ARK A01 Läsanvisningar och abstracts för delkurs 3 Aspekter på det förflutna vårterminen högskolepoäng (10 veckor)

Transkript

1 ARK A01 Läsanvisningar och abstracts för delkurs 3 Aspekter på det förflutna vårterminen högskolepoäng (10 veckor) Observera att föreläsningar och litteratur inte är helt överensstämmande men ofta berör principiellt liknande teman. Litteraturen fördelar sig inte jämnt över veckorna. Läsningen får således planeras individuellt. Kursmoment Lärare Abstract Aktuell litteratur Föreläsning 1 Tidslinjer och kronologier Kristina Jennbert Kursens syfte och struktur, 4 temata över tid och rum. Kurslitteraturen. Examination och att skriva paper. Den analytiska tiden. Uppbyggnaden av kronologier. Olika typer av kronologiska schema. Arkeologins långa tidsperspektiv och möjligheter att studera korta händelser/aktiviteter, lite om Braudels olika tider. Läsanvisningar och föreläsningsabstract, se pdf Scarre 2005, kap 4 Föreläsning 2 Den röda tråden. Tidsuppfattningar Kristina Jennbert En diskussion om tidsuppfattningar, om hur man själv ser på tiden, upplever tiden och vilka faktorer som medverkar till den egna tidsuppfattningen. Begrepp som vi kommer in på är bl.a. logisk tid; imaginär tid, tid/rum, medvetande, rörelse/medvetande/händelse. Minne/mytologi/ritual/kosmologi. Kalendermonopol kalendarisk makt Huvudbok för kursen: Scarre: The Human Past Föreläsning 3 Deep past - människans äldsta historia Torbjörn Ahlström Föreläsningen behandlar människans biologiska utvecklingshistoria. Centrala anpassningar som tvåfotad gång, hjärnans tillväxt och kulturell reproduktion diskuteras i förhållande till fossil, arkeologi och moderna genetiska data. Scarre 2005, kap 2, 3, 4 Föreläsning 4 Paleolitikum Lars Larsson Människans kulturella utveckling från de äldsta redskapen och fram till samhällen under senaste istiden. Den äldsta bosättningen i Norden och dess relation till de snabba klimatförändringarna under deglaciationen Scarre 2005, kap 3, 4 Föreläsning 5 Mesolitikum, fångstsamhällen Lars Larsson Från interregionala förflyttningar till ett lokalt baserat resursutnyttjande. Relationen mellan kust- och inlandsbosättning. Utvecklingen av komplexa fångstsamhällen Scarre 2005, kap 5, kap. 11, delar av; Gillis et al. 2004, valda delar

2 Föreläsning 6 Neolitiseringen, jordbrukets framväxt Lars Larsson Teorier kring utvecklingen av jordbruk och boskapsskötsel i Främre Asien. De nya näringarnas spridning i Europa och inom Skandinavien. De sociala konsekvenserna av ändrat näringsfång. Relationen mellan nya näringar och materiell kultur. Scarre 2005, kap 5, 6, 11; kap 6, 7; Santillo Frizell 2006; Gillis et al. 2004, valda delar Föreläsning 7 De tidigaste städerna. Framväxten av städer i Mellanöstern Den neolithiska bakgrunden: övergången till fasta bosättningar. Tidiga exempel på städer : Jericho och Çatal Höyuk. Förutsättningar för framväxten av större bosättningar på den mesopotamiska slätten från 5000-talet f.kr.: bevattningssystem; växelspelet mellan fasta städer och omgivande nomader. Stadsutvecklingen under och 3000-talen: staden som självständig politisk enhet, införandet av skriftspråk (kilskrift), alltmer utvecklad yrkesspecialisering, utökade handelsförbindelser, religiösa världsåskådningar, arkitektonisk utformning av de mesopotamiska städerna. Scarre 2005, kap 12, 13 Föreläsning 8 Bilder på ting. Att tolka det mykenska samhället utifrån bemålade vaser Eva Rystedt Föreläsningen kombinerar två perspektiv. Den handlar dels om bilder FRÅN forntida samhällen, dvs om bilderna i relation till oss moderna människor, hur vi närmar oss dem; dels om bilder I forntida samhällen, dvs hur bilder kan ha fungerat i sina dåtida sammanhang. De bilder som diskuteras härrör från bronsålderskulturerna i det grekiska området: den minoiska på Kreta, den kykladiska på de kykladiska öarna, den mykenska kulturen på det grekiska fastlandet, täckande i runda tal talen f Kr. delar av kap 10 Gillis, Olausson & Vandkilde, s Föreläsning 9 Text och arkeologi vid Medelhavet, Presentation av Iliaden och Odysséen, deras innehåll och tillkomsthistoria. Kort introduktion i den homeriska frågan. Detaljerad genomgång av Heinrich Schliemanns liv och verksamhet, följd av senare arkeologisk forskning, fr.a. i Troja, och dess resultat i förhållande till de homeriska eperna. Scarre 2005, Föreläsning 10 Livsmedelsförsör jningen i Klimatiska och geologiska förutsättningar för olika grödor: Medelhavstriaden bröd, oliver och vin. Framväxten och spridningen av vin- och Santillo Frizell 2006 & 1999

3 Medelhavsområd et Föreläsning 11 Bronsåldern i Nord- och Centraleuropa Debbie Olausson olivodling från vilda ursprungsväxter. Kolhydratkällor: spannmål (bröd och gröt), grönsaker, frukt. Proteinkällor: Baljväxter, fisk, ost, köttets begränsade roll. Fettkällor: oljor, speciellt oliv-. Sötningsmedel: honung, fikon, russin. Odlingsmetoder och djurhållning: våra skriftliga, bildmässiga och arkeologiska källor Syftet med föreläsningen är att ge en överblick över bronsåldern i Nord- och Centraleuropa med fokus på följande teman: Metallen, Krig och fred samt Det rituella livet. Vi funderar kring likheter och skillnader i dessa regioner. Gillis et al. 2004, , Föreläsning 12 Den antika stadens framväxt Föreläsning 13 Kolonisering: fenicierna, grekerna och romarna Frågeställningar: vad behövs i en stad, och vad brukar vi finna i en antik stad i det grekiskromerska området? Hur kan en stad växa fram? Begreppen synoikism, kolonistäder, städer som nav i nätverk med den omkringliggande landsbygden anlagda städer, framvuxna städer. Det antika Grekland: stadsstaten (pólisstaten) som politiskt, socialt och fysiskt fenomen (exemplen Athen, Korinth, kolonistäder i Syditalien). Från hyddor till hus urbaniseringen av Rom och Etrurien på 600-talet f.kr. Staden som kulturspridare, mötesplats och ideologisk knutpunkt i en främmande omgivning: exemplet Alexandria. Begreppet koloni/kolonisering. Olika typer av kolonier, olika funktioner allt exemplifierat med kolonisering under fyra historiska perioder: fenicier cca 1100(800-tal?) 500-tal f.kr., greker 700-tal 400-tal f.kr., grekiskt hellenistiska ca f.kr., och romerska 200-tal f.kr tal e.kr. Scarre 2005, kap 13 Scarre 2005, kap 13 Föreläsning 14 Roms kulturella inflytande inom och utom rikets gränser. Exemplet Nordeuropa Dominic Ingemark Förläsningen om handlar om hur ett världsimperium det romerska riket kom att påverka de folk som låg utanför dess gränser. Två fallstudier kommer att diskuteras mera i detalj: den romerska järnåldern i Skottland respektive Skandinavien, men lektionen syftar till att ge en uppfattning om hur stora riken och högkulturer påverkar omkringliggande områden kulturellt, ekonomiskt och militärpolitiskt mera generellt. Gillis et al. 2004, ; Hårdh & Larsson 2007

4 Föreläsning 15 Religiösa föreställningsvärl dar i den klassiska världen Frågeställningar: skillnaderna mellan bekännelsereligion (individen central) och kollektiv religion (samhället/gruppen central). Källor till grekisk-romersk religion, och hur långt kan vi komma med dem? Organiseringen av en religiös världsbild. Centrala ritualer i kulten; fördelningen mellan gemensamma ritualer, ritualer för vissa grupper (ålder eller kön), familjeritualer. Scarre 2005, kap 13 Föreläsning 16 Romerskt i Skandinavien centralplatser, eliter och centrum-periferi.. Birgitta Hårdh Vad betyder en gräns? Limes skiljde två olikartade samhällssystem. Hur påverkade detta dem som fanns i gränsområdet, politiskt, ekonomiskt mentalt? Uppåkra som fenomen, speglat i platsens externa kontakter fram till vikingatiden. och Hårdh & Larsson 2007 Gillis et al. 2004, Föreläsning 17 Vikingar i österled och västerled. Expansion och urbanisering Studiebesök vid LUHM, Uppåkrautställnin gen Föreläsning 18 Vikingar i populärkulturen Birgitta Hårdh Fredrik Ekengren Hur såg det vikingatida Norden ut? Varför företog man långa utlandsresor? Vem har berättat om dem? Olika perspektiv beroende på berättaren. Nordbor i England, Ryssland och Nordatlanten. Variationer i expansionen. Vilken påverkan på det nordiska samhället blev resultatet av resorna? Vikingar i populärkulturen: En kort redovisning om Vikingars kulturell betydelse i nutiden sedan 1800-talet. I stort sett finns två sorters Vikingar i populärkulturen, de lekfulla och de mörka. Hårdh & Larsson 2007 Gillis et al. 2004, Halewood & Hannam 2001; Raudvere et al delar Föreläsning 23 Människans föreställningsvärl d under järnålder och vikingatid Kristina Jennbert Hur man arkeologiskt kan studera religion. De tre analytiska begreppen ritual, mytologi och kosmologi. Västnordisk texter kontra arkeologiskt material. Romersk järnålder medeltid, nordisk hedendom med ett riktigt långtidsperspektiv. Kort om receptionen av det nordiska i mer modern tid. kap 10; Raudvere et. al 2001, valda delar Föreläsning 27 Föreläsningen behandlar identitet och 2009

5 Riksbildning och gränsformation i Norden, identiteter och rumsuppfattninga r samhällsformation över de senaste ca 1500 åren i Norden. Administrativa indelningar (bygd, socken, härad, hundare, stift, land) och judiciella institutioner i äldre tid. Riksbildningsprocess och gränsbildningsprocess introduceras översiktligt. Föreläsning 25 Den medeltida och tidigmoderna staden Hur man studerar urbanisering. Centrala begrepp förklaras, urbaniseringsprocesserna under de senaste ca 1500 åren i norra Europa presenteras, de urbana orternas struktur och gestaltning, inkl. byggnadsutveckling, institutionellt landskap och visioner om den ideala staden introduceras. Blom & Wahlöö 1999 Thomasson 2008 Föreläsning 28 Perspektiv på europeisk urbanisering. Urbaniseringspro cesser bortom Europa För att sätta den europeiska urbaniseringen i perspektiv ges exempel på alternativa urbaniseringsprocesser från Afrika, Asien och den europeiska kolonialismens värld. Scarre 2005, , , Föreläsning30 Kulturmöten konflikt, anpassning, hybridisering En översikt över vad som kan hända när skilda kulturer möts, epedemier, folkmord, men också kulturell blandning; begrepp som hybriditet, kreolisering förklaras. Föreläsning 31 Sakrala rum islamiska, buddhistiska, Diskuterar vad som utgör ett sakralt rum utifrån parametrarna platsen, föremålet och handlingen. Presenterar översiktligt Islam och Buddhism ur arkeologiskt perspektiv, bl.a. landskapet som kosmogram. Föreläsning 24 Utmarksbruk Järn, tjära, smör och honung Anders Ödman Utmarksbruk utgår från skånska förhållanden med slåtter och stubbskottskogbruk men också det nordliga fäbodsystemet beskrivs. Utmarksproduktion av järn, tjära och andra produkter presenteras. Fiske som utmarksbruk och den begynnande turismen som utmarksbrukare ges ett litet avsnitt. Klimatets förändringar och påverkan på försörjningen berörs också. Ödman 2001 Föreläsning 32 Industriarkeologi Anders Ödman Industriarkeologins olika utövare och deras utgångspunkter och mål inleder. Jag ger en bred

6 skruvar och muttrar eller arkeologiskt forskningsfält? Föreläsning 29 Slagfältsarkeolog i och krigets effekter på landskap, population och mentalitet Anders Ödman presentation av det industriella kulturarvet och presenterar industriarkeologins uppkomst i England på 1950-talet och dess aktuella arbetsfält här i landet Slagfältsarkeologi ger en introduktion i detta med hjälp av de massgravar som påträffats i Sverige. Korsbetningsmaterialet berättar en historia om hur en överlägsen inkräktare kunde föröda en hel provins. Långfredagsslaget vid Uppsala beskrivs också utifrån ett massgravsmaterial. Vapen, truppernas sammansättning och skadorna på det civila samhället redovisas. Som exempel på traditionell slagfältsarkeologi används en engelsk undersökning av platsen för slaget vid Schrewsbury. Avslutningsvis förevisas ett exempel på modern slagfältsarkeologi från Edinburgh där man arbetat med lämningar från andra världskriget.