ARK A01 Läsanvisningar och abstracts för delkurs 3 Aspekter på det förflutna vårterminen högskolepoäng (10 veckor)
|
|
- Gerd Hedlund
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ARK A01 Läsanvisningar och abstracts för delkurs 3 Aspekter på det förflutna vårterminen högskolepoäng (10 veckor) Observera att föreläsningar och litteratur inte är helt överensstämmande men ofta berör principiellt liknande teman. Litteraturen fördelar sig inte jämnt över veckorna. Läsningen får således planeras individuellt. Kursmoment Lärare Abstract Aktuell litteratur Föreläsning 1 Den röda tråden. Tidsuppfattningar Kristina Jennbert Föreläsning 2 Tidslinjer och kronologier Föreläsning 3 Deep past - människans äldsta historia Föreläsning 4 Med savannen i backspegeln evolutionära perspektiv Kristina Jennbert Torbjörn Ahlström Torbjörn Ahlström Kursens syfte och struktur, 4 temata över tid och rum. Kurslitteraturen. Examination och att skriva paper. En diskussion om tidsuppfattningar, om hur man själv ser på tiden, upplever tiden och vilka faktorer som medverkar till den egna tidsuppfattningen. Begrepp som vi kommer in på är bl.a. logisk tid; imaginär tid, tid/rum, medvetande, rörelse/medvetande/händelse. Minne/mytologi/ritual/kosmologi. Kalendermonopol kalendarisk makt Den analytiska tiden. Uppbyggnaden av kronologier. Olika typer av kronologiska schema. Arkeologins långa tidsperspektiv och möjligheter att studera korta händelser/aktiviteter, lite om Braudels olika tider. Föreläsningen behandlar människans biologiska utvecklingshistoria. Centrala anpassningar som tvåfotad gång, hjärnans tillväxt och kulturell reproduktion diskuteras i förhållande till fossil, arkeologi och moderna genetiska data. Är människan missanpassad i den moderna miljön? Äter vi fel? Denna föreställning ligger bakom t.ex. evolutionär medicin. Men detta Läsanvisningar och föreläsningsabstract, se pdf Huvudbok för kursen: Scarre: The Human Past Scarre 2005, Renfrew & Bahn 2004, kap 4 Scarre 2005, kap 2, 3, 4 Berg 2005, hela boken
2 inom osteologi och arkeologi Föreläsning5 Mesolitikum, fångstsamhällen Föreläsning 6 Deep past från mammutar till tamhöns Nordens faunahistoria Föreläsning 7 Neolitiseringen, jordbrukets framväxt Föreläsning 8 Människan i rummet boplatsytor Lars Larsson Pirkko Ukkonen Lars Larsson Debbie Olausson tankesätt är allt annat än evolutionärt, vilket diskuteras i denna föreläsning. Hur evolutionär teori kan belysa arkeologiska problem kommer att presenteras Den äldsta bosättningen i Norden och dess relation till de snabba klimatförändringarna under deglaciationen. Från interregionala förflyttningar till ett lokalt baserat resursutnyttjande. Relationen mellan kust- och inlandsbosättning. Skandinavien hade en rik fauna redan innan människan bosatte sig i våra trakter. Vi går igenom den geologiska tidsskalan och studerar hur Nordens däggdjursfauna har utvecklat sig under och efter istiden. Ändringar i förhållandet mellan is, vatten och land samt vegetationsutvecklingen utgör bakgrunden för faunans utbredning i Skandinavien. Teorier kring utvecklingen av jordbruk och boskapsskötsel i Främre Asien. De nya näringarnas spridning i Europa och inom Skandinavien. De sociala konsekvenserna av ändrat näringsfång. Relationen mellan nya näringar och materiell kultur. Övning utifrån ett nutida exempel på en övergiven boplatsyta. Vad finns kvar och vad saknas? Vad säger lämningarna om vilka aktiviteter som har ägt rum på platsen? Män, kvinnor barn? Permanent eller tillfälligt? Scarre 2005, kap 11, delar av; Gillis et al. 2004, valda delar O Connor 2000: Scarre 2005, kap 5, 6, 11; Renfrew & Bahn 2004, kap 6, 7; Santillo Frizell 2006; Gillis et al. 2004, valda delar Renfrew & Bahn, 2004 kap 5, 12 delar av (s ) Megaliter och återbruk Cornelius Holtorf Denna föreläsning handlar om hur megalitgravar brukades och tolkades under den långa tiden efter deras konstruktionstid under neolitikum/ Holtorf 1998
3 Föreläsning 9 De tidigaste städerna. Framväxten av städer i Mellanöstern Delexamination 1 Muntlig redovisning Föreläsning 10 Metallurgi och samhälle - tidigaste uppkomst i Europa Charlotte Wikander Cornelius Holtorf, grupp 1 respektive grupp 2 Carole Gillis bronsålder. Innehållet knyter an till min avhandling som är fritt tillgänglig via Den neolithiska bakgrunden: övergången till fasta bosättningar. Tidiga exempel på städer : Jericho och Çatal Höyuk. Förutsättningar för framväxten av större bosättningar på den mesopotamiska slätten från 5000-talet f.kr.: bevattningssystem; växelspelet mellan fasta städer och omgivande nomader. Stadsutvecklingen under och 3000-talen: staden som självständig politisk enhet, införandet av skriftspråk (kilskrift), alltmer utvecklad yrkesspecialisering, utökade handelsförbindelser, religiösa världsåskådningar, arkitektonisk utformning av de mesopotamiska städerna. Tidsuppfattning. Stenålder: människans och djurens äldsta historia, neolitiseringen. Ett samtal om vad ni har lärt er under kursen gång tills nu Föreläsningen handlar om den tidigaste metallurgin, i Europa på 4000-talet. Teknologiskt var det väldigt framstående, med etablerade gruvarbete, smältning, gjutning, olika produktionsprocesser, export. Samtidigt syns inga utvecklade samhällen öht. Vid slutet av perioden har man rika begravningsplatser längst Svarta havet med ofantligt rikedom, tecken på social differentiering mm men inga hittills funna byar av betydelse. Scarre 2005, kap 12, 13 Repetition av ovanstående litteratur: Berg 2005; Gillis et al. 2004, valda delar; Holtorf 1998; O Connor 2000, valda delar; Santillo Frizell 2006; Scarre 2005, 22 23, kap. 2 6, 11 13; Renfrew & Bahn 2004, kap. 5 7, 12. Gillis et al. 2004, 70-73, ; Scarre 2005,
4 Föreläsning 11 Metallurgi och social utveckling i östra Medelhavsområdet Föreläsning 12 Bilder på ting. Att tolka det mykenska samhället utifrån bemålade vaser Föreläsning 13 Bronsåldern i Nord- och Centraleuropa Föreläsning 14 Bibeln som text och arkeologi Carole Gillis Eva Rystedt Debbie Olausson Örjan Wikander Föreläsningen handlar om Grekland i övergång till metall c Först ser man det gradvis växande komplexitetet i samhället i slutet av den neolitiska perioden, sedan tillkomsten av importerade metallföremål som elit statusobjekt och till slut egen produktion och export hand-ihand med ökande socialutveckling. Slutdiskussion om förhållande social tillväxt: teknologisk tillväxt Föreläsningen kombinerar två perspektiv. Den handlar dels om bilder FRÅN forntida samhällen, dvs om bilderna i relation till oss moderna människor, hur vi närmar oss dem; dels om bilder I forntida samhällen, dvs hur bilder kan ha fungerat i sina dåtida sammanhang. De bilder som diskuteras härrör från bronsålderskulturerna i det grekiska området: den minoiska på Kreta, den kykladiska på de kykladiska öarna, den mykenska kulturen på det grekiska fastlandet, täckande i runda tal talen f Kr. Syftet med föreläsningen är att ge en överblick över bronsåldern i Nord- och Centraleuropa med fokus på följande teman: Metallen, Krig och fred samt Det rituella livet. Vi funderar kring likheter och skillnader i dessa regioner. Genomgång av Gamla Testamentets böcker och tillkomsthistoria. Diskussion om deras tendens och värde som historiska källor. Kronologisk genomgång period för period från den egyptiska fångenskapen till efterexilisk tid, med indragande av arkeologisk evidens. Diskussion om fall där litterära och arkeologiska källor stämmer särskilt väl överens eller står i Scarre 2005, , ; Gillis et al. 2004, 5-14, 19-20, 34-35, 79-85; Renfrew & Bahn 2004, , Renfrew & Bahn 2004, delar av kap 10 Gillis et al. 2004, , Andrén 1997, 58-63
5 tydlig motsättning till varandra. Föreläsning 15 Örjan Wikander Presentation av Iliaden och Odysséen, deras Scarre 2005, Text och arkeologi vid Medelhavet, exemplet Homeros innehåll och tillkomsthistoria. Kort introduktion i den homeriska frågan. Detaljerad genomgång av Heinrich Schliemanns liv och verksamhet, följd av senare arkeologisk forskning, fr.a. i Troja, och dess resultat i förhållande till de homeriska eperna. Föreläsning 16 Livsmedelsförsörjningen i Charlotte Wikander Klimatiska och geologiska förutsättningar för olika grödor: Medelhavstriaden bröd, oliver och Santillo Frizell 2006 Wikander & Wikander 1999 Medelhavsområdet vin. Framväxten och spridningen av vin- och olivodling från vilda ursprungsväxter. Kolhydratkällor: spannmål (bröd och gröt), grönsaker, frukt. Proteinkällor: Baljväxter, fisk, ost, köttets begränsade roll. Fettkällor: oljor, speciellt oliv-. Sötningsmedel: honung, fikon, russin. Odlingsmetoder och djurhållning: våra skriftliga, bildmässiga och arkeologiska källor Föreläsning 17 Charlotte Wikander Frågeställningar: vad behövs i en stad, och vad Scarre 2005, kap 13 Den antika stadens framväxt brukar vi finna i en antik stad i det grekiskromerska området? Hur kan en stad växa fram? Begreppen synoikism, kolonistäder, städer som nav i nätverk med den omkringliggande landsbygden anlagda städer, framvuxna städer. Det antika Grekland: stadsstaten (pólisstaten) som politiskt, socialt och fysiskt fenomen (exemplen Athen, Korinth, kolonistäder i Syditalien). Från hyddor till hus urbaniseringen av Rom och Etrurien på 600-talet f.kr. Staden som kulturspridare, mötesplats och ideologisk knutpunkt i en främmande omgivning: exemplet Alexandria. Föreläsning 18 Örjan Wikander Begreppet koloni/kolonisering; olika typer av Scarre 2005, kap 13
6 Kolonisering: fenicierna, grekerna och romarna Föreläsning 19 Roms kulturella inflytande inom och utom rikets gränser. Exemplet Nordeuropa Föreläsning 20 Religiösa föreställningsvärldar i den klassiska världen Delexamination 2 Muntligt redovisning Bronsålder, det nordiska och medelhavsområdet Föreläsning 21 Romerskt i Skandinavien centralplatser, eliter och Dominic Ingemark Charlotte Wikander Charlotte Wikander, grupp 1 Örjan Wikander, grupp 2 Birgitta Hårdh kolonier, olika funktioner allt exemplifierat med kolonisering under fyra historiska perioder: fenicier cca 1100(800-tal?) 500-tal f.kr., greker 700-tal 400-tal f.kr., grekiskt hellenistiska ca f.kr., och romerska 200-tal f.kr. 100-tal e.kr. Förläsningen om handlar om hur ett världsimperium det romerska riket kom att påverka de folk som låg utanför dess gränser. Två fallstudier kommer att diskuteras mera i detalj: den romerska järnåldern i Skottland respektive Skandinavien, men lektionen syftar till att ge en uppfattning om hur stora riken och högkulturer påverkar omkringliggande områden kulturellt, ekonomiskt och militärpolitiskt mera generellt. Frågeställningar: skillnaderna mellan bekännelsereligion (individen central) och kollektiv religion (samhället/gruppen central). Källor till grekisk-romersk religion, och hur långt kan vi komma med dem? Organiseringen av en religiös världsbild. Centrala ritualer i kulten; fördelningen mellan gemensamma ritualer, ritualer för vissa grupper (ålder eller kön), familjeritualer. Diskussion kring bronsåldern i Europa, materiella resurser, social organisation, etc. Järnåldern i Medelhavsområdet: social och materiell förändring. Områden för gruppdiskussion och presentation ges i samband med delexaminationen. Vad betyder en gräns? Limes skiljde två olikartade samhällssystem. Hur påverkade detta dem som fanns i gränsområdet, politiskt, ekonomiskt och Gillis et al. 2004, ; Hårdh & Larsson 2007 Scarre 2005, kap 13 O Connor 2000, valda delar; Santillo Frizell 2006; Renfrew & Bahn 2004, kap 7; Wikander & Wikander 1999 Hårdh & Larsson 2007 Gillis et al. 2004,
7 centrum-periferi. Studiebesök vid LUHM, Uppåkrautställningen. Föreläsning 22 Vikingar i österled och västerled. Expansion och urbanisering Birgitta Hårdh mentalt? Uppåkra som fenomen, speglat i platsens externa kontakter fram till vikingatiden. Hur såg det vikingatida Norden ut? Varför företog man långa utlandsresor? Vem har berättat om dem? Olika perspektiv beroende på berättaren. Nordbor i England, Ryssland och Nordatlanten. Variationer i expansionen. Vilken påverkan på det nordiska samhället blev resultatet av resorna? Hårdh & Larsson 2007 Gillis et al. 2004, Vikingar i populärkulturen. Föreläsning 23 Människans föreställningsvärld under järnålder och vikingatid Föreläsning 24 Utmarksbruk Järn, tjära, smör och honung Föreläsning 25 Den medeltida staden Cornelius Holtorf Kristina Jennbert Anders Ödman Vikingar i populärkulturen: En kort redovisning om Vikingars kulturell betydelse i nytiden sedan 1800-talet. I stort sätt finns två sorters Vikingar i populärkulturen, de lekfulla och de mörka. De som gillar Heavy Metal är speciellt välkomna. Hur man arkeologiskt kan studera religion. De tre analytiska begreppen ritual, mytologi och kosmologi. Västnordisk texter kontra arkeologiskt material. Romersk järnålder medeltid, nordisk hedendom med ett riktigt långtidsperspektiv. Kort om receptionen av det nordiska i mer modern tid. Utmarksbruk utgår från skånska förhållanden med slåtter och stubbskottskogbruk men också det nordliga fäbodsystemet beskrivs. Utmarksproduktion av järn, tjära och andra produkter presenteras. Fiske som utmarksbruk och den begynnande turismen som utmarksbrukare ges ett litet avsnitt. Klimatets förändringar och påverkan på försörjningen berörs också. Hur man studerar urbanisering. Centrala begrepp förklaras, urbaniseringsprocesserna under de senaste ca 1500 åren i norra Europa presenteras, Halewood & Hannam 2001; Raudvere et al delar Renfrew & Bahn 2004, kap 10; Raudvere et. al 2001, valda delar Ödman 2001
8 Föreläsning 26 Urbanisering hälsa och livsvillkor i stad och på land under medeltiden Föreläsning 27 Riksbildning och gränsformation i Norden, identiteter och rumsuppfattningar Föreläsning 28 Perspektiv på europeisk urbanisering. Urbaniseringsprocesser bortom Europa Föreläsning 29 Slagfältsarkeologi och krigets effekter på landskap, population och mentalitet Elisabeth Iregren Anders Ödman de urbana orternas struktur och gestaltning, inkl. byggnadsutveckling, institutionellt landskap och visioner om den ideala staden introduceras. I Sverige finns många tusen medeltida skelett bevarade. Jag kommer att redovisa hälsa/sjukdom hos kvinnor, män och barn. Eftersom livsmiljöerna är olika i stad och på landsbygden kommer jag att jämföra situationen mellan människor som levde i olika miljöer och under skilda förhållanden. Föreläsningen behandlar identitet och samhällsformation över de senaste ca 1500 åren i Norden. Administrativa indelningar (bygd, socken, härad, hundare, stift, land) och judiciella institutioner i äldre tid. Riksbildningsprocess och gränsbildningsprocess introduceras översiktligt. För att sätta den europeiska urbaniseringen i perspektiv ges exempel på alternativa urbaniseringsprocesser från Afrika, Asien och den europeiska kolonialismens värld. Slagfältsarkeologi ger en introduktion i detta med hjälp av de massgravar som påträffats i Sverige. Korsbetningsmaterialet berättar en historia om hur en överlägsen inkräktare kunde föröda en hel provins. Långfredagsslaget vid Uppsala beskrivs också utifrån ett massgravsmaterial. Vapen, truppernas sammansättning och skadorna på det civila samhället redovisas. Som exempel på traditionell slagfältsarkeologi används en engelsk undersökning av platsen för slaget vid Schrewsbury. Avslutningsvis förevisas ett exempel på modern slagfältsarkeologi från Larsen 1997; Renfrew & Bahn 2004, kap 11 Scarre 2005, , ,
9 Föreläsning30 Kulturmöten konflikt, anpassning, hybridisering Föreläsning 31 Sakrala rum kristna, islamiska, buddhistiska, hinduiska Föreläsning 32 Industriarkeologi skruvar och muttrar eller arkeologiskt forskningsfält? Slutexamination: -inlämning av hemtenta -workshop Anders Ödman Charlotte Wikander Edinburgh där man arbetat med lämningar från andra världskriget En översikt över vad som kan hända när skilda kulturer möts, epedemier, folkmord, men också kulturell blandning; begrepp som hybriditet, kreolisering förklaras. Diskuterar vad som utgör ett sakralt rum utifrån parametrarna platsen, föremålet och handlingen. Presenterar översiktligt Islam och Buddhism ur arkeologiskt perspektiv, bl.a. landskapet som kosmogram. Industriarkeologins olika utövare och deras utgångspunkter och mål inleder. Jag ger en bred presentation av det industriella kulturarvet och presenterar industriarkeologins uppkomst i England på 1950-talet och dess aktuella arbetsfält här i landet Tema 1: Människor, mat och materiell kultur Tema 2: Människan i rummet Tema 3: Människans identiteter och nätverk Tema 4: Människan och hennes föreställningsvärld Repetition av all ovanstående litteratur.
ARK A01 Läsanvisningar och abstracts för delkurs 3 Aspekter på det förflutna höstterminen 2009 15 högskolepoäng (10 veckor)
ARK A01 Läsanvisningar och abstracts för delkurs 3 Aspekter på det förflutna höstterminen 2009 15 högskolepoäng (10 veckor) Observera att föreläsningar och litteratur inte är helt överensstämmande men
Läs merARK A01 Läsanvisningar och abstracts för delkurs 3 Aspekter på det förflutna vårterminen högskolepoäng (10 veckor)
ARK A01 Läsanvisningar och abstracts för delkurs 3 Aspekter på det förflutna vårterminen 2008 15 högskolepoäng (10 veckor) Observera att föreläsningar och litteratur inte är helt överensstämmande men ofta
Läs mer. Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.
SO: Grovplanering åk 4-5 år 1 Hösttermin Historia Kring forntiden och medeltiden, till cirka 1500. Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.. Nordens kulturmöten
Läs merDet förflutna människan i ett långtidsperspektiv
en helt annan värld Det förflutna människan i ett långtidsperspektiv fyra generationer per århundrade en rad: 1000 år, 40 generationer Ismannen ca 3 300 f.kr. För ca 100 000 år sedan spred hon sig till
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i historia i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i historia i grundskolan 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det
Läs merSkandinavisk arkeologi (huvudområde arkeologi i Uppsala och Visby)
Skandinavisk (huvudområde i Uppsala Visby) LÅ Hösttermin Vårtermin År 2* Program: Projektekonomi projekthantering A: Människoblivandet jägare/samlare kultur Skandinaviens neolitikum äldre bronsålder text
Läs merSamhällsorienterade ämnen årskurs 1-3 (Religionskunskap, Geografi, Samhällskunskap och Historia)
Samhällsorienterade ämnen årskurs 1-3 (Religionskunskap, Geografi, Samhällskunskap och Historia) Centralt innehåll Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Att leva tillsammans Trafikregler och hur man beter sig
Läs merExaminationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter)
Prövningsanvisningar i Hi 1b 2016/2017 Prövning i Kurskod Historia 1 b HISHIS01b Gymnasiepoäng 100 Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter) träff 2 träff 3 träff 4 träff 5 Muntligt
Läs merFörslag den 25 september Historia
Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför framtiden.
Läs merHistoria GR (A), 30 hp
1 (6) Kursplan för: Historia GR (A), 30 hp History BA (A), 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression HI001G Historia Grundnivå (A) Inriktning (namn) Högskolepoäng 30.0
Läs merExkursion heldag till arkeologiska fenomen: utställningar, arkeologiskt intressanta platser, utgrävningar Anders Ödman
Institutionen för arkeologi och antikens historia Lunds universitet Läsanvisning för delkurs 1 Att studera det förflutna 6 högskolepoäng (4 veckor) ht 2010 Nedan beskrivs texter som är relevanta till de
Läs merIndustri och imperier HT Instuderingsfrågor
Industri och imperier HT 2016 Instuderingsfrågor Det allra bäst är egentligen om ni som studenter skapar era egna frågor och problem vid inläsningen av kurslitteraturen, men det är inte alltid så enkelt.
Läs merLokal pedagogisk planering svenska, so, no, teknik och bild. Forntiden, jordens uppkomst och första tiden på jorden.
Lokal pedagogisk planering svenska, so, no, teknik och bild. Forntiden, jordens uppkomst och första tiden på jorden. Syfte Undervisningen ska syfta till att ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper
Läs merKurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna
Läs merHistoria GR (A), Ämneslärarutbildning för gymnasieskolan, 30 hp
1 (8) Kursplan för: Historia GR (A), Ämneslärarutbildning för gymnasieskolan, 30 hp History BA (A), Upper Secondary Level Teacher Education, 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde
Läs merALLMÄN INFORMATION OM INTRODUKTIONSKURSEN I ARKEOLOGI (ARK A01)
ALLMÄN INFORMATION OM INTRODUKTIONSKURSEN I ARKEOLOGI (ARK A01) Institutionen för arkeologi och antikens historia, Lunds universitet Höstterminen 2007 Kompendiet är sammanställt av Dominic Ingemark och
Läs merKurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna
Läs merMål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena
Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Skolan skall i sin undervisning inom det samhällsorienterande kunskapsområdet sträva efter att eleven - undersöker och förstår samhälleliga samband
Läs merHISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende
Läs merFÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden
Läs merHISTORIA. Ämnets syfte
HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende
Läs merUndervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kursplan HISTORIA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar sitt historiemedvetande genom kunskaper om det förflutna, förmåga att använda
Läs merLPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll
LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll Samhällsresurser och fördelning Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk
Läs merBetygskriterier CTRA12/D12 Religionsvetenskap och teologi: Grundkurs, 30 hp
Betygskriterier CTRA12/D12 Religionsvetenskap och teologi: Grundkurs, 30 hp Betygskriterier, Religionshistoria och religionsbeteendevetenskap I framvaẍt och urkunder inom judendom, kristendom, islam, hinduism,
Läs merExaminationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter)
Prövningsanvisningar i Hi 1a1 Prövning i Historia 1a1 KurskodHISHIS01a1 Gymnasiepoäng50 Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter) träff 2 Muntligt prov epoker. (1 timme) Denna uppgift
Läs merInför Antiken ca 800 f.kr. 500 e.kr.
Inför Antiken ca 800 f.kr. 500 e.kr. Antiken varade mellan 800 f.kr. 500 e.kr. Men hur såg det ut i världen innan dess? Vi tar en snabbrepetition. För 2,5 miljoner år sedan börjar jägarstenåldern i Afrika,
Läs mer3.13 Historia. Centralt innehåll
3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför
Läs merBetyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i historia
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Läs merInstuderingsfrågor till Perspektiv på historien A
Instuderingsfrågor till Perspektiv på historien A Forntiden, de första högkulturerna och antikens Grekland och Rom. Forntiden, s.6-10 1a) Vilken var den avgörande skillnaden mellan aporna och våra tidigaste
Läs merBland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp:
Varför ska vi besöka utställningen Sveriges Historia? Utställningen behandlar tiden från år 1000 till vår egen tid och gestaltar varje århundrade i från varandra olika scenbilder. Genom utställningen löper
Läs mer5.15 Religion. Mål för undervisningen
5.15 Religion Uppdraget för undervisningen i religion är att stödja de studerande att utveckla sin allmänbildning i religion och livsåskådning. I religionsundervisningen får de studerande kunskap om religioner,
Läs merTidslinje med rep. Foto: Malmö stad / Eva Hörnblad. MALMÖ STAD Pedagogisk Inspiration Malmö
Tidslinje med rep Mål: Utveckla förmågan att använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer. Material: Rep som
Läs merÅk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att
Sida 1 av 5 Åk. 7 Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna känna till hur människor under jägarstenåldern försörjde sig kunna redogöra för hur livsvillkoren förändrades vid övergången
Läs merVåra tankar kring temat:
HATTIFNATTARNA Läsår 2016-2017 Våra tankar kring temat: Nytt tema för kommande läsår är "Den magiska boken" och kommer att handla om hur vi och vår värld en gång kom till. Vi kommer att gör en resa från
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang
Läs merFRÅN HEDENHÖS TILL DEN FÖRSTA EUROPEISKA CIVILISATIONEN H I S T O R I A K U R S 1 B
FRÅN HEDENHÖS TILL DEN FÖRSTA EUROPEISKA CIVILISATIONEN H I S T O R I A K U R S 1 B BIG BANG BIG BANG 13,8 miljarder år sedan Universum var extremt tätt, varmt och koncentrerat i en punkt Rymden började
Läs merSANA24, Socialantropologi: Fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Social Anthropology: Level 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle
Samhällsvetenskapliga fakulteten Fastställande SANA24, Socialantropologi: Fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Social Anthropology: Level 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle Kursplanen är fastställd av
Läs merAntiken Det gamla Grekland
Antiken Det gamla Grekland Kung Minos på Kreta Många grekiska myter och sagor från Antiken en bland annat om kung Minos Kungen av Fenicien (dagens länder i Mellanöstern) hade en vacker dotter som hette
Läs merSödra Innerstadens SDF Sofielundsskolan
LOKAL KURSPLAN I Historia Mål som eleverna lägst ska ha uppnått uttrycker en lägsta godtagbar kunskapsnivå. Skolan och skolhuvudmannen ansvarar för att eleverna ges möjlighet att uppnå denna. De flesta
Läs merMÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA
MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen
Läs merTroja Myt och verklighet
Troja Myt och verklighet Troja Dörpfelds plan Troja Nio städer (I-IX) Troja II - tidig bronsålder (EB II) Heinrich Schliemann trodde att han funnit det homeriska Troja i lager II(g) p.g.a. de rika fynden.
Läs merHISTORIA 3.13 HISTORIA
3.13 STORIA Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför
Läs merGÖTEBORGS UNIVERSITETSBIBLIOTEK /
GÖTEBORGS UNIVERSITETSBIBLIOTEK / Förord 14000 000380770 Denna del av Läroplan för kommunal och statlig utbildning för vuxna (Lvux 82) innehåller reviderade timplaner och kursplaner för etapp 1, 2 och
Läs merReligionshistoriska avdelningen
Religionshistoriska avdelningen Religionskunskap med didaktisk inriktning: Delkurs 3: Religioner i historia och nutid, 7,5 hp Delkursanvisningar VT 2011 Delkursansvarig Sten Skånby E-post: sten.skanby@tibble.nu
Läs merUPPTÄCK NORDEN DANMARK Politik & Ekonomi
UPPTÄCK NORDEN DANMARK Politik & Ekonomi OM SERIEN Filmserien Upptäck Norden är en filmserie som handlar om just Norden och dess länder. t med filmerna är att ge en faktagrund för att kunna resonera kring
Läs merNorden och Östersjöriket Sverige ca 1500-1700
Historia åk 4-6 - Centralt innehåll Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte Den svenska statens framväxt och organisation Det svenska Östersjöriket Orsaker, konsekvenser och migration
Läs merVAD ÄR HISTORIA? AAH 4 september 2017 Susanne Carlsson
VAD ÄR HISTORIA? AAH 4 september 2017 Susanne Carlsson Vad betyder historia? Ordet härstammar från grekiskan ἱστορία (historía), att lära av undersökningen ἱστορέω (historéo), att undersöka, att observera,
Läs merVal av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, SO
Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, SO För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4 6 ingår 30 hp i vart och ett av ämnena svenska, matematik, engelska.
Läs mer3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia
3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför
Läs merKursen är obligatorisk på första terminen på kandidatprogrammet Ekonomi och samhälle. förkunskapskrav
Ekonomihögskolan EOSE01, Ekonomi och samhälle: Europa och Atlantekonomins framväxt ca 1000-1890, 7,5 högskolepoäng Economy and Society: The Rise of Europe and the Atlantic Economy, ca. 1000-1890, 7.5 credits
Läs merHur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?
Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Till vem riktar sig materialet? Materialet är i första hand avsett för lärare på gymnasiet, framför allt lärare i historia. Flera av övningarna
Läs merHistoria v Antiken fram till år 1700
Historia v. 11-17 Antiken fram till år 1700 Vi kommer att framförallt arbeta med den historiska epoken Antiken (ca 800 f.kr.-500 e.kr.) under denna period. Vi kommer att fokusera på det antika Grekland
Läs merGEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP
FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi
Läs mer- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap
Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför
Läs merDåtid. Nutid. Framtid. Slutuppgift Kultur- och idéhistoria ESM08 och SP08B
Dåtid Nutid Framtid Slutuppgift Kultur- och idéhistoria ESM08 och SP08B Dåtid Nutid Framtid Vi ska under vecka 19-22 arbeta med olika teman i grupper. Ni delar själva in er i grupper (fem grupper). Varje
Läs merDet norrländska rummet
A N N A L A G E R S T E D T Det norrländska rummet Vardagsliv och socialt samspel i medeltidens bondesamhälle Skrifter från forskningsprojektet Flexibilitet som tradition, Ängersjöprojektet 10 Stockholm
Läs merIdéhistoria A History of Science and Ideas
Idéhistoria A History of Science and Ideas Högskolepoäng: 30 Kurskod: 1IH000 Ansvarig institution: Idé- och samhällsstudier Huvudområde: Idéhistoria Nivå: Grundnivå Fördjupning i förhållande till examensfordringarna:
Läs merEN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE
ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT GEOGRAFI Syfte Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden
Läs merLitteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen
prövning historia grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Historia, grundläggande kurs Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen består
Läs merReligionshistoriska avdelningen
Religionshistoriska avdelningen Religionskunskap med didaktisk inriktning: Delkurs 3: Religioner i historia och nutid, 7,5 hp Delkursanvisningar VT 2010 Delkursansvarig Sten Skånby E-post: stenskanby@hotmail.com
Läs merLPP Vad hände då? Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. Hur skall vi visa att vi når målen?
LPP Vad hände då? Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? Arbetsblad på Onedrive jan 30 14:41 1 Varför läser vi om vad som hände
Läs merVad menas med en högkultur? Diskutera med din bänkgranne i 4 minuter så brainstormar vi allt ni vet om högkulturer. Vet du inte så använd din fantasi
Att kunna: Hur levde människan innan hon blev bofast? Vad är det som kännetecknar en högkultur? Hur var det nya samhället när människan blev bofast? Hur uppstod högkulturen Egypten? Vad är det som kännetecknar
Läs merRÖDA TRÅDEN SO: GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP OCH SAMHÄLLSKUNSKAP F-KLASS ÅK
RÖDA TRÅDEN SO: GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP OCH SAMHÄLLSKUNSKAP F-KLASS ÅK 5 F-KLASS GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP, SAMHÄLLSKUNSKAP ÅK 1 Att leva tillsammans Livet förr och nu Migration
Läs merVi jobbar så här: Varför läser vi historia. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP historia ht.2014.notebook.
Vi jobbar så här: Varför läser vi historia Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? 1 Varför läser vi historia? Eleverna skall ges förutsättningar att utveckla sin
Läs merEn ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11
En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 Lgr 11 - Kursplanens uppbyggnad Syftet med undervisningen i ämnet Mål för undervisningen
Läs merHistorien om Antiken i Grekland.
Historien om Antiken i Grekland. 1 Homeros Levde på 700-talet f.kr. Sägs ha skrivit Illiaden och Odysséen Illiaden handlar om grekernas krig mot Troja Odysséen är fortsättningen på berättelsen där en av
Läs merReligionskunskap 1 15 hp, delkurs 1 Religionshistorisk introduktion (7,5 hp)
Linköpings Universitet Institutionen för kultur och kommunikation IKK Religionsvetenskaplig grundkurs 790G01 Religionskunskap 1 15 hp, delkurs 1 Religionshistorisk introduktion (7,5 hp) Studiehandledning
Läs merGrekiska gudar och myter
Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka
Läs merFörslag till teman LÄRARMATERIAL. Natur och Kultur
Förslag till teman LÄRARMATERIAL Natur och Kultur BOKFÖRLAGET NATUR OCH KULTUR Kundtjänst/order: Förlagsdistribution, Box 706, 176 27 Järfälla Tfn 08-453 85 00, Fax 08-453 85 20 Redaktion: Box 27 323,
Läs merBetyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation
Betyg i gymnasieskolan En översiktlig presentation Skolverkets ambitioner kopplat till vidare studier Kreativitet och entreprenörskap Tvärvetenskap Argumentation Kritiskt tänkande Läsa längre texter på
Läs merAntikens världar. Instuderingsfrågor
Antikens världar Instuderingsfrågor 1. Vilka spår av antikens kulturer kan vi uppfatta i vår egen tid? 2. Vad menas med ord och uttryck som folk och kultur? 3. Vad är skillnaden på ett kulturarv och ett
Läs merStudiehandling för vuxenpedagogik Grundkurs/halvfart, 15hp
Institutionen för beteendevetenskap och lärande Vuxenpedagogik, grundkurs, 15hp HT-2016 Studiehandling för vuxenpedagogik Grundkurs/halvfart, 15hp Ansvarig lärare: Karolina Muhrman karolina.muhrman@liu.se
Läs merLPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap)
LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap) Lokal pedagogisk planering år 2 Förmågor: Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå lösningar, förklara samband, se olika
Läs merReligionshistoriska avdelningen
Religionshistoriska avdelningen Religionshistoria 4: Valbart alternativ 1: Europas förkristna religioner, 7,5 hp Delkursanvisningar HT 2010 / Heltid Delkursansvarig E-post: peter.jackson@rel.su.se Telefon:
Läs merÄmnesområden. Ursprungsmänniskan Homo sapiens Evolutionen Darwin Jägare och samlare Mesopotamien Egypten
Prov i forntiden den 8/12 Vad kommer att komma på provet Ämnesområden Ursprungsmänniskan Homo sapiens Evolutionen Darwin Jägare och samlare Mesopotamien Egypten Vad vi har kvar att gå igenom Andra högkulturer
Läs merStudiehandledning för kurs i historia på WLH 14KL5 Vårterminen 2016 höstterminen 2016
Studiehandledning för kurs i historia på WLH 14KL5 Vårterminen 2016 höstterminen 2016 Kursinnehåll, upplägg och redovisningar Under kursen kommer vi att studera historieämnet i waldorfskolan från tre olika
Läs mernamnge de tre största kommunerna/städerna i Östergötland Östergötlands landskapsblomma och landskapsdjur
SO 1-6 GEOGRAFI År 1-3 var i Sverige Östergötland ligger namnge de tre största kommunerna/städerna i Östergötland de två största sjöarna i Östergötland Östergötlands landskapsblomma och landskapsdjur namnge
Läs merUPPTÄCK NORDEN SVERIGE Politik & Ekonomi
UPPTÄCK NORDEN SVERIGE Politik & Ekonomi OM SERIEN Filmserien Upptäck Norden är en filmserie som handlar om just Norden och dess länder. t med filmerna är att ge en faktagrund för att kunna resonera kring
Läs merE S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E
EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till
Läs merreflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
Arbetsområde: Trafik Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap Läsår:- Tidsomfattning: 12 lektioner Ämnets syfte Undervisning i Samhällskunskap syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas:
Läs merÄRED02, Religionskunskap 2, 30 högskolepoäng Religious Education 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle
Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄRED02, Religionskunskap 2, 30 högskolepoäng Religious Education 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Prodekanen med
Läs merUPPTÄCK NORDEN SVERIGE Geografi & Historia
UPPTÄCK NORDEN SVERIGE Geografi & Historia OM SERIEN Filmserien Upptäck Norden är en filmserie som handlar om just Norden och dess länder. t med filmerna är att ge en faktagrund för att kunna resonera
Läs merReligionshistoriska avdelningen
Religionshistoriska avdelningen Religionshistoria I: Delkurs 2: Forntida och nya religioner, 7,5 hp Delkursanvisningar HT 2010 / Deltid Delkursansvarig Peter Åkerbäck E-post: peter.akerback@rel.su.se Telefon:
Läs meranvända historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.
Historia Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter,
Läs merEN LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPET UPPLAND 1
1 BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR SYFTE Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk
Läs merLPP Vikingatiden Årskurs 4
LPP Vikingatiden Årskurs 4 Centralt innehåll: Geografi: Fördelning av Sveriges, Nordens och övriga Europas befolkning samt orsaker till fördelning och konsekvenser av denna. De svenska, nordiska natur-
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan Samhällsorienterande ämnen 3.12 Geografi Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar att
Läs merArkeologi I (AR 1000) Schema HT 2019 (30 högskolepoäng)
Stockholms universitet Institutionen för arkeologi och antikens kultur Wallenberglaboratoriet (WB), Lilla Frescati. Preliminär version 26/3. Arkeologi I (AR 1000) Schema HT 2019 (30 högskolepoäng) Kursen
Läs merSveriges historia genom ett barns ögon 1600-talet och häxprocesserna
Sveriges historia genom ett barns ögon 1600-talet och häxprocesserna 1 FÖRORD TILL LÄRARHANDLEDNINGEN Vår ambition är att öka måluppfyllelsen för fler elever. Vi är övertygade om att mediet film tillsammans
Läs merINSTITUTIONEN FÖR EKONOMI OCH SAMHÄLLE
INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI OCH SAMHÄLLE EHG100 Ekonomisk historia: Grundkurs, 30 högskolepoäng Economic History: Introductory Undergraduate Fastställande Kursplanen är fastställd av Handelshögskolans fakultetsnämnd
Läs merAntikens Grekland. När man säger Antikens Grekland handlar det sett till geografi om en stor del av medelhavsområdet.
Antikens Grekland Antikens Grekland När man säger Antikens Grekland handlar det sett till geografi om en stor del av medelhavsområdet. Kreta 2000 f.kr 2000 f.kr Kung Minos Stort inflytande från Egypten
Läs merArkeologi I. Schema HT 2011 (30 högskolepoäng) Kursen består av följande moment (det är obligatorisk närvaro på samtliga moment):
Stockholms universitet Institutionen för arkeologi och antikens kultur Wallenberglaboratoriet, Lilla Frescati, Arkeologi I Schema HT 2011 (30 högskolepoäng) Kursen består av följande moment (det är obligatorisk
Läs merFrågor och instuderingsuppgifter till Vikingatiden
Läs s 6 9 i din Historiebok! 1) Nämn tre olika varor som vikingarna sålde i andra länder. 2) Nämn fyra olika varor som vikingarna köpte i andra länder. 3) Vad hette den viktigaste handelsplatsen i Sverige
Läs merFörslag den 25 september Geografi
Geografi Jordytan består av en mosaik av livsmiljöer som är unika, föränderliga och sårbara. Geografi ger oss kunskap om dessa varierande miljöer och bidrar till förståelse av människors levnadsvillkor
Läs merUPPTÄCK NORDEN FINLAND Geografi & Historia
UPPTÄCK NORDEN FINLAND Geografi & Historia OM SERIEN Filmserien Upptäck Norden är en filmserie som handlar om just Norden och dess länder. t med filmerna är att ge en faktagrund för att kunna resonera
Läs merÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN
1(8) religion kunna samtala om och göra personliga reflektioner kring livsfrågor utifrån vardagliga situationer eller med hjälp av bilder, sånger och texter från barn och ungdomslitteraturen kunna samtala
Läs merHISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
HISTORIA Ämnet historia behandlar hur samhället och individens villkor har förändrats över tid. I ämnet ingår kunskaper om hur våra möjligheter och val inför framtiden påverkas av handlingar och händelser
Läs merSödervångskolans mål i SO
Södervångskolans mål i SO Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det fösta skolåret ha kunskap om våra vanligaste trafikregler och visa ett moget och säkert beteende i trafiken känna till några
Läs merFakulteten för konst och humaniora Institutionen för kulturvetenskaper
Dnr: 2016/2680 3.1.2.2 Kursplan Fakulteten för konst och humaniora Institutionen för kulturvetenskaper 1HI100 Historia, allmän kurs, grundkurs, 30 högskolepoäng History, general course, 30 credits Huvudområde
Läs merForntiden. STENÅLDERN år f.kr lärde sig svenskarna att odla. - Människorna kunde tillverka enkla verktyg av trä och flintasten.
FORNTIDEN ISTIDEN - Inga människor kunde bo i Sverige - 5000 år f.kr hade isen smält, och då invandrade människor till Sverige - De första svenskarna var nomader Forntiden STENÅLDERN - 3000 år f.kr lärde
Läs mer