Senior i Uppsala - nu och fram till 2030

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Senior i Uppsala - nu och fram till 2030"

Transkript

1 Program Senior i Uppsala - nu och fram till 2030 hur vi vill leva och bo i Uppsala som seniorer Ett program för äldrepolitiken i Uppsala kommun Reviderad av Uppsala kommunfullmäktige

2 1

3 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Programmets 10 genomförandepunkter 4 Bakgrund 6 Syftet med Senior i Uppsala 6 Utgångspunkter 6 Framtidsscenarion 8 Framtidsfrågor 9 Från myndighetsbeslut till serviceutbud 10 Viktiga områden att lyfta fram inom äldrepolitiken 11 Befolkningsutveckling på lång sikt, i olika perspektiv 15 Realisering, uppföljning och revidering 19 2

4 3

5 Sammanfattning En av de viktigaste politiska frågorna inte bara i Uppsala utan också i Sverige och hela västvärlden är hur samhället ska möta och hantera behoven från en växande äldrebefolkning med befintliga resurser. Under kommande 5-10 år ska vi mentalt förbereda oss på den kommande utvecklingen och planera för hur utvecklingen ska mötas på bästa sätt. Utgångspunkten är kommunens policy om en hållbar utveckling för alla. Kommunen ska i planeringen underlätta för ett utökat egenansvar, hur vi bor, kommunikationer, delaktighet och övrig infrastruktur. I takt med ett utbyggt stöd till närstående från samhällets sida förväntas insatserna från närstående öka. Även idéburna organisationer förväntas få ökad betydelse. Senior i Uppsala är ett äldrepolitiskt program för att styra utvecklingen fram till år Seniorerna kommer att bli fler. De kommer att leva längre och vara friskare längre upp i åren. Många är seniorer redan idag, många går i pension under kommande tioårsperiod och de yngre går i pension efter Äldre seniorer blir under 2020-talet en betydligt större grupp i kommunen än för närvarande. Samtidigt som de blir en stor grupp kommer de att vara en del av hela befolkningen och många frågor om deras situation gäller hela Uppsala kommun. Alla nämnder ska i sin planering arbeta för de äldrepolitiska målen och beakta för seniorer viktiga värden som självständighet/oberoende, inflytande/påverkan, möjlighet till aktiviteter och tillgänglighet. Nämnderna ska samverka och möjliggöra för seniorer att leva ett tryggt och självständigt liv. Återrapportering av planering/verkställighet ska ske till fullmäktige två gånger per mandatperiod. Tillsammans med seniorkollektivet och andra samhällsaktörer ska kommunen utveckla stödet till anhöriga och närstående, verka för bättre bostäder för seniorer, t ex trygghetsbostäder, ha en förebyggande folkhälsosyn och aktiviteter för friskvård inkluderat samverkan med ideella sektorn, möjliggöra delaktighet, inflytande och engagemang hos seniorer samt verka för attraktiva närområden, bättre tillgänglighet och en anpassad kollektivtrafik. Angivna fem kärnpunkter är en sammanfattning av programmets tankar om hur utvecklingen av kommunen och för seniorer bör se ut i Uppsala fram till år Ansatsen i kommunens långsiktiga äldrepo- 4

6 litik framgår av detta program, Senior i Uppsala. Programmets tidsomfattning, samhällets utvecklingstakt och en osäkerhet om framtiden innebär att programmet kontinuerligt kommer att revideras. Programmets 10 utvecklingsområden De områden som lyfts fram är inriktade på att ge allmänna förutsättningar för utvecklingen på sikt för seniorer i Uppsala. Sammantaget föreslås inga nya åtaganden eller så omfattande permanenta insatser för någon aktör att dessa inte kan klaras inom ramen för de prioriteringar som kommunen gör i sin budgetilldelning varje år. Programmets 10 utvecklingsområden är en beskrivning av kärnpunkterna under Sammanfattning och innefattas i kommunens policy för hållbar utveckling. Varje inramning beskriver en kärnpunkt. Numreringen utgör ingen rangordning av punkterna. 1. Kommunens ansvar för ett ökat egenansvar hos enskilda Kommunen ska arbeta förebyggande genom att uppmuntra och stödja ett ökat eget ansvar. Seniorer ska i ökad grad få möjlighet att välja innehåll och utförare för den hjälp som behövs. 2. Anhöriga och närstående Kommunen ska uppmuntra och stödja en utveckling där anhöriga och närstående, vill, kan och orkar vara ett stöd till seniorer med behov av hjälp. 3. Boendesituationen Kommunen ska underlätta för seniorer att kunna välja bostäder med god tillgänglighet. Kommunen ska tillgodose behov och önskemål om trygghetsbostäder i hyresrättsform. Kommunen ska verka för att seniorbostäder skapas i olika upplåtelseformer. 4. Folkhälsoperspektivet Kommunen ska ha en hälsoinriktad samhällsplanering. Kommunen ska verka för goda matvanor och motion hos seniorer. Kommunen ska vara allmänt förtrogen med seniorers livssituation. 5

7 5. Förebyggande aktiviteter Seniorers hälsa ska uppmärksammas så att de känner sig friskare och att samhället senarelägger eller undviker nya omvårdnadsbehov. Det ska finnas promenadstråk, aktivitetsparker, vandringsleder, (liknande Hälsans stig ) och friluftsanläggningar tillgängliga för alla. Uppsökande hembesök ska erbjudas och utvecklas. 6. Ideella sektorn Kommunen ska verka för idéburna organisationers självständighet och oberoende gentemot offentliga sektorn och privata näringslivet. Kommunen ska stödja en utveckling av service och sociala aktiviteter. 7. Delaktighet och inflytande Kommunen ska ta tillvara seniorers engagemang i samhällslivets olika delar. Seniorer ska kunna nå den information de vill ha och kunna påverka samhället inom givna demokratiska ramar. Kommunen ska vara enkel och tydlig i sitt språkbruk. Informationen ska vara språkligt anpassad. 8. Arbetskraftsdeltagande - Pensionsövergången Kommunen ska i samråd med olika aktörer på arbetsmarknaden uppmuntra människors vilja, och förbättra möjligheten, att förvärvsarbeta fram till pensioneringen och därefter. Kommunen ska ha individuella program för egna anställda över 55 år. Programmen ska redovisa arbetets innehåll och tidsomfattning för arbetet inför och efter 65 årsdagen. 9. Närområdets samlingskraft Kommunen ska stödja en utveckling så att närområden kan utveckla sin attraktionskraft. 10. Tillgänglighet och användbarhet Kommunen ska möjliggöra en högre delaktighet, så att alla kan vara delaktiga i samhällslivet. Kommunen ska synliggöra teknikanvändning hos seniorer och medverka till att olika tekniker inte blir ett hinder. De 10 utvecklingsområdena är ingångar i Senior i Uppsalas tankar för hur kommunen ska utvecklas för att möjliggöra ett gott liv för seniorer, nu och fram till

8 Bakgrund Kommunfullmäktige fattar beslut om äldrepolitiken i Uppsala kommun. Äldrenämnden har reviderat tidigare program. Programmet har sin grund i seniorers upplevelse av självständighet/oberoende, inflytande/påverkan, aktivitet och tillgänglighet. Programmet handlar i första hand inte om äldreomsorg. För äldreomsorg finns två program, Program för vård och omsorg om äldre i Uppsala kommun och Program för öppna insatser för seniorer i Uppsala kommun. Senior i Uppsala har en styrande, vägledande och informerande karaktär. Programmet ska vara tydligt och enkelt att förstå, för organisationer och enskilda medborgare. Syftet med Senior i Uppsala Senior i Uppsala ska bidra till en positiv förändring av seniorers livssituation i Uppsala på längre sikt. Detta förutsätter ett nytt förhållande mellan medborgare och samhälle, där seniorer har ett större ansvar för, men också ett större inflytande över, sin livssituation än idag. Förhoppningen är att var och en som börjar fundera över hur livet blir på äldre dagar ska kunna få vägledning av Senior i Uppsala. Programmets nyckelord är TRYGGHET, vilket inbegriper begreppen självständighet/oberoende, inflytande/påverkan och möjlighet till aktivitet. Tillgänglighet är en förutsättning för att begreppen ska bli reella. Dessa värden ska vara vägledande, ange färdriktningen och utgöra underlag för kommunala nämnder och andra samhällsaktörer. Kommentar [S1]: Senior i Uppsala ska: styra den kommunala organisationen vägleda andra samhällsaktörer informera om kommunens förhållningssätt till seniorer revideras i takt med hur samhället utvecklas. Utgångspunkter Senior i Uppsala ska skapa förutsättningar för en långsiktig gynnsam utveckling av äldrepolitiken i Uppsala. De fyra inriktningsmålen i regeringens nationella handlingsplan för äldrepolitiken är att äldre ska: kunna leva ett aktivt liv samt ha inflytande i samhället och över sin vardag, kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende, bemötas med respekt och ha tillgång till god vård och omsorg. 7

9 Slutbetänkandet från äldreberedningen Senior 2005 har vägt ihop begreppen till två övergripande mål: trygghetsmålet: Alla människor skall kunna åldras i självständighet med möjligheter att vara aktiva och ha inflytande över vardagslivet samt med tillgång till god vård och omsorg samt utvecklingsmålet: Alla människor skall oavsett ålder kunna utvecklas som individer, påverka och bidra till samhällsutvecklingen samt bemötas med respekt. Senior i Uppsala utgår från de nationella målen för medborgarna. Betoningen i programmet ligger på gruppen seniorer. Värdebegrepp Trygghet, innefattande självständighet/oberoende, inflytande/ påverkan och möjlighet till aktivitet, är ett väsentligt värde för seniorer som bor och lever i Uppsala. Tillgänglighet har stor betydelse när hinder i olika former gör sig påminda med ökande ålder. En renodlad definition av dessa begrepp stöter på svårigheter eftersom de överlappar varandra. Senior i Uppsala använder begreppen utifrån nedanstående utgångspunkter. Värdebegrepp - självständighet/ oberoende - inflytande/ påverkan Kommentarer - jag lever mitt liv som jag gjort tidigare och är fri att välja - jag känner mig trygg hemma och på gator och torg - jag påverkar min vardag även då jag har behov av samhällets stöd - jag har inflytande över mitt vardagliga liv - jag upplever att mina erfarenheter efterfrågas och jag kan påverka samhällsutvecklingen - jag gör mig förstådd och kan förstå vad andra säger och skriver - aktivitet - jag väljer hur min övergång från arbetsliv till pension ska se ut - jag har möjlighet till ett socialt liv med familj, släkt och vänner - jag ägnar mig åt mina intressen oberoende av ålder 8

10 - tillgänglighet - jag kan bo kvar i ordinärt boende trots minskad rörelseförmåga - jag kan besöka mina nära och kära - jag rör mig fritt i närområdet, i butiker, på gator och med kollektivtrafik - jag kan vistas i parker, friluftsområden och naturen - jag kan ta del av kulturutbudet - jag är informerad och kan välja mellan det som står till buds i samhället Seniorbegreppet I programmet Senior i Uppsala används medvetet begreppet senior i stället för äldre. Senior är ett vidare begrepp. Var och en avgör egentligen själv i samspel med sin omgivning om hon innefattas i begreppet. Äldre kopplas däremot lätt till äldreomsorg. Senior i Uppsala berör främst personer födda fram till 1955 och deras levnad fram till Seniorerna utgör en stor grupp i vårt samhälle och deras framtida situation berör indirekt hela kommunen. De yngsta har år 2030 blivit 75 år, den stora 40-talistgruppen är omkring 85 år och de som år 2000 gått i pension är 95 år. Framtidsscenarion Programmet kan delas in i olika faser, som ställer olika krav på det politiska beslutsfattandet. Generellt för hela programperioden gäller att fler bostäder måste få en bättre bostadsstandard, att ett förebyggande folkhälsoarbete sker, att närområden blir mer attraktiva för både boende och servicenäringar samt att pensionsövergången tillåts vara flytande så att seniorers varierande engagemang tas tillvara. Faserna i processen beskrivs nedan: Fram till mitten av 2010-talet finns ett andrum för att arbeta med trygghetsbegreppet och utveckla synen på självständighet, inflytande, aktivitet och tillgänglighet. En utvecklad struktur för uppsökande och förebyggande aktiviteter finns. Från 2010 finns god tillgänglighet till offentliga miljöer i kommunen. Genom utvecklingen av senior- och trygghetsbostäder, finns ett tillgängligare bostadsbestånd. Eget val inom vårdboenden är inrättat och en marknad finns för bostads- och vårdaktörer att erbjuda vårdboendealternativ. Stöd till anhöriga/närstående ger 9

11 trygghet för enskilda att orka vara en resurs för den som behöver stöd. Senior- och trygghetsbostäder i olika upplåtelseformer skapar valfrihet i boendet. Nya vårdboenden ersätter otidsenliga. Nya vårdboenden böjar byggas och planeras inför 2020-talet. Inom hemvården finns rekryteringsproblem. En vidareutveckling av kommunens stöd till anhöriga har skett. Med 40-talisterna har antalet pensionärer ökat kraftigt. En bredare bas för seniorers frivilligengagemang har vuxit fram. Samhällsansvaret kommer generellt sett in i ett allt senare skede i seniorers liv, människor är friskare. Behovet av kommunala insatser ökar ändå kraftigt när personer i 80-årsåldern snabbt blir fler. Vid behov byggs en till två nya vårdboenden varje år. En omfördelning av resurser sker, från en lägre andel barn och ungdomar till en högre andel äldre personer av befolkningen. Framtidsfrågor Även om svensk äldreomsorg under de senaste decennierna genomgått en rad förändringar har de grundläggande principerna legat fast. År 1998 tog också riksdagen ställning för att den skandinaviska socialpolitiska modellen även fortsättningsvis ska vara vägledande. Den svenska äldreomsorgen ska också i framtiden vara offentligt finansierad. Äldrepolitikens övergripande mål har inte heller förändrats. Förutom befolkningsutvecklingen påverkar en rad andra faktorer behovet av kommunal vård och omsorg. Hälsa, ekonomi, livsstil, kultur, språk, sammanboende/ensamboende, motions- och matvanor, sociala nätverk, anhörigstöd, boendestandard, medicinsk och medicinteknisk utveckling är några exempel. Nya generationers värderingar formar attityder och förhållningssätt. Vad kommer att krävas när 40-talisterna kommer in i 80-årsåldern? Det är processer som vi måste börja planera för redan idag. Processen måste leda fram till att seniorer upplever färre hinder i samhället, med fortsatt möjlighet till ett självständigt liv och ett effektivt förebyggande samhällsstöd, för fortsatt oberoende och ett aktivt och meningsfullt liv. Äldre människor ses fortfarande främst i relation till vård- och omsorgsbehov och ignoreras alltför ofta när frågor om makt, diskriminering och utveckling behandlas. Det är hög tid att inse att samhället också är beroende av seniorer, och inte enbart tvärtom. Möjligheterna 10

12 att ta tillvara en åldrande befolkning som resurs för hela samhället sätts högt på dagordningen. Äldrepolitikens inriktning och åtgärder ska utvecklas och hållas levande, genom frågor som: Vad innebär en växande andel seniorer för fördelningen av ansvar mellan enskilda och samhälle? Hur kan kommunen förbättra förtroendet för de insatser man åtar sig för seniorerna? Vilken roll kan organisationer, samfund och företag spela i sammanhanget och hur kan samspelet dem emellan främjas? Bland de goda förutsättningarna inför framtiden finns främst det växande antalet seniorer själva, med bättre hälsa, bättre ekonomiska resurser samt större vilja och vana att vara aktiva i samhällslivet än hos tidigare generationer. Gapet mellan förväntat behov och möjlig finansiering är framtidens ödesfråga för vården och omsorgen. Flera vägar står till buds: effektivisering inom kommunen omfördelning av resurser ändrad ambitionsnivå ökat egenansvar förbättrad samverkan med andra samhällsaktörer skattehöjning höjda egenavgifter Från myndighetsbeslut till serviceutbud I samhället pågår en förskjutning mot ett ökat inflytande för den enskilde, från myndighetsutövning till serviceinsatser. Äldreomsorgen förväntas på sikt ingå i det generella välfärdssystemet. En tilltro till att enskilda bäst vet vad de behöver och önskar för hjälp behöver utvecklas. Kommunens styrning sker genom information, kommunala regler och uppföljning. Idag finns möjlighet till val inom: kundval/eget val (val av utförare) LSS/LASS (val av utförare och person) lag om kommunal befogenhet att tillhandahålla hushållsnära tjänster åt äldre lag om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete. Seniorer i Uppsala bör få ett ökat inflytande när det gäller deras behov och önskemål av stöd och hjälp inom fler verksamheter inom äldreomsorgen. 11

13 Viktiga områden att lyfta fram inom äldrepolitiken Genom förbättrade levnadsvillkor kan vi idag leva ett långt liv med i stort sett bibehållen hälsa och funktionsförmåga. Åldrandet är normalt och inte en sjukdom. Ofta innebär det krav på anpassningar till de förändringar som sker. Grunderna för ett bra liv för seniorer är i stor sett desamma som för andra: en trygg ekonomi, ett bra socialt nätverk, goda matvanor, delaktighet, kulturutbud, meningsfullhet samt ett aktivt liv. Att ha tillgång till flera meningsfulla livsområden minskar sårbarheten och ökar möjligheten att skapa och bevara sammanhang i tillvaron vid förändringar och förluster. Folkhälsoarbete Grundläggande för allt folkhälsoarbete är insikten om att samhällets utformning påverkar hälsan. Levnadsvillkor och förutsättningar att välja livsstil bör vara sådana att uppkomsten av ohälsa och funktionsnedsättning förskjuts till så hög ålder som möjligt. Att underlätta för äldre att leva ett självständigt liv även med ohälsa och funktionshinder är ett centralt mål för en hälsoinriktad samhällsplanering. Framtidstro, mål och mening ger tillit till att ens inre och yttre värld är förutsägbar. Att saker och ting utvecklar sig så som man kunnat förvänta sig. Människor med en basal förmåga att se det som händer dem i livet som begripligt, hanterbart och meningsfullt, får känsla av sammanhang och lyckas i högre grad behålla sin hälsa. Människor antas kunna bygga upp en psykisk motståndskraft mot sjukdomsbringande stress. Människans kulturella behov; fördjupningar, gemenskap och förströelse ska också genomsyra arbetet för ökad folkhälsa genom livets alla skeden. Det finns erfarenheter som visar att det finns fyra områden som är särskilt viktiga för att seniorer ska må bra. Det gäller att röra på sig, äta bra mat, ha sociala kontakter och känna sig behövd. 1. Fysisk aktivitet Kommunens planering inom infrastrukturen syftar till att underlätta det dagliga livet för medborgarna. Generella insatser i bostadsområdet och samhället i övrigt gör det lättare för alla att klara ett normalt liv. Det kan gälla närhet och tillgänglighet till kommersiell och offentlig service, möjlighet att ta del av kulturella verksamheter, föreningslokaler, fritids- och grönområden och god tillgänglighet i trafiknätet. Även om faktorer som ärftlighet och sjukdomar påverkar hur vi åldras, är det helt klart att regelbunden fysisk aktivitet och träning kan reducera och förebygga olika åldersrelaterade fysiska och psykiska för- 12

14 ändringar. Även mycket högt upp i åren kan människor förbättra såväl kondition och uthållighet, som balans, styrka och rörlighet. Forskningen visar att en naturbaserad livsstil är en bra försäkring för ett friskare liv. Trötthet, värk, koncentrationssvårigheter, ångest, depression och många andra stressreaktioner minskar när vi rör oss i naturen, vid trädgårdsskötsel, fiske, bad och båtliv. Naturupplevelser, fysiska aktiviteter och annan rekreation har stor betydelse för seniorers hälsa och livskvalitet. Sammantaget talar tillgängliga data för att fysisk aktivitet och träning är ett effektivt sätt att bibehålla en hög aktivitetsnivå och hög grad av självständighet hos äldre män och kvinnor. 2. Bra matvanor Alla människor har behov av en god måltidsmiljö. Måltidernas betydelse ökar när andra aktiviteter avtar. De har en viktig roll vid sociala kontakter och kan vara ett avbrott i en kanske enahanda vardag. Samvaro, trevlig dukning och uppläggning, känna dofter och att i lugn och ro kunna äta är viktiga komponenter i en god måltidsmiljö. För den som inte har sitt sociala nätverk kvar kan möjlighet till umgänge växa fram vid gemensamma måltider. Att få sociala kontakter samt äta en fullvärdig kost kan fördröja utvecklandet av en demens. Det är viktigt att öka kunskapen om livsstilens och matens betydelse för välbefinnandet och hälsan. Kostråd till yngre äldre skiljer sig inte mycket från de kostråd som ges till övriga befolkningen. Informationskampanjer och kostrådgivning är viktiga delar. Kommunen ska verka för seniorers möjligheter att äta tillsammans i sociala miljöer. 3. Social gemenskap och stöd Delaktighet i samhället ger möjlighet att följa med och kunna påverka samhällsutvecklingen. Detta kan ske genom att läsa tidningar, lyssna på radio, se på TV, komma ut bland folk i största allmänhet, kommunicera med myndigheter och samhällsinstitutioner och utöva sin rösträtt i politiska sammanhang med mera. Möjlighet att utöva sina intressen och delta i aktiviteter kan bidra till en aktiv och meningsfull tillvaro. Det som är roligt att göra, på egen hand eller tillsammans med andra, ger mening åt livet. Att umgås och hålla kontakt med släkt, vänner, bekanta från tidigare arbetsliv, föreningsliv eller andra sociala sammanhang har stor betydelse för livskvalitet och hälsa. Att få fortsätta att vara sig själv, att få bevara sin självbild, sina vanor och sin identitet skapar trygghet. 13

15 En viktig faktor för ett hälsosamt åldrande är fysisk, psykisk, kulturell och social aktivitet. Sociala aktiviteter, till exempel gemenskap med familj, släkt och vänner har också stor inverkan. Genom stärkt samarbete med lokalt föreningsliv och intresseorganisationer kan gemenskap och aktiviteter växa fram i närmiljön. 4. Att vara delaktig och känna sig behövd Anhöriga och närstående står idag för en stor del av de vårdinsatser som ges till seniorer. Med tanke på att den enskilde i framtiden förväntas ta ett större ansvar för sin situation och samhället i motsvarande mån får ett mer stödjande ansvar, är det rimligt att anta att anhörigas och närståendes stödinsatser även framledes kommer att få stor betydelse. Konsekvenserna av ändrade familjemönster för seniorer är ett relativt outforskat område. Oaktat detta förutsätts att enskildas syn på vikten av att hjälpa sina närmaste som behöver stöd och samhällets stöd till anhöriga och närstående utvecklas parallellt. Många seniorer engagerar sig i frivilligt arbete efter pensioneringen. Seniorer gör en viktig samhällsinsats samtidigt som deras självkänsla stärks och de får en meningsfull sysselsättning. Det är således fullt sannolikt att anhöriga, närstående och frivilliga även i framtiden kommer att kunna göra stora insatser. En utveckling mot mer individuella lösningar och ett större personligt ansvar pekar i den riktningen. Boendesituationen Boendeplaneringen ska sträva efter variation i upplåtelseformer, hustyper och lägenhetsstorlekar så att människor med olika förutsättningar och behov kan bo och trivas i samma bostadsområde. De sociala perspektiven ska enligt lag komma med i samhällsplaneringen för att påverka utformningen av såväl nya som äldre bostadsområden i kommunen. Ett sätt är att komplettera bostadsbeståndet med seniorrespektive trygghetsbostäder i form av bostadsrätter och hyresrätter. Där kan finnas tillgång till gemensamma lokaler för aktiviteter, måltider och gemenskap. Möjlighet till källsortering i närområdet är av vikt. Kommunen ska tillsammans med fastighetsägarna förbättra möjligheterna för den enskilde att flytta till en mer lättillgänglig bostad. År 2008 är 14 procent av Uppsalas befolkning över 65 år. Vissa stadsdelar har större variation vad gäller boendestandard och boendetyper än andra. I Innerstaden, Sala Backar, Tuna Backar är andelen seniorer hög. Låg andel seniorer finns däremot i många ytterområden och senare byggda områden i staden. Följande tabell visar var befolkningen över 65 år bor i Uppsala. 14

16 65 år och äldre per område (antal och procent), Område 65-w procent Område 65-w procent 111 Innerstaden % 244 Skyttorpsbygden % 132 Sala backe % 134 Kungsängen % 125 Tuna backar % 155 Vårdsätra 31 12% 221 Bälingebygden % 164 Eriksberg % 252 Rasbobygden % 163 Norby % 253 Norra Rasbobygden % 126 Gamla Uppsala-Nyby % 133 Årsta % 141 Sävja-Bergsbrunna % 264 Knutbybygden % 151 Ulleråker % 211 Södra Hagundabygden % 161 Kåbo % 154 Gottsunda % 123 Svartbäcken % 176 Librobäck 46 10% 124 Löten % 243 Vattholmabygden % 173 Rickomberga % 122 Kvarngärdet 756 9% 174 Luthagen % 175 Hällby-Husbyborg 11 9% 213 Järlåsabygden % 242 Storvretabygden 607 9% 261 Danmarksbygden % 262 Funbobygden 203 9% 263 Almungebygden % 251 Vaksalabygden 96 9% 121 Gränby % 135 Fyrislund 30 8% 131 Fålhagen % 172 Berthåga 49 8% 142 Nåntuna-Vilan % 241 Gamla Uppsalabygden 33 8% 153 Valsätra % 156 Sunnersta % 165 Håga 21 6% 212 Vängebygden % 166 Kvarnbo 9 6% 231 Björklingeområdet % 167 Flogsta-Ekeby 420 6% 222 Jumkilsbygden % 171 Stenhagen 282 6% Man väljer själv var man vill bo men det är samhället som skapar förutsättningar för ett bra och varierande boende på de ställen som översiktsplanen anger som framtida boendeområden, utöver de redan befintliga. Det är värdefullt att boendeområden har förutsättningar för alla generationer att trivas och vilja bo kvar. Kommunen har ett övergripande ansvar enligt bostadsförsörjningslagen att se till att det finns bra bostäder till alla. Enligt socialtjänstlagen ska kommunen tillgodose att det finns vårdboende för dem som till följd av ålder eller funktionsbinder behöver stöd och omvårdnad i sitt boende. Cirka fem procent av befolkningen över 65 år i Uppsala har behov av vårdboende. Bostadsförsörjningen för seniorer i huvudsak är därmed en fråga för kommunens bostadsplanering. Under 2000-talets första decennium har möjligheten för äldre att kunna bo hemma utvecklats, men tyvärr har hemvården inte utvecklats i den takt som omsorgsbehovet. Äldre som känt sig otrygga och ensamma har efterfrågat en mellanform mellan det sjukhemsliknande vårdboendet och det ordinära boendet. Trygghetsbostäder är under utveckling, nationellt och i kommunen. Kommentar [S2]: Beräknat 900 omv 500 SD 60 PS 35 LSS Befolkning %-andel 6,2% 15

17 Seniorboende Seniorboende används som begrepp för en boendeform där lägenheter upplåts till personer som uppnått viss ålder, oftast 55 år. Dessa bostäder ska ha hög tillgänglighet och oftast någon form av gemensamhetsutrymme. I vissa fall knyts en för de boende gemensam service till huset. Bostäderna finns i såväl hyresrätts- som bostadsrättsform och erbjuds utifrån köplats. I seniorbostäder kan de boende delta i gemensamma aktiviteter kring boendet såsom styrelsearbete, servicefunktioner, trädgårdsarbete och kulturaktiviteter. Detta ökar delaktigheten och motverkar den ensamhet som många seniorer känner. Social samhörighet skapar säkerhet och trygghet. I boendet kan finnas restaurang samt utrymme för motion och andra aktiviteter. Trygghetsbostäder Den mellanform av boende som håller på att etableras i landet kommer troligtvis att benämnas trygghetsbostäder och vara i hyresrättsform. Det som blir utslagsgivande för att flytta till en trygghetsbostad är seniorens egen upplevelse av oro och otrygghet, oavsett om denna har sin grund i fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar eller brist på sociala kontakter till följd av ålder. Inget biståndsbeslut förutsätts. Boendet ska ha lokal för gemensamma aktiviteter/måltider, någon värdfunktion viss del av dygnet och larm installerat. Vårdboende Först när någon får ett så omfattande vårdbehov att omedelbar närhet till personal krävs dygnet runt kan behovet av att flytta till ett vårdboende bli aktuellt. Det blir dock allt vanligare att vården i livets slutskede ges i hemmet. Den medicinska och medicintekniska utvecklingen underlättar en sådan utveckling. Utgångspunkten vid ny- eller ombyggnad av vårdboenden bör vara att de anpassas till omkringliggande hus, lokaliserat till tomt för bostäder och ej förknippat med en vårdinstitution. För att skapa en känsla av bostad är det viktigt att lägenheten utformas som en vanlig lägenhet i miniatyr. En nog så viktig upplevelsefråga är att vårdboenden planeras utifrån en genomtänkt estetisk miljö. Utsikt mot och tillgång till en tilltalande utemiljö påverkar hälsan positivt. Befolkningsutveckling på lång sikt, i olika perspektiv En åldrande befolkning var en naturlig utveckling i de flesta europeiska länder under och 1900-talen, den fortsätter nu globalt. Under omvandlingens sista skede, åldrandefasen, sker befolkningsökningen i de äldsta åldersgrupperna. Den del av befolkningen som är under 16

18 pensionsåldern förblir konstant eller minskar. År 2030 beräknas Västeuropa bli den första region i världen som kommer in i åldrandefasen. I diagram 1 beskrivs befolkningsutvecklingen för seniorer i Sverige (rött) och i Uppsala (blått). Under åren har en viss ökning skett av 80 år och äldre. Under följande 15 år fram till mitten av talet visas ingen direkt ökning. Från 2020 visas en markant ökning vilken håller i sig en bit in på 2030-talet. Därefter är prognossiffrorna för Uppsala ytterst osäkra. Utslaget över hela landet blir prognosen mer sannolik. Diagram 1. Befolkningsutveckling i Sverige och i Uppsala av seniorer, , faktisk och prognos - (år 1970 = index 100) Uppsala år Uppsala 80 år - Sverige år Sverige 80 år I Sverige beräknas 23 procent av invånarna år 2030 vara över 65 år, jämfört med 18 procent i dag. Uppsala har en ung befolkning, andelen studenter är hög. Här kommer 20 procent av invånarna vara över 65 år 2030, mot 14 procent idag. I Uppsala ökar andelen seniorer, från att vara var sjunde uppsalabo idag till att 2030 vara var femte. Uppsala kommer att ha 80 procent fler seniorer, 65 år och äldre 2030 än idag. Medellivslängden i Sverige har ökat avsevärt de senaste 30 åren och förväntas fortsätta öka om än i mindre takt. I Europa är det bara Italien, Tyskland och Grekland som har högre medellivslängd. Utvecklingen i Sverige är enligt följande: kvinnor män år 73 år år 79 år år 82 år I takt med ökad medellivslängd ökar seniorernas andel av befolkningen. Den utvecklingen förväntas accelerera när 40-talets stora barn- 17

19 kullar blir seniorer. Andelen seniorer ökar med sex procent från dagsläget fram till 2030, på bekostnad av gruppen år, se diagram Diagram 2. Andelen seniorer i förhållande till övrig befolning i Uppsala (år 2007 = index 100) % 22% 64% 20% 22% 59% Ökningstakten av Uppsalas befolkning redovisas i fyra grupper, barn och ungdomar, vuxna, yngre äldre och äldre äldre. Nationellt finns uppgifter fram till För Uppsalas del finns stor osäkerhet i detta tidsperspektiv men har ändå valts att redovisas. De skeenden som kan noteras är dels för år från 2005 till 2020 och dels för 80 år och äldre från 2020 och fram till 2030, se diagram 3. Diagram 3. Befolkningsutveckling i Uppsala , faktisk och prognos - (år 1970 = index 100) w Ökningen av seniorer har sett olika ut över tid. Gruppen kan sägas bestå av två generationer. Personer äldre än 80 år har under de tre senaste decennierna under 1900-talet ökat relativt konstant för att under de första femton åren av 2000-talet plana ut och från 2020 uppvisa en exceptionell ökning fram till En mindre men en tydlig ökning beräknas ske även fortsättningsvis. 18

20 Personer år har haft en successivt minskande ökning under de tre sista decennierna av 1900-talet för att under de första 20 åren under 2000-talet uppvisa en markant ökning, vilken under 2020-talet kraftigt reduceras. En återhämtning sker därefter. Se diagram 4. Diagram 4. Ökning/minskning av seniorer i Uppsala, , faktisk och prognos år år Mångkulturella aspekter När äldre med invandrarbakgrund har uppmärksammats under senare år har gruppen ofta beskrivits vara speciellt utsatt. Isolering, psykisk ohälsa och språklig förståelse har beskrivits som problem. Det finns en fara med att använda begreppet äldre invandrare. Uttrycket kan ge en bild av att de som grupp har särskilda behov och att det behövs speciella lösningar just för att de är invandrare. Det är av stor vikt att frågor om boende, inflytande, förebyggande insatser med mera för äldre invandrare behandlas på samma sätt som för övriga seniorer och invånare i Uppsala. Det är ofta svårt att med utgångspunkt från födelseland dra slutsatser kring språklig, religiös och etnisk tillhörighet. Det finns ingen grund för att i generella termer beskriva äldre invandrare som en enhetlig grupp med liknande livssituation och villkor inför åldrandet. Livsvillkoren för en person från Danmark, Norge eller Estland, som har bott i Sverige i 50 år, skiljer sig till exempel väsentligen från en person som invandrat till Sverige från Etiopien efter pensionsåldern. Utifrån dagens perspektiv talar allt för att de äldre invandrarna i Uppsala kommer att bli allt fler. Vid utgången av 2007 uppgick antalet äldre födda utomlands till personer. De utgjorde elva procent av befolkningen över 65 år. Med hänsyn till andelen år idag kommer inom en femtonårsperiod andelen äldre födda utomlands sannolikt att utgöra drygt 14 procent av alla över 65 år. 19

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Fotografer: Duo Fotografi, Johan Lindqvist, Annelie Sjöberg, Inger Nilsson, Laila Mikaelsen, Therese Pettersson,

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bo bra på äldre dar 1 Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bakgrund 2 Nästan 20% av Sveriges befolkning har fyllt 65 år och antal och andel

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Heby kommuns författningssamling

Heby kommuns författningssamling Heby kommuns författningssamling KOMMUNFULLMÄKTIGE ISSN 2000-043X HebyFS 2008:8 Infördes i författningssamlingen den 26 november 2008 Äldreplan i Heby kommun; Kommunfullmäktige beslutade 1 den 19 november

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

SVENSKA LUFTSLOTT OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN

SVENSKA LUFTSLOTT OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN Mäklarsamfundet granskar trögrörligheten på bostadsmarknaden JULI 2015 VI HAR FRÅGAT DE ÄLDRE VAD DE SJÄLVA VILL! FAKTA OM GRANSKNINGEN TNS Sifo har ställt

Läs mer

Fler och alternativa boenden för äldre och vikten av samverkan

Fler och alternativa boenden för äldre och vikten av samverkan Fler och alternativa boenden för äldre och vikten av samverkan Konferens Integrerad bostadsplanering med fokus på äldre Göteborg 2012 05 09 Barbro Westerholm Vad kommer jag att tala om Demografin Äldres

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Värdegrund- förslag till lagändring

Värdegrund- förslag till lagändring Värdegrund- förslag till lagändring 5 kap. 4 Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund) Socialnämnden ska verka för

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen Kontaktmannaskap LSS Vård- och omsorgsförvaltningen Vad är kontaktmannaskap? Att vara kontaktansvarig är inte bara ett uppdrag utan också en förtroendefull relation som bara du har med kunden. Förtroendet

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015

UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015 Eskilstuna kommun Vård- och omsorgsnämnden 2015-03-01 UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015 Bostad med särskild service enligt LSS Innehåll 1. Beskrivning av uppdragen... 3 Enheten

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration LSS Om kvalitetsdeklarationen Kvalitetsdeklarationen

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014 Nämndsbudget 2012-2014 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 4 PERSONAL... 6 VISION... 6 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Omsorgsnämnd Förebyggande insatser samt insatser till personer med psykosocial problemtik samt psykisk eller fysisk funktionsnedsättning. Ungefär 7 500

Läs mer

Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning

Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning Jörgen Wiklund & Co/Bildarkivet.se Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning Om du har en funktionsnedsättning som är omfattande, betydande

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid

Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid Stor brist på sådana boenden idag Rekordgenerationen födda under efterkrigstiden Vi seniorer är alla olika intressen, betalningsförmåga,

Läs mer

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Beredningen för samhällets omsorger Antaget av kommunfullmäktige 2012-02-23 Alla foton kommer från Shutterstock.com

Läs mer

bra Framtidsprogram frisk resor barn hälsa får vänner umgås god liv familj oberoende för det goda åldrandet i Karlskrona kunna friska mer barnbarn

bra Framtidsprogram frisk resor barn hälsa får vänner umgås god liv familj oberoende för det goda åldrandet i Karlskrona kunna friska mer barnbarn umgås vänner fritid barn pension ekonomiskt hälsan får resor frisk bra mer kunna bo god familjen liv Framtidsprogram för det goda åldrandet i Karlskrona oberoende friska barnbarnen hälsa resa göra arbete

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 Upprättad 2013-01-23 2(7) INLEDNING Omsorgen om funktionshindrade riktar sig till personer med fysiska och psykiska funktionshinder och deras familjer.

Läs mer

Mål för mandatperioden 2011 2014. Vård och Omsorg. Eslövs kommun

Mål för mandatperioden 2011 2014. Vård och Omsorg. Eslövs kommun Mål för mandatperioden 2011 2014 Vård och Omsorg Eslövs kommun Verksamhetsidé Vård och Omsorg ska arbeta för att skapa goda levnadsförhållanden för de kommuninvånare som har behov av vård och omsorg, och

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Fritidshemmet ska ge den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Fritidshemmets uppgift är

Läs mer

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO ÖrebroBostäders medlemskap i Fastighetsägarna MittNord är inte bara ett banbrytande steg för Örebro utan är också

Läs mer

Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo?

Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo? Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo? Allt fler äldre en stor möjlighet Du och alla inom fastighetsbranschen står inför en utmaning och en stor möjlighet. Snart är var fjärde svensk över 65 år och

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Äldre och Mitt i livet

Äldre och Mitt i livet Socialdemokraterna Haninge Haninge 2008-10-25 Äldre och Mitt i livet Äldreomsorg och aktuella frågor Mitt i livet Socialdemokraterna i Haninge Handenterminalen 3 plan 8 136 40 Handen T: 08 745 40 74 www.sap.se/haninge

Läs mer

Bo bra på äldre dar några reflektioner och slutsatser

Bo bra på äldre dar några reflektioner och slutsatser Bo bra på äldre dar några reflektioner och slutsatser Bakgrund: Juli 2010 november 2012 50 miljoner kronor 76 projekt finansierade i 58 kommuner Fyra arkitekttävlingar Samråd myndigheter; Arbetsmiljöverket,

Läs mer

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Inledning Målsättningarna för den svenska handikappolitiken är ambitiösa. Under många år och inom en rad olika områden

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Utvecklingsplan för stöd och service till personer med funktionsnedsättningar 2010-2015

Utvecklingsplan för stöd och service till personer med funktionsnedsättningar 2010-2015 Utvecklingsplan för stöd och service till personer med funktionsnedsättningar 2010-2015 Målning Anette Spets Omsorgsnämnden Antagen av Kommunfullmäktige 2009-12-14 Innehåll 1. Inledning 3 2. Vision 3 3.

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje 2015-03-23 Särskilt boende SoL Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Diarienummer: VON 2015/00377 734 Antagen av vård- och omsorgsnämnden den 14 maj 2013 Riktlinjen

Läs mer

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 1. Varför en bostadsförsörjningsplan? Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:183) föreskriver att varje kommun ska planera

Läs mer

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 1 Värdig äldreomsorg Västeråsarna blir allt äldre. Tack vare sjukvården kan vi bota allt fler sjukdomar och många får möjligheten att

Läs mer

Attraktivt seniorliv. Kort sammanfattning: Seniorstrategi. Attraktivt Boende är A och O 2014-03-01 1( 5)

Attraktivt seniorliv. Kort sammanfattning: Seniorstrategi. Attraktivt Boende är A och O 2014-03-01 1( 5) 2014-03-01 1( 5) Attraktivt seniorliv På uppdrag av Moderata seniorer i Trelleborg har vi undersökt vad som utgör ett attraktivt liv för seniorer.. Ett gott seniorliv bygger på fyra hörnpelare. Attraktivt

Läs mer

Tillgänglighetsplan för Mörbylånga kommun

Tillgänglighetsplan för Mörbylånga kommun Ekonomi Tommy Carlsson, 0485-470 75 tommy.carlsson@morbylanga.se Godkänd/ansvarig Kommunfullmäktige 158/2005 antagen 177/2014 reviderad Dnr 12/614-730 1(8) Tillgänglighetsplan för Mörbylånga kommun 0 Inledning

Läs mer

EN KOMMUN FÖR ALLA. Policy för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning

EN KOMMUN FÖR ALLA. Policy för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning w EN KOMMUN FÖR ALLA Policy för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning Framtagen i samråd med Rådet för funktionshinderfrågor och handikappföreningar i Skövde kommun. Beslutad av kommunfullmäktige

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

Måltidspolicy. Fastställt: 2013-10-24 125. Ansvar för revidering: kommunstyrelsen. Karlskrona kommun och dess bolag. Ersätter:

Måltidspolicy. Fastställt: 2013-10-24 125. Ansvar för revidering: kommunstyrelsen. Karlskrona kommun och dess bolag. Ersätter: Måltidspolicy Fastställt av: Kommunfullmäktige Fastställt: 2013-10-24 125 Ansvar för revidering: kommunstyrelsen Gäller för: Giltighetstid: Ersätter: Karlskrona kommun och dess bolag tills vidare Kostpolicy

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

HANDIKAPPLAN KIRUNA KOMMUN HANDIKAPPLAN FÖR KIRUNA KOMMUN 2007

HANDIKAPPLAN KIRUNA KOMMUN HANDIKAPPLAN FÖR KIRUNA KOMMUN 2007 HANDIKAPPLAN KIRUNA KOMMUN HANDIKAPPLAN FÖR KIRUNA KOMMUN 2007 Ett handlingsprogram baserat på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder Antagen av kommunfullmäktige

Läs mer

Intressepolitiskt program

Intressepolitiskt program Intressepolitiskt program HSO Stockholms stad Inledning Om HSO Stockholms stad HSO Stockholms stad är ett samarbetsorgan för anslutna funktionshinderorganisationers lokalföreningar eller länsföreningar

Läs mer

Inflytande - Påverkansarbete

Inflytande - Påverkansarbete 2 3 4 Inflytande - Påverkansarbete Nationellt och lokalt Syfte Tillvarata äldres intressen Påverka de institutioner och verksamheter som berör äldres vardag Ställa äldres resurser till förfogande för det

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Äldre 2020, ett gott liv som äldre i Tierps kommun

Äldre 2020, ett gott liv som äldre i Tierps kommun 1(22) Äldre 2020, ett gott liv som äldre i Tierps kommun INLEDNING...2 OM ÄLDRE 2020...3 BAKGRUND...3 VISION...4 VÄRDEGRUND I TIERPS KOMMUN...5 Trygghet...5 Respekt för den enskildes integritet...5 Värdigt

Läs mer

Handikappolitiskt program

Handikappolitiskt program STYRDOKUMENT Beteckning 1(5) Godkänd/ansvarig Kommunfullmäktige Handikappolitiskt program Bakgrund Kramfors kommuns handikappolitiska program utgår från FN:s standardregler, Agenda 22 och Nationella handlingsplanen

Läs mer

Framtidens välfärd och civilsamhällets roll

Framtidens välfärd och civilsamhällets roll Framtidens välfärd och civilsamhällets roll Vad menas med civilsamhället? Civilsamhället Föreningar, sällskap och organisationer utanför både offentliga sektorn och marknadssamhället Civilsamhället avgränsas

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden?

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? KOMMUNLEDNINGSKONTORET Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Författare : Per-Erik Mårtensson Citera gärna

Läs mer

För dig som har en funktionsnedsättning. LSS-insatser. Enköpings kommun

För dig som har en funktionsnedsättning. LSS-insatser. Enköpings kommun För dig som har en funktionsnedsättning LSS-insatser Enköpings kommun Det här kan vi erbjuda dig som har en funktionsnedsättning I den här broschyren kan du läsa om alla insatser som kommunen har att erbjuda

Läs mer

Hälsa & Friskvård Friskfaktorer

Hälsa & Friskvård Friskfaktorer Hälsa & Friskvård Friskfaktorer Enligt Arbetsmiljöpolicyn 1 ska alla verksamheter ha ett hälsofrämjande synsätt. Det innebär att vi utgår från det friska och förstärker det. I policyn och handlingsplanen

Läs mer

Program för utveckling av Örebros västra stadsdelar

Program för utveckling av Örebros västra stadsdelar Program för utveckling av Örebros västra stadsdelar Innehållsförteckning Program för utveckling av Örebros västra stadsdelar...3 Övergripande mål...3 Huvudmål...3 1. Attraktiva stads- och boendemiljöer...3

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder Stöd till anhöriga hällefors, lindesberg, l jusnarsberg och nor a 1 I vårt samhälle

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Målprogram för vård- och omsorgsnämnden 2011 2014

Målprogram för vård- och omsorgsnämnden 2011 2014 program för vård- och omsorgsnämnden 2011 2014 program för vård- och omsorgsnämnden 2011-2014 Vår vision Köpings kommuns insatser inom vård och omsorg ska vara bland de bästa i Sverige. Det ska kännas

Läs mer

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund OMVÅRDNAD GÄVLE Lättläst Värdighetsgarantin vårt kvalitetslöfte till dig som kund Värdighetsgaranti Omvårdnadsnämnden i Gävle kommun beslutade om värdighetsgarantin den 19 december år 2012. Värdighetsgarantin

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Verksamhetsplan 2012 Orrekullens gruppbostad

Verksamhetsplan 2012 Orrekullens gruppbostad Verksamhetsplan 2012 Orrekullens gruppbostad Orrekullens gruppbostads Verksamhetsplan 2012 Orrekullen är ett särskilt boende enligt LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Gruppbostaden

Läs mer

Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården

Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården Guldsmedsgårdens servicebostads Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården är ett särskilt boende enligt LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Servicebostaden

Läs mer

(Antagen av socialnämnden den 21 november 2006) (Antagen av Kommunfullmäktige den 11 januari 2007)

(Antagen av socialnämnden den 21 november 2006) (Antagen av Kommunfullmäktige den 11 januari 2007) (Antagen av socialnämnden den 21 november 2006) (Antagen av Kommunfullmäktige den 11 januari 2007) INNEHÅLL Sida Inledning 3 Mål 3 Beskrivning av verksamheten 3 Befolkningsutveckling 4 Nationell handlingsplan

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013 FÖR LINDBACKENS SERVICEBOENDE

VERKSAMHETSPLAN 2013 FÖR LINDBACKENS SERVICEBOENDE VERKSAMHETSPLAN 2013 FÖR LINDBACKENS SERVICEBOENDE Februari 2013-1 - INLEDNING Lindbacken IFO/FH Enhetschef Solstens gruppboende 5 brukare 7 personal Lindbackens serviceboende 8 brukare (9 lgh) 8 personal

Läs mer

KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER

KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER Dikt av Bengt Bratt för att illustrera hur vi definierar kultur när vi arbetar med kultur och hälsa. Kultur är att arbeta, bo och bygga. Kultur är skrattet och gråten tillsammans.

Läs mer

Anhörigvård är frivilligt

Anhörigvård är frivilligt Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Det kan bero på att dessa personer på grund av fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar,

Läs mer

Socialdemokraternas lokala bostadspolitiska program för Ekerö 2015-2018

Socialdemokraternas lokala bostadspolitiska program för Ekerö 2015-2018 1 Det goda boendet Socialdemokraternas lokala bostadspolitiska program för Ekerö 2015-2018 Inledning För Socialdemokraterna är rätten till en egen bostad en social rättighet. Alla människor, och inte bara

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vård- och omsorgsnämndens Uppdragsplan 2015 Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Uppdragsplan för vård- och omsorgsnämnden 2015 Inledning Vård- och omsorgsnämnden vill med uppdragsplanen för 2015

Läs mer

Handikappolitiskt Program

Handikappolitiskt Program Handikappolitiskt Program Perstorps kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-02-26 2013-05-15 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Inledning 4 FN:S Standardregler, sammandrag 5 Förutsättningar

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer