte ange ett svar. Det finns en sannolikhet att många av de som svarade att hållbar utveckling inkluderades i stor utsträckning gjorde det 5. ingick hållbar utveckling i din utbildning när du studerade Hll lärare? N = % 8% eftersom de valt att undervisa i ämnen där hållbar utveckling finns med i de centrala målen och kursmålen. Dessa ämnen är relativt få, men utgörs bl.a. av det gymnasiegemensamma ämnet naturkunskap och det valbara ämnet Hållbart samhälle. 8% 17% 14% 1. Ja, i stor utsträckning 2. Ja, en del 3. Ja, men ganska lite 4. Nej, knappt/inte alls Jag minns inte/kan inte svara 20% 15% 10% 5% Vilket år tog du lärarexamen? N = % 19% 15% 11% 11% 8% 8% 0,6% 1,4% 3% 3% På följdfrågan (valfri följdfråga tillhörande fråga 5) om vilket år den svarande tog lärarexamen, framkommer en spridning över 45 år: från 1971 till nuvarande studerande på lärarutbildning. Lärarutbildningen gjordes om senast 2011, så av de som började studera efter 2011 har ingen ännu hunnit ta examen, då ämneslärarutbildningen är 5,5 år. 0% Med mer kunskap blir det en större fråga som fler skulle engagera sig i Om lärarna är intresserade får eleverna detta i undervisningen vad jag erfar. 11

12 FRÅGA 6. HUR BESKRIVER DU DIG SJÄLV ANGÅENDE KÖNSTILLHÖRIGHET? 100% 75% 50% 25% 0% 6. Hur beskriver du dig själv angående könshllhörighet? N = % Kvinna 51% 49% 44% Man Svarande på enkäten Tjänstgörande 2013/14 enligt Skolverket Bland de svarande är fördelningen mellan könen relativt jämn: 53 procent kvinnor och 44 procent män. Enligt Skolverkets statistik 4 var tjänstgörande gymnasielärare 2013/14 ännu mer jämnt fördelade mellan könen (51 resp 49 procent), som framgår av figuren om fråga 6. Av de svarande på enkäten valde 2 procent att inte ange könstillhörighet. FRÅGA 7. HUR VIKTIGT ÄR DET FÖR DIG SOM PRIVATPERSON ATT FÖRSTÅ VAD HÅLLBAR UTVECKLING HANDLAR OM OCH INNEBÄR? För att utröna de svarandes personliga inställning till hållbar utveckling, vilket påverkar deras inställning till att vilja implementera det i sin undervisning, ställdes fråga 7 som Hur viktigt är det för dig som privatperson att förstå vad hållbar utveckling handlar om och innebär?. 7. Hur vikhgt är det för dig som privatperson al förstå vad hållbar utveckling handlar om och innebär? N = 569 2% 1% 1: mycket vikrgt Hela 97 procent tycker att det är viktigt eller mycket viktigt att förstå vad hållbar utveckling handlar om och 32% 2: vikrgt 3: mindre vikrgt innebär. 3 procent tycker att det är mindre eller inte alls viktigt. Denna fördelning kan tolkas som att de som 65% 4: inte alls vikrgt redan är intresserade av hållbar utveckling valt att svara på enkäten, medan de som inte är så intresserade har avstått. Därför bör resultaten tolkas med viss försiktighet, och läsaren bör beakta att intressefördelningen för hållbar utveckling i hela gymnasielärarkåren kan vara annorlunda. 4 Enligt Skolverkets statistik om antal tjänstgörande lärare i Sverige (hämtad ): 5Tab webb.xls 12

13 FRÅGA 8. TYCKER DU ATT DU LEVER HÅLLBART? 8. Tycker du al du lever hållbart i din vardag? N = % 2% 8% 57% 1: mycket hållbart 2: ja, hållbart 3: lite grann 4: inte alls hållbart Med en mer ingående förståelse för hållbar utveckling bör insikten komma att det är svårt att leva hållbart om man bor i ett så välutvecklat och industrialiserat land som Sverige idag. Resultaten på fråga 8 om svaranden själv anser att hen lever hållbart är därför förvånande, då en stor majoritet anger att de tycker att de lever hållbart eller till och med mycket hållbart. Relativt till gemene man kan livsstilen vara mer hållbar, men genom att ingå i samhället med dess infrastruktursystem, utbud av varor, överkonsumtion, stressfyllda norm, och så vidare, är det praktiskt taget omöjligt att komma ner i ett ekologiskt fotavtryck som är tillräckligt litet för att vara hållbart 5. Därför uppstår tanken av svaren på fråga 8 om de svarande lärarna överskattar sin egen kunskap om vad som är hållbart, särskilt också i relation till att en så stor majoritet angett att hållbar utveckling inte ingick i deras lärarutbildning. Självklart kan medborgare skaffa kunskap på andra sätt än genom högskoleutbildning, men undran kvarstår. Bland de nära hundra kommentarerna på denna fråga ger majoriteten en redovisning av vad de själva tycker att de är sämst på (mest transporter) och bäst på (mest sopsortering och ekologisk mat), vilket antyder ett fokus på ekologisk hållbarhet, men i stort utelämnande av social och ekonomisk hållbarhet. Många säger vänligt men bestämt att de gör sitt bästa och lever så hållbart de kan. Ett fåtal skriver just att det är nästintill omöjligt att leva hållbart i Sverige idag som del av ett fossilberoende och överkonsumerande samhälle, men de är relativt få. Hållbar är mycket mer än den fysiska miljön. Jag tänker på mitt behov av motion. Jämfört med andra så lever jag hållbart, men jag tror inte att det är tillräckligt hållbart utifrån vad som krävs för att leva i enlighet med en hållbar utveckling. Tar inte alltid hand om mig själv på bästa sätt Åker flygplan några gånger om året, vilket naturligtvis är bedröv- ligt. Äter även kött ibland. Ger mig själv F på detta. Släpar matkassar på cykelstyrena. Köper ekologiskt, äger ingen bil, källsorterar... ja, allt som urbana slå- sig- för- bröstet- medelklass- människor gör, men hyser inga illusioner om att det räcker för att mitt ekologiska fotavtryck skall nå en godtagbar nivå. Så mkt jag kan! 5 Prova gärna Världsnaturfonden WWF:s klimatkalkylator som baserat på dina egna svar beräknar hur många planeter som behövs. arbete/ekologiska- fotavtryck/ ekologiska- fotavtryck 13

14 INTERVJU: LINNÉA, LÄRARE I BIOLOGI OCH ENGELSKA Jag tog lärarexamen i januari i år och har arbetat en termin som gymnasielärare i naturkunskap och kemi på en friskola. Ingick hållbar utveckling i din lärarutbildning? Nej, bara som en tvådagars temaföreläsning. Hållbar utveckling är inget examensmål för lärarutbildningen, så det inkluderas inte. Jag har istället skaffat kunskap av egen vilja på fritiden, bland annat genom ett samarbete mellan lärarstudenter och universitetet där jag hjälpte till att hålla en lärarfortbildning om hållbarhet i naturkunskaps- ämnena i höstas. Vill du ha mer vidareutbildning om hållbar utveckling och i så fall hur? Jag vill förespråka betald och schemalagd lärarfortbildning. Många lärare betalar idag ur egen ficka för att få fortbildning. Skolledningen bör avsätta en peng, alternativt måste det kompletteras med statliga medel. Vill staten ha hållbar utveckling i läroplanen måste staten också se till att underlätta för att det blir implementerbart. Ett rimligt bidrag måste man kunna ge för att lärarna ska kunna utföra det uppdrag staten kräver av dem. Hur implementerar du hållbar utveckling i din undervisning? Jag har privilegiet att undervisa naturkunskapskurser och där är hållbar utveckling väldigt inkluderat redan. Jag skulle vilja bjuda in kommun och politiker för att skapa dialog, och uppmuntra eleverna att känna att det de gör spelar roll och att det går att påverka. Att visa eleverna att politikerna tar sig tid att komma. Jag vill också jobba mer för att skapa dialog mellan samhälle, politiker och elever. Till exempel kom en samhällsplanerare från kommunen och föreläste om samhällsplanering och hur vi bör se på klimatförändringar och vilka utmaningar vi möter. Han redovisade bland annat generell fakta om kommunen och hur den växer, samt hur vår färdplan till 2050 ser ut. Eleverna hade dialog med honom om varför kommunen gör si och inte så, och så vidare. Det blev mycket lyckat. Vad styr dig mest i din roll som lärare? Dels eget engagemang. En begränsande faktor är pressen att få eleverna att uppnå kunskapskraven, men det är inte orimliga krav. Jag tycker att det centrala innehållet för många kurser är bra som det är, men kunskapskraven är lite luddiga ibland. Hur skulle du vilja att det fungerade med hållbar utveckling i undervisningen? Hållbar utveckling nämns i många ämnen på grundskolenivå, samt på de flesta gymnasieprogram, men undervisningen måste gruppanpassas. Är en klass mer praktiskt lagd kan jag inte ge dem vetenskapliga artiklar att läsa. Skolverkets direktiv säger att undervisningen ska individanpassas, men det går inte att implementera i praktiken, eleverna är för många per lärare. Som ny lärare är det en trygghet att undervisningen är relativt uppstyrd för lärare, men med mer erfarenhet kan en vilja komma att få bestämma mer själv. Men med en uppstyrd undervisning kan den också ändras mer effektivt, så att man kan få in hållbar utveckling mer kontrollerat och snabbare. Saknar läraren kunskap är det svårt att få in det, särskilt också eftersom det inte finns tydliga mätbara mål att uppnå. Har du ett drömscenario? Då skulle jag vilja ha resurser och tid att utföra laborationer, diskussionspass mellan samhället och eleverna, samt exkursioner och studiebesök av olika slag. Den mer traditionella katederundervisningen där läraren rapar fakta blir så mycket lättare att förmedla ifall man kan baka in den i en snygg och annorlunda förpackning. Jag vill presentera problemen och få eleverna att själva komma fram till lösningarna. Media kan ge för mycket exponering av problemen, vilket blir svårhanterligt för eleverna som börjar tro att världen går under imorgon. Jag vill visa att det inte är så hopplöst, att eleverna kan göra nånting åt det själva, att vi kan lösa det tillsammans. 14

15 DEL 2: OM HUR DU SER PÅ HÅLLBAR UTVECKLING I DIN UNDERVISNING FRÅGA 9. HUR VÄL HÅLLER DU MED OM FÖLJANDE PÅSTÅENDEN OM HÅLLBAR UTVECKLING I UNDERVISNINGEN? 9. Hur väl håller du med om följande påståenden om hållbar utveckling i undervisningen? N = 514 Enkätens kärnfråga sammanfattas nära av fråga 9 om hur läraren själv ser på hållbar utveckling i sin undervisning, utifrån fem olika påståenden. Jag känner at jag förstår vad "hållbar utveckling" betyder/ innebär 46% 42% 9% Nära 90 procent anser att de förstår eller förstår mycket väl vad hållbar utveckling betyder och innebär. Hållbar utveckling borde vara et tankesät at utgå ifrån i all undervisning Hållbar utveckling borde vara et eget ämne/kurs 42% 14% 19% 37% 14% 23% 36% 7% Om hållbar utveckling ska vara ett eget ämne eller ett integrerat tankesätt i all undervisning har debatterats en del de senaste åren. Av de svarande lärarna i enkäten håller nära 80 procent med om eller mycket väl med om att hållbar utveckling bör integreras som tankesätt i all undervisning, medan en tredjedel håller med om eller mycket väl med om att det ska vara ett eget ämne. Detta visar att flera svarande anser att det kan vara både och. Hållbar utveckling är för bret, abstrakt eller komplicerat för at integreras i mina lekroner Hållbar utveckling handlar framför allt om miljö- och klimawrågor 17% 20% 42% 72% 15 28% 4% 9% 0% 25% 50% 75% 100% 1. Håller med mycket väl 2. Håller med 3. Håller med lite grann 4. Håller med mycket lite/inte alls Jag vet inte/kan inte svara Endast 7 procent känner att hållbar utveckling är för brett, abstrakt eller komplicerat för att integreras i deras lektioner, medan hela 72 procent inte alls håller med om påståendet. Det sista påståendet visar att en övervägande majoritet (62 procent) tycker att hållbar utveckling handlar framför allt om miljö- och klimatfrågor, dvs. ekologisk hållbarhet. Även detta resultat antyder att lärarna generellt överskattar sin kunskap, då hållbar utveckling involverar lika mycket ekonomisk och social hållbarhet. Att synen på ekologisk hållbarhet som övervägande faktor för hållbar utveckling är så stark stärker aningen om att fördomarna kring hållbar utveckling inom gymnasielärarkåren överväger kunskapen. Bristande insikt om omfattningen och komplexiteten av holistiskt hållbar utveckling kan stärka synen om att hållbar utveckling bör vara ett eget ämne eller bör integreras i

16 framför allt naturkunskapsämnena, vilket då lägger huvudansvaret på lärare i naturkunskapsämnen att lära ut hållbarhetsperspektiv. Hållbar utveckling är ju dock betydligt mer tvärvetenskapligt och heltäckande än så och omfattar lika mycket ekonomiämnen och samhällskunskapsämnen, som ämnen med kulturanknytning (t.ex. hantverkskurser och estetiska ämnen) och karaktärsämnen (t.ex. restaurang- och livsmedelsämnen och hotell- och turismämnen). För att komma åt detta bör hållbar utveckling med fördel integreras i samtliga lärarutbildningar, oavsett ämnesval, så att alla lärare får en stark grund av hållbarhetskunskap och -pedagogik som de kan väva in i all sin undervisning. Bland de 68 kommentarerna återfinns framför allt tankar om huruvida hållbar utveckling bör genomsyra all undervisning eller vara ett eget ämne, med belysande av för- och nackdelar med båda sätten. Några kommentarer handlar om att hållbar utveckling är mycket bredare än bara miljö- och klimatfrågor, och några kommentarer om att det redan täcks in av vissa ämnen, så som karaktärsämnet geografi och det valbara ämnet Hållbart samhälle. Eget ämne höjer statusen och ger en garantinivå I möjligaste mån bör eleverna ges förståelse i så många ämnen som möjligt. Men några bör bli experter, då är en egen kurs motiverad. Risken är att det blir ett eget "isolerat" ämne om det är en egen kurs. HU som egen kurs - behövs egentligen för att lägga en grund för alla elever, men risken är stor att andra lärare då inte tar ansvar för HU i sina ämnen. FRÅGA 10. HUR VIKTIGT TYCKER DU ATT DET ÄR ATT HÅLLBAR UTVECKLING INGÅR I GYMNASIEUNDERVISNINGEN? Av de 514 personer som besvarade enkätens andra del anger 95 procent att de tycker att det är viktigt eller mycket viktigt att hållbar utveckling ingår i gymnasieundervisningen. Som nämnts tidigare bör läsaren beakta att de som valt att svara på enkäten kan redan vara intresserade av hållbar utveckling, då det var frivilligt att besvara enkäten. Däremot säger resultaten att det finns 488 gymnasielärare som tycker att hållbar utveckling är viktigt eller mycket viktigt att inkludera i undervisningen och därtill säkerligen ännu fler. 10. Hur vikhgt tycker du al det är al hållbar utveckling ingår i gymnasieundervisningen? N = 514 4% 1% Under gymnasietiden formas elevernas värderingar som påverkar 29% 3: lite vikrgt deras val under hela deras kommande liv. Viktigt att de får medvetenhet om hur de kan välja en hållbar livsstil!, kommenterar en lärare på frågan. Flera av kommentarerna 66% 4: mycket lite/inte alls vikrgt Jag vet inte/kan inte svara nämner just poängen av att inkludera hållbarhetsperspektiv med att utrusta eleverna med verktyg för att kunna påverka och förändra, både sina egna liv och samhället i stort. Ett hinder som nämns är tidsbrist, då lärarnas arbetstid är fylld till bristningsgränsen: Kurserna på gymnasiet är numera extremt späckade i flera av SO-ämnena o jag tror att jag o många med mig låter sig stressas av det och inte tänker igenom hur vi kan utgå från hållbar utvecklingsperspektivet. En annan lärare skriver kort och gott Vi behöver fortbildning!. 1% 1: mycket vikrgt 2: vikrgt 16

17 FRÅGA 11. TYCKER DU ATT DET ÄR MÖJLIGT ATT INKLUDERA HÅLLBAR UTVECKLING I UNDERVISNINGEN AV DITT ÄMNE/DINA ÄMNEN? Efter att ha frågat om de svarandes inställning till om hållbar utveckling bör integreras i gymnasieundervisningen ställdes fråga 11 för att undersöka de svarandes inställning till att integrera hållbar utveckling specifikt i deras egna ämnen. 88 procent svarade att det är möjligt eller högst möjligt att integrera hållbar utveckling i deras ämnen, alltså ett lite mindre antal än svarande som tycker att det är viktigt eller mycket viktigt att göra det. 11. Tycker du al det är möjligt al inkludera hållbar utveckling i undervisningen av dil ämne/dina ämnen? N = % 11% 2% 55% 1: ja, det är högst möjligt 2: ja, det är möjligt 3: lite grann 4: nej, knappt möjligt/inte alls Bland de 42 kommentarerna framkommer en bild av att det är enklare att integrera hållbar utveckling i vissa ämnen, såsom naturkunskap och Många förstår inte geografi där det redan ingår i kursplanen, medan det i andra ämnen att de arbetar med verkar bero helt på lärarens eget engagemang och kreativa förmåga. En hållbar utveckling i lärare tipsar om sätt att integrera hållbar utveckling i svenska och sin undervisning religion så här: I religion när vi pratar etik och moral kan man absolut ta in hållbarhetsaspekter och t.ex. diskutera rätt och fel utifrån olika dilemman. I svenskämnet kan hållbar utveckling tas upp i debattboxning, skriva debattartiklar, referat, m.m. Varför inte en haiku om döende isbjörnar och klimatförändringar?. En lärare i engelska och spanska anser det betydligt enklare att integrera hållbarhetsperspektiv i material som används i engelskan, medan spanskan som ämne är mer styrt och därmed svårare att anpassa. Att det underlättar att arbeta tvärvetenskapligt nämns också: Självklart känns det lättare i vissa ämnen än i andra men arbetar man ämnesövergripande så blir det sällan några prob-lem. Flest kommentarer beskriver hållbar utveckling som miljöoch klimatfrågor, och därefter som det bredare men mer diffusa begreppet framtidsfrågor : att lära ungdomar att förstå och påverka samhället till det bättre. Hållbar utveckling gör sig bra som projektarbete där man skulle få elever att samarbeta som går olika program och till- föra kunskap ur olika perspek- tiv, ekonomiskt, naturveten- skapligt, samhällsvetenskapligt, etc. 17

18 FRÅGA 12. KÄNNER DU ATT DU HAR TILLRÄCKLIG KUNSKAP OM OCH FÖRSTÅELSE FÖR HÅLLBAR UTVECKLING FÖR ATT KUNNA INKLUDERA DET I DIN UNDERVISNING? 23% 12. Känner du al du har Hllräcklig kunskap om och förståelse för hållbar utveckling för al kunna inkludera det i din undervisning? N = 514 5% 1% 45% 27% De svarandes självskattade kunskap kring hållbar utveckling är hög: 72 procent anser att de har god eller mycket god kunskap och förståelse. Andelen är lite mindre än de som i tidigare fråga anser att det är möjligt att integrera hållbar utveckling i sina egna ämnen (88 procent), och ännu lite mindre än andelen som anser det viktigt att överhuvudtaget integrera det i gymnasieundervisningen (95 procent). Detta pekar på att det finns en spridd, stark angelägenhet av att inkludera hållbar utveckling i gymnasieundervisningen bättre, men att lärarna själva i större mån tvivlar på sin egen förmåga att genomföra det. Samtidigt är det en klar majoritet (72 procent) som ser sig rustade för att inkludera hållbar utveckling på en gång eller som gör det redan. Beredskapen finns alltså, men kunskap, metoder och möjligheter saknas. Bland kommentarerna nämns mycket önskan om fortbildning: behövs mer utbildning eller konkreta förslag på hur man kan integrera det i undervisningen, men också att fortbildningen måste ligga på rätt kunskapsnivå: gärna konkret och högoktanig fortbildning för oss Jag fick mycket kunskap om håll- bar utveckling genom min utbild- ning, men ingen kunskap om hur jag som lärare utvecklar tänkande kring hållbar utveckling. 1: Ja, mycket god kunskap och förståelse 2: Ja, god kunskap och förståelse 3: Nja, har lite kunskap/ förståelse eller är osäker 4: Nej, inte rllräcklig kunskap/förståelse Jag vet inte/kan inte svara Hållbar utveckling är en rättvisefråga humanistlärare. Så trött på fortbildning där jag blir behandlad som om jag inte hade en susning om något alls, jag är magister i två akademiska ämnen och vill ha HÖG nivå på fortbildningen. Frågan om vilken nivå fortbildningen då ska ligga på är högst relevant, då förkunskaperna varierar mycket bland lärarna. Utifrån kommentarerna på många av frågorna kan utläsas att det är framför allt metoder och verktyg som lärarna önskar både för sig själva och för att lära ut. Just att väcka till eftertanke och debatt på gymnasienivå kan vara viktigare än att förmedla fakta och siffror: Jag känner inte att jag behöver undervisa OM det, bara aktualisera och öppna för diskussion., som en svarande uttrycker det. Eleverna må vara intresserade av hållbarhetsfrågor, men bara så länge det inte handlar om genomgripande förändringar i deras egna liv. Som vuxenvärlden minus försvarsmekanismer. Be the change you want to see in the World? Njet. 18

19 FRÅGA 13. HUR VÄL KÄNNER DU TILL PÅ VILKET SÄTT HÅLLBAR UTVECKLING ÄR KOPPLAT TILL SKOLANS STYRDOKUMENT OCH DITT LÄRARUPPDRAG VAD GÄLLER Den trettonde frågan syftar till att undersöka hur väl förankrade detaljerna om hållbar utveckling i styrdokumenten är hos lärarna. Läroplanen är ett av de främsta styrdokumenten för lärare, och uppdaterades senast I läroplanen för gymnasiet (Gy11) ingår övergripande syfte, värderingar, mål och riktlinjer för skolan som verksamhet; examensmål för varje nationellt program; samt centralt innehåll och kunskapskrav för respektive gymnasiegemensamt ämne. Hållbar utveckling nämns i alla dessa delar av läroplanen, men inte specifikt för alla program eller ämnen. Dock står det i läroplanens första kapitel bl.a. att Entreprenöriella förmågor är värdefulla för arbetslivet, samhällslivet och vidare studier. Vidare ska skolan utveckla elevernas kommunikativa och sociala kompetens samt uppmärksamma hälso-, livsstils- och konsumentfrågor. 6 Samtliga dessa aspekter kan med lätthet behandlas ur hållbarhetsperspektiv, men så som läroplanen ser ut idag krävs det alltså att läraren själv skapar sådana tillfällen. 13. Hur väl känner du Hll på vilket säl hållbar utveckling är kopplat Hll skolans styrdokument och dil läraruppdrag vad gäler... N = syze, centralt innehåll och kunskapskrav för dit ämne/dina ämnen?...examensmålen för dit program?...kapitel 1-2 i Gy11? (om skolans värdegrund, uppgizer, övergripande mål och riktlinjer) 33% 23% 47% 44% 39% 35% 22% 26% 13% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 1. Mycket väl 2. Ganska väl 3. Lite grann 4. Orllräckligt/Inte alls FRÅGA 14. HUR OFTA HAR DU INSLAG AV HÅLLBAR UTVECKLING ELLER HAR HÅLLBARHETSPERSPEKTIV PÅ DIN UNDERVISNING, TYCKER DU? 14. Hur ora har du inslag av hållbar utveckling eller har hållbarhetsperspekhv på din undervisning, tycker du? N = % 36% 2% 19% 33% 1: Mycket oza (flera gånger i veckan/dagligen) 2: Ganska oza (några gånger i månaden) 3: Ibland (några gånger per termin) 4: Mycket sällan/aldrig (0-1 gång per termin) Jag kan inte svara De svarande har ovan angett starkt stöd för att hållbar utveckling ska implementeras i undervisningen. I fråga 14 fick de svara på hur ofta de faktiskt implementerar det i sin egen undervisning. En femtedel (19 procent) anger att de inkluderar hållbarhet i sina lektioner varje dag eller flera gånger i veckan, medan var tredje (33 procent) säger att de inkluderar hållbar utveckling i undervisningen några gånger i månaden. En dryg tredjedel (36 procent) inkluderar endast hållbarhet några gånger per termin, medan var tionde (11 procent) har med hållbarhet mycket sällan eller inte alls. 6 Citat från s. 7 i Läroplanen för gymnasiet, som kan laddas ner gratis som pdf här: 19

20 Jämfört med hur stort intresse för hållbarhet i undervisningen som de svarande angett i tidigare frågor, samt att majoriteten anser sig ha tillräckliga kunskaper för att implementera det, är resultaten på denna fråga lägre än vad som kunde förväntas. Bland de 53 kommentarerna ges många exempel på hur lärarna gör när de tar upp hållbarhet i sina ämnen, men också att möjligheterna är olika beroende på ämnet. Studiebesök nämns av ett flertal som en bra metod, och något färre nämner besök av externa föreläsare eller användande av material från t.ex. miljöorganisationer. Alla tre sätt är exempel på att en närmare koppling med samhällsaktörer och verkligheten utanför skolan är en eftertraktad metod för att få in hållbarhet i undervisningen. Varför inte en haiku om döende isbjörnar och klimatförändringar? Det får inte färga all undervisning för då riskerar ämnet att bli uttjatat och det slutar med att elever och lärare slår ifrån sig. Metoder för klassrummet nämns också i kommentarerna som diskussioner, debatter, rollspel, filmvisning och analys av dagsmedia om aktuella händelser. En svarande tipsar om att hållbarhet kan tas upp i undervisningen av ämnet bild som samtal om gifter i olika färger, och en annan om att ämnet historia kan hantera kolonialismens följder och konsumtionshistora. FRÅGA 15. HUR FÖREDRAR DU ATT ARBETA MED HÅLLBAR UTVECKLING I DIN UNDERVISNING? 15. Hur föredrar du al arbeta med hållbar utveckling i din undervisning? N = 514 integrerat som tankesät/ utgångspunkt för alla möjliga uppgizer på et esterskt sät 13% 73% Nästan tre av fyra (73 procent) av de svarande föredrar att implementera hållbar utveckling i undervisningen som ett integrerat tankesätt i alla möjliga uppgifter. Nära hälften (48 procent) vill arbeta med hållbarhet i projektform. Därnäst har ungefär en fjärdedel av de svarande angett att de föredrar att arbeta med hållbarhet i skriv- respektive läsuppgifter. som tävling som skrivuppgizer som läsuppgizer som projekt 7% 28% 22% 48% Det var möjligt att välja flera alternativ på denna fråga, då, precis som en lärare kommenterar, det är viktigt med variation och användande av olika metoder, och för att de svarande undervisar i helt olika ämnen. Ämnesövergripande samarbeten och att även ha hållbar utveckling som ett eget ämne nämns också bland kommentarerna som möjliga metoder. det spelar ingen roll 10% jag vill inte/kan inte arbeta med hållbar utveckling 2% 0% 25% 50% 75% 100% 20

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Roligare att lära. - lättare att lyckas!

Roligare att lära. - lättare att lyckas! Roligare att lära - lättare att lyckas! På Johannes Hedberggymnasiet kommer vi att förbereda dig inför framtiden, med fokus på fortsatta studier, men även ett framtida yrkesliv. Du får arbeta ämnesövergripande

Läs mer

1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet. 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen

1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet. 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen 1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen 6. Vad krävs för att komma in på gymnasiet? 7. Var finns informationen?

Läs mer

Teknikprogrammet (TE)

Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i teknik och teknisk utveckling. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier

Läs mer

Kort om den svenska gymnasieskolan

Kort om den svenska gymnasieskolan Kort om den svenska gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-86529-64-2 Beställningsnummer:

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet

Samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet sa Har du ett samhällsvetenskapligt intresse och vill gå en gymnasieutbildning som ger dig många möjligheter till vidare studier eller arbete? Då är detta programmet för dig!

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Utbildning för hållbar utveckling

Utbildning för hållbar utveckling Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.

Läs mer

Kort om gymnasieskolan

Kort om gymnasieskolan Kort om gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-87115-86-8 Beställningsnummer:

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE

Läs mer

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1 Förverkliga dina drömmar på Einar Hansen gymnasiet! Natur och Estet1 Grattis! Du har tre fantastiska år framför dig Gymnasietiden är speciell. För första gången har du möjlighet att välja skola och program

Läs mer

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar i pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Malmö högskola erbjuder vidareutbildningar

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning VILL DU BLI LÄRARE? 90-330 Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 1 2012-11-22 10:05 MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 2 2012-11-22

Läs mer

Handledning för inspirationsmaterial om hållbar utveckling i gymnasieskolan

Handledning för inspirationsmaterial om hållbar utveckling i gymnasieskolan Handledning för inspirationsmaterial om hållbar utveckling i gymnasieskolan Innehåll Inledning...2 Sajten we-change-larare.se...3 Hur vill du att din värld ska se ut?...4 Utmaningarna i tävlingen...6 Magasinet

Läs mer

Mina uppgifter. Martina Håkansson. Studie- och yrkesvägledare. Martina.hakansson@staffanstorp.se Tfn: 046-251637

Mina uppgifter. Martina Håkansson. Studie- och yrkesvägledare. Martina.hakansson@staffanstorp.se Tfn: 046-251637 Gymnasievalet Mina uppgifter Martina Håkansson Studie- och yrkesvägledare Martina.hakansson@staffanstorp.se Tfn: 046-251637 Måndag 08.00-14 Tisdag 08.00-15 Onsdag 08.00-16.30 Tider gymnasievalet Hösten:

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Gymnasieinformation. Gymnasiegemensamma ämnen: ämnen som ingår på alla program.

Gymnasieinformation. Gymnasiegemensamma ämnen: ämnen som ingår på alla program. Gymnasieinformation Gymnasieskolan GY11: Programmen är uppdelade på 12 yrkesprogram och 6 högskoleförberedande program. På yrkesprogrammen utbildar man sig mot ett yrke eller yrkesområde. På de högskoleförberedande

Läs mer

Bokningsläge (hela landet)

Bokningsläge (hela landet) Bokningsläge (hela landet) Uttagsdatum Provtyp Vecka 2015-06-15 kl 4:00:05 B Antal bokade provtider Summa Kapacitet Andel lediga provtide r % Antal lediga provtider 25 138 5 062 5 200 2,65% Borås 0 141

Läs mer

Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund. och Sveriges Elevkårer

Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund. och Sveriges Elevkårer Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer Almedalen 2012 Sveriges Elevkårer 1 Förord Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer arbetar för

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Läget för lärarlegitimationer 2014

Läget för lärarlegitimationer 2014 Läget för lärarlegitimationer 2014 SKL genomförde våren 2014 en enkätundersökning ställd till skolans huvudmän. Den syftar till att följa upp genomförandet av lärarlegitimationsreformen och bland annat

Läs mer

Carin Welinder. Gymnasielärare

Carin Welinder. Gymnasielärare Carin Welinder Gymnasielärare Undervisning i entreprenörskap faldgruber og muligheder inden for innovativ pedagogik Carin Welinder Gymnasielärare Entreprenörskap i drygt 20 år Innovativ pedagogik Entreprenöriellt

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 21 november 2013. SFS 2013:924 Utkom från trycket den 29 november 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer

Anita Ferm. Eva Edström Fors Anna Tammelin Östlind Cecilia Sandberg Björn Johansson Christer Blomkvist Magnus Åhammar. Gymnasieutredningen

Anita Ferm. Eva Edström Fors Anna Tammelin Östlind Cecilia Sandberg Björn Johansson Christer Blomkvist Magnus Åhammar. Gymnasieutredningen Anita Ferm Eva Edström Fors Anna Tammelin Östlind Cecilia Sandberg Björn Johansson Christer Blomkvist Magnus Åhammar Mina utgångspunkter Stärk elevens rätt till en god utbildning Förtydliga ansvar, struktur

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

Enkät öppna data. 2013 Föreningen Sambruk, Morus konsult AB och Linköpings Universitet

Enkät öppna data. 2013 Föreningen Sambruk, Morus konsult AB och Linköpings Universitet Enkät öppna data 2013 Föreningen Sambruk, Morus konsult AB och Linköpings Universitet Text och diagram i denna fil kan användas enligt villkoren i licensen Creative Commons Attribution ShareAlike 2.5:

Läs mer

GYMNASIET Vad innebär det?

GYMNASIET Vad innebär det? GYMNASIET Vad innebär det? LINKÖPINGS KOMMUN 13/14 5 st Kommunala gymnasieskolor 11 st Fristående gymnasieskolor 2 st Landstingets gymnasieskolor Läsåret 12/13 årskurs 9 = 72 st Kommunal skola: 53 st Friskola:

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

Kursutbud Lärarlyftet II

Kursutbud Lärarlyftet II Mer info på www.skolverket.se/lararlyftet KURSUTBUD LÄRARLYFTET II Kursutbud Lärarlyftet II Bild Göteborgs universitet Bild för lärare åk 7-9, 45 hp (1-45) 37,5% av helfart Campus/Distans Högskolan i Jönköping

Läs mer

Programplaner och annan viktig information

Programplaner och annan viktig information Programplaner och annan viktig information Fridegårdsgymnasiet presenterar i den här broschyren våra programplaner och annan viktig information som förklarar hur programmen är uppbyggda. Hösten 2011 görs

Läs mer

Välkommen på. gymnasieinformation!

Välkommen på. gymnasieinformation! Välkommen på gymnasieinformation! Gymnasiet Består av 18 olika program - 12 yrkesprogram - 6 högskoleförberedande program Olika behörighetskrav - beroende på vilket program du söker till Gymnasieexamen

Läs mer

Huvudmän utan samarbete inom Matematiklyftet läsåret 2015/16 2015-02-12, Dnr 2014:1041

Huvudmän utan samarbete inom Matematiklyftet läsåret 2015/16 2015-02-12, Dnr 2014:1041 AB PARTS & PAOMEES 7 1 ACADEMEDIA FRIA GRUNDSKOLOR AB 10 1 ALE KOMMUN 49 3 ALINGSÅS KOMMUN 36 2 AL-ZAHRAA AKADEMI AB 9 1 ARVIKA KOMMUN 111 6 ASKERSUNDS KOMMUN 16 1 AVESTA KOMMUN 19 1 AXEDINSKOLAN AKTIEBOLAG

Läs mer

Barn- och fritidsprogrammet (BF)

Barn- och fritidsprogrammet (BF) Barn- och fritidsprogrammet (BF) Barn- och fritidsprogrammet (BF) ska utveckla elevernas kunskaper i pedagogik och deras färdigheter i att utföra arbetsuppgifter som förekommer inom de verksamheter programmet

Läs mer

Välkomna. till Nacka gymnasium. Samhällsvetenskapsprogrammet

Välkomna. till Nacka gymnasium. Samhällsvetenskapsprogrammet Välkomna till Nacka gymnasium Samhällsvetenskapsprogrammet Ekonomi & Samhälle Rektor Helen Bejmar Agenda Nacka gymnasium Mål för SA-programmet Uppläggning Inriktningar - Beteendevetenskap - Medier, information

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2005 Pressmaterial 2005-10-30 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning

Läs mer

Regeringsuppdrag. Översyn av kursplaner och kunskapskrav. Nya betygsskalan: A, C och E. Verksamhetspoäng

Regeringsuppdrag. Översyn av kursplaner och kunskapskrav. Nya betygsskalan: A, C och E. Verksamhetspoäng OH-mallen Regeringsuppdrag Översyn av kursplaner och kunskapskrav Nya betygsskalan: A, C och E Verksamhetspoäng Kommunal vuxenutbildning, grundläggande nivå Kurser Engelska Biologi Fysik Kemi Samhällskunskap

Läs mer

Individuellt val. Läsår 2015/2016

Individuellt val. Läsår 2015/2016 Individuellt val Läsår 2015/2016 Information inför ditt individuella val Individuellt val ingår i samtliga gymnasieprogram. Du ska läsa 200 poäng individuellt val i åk 2 och åk 3. De flesta kurserna är

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

Gymnasiereformen i korthet

Gymnasiereformen i korthet En ny gymnasieskola Gymnasiereformen i korthet Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola. Det är en skola med fokus på kunskap och kvalitet för att fler elever ska nå målen och därmed de kunskaper som krävs

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet

Naturvetenskapsprogrammet Naturvetenskapsprogrammet riksintag och internat Hvilan har ett nära samarbete med Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i skånska Alnarp. Läs NA-programmet I SAMARBETE MED UNIVERSITETET Hvilans Naturvetenskapsprogram

Läs mer

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AGENDA DANIEL NORDSTRÖM OM NORDSTRÖM EDUCATION FILMVISNING FRÅN HUDIKSVALL VARFÖR SATSA ENTREPRENÖRSKAP I AVESTA KOMMUN? BEVILJAD PROJKETANSÖKAN

Läs mer

För dig som vill vidare. Mycket vidare.

För dig som vill vidare. Mycket vidare. För dig som vill vidare. Mycket vidare. 2013 Jag ska bli jurist och jobba med jämställdhetsfrågor För att veta vad man ska bli, så måste man förstå hur man ska bli det Jag vill jobba med finansiella lösningar

Läs mer

Stockholms studenter flest, bäst och sämst

Stockholms studenter flest, bäst och sämst Stockholms studenter flest, bäst och sämst I flera av gymnasieskolans resultatmått faller Stockholms län illa ut. Betyder detta att länet har usla gymnasieresultat? Både ja och nej. Huvudstadsregionen

Läs mer

Presentation. - Utbildningskommun Nordanstig -

Presentation. - Utbildningskommun Nordanstig - November 2013 januari 2014 Projektmedarbetare Jonas Johansson & Jessika Dahl Gidlund Uppdragsgivare: Eva Fors utbildningschef Nordanstig kommun Presentation - Utbildningskommun Nordanstig - Samverkan mellan

Läs mer

Hantverksprogrammet Frisör

Hantverksprogrammet Frisör Hantverksprogrammet Frisör Drömmer du om att bli frisör? Är du intresserad av mode och trender? Gillar du att arbeta med färg och form? Tycker du om att möta människor? Utbildningen ger dig grundläggande

Läs mer

Ekonomiprogrammet. Efter programmet

Ekonomiprogrammet. Efter programmet Ekonomiprogrammet EK Ekonomiprogrammet är ett program som vänder sig till dig som är intresserad av att få kunskaper i ekonomi, samhällsekonomi, entreprenörskap och juridik. Här får du en bred och attraktiv

Läs mer

Gymnasieskolan 2011. De viktigaste förändringarna:

Gymnasieskolan 2011. De viktigaste förändringarna: 1 (5) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningskontoret Gymnasieskolan 2011 Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola. Syftet är bl.a. att fler elever ska nå målen och att du som elev ska vara bättre rustad för

Läs mer

VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014

VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014 VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014 Yaara Robinson Studie- och yrkesvägledare yaara.robinson@uppsala.se 073-4321607 Gymnasieskolan Läser i kurser som räknas i poäng 1 poäng = 1 lektion

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net Alingsås Arboga Arvika 14 BG Vikben 23 Au Vikben 22 BG Vikben 24 BG Vikben 24 Au Sporrong 24 Ag Vikben 24 Ag Vikben+krona 24 Au Sporrong Askersund (väldigt lik Säter??) Avesta Boden 13 Au Vikben 22 Au

Läs mer

Vägledningscentrum. Gymnasieinformation till elever och föräldrar

Vägledningscentrum. Gymnasieinformation till elever och föräldrar Vägledningscentrum Gymnasieinformation till elever och föräldrar De viktigaste förändringarna Högre behörighetskrav till gymnasieskolan Valfriheten stramas upp Nya program och förändrad programstruktur

Läs mer

Ett gemensamt höjdsystem

Ett gemensamt höjdsystem Ett gemensamt höjdsystem Lars E. Engberg Geodesienheten Lantmäteriet Lars.Engberg@lm.se RH 2000 En del av Europas höjdsystem EVRS Stark relation till EVRF 2007 RH2000 är ett certifierat system enligt INSPIRE-direktivet,

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Välkommen till Gymnasieinformation!

Välkommen till Gymnasieinformation! Välkommen till Gymnasieinformation! Gymnasieskolan enligt GY2011 18 Nationella program 60 inriktningar 12 Yrkesprogram 6 Högskoleförberedande program Alla program omfattar 2 500 poäng Yrkesprogram Gymnasiegemensamma

Läs mer

Introduktionsprogrammen De la Gardiegymnasiet 2015/2016

Introduktionsprogrammen De la Gardiegymnasiet 2015/2016 Lärande genom Delaktighet Laganda Glädje 2015-06-29 Introduktionsprogrammen 2015/2016 Introduktionsprogrammen (IM) Introduktionsprogrammen vänder sig till de elever som inte uppnått behörighet till nationellt

Läs mer

Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad

Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad repo001.docx 2012-03-2914 Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad repo001.docx 2012-03-2914 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 2 1.1 Inledning 2 1.2 Metodbeskrivning 4 2 Malmö

Läs mer

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014) Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Fredrik Lindström Statistiker 1-4755 fredrik.lindstrom@uhr.se PM Datum 213-1-17 Diarienummer 1.1.1-393-213 Postadress Box 4593 14 3 Stockholm

Läs mer

Kiruna. Gällivare. Piteå Storuman. Skellefteå Lycksele. Tåsjö Vännäs Umeå. Örnsköldsvik. Östersund Sollefteå. Härnösand

Kiruna. Gällivare. Piteå Storuman. Skellefteå Lycksele. Tåsjö Vännäs Umeå. Örnsköldsvik. Östersund Sollefteå. Härnösand Appendix II kartor Karta 1. Teracom Kiruna Gällivare Pajala Överkalix Kalix Arvidsjaur Älvsbyn Luleå Piteå Storuman Skellefteå Lycksele Tåsjö Vännäs Umeå Åre 34 Mbit/s Östersund Sollefteå Örnsköldsvik

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen inspiration till samverkan

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen inspiration till samverkan Utvecklingspaket 2012-06-14 Studie- och yrkesvägledning i undervisningen inspiration till samverkan Utvecklingspaketets delar Inledande text (del 1) samt en sammanställning (del 2) över var man hittar

Läs mer

Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010-

Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010- Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010- Alvesta Arvidsjaur Statens fastighetsverk Arvika Boden Boden Borgholm Borås Båstad Dorotea Eksjö Eksjö Eskilstuna Eskilstuna Falkenberg Falköping Falun CSN Falun

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 PM Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-18 Dnr 71-2008-00004 1 (6) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 Allt fler får slutbetyg i gymnasieskolan. Stora elevkullar och något bättre studieresultat

Läs mer

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor Jonasson Grafisk Design.

Läs mer

Arbetsplan för skolenhet 2

Arbetsplan för skolenhet 2 UTBILDNINGSNÄMNDEN KÄRRTORPS GYMNASIUM NA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (7) 2012-10-30 Handläggare: Darko Krsek Telefon: 076 12 32 504 Arbetsplan för skolenhet 2 Inledning Skolenhet 2 består av: [NA]

Läs mer

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun BOU2015/393 nr 2015.2996 Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun 2015/2016 Innehållsförteckning Inledning... 3 Studie- och yrkesvägledning... 4 Ansvar... 5 Huvudmannens ansvar... 5

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Förteckningarna är (genom ordförandebeslut) reviderade av sektionsnämnden för lärarutbildning 2003-01-30.

Förteckningarna är (genom ordförandebeslut) reviderade av sektionsnämnden för lärarutbildning 2003-01-30. Örebro universitet Bilaga till utbildningsplanerna Praktisk pedagogisk utbildning till gymnasielärare, 40 poäng samt Praktisk pedagogisk utbildning till grundskollärare i årskurs 4-9, 40 poäng Förteckning

Läs mer

KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits

KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits 1(7) KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits Basdata Nivå: Grund Programkod: LGKPU Fastställande:

Läs mer

Hotell- och turismprogrammet (HT)

Hotell- och turismprogrammet (HT) Hotell- och turismprogrammet (HT) Hotell- och turismprogrammet (HT) ska utveckla elevernas kunskaper om service och bemötande, vilket är centralt inom branschen. Efter examen från programmet ska eleverna

Läs mer

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

FÖRÄLDRAMÖTE! ALLMÄN INFORMATION INFÖR GYMNASIEVALET

FÖRÄLDRAMÖTE! ALLMÄN INFORMATION INFÖR GYMNASIEVALET FÖRÄLDRAMÖTE! ALLMÄN INFORMATION INFÖR GYMNASIEVALET 1 ANSÖKAN OCH ANTAGNING Få koden till webben och genomgång - 8 Januari Sista dag att göra ansökan på webben Skriv ut ansökan, skriv under till SYV -

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet SPYKEN 2013/14

Samhällsvetenskapsprogrammet SPYKEN 2013/14 Samhällsvetenskapsprogrammet SPYKEN 2013/14 Spyken 2011 Vår vision SPYKEN ger dig kunskap, kompetens och positiva erfarenheter för framtiden! ÄR SAMHÄLLSVETENSKAPSPROGRAMMET PÅ SPYKEN NÅGOT FÖR DIG? Är

Läs mer

Rektorer: Marianne Fogelberg (TE, IN) och Johan Romberg (NA, VO)

Rektorer: Marianne Fogelberg (TE, IN) och Johan Romberg (NA, VO) Rektorer: Marianne Fogelberg (TE, IN) och Johan Romberg (NA, VO) VISA RESPEKT FÖR VARANDRA På Östrabo 1 gör vi det genom att ha en positiv attityd till alla, hälsa på varandra och hjälpa varandra när det

Läs mer

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Målgrupp Du som har behörighetsgivande lärarexamen och undervisar i samhällskunskap i åk 7-9 utan

Läs mer

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Information om verksamhetsplanen Verksamhetsplanen är en del av det ständigt pågående kvalitetsförbättringsarbetet i skolan. I verksamhetsplanen formuleras

Läs mer

Gymnasieskolan - en ny gymnasieskola från och med hösten 2011 Föräldramöte 15 oktober 2013

Gymnasieskolan - en ny gymnasieskola från och med hösten 2011 Föräldramöte 15 oktober 2013 Valet till Gymnasieskolan - en ny gymnasieskola från och med hösten 2011 Föräldramöte 15 oktober 2013 3 år frivillig skolform 18 nationella program 60 inriktningar Antagningskrav Sista ansökningsdag i

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Individuellt val. Läsår 2014/2015

Individuellt val. Läsår 2014/2015 Individuellt val Läsår 2014/2015 Information inför ditt individuella val Individuellt val ingår i samtliga gymnasieprogram. Du ska läsa 200 poäng individuellt val under dina år på gymnasiet. De flesta

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1483-14 Sid 1 (7) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION

Läs mer

Comenius fortbildning, april 2013

Comenius fortbildning, april 2013 Comenius fortbildning, april 2013 Beviljade Dnr Projekt/aktivitet Poäng Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i euro 2151-2013 Konferens 115 M Ängelholm Skåne län 1310 PT 2374-2013 Allmän fortbildningskurs

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) 216 gymnasieskola 2011 (EK) Examensmål för ekonomiprogrammet Ekonomiprogrammet är ett högskoleförberedande program. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier inom främst

Läs mer

Språkintroduktion. Dina studier. Vår skola

Språkintroduktion. Dina studier. Vår skola Språkintroduktion fortsättning Språkintroduktion fortsättning är för dig som har kommit en bit på väg med din svenska. Du har till exempel läst Språkintroduktion nybörjare, något eller några år i grundskolan

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde 2013-04-25 Bildningsnämnden Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta bildningsnämndens ordförande Carina Boberg (FP), telefon 013-20 69 37 Ärende 5 Preliminär

Läs mer

Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp:

Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp: Enkätresultat Enkät: Status: Kursenkät, Flervariabelanalys stängd Datum: 2010-03-29 08:47:04 Grupp: Besvarad av: 13(40) (32%) Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Helheten Mitt helhetsomdöme

Läs mer

utbildning for hallbar utveckling i Sverige

utbildning for hallbar utveckling i Sverige Rekommendationer 2014.. Genomforande av larande och... utbildning for hallbar utveckling i Sverige.. Innehåll Inledning 3 Så togs rekommendationerna fram 4 Översikt 5 I. Rekommendationer för att öka och

Läs mer

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 26 Sammanfattning IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN Författare: CMA (Centrum för Marknadsanalys AB). Copyright: Upphovsrätten tillkommer KK-stiftelsen. Materialet

Läs mer

BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA

BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA 1 En ny modell för behörighetsgivning på landets folkhögskolor införs successivt under de kommande åren. Den styr hur folkhögskoledeltagare

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Omställning till universietsstudier

Omställning till universietsstudier Miniprojekt, pedagogisk grundkurs II, vt 2001. Ann-Kathrin Holm, Fysikalisk-kemiska institutionen. Omställning till universietsstudier En enkätstudie i hur kemistudenter inom grundkursen uppfattar universitetsstudier

Läs mer