Senior i Uppsala - nu och fram till 2030

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Senior i Uppsala - nu och fram till 2030"

Transkript

1 Program Senior i Uppsala - nu och fram till 2030 hur vi vill leva och bo i Uppsala som seniorer Ett program för äldrepolitiken i Uppsala kommun Reviderad av Uppsala kommunfullmäktige

2 1

3 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Programmets 10 genomförandepunkter 4 Bakgrund 6 Syftet med Senior i Uppsala 6 Utgångspunkter 6 Framtidsscenarion 8 Framtidsfrågor 9 Från myndighetsbeslut till serviceutbud 10 Viktiga områden att lyfta fram inom äldrepolitiken 11 Befolkningsutveckling på lång sikt, i olika perspektiv 15 Realisering, uppföljning och revidering 19 2

4 3

5 Sammanfattning En av de viktigaste politiska frågorna inte bara i Uppsala utan också i Sverige och hela västvärlden är hur samhället ska möta och hantera behoven från en växande äldrebefolkning med befintliga resurser. Under kommande 5-10 år ska vi mentalt förbereda oss på den kommande utvecklingen och planera för hur utvecklingen ska mötas på bästa sätt. Utgångspunkten är kommunens policy om en hållbar utveckling för alla. Kommunen ska i planeringen underlätta för ett utökat egenansvar, hur vi bor, kommunikationer, delaktighet och övrig infrastruktur. I takt med ett utbyggt stöd till närstående från samhällets sida förväntas insatserna från närstående öka. Även idéburna organisationer förväntas få ökad betydelse. Senior i Uppsala är ett äldrepolitiskt program för att styra utvecklingen fram till år Seniorerna kommer att bli fler. De kommer att leva längre och vara friskare längre upp i åren. Många är seniorer redan idag, många går i pension under kommande tioårsperiod och de yngre går i pension efter Äldre seniorer blir under 2020-talet en betydligt större grupp i kommunen än för närvarande. Samtidigt som de blir en stor grupp kommer de att vara en del av hela befolkningen och många frågor om deras situation gäller hela Uppsala kommun. Alla nämnder ska i sin planering arbeta för de äldrepolitiska målen och beakta för seniorer viktiga värden som självständighet/oberoende, inflytande/påverkan, möjlighet till aktiviteter och tillgänglighet. Nämnderna ska samverka och möjliggöra för seniorer att leva ett tryggt och självständigt liv. Återrapportering av planering/verkställighet ska ske till fullmäktige två gånger per mandatperiod. Tillsammans med seniorkollektivet och andra samhällsaktörer ska kommunen utveckla stödet till anhöriga och närstående, verka för bättre bostäder för seniorer, t ex trygghetsbostäder, ha en förebyggande folkhälsosyn och aktiviteter för friskvård inkluderat samverkan med ideella sektorn, möjliggöra delaktighet, inflytande och engagemang hos seniorer samt verka för attraktiva närområden, bättre tillgänglighet och en anpassad kollektivtrafik. Angivna fem kärnpunkter är en sammanfattning av programmets tankar om hur utvecklingen av kommunen och för seniorer bör se ut i Uppsala fram till år Ansatsen i kommunens långsiktiga äldrepo- 4

6 litik framgår av detta program, Senior i Uppsala. Programmets tidsomfattning, samhällets utvecklingstakt och en osäkerhet om framtiden innebär att programmet kontinuerligt kommer att revideras. Programmets 10 utvecklingsområden De områden som lyfts fram är inriktade på att ge allmänna förutsättningar för utvecklingen på sikt för seniorer i Uppsala. Sammantaget föreslås inga nya åtaganden eller så omfattande permanenta insatser för någon aktör att dessa inte kan klaras inom ramen för de prioriteringar som kommunen gör i sin budgetilldelning varje år. Programmets 10 utvecklingsområden är en beskrivning av kärnpunkterna under Sammanfattning och innefattas i kommunens policy för hållbar utveckling. Varje inramning beskriver en kärnpunkt. Numreringen utgör ingen rangordning av punkterna. 1. Kommunens ansvar för ett ökat egenansvar hos enskilda Kommunen ska arbeta förebyggande genom att uppmuntra och stödja ett ökat eget ansvar. Seniorer ska i ökad grad få möjlighet att välja innehåll och utförare för den hjälp som behövs. 2. Anhöriga och närstående Kommunen ska uppmuntra och stödja en utveckling där anhöriga och närstående, vill, kan och orkar vara ett stöd till seniorer med behov av hjälp. 3. Boendesituationen Kommunen ska underlätta för seniorer att kunna välja bostäder med god tillgänglighet. Kommunen ska tillgodose behov och önskemål om trygghetsbostäder i hyresrättsform. Kommunen ska verka för att seniorbostäder skapas i olika upplåtelseformer. 4. Folkhälsoperspektivet Kommunen ska ha en hälsoinriktad samhällsplanering. Kommunen ska verka för goda matvanor och motion hos seniorer. Kommunen ska vara allmänt förtrogen med seniorers livssituation. 5

7 5. Förebyggande aktiviteter Seniorers hälsa ska uppmärksammas så att de känner sig friskare och att samhället senarelägger eller undviker nya omvårdnadsbehov. Det ska finnas promenadstråk, aktivitetsparker, vandringsleder, (liknande Hälsans stig ) och friluftsanläggningar tillgängliga för alla. Uppsökande hembesök ska erbjudas och utvecklas. 6. Ideella sektorn Kommunen ska verka för idéburna organisationers självständighet och oberoende gentemot offentliga sektorn och privata näringslivet. Kommunen ska stödja en utveckling av service och sociala aktiviteter. 7. Delaktighet och inflytande Kommunen ska ta tillvara seniorers engagemang i samhällslivets olika delar. Seniorer ska kunna nå den information de vill ha och kunna påverka samhället inom givna demokratiska ramar. Kommunen ska vara enkel och tydlig i sitt språkbruk. Informationen ska vara språkligt anpassad. 8. Arbetskraftsdeltagande - Pensionsövergången Kommunen ska i samråd med olika aktörer på arbetsmarknaden uppmuntra människors vilja, och förbättra möjligheten, att förvärvsarbeta fram till pensioneringen och därefter. Kommunen ska ha individuella program för egna anställda över 55 år. Programmen ska redovisa arbetets innehåll och tidsomfattning för arbetet inför och efter 65 årsdagen. 9. Närområdets samlingskraft Kommunen ska stödja en utveckling så att närområden kan utveckla sin attraktionskraft. 10. Tillgänglighet och användbarhet Kommunen ska möjliggöra en högre delaktighet, så att alla kan vara delaktiga i samhällslivet. Kommunen ska synliggöra teknikanvändning hos seniorer och medverka till att olika tekniker inte blir ett hinder. De 10 utvecklingsområdena är ingångar i Senior i Uppsalas tankar för hur kommunen ska utvecklas för att möjliggöra ett gott liv för seniorer, nu och fram till

8 Bakgrund Kommunfullmäktige fattar beslut om äldrepolitiken i Uppsala kommun. Äldrenämnden har reviderat tidigare program. Programmet har sin grund i seniorers upplevelse av självständighet/oberoende, inflytande/påverkan, aktivitet och tillgänglighet. Programmet handlar i första hand inte om äldreomsorg. För äldreomsorg finns två program, Program för vård och omsorg om äldre i Uppsala kommun och Program för öppna insatser för seniorer i Uppsala kommun. Senior i Uppsala har en styrande, vägledande och informerande karaktär. Programmet ska vara tydligt och enkelt att förstå, för organisationer och enskilda medborgare. Syftet med Senior i Uppsala Senior i Uppsala ska bidra till en positiv förändring av seniorers livssituation i Uppsala på längre sikt. Detta förutsätter ett nytt förhållande mellan medborgare och samhälle, där seniorer har ett större ansvar för, men också ett större inflytande över, sin livssituation än idag. Förhoppningen är att var och en som börjar fundera över hur livet blir på äldre dagar ska kunna få vägledning av Senior i Uppsala. Programmets nyckelord är TRYGGHET, vilket inbegriper begreppen självständighet/oberoende, inflytande/påverkan och möjlighet till aktivitet. Tillgänglighet är en förutsättning för att begreppen ska bli reella. Dessa värden ska vara vägledande, ange färdriktningen och utgöra underlag för kommunala nämnder och andra samhällsaktörer. Kommentar [S1]: Senior i Uppsala ska: styra den kommunala organisationen vägleda andra samhällsaktörer informera om kommunens förhållningssätt till seniorer revideras i takt med hur samhället utvecklas. Utgångspunkter Senior i Uppsala ska skapa förutsättningar för en långsiktig gynnsam utveckling av äldrepolitiken i Uppsala. De fyra inriktningsmålen i regeringens nationella handlingsplan för äldrepolitiken är att äldre ska: kunna leva ett aktivt liv samt ha inflytande i samhället och över sin vardag, kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende, bemötas med respekt och ha tillgång till god vård och omsorg. 7

9 Slutbetänkandet från äldreberedningen Senior 2005 har vägt ihop begreppen till två övergripande mål: trygghetsmålet: Alla människor skall kunna åldras i självständighet med möjligheter att vara aktiva och ha inflytande över vardagslivet samt med tillgång till god vård och omsorg samt utvecklingsmålet: Alla människor skall oavsett ålder kunna utvecklas som individer, påverka och bidra till samhällsutvecklingen samt bemötas med respekt. Senior i Uppsala utgår från de nationella målen för medborgarna. Betoningen i programmet ligger på gruppen seniorer. Värdebegrepp Trygghet, innefattande självständighet/oberoende, inflytande/ påverkan och möjlighet till aktivitet, är ett väsentligt värde för seniorer som bor och lever i Uppsala. Tillgänglighet har stor betydelse när hinder i olika former gör sig påminda med ökande ålder. En renodlad definition av dessa begrepp stöter på svårigheter eftersom de överlappar varandra. Senior i Uppsala använder begreppen utifrån nedanstående utgångspunkter. Värdebegrepp - självständighet/ oberoende - inflytande/ påverkan Kommentarer - jag lever mitt liv som jag gjort tidigare och är fri att välja - jag känner mig trygg hemma och på gator och torg - jag påverkar min vardag även då jag har behov av samhällets stöd - jag har inflytande över mitt vardagliga liv - jag upplever att mina erfarenheter efterfrågas och jag kan påverka samhällsutvecklingen - jag gör mig förstådd och kan förstå vad andra säger och skriver - aktivitet - jag väljer hur min övergång från arbetsliv till pension ska se ut - jag har möjlighet till ett socialt liv med familj, släkt och vänner - jag ägnar mig åt mina intressen oberoende av ålder 8

10 - tillgänglighet - jag kan bo kvar i ordinärt boende trots minskad rörelseförmåga - jag kan besöka mina nära och kära - jag rör mig fritt i närområdet, i butiker, på gator och med kollektivtrafik - jag kan vistas i parker, friluftsområden och naturen - jag kan ta del av kulturutbudet - jag är informerad och kan välja mellan det som står till buds i samhället Seniorbegreppet I programmet Senior i Uppsala används medvetet begreppet senior i stället för äldre. Senior är ett vidare begrepp. Var och en avgör egentligen själv i samspel med sin omgivning om hon innefattas i begreppet. Äldre kopplas däremot lätt till äldreomsorg. Senior i Uppsala berör främst personer födda fram till 1955 och deras levnad fram till Seniorerna utgör en stor grupp i vårt samhälle och deras framtida situation berör indirekt hela kommunen. De yngsta har år 2030 blivit 75 år, den stora 40-talistgruppen är omkring 85 år och de som år 2000 gått i pension är 95 år. Framtidsscenarion Programmet kan delas in i olika faser, som ställer olika krav på det politiska beslutsfattandet. Generellt för hela programperioden gäller att fler bostäder måste få en bättre bostadsstandard, att ett förebyggande folkhälsoarbete sker, att närområden blir mer attraktiva för både boende och servicenäringar samt att pensionsövergången tillåts vara flytande så att seniorers varierande engagemang tas tillvara. Faserna i processen beskrivs nedan: Fram till mitten av 2010-talet finns ett andrum för att arbeta med trygghetsbegreppet och utveckla synen på självständighet, inflytande, aktivitet och tillgänglighet. En utvecklad struktur för uppsökande och förebyggande aktiviteter finns. Från 2010 finns god tillgänglighet till offentliga miljöer i kommunen. Genom utvecklingen av senior- och trygghetsbostäder, finns ett tillgängligare bostadsbestånd. Eget val inom vårdboenden är inrättat och en marknad finns för bostads- och vårdaktörer att erbjuda vårdboendealternativ. Stöd till anhöriga/närstående ger 9

11 trygghet för enskilda att orka vara en resurs för den som behöver stöd. Senior- och trygghetsbostäder i olika upplåtelseformer skapar valfrihet i boendet. Nya vårdboenden ersätter otidsenliga. Nya vårdboenden böjar byggas och planeras inför 2020-talet. Inom hemvården finns rekryteringsproblem. En vidareutveckling av kommunens stöd till anhöriga har skett. Med 40-talisterna har antalet pensionärer ökat kraftigt. En bredare bas för seniorers frivilligengagemang har vuxit fram. Samhällsansvaret kommer generellt sett in i ett allt senare skede i seniorers liv, människor är friskare. Behovet av kommunala insatser ökar ändå kraftigt när personer i 80-årsåldern snabbt blir fler. Vid behov byggs en till två nya vårdboenden varje år. En omfördelning av resurser sker, från en lägre andel barn och ungdomar till en högre andel äldre personer av befolkningen. Framtidsfrågor Även om svensk äldreomsorg under de senaste decennierna genomgått en rad förändringar har de grundläggande principerna legat fast. År 1998 tog också riksdagen ställning för att den skandinaviska socialpolitiska modellen även fortsättningsvis ska vara vägledande. Den svenska äldreomsorgen ska också i framtiden vara offentligt finansierad. Äldrepolitikens övergripande mål har inte heller förändrats. Förutom befolkningsutvecklingen påverkar en rad andra faktorer behovet av kommunal vård och omsorg. Hälsa, ekonomi, livsstil, kultur, språk, sammanboende/ensamboende, motions- och matvanor, sociala nätverk, anhörigstöd, boendestandard, medicinsk och medicinteknisk utveckling är några exempel. Nya generationers värderingar formar attityder och förhållningssätt. Vad kommer att krävas när 40-talisterna kommer in i 80-årsåldern? Det är processer som vi måste börja planera för redan idag. Processen måste leda fram till att seniorer upplever färre hinder i samhället, med fortsatt möjlighet till ett självständigt liv och ett effektivt förebyggande samhällsstöd, för fortsatt oberoende och ett aktivt och meningsfullt liv. Äldre människor ses fortfarande främst i relation till vård- och omsorgsbehov och ignoreras alltför ofta när frågor om makt, diskriminering och utveckling behandlas. Det är hög tid att inse att samhället också är beroende av seniorer, och inte enbart tvärtom. Möjligheterna 10

12 att ta tillvara en åldrande befolkning som resurs för hela samhället sätts högt på dagordningen. Äldrepolitikens inriktning och åtgärder ska utvecklas och hållas levande, genom frågor som: Vad innebär en växande andel seniorer för fördelningen av ansvar mellan enskilda och samhälle? Hur kan kommunen förbättra förtroendet för de insatser man åtar sig för seniorerna? Vilken roll kan organisationer, samfund och företag spela i sammanhanget och hur kan samspelet dem emellan främjas? Bland de goda förutsättningarna inför framtiden finns främst det växande antalet seniorer själva, med bättre hälsa, bättre ekonomiska resurser samt större vilja och vana att vara aktiva i samhällslivet än hos tidigare generationer. Gapet mellan förväntat behov och möjlig finansiering är framtidens ödesfråga för vården och omsorgen. Flera vägar står till buds: effektivisering inom kommunen omfördelning av resurser ändrad ambitionsnivå ökat egenansvar förbättrad samverkan med andra samhällsaktörer skattehöjning höjda egenavgifter Från myndighetsbeslut till serviceutbud I samhället pågår en förskjutning mot ett ökat inflytande för den enskilde, från myndighetsutövning till serviceinsatser. Äldreomsorgen förväntas på sikt ingå i det generella välfärdssystemet. En tilltro till att enskilda bäst vet vad de behöver och önskar för hjälp behöver utvecklas. Kommunens styrning sker genom information, kommunala regler och uppföljning. Idag finns möjlighet till val inom: kundval/eget val (val av utförare) LSS/LASS (val av utförare och person) lag om kommunal befogenhet att tillhandahålla hushållsnära tjänster åt äldre lag om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete. Seniorer i Uppsala bör få ett ökat inflytande när det gäller deras behov och önskemål av stöd och hjälp inom fler verksamheter inom äldreomsorgen. 11

13 Viktiga områden att lyfta fram inom äldrepolitiken Genom förbättrade levnadsvillkor kan vi idag leva ett långt liv med i stort sett bibehållen hälsa och funktionsförmåga. Åldrandet är normalt och inte en sjukdom. Ofta innebär det krav på anpassningar till de förändringar som sker. Grunderna för ett bra liv för seniorer är i stor sett desamma som för andra: en trygg ekonomi, ett bra socialt nätverk, goda matvanor, delaktighet, kulturutbud, meningsfullhet samt ett aktivt liv. Att ha tillgång till flera meningsfulla livsområden minskar sårbarheten och ökar möjligheten att skapa och bevara sammanhang i tillvaron vid förändringar och förluster. Folkhälsoarbete Grundläggande för allt folkhälsoarbete är insikten om att samhällets utformning påverkar hälsan. Levnadsvillkor och förutsättningar att välja livsstil bör vara sådana att uppkomsten av ohälsa och funktionsnedsättning förskjuts till så hög ålder som möjligt. Att underlätta för äldre att leva ett självständigt liv även med ohälsa och funktionshinder är ett centralt mål för en hälsoinriktad samhällsplanering. Framtidstro, mål och mening ger tillit till att ens inre och yttre värld är förutsägbar. Att saker och ting utvecklar sig så som man kunnat förvänta sig. Människor med en basal förmåga att se det som händer dem i livet som begripligt, hanterbart och meningsfullt, får känsla av sammanhang och lyckas i högre grad behålla sin hälsa. Människor antas kunna bygga upp en psykisk motståndskraft mot sjukdomsbringande stress. Människans kulturella behov; fördjupningar, gemenskap och förströelse ska också genomsyra arbetet för ökad folkhälsa genom livets alla skeden. Det finns erfarenheter som visar att det finns fyra områden som är särskilt viktiga för att seniorer ska må bra. Det gäller att röra på sig, äta bra mat, ha sociala kontakter och känna sig behövd. 1. Fysisk aktivitet Kommunens planering inom infrastrukturen syftar till att underlätta det dagliga livet för medborgarna. Generella insatser i bostadsområdet och samhället i övrigt gör det lättare för alla att klara ett normalt liv. Det kan gälla närhet och tillgänglighet till kommersiell och offentlig service, möjlighet att ta del av kulturella verksamheter, föreningslokaler, fritids- och grönområden och god tillgänglighet i trafiknätet. Även om faktorer som ärftlighet och sjukdomar påverkar hur vi åldras, är det helt klart att regelbunden fysisk aktivitet och träning kan reducera och förebygga olika åldersrelaterade fysiska och psykiska för- 12

14 ändringar. Även mycket högt upp i åren kan människor förbättra såväl kondition och uthållighet, som balans, styrka och rörlighet. Forskningen visar att en naturbaserad livsstil är en bra försäkring för ett friskare liv. Trötthet, värk, koncentrationssvårigheter, ångest, depression och många andra stressreaktioner minskar när vi rör oss i naturen, vid trädgårdsskötsel, fiske, bad och båtliv. Naturupplevelser, fysiska aktiviteter och annan rekreation har stor betydelse för seniorers hälsa och livskvalitet. Sammantaget talar tillgängliga data för att fysisk aktivitet och träning är ett effektivt sätt att bibehålla en hög aktivitetsnivå och hög grad av självständighet hos äldre män och kvinnor. 2. Bra matvanor Alla människor har behov av en god måltidsmiljö. Måltidernas betydelse ökar när andra aktiviteter avtar. De har en viktig roll vid sociala kontakter och kan vara ett avbrott i en kanske enahanda vardag. Samvaro, trevlig dukning och uppläggning, känna dofter och att i lugn och ro kunna äta är viktiga komponenter i en god måltidsmiljö. För den som inte har sitt sociala nätverk kvar kan möjlighet till umgänge växa fram vid gemensamma måltider. Att få sociala kontakter samt äta en fullvärdig kost kan fördröja utvecklandet av en demens. Det är viktigt att öka kunskapen om livsstilens och matens betydelse för välbefinnandet och hälsan. Kostråd till yngre äldre skiljer sig inte mycket från de kostråd som ges till övriga befolkningen. Informationskampanjer och kostrådgivning är viktiga delar. Kommunen ska verka för seniorers möjligheter att äta tillsammans i sociala miljöer. 3. Social gemenskap och stöd Delaktighet i samhället ger möjlighet att följa med och kunna påverka samhällsutvecklingen. Detta kan ske genom att läsa tidningar, lyssna på radio, se på TV, komma ut bland folk i största allmänhet, kommunicera med myndigheter och samhällsinstitutioner och utöva sin rösträtt i politiska sammanhang med mera. Möjlighet att utöva sina intressen och delta i aktiviteter kan bidra till en aktiv och meningsfull tillvaro. Det som är roligt att göra, på egen hand eller tillsammans med andra, ger mening åt livet. Att umgås och hålla kontakt med släkt, vänner, bekanta från tidigare arbetsliv, föreningsliv eller andra sociala sammanhang har stor betydelse för livskvalitet och hälsa. Att få fortsätta att vara sig själv, att få bevara sin självbild, sina vanor och sin identitet skapar trygghet. 13

15 En viktig faktor för ett hälsosamt åldrande är fysisk, psykisk, kulturell och social aktivitet. Sociala aktiviteter, till exempel gemenskap med familj, släkt och vänner har också stor inverkan. Genom stärkt samarbete med lokalt föreningsliv och intresseorganisationer kan gemenskap och aktiviteter växa fram i närmiljön. 4. Att vara delaktig och känna sig behövd Anhöriga och närstående står idag för en stor del av de vårdinsatser som ges till seniorer. Med tanke på att den enskilde i framtiden förväntas ta ett större ansvar för sin situation och samhället i motsvarande mån får ett mer stödjande ansvar, är det rimligt att anta att anhörigas och närståendes stödinsatser även framledes kommer att få stor betydelse. Konsekvenserna av ändrade familjemönster för seniorer är ett relativt outforskat område. Oaktat detta förutsätts att enskildas syn på vikten av att hjälpa sina närmaste som behöver stöd och samhällets stöd till anhöriga och närstående utvecklas parallellt. Många seniorer engagerar sig i frivilligt arbete efter pensioneringen. Seniorer gör en viktig samhällsinsats samtidigt som deras självkänsla stärks och de får en meningsfull sysselsättning. Det är således fullt sannolikt att anhöriga, närstående och frivilliga även i framtiden kommer att kunna göra stora insatser. En utveckling mot mer individuella lösningar och ett större personligt ansvar pekar i den riktningen. Boendesituationen Boendeplaneringen ska sträva efter variation i upplåtelseformer, hustyper och lägenhetsstorlekar så att människor med olika förutsättningar och behov kan bo och trivas i samma bostadsområde. De sociala perspektiven ska enligt lag komma med i samhällsplaneringen för att påverka utformningen av såväl nya som äldre bostadsområden i kommunen. Ett sätt är att komplettera bostadsbeståndet med seniorrespektive trygghetsbostäder i form av bostadsrätter och hyresrätter. Där kan finnas tillgång till gemensamma lokaler för aktiviteter, måltider och gemenskap. Möjlighet till källsortering i närområdet är av vikt. Kommunen ska tillsammans med fastighetsägarna förbättra möjligheterna för den enskilde att flytta till en mer lättillgänglig bostad. År 2008 är 14 procent av Uppsalas befolkning över 65 år. Vissa stadsdelar har större variation vad gäller boendestandard och boendetyper än andra. I Innerstaden, Sala Backar, Tuna Backar är andelen seniorer hög. Låg andel seniorer finns däremot i många ytterområden och senare byggda områden i staden. Följande tabell visar var befolkningen över 65 år bor i Uppsala. 14

16 65 år och äldre per område (antal och procent), Område 65-w procent Område 65-w procent 111 Innerstaden % 244 Skyttorpsbygden % 132 Sala backe % 134 Kungsängen % 125 Tuna backar % 155 Vårdsätra 31 12% 221 Bälingebygden % 164 Eriksberg % 252 Rasbobygden % 163 Norby % 253 Norra Rasbobygden % 126 Gamla Uppsala-Nyby % 133 Årsta % 141 Sävja-Bergsbrunna % 264 Knutbybygden % 151 Ulleråker % 211 Södra Hagundabygden % 161 Kåbo % 154 Gottsunda % 123 Svartbäcken % 176 Librobäck 46 10% 124 Löten % 243 Vattholmabygden % 173 Rickomberga % 122 Kvarngärdet 756 9% 174 Luthagen % 175 Hällby-Husbyborg 11 9% 213 Järlåsabygden % 242 Storvretabygden 607 9% 261 Danmarksbygden % 262 Funbobygden 203 9% 263 Almungebygden % 251 Vaksalabygden 96 9% 121 Gränby % 135 Fyrislund 30 8% 131 Fålhagen % 172 Berthåga 49 8% 142 Nåntuna-Vilan % 241 Gamla Uppsalabygden 33 8% 153 Valsätra % 156 Sunnersta % 165 Håga 21 6% 212 Vängebygden % 166 Kvarnbo 9 6% 231 Björklingeområdet % 167 Flogsta-Ekeby 420 6% 222 Jumkilsbygden % 171 Stenhagen 282 6% Man väljer själv var man vill bo men det är samhället som skapar förutsättningar för ett bra och varierande boende på de ställen som översiktsplanen anger som framtida boendeområden, utöver de redan befintliga. Det är värdefullt att boendeområden har förutsättningar för alla generationer att trivas och vilja bo kvar. Kommunen har ett övergripande ansvar enligt bostadsförsörjningslagen att se till att det finns bra bostäder till alla. Enligt socialtjänstlagen ska kommunen tillgodose att det finns vårdboende för dem som till följd av ålder eller funktionsbinder behöver stöd och omvårdnad i sitt boende. Cirka fem procent av befolkningen över 65 år i Uppsala har behov av vårdboende. Bostadsförsörjningen för seniorer i huvudsak är därmed en fråga för kommunens bostadsplanering. Under 2000-talets första decennium har möjligheten för äldre att kunna bo hemma utvecklats, men tyvärr har hemvården inte utvecklats i den takt som omsorgsbehovet. Äldre som känt sig otrygga och ensamma har efterfrågat en mellanform mellan det sjukhemsliknande vårdboendet och det ordinära boendet. Trygghetsbostäder är under utveckling, nationellt och i kommunen. Kommentar [S2]: Beräknat 900 omv 500 SD 60 PS 35 LSS Befolkning %-andel 6,2% 15

17 Seniorboende Seniorboende används som begrepp för en boendeform där lägenheter upplåts till personer som uppnått viss ålder, oftast 55 år. Dessa bostäder ska ha hög tillgänglighet och oftast någon form av gemensamhetsutrymme. I vissa fall knyts en för de boende gemensam service till huset. Bostäderna finns i såväl hyresrätts- som bostadsrättsform och erbjuds utifrån köplats. I seniorbostäder kan de boende delta i gemensamma aktiviteter kring boendet såsom styrelsearbete, servicefunktioner, trädgårdsarbete och kulturaktiviteter. Detta ökar delaktigheten och motverkar den ensamhet som många seniorer känner. Social samhörighet skapar säkerhet och trygghet. I boendet kan finnas restaurang samt utrymme för motion och andra aktiviteter. Trygghetsbostäder Den mellanform av boende som håller på att etableras i landet kommer troligtvis att benämnas trygghetsbostäder och vara i hyresrättsform. Det som blir utslagsgivande för att flytta till en trygghetsbostad är seniorens egen upplevelse av oro och otrygghet, oavsett om denna har sin grund i fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar eller brist på sociala kontakter till följd av ålder. Inget biståndsbeslut förutsätts. Boendet ska ha lokal för gemensamma aktiviteter/måltider, någon värdfunktion viss del av dygnet och larm installerat. Vårdboende Först när någon får ett så omfattande vårdbehov att omedelbar närhet till personal krävs dygnet runt kan behovet av att flytta till ett vårdboende bli aktuellt. Det blir dock allt vanligare att vården i livets slutskede ges i hemmet. Den medicinska och medicintekniska utvecklingen underlättar en sådan utveckling. Utgångspunkten vid ny- eller ombyggnad av vårdboenden bör vara att de anpassas till omkringliggande hus, lokaliserat till tomt för bostäder och ej förknippat med en vårdinstitution. För att skapa en känsla av bostad är det viktigt att lägenheten utformas som en vanlig lägenhet i miniatyr. En nog så viktig upplevelsefråga är att vårdboenden planeras utifrån en genomtänkt estetisk miljö. Utsikt mot och tillgång till en tilltalande utemiljö påverkar hälsan positivt. Befolkningsutveckling på lång sikt, i olika perspektiv En åldrande befolkning var en naturlig utveckling i de flesta europeiska länder under och 1900-talen, den fortsätter nu globalt. Under omvandlingens sista skede, åldrandefasen, sker befolkningsökningen i de äldsta åldersgrupperna. Den del av befolkningen som är under 16

18 pensionsåldern förblir konstant eller minskar. År 2030 beräknas Västeuropa bli den första region i världen som kommer in i åldrandefasen. I diagram 1 beskrivs befolkningsutvecklingen för seniorer i Sverige (rött) och i Uppsala (blått). Under åren har en viss ökning skett av 80 år och äldre. Under följande 15 år fram till mitten av talet visas ingen direkt ökning. Från 2020 visas en markant ökning vilken håller i sig en bit in på 2030-talet. Därefter är prognossiffrorna för Uppsala ytterst osäkra. Utslaget över hela landet blir prognosen mer sannolik. Diagram 1. Befolkningsutveckling i Sverige och i Uppsala av seniorer, , faktisk och prognos - (år 1970 = index 100) Uppsala år Uppsala 80 år - Sverige år Sverige 80 år I Sverige beräknas 23 procent av invånarna år 2030 vara över 65 år, jämfört med 18 procent i dag. Uppsala har en ung befolkning, andelen studenter är hög. Här kommer 20 procent av invånarna vara över 65 år 2030, mot 14 procent idag. I Uppsala ökar andelen seniorer, från att vara var sjunde uppsalabo idag till att 2030 vara var femte. Uppsala kommer att ha 80 procent fler seniorer, 65 år och äldre 2030 än idag. Medellivslängden i Sverige har ökat avsevärt de senaste 30 åren och förväntas fortsätta öka om än i mindre takt. I Europa är det bara Italien, Tyskland och Grekland som har högre medellivslängd. Utvecklingen i Sverige är enligt följande: kvinnor män år 73 år år 79 år år 82 år I takt med ökad medellivslängd ökar seniorernas andel av befolkningen. Den utvecklingen förväntas accelerera när 40-talets stora barn- 17

19 kullar blir seniorer. Andelen seniorer ökar med sex procent från dagsläget fram till 2030, på bekostnad av gruppen år, se diagram Diagram 2. Andelen seniorer i förhållande till övrig befolning i Uppsala (år 2007 = index 100) % 22% 64% 20% 22% 59% Ökningstakten av Uppsalas befolkning redovisas i fyra grupper, barn och ungdomar, vuxna, yngre äldre och äldre äldre. Nationellt finns uppgifter fram till För Uppsalas del finns stor osäkerhet i detta tidsperspektiv men har ändå valts att redovisas. De skeenden som kan noteras är dels för år från 2005 till 2020 och dels för 80 år och äldre från 2020 och fram till 2030, se diagram 3. Diagram 3. Befolkningsutveckling i Uppsala , faktisk och prognos - (år 1970 = index 100) w Ökningen av seniorer har sett olika ut över tid. Gruppen kan sägas bestå av två generationer. Personer äldre än 80 år har under de tre senaste decennierna under 1900-talet ökat relativt konstant för att under de första femton åren av 2000-talet plana ut och från 2020 uppvisa en exceptionell ökning fram till En mindre men en tydlig ökning beräknas ske även fortsättningsvis. 18

20 Personer år har haft en successivt minskande ökning under de tre sista decennierna av 1900-talet för att under de första 20 åren under 2000-talet uppvisa en markant ökning, vilken under 2020-talet kraftigt reduceras. En återhämtning sker därefter. Se diagram 4. Diagram 4. Ökning/minskning av seniorer i Uppsala, , faktisk och prognos år år Mångkulturella aspekter När äldre med invandrarbakgrund har uppmärksammats under senare år har gruppen ofta beskrivits vara speciellt utsatt. Isolering, psykisk ohälsa och språklig förståelse har beskrivits som problem. Det finns en fara med att använda begreppet äldre invandrare. Uttrycket kan ge en bild av att de som grupp har särskilda behov och att det behövs speciella lösningar just för att de är invandrare. Det är av stor vikt att frågor om boende, inflytande, förebyggande insatser med mera för äldre invandrare behandlas på samma sätt som för övriga seniorer och invånare i Uppsala. Det är ofta svårt att med utgångspunkt från födelseland dra slutsatser kring språklig, religiös och etnisk tillhörighet. Det finns ingen grund för att i generella termer beskriva äldre invandrare som en enhetlig grupp med liknande livssituation och villkor inför åldrandet. Livsvillkoren för en person från Danmark, Norge eller Estland, som har bott i Sverige i 50 år, skiljer sig till exempel väsentligen från en person som invandrat till Sverige från Etiopien efter pensionsåldern. Utifrån dagens perspektiv talar allt för att de äldre invandrarna i Uppsala kommer att bli allt fler. Vid utgången av 2007 uppgick antalet äldre födda utomlands till personer. De utgjorde elva procent av befolkningen över 65 år. Med hänsyn till andelen år idag kommer inom en femtonårsperiod andelen äldre födda utomlands sannolikt att utgöra drygt 14 procent av alla över 65 år. 19

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015

Läs mer

ÄLDREOMSORGSGSPLAN MED ÖVERGRIPANDE MÅL 2007 Flik 0.4.

ÄLDREOMSORGSGSPLAN MED ÖVERGRIPANDE MÅL 2007 Flik 0.4. ÄLDREOMSORGSGSPLAN MED ÖVERGRIPANDE MÅL 2007 Flik 0.4. Kommunens äldreomsorg styrs av ramar som utgörs av bland annat socialtjänstlagen, hälsosjukvårdslagen, ekonomiska förutsättningar och politiska mål.

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bo bra på äldre dar 1 Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bakgrund 2 Nästan 20% av Sveriges befolkning har fyllt 65 år och antal och andel

Läs mer

Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning

Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning 1 (6) Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning Version 1 1 2 (6) Inledning Socialförvaltningens verksamheter ska genomsyras av den

Läs mer

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Fotografer: Duo Fotografi, Johan Lindqvist, Annelie Sjöberg, Inger Nilsson, Laila Mikaelsen, Therese Pettersson,

Läs mer

SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE

SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE Varför blir äldre ensamma? Ensamhet kan komma plötsligt eller långsamt. Att råka ut för en förlust på äldre dagar som att förlora vänner, make/maka, husdjur eller

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

ATT LEVA ETT GOTT LIV HELA LIVET. Vision och måldokument för äldrefrågor i Ulricehamns kommun

ATT LEVA ETT GOTT LIV HELA LIVET. Vision och måldokument för äldrefrågor i Ulricehamns kommun ATT LEVA ETT GOTT LIV HELA LIVET Vision och måldokument för äldrefrågor i Ulricehamns kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Befolkningsprognos fram till 2025 4 Medborgarnas kunskap, värderingar och attityder

Läs mer

Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka. (Förslag till slutversion, 2010-05-19)

Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka. (Förslag till slutversion, 2010-05-19) Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka (Förslag till slutversion, 2010-05-19) Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka Nacka kommun får allt fler äldre och äldre som lever allt

Läs mer

Uppdraget Delegationen skall ha i uppdrag att följa och analysera utvecklingen av boendefrågor för äldre både inom den ordinarie bostadsmarknaden

Uppdraget Delegationen skall ha i uppdrag att följa och analysera utvecklingen av boendefrågor för äldre både inom den ordinarie bostadsmarknaden Kommittédirektiv Delegationen för utveckling av bostäder och boende för äldre personer Dir. 2006:63 Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2006. Sammanfattning av uppdraget En särskild delegation tillkallas

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Äldreriksdagen, Sigtuna 13 november, 2013 Vad är Hjälpmedelsinstitutet HI?

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 Dnr 2009-KS0423/739 Antagen av kommunfullmäktige 25010-05-26, KF 49 VARJE MÄNNISKA ÄR UNIK Alla människor är lika i värde och rättigheter. Varje individ

Läs mer

1. Inledning. Övergripande mål, enligt kvalitetsrekommendationen:

1. Inledning. Övergripande mål, enligt kvalitetsrekommendationen: 1. Inledning Eckerö kommun har en äldreomsorgsplan för 2010-2030 som fullmäktige har godkänt i januari 2010. Kvalitetsrekommendationen tjänster för äldre finns det önskemål om att alla kommuner skall ha

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Äldrenämndens. inriktningsmål

Äldrenämndens. inriktningsmål Äldrenämndens inriktningsmål Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Sid 3 Verksamhetsidé Sid 4-5 Vision Sid 6 Uppdrag Sid 7 Ekonomi Sid 8 Verksamhet Sid 9-11 Personal/Organisation Sid 12 Inledning

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla Antagen av kommunfullmäktige 2016-09-26 Tänk stort! I Söderhamn tänker vi större och alla bidrar. Vi är en öppen och attraktiv skärgårdsstad

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017

Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017 nternati Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017 Antaget av Kommunfullmäktige den 11 april 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder

Läs mer

ÄLDREPOLITISKT PROGRAM FÖR EKSJÖ KOMMUN

ÄLDREPOLITISKT PROGRAM FÖR EKSJÖ KOMMUN 2008-02-03 ÄLDREPOLITISKT PROGRAM FÖR EKSJÖ KOMMUN Framtaget av vuxenberedningen på uppdrag av kommunfullmäktige Inledning Vi ser i Sverige idag en utveckling där befolkningen blir allt äldre. 1,6 miljoner

Läs mer

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Kommittédirektiv En förbättrad bostadssituation för äldre Dir. 2014:44 Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag på åtgärder som förbättrar

Läs mer

Äldreplan för Härjedalens kommun. år

Äldreplan för Härjedalens kommun. år Äldreplan för Härjedalens kommun år 2011-2018 Fastställd av kommunfullmäktige 2010-11-24 Dnr 709-189-10 Sn 2 (7) Äldreplan för Härjedalens kommun år 2011-2018 Syfte och användning Enligt 3 kap 1 i socialtjänstlagen

Läs mer

Äldre 2020. Lättläst version

Äldre 2020. Lättläst version Policy Äldre 2020 Antagen av kommunfullmäktige den 27 april 2010 26 Lättläst version Tierps kommun 815 80 TIERP Telefon: 0293-21 80 00 www.tierp.se Lättläst version av Äldre 2020, Tierps kommun Inledning

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

En gemensam syn på det funktionshinderspolitiska arbetet i Täby kommun

En gemensam syn på det funktionshinderspolitiska arbetet i Täby kommun En gemensam syn på det funktionshinderspolitiska arbetet i Täby kommun Kommunens övergripande mål är att samhället ska göras tillgängligt för alla och att personer med funktionsnedsättning tillförsäkras

Läs mer

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal Gott liv i Mölndal! Mål och inriktning för folkhälsoarbetet Gott liv i Mölndal 1 Innehåll Vår vision 2 Strategiskt arbete för hälsa och social hållbarhet 3 Mål och inriktning 4 Mål i sammanfattning 5 Delaktighet,

Läs mer

STAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer

STAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer STAFFANSTORPS KOMMUN Sveriges bästa livskvalitet för seniorer Socialnämndens plattform för arbetet med kommunens seniora medborgare 2011-2015 2 Framtidens äldreomsorg Dokumentet du håller i din hand har

Läs mer

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Folkhälsoprogram 2016 2019 Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Timrå en stark kommun i en växande region

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Återhämtning vid psykisk ohälsa 2015 Cecilia Ingard, enheter för Välfärd och FoU stöd Regionförbundet, Uppsala län

Återhämtning vid psykisk ohälsa 2015 Cecilia Ingard, enheter för Välfärd och FoU stöd Regionförbundet, Uppsala län Återhämtning vid psykisk ohälsa 2015 Cecilia Ingard, enheter för Välfärd och FoU stöd Regionförbundet, Uppsala län Återhämtning - hur är det möjligt? Individen själv måste göra jobbet Involvera personens

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

INRIKTNING FÖR VÅRD OCH OMSORG OM ÄLDRE Antagna av KF 2001-09-24 136, dnr 00/KK0601 Reviderat av KF 2003-10-27, 178

INRIKTNING FÖR VÅRD OCH OMSORG OM ÄLDRE Antagna av KF 2001-09-24 136, dnr 00/KK0601 Reviderat av KF 2003-10-27, 178 1 (7) INRIKTNING FÖR VÅRD OCH OMSORG OM ÄLDRE Antagna av KF 2001-09-24 136, dnr 00/KK0601 Reviderat av KF 2003-10-27, 178 1. Bakgrund/förutsättningar 1.1 Antalet äldre-äldre ökar De äldres andel i kommunen

Läs mer

2013-2020. Vård- och omsorgsprogram

2013-2020. Vård- och omsorgsprogram 2013 2020 Vård och omsorgsprogram Antaget av Kommunfullmäktige den 27 mars 2013, 60, Dnr: KS 236/11770 Vård och omsorgsprogram 2013 2020 Båstads kommuns vision: Båstads kommun ska vara det självklara valet

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse

Läs mer

Om att skapa goda livsmiljöer

Om att skapa goda livsmiljöer Om att skapa goda livsmiljöer Bostadsområdet en stödjande miljö Ohälsan i samhället ökar och det är därför viktigt att arbeta förebyggande. Eftersom bostadsområdet är en plats där människor tillbringar

Läs mer

Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN

Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2008.08.21 100 Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2008.08.21 Riktlinjer för bostadsbyggande i Gislaveds kommun 2008-2015

Läs mer

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015 Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

Bo bra hela livet. Barbro Westerholm. Äldreboendedelegationen

Bo bra hela livet. Barbro Westerholm. Äldreboendedelegationen Bo bra hela livet Barbro Westerholm Varför en utredning om äldreboenden? Bristen på platser i särskilda boenden När hemmets borg blev ett fängelse Den röda tråden i utredningen Vi lever inte för att bo.

Läs mer

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun 1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,

Läs mer

Värdegrund- förslag till lagändring

Värdegrund- förslag till lagändring Värdegrund- förslag till lagändring 5 kap. 4 Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund) Socialnämnden ska verka för

Läs mer

Politiskt program med åtgärder för personer med funktionsnedsättning. Antaget av kommunfullmäktige 2013-06-19, 131

Politiskt program med åtgärder för personer med funktionsnedsättning. Antaget av kommunfullmäktige 2013-06-19, 131 Politiskt program med åtgärder för personer med funktionsnedsättning Antaget av kommunfullmäktige 2013-06-19, 131 Bakgr und Programmet vänder sig till personer med funktionsnedsättning. Det kan bland annat

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Höörs Kommuns Socialtjänst Vision Vi är den naturliga kunskapsparten inom samhällsplaneringen. Vi säkerställer en god kvalitet genom en aktiv medborgardialog och

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium Innehåll 1 Inledning 4 2 Framtidsbilder för klimat och miljö 5 3 Framtidsbilder för infrastruktur och boende 6 4 Framtidsbilder för näringsliv och turism

Läs mer

10 förslag för bättre boende för seniorer

10 förslag för bättre boende för seniorer Socialdemokraterna i Uppsala Uppsala 2013-06-27 10 förslag för bättre boende för seniorer För oss socialdemokrater är en god äldreomsorg grundläggande för ett välfärdssamhälle. När man jobbat och kämpat

Läs mer

SVENSKA LUFTSLOTT OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN

SVENSKA LUFTSLOTT OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN Mäklarsamfundet granskar trögrörligheten på bostadsmarknaden JULI 2015 VI HAR FRÅGAT DE ÄLDRE VAD DE SJÄLVA VILL! FAKTA OM GRANSKNINGEN TNS Sifo har ställt

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Program för personer med funktionsnedsättning Möjligheter i olikheter

Program för personer med funktionsnedsättning Möjligheter i olikheter Program för personer med funktionsnedsättning Möjligheter i olikheter Västerås stads vision 2026 Visionen, en målbild med framtidsfokus. Den anger den långsiktiga inriktningen för stadens egna verksamheter,

Läs mer

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning Inriktningsdokument 2014-05-26 Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning KS 2014/0236 Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2014. Inriktningen gäller för hela den kommunala

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen Östgötakommissionen Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen 1 Varför initierades kommissionen Folkhälsopolitiskt program från

Läs mer

Fler och alternativa boenden för äldre och vikten av samverkan

Fler och alternativa boenden för äldre och vikten av samverkan Fler och alternativa boenden för äldre och vikten av samverkan Konferens Integrerad bostadsplanering med fokus på äldre Göteborg 2012 05 09 Barbro Westerholm Vad kommer jag att tala om Demografin Äldres

Läs mer

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst PLAN Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Lättläst Innehåll Inledning... 3 1. Du ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över din vardag... 5 2. Du

Läs mer

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen Kontaktmannaskap LSS Vård- och omsorgsförvaltningen Vad är kontaktmannaskap? Att vara kontaktansvarig är inte bara ett uppdrag utan också en förtroendefull relation som bara du har med kunden. Förtroendet

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

De äldre ska med. - på den goda vägen mot framtiden.

De äldre ska med. - på den goda vägen mot framtiden. De äldre ska med - på den goda vägen mot framtiden. Svenska folket lever allt längre och är allt friskare. Detta påverkar samhällsutvecklingen och ökar kraven på samhället att stärka friheten och tryggheten

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

PROGNOS FÖR SOCIALTJÄNSTENS BEHOV AV BOSTÄDER 2015-2030

PROGNOS FÖR SOCIALTJÄNSTENS BEHOV AV BOSTÄDER 2015-2030 RAPPORT PROGNOS FÖR SOCIALTJÄNSTENS BEHOV AV BOSTÄDER 2015-2030 2014-12-01 Lotta Nordkvist SÄN 2014/503-709 POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, 131 81 Nacka Stadshuset,

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Inledning Målsättningarna för den svenska handikappolitiken är ambitiösa. Under många år och inom en rad olika områden

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Planering av äldres boende utifrån samhällsplanering och äldreomsorg

Planering av äldres boende utifrån samhällsplanering och äldreomsorg Planering av äldres boende utifrån samhällsplanering och äldreomsorg eller Hur kan kommunen påverka bostadsplaneringen? Och vilka konsekvenser får det för tillgången på bostäder för äldre? Fil dr Lisbeth

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Bra boende på äldre dar i Örebro. Socialdemokraterna i Örebros program för fler och bättre bostäder för äldre 2007-2010.

Bra boende på äldre dar i Örebro. Socialdemokraterna i Örebros program för fler och bättre bostäder för äldre 2007-2010. Bra boende på äldre dar i Örebro Socialdemokraterna i Örebros program för fler och bättre bostäder för äldre 2007-2010. Hej, Jag hoppas att det här materialet kan ge dig information om hur vi socialdemokrater

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Förslag 2012-03-13 Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Kulturplanen bygger på insikten att vi, för att må bra, ha framtidstro och kunna utvecklas, behöver en god miljö att leva i, möjligheter till

Läs mer

Tillgänglig kultur- och fritidsverksamhet

Tillgänglig kultur- och fritidsverksamhet 2009-07-06 Sidan 1 av 6 Dnr remissversion Tillgänglig kultur- och fritidsverksamhet Efter en motion till kommunfullmäktige tillsattes en arbetsgrupp med uppgift att ta fram en handlingsplan gällande kultur-

Läs mer

Förord. Programmet ska främja samverkan mellan föreningsliv och den kommunala äldreomsorgen. Alla förslag i programmet är lika viktiga.

Förord. Programmet ska främja samverkan mellan föreningsliv och den kommunala äldreomsorgen. Alla förslag i programmet är lika viktiga. 1 Förord Det här är Linköpings kommuns program för utveckling av det sociala innehållet i vardagen för personer som är äldre. Programmet beskriver hur Linköping ska arbeta för att möta äldres sociala behov.

Läs mer

Socialnämndens strategi för Vård och omsorg, har varit utsänd. Mary Nilsson, socialchef, informerar.

Socialnämndens strategi för Vård och omsorg, har varit utsänd. Mary Nilsson, socialchef, informerar. Socialnämndens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL 2016-04-14 40 Socialnämndens strategi för Vård och omsorg revidering SN-2016/99 Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta reviderad

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Trygghet. Vår vision. Äldre och personer med funktionsnedsättning ska känna sig trygga i sitt boende och

Trygghet. Vår vision. Äldre och personer med funktionsnedsättning ska känna sig trygga i sitt boende och Målprogram för vård- och omsorgsnämnden 2015 2019 Vår vision Köpings kommuns insatser inom Vård & Omsorg ska vara bland de bästa i Sverige. Alla människor har lika värde och ska känna att de har samma

Läs mer

Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige

Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige 2015-12-08 Eksjö kommun 575 80 Eksjö Tfn 0381-360 00 Fax 0381-166

Läs mer

Boendeplan För personer 65 år och äldre i Timrå kommun

Boendeplan För personer 65 år och äldre i Timrå kommun Boendeplan För personer 65 år och äldre i Timrå kommun kortsiktig planering perioden 2012-2014 långsiktig planering perioden 2015-2020 Fastställd av socialnämnden 2011 11 23 2(12) Innehåll Sida Bakgrund

Läs mer

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Riktlinjer för integration av nya svenskar Dokumentet har skapats i samverkan med förvaltningar och bolag i Alingsås kommun samt med Arbetsförmedlingen

Läs mer

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL

Läs mer

Strategi för integration i Härnösands kommun

Strategi för integration i Härnösands kommun INTEGRATIONSPROGRAM Strategi för integration i Härnösands kommun Innehållsförteckning sidan... 3 1.1 Utgångspunkter 1.2 Det mångkulturella Härnösand... 3... 3... 4 4.1 Kommunstyrelseförvaltning. 4.2 Nämnder

Läs mer

Lidingö stad hälsans ö för alla

Lidingö stad hälsans ö för alla 1 (7) DATUM DNR 2016-10-10 KS/2016:126 Lidingö stad hälsans ö för alla Policy för delaktighet för personer med funktionsnedsättning Antagen av kommunfullmäktige den 19 december 2016 och gällande från och

Läs mer

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA När människor mår bra, mår även Västra Götaland bra. JÄMLIK HÄLSA ÄR EN HJÄRTEFRÅGA Det är egentligen rätt enkelt. En region där människor trivs och är friska längre, har bättre

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Heby kommuns författningssamling

Heby kommuns författningssamling Heby kommuns författningssamling KOMMUNFULLMÄKTIGE ISSN 2000-043X HebyFS 2008:8 Infördes i författningssamlingen den 26 november 2008 Äldreplan i Heby kommun; Kommunfullmäktige beslutade 1 den 19 november

Läs mer

Socialdemokraterna i Klippans kommun

Socialdemokraterna i Klippans kommun Socialdemokraterna i Klippans kommun Handlingsprogram 2015-2018 Vår vision för kommunen Den socialdemokratiska ideologin och politiken syftar till att skapa ett samhälle där alla människor oavsett bakgrund

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

Hur tror vi att seniorer vill bo i framtiden? Vad hindrar dem från att bo som de vill?

Hur tror vi att seniorer vill bo i framtiden? Vad hindrar dem från att bo som de vill? Hur tror vi att seniorer vill bo i framtiden? Vad hindrar dem från att bo som de vill? Barbro Westerholm, riksdagsledamot (L) och utredare 2008 av äldreboenden För att veta hur vi ska gå framåt måste vi

Läs mer

Tillgänglighet och delaktighet för alla. Strategi

Tillgänglighet och delaktighet för alla. Strategi Tillgänglighet och delaktighet för alla Strategi Innehållsförteckning Inledning 3 Tillvägagångssätt 4 Tillgänglig fysisk miljö 5 Information och dialog 6 Ett samhälle för alla 7 Diarienummer: 2016/449

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Intresse trygghetsboende Göteborgs Stad

Intresse trygghetsboende Göteborgs Stad Intresse trygghetsboende Göteborgs Stad RAPPORT DECEMBER 0 David de Courcy ScandInfo Marketing Research, Pnr: Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och syfte Målgrupp och metod Frågeområden Delgrupper

Läs mer

Program för stöd till anhöriga

Program för stöd till anhöriga Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera

Läs mer

Stadsdelen Centrum. 1 av 21 stadsdelar i Göteborgs kommun. ca 52 000 invånare. ca 8 000 pensionärer

Stadsdelen Centrum. 1 av 21 stadsdelar i Göteborgs kommun. ca 52 000 invånare. ca 8 000 pensionärer Stadsdelen Centrum 1 av 21 stadsdelar i Göteborgs kommun ca 52 000 invånare ca 8 000 pensionärer Förebyggande arbete i äldreomsorgen Träffpunkterna navet i den förebyggande verksamheten Olika delprojekt

Läs mer

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner p.2014.808 Dnr.2011/354 Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-04-08 59 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen

Läs mer