Hävkraft från EU till. Norra Finland. Strukturfondsperioden Europeiska unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden

Transkript

1 Hävkraft från EU till Norra Finland Strukturfondsperioden Europeiska unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden

2 Innehåll 3 Europeiska unionen deltar i utvecklingen av Finlands regioner 4 Mål för regional konkurrenskraft och sysselsättning 5 Verksamhetsområdet för Norra Finlands ERUF-operativa program 6 Målsättningarna för Norra Finlands ERUF-operativa program 8 ERUF-programmets prioriterade områden och specialteman för Norra Finland 10 Finansiering av Norra Finlands ERUF-operativa program 12 Ansökan om EU-stöd 13 Från vilka andra instanser kan man få stöd för utvecklingsprojekt? 14 Jag har en projektidé. Hur gör jag för att få stöd från EU:s strukturfonder? Hävkraft fråneu

3 Europeiska unionen deltar i utvecklingen av Finlands regioner Utveckling av Finland är en gemensam fråga för finländarna. Det är till fördel för alla om de bästa utvecklingsidéerna i Finland inte stannar på idéstadiet, utan att de förverkligas med eller utan hjälp av andra. Med Europeiska unionens (EU:s) stöd kan idéer förverkligas. EU-pengar ger en hävstångseffekt, med vars hjälp finländarnas idéer kan omvandlas till praktiska utvecklingsprojekt. Målsättningen är ett Finland där det finns jobb, kunniga människor, en gynnsam atmosfär för nya idéer och framgångsrika företag, samt en god miljö där man kan bo, leva och arbeta. EU finansierar projekt ur strukturfonderna, som är Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och Europeiska socialfonden (ESF). Avsikten med EU:s strukturfonder är att minska utvecklingsskillnaderna mellan de europeiska regionerna. Med hjälp av dem utvecklas hela Finland: finländarna, företagen och regionerna. 3

4 Mål för regional konkurrenskraft och sysselsättning I Finland är de strategiska tyngdpunkterna för Europeiska unionens strukturfonder under programperioden främjande av företagsverksamhet, främjande av innovationsverksamhet och nätverksbildning, stärkande av kunskapsstrukturer, kompetens, arbetskraft, sysselsättning och företagsamhet samt förbättring av regionernas tillgänglighet och närmiljö. De europeiska målen för regional konkurrenskraft och sysselsättning förverkligas med programmen ERUF och ESF. Finansiering har reserverats separat för varje år. I Finland genomförs fem regionala ERUF-program. Norra Finland, Östra Finland, Västra Finland och Södra Finland samt Åland genomför var och en ett eget program. I ESF-programmet för det finländska fastlandet ingår en riksomfattande del och fyra regionala delar. Ytterligare uppgifter om ESF:s verksamhet fås från en separat programbroschyr om ESF samt på internet under adressen: 4

5 Verksamhetsområdet för Norra Finlands ERUF-operativa program Programområdet Norra Finland består av tre landskap: Mellersta Österbotten, Lappland och Norra Österbotten. Norra Finland omfattar 44 procent av Finlands yta och 12 procent av landets befolkning. Folkmängden på området var invånare i slutet av Avståndet mellan områdets sydligaste och nordligaste spetsar är ca 800 kilometer. Drive i kvinnoföretagandet Projektet Drive i kvinnoföretagandet har byggt upp ett landskapsöverskridande service- och utvecklingsnät i Mellersta Österbotten, Södra Österbotten och Österbotten i syfte att öka samarbetet mellan olika kvinnliga företagare och familjeföretagare. Målet har samtidigt varit att göra det kvinnliga företagandet synligare på regional nivå, förbättra företagande kvinnors kompetens, informera om utbildnings- och utvecklingstjänster och uppmuntra till företagande på lokal nivå. I landskapen ordnades bland annat temadagar och temakvällar, infomöten, resor till mässor och besök hos företag. Ett intensivt samarbete fördes med företagarorganisationer, läroanstalter, Karlebynejdens Utveckling Ab och andra projekt. Utvecklingsbehoven för områdets kvinnliga företagare utreddes med hjälp av en företagarstudie samt inom projektets utvecklingsgrupper. Resultaten användes som grund till examensarbeten och ett utvecklingsprogram för kvinnligt företagande fram till Projektet lyfte fram särdragen hos kvinnors företagande, t.ex. i fråga om serviceföretag, små företag och samordning av arbete och familj. Det uppmuntrade också kvinnliga företagare till utbildning och delaktighet och till att utveckla affärsverksamheten. Nätverksbildningen och utbytet av erfarenheter ökade; samarbetet mellan företagare och intressentgrupper var intensivt, särskilt inom utvecklingsgrupperna. Projektet gav samtidigt nyttig information om hur det ligger till med kvinnors företagande i Österbotten, i synnerhet när det gäller upplevda problem och utvecklingsbehov. I det regionala utvecklingsprogrammet sammanställdes förslag på relevanta åtgärder med vilka det kvinnliga företagandet kan utvecklas vidare. 5

6 Målsättningarna för Norra Finlands ERUF-operativa program 6 Målsättningen med Norra Finlands ERUF-operativa program är att förbättra Norra Finlands möjligheter att stärka sin ställning i den nationella och internationella konkurrensen och att svara på strukturförändringarna i näringslivet. Programmets målsättning är även att för sin del sträva efter att kontrollera kommande förändringar i befolkningsstrukturen och befolkningens regionala differentiering. EU beviljar delfinansiering för projekt som genomförs i Norra Finland och med vars hjälp man kan öka dragningskraften i området, främja skapandet av innovationer eller skapa mer företagsamhet och fler arbetsplatser. ERUF:s åtgärdsprogram i Norra Finland är en del av Finlands strukturfondsstrategi och dess mål för regional konkurrenskraft och sysselsättning. Följande kvantitativa mål har satts upp för Norra Finlands operativa program: nya arbetsplatser, varav andelen arbetsplatser för kvinnor är nya företag, varav andelen kvinnoföretag är nya produktutvecklingsjobb Målet för insatserna inom ERUF-programmet är att höja Norra Finlands konkurrenskraft på området innovation, främja företagstillväxten, förbättra tillgängligheten och stärka de faktorer som bidrar till områdets dragningskraft.

7 Projektmålen för Norra Finland är att skapa nya arbetsplatser och nya företag.

8 ERUF-programmets prioriterade områden och specialteman för Norra Finland 8 Verksamheten som ska stödas i Norra Finland delas in i tre prioriterade områden, som sammanfaller med tyngdpunkterna för den nationella strukturfondsstrategin. Dessutom reserveras en del av stödet för förvaltning av programmet. Prioriterat område 1: Främjande av företagsverksamhet Föremål för åtgärderna i det prioriterade området 1 är nya och redan fungerande expanderande företag och företagsgrupper oberoende av bransch. Ny företagsverksamhet söks i kvinnoföretagande och servicebranscher genom att starta nya kreativa samlingsprojekt. Speciella möjligheter ger företagsverksamhet som uppstår från välstånds-, turism- och kulturtjänster samt kompetensintensiva tjänster till företag. Dessutom främjas bland annat företagens energieffektivitet och aktiveras företagsverksamhet och export som gäller miljö- och energiteknik. Projekt som kan finansieras utifrån detta prioriterade område kan till exempel vara grundandet av nya företag, utvecklingsprojekt som främjar tillväxten i sm-företag, projekt som främjar kvinnoföretagande, sm-företagens nätverksbildningar, utveckling av företag inom skapande branscher, produktifiering och kommersialisering av innovationer, ägarbyten och därpå följande utvecklingsåtgärder, samt ökande av företagens ekoeffektivitet och miljömedvetenhet. Stödmottagare kan vara nya eller nyligen etablerade sm-företag, sm-företag som är utvecklingsbara och som aktivt utvecklar sin verksamhet, företag som befinner sig i ett övergångsskede (bl.a. i generationsväxlingssituationer) och stora företag, då de deltar i projekt som främjar nätverksbildning eller överföring av teknik till små och medelstora företag..

9 Prioriterat område 2: Främjande av innovationsverksamhet och nätverksbildning samt stärkande av kompetensstrukturer Åtgärderna i det prioriterade området 2 inriktar sig på att utveckla goda innovationsmiljöer samt forsknings- och utbildningssystem och inlärningsmiljöer. Verksamhet som kan stödas är till exempel utveckling av samarbetsnät och internationell nätverksbildning för företag, läroanstalter och forskningsinstitut. Projekt som kan finansieras utifrån denna prioritering kan till exempel vara stöd för samarbete och nätverksbildning mellan innovationsaktörer samt sm-företag, förbättring av tillgången på innovationstjänster och deras effektivitet, utveckling av företagskuvöser, utveckling av områdenas specialkompetens, utveckling av funktioner som stöder FoU-verksamhet, utveckling av elektroniska rådgivnings- och kundservicesystem, samt tillgodogörande av tillämpad forskning. Stödmottagare kan vara universitet och yrkeshögskolor, övriga läroanstalter, forsknings- och utvecklingsorganisationer, teknologicentra, kompetenscentra och -koncentrationer, kommuner samt övriga offentligrättsliga samfund och föreningar. Prioriterat område 3: Förbättring av områdenas tillgänglighet och närmiljö För att förbättra tillgängligheten stöder det prioriterade området 3 näringslivets transporter, logistiktjänster, regionala logistikcentra och utvecklingen av datakommunikationsförbindelser. För att öka närmiljöernas dragningskraft inriktas åtgärderna mot utvecklingen av såväl den bebyggda miljön som naturen. Samebefolkningens förutsättningar för att utveckla sina näringar och sin kultur stöds utifrån denna prioritering. Projekt som kan finansieras utifrån detta prioriterade området kan till exempel vara utveckling av konkurrenskraftiga närmiljöer, planer som görs upp för att förbättra tillgängligheten ur trafikmässig synpunkt och servicesynpunkt, utnyttjande av miljöteknik samt hantering av miljörisker, planeringsprojekt som främjar utvecklingen av ekoeffektivitet samt skyddet av vattendragen, ibruktagande av ny teknik som är nödvändig för regional jämvikt, utveckling av förutsättningarna för naturoch kulturturism, skötsel och iståndsättande av kulturarvsobjekt samt ökad växelverkan mellan städer och landsbygd. Med prioriteringarna 1 3 genomförs dessutom speciella åtgärder som riktar sig till samerna och med vilka man stöder verksamhet enligt program som grundar sig på samernas egen kultur. Stödmottagare kan vara kommuner, forsknings- och kulturorganisationer, övriga offentligrättsliga samfund, föreningar, regionala myndigheter samt företag. 9

10 Finansiering av Norra Finlands ERUF-operativa program Den offentliga totalfinansieringen för Norra Finlands ERUFoperativa program uppgår till 622 miljoner euro. EU:s andel är 311 miljoner euro. Dessutom förväntas de privata företagens och andra organisationers finansiering uppgå till ett värde av ca 445 miljoner euro. Prioriterat område ERUF:s Nationell offentlig Privat Totalt finansiering finansiering finansiering 1: Främjande av företagsverksamhet Milj. 2: Främjande av innovationsverksamhet och nätverksbildning samt stärkande av kompetensstrukturer Milj. 3: Förbättring av områdenas tillgänglighet och närmiljö Milj. Tekniskt stöd Milj. Totalt* Milj. *)På grund av avrundningsskillnader går summan inte alltid jämnt ut. Bättre produktionsstyrning genom IT 10 Pellobon Martti Kovalainen startade sitt företag år 1990 och hustrun Anne-Mari gick med i företagsverksamheten år Idag sysselsätter transportföretaget Kuljetus M. Kovalainen Oy 150 personer och bolaget har 70 lastbilar som totalt kör sju miljoner kilometer per år. Vi vill vara det mest pålitliga och yrkeskunniga transportföretaget i Norra Finland. Det förutsätter en ständig utveckling av både servicen och företaget, berättar åkeriets verkställande direktör Martti Kovalainen. För att vi i framtiden skall kunna betjäna våra kunder ännu bättre har vi inlett ett projekt för att utveckla ett IT-system. I projektets analysfas utnyttjade vi TE-centralens sakkun- nigtjänst easkel, som delfinansieras av ESF, och i beredningsfasen hade vi finansiering från Tekes. För anskaffningen och ibruktagandet av själva IT-systemet har vi fått utvecklingsstöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden, berättar Kovalainen. Systemet i fråga är ett nytt slags produktionsstyrningssystem där bolagets samtliga informationshanteringsbehov är samlade; från mottagande av beställningar till transportplanering, kundkvitteringar för mottagna varor, fakturering och löneräkning. Effektiviteten, leveranssäkerheten och kundservicen blir ännu bättre, och bolagets kunder får en helhetsomspännande och modern service. För att kontrollera företagets svindlande tillväxt har verkställande direktören också deltagit i utbildnings- och utvecklingsprogrammet för kontrollerad tillväxt (HAKA) som Lapplands TE-central ordnar för sm-företag, berättar utvecklingschef Pertti Korhonen på företagsavdelningen vid Lapplands TE-central. Företaget har terminaler i Pello, Rovaniemi och Uleåborg. Bolagets aktiva trafikområde går från axeln Karleby Kuhmo och norrut, ända upp till den finska armen. De ordinarie rutterna går regelbundet från huvudstadsregionen och Kotka till Uleåborg och Rovaniemi.

11 Totalfinansieringen för Norra Finlands ERUF-program uppskattas uppgå till över miljoner euro.

12 Ansökan om EU-stöd Vem kan söka? Företag, läroanstalter, forskningsinstitut, kommuner, ekonomiska regioner och andra rättsliga samfund eller sammanslutningar av dessa kan söka om tilläggsfinansiering för sina projekt ur Europeiska Unionens strukturfonder. Vilka är de övriga förutsättningarna? EU-finansieringen är en delfinansiering alltså en hävstångseffekt för utvecklingsåtgärderna. För att få EU-stödet krävs det att utvecklingsprojektet även har andra offentliga eller privata finansiärer förutom EU. Nästan utan undantag måste utvecklingsprojekten ha finansiering från områdets kommuner. Det är endast företagsspecifika projekt som inte behöver ha finansiering av kommunen. och dess medlemskommuner, statens myndigheter och organisationer samt centrala arbetsmarknads- och näringsorganisationer. Landskapsförbunden som fungerar som regionutvecklingsmyndigheter spelar en viktig roll i utvecklingen av regionerna. För sina regioner gör de i samarbete med andra aktörer upp långsiktiga landskapsöversikter och landskapsprogram samt årliga planer för hur landskapsprogrammen ska förverkligas. Dessa landskapsstrategier och -program styr inriktningen av olika utvecklingsmedel, bl.a. finansieringen från EU:s strukturfondprogram. Ytterligare uppgifter finns på internetadressen 12 Vem beviljar och beslutar? Finansiering i enlighet med programmet beviljas i landskapen av närings-, trafik- och miljöcentralerna (ELY-centralerna) och landskapsförbunden, vilka meddelar om finansieringens ansökningsförfaranden och ansökningstider på sina egna webbplatser och i media. Som en del av beredningen av finansieringsbesluten och sammanjämkningen av åtgärderna behandlas ansökningarna för utvecklingsprojekt antingen i landskapets samarbetsgrupp eller i dess sekretariat. Landskapets samarbetsgrupp beslutar om hur ERUF-programmets finansiering allokeras till olika finansieringsmyndigheter samt om hur verksamheten som ska finansieras betonas. Landskapets samarbetsgrupp verkar i alla landskap. Den koordinerar och sammanjämkar förverkligandet av såväl EU-programmen som de nationella utvecklingsåtgärderna. Många landskapsaktörer deltar i arbetet: landskapsförbundet

13 Från vilka andra instanser kan man få stöd för utvecklingsprojekt? Finlands områden utvecklas förutom med hjälp av EU:s strukturfonder även med hjälp av bl.a. Europeiska jordbruksfonden för landsbygdens utveckling, Europeiska fiskerifonden samt olika nationella program. Landsbygdens utvecklingsåtgärder finansieras från landsbygdens utvecklingsprogram för fasta Finland, vilket har gjorts upp för åren Vid sidan av EU-programmen är även målen med de nationella programmen att minska skillnaderna mellan regionerna och att förbättra befolkningens levnadsförhållanden samt att främja en balanserad utveckling av regionerna. Dessa nationella program är bland andra regioncentraprogrammet, kompetenscentraprogrammet, det landsbygdspolitiska helhetsprogrammet och skärgårdsprogrammet. Även de nationella Tekes-pengarna kan utnyttjas. Vatten: en källa till affärsverksamhet Den tekniska kompetensbasen i Uleåborg utökas med affärsverksamhet som bygger på vattenkompetens. Inom programperioden genomförs ett treårigt spetsprojekt med mål att bilda en internationell forskningsenhet för vatten och avloppsvatten i Uleåborg (CEWIC, Centre of Excellence in Water Industry Cluster). Enheten skall fungera som ett kluster som genomför Finlands strategi för vattenindustrin och vars verksamhet styrs av de deltagande företagen. Målet är att forskningen i vatten och avloppsvatten samt de kommersiella tillämpningarna leder till ett omfattande globalt affärsområde för företagen. Prioritetsområdena är helhetslösningar för färskvatten inom industrin, vattenkretslopp i olika processer, rening av avloppsvatten och vattenvård i samhällena. Uleåborgs stadsdirektör Matti Pennanen konstaterar att de globala utmaningarna på området miljö och vattenvård är mycket stora; staden vill vara delaktig i verksamhet som försöker hitta lösningar på dessa utmaningar. Pennanen påpekar också att CEWIC och de resultat som åstadkoms breddar kompetensbasen i Uleåborg och bidrar till att skapa ny teknik och företagsverksamhet. Genom CEWIC skapas service och affärskoncept som bygger på en stark finländsk kompetens och som kan säljas globalt. Verksamheten genomförs med utgångspunkt i nätverksbaserade arbetssätt. Centrets forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet styrs i omfattande grad av marknaden och företagens behov. Vattenkompe- tensen i Uleåborg ligger redan på god grund tack vare Kemiras forskningscentrum där man bedriver forskning i vattenkemikalier på toppnivå. Forskningsklustrets verksamhet inleds med ett projekt som finansieras ur ERUF och för vilket det finns åtaganden från yrkeshögskolan i Uleåborg, Uleåborgs universitet och lokala företag. Med CEWIC förenas den splittrade vatten- och avloppsvattenbranschen i Finland i ett enhetligt operativt kluster där utbildningen och forskningen är kopplade till näringslivets behov. I verksamheten deltar även forsknings- och utbildningsorganisationer, teknikutvecklare, företag och offentliga aktörer. Med projektet stöds en hållbar utveckling och allmän välfärdstillväxt. 13

14 Jag har en projektidé. Hur gör jag för att få stöd från EU:s strukturfonder? När du har en ny projektidé som du vill söka stöd för från ERUFeller ESF-programmen, kan du göra som följer: Samla ihop en grupp människor som är intresserade av din idé och som är villiga att vidareutveckla den. Ta även med personer som berörs av utvecklingen. Försäkra dig om att din idé stöds av din egen organisation och av nödvändiga samarbetspartner. För att erhålla stöd från EU:s strukturfonder behöver du även andra finansiärer, privata eller offentliga. Bekanta dig med den regionala utvecklingsfondens och socialfondens program och målsättningarna med deras prioriteringar, strategierna för din egen regions landskapsprogram och planerna för hur de ska förverkligas, samt ansökningstider och andra finansieringsvillkor. När du har hittat partner för att förverkliga din idé, ta kontakt med finansiären för att diskutera projektet. Från finansiärerna får man även experthjälp för att påbörja projektet. Om ditt projekt motsvarar programmens målsättningar och regionala betoningar, ska du göra upp en projektplan. Projektplanen bör omfatta projektets mål, väntade konkreta resultat, målgrupp, verksamhetsområde, projektets praktiska åtgärder, samarbetspartner och arbetsfördelning samt kostnadsberäkning och finansieringsplan. För största delen av projekten görs stödansökningarna via det elektroniska systemet EURA2007. Företagsfinansieringen som ELY-centralerna beviljar, Tekes forsknings- och utvecklingsfinansiering samt Finnvera Abp:s lån och garantier söks emellertid med egna ansökningsblanketter och -förfaranden. Ytterligare uppgifter om inlämning av ansökan får du genom att kontakta den offentliga finansiären Ytterligare uppgifter Ytterligare uppgifter om finansieringsmöjligheterna och hjälp med projektförberedelserna får du på adressen och från finansiärerna. Du kan även få goda praktiska råd från kollegor eller företagar- och fackorganisationer som har deltagit i EU-projekt. 14

15

16 Hävkraft fråneu