[FRAM]TIDSBRIST EN ENKÄTSAMMANFATTNING OM HUR GYMNASIELÄRARE I SVERIGE SER PÅ LÄRANDE FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "[FRAM]TIDSBRIST EN ENKÄTSAMMANFATTNING OM HUR GYMNASIELÄRARE I SVERIGE SER PÅ LÄRANDE FÖR HÅLLBAR UTVECKLING"

Transkript

1 [FRAM]TIDSBRIST EN ENKÄTSAMMANFATTNING OM HUR GYMNASIELÄRARE I SVERIGE SER PÅ LÄRANDE FÖR HÅLLBAR UTVECKLING skapad av Ungdomar.se inom projektet we_change_lärare

2 SAMMANFATTNING Vi behöver ett hållbart samhälle. De ekologiska, sociala och ekonomiska anledningarna för det är oräkneliga och antalet människor som accepterar dessa fakta blir allt fler för varje dag. Förändringen går dock alldeles för långsamt, och ska den ske på ett djupare och mer övergripande samhällsplan måste hållbar utveckling finnas med som en naturlig del i skolundervisningen av de nya generationerna. Denna rapport från Ungdomar.se syftar till att förmedla svenska gymnasielärares egna tankar kring hur hållbar utveckling bättre kan implementeras i den svenska gymnasieskolan. Enkäten som rapporten bygger på utformades inom ramen för projektet we_change_lärare, och kunde genomföras med stöd från Antonia Ax:son Johnsons stiftelse för miljö och utveckling. Under sommaren 2014 svarade mer än 500 personer på de 25 frågorna, vilket motsvarar ca 2 procent av den svenska gymnasielärarkåren. Stödet för att inkludera hållbar utveckling i undervisningen är massivt: 95 procent av de svarande tycker att det är viktigt eller mycket viktigt. En stor majoritet av lärarna tycker också att de har tillräckligt goda kunskaper om hållbar utveckling för att implementera det i sin undervisning, men mer än hälften anger samtidigt att hållbar utveckling inte ingick i deras lärarutbildning. Bland resultaten och de hundratals kommentarerna kan mycket utläsas, och syftet med rapporten är att göra lärarnas egna tankar lättillgängliga för beslutsfattare, skolledningar, rektorer, forskare, tjänstemän, och inte minst för lärarna själva. Fortbildning, kollegialt samarbete, progressivt ledarskap, nära kontakt med samhällsaktörer utanför skolan, och tid mycket tid är något av det som lärarna efterfrågar mest för att bättre kunna implementera hållbar utveckling i undervisningen. Utifrån dessa resultat har vi formulerat följande rekommendationer: 1. Hållbar utveckling måste ingå i lärarutbildningen för alla lärarstudenter på alla lärosäten. Idag ingår inte hållbar utveckling som obligatorisk del i den svenska lärarutbildningen, utan det är upp till respektive lärosäte att avgöra. Detta lämnar åt många lärarstudenter att frivilligt söka upp kurser som inkluderar hållbar utveckling, vilket resulterar i att implementering av hållbar utveckling i undervisningen enligt läroplanen i stor utsträckning beror på lärarstudenternas personliga intresse. Ett sådant upplägg försenar implementeringen, då många lärare går miste om kunskap och pedagogiska metoder som skulle kunna hjälpa dem i detta. 2. Tydligt ledarskap behövs för att driva utvecklingen framåt, på såväl regerings- och kommunal nivå som av rektorer och skolledning. T.ex. kan kommuner ta fram en handlingsplan för hur hållbar utveckling kan implementeras i de lokala skolorna; rektorer kan få tydliga direktiv och stöd; och Skolverket och Skolinspektionen kan stötta lärare och följa upp effekter med starkt stöd från regeringen och tilldelade skattepengar. 3. Ge stöd till engagerade lärare och ge dem möjlighet att utveckla sitt intresse och dela med sig av goda exempel till andra lärare så att de kan sprida utvecklingen kollegialt på betald arbetstid. Exempel på sådant stöd är mer avancerad fortbildning, utveckling av anpassat lärarmaterial, tid att bygga och nyttja nätverk med sakkunniga och andra lärare, samt ökade möjligheter att samarbeta närmare med samhällsaktörer av olika slag. Sedan 2005 har det funnits ett globalt FN-program för lärande för hållbar utveckling. Det har ställt krav även på den svenska skolan, men många lärare vet inte ens om att det finns. I november 2014 kommer Unescodelegater från samtliga medlemsländer att träffas i Japan för att utvärdera det senaste tioårsprogrammet och besluta om ett nytt: the GAP, Global Action Programme on Education for Sustainable Development. På initiativ av bland annat Sverige förlängs alltså det globala arbetet för att utbilda våra unga att stöpa om samhället i en för alla hållbar form. Låt oss se till att Sverige tar ledningen i den utvecklingen, som det progressiva och medvetna land vi tror oss vara. 2

3 INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 2 INTRODUKTION... 4 METOD... 5 Enkätfrågorna... 5 INTERVJU: ULRIKA... 7 RESULTAT... 8 DEL 1: OM DIG... 8 INTERVJU: LINNÉA DEL 2: OM HUR DU SER PÅ HÅLLBAR UTVECKLING I DIN UNDERVISNING INTERVJU: ANDERS DEL 3: OM DIN SKOLA DEL 4: OM KOMMENTARER INTERVJU: MARIA DISKUSSION & REKOMMENDATIONER INTERVJU: KARIN KÄLLFÖRTECKNING & RELATERAT MATERIAL Skolan har uppgiften att till eleverna överföra värden, förmedla kunskaper och förbereda dem för att arbeta och verka i samhället. Skolan ska förmedla sådana mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensramen i samhället och som utgår från grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som alla omfattas av. [ ] Eleverna ska träna sig att tänka kritiskt, att granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. På så vis närmar sig eleverna ett vetenskapligt sätt att tänka och arbeta. Genom studierna ska eleverna stärka grunden för det livslånga lärandet. Förändringar i arbetslivet, ny teknologi, internationaliseringen och miljöfrågornas komplexitet ställer nya krav på människors kunskaper och sätt att arbeta. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja att pröva och omsätta nya idéer i handling och att lösa problem. ur första kapitlet av läroplanen för gymnasiet, Gy11 (2011) 3

4 INTRODUKTION Denna rapport är producerad av Ungdomar.se inom ramen för projektet we_change_lärare. Projektet syftar till att stötta gymnasielärare att implementera hållbar utveckling i sin undervisning, i nära koppling till ungdomsprojektet we_change som riktar sig till gymnasieelever. Lärarsatsningen är möjliggjord tack vare stöd från Antonia Ax:son Johnsons stiftelse för miljö och utveckling. Under vårterminen 2014 genomfördes pilotversionen av we_change_lärare och vi mötte då 370 gymnasielärare i sex städer under ett tre-timmarsevent i respektive stad. Syftet med eventen var att förmedla inspiration, motivation och kunskap för att bättre implementera hållbar utveckling i deltagarnas dagliga undervisning. Som workshopledare hade vi med oss Världsnaturfonden WWF, Fryshuset och The Non-Violence Project. Utvärderingarna från lärarna var överhängande positiva, men samtidigt förmedlades en stor frustration hos de lärare som redan vill få in hållbarhet i undervisningen, och en kunskapsbrist hos många lärare om vad hållbar utveckling faktiskt innebär. Lärande för hållbar utveckling (LHU) är essentiellt för ett samhälle som ska fungera hållbart. Till och med på FN-nivå har det beslutats om ett tio år långt program för LHU globalt (UNDESD), och när det programmet löper ut i december 2014 kommer det att följas upp av ett nytt tioårsprogram (GAPESD). Det pågår ett stort internationellt arbete kring hållbar utveckling i skolan, och Sverige är väl ansett för sina bidrag utomlands. Däremot är arbetet på hemmaplan inte lika framgångsrikt. Skolans styrdokument, som uppdaterades 2011, innefattar hållbarhet på många ställen, inte minst i de inledande kapitlen i läroplanen som berör skolans värdegrund och samhällsfunktion. Men vi snubblar på tröskeln när det kommer till själva implementeringen av hållbarhet i den dagliga undervisningen. Den sista instansen klassrummet är där hållbar utveckling måste få ta mest självklar plats, men gör det minst. Efter turnéerna med we_change_lärare och we_change under våren 2014 sammanfattade vi en enkät med 25 frågor för att djupare ta reda på hur lärare ser på hållbar utveckling i undervisningen och sina möjligheter att implementera det. Vi skickade enkäten till just lärarna själva; de som i sitt dagliga arbete ska se till att våra unga lär sig en nyanserad bild av samhället, utrustas med verktyg för att påverka sin vardag och utvecklas till konstruktiva medborgare. Då we_change-projekten riktar sig till gymnasiet blev det naturligt att rikta enkäten till gymnasielärare. Denna rapport sammanfattar vad de svarande lärarna tyckte. Vår ambition är att rapporten bidrar till att driva vidare arbetet för implementerad hållbar utveckling i den svenska skolan, inte minst för den nya regering som bildas hösten 2014 och som förhoppningsvis kommer att leda Sverige in i en mer hållbar framtid. Annika Hagberg projektledare för we_change_lärare Stockholm, 1 september

5 METOD Ett antal frågor togs fram utifrån erfarenheter från pilotprojektet we_change_lärare och en begränsad litteraturstudie. Frågorna delades med sakkunniga för feedback, bl.a. en gymnasielärare, en lärarstudent, en forskare och en utbildningsexpert. Enkäten tilldelades 25 frågor fördelade på fyra delar: om läraren själv, om hur läraren ser på hållbar utveckling i sin undervisning, om lärarens arbetsplats, samt om möjlighet till ytterligare kommentarer och vidare uppföljning. Enkäten formade vi i onlineverktyget SurveyMonkey. All text var på svenska och endast ett svar per dator togs emot, för att förebygga att samma person svarade flera gånger. På grund av onlineverktyget kunde enkäten enkelt spridas med hjälp av en länk. Vi mailade ut länken i ett informativt och sakligt till först de lärare vi haft kontakt med tidigare under projekten we_change_lärare och we_change, och därefter genom att dels be om hjälp med spridning i olika nätverk och dels genom att manuellt leta efter adresser till rektorer i ett tiotal kommuner över hela landet och be dem i sin tur att vidarebefordra mailet till sina lärare. Vi fick även uppmuntrande tillåtelse från Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet att sprida länken genom deras respektive kanaler i sociala medier. För att få en djupare dimension på enkätsvaren och fler personliga berättelser genomförde vi även ett antal intervjuer med lärare som frivilligt anmält intresse för det. Över telefon och Skype genomfördes intervjuerna under juni och augusti månad, varav fem finns sammanfattade i de röda rutorna mellan varje sektion av rapporten. Enkätfrågorna Samtliga enkätfrågor (utom nummer 24) hade svarsalternativ, oftast i form av skala 1-4 där 1 var mest och 4 var minst, samt möjlighet att tillägga en skriftlig kommentar. Genom att formulera stängda svarsalternativ underlättades kvantitativ analys, medan kommentarsfältet möjliggjorde öppna, kvalitativa komplement. Av de 25 frågorna redovisas 24 i denna rapport, då den sista frågan handlade om vidare kontakt, varför den är irrelevant för rapporten. Så här var de 25 enkätfrågorna formulerade: Del 1: Om dig 1. Vilken kommun arbetar du i? 2. Hur länge har du arbetat som lärare? 3. Arbetar du för närvarande på en kommunal skola eller friskola? 4. Vilket/vilka ämnen undervisar du i? 5. Ingick hållbar utveckling i din utbildning när du studerade till lärare? 6. Hur beskriver du dig själv angående könstillhörighet? 7. Hur viktigt är det för dig som privatperson att förstå vad hållbar utveckling handlar om och innebär? 8. Tycker du att du lever hållbart i din vardag? Del 2: Om hur du ser på hållbar utveckling i din undervisning 9. Hur väl håller du med om följande påståenden om hållbar utveckling i undervisningen? a. Hållbar utveckling handlar framför allt om miljö- och klimatfrågor b. Hållbar utveckling är för brett, abstrakt eller komplicerat för att integreras i mina lektioner c. Hållbar utveckling borde vara ett eget ämne/kurs d. Hållbar utveckling borde vara ett tankesätt att utgå ifrån i all undervisning e. Jag känner att jag förstår vad hållbar utveckling betyder/innebär 10. Hur viktigt tycker du att det är att hållbar utveckling ingår i gymnasieundervisningen? 11. Tycker du att det är möjligt att inkludera hållbar utveckling i undervisningen av ditt ämne/dina ämnen? 12. Känner du att du har tillräcklig kunskap om och förståelse för hållbar utveckling för att kunna inkludera det i din undervisning? 5

6 13. Hur väl känner du till på vilket sätt hållbar utveckling är kopplat till skolans styrdokument och ditt läraruppdrag vad gäller a. kapitel 1-2 i Gy11? (om skolans värdegrund, uppgifter, övergripande mål och riktlinjer) b. examensmålen för ditt program? c. syfte, centralt innehåll och kunskapskrav för ditt ämne/dina ämnen? 14. Hur ofta har du inslag av hållbar utveckling eller har hållbarhetsperspektiv på din undervisning, tycker du? 15. Hur föredrar du att arbeta med hållbar utveckling i din undervisning? 16. Ange hur ofta dina elever fick respektive borde få möjlighet till en tydligare bild av verkligheten och samhället utanför skolan genom besök av externa aktörer. 17. Om du lyfter hållbar utveckling i din undervisning, ungefär hur ser fördelningen ut av fokus mellan problemen och lösningarna? 18. Vilka är utmaningarna/begränsande faktorerna för dig som lärare att inkludera hållbar utveckling i din undervisning? 19. Om du vill ha mer kunskap/stöd om hållbar utveckling och hur du får in det i din undervisning, hur vill du i så fall ha kunskapen/stödet? 20. Vad motiverar dig som lärare att inkludera hållbar utveckling i din undervisning? Del 3: Om din skola 21. Tycker du att din skola som verksamhet applicerar ett hållbarhetstänk? Som att det finns sopsortering, vegetarisk skolmat, samtal om tolerans och mångfald, möjlighet att starta intressegrupper, m.m. 22. Känner du att hållbar utveckling är väl förankrat hos skolledningen på din skola? 23. Hur ser tvärvetenskapligt samarbete för hållbar utveckling ut mellan lärare på din skola? Del 4: Om kommentarer och fördjupningsmöjligheter 24. Har du några avslutande tankar kring vad som skulle underlätta för dig som lärare att få in hållbarhet i all din undervisning? Denna ruta är också öppen för fria tankar, t.ex. om vi glömt att ta upp någon viktig aspekt som du vill lyfta, eller om du vill ge oss feedback på enkäten. 25. Om du vill bli kontaktad av oss i nedanstående ärenden får du gärna ange din adress och telefonnummer så att vi kan höra av oss. a. Ja tack, kontakta mig om att ingå i djupare intervjusamtal om lärande för hållbar utveckling (max 30 min). b. Ja tack, skicka information om utvärderingsresultaten och/eller rapporten som ska vara klar i augusti. c. Ja tack, gör mig till prenumerant på ert nyhetsbrev. d. Ja tack, kontakta mig i annat ärende. 6

7 INTERVJU: ULRIKA, LÄRARE I ENGELSKA OCH RELIGIONSKUNSKAP Jag tog lärarexamen Hållbar utveckling ingick lite grann då, men inte direkt, fast man kunde välja en tillvalskurs i hållbar utveckling om man ville. Under Lärarlyftet 2010 läste jag 60 hp om hållbar utveckling på universitetet. Nu har jag jobbat som gymnasielärare i 13 år och efterhand gått in som sakkunnig i olika HU- projekt, nu för kommunen som projektledare för att ta fram kommunens strategi för lärande för hållbar utveckling, som ska ingå i kommunens miljöstrategiska program. Vad styr dig mest i din roll som lärare? Styrdokumenten och mitt engagemang, för barnen som kommer få ta smällarna. Det finns ju ingen annanstans i samhället där vi kan nå så många samhällsmedborgare under flera år, potentialen för att ändra samhället på sikt är enorm! Hur skulle du vilja att det fungerade med hållbar utveckling i undervisningen? Samarbeten. Till exempel samarbetar min skola med det kommunala avfallsbolaget när vi pratar med eleverna om konsumtion och avfall. Vi kan ta stöd av lokala aktörer och göra studiebesök, vilket är väldigt uppskattat. Jag önskar inte mer stöd i form av material, det finns tillräckligt redan, förutom i vissa ämnen som till exempel fordon. Många lärare lägger ansvaret för hållbar utveckling på lärare i naturkunskap, biologi, kemi och teknik, så mer stöd behövs till lärare i andra ämnen. Rektorernas roll väger också tungt. Om rektorerna inte underlättar för lärarna sker inget. I intervjuer jag har gjort med andra kommuner efterfrågas fortbildning: lärarna kan inte tillräckligt, varken faktamässigt eller didaktiskt. Nu försöker min kommun förbereda rektorerna genom att ge workshops om bland annat rektorernas roll som skolledare för att hjälpa lärarna att undervisa eleverna och för att kunna bygga vidare på det som lärs ut i grundskolan. Har du ett drömscenario? Ett verklighetsnära lärande, där vi har stor samverkan med samhället. Eleverna måste få känna att de gör nåt för samhället och inte bara för att det ska göras för skolan; de behöver få känna att de faktiskt påverkar! Det hade varit bra att få samarbeta med flera lärare på samma lektionstid, att ha ett mer flytande schema för att lättare anpassa lektionerna efter den aktuella frågan eller ämnet. 7

8 RESULTAT Under perioden 20 maj till 18 augusti 2014 inkom 569 svar från 65 kommuner, varav de flesta innan midsommar respektive under augusti. Av de 569 personer som påbörjat enkäten är det 506 som fullbordat enkäten. Antal svar framgår i rubriken för respektive frågas diagram. I de gröna rutorna står citat från utvalda kommentarer som de svarande kunde välja att lämna frivilligt. Under läsåret 2013/14 tjänstgjorde totalt gymnasielärare i Sverige, vilket ger enkäten en svarsprocent på 2,1. Det är ett ansenligt antal svarande, vilket ger möjlighet att utläsa trender och återkommande åsikter som är värda att undersöka vidare. I denna del av rapporten följer en genomgång av enkätsvaren för respektive fråga (utom den sista frågan som är irrelevant för rapporten), samlade under enkätens fyra delar. DEL 1: OM DIG FRÅGA 1. VILKEN KOMMUN ARBETAR DU I? De 569 svarande arbetar i 65 olika kommuner, fördelat enligt tabell 1. Av Sveriges 290 kommuner representerar enkätsvaren 22 procent av alla kommuner, en dryg femtedel. Tabell 1. Vilken kommun arbetar du i? N = 569 Kommun Andel svar Antal Andel svar Antal Kommun i procent svarande i procent svarande Göteborgs stad 12,5 % 71 Södertälje kommun 0,7 % 4 Stockholms stad 8,8 % 50 Skellefteå kommun 0,5 % 3 Helsingborgs stad 7,6 % 43 Täby kommun 0,5 % 3 Gävle kommun 6,9 % 39 Vännäs kommun 0,5 % 3 Eskilstuna kommun 4,9 % 28 Danderyds kommun 0,4 % 2 Hudiksvalls kommun 4,4 % 25 Haninge kommun 0,4 % 2 Linköpings kommun 4,4 % 25 Jokkmokks kommun 0,4 % 2 Lidköpings kommun 3,5 % 20 Mora kommun 0,4 % 2 Malmö stad 3,5 % 20 Rättviks kommun 0,4 % 2 Gotlands kommun 3,0 % 17 Skövde kommun 0,4 % 2 Ludvika kommun 2,5 % 14 Ale kommun 0,2 % 1 Norrköpings kommun 2,5 % 14 Avesta kommun 0,2 % 1 Borlänge kommun 2,1 % 12 Bollnäs kommun 0,2 % 1 Falu kommun 2,1 % 12 Borås stad 0,2 % 1 Jönköpings kommun 2,1 % 12 Halmstads kommun 0,2 % 1 Leksands kommun 1,9 % 11 Härnösands kommun 0,2 % 1 Sandvikens kommun 1,9 % 11 Hässleholms kommun 0,2 % 1 Söderhamns kommun 1,9 % 11 Hörby kommun 0,2 % 1 Säffle kommun 1,8 % 10 Karlstads kommun 0,2 % 1 Umeå kommun 1,4 % 8 Kungälvs kommun 0,2 % 1 Vallentuna kommun 1,2 % 7 Mariestads kommun 0,2 % 1 Arvidsjaurs kommun 1,1 % 6 Munkedals kommun 0,2 % 1 Ljusdals kommun 1,1 % 6 Nacka kommun 0,2 % 1 Tomelilla kommun 1,1 % 6 Nordmalings kommun 0,2 % 1 Uppsala kommun 1,1 % 6 Skara kommun 0,2 % 1 Örebro kommun 1,1 % 6 Storumans kommun 0,2 % 1 Kristianstads kommun 0,9 % 5 Strömstads kommun 0,2 % 1 Olofströms kommun 0,9 % 5 Sundsvalls kommun 0,2 % 1 Sundbybergs stad 0,9 % 5 Uddevalla kommun 0,2 % 1 Örnsköldsviks kommun 0,9 % 5 Värmdö kommun 0,2 % 1 Bodens kommun 0,7 % 4 Ystads kommun 0,2 % 1 Gislaveds kommun 0,7 % 4 Älvsbyns kommun 0,2 % 1 Solna stad 0,7 % 4 1 Siffror för läsåret 2013/14, enligt Skolverkets databas SIRIS: (hämtad ) 8

9 FRÅGA 2. HUR LÄNGE HAR DU ARBETAT SOM LÄRARE? Flest svarande lärare har också längst arbetslivserfarenhet, förutom en avvikelse för års erfarenhet, där ett mindre antal svarat. 50% 2. Hur länge har du arbetat som lärare? N = 569 Tre svarande förklarade i kommentarsfältet att de ännu studerade till lärare och därför angett 0-2 års erfarenhet. Lärarutbildningen gjordes om 2011, samtidigt som läroplanerna. Av de som började studera till lärare då har ingen hunnit ta examen ännu, då ämneslärarutbildningen är på 5,5 år. 25% 6% 12% 27% 18% 37% 0% 0-2 år 3-5 år 6-10 år år >15 år FRÅGA 3. ARBETAR DU FÖR NÄRVARANDE PÅ EN KOMMUNAL SKOLA ELLER FRISKOLA? 3. Arbetar du för närvarande på en kommunal skola eller friskola? N = % 1% 72% Kommunal skola Friskola Jag vet inte/vill inte svara 72 procent av de svarande arbetar på en kommunal skola och 27 procent på en friskola, vilket motsvarar en ungefärlig fördelning på tre fjärdedelar mot en fjärdedel. 1 procent vill inte ange om de arbetar på en kommunal eller privatägd skola. I verkligheten är fördelningen att 76 procent arbetar på kommunal skola, 23 procent på fristående skola och 1 procent för landstinget, enligt Skolverkets statistik 2, vilket ger enkäten en mycket verklighetstrogen spegling. 2 Siffror för läsåret 2013/14, enligt Skolverkets databas SIRIS: (hämtad ) 9

10 FRÅGA 4. VILKET/VILKA ÄMNEN UNDERVISAR DU I? 4. Vilket/vilka ämnen undervisar du i? N = 569 Engelska Historia Idrot & hälsa Matemark Naturkunskap Religionskunskap Samhällskunskap Svenska/svenska som andraspråk Biologi Bygg- o anläggningsämnen Data, IT o Design Ekonomiämne El- o energiämnen Entreprenörskap Esterskt ämne Fordonsämnen Fysik 2% 2% 2% 2% 3% 4% 5% 5% 5% 9% 8% 11% 12% 15% 17% 16% 17% Av de svarande anger 51 procent att de undervisar i gymnasiegemensamma ämnen och 49 procent undervisar i karaktärsämnen, yrkesämnen, eller valbara ämnen som psykologi och filosofi. Då de flesta lärare undervisar i mer än ett ämne eller kurs blir det sammanlagda procenttalet mer än ,6 procent av de 569 svarande har angett att de undervisar i kurser inom ämnet Hållbart samhälle, vilket består av tre kurser: Miljö- och energikunskap, Politik och hållbar utveckling, samt Hållbart samhällsbyggande 3. Detta diagram visar således att de svarande täcker många olika ämnesområden och att intresset för hållbar utveckling i skolan inte enbart kommer från lärare som undervisar i ämnen med hållbarhetsprofil. Geografi 2% Handelsämnen Hotell- o turismämnen Hållbart samhälle Kemi Media- och kommunikaron Moderna språk Naturbruksämnen Psykologi Restaurang- o livsmedelsämnen Teknik 5% 6% 3% 5% 6% 2% 1% 4% 2% 4% Vård- o omsorgsämnen Annat valbart ämne 11% 12% 0% 5% 10% 15% 20% 3 Skolverkets ämnes- och kursbeskrivningar finns här (hämtad ): amnen- och- kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/haal?tos=gy&subjectcode=h%c3%85l&lang=sv 10

11 FRÅGA 5. INGICK HÅLLBAR UTVECKLING I DIN LÄRARUTBILDNING? På frågan om hållbar utveckling ingick i den svarandes lärarutbildning anger en övervägande majoritet att det inte gjorde det: 68 procent anger att hållbar utveckling ingick ganska lite eller knappt/inte alls. Var tolfte svarande uppger att hållbar utveckling inkluderades i stor utsträckning, medan lika många minns inte eller kan inte ange ett svar. Det finns en sannolikhet att många av de som svarade att hållbar utveckling inkluderades i stor utsträckning gjorde det 5. ingick hållbar utveckling i din utbildning när du studerade Hll lärare? N = % 8% eftersom de valt att undervisa i ämnen där hållbar utveckling finns med i de centrala målen och kursmålen. Dessa ämnen är relativt få, men utgörs bl.a. av det gymnasiegemensamma ämnet naturkunskap och det valbara ämnet Hållbart samhälle. 8% 17% 14% 1. Ja, i stor utsträckning 2. Ja, en del 3. Ja, men ganska lite 4. Nej, knappt/inte alls Jag minns inte/kan inte svara 20% 15% 10% 5% Vilket år tog du lärarexamen? N = % 19% 15% 11% 11% 8% 8% 0,6% 1,4% 3% 3% På följdfrågan (valfri följdfråga tillhörande fråga 5) om vilket år den svarande tog lärarexamen, framkommer en spridning över 45 år: från 1971 till nuvarande studerande på lärarutbildning. Lärarutbildningen gjordes om senast 2011, så av de som började studera efter 2011 har ingen ännu hunnit ta examen, då ämneslärarutbildningen är 5,5 år. 0% Med mer kunskap blir det en större fråga som fler skulle engagera sig i Om lärarna är intresserade får eleverna detta i undervisningen vad jag erfar. 11

12 FRÅGA 6. HUR BESKRIVER DU DIG SJÄLV ANGÅENDE KÖNSTILLHÖRIGHET? 100% 75% 50% 25% 0% 6. Hur beskriver du dig själv angående könshllhörighet? N = % Kvinna 51% 49% 44% Man Svarande på enkäten Tjänstgörande 2013/14 enligt Skolverket Bland de svarande är fördelningen mellan könen relativt jämn: 53 procent kvinnor och 44 procent män. Enligt Skolverkets statistik 4 var tjänstgörande gymnasielärare 2013/14 ännu mer jämnt fördelade mellan könen (51 resp 49 procent), som framgår av figuren om fråga 6. Av de svarande på enkäten valde 2 procent att inte ange könstillhörighet. FRÅGA 7. HUR VIKTIGT ÄR DET FÖR DIG SOM PRIVATPERSON ATT FÖRSTÅ VAD HÅLLBAR UTVECKLING HANDLAR OM OCH INNEBÄR? För att utröna de svarandes personliga inställning till hållbar utveckling, vilket påverkar deras inställning till att vilja implementera det i sin undervisning, ställdes fråga 7 som Hur viktigt är det för dig som privatperson att förstå vad hållbar utveckling handlar om och innebär?. 7. Hur vikhgt är det för dig som privatperson al förstå vad hållbar utveckling handlar om och innebär? N = 569 2% 1% 1: mycket vikrgt Hela 97 procent tycker att det är viktigt eller mycket viktigt att förstå vad hållbar utveckling handlar om och 32% 2: vikrgt 3: mindre vikrgt innebär. 3 procent tycker att det är mindre eller inte alls viktigt. Denna fördelning kan tolkas som att de som 65% 4: inte alls vikrgt redan är intresserade av hållbar utveckling valt att svara på enkäten, medan de som inte är så intresserade har avstått. Därför bör resultaten tolkas med viss försiktighet, och läsaren bör beakta att intressefördelningen för hållbar utveckling i hela gymnasielärarkåren kan vara annorlunda. 4 Enligt Skolverkets statistik om antal tjänstgörande lärare i Sverige (hämtad ): 5Tab webb.xls 12

13 FRÅGA 8. TYCKER DU ATT DU LEVER HÅLLBART? 8. Tycker du al du lever hållbart i din vardag? N = % 2% 8% 57% 1: mycket hållbart 2: ja, hållbart 3: lite grann 4: inte alls hållbart Med en mer ingående förståelse för hållbar utveckling bör insikten komma att det är svårt att leva hållbart om man bor i ett så välutvecklat och industrialiserat land som Sverige idag. Resultaten på fråga 8 om svaranden själv anser att hen lever hållbart är därför förvånande, då en stor majoritet anger att de tycker att de lever hållbart eller till och med mycket hållbart. Relativt till gemene man kan livsstilen vara mer hållbar, men genom att ingå i samhället med dess infrastruktursystem, utbud av varor, överkonsumtion, stressfyllda norm, och så vidare, är det praktiskt taget omöjligt att komma ner i ett ekologiskt fotavtryck som är tillräckligt litet för att vara hållbart 5. Därför uppstår tanken av svaren på fråga 8 om de svarande lärarna överskattar sin egen kunskap om vad som är hållbart, särskilt också i relation till att en så stor majoritet angett att hållbar utveckling inte ingick i deras lärarutbildning. Självklart kan medborgare skaffa kunskap på andra sätt än genom högskoleutbildning, men undran kvarstår. Bland de nära hundra kommentarerna på denna fråga ger majoriteten en redovisning av vad de själva tycker att de är sämst på (mest transporter) och bäst på (mest sopsortering och ekologisk mat), vilket antyder ett fokus på ekologisk hållbarhet, men i stort utelämnande av social och ekonomisk hållbarhet. Många säger vänligt men bestämt att de gör sitt bästa och lever så hållbart de kan. Ett fåtal skriver just att det är nästintill omöjligt att leva hållbart i Sverige idag som del av ett fossilberoende och överkonsumerande samhälle, men de är relativt få. Hållbar är mycket mer än den fysiska miljön. Jag tänker på mitt behov av motion. Jämfört med andra så lever jag hållbart, men jag tror inte att det är tillräckligt hållbart utifrån vad som krävs för att leva i enlighet med en hållbar utveckling. Tar inte alltid hand om mig själv på bästa sätt Åker flygplan några gånger om året, vilket naturligtvis är bedröv- ligt. Äter även kött ibland. Ger mig själv F på detta. Släpar matkassar på cykelstyrena. Köper ekologiskt, äger ingen bil, källsorterar... ja, allt som urbana slå- sig- för- bröstet- medelklass- människor gör, men hyser inga illusioner om att det räcker för att mitt ekologiska fotavtryck skall nå en godtagbar nivå. Så mkt jag kan! 5 Prova gärna Världsnaturfonden WWF:s klimatkalkylator som baserat på dina egna svar beräknar hur många planeter som behövs. arbete/ekologiska- fotavtryck/ ekologiska- fotavtryck 13

14 INTERVJU: LINNÉA, LÄRARE I BIOLOGI OCH ENGELSKA Jag tog lärarexamen i januari i år och har arbetat en termin som gymnasielärare i naturkunskap och kemi på en friskola. Ingick hållbar utveckling i din lärarutbildning? Nej, bara som en tvådagars temaföreläsning. Hållbar utveckling är inget examensmål för lärarutbildningen, så det inkluderas inte. Jag har istället skaffat kunskap av egen vilja på fritiden, bland annat genom ett samarbete mellan lärarstudenter och universitetet där jag hjälpte till att hålla en lärarfortbildning om hållbarhet i naturkunskaps- ämnena i höstas. Vill du ha mer vidareutbildning om hållbar utveckling och i så fall hur? Jag vill förespråka betald och schemalagd lärarfortbildning. Många lärare betalar idag ur egen ficka för att få fortbildning. Skolledningen bör avsätta en peng, alternativt måste det kompletteras med statliga medel. Vill staten ha hållbar utveckling i läroplanen måste staten också se till att underlätta för att det blir implementerbart. Ett rimligt bidrag måste man kunna ge för att lärarna ska kunna utföra det uppdrag staten kräver av dem. Hur implementerar du hållbar utveckling i din undervisning? Jag har privilegiet att undervisa naturkunskapskurser och där är hållbar utveckling väldigt inkluderat redan. Jag skulle vilja bjuda in kommun och politiker för att skapa dialog, och uppmuntra eleverna att känna att det de gör spelar roll och att det går att påverka. Att visa eleverna att politikerna tar sig tid att komma. Jag vill också jobba mer för att skapa dialog mellan samhälle, politiker och elever. Till exempel kom en samhällsplanerare från kommunen och föreläste om samhällsplanering och hur vi bör se på klimatförändringar och vilka utmaningar vi möter. Han redovisade bland annat generell fakta om kommunen och hur den växer, samt hur vår färdplan till 2050 ser ut. Eleverna hade dialog med honom om varför kommunen gör si och inte så, och så vidare. Det blev mycket lyckat. Vad styr dig mest i din roll som lärare? Dels eget engagemang. En begränsande faktor är pressen att få eleverna att uppnå kunskapskraven, men det är inte orimliga krav. Jag tycker att det centrala innehållet för många kurser är bra som det är, men kunskapskraven är lite luddiga ibland. Hur skulle du vilja att det fungerade med hållbar utveckling i undervisningen? Hållbar utveckling nämns i många ämnen på grundskolenivå, samt på de flesta gymnasieprogram, men undervisningen måste gruppanpassas. Är en klass mer praktiskt lagd kan jag inte ge dem vetenskapliga artiklar att läsa. Skolverkets direktiv säger att undervisningen ska individanpassas, men det går inte att implementera i praktiken, eleverna är för många per lärare. Som ny lärare är det en trygghet att undervisningen är relativt uppstyrd för lärare, men med mer erfarenhet kan en vilja komma att få bestämma mer själv. Men med en uppstyrd undervisning kan den också ändras mer effektivt, så att man kan få in hållbar utveckling mer kontrollerat och snabbare. Saknar läraren kunskap är det svårt att få in det, särskilt också eftersom det inte finns tydliga mätbara mål att uppnå. Har du ett drömscenario? Då skulle jag vilja ha resurser och tid att utföra laborationer, diskussionspass mellan samhället och eleverna, samt exkursioner och studiebesök av olika slag. Den mer traditionella katederundervisningen där läraren rapar fakta blir så mycket lättare att förmedla ifall man kan baka in den i en snygg och annorlunda förpackning. Jag vill presentera problemen och få eleverna att själva komma fram till lösningarna. Media kan ge för mycket exponering av problemen, vilket blir svårhanterligt för eleverna som börjar tro att världen går under imorgon. Jag vill visa att det inte är så hopplöst, att eleverna kan göra nånting åt det själva, att vi kan lösa det tillsammans. 14

15 DEL 2: OM HUR DU SER PÅ HÅLLBAR UTVECKLING I DIN UNDERVISNING FRÅGA 9. HUR VÄL HÅLLER DU MED OM FÖLJANDE PÅSTÅENDEN OM HÅLLBAR UTVECKLING I UNDERVISNINGEN? 9. Hur väl håller du med om följande påståenden om hållbar utveckling i undervisningen? N = 514 Enkätens kärnfråga sammanfattas nära av fråga 9 om hur läraren själv ser på hållbar utveckling i sin undervisning, utifrån fem olika påståenden. Jag känner at jag förstår vad "hållbar utveckling" betyder/ innebär 46% 42% 9% Nära 90 procent anser att de förstår eller förstår mycket väl vad hållbar utveckling betyder och innebär. Hållbar utveckling borde vara et tankesät at utgå ifrån i all undervisning Hållbar utveckling borde vara et eget ämne/kurs 42% 14% 19% 37% 14% 23% 36% 7% Om hållbar utveckling ska vara ett eget ämne eller ett integrerat tankesätt i all undervisning har debatterats en del de senaste åren. Av de svarande lärarna i enkäten håller nära 80 procent med om eller mycket väl med om att hållbar utveckling bör integreras som tankesätt i all undervisning, medan en tredjedel håller med om eller mycket väl med om att det ska vara ett eget ämne. Detta visar att flera svarande anser att det kan vara både och. Hållbar utveckling är för bret, abstrakt eller komplicerat för at integreras i mina lekroner Hållbar utveckling handlar framför allt om miljö- och klimawrågor 17% 20% 42% 72% 15 28% 4% 9% 0% 25% 50% 75% 100% 1. Håller med mycket väl 2. Håller med 3. Håller med lite grann 4. Håller med mycket lite/inte alls Jag vet inte/kan inte svara Endast 7 procent känner att hållbar utveckling är för brett, abstrakt eller komplicerat för att integreras i deras lektioner, medan hela 72 procent inte alls håller med om påståendet. Det sista påståendet visar att en övervägande majoritet (62 procent) tycker att hållbar utveckling handlar framför allt om miljö- och klimatfrågor, dvs. ekologisk hållbarhet. Även detta resultat antyder att lärarna generellt överskattar sin kunskap, då hållbar utveckling involverar lika mycket ekonomisk och social hållbarhet. Att synen på ekologisk hållbarhet som övervägande faktor för hållbar utveckling är så stark stärker aningen om att fördomarna kring hållbar utveckling inom gymnasielärarkåren överväger kunskapen. Bristande insikt om omfattningen och komplexiteten av holistiskt hållbar utveckling kan stärka synen om att hållbar utveckling bör vara ett eget ämne eller bör integreras i

16 framför allt naturkunskapsämnena, vilket då lägger huvudansvaret på lärare i naturkunskapsämnen att lära ut hållbarhetsperspektiv. Hållbar utveckling är ju dock betydligt mer tvärvetenskapligt och heltäckande än så och omfattar lika mycket ekonomiämnen och samhällskunskapsämnen, som ämnen med kulturanknytning (t.ex. hantverkskurser och estetiska ämnen) och karaktärsämnen (t.ex. restaurang- och livsmedelsämnen och hotell- och turismämnen). För att komma åt detta bör hållbar utveckling med fördel integreras i samtliga lärarutbildningar, oavsett ämnesval, så att alla lärare får en stark grund av hållbarhetskunskap och -pedagogik som de kan väva in i all sin undervisning. Bland de 68 kommentarerna återfinns framför allt tankar om huruvida hållbar utveckling bör genomsyra all undervisning eller vara ett eget ämne, med belysande av för- och nackdelar med båda sätten. Några kommentarer handlar om att hållbar utveckling är mycket bredare än bara miljö- och klimatfrågor, och några kommentarer om att det redan täcks in av vissa ämnen, så som karaktärsämnet geografi och det valbara ämnet Hållbart samhälle. Eget ämne höjer statusen och ger en garantinivå I möjligaste mån bör eleverna ges förståelse i så många ämnen som möjligt. Men några bör bli experter, då är en egen kurs motiverad. Risken är att det blir ett eget "isolerat" ämne om det är en egen kurs. HU som egen kurs - behövs egentligen för att lägga en grund för alla elever, men risken är stor att andra lärare då inte tar ansvar för HU i sina ämnen. FRÅGA 10. HUR VIKTIGT TYCKER DU ATT DET ÄR ATT HÅLLBAR UTVECKLING INGÅR I GYMNASIEUNDERVISNINGEN? Av de 514 personer som besvarade enkätens andra del anger 95 procent att de tycker att det är viktigt eller mycket viktigt att hållbar utveckling ingår i gymnasieundervisningen. Som nämnts tidigare bör läsaren beakta att de som valt att svara på enkäten kan redan vara intresserade av hållbar utveckling, då det var frivilligt att besvara enkäten. Däremot säger resultaten att det finns 488 gymnasielärare som tycker att hållbar utveckling är viktigt eller mycket viktigt att inkludera i undervisningen och därtill säkerligen ännu fler. 10. Hur vikhgt tycker du al det är al hållbar utveckling ingår i gymnasieundervisningen? N = 514 4% 1% Under gymnasietiden formas elevernas värderingar som påverkar 29% 3: lite vikrgt deras val under hela deras kommande liv. Viktigt att de får medvetenhet om hur de kan välja en hållbar livsstil!, kommenterar en lärare på frågan. Flera av kommentarerna 66% 4: mycket lite/inte alls vikrgt Jag vet inte/kan inte svara nämner just poängen av att inkludera hållbarhetsperspektiv med att utrusta eleverna med verktyg för att kunna påverka och förändra, både sina egna liv och samhället i stort. Ett hinder som nämns är tidsbrist, då lärarnas arbetstid är fylld till bristningsgränsen: Kurserna på gymnasiet är numera extremt späckade i flera av SO-ämnena o jag tror att jag o många med mig låter sig stressas av det och inte tänker igenom hur vi kan utgå från hållbar utvecklingsperspektivet. En annan lärare skriver kort och gott Vi behöver fortbildning!. 1% 1: mycket vikrgt 2: vikrgt 16

17 FRÅGA 11. TYCKER DU ATT DET ÄR MÖJLIGT ATT INKLUDERA HÅLLBAR UTVECKLING I UNDERVISNINGEN AV DITT ÄMNE/DINA ÄMNEN? Efter att ha frågat om de svarandes inställning till om hållbar utveckling bör integreras i gymnasieundervisningen ställdes fråga 11 för att undersöka de svarandes inställning till att integrera hållbar utveckling specifikt i deras egna ämnen. 88 procent svarade att det är möjligt eller högst möjligt att integrera hållbar utveckling i deras ämnen, alltså ett lite mindre antal än svarande som tycker att det är viktigt eller mycket viktigt att göra det. 11. Tycker du al det är möjligt al inkludera hållbar utveckling i undervisningen av dil ämne/dina ämnen? N = % 11% 2% 55% 1: ja, det är högst möjligt 2: ja, det är möjligt 3: lite grann 4: nej, knappt möjligt/inte alls Bland de 42 kommentarerna framkommer en bild av att det är enklare att integrera hållbar utveckling i vissa ämnen, såsom naturkunskap och Många förstår inte geografi där det redan ingår i kursplanen, medan det i andra ämnen att de arbetar med verkar bero helt på lärarens eget engagemang och kreativa förmåga. En hållbar utveckling i lärare tipsar om sätt att integrera hållbar utveckling i svenska och sin undervisning religion så här: I religion när vi pratar etik och moral kan man absolut ta in hållbarhetsaspekter och t.ex. diskutera rätt och fel utifrån olika dilemman. I svenskämnet kan hållbar utveckling tas upp i debattboxning, skriva debattartiklar, referat, m.m. Varför inte en haiku om döende isbjörnar och klimatförändringar?. En lärare i engelska och spanska anser det betydligt enklare att integrera hållbarhetsperspektiv i material som används i engelskan, medan spanskan som ämne är mer styrt och därmed svårare att anpassa. Att det underlättar att arbeta tvärvetenskapligt nämns också: Självklart känns det lättare i vissa ämnen än i andra men arbetar man ämnesövergripande så blir det sällan några prob-lem. Flest kommentarer beskriver hållbar utveckling som miljöoch klimatfrågor, och därefter som det bredare men mer diffusa begreppet framtidsfrågor : att lära ungdomar att förstå och påverka samhället till det bättre. Hållbar utveckling gör sig bra som projektarbete där man skulle få elever att samarbeta som går olika program och till- föra kunskap ur olika perspek- tiv, ekonomiskt, naturveten- skapligt, samhällsvetenskapligt, etc. 17

18 FRÅGA 12. KÄNNER DU ATT DU HAR TILLRÄCKLIG KUNSKAP OM OCH FÖRSTÅELSE FÖR HÅLLBAR UTVECKLING FÖR ATT KUNNA INKLUDERA DET I DIN UNDERVISNING? 23% 12. Känner du al du har Hllräcklig kunskap om och förståelse för hållbar utveckling för al kunna inkludera det i din undervisning? N = 514 5% 1% 45% 27% De svarandes självskattade kunskap kring hållbar utveckling är hög: 72 procent anser att de har god eller mycket god kunskap och förståelse. Andelen är lite mindre än de som i tidigare fråga anser att det är möjligt att integrera hållbar utveckling i sina egna ämnen (88 procent), och ännu lite mindre än andelen som anser det viktigt att överhuvudtaget integrera det i gymnasieundervisningen (95 procent). Detta pekar på att det finns en spridd, stark angelägenhet av att inkludera hållbar utveckling i gymnasieundervisningen bättre, men att lärarna själva i större mån tvivlar på sin egen förmåga att genomföra det. Samtidigt är det en klar majoritet (72 procent) som ser sig rustade för att inkludera hållbar utveckling på en gång eller som gör det redan. Beredskapen finns alltså, men kunskap, metoder och möjligheter saknas. Bland kommentarerna nämns mycket önskan om fortbildning: behövs mer utbildning eller konkreta förslag på hur man kan integrera det i undervisningen, men också att fortbildningen måste ligga på rätt kunskapsnivå: gärna konkret och högoktanig fortbildning för oss Jag fick mycket kunskap om håll- bar utveckling genom min utbild- ning, men ingen kunskap om hur jag som lärare utvecklar tänkande kring hållbar utveckling. 1: Ja, mycket god kunskap och förståelse 2: Ja, god kunskap och förståelse 3: Nja, har lite kunskap/ förståelse eller är osäker 4: Nej, inte rllräcklig kunskap/förståelse Jag vet inte/kan inte svara Hållbar utveckling är en rättvisefråga humanistlärare. Så trött på fortbildning där jag blir behandlad som om jag inte hade en susning om något alls, jag är magister i två akademiska ämnen och vill ha HÖG nivå på fortbildningen. Frågan om vilken nivå fortbildningen då ska ligga på är högst relevant, då förkunskaperna varierar mycket bland lärarna. Utifrån kommentarerna på många av frågorna kan utläsas att det är framför allt metoder och verktyg som lärarna önskar både för sig själva och för att lära ut. Just att väcka till eftertanke och debatt på gymnasienivå kan vara viktigare än att förmedla fakta och siffror: Jag känner inte att jag behöver undervisa OM det, bara aktualisera och öppna för diskussion., som en svarande uttrycker det. Eleverna må vara intresserade av hållbarhetsfrågor, men bara så länge det inte handlar om genomgripande förändringar i deras egna liv. Som vuxenvärlden minus försvarsmekanismer. Be the change you want to see in the World? Njet. 18

19 FRÅGA 13. HUR VÄL KÄNNER DU TILL PÅ VILKET SÄTT HÅLLBAR UTVECKLING ÄR KOPPLAT TILL SKOLANS STYRDOKUMENT OCH DITT LÄRARUPPDRAG VAD GÄLLER Den trettonde frågan syftar till att undersöka hur väl förankrade detaljerna om hållbar utveckling i styrdokumenten är hos lärarna. Läroplanen är ett av de främsta styrdokumenten för lärare, och uppdaterades senast I läroplanen för gymnasiet (Gy11) ingår övergripande syfte, värderingar, mål och riktlinjer för skolan som verksamhet; examensmål för varje nationellt program; samt centralt innehåll och kunskapskrav för respektive gymnasiegemensamt ämne. Hållbar utveckling nämns i alla dessa delar av läroplanen, men inte specifikt för alla program eller ämnen. Dock står det i läroplanens första kapitel bl.a. att Entreprenöriella förmågor är värdefulla för arbetslivet, samhällslivet och vidare studier. Vidare ska skolan utveckla elevernas kommunikativa och sociala kompetens samt uppmärksamma hälso-, livsstils- och konsumentfrågor. 6 Samtliga dessa aspekter kan med lätthet behandlas ur hållbarhetsperspektiv, men så som läroplanen ser ut idag krävs det alltså att läraren själv skapar sådana tillfällen. 13. Hur väl känner du Hll på vilket säl hållbar utveckling är kopplat Hll skolans styrdokument och dil läraruppdrag vad gäler... N = syze, centralt innehåll och kunskapskrav för dit ämne/dina ämnen?...examensmålen för dit program?...kapitel 1-2 i Gy11? (om skolans värdegrund, uppgizer, övergripande mål och riktlinjer) 33% 23% 47% 44% 39% 35% 22% 26% 13% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 1. Mycket väl 2. Ganska väl 3. Lite grann 4. Orllräckligt/Inte alls FRÅGA 14. HUR OFTA HAR DU INSLAG AV HÅLLBAR UTVECKLING ELLER HAR HÅLLBARHETSPERSPEKTIV PÅ DIN UNDERVISNING, TYCKER DU? 14. Hur ora har du inslag av hållbar utveckling eller har hållbarhetsperspekhv på din undervisning, tycker du? N = % 36% 2% 19% 33% 1: Mycket oza (flera gånger i veckan/dagligen) 2: Ganska oza (några gånger i månaden) 3: Ibland (några gånger per termin) 4: Mycket sällan/aldrig (0-1 gång per termin) Jag kan inte svara De svarande har ovan angett starkt stöd för att hållbar utveckling ska implementeras i undervisningen. I fråga 14 fick de svara på hur ofta de faktiskt implementerar det i sin egen undervisning. En femtedel (19 procent) anger att de inkluderar hållbarhet i sina lektioner varje dag eller flera gånger i veckan, medan var tredje (33 procent) säger att de inkluderar hållbar utveckling i undervisningen några gånger i månaden. En dryg tredjedel (36 procent) inkluderar endast hållbarhet några gånger per termin, medan var tionde (11 procent) har med hållbarhet mycket sällan eller inte alls. 6 Citat från s. 7 i Läroplanen för gymnasiet, som kan laddas ner gratis som pdf här: 19

20 Jämfört med hur stort intresse för hållbarhet i undervisningen som de svarande angett i tidigare frågor, samt att majoriteten anser sig ha tillräckliga kunskaper för att implementera det, är resultaten på denna fråga lägre än vad som kunde förväntas. Bland de 53 kommentarerna ges många exempel på hur lärarna gör när de tar upp hållbarhet i sina ämnen, men också att möjligheterna är olika beroende på ämnet. Studiebesök nämns av ett flertal som en bra metod, och något färre nämner besök av externa föreläsare eller användande av material från t.ex. miljöorganisationer. Alla tre sätt är exempel på att en närmare koppling med samhällsaktörer och verkligheten utanför skolan är en eftertraktad metod för att få in hållbarhet i undervisningen. Varför inte en haiku om döende isbjörnar och klimatförändringar? Det får inte färga all undervisning för då riskerar ämnet att bli uttjatat och det slutar med att elever och lärare slår ifrån sig. Metoder för klassrummet nämns också i kommentarerna som diskussioner, debatter, rollspel, filmvisning och analys av dagsmedia om aktuella händelser. En svarande tipsar om att hållbarhet kan tas upp i undervisningen av ämnet bild som samtal om gifter i olika färger, och en annan om att ämnet historia kan hantera kolonialismens följder och konsumtionshistora. FRÅGA 15. HUR FÖREDRAR DU ATT ARBETA MED HÅLLBAR UTVECKLING I DIN UNDERVISNING? 15. Hur föredrar du al arbeta med hållbar utveckling i din undervisning? N = 514 integrerat som tankesät/ utgångspunkt för alla möjliga uppgizer på et esterskt sät 13% 73% Nästan tre av fyra (73 procent) av de svarande föredrar att implementera hållbar utveckling i undervisningen som ett integrerat tankesätt i alla möjliga uppgifter. Nära hälften (48 procent) vill arbeta med hållbarhet i projektform. Därnäst har ungefär en fjärdedel av de svarande angett att de föredrar att arbeta med hållbarhet i skriv- respektive läsuppgifter. som tävling som skrivuppgizer som läsuppgizer som projekt 7% 28% 22% 48% Det var möjligt att välja flera alternativ på denna fråga, då, precis som en lärare kommenterar, det är viktigt med variation och användande av olika metoder, och för att de svarande undervisar i helt olika ämnen. Ämnesövergripande samarbeten och att även ha hållbar utveckling som ett eget ämne nämns också bland kommentarerna som möjliga metoder. det spelar ingen roll 10% jag vill inte/kan inte arbeta med hållbar utveckling 2% 0% 25% 50% 75% 100% 20

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier i teknikvetenskap och naturvetenskap men också i

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet i Uppsala ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad lärare i framtidens

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse De nya styrdokumenten- stöd och krav Lärande för hållbar utveckling - kopplingen till andra prioriterade områden Entreprenörskap/entreprenöriellt

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet vid Uppsala universitet ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2017/2018

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2017/2018 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2017/2018 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet vid Uppsala universitet ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad

Läs mer

Utbildning för hållbar utveckling

Utbildning för hållbar utveckling Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.

Läs mer

Teknikprogrammet (TE)

Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i teknik och teknisk utveckling. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier

Läs mer

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2008-06-03 2008/6 Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Höstterminen 2007

Läs mer

Roligare att lära. - lättare att lyckas!

Roligare att lära. - lättare att lyckas! Roligare att lära - lättare att lyckas! På Johannes Hedberggymnasiet kommer vi att förbereda dig inför framtiden, med fokus på fortsatta studier, men även ett framtida yrkesliv. Du får arbeta ämnesövergripande

Läs mer

Roligare att lära. - lättare att lyckas!

Roligare att lära. - lättare att lyckas! Roligare att lära - lättare att lyckas! På Johannes Hedberggymnasiet kommer vi att förbereda dig inför framtiden, med fokus på fortsatta studier, men även ett framtida yrkesliv. Du får arbeta ämnesövergripande

Läs mer

Utbildning för hållbar utveckling

Utbildning för hållbar utveckling Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.

Läs mer

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar i pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Malmö högskola erbjuder vidareutbildningar

Läs mer

Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper. Utbildningsplan. Miljövetarprogrammet XGMVE. Miljövetarprogrammet. Environmental Science Programme

Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper. Utbildningsplan. Miljövetarprogrammet XGMVE. Miljövetarprogrammet. Environmental Science Programme Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Utbildningsplan Miljövetarprogrammet Programkod: Programmets benämning: XGMVE Miljövetarprogrammet Environmental Science Programme Högskolepoäng/ECTS: Beslut

Läs mer

Entreprenörskap i styrdokumenten

Entreprenörskap i styrdokumenten Entreprenörskap i styrdokumenten Redan 1946 1946 års skolkommission: Skolans ska inriktas på att fostra elever till självständighet och kritiskt sinnelag å ena sidan och samarbete, lust att engagera sig

Läs mer

1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet. 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen

1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet. 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen 1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen 6. Vad krävs för att komma in på gymnasiet? 7. Var finns informationen?

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Andel behöriga lärare

Andel behöriga lärare Andel behöriga lärare Svenska Matematik Engelska Kommun Totalt antal Andel behöriga % Kommun Totalt antal Andel behöriga % Kommun Totalt antal Andel behöriga % Åtvidaberg 13 100,0 Mariestad 16 100,0 Skellefteå

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas

Läs mer

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen?

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se Nummer: 2007/3 Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? En

Läs mer

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2007-12-18 2007/11 Lärarutbildningen 2006/07: Färre nybörjare, men antalet utexaminerade

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Utbildning för hållbar utveckling

Utbildning för hållbar utveckling Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.

Läs mer

Utbildning för hållbar utveckling

Utbildning för hållbar utveckling Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.

Läs mer

AUO2 Lärande för hållbar utveckling. Styrdokument i olika nivåer. generationer. AUO2/LHU Styrdokument del 2 GA

AUO2 Lärande för hållbar utveckling. Styrdokument i olika nivåer. generationer. AUO2/LHU Styrdokument del 2 GA AUO2 Lärande för hållbar utveckling Skolans styrdokument. Del 2. Från skollag via läroplan och kursplaner till kommunal skolplan. Göran Abel MIUN/ UTV Styrdokument i olika nivåer. Nationell nivå: Skollagen

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Roligare att lära lättare att lyckas!

Roligare att lära lättare att lyckas! Roligare att lära lättare att lyckas! Samhällsvetenskapsprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Under vår tid här har vi ofrivilligt, och många gånger omedvetet, ständigt ställts inför nya utmaningar, och

Läs mer

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Pedagogik, kommunikation och ledarskap KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap Inriktningen vänder

Läs mer

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2836 av Tomas Tobé m.fl. (M, FP, C, KD) Mer kunskap i skolan

Motion till riksdagen: 2014/15:2836 av Tomas Tobé m.fl. (M, FP, C, KD) Mer kunskap i skolan Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2836 av Tomas Tobé m.fl. (M, FP, C, KD) Mer kunskap i skolan Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet

Samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet sa Har du ett samhällsvetenskapligt intresse och vill gå en gymnasieutbildning som ger dig många möjligheter till vidare studier eller arbete? Då är detta programmet för dig!

Läs mer

ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR

ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR Fråga 1 Nedanstående fråga omfattar ett antal påståenden som förekommit i debatten om den svenska skolan. I vilken instämmer Du i vart och ett av dem? Påståenden

Läs mer

En evig kamp!? Skolans uppdrag. Generella kompetenser Specialförberedelser

En evig kamp!? Skolans uppdrag. Generella kompetenser Specialförberedelser En evig kamp!? Skolans uppdrag Generella kompetenser Specialförberedelser Gymnasieskolans uppdrag (prop.2008/2009:199) Grundskolan ansvarar för att ge det var och en behöver Gymnasieskolan ska i högre

Läs mer

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

Carl Adolph Agardhgymnasiet

Carl Adolph Agardhgymnasiet Carl Adolph Agardhgymnasiet Samhällsvetenskapsprogrammet Humanistiska programmet Du behöver inte vara bäst när du kommer - du är det när du slutar Språk är mycket mer än glosor och grammatik,. Det märker

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Kort om den svenska gymnasieskolan

Kort om den svenska gymnasieskolan Kort om den svenska gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-86529-64-2 Beställningsnummer:

Läs mer

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp... 8 Grundlärarprogrammet

Läs mer

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1 Förverkliga dina drömmar på Einar Hansen gymnasiet! Natur och Estet1 Grattis! Du har tre fantastiska år framför dig Gymnasietiden är speciell. För första gången har du möjlighet att välja skola och program

Läs mer

Kandidatprogram i miljövetenskap miljö, hälsa, arbete, 180 högskolepoäng

Kandidatprogram i miljövetenskap miljö, hälsa, arbete, 180 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 6 Kandidatprogram i miljövetenskap miljö, hälsa, arbete, 180 högskolepoäng Bachelor Program in Environmental Science Environment, Health and Working life, 180 Credits Denna utbildningsplan

Läs mer

Utbildningsplan - Humanistiska fakulteten

Utbildningsplan - Humanistiska fakulteten Utbildningsplan - Humanistiska fakulteten 1. Benämning Kombinationsprogrammet för lärarexamen och masterexamen 2. Benämning, engelska Study Programme for Master of Education and Master of Arts 3. Poäng

Läs mer

Välkommen till. gymnasieinformation!

Välkommen till. gymnasieinformation! Välkommen till gymnasieinformation! Gymnasieskolan Består av 18 olika program - 12 yrkesprogram - 6 högskoleförberedande program Olika behörighetskrav - beroende på vilket program du söker till Gymnasieexamen

Läs mer

Vård- och omsorgsprogrammet (VO)

Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i vård och omsorg samt ge kunskaper om hälsa, ohälsa och funktionsnedsättning. Efter

Läs mer

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning VILL DU BLI LÄRARE? 90-330 Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 1 2012-11-22 10:05 MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 2 2012-11-22

Läs mer

Betänkandet Framtidsvägen - en reformerad gymnasieskola (SOU 2008:27)

Betänkandet Framtidsvägen - en reformerad gymnasieskola (SOU 2008:27) 2008-08-27 REMISSVAR Utbildningsdepartementet FI Dnr 08-8061-001 Finansinspektionen 103 33 Stockholm P.O. Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se

Läs mer

Entreprenörskap i skolan

Entreprenörskap i skolan Entreprenörskap i skolan Vad är entreprenöriellt lärande? Entreprenöriellt lärande innebär att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling.

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Kort om gymnasieskolan

Kort om gymnasieskolan Kort om gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-87115-86-8 Beställningsnummer:

Läs mer

Bilder från fotofinnaren.se

Bilder från fotofinnaren.se Bilder från fotofinnaren.se Läroplanen inför gymnasievalet: Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den

Läs mer

Mina uppgifter. Martina Håkansson. Studie- och yrkesvägledare. Martina.hakansson@staffanstorp.se Tfn: 046-251637

Mina uppgifter. Martina Håkansson. Studie- och yrkesvägledare. Martina.hakansson@staffanstorp.se Tfn: 046-251637 Gymnasievalet Mina uppgifter Martina Håkansson Studie- och yrkesvägledare Martina.hakansson@staffanstorp.se Tfn: 046-251637 Måndag 08.00-14 Tisdag 08.00-15 Onsdag 08.00-16.30 Tider gymnasievalet Hösten:

Läs mer

Utbildningsplan för ämneslärarutbildningen vid Lunds universitet

Utbildningsplan för ämneslärarutbildningen vid Lunds universitet Utbildningsplan för ämneslärarutbildningen vid Lunds universitet 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Antal högskolepoäng: 270/300/330 Nivå: Avancerad Programkoder: LAÄ7N, LAÄGN, LAMGY, LAM79

Läs mer

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2005 Pressmaterial 2005-10-30 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning

Läs mer

Sammanfattning Lättläst version

Sammanfattning Lättläst version Sammanfattning Lättläst version Den framtida gymnasiesärskolan en likvärdig utbildning för ungdomar med utvecklingsstörning Gymnasiesärskoleutredningen har utrett gymnasieutbildningen för ungdomar med

Läs mer

Strukturen i gymnasieskolans ämnesplaner

Strukturen i gymnasieskolans ämnesplaner Om ämnet Biologi De naturvetenskapliga ämnena biologi, fysik och kemi har ett gemensamt vetenskapligt ursprung och syftar till att ge eleverna kunskaper om naturvetenskapens karaktär, om den naturvetenskapliga

Läs mer

Arbetsplaner en indikator på effekter av Tekniklyftet?

Arbetsplaner en indikator på effekter av Tekniklyftet? 1 Arbetsplaner en indikator på effekter av Tekniklyftet? Lena Gumaelius & Inga-Britt Skogh Lena Gumaelius Inga-Britt Skogh Skolans teknikundervisning - en framtidsfråga! Börja skolan idag student 2024

Läs mer

Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till programmet Svenska B/Svenska som andra språk B, Engelska B, Samhällskunskap A, Ma A samt för:

Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till programmet Svenska B/Svenska som andra språk B, Engelska B, Samhällskunskap A, Ma A samt för: Utbildningsplan för Kombinationsprogrammet för lärarexamen och masterexamen vid Humanistisk fakultet Study Programme for Master of Education and Master of Arts 300.0 Högskolepoäng 300.0 ECTS credits Programkod:

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Gymnasieinformation. Gymnasiegemensamma ämnen: ämnen som ingår på alla program.

Gymnasieinformation. Gymnasiegemensamma ämnen: ämnen som ingår på alla program. Gymnasieinformation Gymnasieskolan GY11: Programmen är uppdelade på 12 yrkesprogram och 6 högskoleförberedande program. På yrkesprogrammen utbildar man sig mot ett yrke eller yrkesområde. På de högskoleförberedande

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) 246 gymnasieskola 2011 (NA) Examensmål för naturvetenskapsprogrammet Naturvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier

Läs mer

I vilken skolform/vilket program går barnet på adressetiketten? 2 Hur viktiga är följande aspekter för dig och ditt barn vid val av skola?

I vilken skolform/vilket program går barnet på adressetiketten? 2 Hur viktiga är följande aspekter för dig och ditt barn vid val av skola? Frågorna 1 7 ska besvaras utifrån ett specifikt barn och avse barnets nuvarande förhållanden. På enkätens framsida framgår vilket barn svaren ska gälla. 1 I vilken skolform/vilket program går barnet på

Läs mer

Stockholm av 10 elever går i skolor med försämrade resultat

Stockholm av 10 elever går i skolor med försämrade resultat Stockholm 2013-04-30 6 av 10 elever går i skolor med försämrade resultat 2 (8) 6 av 10 svenska elever går i skolor som försämrat sina resultat sedan 2006 59 procent av Sveriges elever går i grundskolor

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Läget för lärarlegitimationer 2014

Läget för lärarlegitimationer 2014 Läget för lärarlegitimationer 2014 SKL genomförde våren 2014 en enkätundersökning ställd till skolans huvudmän. Den syftar till att följa upp genomförandet av lärarlegitimationsreformen och bland annat

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Nationella it-strategier styrdokumentsförändringar. Olof Andersson, Christian Magnusson

Nationella it-strategier styrdokumentsförändringar. Olof Andersson, Christian Magnusson Nationella it-strategier styrdokumentsförändringar Olof Andersson, Christian Magnusson Gemensamt för alla skolformer: vid behov förändringar i läroplaner, kursplaner eller ämnesplaner för att tydliggöra

Läs mer

Presentation av KNUT projektet

Presentation av KNUT projektet Presentation av KNUT projektet Energiting Sydost 5 maj 2011 Kerstin Eriksson Energikontor Sydost Fem aktörer sju län Nationell styrgrupp Regionala styrgrupper FoU Samverkan med andra nationella och regionala

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet

Naturvetenskapsprogrammet Naturvetenskapsprogrammet riksintag och internat Hvilan har ett nära samarbete med Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i skånska Alnarp. Läs NA-programmet I SAMARBETE MED UNIVERSITETET Hvilans Naturvetenskapsprogram

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Regeringsuppdrag. Översyn av kursplaner och kunskapskrav. Nya betygsskalan: A, C och E. Verksamhetspoäng

Regeringsuppdrag. Översyn av kursplaner och kunskapskrav. Nya betygsskalan: A, C och E. Verksamhetspoäng OH-mallen Regeringsuppdrag Översyn av kursplaner och kunskapskrav Nya betygsskalan: A, C och E Verksamhetspoäng Kommunal vuxenutbildning, grundläggande nivå Kurser Engelska Biologi Fysik Kemi Samhällskunskap

Läs mer

Ämne Hållbart samhälle

Ämne Hållbart samhälle Ämne Hållbart samhälle Ämnet hållbart samhälle är tvärvetenskapligt och belyser begreppet hållbar utveckling ur såväl ekologiska som sociala och ekonomiska synvinklar. Det behandlar samspelet mellan människan

Läs mer

Ung Företagsamhet Dalarna. Grundkurs 25 augusti 2015 Intro 9-10

Ung Företagsamhet Dalarna. Grundkurs 25 augusti 2015 Intro 9-10 Ung Företagsamhet Dalarna Grundkurs 25 augusti 2015 Intro 9-10 Program 09:00 Presentation Introduktion av UF Kaffe Affärsidé Grupp/UF-företag Affärsplan Lunch Driva Avveckla Kaffe UF-lärarrollen Avslutande

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 21 november 2013. SFS 2013:924 Utkom från trycket den 29 november 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan våren 2013

Slutbetyg i grundskolan våren 2013 Utbildningsstatistik 2013-09-30 1 (13) Slutbetyg i grundskolan våren 2013 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 2013. Syftet är att ge en beskrivning av

Läs mer

Hantverksprogrammet Frisör

Hantverksprogrammet Frisör Hantverksprogrammet Frisör Drömmer du om att bli frisör? Är du intresserad av mode och trender? Gillar du att arbeta med färg och form? Tycker du om att möta människor? Utbildningen ger dig grundläggande

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

Välkommen på. gymnasieinformation!

Välkommen på. gymnasieinformation! Välkommen på gymnasieinformation! Gymnasiet Består av 18 olika program - 12 yrkesprogram - 6 högskoleförberedande program Olika behörighetskrav - beroende på vilket program du söker till Gymnasieexamen

Läs mer

Ekonomiprogrammet. Efter programmet

Ekonomiprogrammet. Efter programmet Ekonomiprogrammet EK Ekonomiprogrammet är ett program som vänder sig till dig som är intresserad av att få kunskaper i ekonomi, samhällsekonomi, entreprenörskap och juridik. Här får du en bred och attraktiv

Läs mer

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET HÅLL SVERIGE RENTS EXEMPELSAMLING Lektionsupplägg: Tusen år i ett växthus I Sverige har vi ett övergripande mål för miljöpolitiken som kallas. Det handlar om vilket samhälle

Läs mer

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

Lärarkonferens om Gy2011

Lärarkonferens om Gy2011 Lärarkonferens om Gy2011 Program 09.30 11.30 inklusive paus Inledning och bakgrund Skollagen Studievägar och programstrukturer Examensmål och ämnesplaner 11.30 13.00 Lunch 13.00 16.00 Programseminarier

Läs mer

Enkät om lärande för hållbar utveckling i skolor och förskolor i Kronobergs län 110 svar. Vilken är din yrkesroll?

Enkät om lärande för hållbar utveckling i skolor och förskolor i Kronobergs län 110 svar. Vilken är din yrkesroll? Enkät om lärande för hållbar utveckling i skolor och förskolor i Kronobergs län svar Vilken är din yrkesroll? Skolledare Pedagog i gymnasieskolan Pedagog i grundskolan Pedagog i förskolan Annan grundskolechef

Läs mer

Kvalitetsanalys. Dalstorpskolan

Kvalitetsanalys. Dalstorpskolan Kvalitetsanalys Dalstorpskolan Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 11 Arbete i verksamheten... 13 Övriga mål enligt

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

DETTA ÄR GYMNASIESKOLAN

DETTA ÄR GYMNASIESKOLAN DETTA ÄR GYMNASIESKOLAN Det finns 18 nationella program med 60 inriktningar 12 yrkesprogram Kan erbjudas som lärlingsutbildning 6 högskoleförberedande program + Flygteknikprogrammet IB International Baccalaureate

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2014

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2014 Barn och utbildning Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2014 Ferlinskolan Gun Palmqvist rektor Innehållsförteckning 1. Resultat och måluppfyllelse... 2 1.1 Kunskaper....2 1.1.1 Måluppfyllelse...2

Läs mer

Upptäck Jordens resurser

Upptäck Jordens resurser Upptäck Jordens resurser Hur tar vi hand om jordens resurser, människor och miljö så att en hållbar utveckling blir möjlig? Upptäck Jordens resurser tar upp de delar ur kursplanen i geografi i Lgr 11 som

Läs mer

Teknik gör det osynliga synligt

Teknik gör det osynliga synligt Kvalitetsgranskning sammanfattning 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i teknikundervisningen

Läs mer

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod Skolblad avseende Orsaskolan Järnvägsgatan 20 79430 ORSA Tel Fax Huvudman Kommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod Kommunal Orsa 2034 Grundskola 194910 http://wwworsase Skolbladet presenterar den valda

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Åh, nu förstår jag verkligen sa en flicka på 10 år efter att ha arbetat med bråk i matematikverkstaden. Vår femåriga erfarenhet av

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg 0709-844

Läs mer

Välkommen. till. information inför gymnasievalet 2015

Välkommen. till. information inför gymnasievalet 2015 Välkommen till information inför gymnasievalet 2015 Kvällens punkter Gymnasieprogrammen och dess behörigheter Betygsvärden Ansökan och tidsplan De finns 18 nationella gymnasieprogram och dom har sammanlagt

Läs mer