ARK A01 Läsanvisningar och abstracts för delkurs 3 Aspekter på det förflutna höstterminen högskolepoäng (10 veckor)

Transkript

1 ARK A01 Läsanvisningar och abstracts för delkurs 3 Aspekter på det förflutna höstterminen högskolepoäng (10 veckor) Observera att föreläsningar och litteratur inte är helt överensstämmande men ofta berör principiellt liknande teman. Litteraturen fördelar sig inte jämnt över veckorna. Läsningen får således planeras individuellt. Momenten kan komma i en annan ordning, beroende på den aktuella terminens schema. Kursmoment Lärare Abstract Aktuell litteratur Den röda tråden. Tidslinjer och kronologier Kristina Jennbert Tidsuppfattningar Deep past - människans äldsta historia Paleolitikum Kristina Jennbert Torbjörn Ahlström Kursens syfte och struktur, 4 temata över tid och rum. Kurslitteraturen. Examination och att skriva paper. Den analytiska tiden. Uppbyggnaden av kronologier. Olika typer av kronologiska schema. Arkeologins långa tidsperspektiv och möjligheter att studera korta händelser/aktiviteter, lite om Braudels olika tider. En diskussion om tidsuppfattningar, om hur man själv ser på tiden, upplever tiden och vilka faktorer som medverkar till den egna tidsuppfattningen. Begrepp som vi kommer in på är bl.a. logisk tid; imaginär tid, tid/rum, medvetande, rörelse/medvetande/händelse. Minne/mytologi/ritual/kosmologi. Kalendermonopol kalendarisk makt en behandlar människans biologiska utvecklingshistoria. Centrala anpassningar som tvåfotad gång, hjärnans tillväxt och kulturell reproduktion diskuteras i förhållande till fossil, arkeologi och moderna genetiska data. Utvecklingen i Europa under paleolitikum. Neandertalmänniskan och den moderna människan. Den äldsta bosättningen i Norden. Kultur och klimatförändringar. Läsanvisningar och föreläsningsabstract, se pdf Huvudbok för kursen: Scarre: The Human Past Scarre 2005, Renfrew & Bahn 2004, kap 4 Scarre 2005, kap 2, 3, 4 Scarre 2005, kap 4

2 Mesolitikum, fångstsamhällen Neolitiseringen, jordbrukets framväxt Bilder på ting. Att tolka det mykenska samhället utifrån bemålade vaser Bronsåldern i Nord- och Centraleuropa Text och arkeologi vid Medelhavet, Eva Rystedt människan. Den äldsta bosättningen i Norden. Kultur och klimatförändringar. Den mesolitiska bosättningen i Norden och dess Scarre 2005, kap 11, delar av; relation till de snabba klimatförändringarna under Gillis et al. 2004, valda delar deglaciationen. Från interregionala förflyttningar till ett lokalt baserat resursutnyttjande. Relationen mellan kust- och inlandsbosättning. Teorier kring utvecklingen av jordbruk och Scarre 2005, kap 5, 6, 11; boskapsskötsel i Främre Asien. De nya Renfrew & Bahn 2004, kap 6, 7; näringarnas spridning i Europa och inom Santillo Frizell 2006; Skandinavien. De sociala konsekvenserna av Gillis et al. 2004, valda delar ändrat näringsfång. Relationen mellan nya näringar och materiell kultur. en kombinerar två perspektiv. Den Renfrew & Bahn 2004, delar av kap 10 handlar dels om bilder FRÅN forntida samhällen, dvs om bilderna i relation till oss moderna människor, hur vi närmar oss dem; dels om bilder I forntida samhällen, dvs hur bilder kan ha fungerat i sina dåtida sammanhang. De bilder som diskuteras härrör från bronsålderskulturerna i det grekiska området: den minoiska på Kreta, den kykladiska på de kykladiska öarna, den mykenska kulturen på det grekiska fastlandet, täckande i runda tal talen f Kr. Syftet med föreläsningen är att ge en överblick Gillis et al. 2004, , över bronsåldern i Nord- och Centraleuropa med fokus på följande teman: Metallen, Krig och fred samt Det rituella livet. Vi funderar kring likheter och skillnader i dessa regioner. Presentation av Iliaden och Odysséen, deras Scarre 2005, innehåll och tillkomsthistoria. Kort introduktion i den homeriska frågan. Detaljerad genomgång av Heinrich Schliemanns liv och verksamhet, följd av senare arkeologisk forskning, fr.a. i Troja, och dess resultat i förhållande till de homeriska eperna.

3 exemplet Homeros Livsmedelsförsörjningen i Medelhavsområdet Den antika stadens framväxt Kolonisering: fenicierna, grekerna och romarna Heinrich Schliemanns liv och verksamhet, följd av senare arkeologisk forskning, fr.a. i Troja, och dess resultat i förhållande till de homeriska eperna. Klimatiska och geologiska förutsättningar för olika grödor: Medelhavstriaden bröd, oliver och vin. Framväxten och spridningen av vin- och olivodling från vilda ursprungsväxter. Kolhydratkällor: spannmål (bröd och gröt), grönsaker, frukt. Proteinkällor: Baljväxter, fisk, ost, köttets begränsade roll. Fettkällor: oljor, speciellt oliv-. Sötningsmedel: honung, fikon, russin. Odlingsmetoder och djurhållning: våra skriftliga, bildmässiga och arkeologiska källor Frågeställningar: vad behövs i en stad, och vad brukar vi finna i en antik stad i det grekiskromerska området? Hur kan en stad växa fram? Begreppen synoikism, kolonistäder, städer som nav i nätverk med den omkringliggande landsbygden anlagda städer, framvuxna städer. Det antika Grekland: stadsstaten (pólisstaten) som politiskt, socialt och fysiskt fenomen (exemplen Athen, Korinth, kolonistäder i Syditalien). Från hyddor till hus urbaniseringen av Rom och Etrurien på 600-talet f.kr. Staden som kulturspridare, mötesplats och ideologisk knutpunkt i en främmande omgivning: exemplet Alexandria. Begreppet koloni/kolonisering; olika typer av kolonier, olika funktioner allt exemplifierat med kolonisering under fyra historiska perioder: fenicier cca 1100(800-tal?) 500-tal f.kr., greker 700-tal 400-tal f.kr., grekiskt hellenistiska ca f.kr., och romerska 200-tal f.kr. 100-tal e.kr. Santillo Frizell 2006 Wikander & Wikander 1999 Scarre 2005, kap 13 Scarre 2005, kap 13

4 Roms kulturella inflytande inom och utom rikets gränser. Exemplet Nordeuropa Religiösa föreställningsvärldar i den klassiska världen Romerskt i Skandinavien centralplatser, eliter och centrum-periferi. Studiebesök vid LUHM, Uppåkrautställningen. Vikingar i österled och västerled. Expansion och urbanisering Birgitta Hårdh Birgitta Hårdh f.kr., och romerska 200-tal f.kr. 100-tal e.kr. Förläsningen om handlar om hur ett världsimperium det romerska riket kom att påverka de folk som låg utanför dess gränser. Två fallstudier kommer att diskuteras mera i detalj: den romerska järnåldern i Skottland respektive Skandinavien, men lektionen syftar till att ge en uppfattning om hur stora riken och högkulturer påverkar omkringliggande områden kulturellt, ekonomiskt och militärpolitiskt mera generellt. Frågeställningar: skillnaderna mellan Scarre 2005, kap 13 bekännelsereligion (individen central) och kollektiv religion (samhället/gruppen central). Källor till grekisk-romersk religion, och hur långt kan vi komma med dem? Organiseringen av en religiös världsbild. Centrala ritualer i kulten; fördelningen mellan gemensamma ritualer, ritualer för vissa grupper (ålder eller kön), familjeritualer. Vad betyder en gräns? Limes skiljde två olikartade samhällssystem. Hur påverkade detta dem som fanns i gränsområdet, politiskt, ekonomiskt och mentalt? Uppåkra som fenomen, speglat i platsens externa kontakter fram till vikingatiden. Hur såg det vikingatida Norden ut? Varför företog man långa utlandsresor? Vem har berättat om dem? Olika perspektiv beroende på berättaren. Nordbor i England, Ryssland och Nordatlanten. Variationer i expansionen. Vilken påverkan på det nordiska samhället blev resultatet av resorna? Gillis et al. 2004, ; Hårdh & Larsson 2007 Hårdh & Larsson 2007 Gillis et al. 2004, Hårdh & Larsson 2007 Gillis et al. 2004,

5 . Människans föreställningsvärld under järnålder och vikingatid Utmarksbruk Järn, tjära, smör och honung Den medeltida och tidigmoderna staden Riksbildning och gränsformation i Norden, identiteter och rumsuppfattningar Perspektiv på europeisk urbanisering. Urbaniseringsprocesser bortom Europa Kristina Jennbert Anders Ödman Hur man arkeologiskt kan studera religion. De tre analytiska begreppen ritual, mytologi och kosmologi. Västnordisk texter kontra arkeologiskt material. Romersk järnålder medeltid, nordisk hedendom med ett riktigt långtidsperspektiv. Kort om receptionen av det nordiska i mer modern tid. Utmarksbruk utgår från skånska förhållanden med slåtter och stubbskottskogbruk men också det nordliga fäbodsystemet beskrivs. Utmarksproduktion av järn, tjära och andra produkter presenteras. Fiske som utmarksbruk och den begynnande turismen som utmarksbrukare ges ett litet avsnitt. Klimatets förändringar och påverkan på försörjningen berörs också. Hur man studerar urbanisering. Centrala begrepp förklaras, urbaniseringsprocesserna under de senaste ca 1500 åren i norra Europa presenteras, de urbana orternas struktur och gestaltning, inkl. byggnadsutveckling, institutionellt landskap och visioner om den ideala staden introduceras. en behandlar identitet och samhällsformation över de senaste ca 1500 åren i Norden. Administrativa indelningar (bygd, socken, härad, hundare, stift, land) och judiciella institutioner i äldre tid. Riksbildningsprocess och gränsbildningsprocess introduceras översiktligt. För att sätta den europeiska urbaniseringen i perspektiv ges exempel på alternativa urbaniseringsprocesser från Afrika, Asien och den europeiska kolonialismens värld. Renfrew & Bahn 2004, kap 10; Raudvere et. al 2001, valda delar Ödman 2001 Scarre 2005, , ,

6 bortom Europa Slagfältsarkeologi och krigets effekter på landskap, population och mentalitet Kulturmöten konflikt, anpassning, hybridisering Sakrala rum kristna, islamiska, buddhistiska, hinduiska Industriarkeologi skruvar och muttrar eller arkeologiskt forskningsfält? Slutexamination: -inlämning av hemtenta Anders Ödman Anders Ödman Slagfältsarkeologi ger en introduktion i detta med hjälp av de massgravar som påträffats i Sverige. Korsbetningsmaterialet berättar en historia om hur en överlägsen inkräktare kunde föröda en hel provins. Långfredagsslaget vid Uppsala beskrivs också utifrån ett massgravsmaterial. Vapen, truppernas sammansättning och skadorna på det civila samhället redovisas. Som exempel på traditionell slagfältsarkeologi används en engelsk undersökning av platsen för slaget vid Schrewsbury. Avslutningsvis förevisas ett exempel på modern slagfältsarkeologi från Edinburgh där man arbetat med lämningar från andra världskriget En översikt över vad som kan hända när skilda kulturer möts, epedemier, folkmord, men också kulturell blandning; begrepp som hybriditet, kreolisering förklaras. Diskuterar vad som utgör ett sakralt rum utifrån parametrarna platsen, föremålet och handlingen. Presenterar översiktligt Islam och Buddhism ur arkeologiskt perspektiv, bl.a. landskapet som kosmogram. Industriarkeologins olika utövare och deras utgångspunkter och mål inleder. Jag ger en bred presentation av det industriella kulturarvet och presenterar industriarkeologins uppkomst i England på 1950-talet och dess aktuella arbetsfält här i landet Repetition av all ovanstående litteratur.

7 -workshop